KULTUREN EN ÅRSBOK
19 38
KUI~TlJ REN EN
ÅRSBOK TILL
MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGE N FÖR SÖDRA SVERIGE
I
9 38
DENNA BOK ÄR REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBERG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 7,600 EXEMPLAR I GRA VYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI I
LUND.
l\LICHEEHNA ÄRO FHÅN A.-B. MALMÖ
GRAFISKA ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN ~NBRUKEN,
STOCKHOLM.
LUND 1939
JAKTFALK MED HUVA OCH KOPPEL e från Orienten hemvändande korsfararna anses vara de, som introducerat falkjakten vid de medeltida furstehoven, och där kom den att i sin högsta fullkomning omfattas med en allt uppslukande passion. Som furstligt nöje kan den!la jaktform betecknas icke minst därigenom, att den enklare allmogens ekonomiska resurser varken då eller senare tillät en allmännare spridning. Det var inte heller vem som helst, som kunde bli en duglig falkenerare . Fångsten och dressyren av falkarna krävde särskilda anlag för yrket, och skötseln för att hålla de fullfjädrade rövarna vid vigör förutsatte omfattande kunskaper, men den som verkligen kunde sin sak, behövde inte vara bekymrad för sin utkomst. Till en falkenerares utrustning hörde bl. a . huvan, som trädes över den vilande falkens ögon, ofta omsorgsfullt arbetad och upptill försedd med ett igenkäningstecken, en brokig fjäder buske. Vidare fanns läderkoppel, fjäderspel och de av hjortläder tillverkade /alkenerarhandskarna, vilka träddes på vänster hand som skydd mot klorna, då falken satt på handen. Det var framför allt häger man jagade, och för falken gällde det att tvinga bytet till marken, där jägaren skulle infånga det. Att till häst följa efter de snabbvingade fåglarna och vara den förste vid landningsplatsen var för jägaren det viktigaste. För detta krävdes naturligtvis skicklighet både som ryttare och idrottsman. Både kejsare och kungar, ja t. o. m . kyrkans män under hela medeltiden ägnade sig med passion åt denna jakt. Förgäves sökte redan kyrkomötet i Agdea 506 att stävja åtminstone svartrockarnas jaktiver. Det blev dock först nyare tidens rationella jakthushållning förbehållet att sätta stopp för denna jaktform, och trots att man nu på sina håll önskar återuppliva den, tillhör den likväl en gången tid. C. G. L .
D
16
Jaktfalk med huva och tyglar. K. M. 14961 o. 27222 a. 2
17