Skip to main content

Mansdräkt från 1770-talet

Page 1

KULTUREN 0

EN ARSBOK

1937


KULTUREN EN

ÅRSBOK TILL

MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE

I

9 37


DENNA BOK ÄH REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBERG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 6,500 EXEMPLAH I GRAVYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI I LUND.

KLICHEEHNA ÄRO FHÅN A.-B. MALMÖ

GRAFJSKA ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUKEN, STOCKHOLM.

LUND 1938


MANSDRÄKT FRÅN 1770-TALET

N

ärvarande tiders pragt och föränderlighet i Kläder plägar förarga sparsamt och alf varsamt folk.» Så inleder CARL BERCH sin »Afhandling om gamla svenska manskläder »~ tryckt i Stockholm 1771, och samtida porträttmåleri ger också en talande komplettering till detta yttrande. Samtidens rika memoarlitteratur låter oss emellertid ana, att varken adeln eller den burgna köpmansklassen till vardags gick skrudad i dräkter av guld- och silverstickade stoffer. Det är hov-, paradoch festdräkten porträttmålningarna ge oss . Meddelandena ur brev och dagböcker ge oss la vie intime på herrgård och i borgarhus. Om hovmarskalken Stiernsparre på Ågården i Västergötland berättas det t. ex., att han i vardagslag gick illa klädd, gärna i neglige. GYLLENBORGS »Den svenska sprätthöken » är klädd efter sin tids senaste modepåbud i sammet och siden med brokadtyg i västen och rika broderier i silke, guld och silver. Varje plagg har sin kulör och helheten ger intryck av brokig glans och förlänar ett drag av veklighet åt dess bärare. Den gustavianske sprätten CLAES JULIUS EKEBLAD (17421808) fryner på näsan åt sina lantliga kolleger med deras enkla maner såväl i umgängesseder som klädedräkt. Själv finner han sig bäst till rätta, när han får fördriva sin tid med hovflirt, filosof era inför sin dagbok eller resonera med sin skräddare· om dräktmod och kläder . Han klär sig inte brokigt som Gyllenborgs »sprätthök l> . Det är ett passerat stadium vid denna tidpunkt. Det mod som Ekeblad måste följa för att vara up todate föreskriver enhetlighet i plaggens färg men fortfarande samma stoffer. Snittet skulle vara så som vår bild visar. Det är ett steg mot den förenkling av den manliga dräkten, som så egendomligt det förefaller - Gustaf III starkt befordrade genom sin senare införda s. k. svenska dräkt. W.K.

»

18


K. M. 12844.

19


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook