KULTUREN 0
EN ARSBOK
1937
KULTUREN EN
ÅRSBOK TILL
MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE
I
9 37
DENNA BOK ÄH REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBERG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 6,500 EXEMPLAH I GRAVYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI I LUND.
KLICHEEHNA ÄRO FHÅN A.-B. MALMÖ
GRAFJSKA ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUKEN, STOCKHOLM.
LUND 1938
HOLLÄNDSK JORDGLOB FRÅN 1600-TALET
I
nom kartografien har jordgloben spelat en roll alltifrån vår t~deräknings början. Den grekiske kartografen Ptolomeus (87-150 e. Kr. ) har t. o. m. meddelat utförliga upplysningar om konstruerandet av en sådan. Ingen jordglob är emellertid bevarad från denna tid. Från det medeltida Västerlandet finnas ej heller några glober, helt naturligt för övrigt med dess uppfattning om jorden som en cirkelrund skiva simmande i ett stort hav. Den tidigaste bevarade västerländska jordgloben är utförd 1492 av Martin Behaim i Niimberg. De portugisiska upptäcktsfärderna hade ju då avskrivit den gamla världsföreställningen. Niirnberg blev också en tid centrum för globtillverkningen. Vid 1500-talets mitt existerade även en livlig tillverkning av glober i Italien. Med 1600-talet blev Holland det ledande landet på kartografiens område, och inom dess jordglobs- »fabrikation » är ett flertal namn kända, bl. a. WILHELM BLAEU (1571-1638) i Amsterdam, som från 1602 var verksam på detta område. Vår glob bär hans signatur. Från 1500-talet framställdes globkartorna i träsnitt eller kopparstick, stundom färglagda och ofta med illustrationer samt latinska inskriptioner med geografiska, etnografiska och naturhisforiska upplysningar. Jordglobens diameter var i regel 54 cm. Kartorna trycktes på plana segment, vars antal i allmänhet var tolv och vilka sedan klistrades över globen. För sjöfarande hade jordgloben till långt fram på 1700-talet stor praktisk betydelse bl. a. genom loxodromerna, de över globen sträckande linjerna, som. här och var löpa samman kompassrosor. W.K.
8
Jordglob stucken av holländaren Wilhelm Blaeu. H. ca 110 cm. K. M. 17462.
9