KULTUREN 0
EN ARSBOK
1937
KULTUREN EN
ÅRSBOK TILL
MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE
I
9 37
DENNA BOK ÄH REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBERG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 6,500 EXEMPLAH I GRAVYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI I LUND.
KLICHEEHNA ÄRO FHÅN A.-B. MALMÖ
GRAFJSKA ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUKEN, STOCKHOLM.
LUND 1938
BOKBANDETS KONSTHISTORIA ILLUSTRERAD I THOMANDERSKA BIBLIOTEKET PÅ KULTUREN Av WILLIAM KARLSON
n stor och ur alla synpunkter ytterst värdefull donation gjorde fru Ida Thomander-Warholm. på Tuna (vid Lund) till Kulturen , då hon 1925 dit överlämnade sitt gamla barndomshem vid Paradisgatan i Lund till ett evärdeligt minne över sin fader, den framstående lundabiskopen och vältalaren JOHAN HENRIK THOMANDEH. AV den lösa inredningen hade museet redan förut kommit i besittning av en del. Givarinnan utlovade emellertid, att vid hennes frånfälle detta skulle kompletteras, så att hemmet då skulle te sig i det skick, vari det befann sig und er tiden 1834-1850, då Thomander som professor i Lund bebodde detsamma. Det allra värdefullaste av denna utlovade komplettering blev biblioteket, som emellertid i sin nuvarande omfattning är resultatet av biskopens samlande under hela sin livstid. Det fyller nu fyra rum i husets andra våning och representerar svensk och utländsk vetenskap och litteratur från 1500-talet till 1865, biskopens dödsår. Samlingen innehåller åtskilligt av för forskningen ännu värdefull litteratur. En del torde äga enbart bibliofilt intresse och någon del tillhör den kategori av böcker, som i sinom tid ej bliva annat än hyllfyllnad. En boksamling hopbragt av en man av så stora andliga mått och med så vida intressen måste erbjuda en mångsidighet och ett värde, som kan tillfredsställa många önskemål. Vad som härnedan särskilt skall sysselsätta oss är bokbanden, och vi skola finna, att även dessa »ytliga » intressen i samlingen skola hugnas med ett värdefullt material.
E
170
Medeltidens grepp över norra Europa var alltför fast, för att det omedelbart skulle slappna, när renässansen söderifrån kastade sina trevare in över dess landamären. Det gick ett gott stycke in på 1500-talet, innan de n ya stilströnrningarna hade godtagits häruppe. Man märker det på alla områden, inte minst på det konstindustriella, och inom detta alldeles tydligt inom bokbandskonsten. Under det att både i Italien och Frankrike det n1edeltida blindtrycket redan under 1400-talets senare del började avlösas av den mera praktfulla guldpressningen efter orientalisk förebild, bibehöll man i Tyskland liksom i de därifrån influerade länderna ännu under större delen av 1500-talet blindpressningsdekoren. Det var i valet av dekorativa mönster, som den nya stilen först tog sig uttryck, så att man efter att hava övergivit de små medeltidsstämplarna började använda rullstämplar med bladverk och figurer i renässansstil. Dessa band äro som regel relativt enkla. Pärmytan utfylles av rulltryckta ramar och i mittpartiet två eller fl era parallellöpande bårder. De dekorativa elementen utgöras av bladrankor, rosetter, vapensköldar, figurmedaljonger , bibliska och symboliska figurer , urn- och palmettmönster, geometriska flätmönster, språkband m . m. , allt i blindtryck. · De tidigaste banden med denna dekoration i Thomanderska biblioteket äro de i bild 1-2 återgivna, tryckta respektive 1530 och 1562. Samma t yp tillhör också bandet i bild 3, fast här har medeltiden levt sig kvar i småstämplarna i mellanramen. Boken är tryckt i vVittenberg 1540. Ryggarna i dessa äro endast undantagsvis dekorerade. Under århundradets senare del inpressas i pärmens mitt till omväxling med hårddekoren en på en platta graverad bild med t. ex. bibliskt motiv, personifikation av Justitia, porträtt, vapen eller liknande, bild 4. Sverige var vid d enna tid helt tyskorienterat i bokbandskonsten. Många av de här brukade stämplarna äro säkerligen tillverkade i Tyskland. Bild 5 visar bandet omkring ett exemplar av Then swenska Kyrkeordningen , tryckt i Stockholm 1571. Det särmärker sig som synes på intet sätt från de sam171
Bild 1. Bokband, Tyskland, 1500-talet. Fol.
172
Bild 2. Bokband, Tyskland, 1500-talets senare hälft. Fol.
173
Bild 3. Bokband, Tyskland, 1500-tale ls mitt eller senare hälft. 8:0. Bild 4. Bokband, Tyskland, daterat 1590. Fol.
tida tyska, möjligen genom de båda höjdgående kedjebårderna på ömse sidor om mittbilden. Genom de livliga handelsförbindelserna , som under senare delen av medeltiden rådde mellan Italien, särskilt Venedig, och Orienten infördes en mängd konstindustriella föremål till Italien, inte minst böcker och handskrifter i band dekorerade i sitt hemlands stil. Dessa pärmprydnader utgjordes av konstfärdiga handflätningar och vegetabila ornament samlade i ovala fält i pärmens mitt, stundom även i hörnen, ibland utförda i guldpressning. Det var redan tidigt under den italienska renässansen som resultatet av denna orientaliska påverkan började göra sig gällande i dess bokbandskonst. När jag här visar på ett band, bild 6, i denna art, som omsluter ett arbete tryckt i Venedig 1593, så är det ett mycket senfött barn av denna österländskt påverkade stilperiod. 174
Bild 5. Bokband, Sverige, 1500-talets slut. 8:0. Bild 6. Orientaliserande bokband, Italien, 1500-talets slut. Fol.
Till Tyskland kom denna orientaliserande stil bl. a. genont Dresdenbokbindaren .JACOB KRAUSE (d . 1585), och från Holland ger bandet i bild 7 exempel härpå. Frankrike stod både under 1500- och 1600-talen på en hög konstnärlig nivå beträffande bokbandskonsten. Bland konstnärsnamnen på området bör särskilt framhållas familjen EvE. Det här återgivna bandet, bild 8, i brunt kalvskinn med guldpressad dekor är en anspråkslös men för sin art typisk representant för fransk bokbindarekonst under 1500-talets senare del och omkring 1600. En stil, som var mycket omtyckt i Frankrike under 1600-talet var den s. k. Du Seuil - stilen,. typiskt företrädd av bandet i bild 9, enkel i dekoren, men kanske just därigenom effektfull jämförd med tidens i allmänhet rika dekorationsmaner. Dekoren står här i guld mot den röda saffiansklädseln. Stilen företrädes i Sverige av den hit 175
inflyttade franske bokbindaren JACQUE MOREL vid 1600-talets mitt. Hur pass bunden man i Sverige var av den tyska smaken .ännu under de första årtiondena av 1600-talet visar folianten å bild 10. De tre ramarna med sin kedjebård, figur- och flätbård med palmetter äro exakt desamma som vi funnit under föregående århundrade. Skillnaden är endast, att de då voro utförda i blindtryck, medan de nu äro guldpressade. Det nya inslaget är mittfältets dekor med de i orientalisk stil utförda börnfyllnaderna framställda i relief mot guldgrund, resultatet :sannolikt av mer eller mindre direkt påverkan från Jacob Krauses verkstad i Dresden. En nyhet är också den fria porträttmedaljongen i mitten, som påträffas även i andra samtida svenska band av t. ex. MARKUS SIGFRIDSSON i Stockholm (d. 1646). Bakpärmen har på motsvarande plats en vapenmedaljong. Genom sitt ciselerade guldsnitt, bild 11, med blommor och bladslingor med hemålning i rött, svart, vitt och brunt, står bandet i praktklass. Dock kan det näppeligen attribueras till den nyssnämnde Markus Sigfridsson, särskilt med tanke på de gamla stämplar, som förekomma på bandet. Men man kan måhända karaktärisera det som ett arbete av en mästare influ.erad av denne. Materialet är brunt kalvskinn. Den orientaliska influensen i de svenska bokbanden kan spåras redan vid 1500talets slut. Jämte de mera praktfulla banden uppträdde under 163040-talen sådana med mycket spartansk utstyrsel. Sverige ägde vid denna tid flera framstående boksamlare, företrädda främst .av drottning Christina själv, och i deras bibliotek anträffas ofta dessa enkla band utförda i pergament, ofta med en vapenbild i pärmfältets mitt, initialer eller dylikt och i ytterkanten enkla linjer, allt i guld. Typen företrädes av bandet bild 12. Denna enkla bokbandsutstyrsel förekommer även under århundradets senare del, som synes av bandet bild 13, utfört omkring 1680 i brunt kalvskinn av någon stockholmsbokbindare för envoyeen Carl Gustaf Oxenstierna af Södermöre (d. 1687 ) . Mot 1600-talets slut framträdde i den svenska bokbands176
Bild 7. Orientaliserande bokband, Holland, 1600-talets mitt. Fol. Bild 8. Bokband , Frankrike, 1500talets senare del. 8:0 (m. lagerkrans i guld ). Bild 9. Bokband i Du Seuil-stil, Frankrike, 1600-talets förra hälft. st. kvart.
12
177
Bild 10 och 11. Bokband, Sverig e , 1600-tale ts förra del. Folio. Snitt till bokbandet bild 10.
178
Bild 12. Bokband i pergament, 1630-40-talen. 8:0. Bild 13. Bokband med envoyeen Carl Gustaf Oxenstiernas af Södermöre vapen, förmodligen Stockholms-arbete, omkr . .1680. 4:o.
konsten en starkt naturalistiskt betonad stil med blommor och kraftiga bladkvistar. Närmast erinrar den om det s. k. Heidelbergbokbinderiet vid 1500-talets slut. Stilen har här i Sverige tillämpats långt fram på 1700-talet, speciellt i mästerstycken. Möjligen är vårt band i bild 14, som omsluter Biblia, das ist, die gantze heilige Schrifft .. . Niirnberg 1692, att betrakta som ett sådant mästerstycke. Det är utfört i brunt kalvskinn med guldpressad dekor, på alla tre sidorna ciselerat guldsnitt och bronsspännen, bild 15. De om utslagna solfjädrar erinrande mönstren, som sex. gånger upprepas på vardera pärmytan, ge vid handen, att den i Frankrike s. k. a l'evantail-stilen, solfjädersstilen, som först spåras i Sverige på 1640-talet, här varit mycket omtyckt och länge brukad. Den engelska bokbandskonstens påverkan av den svenska vid denna tid tar sig bl. a. uttryck i den s. k. vaggmedsdekoren, i England flitigast företrädd av SAMUEL ~1EAHNE . I Sverige 179
Bild 1-! o ch 15. Bo kba nd , s annolikt utf. i Stockholm , 1'600-tale ts slut eller omkr. 1700. Stor fol. Snitt till bokbande t bild 14.
180
Bild 16. Bakband , m ö jligen utfört av Nat. Gold enau, Stockholm. 8 :0. Bild 17. Svenskt bakband dat erat 1727 . -!:o .
finna vi den tidigast hos NATANAEL GOLDENAU (mästare 1679 -1705) i Stockholm. På bandet bild 14 uppträder vaggmedsstämpeln i ytterbården. Till denne Goldenau skulle man möjligen kunna hänföra det i bild 16 återgivna bandet. Typen med Karl XI :s krönta namnchiffer i mitten och omkring kanterna en bård av något slag är just karaktäristisk för honom . Den här förekommande kantbården företer en variation av en liknande bård å ett band utfört hos Natanael Goldenau (Rudbeck. 1. Fig. 69). Bandet omsluter Kirchen-Gesetz und Ordnung .. . Stockholm 1687. Ett annat band i samlingen har som kantbård dylika vaggmedsstämplar parvis motställda med en flammande låga emellan, bild 17 , och i pärmens mitt inpressat E I W (ägarestämplar) samt årtalet 1727. Den förnämsta bokbandsstilen i Frankrike under 1700-talet är spetsmönsterstilen. Det är en lätt och elegant stil av mycket god verkan , speciellt om dekoren är utförd i guld på 181
Bild 18. Bokband i spetsmönsterstil, sannolikt svenskt arbe te, 1760-70-talet. Stor .J::o .
röd saffian , som fallet är med bandet å bild 18. Utmärkta franska exponenter för denna stil finnas i svenska boksamlingar, men vårt band här torde vara av svenskt ursprung och från 1760-talets slut. Stundom har man i pärmens mitt placerat ett Yapenexlibris. Ibland låter man detta dom.inera 182
Bild 19. Bokband , Frankrike, 1750-la le t. Fol.
pärmytan, under det a tt rn.an inskränker övrig dekor till hörnfyllnad, såsom bandet i bild 19 visar. Det är ett franskt band från 17 50-talet, i röd saffian med dekor i guldpressning. Under 1700-talets början uppträdde i Danmark de s. k. spegelbanden . Danskarna själva kalla dem även »Holbergs183
band», emedan deras glanstid började på de holbergska komediernas tid, 1720-talet. Man har ännu inte lyckats komma till klarhet om, huruvida denna bokbandsart är ett rent danskt inslag i bokbandskonsten eller om den möjligen bygger på engelska influenser. Under alla förhållanden har i det danska bokbinderiet, särskilt under familjerna Lyman och Boppenhausen, arten utbildats på ett sådant sätt, att man i varje fall kan tala om en dansk typ. Både i svenskt och tyskt bokbinderi förekomma dessa band, fast inte på långt när så allmänt som i Danmark. Boksamlaren NIELS Foss kallar i sin bokkatalog från 17 51 sina danska spegelband för engelska, men det är att märka, att han karaktäriserar dem som sådana med hänsyn till det material, kalvskinn, varav de utförts i motsats till det i Europa vid denna tid så vanliga getskinnet. Å ven dessa spegelband äro företrädda i det thomanderska biblioteket. Bild 20 visar ett enkelt sådant av brunt kalvskinn med en i ljusare brun nyans hållen ram på pärmsidorna. Den svenska barockens bokbandsrygg med sitt strängt geometriska och symmetriska schema med hörnfyllnader och mittstämpel, bild 21, håller sig ganska segt under en stor del av århundradet. Bild 22 ger en typisk bokbandsrygg från den svenska rokokotiden. Dekoren är pressad med mycket skarpt graverade »järn » och har rokokons hela elegans i sina rocailler och musslor. Det erinrar starkt om stockholmsbokbindaren KRISTOFFER SCHNEIDLERS art. Det var först under den gustavianska perioden, som de svenska bokbindarna upplöste de gamla formerna. Det blev 1 regel ett rent naturalistiskt dekorationsschema jämte antikiserande element. Ryggbinden ha i allmänhet fallit bort och markeras av guldpressade tvärbårder eller dekoreras ryggen som helhet, se banden i bild 23. Det här i bild 24 återgivna bandet i marmorerat kalvskinn, som tillhört prinsessan Hedvig Elisabeth Charlotta och är försett med hennes krönta namnchiffer, är typiskt för tiden, 1700-talets slut. Det är troligen utfört av stockholmsbokbindaren JOHAN GUSTAF SCHNEIDLER (mästare 1784). 184
Bild 20. Spegelband, möjligen holländskt, omkr. 1700. 8:0. Bild 21. Bokbandsrygg i barock, svenskt arbete, 1700-talets förra hälft. 8:0.
När under 1700-talets senare del konsten och konstindustrien började hämta sina förebilder ur den romerska antikens dekorationsförråd, uppträder i bokbandsdekoren urnor, medaljonger, rosetter m. m. Frankrike är fortfarande det land, som dikterar modet och de andra följa villigt efter. Ryggetiketternas placering, som hittills nästan undantagslöst haft sin plats upptill, förekomma nu lika ofta på ryggens nedre del eller fördelade så, att titeletiketten sitter upptill och delbeteckningsetiketten nedtill, växlande i färg, bild 23. De för kejsar Napoleon utförda banden äro i regel enkla. Det som mest 185
Bild 26. Bokband utfört av Johan Berggren, Lund, 1800-talets början. 4 :o. Bild 27 . Bokbandsryggar från 1830-, 50- och 60-talen . 8:0.
frapperar å dessa är den tunga vapenstämpeln i guld på pärmen. I Thomanderska biblioteket finnes ett par Napoleonband med växlande hårddekor, bild 25. I det svenska bokbinderiets annaler från 1800-talets första år är antecknat namnet på en mästare, som delvis bryter sig ur den gängse stilen. Det är lundabokbindaren JOHAN BERG·GREN (f. 1785, d . 1815 ). Jämte tidens stil, dock mest i enklare band, har han arbetat sig till en personlig sådan av så starkt individuell karaktär, att den icke kan förväxlas med någon annan. I denna arbetar han dels med spegelmönstret, men främst är det ett graciöst rank.mönster med inströdda fåglar och urnor samt guirlander, som spela huvudrollen, bild 26.
J3ild 22. Bokbandsrygg i rokoko, svenskt arbete, 1700-talets mitt. 8 :o. Bild 23. Bokbandsryggar, svensktarbete, 1700-ta lets slut ell er omkr.1800. 8:0. Bild 24. Bokband ut för t för prinsessan Hedvig E lisabeth Charlotta och med henn es pärmexlibris, 1700-tal ets slut. 8:0. B ild 25. Bokband utfört för k e jsar 1\apoleon, 1800-talets början . 8:0.
187
Var förebilden till denna Berggrensstil är att söka är ovisst. Man har gissat på England men också på Tyskland, och jämför man hans rankornerade band med sådana av tysk tillverkning från 1790-talets slut (Die Kunst der alten Buchbinder. Halle a . d. Saale 1909. Fig. 84) förefaller det nästan som om likheten skulle bero på mer än en tillfällighet. Arten är mycket läcker och elegant som dekorativ företeelse, även om den kanske som ren stilföreteelse icke besitter den fasthet, som begreppet stil bör innebära. Sedan empiren som huvudstil blommat ut, företedde 1800talet inom bokbandskonsten liksom inom övrig konstindustriell alstring en avmattning och ett förfall. Rent tekniskt äro produkterna goda, men ur smaksynpunkt förete de alla de egenskaper, som måste känneteckna alster av upprepningsstilar. De i bild 27 återgivna banden , antagligen av lundensiskt ursprung, äro goda exponenter för bl. a. nygotiken och den naturalistiska stil , som omväxlade med nyrokokon vid 1800talets mitt. Det tredje bandet, från 1860-talets början, siar något om den kommande nyrenässansen. Biskop Thomander dog 1865, då förvärven till biblioteket avslutades. Vad som av de efterlevande familjemedlemmarna därefter inköptes i detta avseende avskiljdes vid gåvans överlämnande till museet, då det ju gällde, att i Thomanders hus endast uppställa det som tillhört huset under den tid , då han hade sitt hem här, och ifråga om. böcker det, som han personligen förvärvat.
l{ÄLLl-IÄNVISNINGAR. K. BERLING, Der kursächsische Hofbuchbinder Jacob Krause. Dresden 1897. Sv. DAHL, Bokens historia. Sthlrn 1929. E. F1scHER, Bokbandets historia. Sthlm 1922. E. HANNOVER, Kunstfärdige gamle Bogbind indtil 1850. Khvn 1907. Die Kunst der alten Buchbinder. Balle a. d. Saale 1909.
188
ANKER KYSTER, Spejlbindene fra Holbergs tid. Aarbog for bogvenner. Aarg. 2. 1918. M. MICHEL, L a reliure franc;aise depuis l'invention de l'imprimerie jusqu'a la fin du XVIIIe siecle. Paris 1880-1881. AXEL NILSSON, Bokbandsdekorens stilutveckling. Göteborg 1922. J. RuDBECK, Svenska bokband under nyare tid. 1-3. Sthm 1910-1914. -, Konstnärliga bokband i Nordiska museet. Fataburen. 1911. -, Konstnärliga bokband före år 1800. Svenska slöjdföreningens tidskrift. 1910.
189