KULTUREN 0
EN ARSBOK
1937
KULTUREN EN
ÅRSBOK TILL
MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE
I
9 37
DENNA BOK ÄH REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBERG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 6,500 EXEMPLAH I GRAVYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI I LUND.
KLICHEEHNA ÄRO FHÅN A.-B. MALMÖ
GRAFJSKA ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUKEN, STOCKHOLM.
LUND 1938
RÄTTARSVÄRDET
B
land dödsstraffen ansågs det hederligare att bliva »rättad » med svärd än att varda upphängd. Halshuggningen ägde vanligtvis rum i städerna på torget, och rättaresvärdet var stadens egendom, för vars användande den dömde eller hans anförvanter fingo betala särskild avgift. Så här skildrar den engelske ambassadören WHITELOCKE en halshuggning, som han såg på Stora torget i Uppsala 1654: »I morgonstunden avrättades på torget en, som för dråp blivit dömd ifrån livet. Fången, en ung dräng, fördes mitt uppå torget, varest var en stor plan, omgiven av en stor myckenhet åskådare, och där föll han med förbundna ögon på knä uppå en sandhög, som blivit ditförd för att insuga blodet. Han syntes ej mycket förskräckt, utan sjöng med upphöjda händer och blottat huvud, jämte åskådarna, en psalm. Ävenså gjorde han med dem bön, men varken höll han eller någon annan till menigheten något tal, utan under det han bad som bäst, avhögg skarprättaren, som hade för sig ett linneförkläde, med ett brett svärd honom huvudet, vilket strax jämte kroppen av den dödes vänner upptogs för att bortföras och begravas. » Det avbildade rättarsvärdet .är av den breda typen utan udd, vilken underlättade den speciella sving i hugget, som fordrades för att avskilja huvudet. På dess blad är en graverad avrättningsscen och en inskrift på plattyska, som i översättning lyder: NÄR JAG UPPLYFTER SVÄRDET ÖNSKAR JAG DEN FATTIGE SYNDAREN DET EVIGA LIVET. AKTA DIG GÖR INTET ONT OM DU VILL UNDFLY DENNA DOM. Svärdet har kommit från den Rantzauska rustkammaren till Kulturen. Avrättningen med svärd utträngdes under 1600- och 1700talen av yxan eller bilan, som var lättare att hantera. Mängden av bevarade bilor vittnar om. det ännu fram till mitten av 1800talet ofta begagnade dödsstraffet. S. T. K. 30
Rättarsvärd och detalj m ed graverad inskrift på plattyska. L. 91 cm. K. M. 26089.
3 r_