KULTUREN 0
EN ARSBOK
1937
KULTUREN EN
ÅRSBOK TILL
MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE
I
9 37
DENNA BOK ÄH REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBERG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 6,500 EXEMPLAH I GRAVYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI I LUND.
KLICHEEHNA ÄRO FHÅN A.-B. MALMÖ
GRAFJSKA ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUKEN, STOCKHOLM.
LUND 1938
PILGRIMSMÄRKEN FRÅN MEDELTIDEN
E
n av medeltidens ryktbaraste vallfartsorter var aposteln Jacobs grav i San Jago de Compostella i nordvästra Spanien. Till denna ort vandrade den heliga Birgitta och hennes man tagande den långa vägen över Köln och Aachen. Många nordbor ha både före och efter dem. gått denna pilgrimsväg såsom botgörare. I San Jago erhöllo de såsom ett tecken på fullgjord resa en liten snäcka att fästa i pilgrimshattens uppslagna brätte eller på manteln. Aposteln Jakob avbildades själv såsom en pilgrim med snäckan anbragt i hatten. Pilgrimssnäckor av detta slag har man funnit på många ställen i Lunds på kulturhistoriska fynd rika jord. De äro alltid försedda med två små hål invid låset för att underlätta fastsyningen. Även andra vallfartsorter hade sina pilgrimstecken, men dessa voro merendels gjutna av bly. Birgittas eget kloster i Vadstena blev ju en vallfartsort av rang, och därifrån ha flera blymärken bevarats till vår tid. Något sådant finnes icke i våra samlingar. Det överst avbildade pilgrimsmärket visar enligt inskriften bilder av den heliga Elisabet och den helige Franciskus. Franciskanerordens stiftare ligger begraven i Assisi. Till hans grav vallfärdade gärna nordborna samtidigt som de drogo till den heliga påvestaden Rom. Såsom synes har detta märke två öglor på ena sidan, och sådana ha även funnits på den andra. Även detta märke har sålunda varit avsett att sättas fast på pilgrimens dräkt. S. T. K.
28
Pilgrimsmärken av bly. K. M. 5876 och 5874 .
29