Skip to main content

Instrumentmakare i Engelholm

Page 1

KULTUREN 0

EN ARSBOK

1937


KULTUREN EN

ÅRSBOK TILL

MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE

I

9 37


DENNA BOK ÄH REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBERG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 6,500 EXEMPLAH I GRAVYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI I LUND.

KLICHEEHNA ÄRO FHÅN A.-B. MALMÖ

GRAFJSKA ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUKEN, STOCKHOLM.

LUND 1938


INSTRUMENTMAKARE I ENGELHOLM

L

unds Universitet har i Kulturen deponerat en liten utsökt samling av musikinstrument, som tidigare varit i bruk vid studenternas musikaliska övningar. Däribland äro tvenn e stråkinstrument av särskilt intresse såsom tidiga vittnesbörd om instrumentmakeriet i Skåne. De utgöras av en vi o I a d a gamba och en violoncell, båda enligt skrivna och i klanglådan inklistrade signaturer förfärdigade av JOHAN GEORG· MoHTE i Engelholm, respektive 1735 och 1751. Vår kännedom om svenska instrumentmakare under 1700talet och tidigare är mycket ringa. Det är därför anmärkningsvärt, att den lilla staden Engelholm under denna tid uppvisar icke mindre än fyra fiolmakare. Dessa äro den ovannämnde J. G. Mohte, hans son JöRAN och sonson ÖNNERT JÖRGEN samt svärson och lärjunge JACOB BELLMAN, sålunda en hel dynasti. Den äldre Mohte antages vara född 1690. Sannolikt är han utlänning till börden. Det har på grund av hans alster antagits, att han kan ha gått i lära hos den kände fiolbyggaren JOACHIM TIELKE i Hamburg. Hamburg är denna tid ett centrum för instrumenttillverkning och förser icke minst Sverige med musikinstrument. De trägna förbindelserna med denna stad och med England, där även instrumentmakeriet florerade ~ torde ha bidragit till att yrket blev så ringa idkat i vårt land. Viola da gamban har sex tätt liggande strängar stämda liksom lutans i kvarter med en ters i mitten. Innan violoncellen under 1700-talet trängde ut gamban var denna ett älsklingsinstrument, som. särskilt genom sin mjuka ton ägnade sig för kammarmusik. Vid trakterandet hölls den fast med benen. Det italienska ordet gamba betyder ben. Båda instrumenten äro ornerade med kantlister av inlagt ben och mörkare trä samt ha bondskt utförda skärningar på halsen, som slutar i en snäcka med djurhuvud. S. T. K.

88


~-

Viola da gamba och violoncell. K. M. 38260-1.

89


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Instrumentmakare i Engelholm by Kulturen - Issuu