Skip to main content

Fällekrattan

Page 1

KULTUREN 0

EN ARSBOK

1937


KULTUREN EN

ÅRSBOK TILL

MEDLEMMARNA AV KULTURHISTORISKA FÖRENINGEN FÖR SÖDRA SVERIGE

I

9 37


DENNA BOK ÄH REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBERG OCH TRYCKT I EN UPPLAGA AV 6,500 EXEMPLAH I GRAVYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOKTRYCKERI I LUND.

KLICHEEHNA ÄRO FHÅN A.-B. MALMÖ

GRAFJSKA ANSTALT OCH PAPPERET FRÅN FINBRUKEN, STOCKHOLM.

LUND 1938


FÄLLEKRATTAN

I

de skogrika delarna av vårt land, där betestillgången var ringa och tegarna få och små, sökte bönderna avhjälpa dessa brister genom tillfälliga odlingar, vilka upprepades på olika platser år efter år. De använde därvid den primitiva jordbruksmetod, som kallas svedjebruk, och som ännu för en knapp mansålder sedan förekom ganska allmänt. Vid svedjandet tillgick så, att skogen fälldes på det utsedda området och fick ligga att torka, varpå den antändes och brändes. I sydsverige brändes i senare tid endast grenar och ris, som blivit kvar vid skogsavverkning. Bränningen skedde här vanligen på våren. Sedan elden slocknat uppröjdes de stammar och grenar, som ej brunnit opp, varefter den kalbrända, asktäckta marken var färdig att beså. Under äldre tider brukade första sådden, där bränningen försiggick på våren, ofta utgöras av rovfrö, i senare tid sattes potatis. När rotfrukterna tagits upp på hösten såddes råg. Efter rågskörden erhölls några år framåt ett utmärkt frodigt gräsbete. Bland de speciella redskap som användes vid svedjebruk är det endast fä Il ekrat ta n, som haft en allmän utbredning. Fällekrattan, benämningen är småländsk, hade i olika trakter olika namn. Den kallades kratta, luats, krafsa, rassla m. m. I sin ursprungligaste form utgjordes den , som bilden visar, av en avhuggen unggran eller ungfur i vars rot- eller toppända några tillspetsade grenar fått kvarsitta på ena sidan av stammen. Från detta enkla redskap, som ofta tillyxades ute vid svedjefallet och bortslängdes, när det fyllt sin funktion, har sedan ett flertal olika typer utvecklats. De mest fulländade av dessa ha försetts med järnhuvud med krökta klor, fastsatt på ett långt träskaft. Krattan användes för att uppluckra jorden och nedmylla säden. H.N.

92


Redskap använda till n edmylland e av säden på svedjefall. Detalj en visar redskapets övre del. Den nedre är blott utform ad till ett rakt, avsmal nande skaft. Totala längden är resp. 169, 235, 120 och 152 cm. K. M. 7-!22, 7722, 7723 och 3825-!.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Fällekrattan by Kulturen - Issuu