KULTUREN o
'
'
EN ARSBOK
1936 J
KULTlJREN EN
ÅHSBOK TILL
!VIEDLEi\'l MAHNA AV K ULTUHHISTOHISKA FÖHENINGEN FÖR SÖDRA SVEHIGE
I
9 36
DENNA BOK ÄB REDIGERAD AV SVEN T. KJELLBEHG OCH THYCKT I EN UPPLAGA A V 6,500 EXEMPLAH l GHAVYRMANER HOS HÅKAN OHLSSONS BOI\THYCJ{EBJ l LUND. J{LICHEEHNA ÄHO FIIÅN A.-B. !llALMO GRAFISI{A ANSTALT OCH PAPPERET FllÅN FINBHUKEN . STOCIUIOJ.i\1.
L UND l!lili
EN FRANSK MEDALJSTÄMPEL Av ERIK PERSON
nappas t någon tilldragelse inom nyare tidens historia har givit upphov till så många medaljer som f ranska revolutionen. Under de oroliga åren efter den revolutionära författningen av år 1789 slogos medaljer över varje seger, som oppositionen vann över den vanmäktiga aristokratin, och de franska medaljfabrikanterna förstodo också väl att utnyttja konjunkturerna genom att prägla minnespenningar och jetonger över det segrande borgerskapets gudar och halvgudar. En stor mängd medaljer med franska motiv präglades emellertid i utlandet, dels av företagsamma medaljgravörer, dels av franska emigranter. Den förnämsta händelse, som på detta sätt högtidlighölls, var naturligt nog avrättningen av Ludvig XVI den 27 januari 1793. I december 1935 såldes på offentlig auktion genom mynthandelsfirman Ludwig Grabow i Rostock stämpeln till en dylik fransk medalj, som utgivits i anledning av Ludvig XVI :s död. Då medaljstämplar utomordentligt sällan förekomma i handeln och denna stämpel dessutom skulle kunna fylla en kronologisk lucka i Kulturens vackra svit av mynt- och medaljpräglingsredskap, förvärvades stämpeln till museet för det synnerligen moderata priset av 25 m ark. stämpeln består dels a v en åttkantig mässingsskiva, i vilken prägeln ingraverats, samt dels av en fyrkantig järnplatta, vid vilken mässingsskivan monterats. Av järnplattans något uppsvängda hörn framgår m ed all tydlighet att stämpeln är en överstämpel, och att den använts vid prägling i stöt- eller skruvverk Den har haft en nu antagli9en förlorad under-
K
138
ilild l. Medaljstämpel m ed Ludvig XVI:s bild. T. h.
avtr~·ck
av stämpeln.
stämpel, vilken sannolikt varit inbyggd i metall på så sätt att den åttkantiga mässingsskivan vid präglingen omslutits av understämpeln. En i.ill principen liknande svensk medaljstämpel från 1800-talet har genom deposition från Göteboi·gs museum konunit till Kulturen. Den franska stämpeln bär ett utomordentligt väl utfört porträtt av Ludvig XVI inom omskriften »L 'INFORTUNE LOUIS XVI ROI DE FRANCE >> . Under porträttet står med kursiv »grave p f fide/ >> och >> sujet Berlier >>. Denna inre prägelbild omgives av en slät ram, som överst bär ett bandornament med en oval sköld, i vilken Bom·bonernas vapen, tre liljor, sitter. Ramen bär följande inskription i kursiv: >> toujours chere aux ames sensibles limage de ce uertueux monarque sera >> , alltid kär för känsliga sinnen skall bilden av den dygdige
monarken förbli. Ovanför ramen och delad av bladornamentet står »mort le 21 .Januier 1793 >> . Vid den undersökning, som förf. omedelbart efter förvärvet företog, visade det sig att någon medalj, som utförts med denna stämpel , icke fanns upptagen i de stora franska medaljbeskriv139
ningarna. A v tryck av stämp eln sändes i a nledning därav till Cabinet des m edailles i Paris, där Monsieur P. DE GENTILLHOMME välvilligt fortsatte undersökningen. Där vid visade det sig att någon fransk m edalj, som svarade t ill stämpeln, i själva verket var okänd för dc franska experterna. Den stämpel, som alltså gen om en synnerligen lycklig slump h a mnat h os Kulturen, får därigenom ett b etyd a nde viirdc även utöver d et, som är b etinga t av dess plats i museets p räglingstekniska typserie. stämpeln är ett icke oviktigt bidrag till kännedomen om den f r ansk a m edaljkonsten s historia. T yvärr ä r d en understämpel, som skulle ha sva rat till den av Kulturen förviirvade överstämpeln , icke känd , och vi veta sålunda icke hur medaljen s frånsida sett ut. E j h e lle r har det lyckats att erh å lla några som h els t upplysningar om den Berlier, som utför t teckningen till medaljen , ell er om F. Fidel. Sanno likt har em ellcrt.id Mon sieur GENTILLHOMME rätt, näthan a ntager att m eda ljen utför ts av någon av dc f ransmän, som flytt från sitt land u ndan d en fra n ska revolutionens förskräck elser.
140