Issuu

E tt b i d rag ti l l K u l t u r h i s to r· i s k a fö r e n i n ge n s s t i fte I s e h i st o r i a. Ehuru l{ulturhistoriska föreningen icke är m ycket öfver ett de cennium gammal , har dess historia likväl flere gånger blifvit tecknad, t. ex . i tidskriften » Ord och Bild » , » Finsk Tidskrift » m. m . , och nu senast har i » Skånska Samlingar, utgifna af Martin Weibull » , häftet 1 89 1 , I, 1 , tryckt i Lund 1894, professor Weibull gifvit en teckning af dess stijtelsehisto,ria, den aktmässiga, såsom det särskildt tillägges. Men tyvärr har denna teckning råkat blifva något partisk för en af de faktorer, som samverkade vid stiftandet af Kulturhistoriska föreningen, i det författaren söke r att åt De skånska landskapens historiska och arke o logiska förening ensam gifva äran af » initiativet och det samman hållande b a ndet » och åt Landsn1ålsföreningarne vid Lunds universitet blott gifva rolen af en sedermera tillkom1nen faktor, i stället för att göra dessa båda faktorer åtmins�one fullt likstälda. Såsom Landsmåls föreningarrres förste målstnan är det underteck nads skyldighet att in lägga en vördsarn men bestämd gensaga häremot, och jag hoppas kunna , delvis med tillhj elp af l{ulturhistoriska föreningens egna dokument, visa, att oberoende af det förslag, som inom De skånska landskapens hist. och arkeol . fören ing 1 8 7 9 blifvit väckt o1n bildan det af en sj elf stän dig samling fornsaker och skånska folkdrägter, utan samband m ed Lunds universitets historiska m useu m , der d e n na förenings redan för värfvade fornsaker voro deponerade, hade tanken på grundarrd et af en kulturhistorisk samling från södra Sverige uppstått inom Landsmåls föreningarne, och att den samling af al lmogesaker, som uppköptes soln Ill aren 1 882 af en m edlen1 af den skånska landsmålsföreningen , är den första grundstenen till d et nuvaran de Kulturhistoriska museet. Under det att De skånska landskap ens hist. och arkeol . förening stannade vid att tillsätta en komite för att · förbereda reali serandet af det förslag, som inom denna förening blifvit väckt, grepo några m edlemmar af den skånska landsmålsföreningen raskt verket an att grunda en kulturhisto risk samling m ed afsigt att sedennera söka intressera inflytelserika n1än för rnedverkan med Landsmålsföreni ngarne till bildandet af en kultur historisk förening, som skulle öfvertaga samlingen och föröka densamma. Enligt mitt förm enande torde derföre initiativet till bildandet af Kulturhistoriska museet och 1ned det till l{ulturhistoriska föreningen böra tillerkännas Landsmålsföreni ngarne, särskildt den skånska, om det anses nödvändigt att åt någon af de officielt stiftande faktorerna företrädesvis eller uteslutande vindicera en sådan förtj enst.

J ag behöfver väl k nappast an1närka, att m i n 1ne ning ingal u n d a är att vilj a förringa betydelsen af den rol D e skånska landskapens hist. och arkeol . förening spelade vid l(ulturh istoriska fö reningens stiftande eller af det intresse m ånga af den förstnämda fö reningens medlemmar sedermera visat genom personliga tj en ster och gåfvor för den sistnämda föreningens förkofran , tvärtmn , j ag är den förste att erkänna den stora tacksatnhetssk uld, hvari Kulturhistoriska föreningen står till De s kån ska l andskapens hist. och arkeol. förening, och h varj e förutvaran d e och n uvarande m edlem af Landsmåls föreningarne, skall förvisso göra det smntna. Min mening är blott att å Landsmål sföreningarnes vägn ar l e mna ett anspråkslöst bidrag till berigtigande af n ågra pås tåenden i p ro fessor W eibulls uppsats, hvilka antagligen af förbis eende i nflutit. Utan rneilverkan af De skånska landskapens h ist. och arkeol . förening, såsom institution betraktad , vid stiftan det af J(ulturhistoriska föreningen hade d e n n a säk erhgen icke redan från dess första börj an k unnat vinna den uppm ärksam het och den an slutning, som den fan n från den bildade och förn1ögn a allmänhetens sida, särskildt bland den förstnämda före ningens egna rnedle m m ar, dock tror j ag, att det är såsom enskilda per soner, hvilka med v ärm a o m fatta en behj ertantvbrd sak , sotn något öfver 30 af De skånska land skapens hist. och arkeol . förenings n1ed l e m n1ar j emte ett 50-tal andra undertecknade inbj ud n in gsskriften till all m änheten och åtskilliga sedermera frikostigt u nderstödt den n ya förenin gen . Huru behj ertansvärd t ett företag af denna art än 1nå vara för . hvarj e fosterlandsvän, ford ras dock : att äfven män m e d betydan de socialt anseende göra sig · till in ålsmän derför, o1n det s kall finna någon allm än nare anslutning. Men detta faktu m står ej i vägen för ett annat, att initiativet och första b örj an kan hafva utgått från p ersoner, som icke h afva annan in sats att göra än ungdomlig entusiasm och energiskt, p er sonligt arbete för saken. Utan att vara partisk tror j ag m an godt kan säga, att så var fallet vid K ulturh istoriska föreningens stiftand e . Låtom oss n u se til l , h vad ett I{ul turhi8toriska föreningens eget dok utnent säger om föreningens stiftels e . Det är d e n berättelse om föreningens tillko m st och v erksam het, som u ppl ästes på första års m ötet den 2G Maj 1 883, och som blifvit författad af föreninge n s förste sek re terare Nil s Olseni . Då den är ett sty relsens m eddelande till förenin gen s öfrige medle1n mar, har den naturligtvis blifvit godkänd äfven af dåvarande ordföranden pro fessor vV eibull, så tnycket m era som i Inar ginalen finnes en anteckning af ordföran d e n . Ur denna b erättelse an föra vi, hvad son1 rör föreningens stiftelse. :» Redan för några år tillbaka hade i nom De Sk ånska Landskapens Historiska och Arkeologiska Förening väckts förslag att samla de föremål, som äro beteck nande för ett snart sYtmnet skede af de skånska landskapens odling:,;historia. Af flere orsaker, mest ekonomiska betänkligheter, blef detta ej förverkligadt i annan mån, ä n att flere föremål skänktes eller inköptes till nämda förenings f'lamlingar och deponerades i Universitetets Historiska och Arkeologiska museum. Oberoende af detta förslag 1) hade inom härvarande Landsmålsföreningar, h vilka närmast h a att t:;yssla med studiet af folk målen. uppstått tanken · på den nytta, som en i Lund befintlig Kulturhistorisk t'amling från v årt lands sydliga land- ·

1) Kursi veringarne af undertecknad.

- 23 Hkap ::;kulle medföra för a.Umoge miUen� studium. H o� flere iihlrc ot.:h y ngre med lemmar af Rkånska landsm ålsföreningen, hvilka vid m idso mmar tiden 1 882 sarn manträffade på en ort, som ännu har be varat mycket från e n äldre odlingsperiod, u ppkom ännu lifligare tanken på, att de borde i sin mån försöka medverka till grundläggandet af e n Kulturhistorisk samling i Lund. Herr stud . G. Karlin åtog sig då att uppköpa de föremål , som kunde fin nas på orten, mot det att u nderteck mtd ansvarade för ersättarrdet af den pen ningesumma, som för u ppköpet blef er fonlerlig. Förslaget om bildandet af en kulturhistorisk förening rönte såväl från De Skc.l. nska Landskapens Historiska och Arkeologiska Fören ings som från Lunds Lands mål föreningars sida ett villigt ti llmötesgående. Den förra stälde gena t till för fogande 1 72 kronor, hvilka användes till afbetalning på köpe�umman för de redan ::;amlade föremålen och öfverlemnade sin egen samling tills virlm·e på deposition. Derefter beslöto De Skåm:;ka Landskapens Historiska och Arkeologiska För e n i ng och Lunds Land målsfören ingar jemte Föreningen för Smålands minnen att geme nsamt tifta e n Kulturhistori k Förening, hvar syfte skulle vara att samla och i Lund förvara sådane föremål, som tjena till bel ysning af Södra Sveriges folk lif och odlingshistoria, samt att välja denna förenings första styrelse, hvilken s k ulle cga att vidtaga vidare erforderliga åtgärden . .

S01n 1nan ser, säger denna offentliga berättelse uttryckl igen, att d et in01n De skånska l andskapens hist. och arkeol . förening väckta för slaget att samla ku ltu rh�storiska företnål icke l edde till annat resultat , än att flere föremål skänktes eller inkö ptes och deponerades i Univer si tetets historiska m useu m . 01n någon redan befintlig, särsk i l d k ultur his torisk samling el l er änn u rnindre o tn initiativ från denna fören ings s i d a til l bi l dandet af e n k u lturhistorisk förening tal as ej ett ord . D er emot o m talas ett villigt ti l lm ötesgående från De skånska l andskapens h i st. och arkeol. förenings sida mot ett förslag att bil d a en kultu rhisto risk fö rening. Af sam manh anget framgår, att detta förs l ag utgick från d e 1nedl e m 1nar af skånska lands m ål sföreni ngen , hvilka redan grundlag t e n särskild kultu rhi storisk sam ling, oeh vidare framgår, att denna sam ling är den grundläggande för det n u varande k ul turl1 i storiska 1nuseet, alldenstund de före mål af denna art, hvi l ka fu n n os bland D e skånska l andskHpens hist. och arkeol . förenings h i storiska och arkeol ogiska sam l i ngar, förenades m ed den af stud. G. J(arli n h o pbragta s mulinge n en dast såsom tills vid are c1epo n e rade . I Kulturhistoriska föreningeus arkiv fi nnes i ntet gåfvobref d e rpå, och i protok ollen fi nnes h el ler i ngen an teckni ng on1 att de blifvit skän kta , så att de 1nåste ännu b etraktas såsom blott deponerad e . Dere m ot fi n nes s trax efter n : o 1 15 1 i för värfskatal ogen följande anteckni ng fr . .Juni 1 8�3, gj ord af dåvarand e sekreteraren Nils Olseni : » f)aker, son1 blifvit depone rade i Kulturhisto riska Sam lingarna från De 1-:\kånska Landskapens Hi storiska och A r keologiska Föreningars sam l ingar » . Dessa saker mnfatta n : o 1 1521 257, således lOG n u m m er. De af stu d . J(arl i n tills den 1 Sept. hop bragta smnlingarne utgj orde enligt förvärfskatalogen 241 n un11ner, dels köpta dels skänkta förernål . Börj an til l ett k u lturh istoriskt 1n u seutn h ade alltså b l ifvit gj ord af en 1ne d l e m i den skånska l andsmål sföreninge n , och vi skola n e d a n Y isa, att d e n gj ordes, i n nan · ä n n u någon tanke på b idrag a f D e skån ska landskapens hist. oeh arkeol. förening å någondera sidan uppstått,

- 24 -

Fast111er tänkte de, so111 började företaget, redan från första början på att Landsmålsföreningarne skulle vända sig till enskilda personer, sotn tnan kunde hoppas skulle vi lja offra något för denna sak, med förslag 0111 att medverka till bildandet af en kulturhistorisk förening, alldenstund Landsmålsföreningarne vid denna tid ej egde några penningeinedel till förvärfvandet af en sådan satnling för egen del. Det var först senare, sotn dessa föreningar genom sce niska framställni ngar ur folklifvet in satnlade betydande smnmor åt museet. Första gången tanken på bildandet af en kul turhistori sk samli ng uppstod bland Lands111ålsföreni ngarnes medlemmar, var, då man satte i fråga att på scenen framställa episoder ur s venskt allmogelif, och svårigheten att få lämpliga kos tymer visade sig vara så stor, att man först m åste sörja för anskaftandet af en samling af folkdrägter, innan man kunde realisera en sådan plan. Vid de fester, som böllos 1 880 och l 8 1 af satntliga Lands målsföreningarne, förekommo derföre inga sceniska framställningar, men vid den s måländska lands målsföreningens - eller såsom dess offiqiella nam n lyder, Föreni ngens för Smålands tninnen 20 årsfest i Nov. 1 88 1 gjordes, så god t sig göra lät, ett första försök att med från staden lånade drägter uppföra ett enaktstycke, och den erfarenhet man dervid vann visade nödvändigheten af att an skaffa en egen klädkammare åt föreningarue ; i studentkårens klädkam t11are finnas nämligen helt få plagg, hörande till folkdrägter. Det var isynnerhet inom den skånska landsmålsföreningen, som denna fråga liftigt intresserade sinnena, einedan de garola folkdrägterna mera bibe hållit sig i . Skåne än i någon annan sydsvensk provins, och de litligas te förespråkarne för anläggarrdet af en klädkam mare voro fil. stud . G. J:son I{arlin och fil. kand. Nils Olseni. Ju 1nera frågan man och man emellan diskuterades, och ju n1era tnan satte sig in uti densam ma, desto mera insåg man, att icke blott folkdrägter utan äfven andra före mål, belysande sydsvenskt kulturlif, skulle vara till stor nytta för full följandet af d8t mål Landsmålsföreningarna satt såsom sitt : studiet af svenska alltnogens språk och kultur. Den ursprungliga p lanen om arr skaftandet af en klädkan1mare utvidgades af de för saken mest intres serade till planen, att dermed förena äfven en hnsgerådskatnmare . Härifrån och till ett museum var steget icke långt. Af brist på medel kunde Landsmålsföreningarne icke under detta läsår besluta något m n planens förverkligand e, men man hoppades att genom landsmålsfester under följande terminer kunna samla tnedel dertilL Så stod saken vid vårterminens slut 1 882. Den första ansatsen till planens realiserande gjordes likväl förr, än man vågat hoppas, nämlige·n Mids01nmaraftonen 1 882, då ordföran den i Landsmålsförenil}garnes amfälda utskott .fil. kand. Nil� Olseni, pastorsadjunkterna P. Agård och Hilmer Bergström, fil. stud . L. A . Nyrup och fil. stud. G . J: son Karlin, samtlige liftigt verksamtne n1ed lemmar af den skånska landstnålsföreningen, sam tnarrträffade i Karlins hem, Huaröds prestgård . Ett meddelande, att en liten satnling allmoge saker, tillhörande åbon Ola Lundberg i Svensköp, var i fara att för skingras, gaf uppslaget. Karlin gjorde nämligen det djerfva förslaget, att genom inköp af denna satnling redan nu lägga grunden till ett verkligt kulturhistoriskt museum i Lund . Hans ord vunno genklang -

- 25 hos de öfriga, men hvarifrån skaffa pengar ? Hade rnan nu varit i universitetsstaden, hade n1an kunnat hoppas på åtminstone tillfällig hjelp af studenternas gynnare och vänner� m en här ute på lan dsbygden var det svårare att finna någon utväg. Dock, hjelpen var n ärmare än 1nan trod de. Värden, kyrkoherde Johansson, ryckt med af den enthusiasn1 , so1n besjälade de unge, erbj öd sig att förskottera medel icke blott till inköp af Lundbergs sarnling utan äfven till fortsatta inköp af andra all m ogesaker u nder sommaren . Härm ed börj ade Karlins rastlösa arb ete för kulturhistoriska museet, ty man kan redan nu anse detsamma vara bildadt, alldenstund redan från denna dag gåfvor både i penningar och föremål af honom började rnottagas för ett sådant tnuseums räkning. Men detta var ej nog. Det gälde äfven att betrygga det påbörj ade företagets fratntid . För detta ändamål upp drogs åt Olseni att redan un der s01nm aren besöka professor Weibull , som särskildt genom sin verksamhet i n om D e skånska landskapens hist. och arkeol . förening visat ett varmt i ntresse för hithörande frågo r. Vidare an såg sig Olseni såsorn ordförande i San1fälda utskottet kunna å Landsmålsföreninga rnes vägnar ikläda sig ansvaret för återb etalandet af de penni ngar, s o m kyrkoherde Johansson skulle förskottera, en garanti som d o c k ej for · drades eller sedermera kom i fråga. Jag nämner denna sak b lott der för� att den visar, hurusom Landsmålsföreningarne och l{ulturhistoriska m useet varit förenade redan från tnuseets första dag. Detalj erna för stiftan det af en l{ulturh istorisk förening med samlingarne till både orsak och 1nål, uppskötos till nästa hösttermins början. Emellertid inköpte l{arli n Lundbergs samling och förökade den ' under so m m arens lopp genom inköp i Gärds , Frosta och Färs härad , så att, då sam l ingen den 3 1 Aug. anko m till Lund, belöp te sig de hop bragta föremål en, såsom förut blifvit sagdt, till 24 1 nummer. 'l'ak öfver hufvudet fick den första gången i Lund af -studenternas egen in stitutiou , Akad. föreningen, der den i nhystes i tredj e våningen. Då sederm era Olseni och l{arlin den 3 Sept. gj orde ett b esök hos professor \Veibull, öppnade han fö r dem utsigten till vi nnandet af e n ny kraftig faktor vid reali serandet af planen att sti fta en kultur historisk förening, i det han framstäide en förmo dan , att De skånska landskapens hist. och arkeol. förening skulle vara villig att rnedverka. Denna förmodan blef verklighet. Vid sistnärnda förenings års m öte den 23 Sept. 1 882 väckte professor Weibull förslag o1n denna sak, och för slaget n1ottogs så välvilligt, att föreningen båd e utsåg tre rned lemn1ar : professor \Veibull, professor Odhner och läroverksadj u nkten Schweder att tillsamtnans med de ombud, som af Landsrnålsföreningarne komrne att utses, förbe reda stiftandet af en ku lturhistorisk förening i Lund , och utanordnade ett kontant bidrag af 1 7 2 kr. U l öre. Vid denna tid punkt utgj orde samlingen 322 nu1nn1er, hvaraf 1 7 4 blifvit inköpta för ett sam man lagd t belopp af 252 kr. 83 öre, och 148 blifvi t skänkta. l{arli n hade n äml igen äfven efter samlingens ankon1st trll Lund varit verksam för dess förökande. När ofvannämda välkomna b idrag til lko m , belö pte sig den su mma I{arlin och hans fader förskotterat till on1kr. 270 kr. , in beräknadt transporten för samlingen . När Landsmålsföreningarneg medlem mar vid höstterminens börj an 1 882 återko1nmo till Lund och fingo höra, att en m edlem af den skån-

- 2() ska föreui ngen redan l agt gru nden icke b l�tt till en satnling fol kd. rägtcr utan äfven til l ett verkl i gt k u lturhistoriskt n1 nseum och att ett förslag var å bane, att Lands målsföreni ngarne ti llika med D e skånska land skapens hist. och arke o l . föreni ng skul le ställa sig i spetsen för bildan det af en kulturhistorisk förening, som skulle öfvertaga och föröka detta 1nuseum, m ottogs denna u nde rrättel s e något o l i ka i no m de olika l an ds lnål sföreningarne. Att den skånska, från hvars led i nitiativet utgått, skulle n1 ed d et l i fligaste i ntres e o mfatta en sådan plan, är gifvet, och denna förening är det också, s o m uppbär k o nti nuiteten m el lan l{arl i n s sam l arev e rksatnhet såso m enskild person - t y något offentligt uppdrag derti l l af vare sig Lands målsfö re ningarne eller n ågon annan i nstituti o n l.�ade han ä n n u i c k e fått - och I{ulturhistoriska föreningens stiftand e . Afv e n d � n bleki ngs k a fö reni nge n visade stort in tresse för sak e n . In01n � m ftl a n rl s ( = Föreninge n för H m ål ands 1ninnen) och östra S m ålands och Olands landsm ålsföreningar d e remot hyste 1nan i börj an ett par b etänk l igheter. Då den ursp rungliga planen o rr1 bildandet af en k l ädkatn Inare s vält u t till bildandet af ett 1n u seu m , omfattan de alla k ulturhisto riska föremål , insåg n1an tydli gt, att det ej kunde blifva fråga o m , at t Lands1nål sfö reningarne ensa m me öfve rtoge d e n redan hopbragta sam l i ngen, och förslaget att bil da e n särskild före ning härför ansågs der Men då det gäl de 1ned verkan från Lan d s före vara det e nda m öj l iga. J u ålsföreningarnes sida til l d e nna nya fö renings s tiftande, fruktade m an , att e n ekon01nisk risk vore förbu nden dcrme d , hvilken för Landstnåls förenin garne k u n d e blifva ö desdiger. D e rj e m te hyste 1nan en viss farhåga för, att det nya 1nuseet skulle uppträda sotn en farlig k o n k urrent till de redan befintl iga provinstnuseern a i Wex i ö och I{ah nar. Dessa b etänk ligheter häfdes d o c k s nart, när frågan vunnit en al l sidigare u tredning. Om frågan s offen tliga förhandl ande i n för Landsmål sföreningarnes sa1nfälda utskott l åta vi u ts kottets egn a proto k o l l berätta ge nom n ågra utdrag ur desam ma. Utd rag ur protokollf't från m ötet den G Okt. > 'd 5 . Företogs till öfverhiggn i n g e t t af undertecknad (Olseni) väckt försl:tg, att Lunds Landsm ålsföreningar skulle tillsamman med De Skånska Land�kapem; Historiska och A rkeologiF<ka Förening Rtifta en k ulturhistorisk förening i Lund, ln-ilken skulle hafva till syfte att �am l a och i niimcla �tad förrara sådan e föremål, t-;um kunna tj ena till att bel y :-;a de f.!ydsvenska land�kapens knlturh istoriska förhål landen . Om detta förslag ntRpan n si g on mycket l i fiig cliskussion, som hufvudsak lige n berörde det förhål lande, hvari Landsmålf'<föreningarne skulle k omma att stå till nämda tilläm nade förening, Hh-ensom. det förhållande, i hvilket denna senare �kulle komma till andra k ulturhistori ska sam l i ngar i södra ' verige . Underteck nad ansåg, att Landsm ålsföreni ngarne ej böra i kläda sig någon e konomisk risk för före taget, men att de borde lemna det amma det moraliska unelerstöd de kunde. Om huden från småländska samt östra f.:målandt-4 och Ö lands föreningar uttalade :-; i nn farhågor för den skadliga konkurrens, Rom kunde kom·ma att uppstå m ellan de tilläm nade samlingarne och de redan i Wexiö och Kalmar befintliga. Docent Kock och kand. Old i n talade vannt för för··laget. A lla voro en.: e i att önska företaget önsk Yänl framgång. l\Ien enur ombuden från sm<Uänd�ka föreni nge n ej fått denna förenings ti llstånd att deltaga i stiftandet af tHlämnade före ningen, beslöt utt:>kottet att låta dessa omlJud ånyo framstitlla sake n för nämdn föreni ng, hy arcfter det slut· liga afgönmdet uppsk öts til l nästa m öte , ,

- 27 Utdrag ur proto kollet från mötet den 1 1 O k t.

»9 l . Seda n protokoll sutdrag från Föreningen för Sm ålaU< ls min n e n blifvit upplä st, ge nom hvilket i nhemtades, att n ämde förening lemnat sina ombud i ut skottet tillstånd att deltaga i be luten rörande den föreslagna Kulturhistoriska För eni ngen, företogs till öfverläggning d e n från föregående mötet uppskjutna frågan om Lun ds Landsmål::ds reningars deltagande i sti ftandet af en Kulturhistori s k För ening i Lund. Utsk ottet beslöt att bland si na l edamöter ut::;e trenne, hvilka ti l l �:-�.mman med ett lika stort antal af De Skånska Landskapem; I l i stori::;ka och A r kcologiska Förening utsedde personer egde att förbereda frå(ran och att upprätta förslag ti ll stadgar för den blifvande föreninge n . § 2. Till ledamöter i ofvannämda komite ut::;ågos : u ndertec knad (01:-;eni), doc. Kock oeh kand. Oldin » . -

D e valda 01nbuden representerade alltså två faktorer vid stiftan� d e t af K u l turh istoriska föreningen, närnligen _3 Landsmålsföreni ngarn e och 3 De skånska landskapens h ist. och arkeol . förening. Men ut0 1n dessa tve n n e faktorer fans . ännu en, samlingen sj el-E, företrädd af fi l . stu d . G . J : so n l{arli n , sorn väl an sågs repres entera d e t redan u tför<;la sam l i ngsarbetet, h varpå den nya föreni ngen hade att bygga, eftersom hans nmn n förekomnJ er b redvid de valda on1budens i protokollet öfver d eras förhandlingar den 1 8 och 25 Okt. 1 8 82, i fö rteckningen öfver ile vid förhand l ingarne närvarande. A ngåe n de dessa förhandlingar anföra vi h ela detta protokoll 1 n c d utelemn an d e af ingressen .

:.>§ l . Ombuden enades om att för Dc Skånska Landskapens Hi::;toriska oeh A rk eologiska Förening samt för Lunds Landsmålsföre n i n gar förorda, att de gem e n samt bilda e n Kulturhistoris k Förening. § 2. ( ) m buden enades om att för niLmda Före ni ngar före::;lå anta.gam1d af n ä rli ggande s t-adgar såsom gällande för den nya föreninge n. § 3. Ombuden v ille vidare före::;lå, att den n y a föreningen::; första �tyrel ::: e Y�i ljes af de ::;ti ftande föreningarue p å det sätt, att de Skånska Landskapen s Histo riska och Arkeol ogiska Före n i ng utser jy1·a och Lunds Lan d. ·målsföreni ngars 8am fälda Utskott fyra ledamöter i den blifvande sty rel se n ; att dessa åtta utse d e n n ionde sty relseledamoten och de tre su ppleanterna ; Ram t att den sålunda utsedda �tyrel �en , efter att hafva k onsti tuerat sig, i n tr�ider i t'ina funk tioner, ombesörjer ntn i rdand e af upprop ti l l allmänheten o. s . v. �

O m budens förslag om bildandet a f en k ulturhistori sk förening och förslaget till stadgar för den sam m a antogos af Samfälda u tskottet d e n 1 4 N o v . och a f De skånska landsk apens hist. o c h arkeol. förening d e n 1 0 N o v . , h vilka data alltså äro I{ulturhistoriska före ningens o fficiella stiftelseda t a . Den senare före ningen valde till ledamöter i d e n nya fö re n i n gen styre l se sina tre ombud och kyrkoherde J. H ärstedt, Sam� fäld a utskottet v id ett nytt m öte den l ö Nov. professor Blo mstrand, fi l . k a n d . N. Olseni, docent Kock och fil . stud. G . J : son I{arl i n , då äfven ett litet ti llägg i 1 3 § af stadgarne , so1n bl ifvit gj ordt af D e skånska lau dskapen s hist. och arkeol . förening, antogs . A ngåe n d e styrelsens energiska verksamhot fö r före ningens vidare organiseri n g oeh förkofran under d e n första tide n , tills fören i ngens första årsmöte, anföra vi ur styrelsens protokoll det h ufvudsak ligaste .

- 28 Ur protokollet af den 22 Nov. 1882. »§ 3 . I enlighet m ed de stiftande föreningarnes beslut hade styrelsen att utse en styrelseledamot och tre suppleanter. Till ledamot valdes grefve C. Bonde i Lund och till suppleanter grefve Chr. Reventlow på Finh ult, kandidate n A. Kempe och kandidaten C . M. Oldi n . § 4. styrelsen beslöt, att en särskild i nköpsnämd skulle tillsättas, i hvilken tre af styrelsens egna m edlemmar samt 2 eller 3 personer utom styrelsen borde invä l j a s . § 5. Styrelsen beslöt, att Samlingarne efter d e n 1 december skola hållas till gängliga för allmänheten onsdagar, lördagar och söndagar kl. 12-2 e. m . § 7 . Sedan styrelsen någon stund öfverlagt o m utfärdande af » upprop till allmänh eten » , lemnade hon åt prof. 'Veibull och adj . Schweder uppdraget att vid nästa sammanträde i nlemna förslag till ett dyl ikt upprop » . 1 Tr protok ollet af den 28 Nov. 1 88.2. »§ 2. Företogs val af ordförande, och utsågs härtill adjunkten C . E. Schwe d er, som dock af ade sig förtroendet ; vid derefter företaget nytt val utsåg::; e . o. professor M. 'V eibull till Styrelsens ordförande. § 3. I enlighet med § 7 af Föreningens stadgar utsågos till amanuent:;er u ndertecknad (Olseni) och studerande G. Karli n. ·

§ 6. Upplästes af ordföranden ett af adjunkt Schweder författadt för::;lag till » Inbj udning till allmänheten » ; efter en stunds dit:;ku::;�:;ion be::; löt Styrelsen att upp::;kjuta frågan om » inbjudninge n » till nästa rnöte, som skulle hållas i fört:;ta hälf ten af december månad » . U r protokollet a f den 1 1 Dec. 1 882. »§ 2 . Ordföranden u ppläste tvänne af �:;tud . Karlin och undertecknad (Olseni) i nlenmade förslag till »Inbj udning till allmänhetClu . Dereft er föredrogs ett af ord föranden uppsatt förslag till denna » Inbjudning » . Efter ett kort meningsutbyte be::;löt Styrelsen att uppskj uta det sl utliga antagandet af Inbj udningen till ett föl j ande möte » . Ur protokollet af den 20 Dee. 1 81:;2. »§ 2. Ordföranden föredrog sitt vid förra mötet inlemnade, n umera delvis ·omarbetade, förslag till � Inbj udning » , hvilket också af Styrelsen antogs. § 3. Styrelsen beslöt att anmoda framstående personer af alla samhäll::; kla::;ser att underteckna »Inbj udningen » . En lista, upptagande namnen på omkring f'iO personer, uppsattes. Styrelsen öf-r erlemnarle dock åt en komite, bestående af ordföranden, adj unkt Schweder, docent Kock och undertecknad att granska nämda lista och att på densamma upptaga namnen på de personer, som kunde anses in tressera sig för åvägabringandet af en k ulturhistorisk samling i Lund, och till hvilka en anmodan att u nderskrifva »Inbjudningen » skulle i Styrelsens namn utfärdas » . Ur protokollet af den 1 5 Jan . 1883. »§ 3. Som ieke tillräckligt många svar i ngått från män tillhörande allmogens kla::;::;, beslöt Styrelsen att anmoda några flere af denna samhällsklass att under tecknå i nbjudningen. § 4 . Utsågs e n i nköpsnämd bestående af ordföranden, adjunkt Schweder och hådli amanuenserna, hvilken nämnd eger att yttra sig och besluta om större i nköp, ::;om ej kunna afgöras af amanuenserna sjelfve » . U r protokollet af den 20 Febr. 1883. »§ l . styrelsen granskade den nu färdiga i nbj udnings::;kriften och gillade

densamma » .

Inbjud ningsskriften , sålunda af styrelsen granskad , var försedd med styrelsens och 7 5 anora för saken n iti ska, fram stående m äns un dersk rifter, bland hvilka nära hälften återfin nas i De skånska land ska pens hist. och arkeo l . förenings m atrikel, och m ottogs med så stort i ntresse af allmänh eten , att vid föreningen s första årsmöte voro 1 29 p ersoner inskrifna so1n ständiga och 1 9 2 personer som årliga medlem mar i Kulturhistoriska föreningen . Hvad museet beträffar, anordnades i slutet af Okt. en utställning af den dittills af Karlin hopbragta samlingen af kulturhistoriska före n1ål , nu uppgåe nde till 338 num m er, i nedre vån ingen af biblioteks huset. hvilken af Universitetets myn digheter välvill igt dertill uppläts. Vid denna utställnin g förenades m ed sam li ngen såsom lån Here andra. Den största var D e skånska land skapens hist. och arkeol. förenings, hvilken omfattade 1 06 n u m m er. De öfrige 1nin dre til lhörde enskilda p ersoner såsom adj unkt Schweder, grefve Reventlow m. fl. Sedermera öfverle mnade den öfvannäm nda föreningen genom beslut på sitt m öte den 1 5 Nov. - samma m öte, då ombudens förslag till stiftande af en kultu rhis torisk förening och deras förslag till stadgar derför antogos sin samling såsom deposition i d e n nu bildade Kulturhistoriska före ningens samling. Härom säger den första tryckta årsberättelsen, date. rad den 30 Maj 1 8 84, följande : -

)) Samlingarne omfattade vid sitt öppnande h östen 1882 · omkring 400 nnmmer, af hvHka fjerdedelen såsom deposition af Skånska Fornminnesföreningen .

kom

�

ett ej

obetydligt

Härtill

antal förem ål , som, för att i någon mån fylla de befintliga

bristerna och göra det hela mera tilldragande för allm änheten , välvllligt af enskilda personer stälts till Föreningens förfogande )) .

Redan in nan ännu föreningen blifvit stiftad, hade emellertid en teckn ingslista för bidrag till betäckan de af ko stnaden för de redan gj orda och alltjemt fortgående inköpen til l museet, blifvit up psatt af Karlin och Olseni, och genmn denna lista, der den skånska landsmålsföreningen står först med ett bi drag af 20 kr. , inflöto från den 25 Sept. till d e n 28 Okt. 206 kr. Detta belopp och det belopp a f 1 7 2 kr. 9 1 öre, so1n De skånska landskapens hist. och arkeol. förening skänkte, voro alltså grundplåten för det nuvarande Kulturhistoriska mu seet. Sedan föreningen blifvit stiftad, utverkad e styrelsen hos Univer sitetets myndigheter, att hela öfre våningen af gamla universitetshuset uppläts åt föreningens san1lingar, ett tillm ötesgåend e : för hvil ket före ningen står i stor tack sam h etssk uld til l Universitetet . I denna lokal voro samlingarn e inh ysta til l s i August1 1 8 86, då Universitetet tog den i anspråk för egna ändamål . Sam lingarne b lefvo n u hu svilla ett och ett halft år och m åste ma gasineras, m en lyckligtvis randades åter b ättre tider, då styrelsen gen om ett 3-årigt an slag från staden å 1 ,000 kr. blef i stånd att hos en skild person förhyra e n l okal åt dem , hvarpå d e åter . öppnades för allm änheten den 28 Febr. 1 88 8 .

Härm e d o c h ä n n u m er genom det allmänna kon st- och industri lott eri , för hvilket Kongl . .Maj :ts n ådiga kon cession san1tidigt erhöl l s , k a n museet anses hafva inträdt i s i n andra peri od, d å d e t från ett l itet l andsort smu seu1n utve cklades til l ett landsmu setun. Och allden stund det varit 1ni n afsigt att blott lemna ett bid1 ·ag ti l l Kulturhisto

- HO riska föreningens shftel ehistoJ'ia för att n1 ra, än hvad profe or \\ eibull i s i n u p psats gj ort, u pp v i sa d e n andel , 0111 Landsm ålsföreni ngarne, ärskildt den sk ån ska, hafva d eri och 0 111 icke utan parti khet k an negl igera. , är d e n u ppgift j ag för atte m ig n u slut. Men innan jag nedl ägger penna n , tillåter j ag rnig att u r p rofes or W eibul ls u ppsats göra n ågra utdrag af de p u nk ter, so1n j ag anser behöfva kompletteras eller b rigtigas . l >ro fe so r \V eibull börjar i n fram täl J n i ng n1 e d följ ande ord :

» Å r 1882 uppstod den Kultm·h i 'tori ska föreningen i Lund, h vars stiftelse 'ldgick 1) från De �kånska land kapen hi tori ka och arkeologiska för ning. De�s iaa - är följand , , �tiftelsehi,' toria - den aktm

A tt Kulturhistori k a föreniiJ o-ens sti ftelse utgick från De skån ka landskapens hist. och ark eol . föreu ing, k an väl ej betyda an nat, än att tanken på bil dandet af d e n förra fören ingen för t u ppstod hos n ågon eller några af d e n sen are fören i n gens nJ diemmar och att den na tanke ledde till ett förening. be l ut, h vari genom den sen are före n i ngen i n bjöd andra fak torer att med verka ti l l t i ftandet aE den förra. Att detta också är författaren m en ing, framgår af den följande framställ n i ngen . Först redogör författaren för De 'kånska landskapen h istoriska och arkeologiska föreni n gs ä ndan1ål och verksam het och om nämner i am m anhang d en n ed elen . a1n l i n g af dels arkeol ogis k a dels kulturhisto riska förem ål som af n ä m d a för ning blifvit gj ord . D e reft r omtala , h urusom tan k e n på en j el fständig k u l turhistori sk amling i nom . före n i ngen hade uppstått och tagit u ttryc k i ett f ö rslag , som väck tes i den ri ktn i n gen v id årsmötet 1 79 sam t sed ennera v i d års1nötet 1 880 ledde D e n na ta nke till nedsättarrdet af en komite för aken förb eredand e . och denna komite tyckes författaren v i l j a betrakta on1 i nitiativet till l(u lturh i stori ska fören i ngen s sti ftel se, och han söker fördensk u l l u p p visa en k ontinui tet m el lan denna k o m i te och t iftel en af K ulturh istori ska t a n att v i lj a i m i nsta mån före n i n o· e n , m n brister i bevi · n ingeu. förringa den tora förtjen st. , som D e · k ånska lan dskape n s h istori. k a och ark eologisk a för�ning i n lade vid l{ ultu rhistoriska före ningens stif tan de, t ro r j ag dock, att e n sådan konti n ui tet ej l åter bevisa si g . Men väl kan det bevi as, att de åtgärder, so1n några m edlemmar af l a n d 1nål sförenin garne o n1 som 1naren l 82 - åledes två år efter ofvannämda komites ti l lsättan de -- vidtogo till b i ldandet af ett k ultu rh istorjskt In u . eun1 för en bl i fvande k u lturh i tori s k förening, och som re u l terade i l{arlin amling. yerk a m h et under om marens lop äro för ta u p psla get ti ll l{ulturh i stori sk a föreni ngens stiftande. Det » aktmes iga » bevi et h ärför lemnar den ofvan citerade berättel sen om fören i ngens uppkomst och v rksa m h t som å tyrel en vägn ar upplä tes på det försb:t års Inötet l t 3 . V idare k an det bevi a s , att först sedan försl ag till e n k ul t u rhisto risk före n i n g för öfve rtagande af den gj orda samlinge n af upphofs mä nllen t i l l den am m a redan blifvit fram stäldt, tr äd de De kåuska l and skapen histori k a o h arkeol ogj "'ka förening på profe or \Vei b u l l s försl ag t i l l så. 0111 e n ny medt·eJ 'ka n de faktor. I rofessor Weibull har förtjen ten af i niti ati vet til l att denna förening gj orde gmnensam sak

�3 1

m ed Landsm ål sföreni n garn e, m e n i nitia6vet til l sjelfva saken hade redan då bl ifvit taget af n ågra n1edl em mar af Lan dsmål sfören ingarne. Och deras åtgöran den hade fram sprungit af en i d e , som , oberoende af en lik nande ide i n on1 De skånska lan dskapens hist. och ark e o l . förening, uppstått och lefvat in01n Lan dsmål sföre ningarn e . Skall det derför blifva fråga 0 111 att uppvisa Kulturhistorisk a föreningens anor bortom de stif ta nde förenin garnes officiella uppträdandel så börj a de i n om De skånsk a landskap ens hist. o c h arkeol. fören i ng d e n 3 Sept. 1 882 i o c h m e d det, att p rofessor \f\T eibull hlir del aktig af Olsenis och Karlins försl ag, men ino m Lan dsmålsfö reni ngarne k unna de följ as tills festen 1 880. Professor W eibulls försök att icke de sto m in dre åt D e skånska l andskap e ns hist. och ark eol. förenin g förbehålla i nitiativet til l Kultur histori ska före ningens stiftande har följ ande lydelse :

Vicl samma tid hade föreningen åt kandidaten Nils Ol8eni lenmat ett anslag för att inom de nordskånska häraderna - Göinge och Villands - studera folk språket jemte hvad ur kulturhistori�k synpunkt kunde Yara af vigt. I en annan trakt af Skåne - Gärds, Färs och Frosta bärader - hade äfven samtid-ig t 8tnde randen G. J:son Karlin begynt si n samlin gsverksamhet, och då på hösten 1 882 till Lund hemfördes de under sommaren gj orda förvärfvcn, kunde af dessa samt de ofvan orotalta samlingar, hvilka föreningen redan förut egde, en utställning anord nas, som snart tHldrog sig uppmärk ::-;&.mhet inom nniver:::d tctsstadcn. De skånska landskapens h i stori ska och arkeologi�ka förening försköt medlen till de gjorda sam lingarnes i nköp, hvilka medel sedan �åsom hemföljdsgåfva öfverlemnades åt den särskilda förening, h vilken nu bildades för att under omvårdnad taga och · till en sj elfständig i nstitution utbilda hvad som på detta sätt blifvit grundlagdt » . »

A f sam m anhan get med o m n ämnandet af k omiten i det föregående, förm edlad t geu01n uttryck et » vi d sam m a ti d » , vil l det syn as, so1n 0111 anslaget til l Olsen i l e ru n ades redan 1 880, och vidare som o tn Olseni h aft i uppdrag att göra äfven sådan e samlin gar so1n dem korniten skulle förbereda, så mycket 1n er son1 i en not finnes angifvet att understödet b lifvit . gifvit » för språkliga och k ulturhistoriska samlingar » . . I samm a not står dock, att an slaget leru n ades först 1 88 1 , och Olsenis verksaln h et, under den tid han fu1Jgj ord e det uppdrag, sotn 111ed anslaget var förenadt, b estod bl ott i forskningar för litterärt ändamål . Han k an derför icke här tj ena so1n fönn ediande länk ; lika gerna kunde Eva Vig strörn anförts, hvil ken 1 R80 erhöl l ett dylikt anslag. Mycket ege n dom ligt är det vidare . att K arlins sa1n lareverksamhet 01n edelbart derpå 01ntalas utan n ågon som helst uppgift o m , att den ej hade det ringaste s �n band vare sig n1 ed komitens verksamhet eller Olseni s verksamhet t� nder året 1 88 1 . Ej heller näm nes n ågot om , att denna Karlins smn hng gj ordes j ust i syfte att m ed den til l utgångspunkt försöka få ett k �1 1turhistori skt museu m till stånd . Vilseledande blir derfö r också upp . lften , att De skån ska l an dskapens his toriska förening försköt n1edlen � �1ll de gj orda sam lingarnes inköp, all denstund de redan af I{arlin blifvit Inköpta för det påtänk ta, blifvande l{ulturhistoriska museet och ej först - då, n ä r näm n da penningebidrag l e runad es såsom ett nytt förskott til l , afb etal n i ng på det första, af ky rkoh erde Johansson gj orda, inköptes fö r de � sam m a . Och för öfrigt visar förvärfskatalogen , att inköpssun1m an v1d den t i d en redan var 252 kr. 83 öre, så att detta bidrag i al l a _

- 32 -

hän delser blott sku1le kunna betrak tas so1n ett välkommet tillskott, dub belt väl komm et, derföre att det kom snart. Stor förtjenst inlad e De skånska lan dskapens hist. och arkeo] . förening vid detta til l fälle, då Landsmålsförenin garne ännu saknade 1nedel tj ll ett så k raftigt främjande af saken, och enär ofvannäm d a penningebidrag sed ennera öfverlem na do. som gåfva, kan d et vif;serligen kall as för en hernfölj dsgåfva åt den nya föreni ngen, blott det tillägges, att det gafs åt en fosterdotter. Professor Weibull fortsätter vidare : » Andra krafter t?·ädde under tiden till och förenade s i n a ansträngninaar m ed cle

föregående.

Hi t h örde

Landsmålsfören i n gar n e nmt

för

0l'h

under

saken

m era

de i nom universitetets studerande ungdom verksam m e

Ramt Föreni ngen glä d j ande

för Småland

minnen.

In gen t i n a kunde

Un denna den stuelera n d e ungdomenR anslntning.

sn.mverkan m crl d C'$�a fören i n gar h l e f n u 1 882 Rtiftnd K u lturh i s t o r i Rk a

Föreni ngen i Lund ll .

So1n n1an ser, tilldelas Lan ds1n ål sföreni ngarne rolen af tilltriidan de krafter, något seku ndärt, son1 sederm era tillkom . Ett sådant betrak telsesätt är omöjligt, så fram t man ej förnekar, dels att den k ultur h istoriska samling, som genont beslut af några 1ned lem1nar af den skånska J an ds1nålsföreningen bragtes til l stå1id sommaren J 882, är för sta grunden til l l{ulturhistori ska museet, och dels att den plan , som framväxte härur, att bilda en kulturhi stori sk förening för öfvertagandet af denna sa1n ling, allden stund Lan d 1nålsföreningarn e ej egd e n1 edel dertill , är initiativet ti J l bildandet af J(ulturh i toriska föreningeu. Ty elen om ständigheten , att frågan om bil dan det af en ku lturhi storisk för ening föreko1n i Ra1nfälda u tskottet först 1 4 dagar efter, sedan den varit före i De skånska lan d kapens hist. och arkeol . förening, eller att denna förening var i stånd att då uud erstödja företaget rned en pen ningesumlna, gör ej nämnda föreni ng till en pri1när faktor, so1n har äran af i nitj ati vet, eller Land . 1n ålsföreningarne til l en sekun där faktor, so1n ansluter sig til l denna. Såsom officiella faktorer betraktade, intogo båda alldeles sanzma ställning ti l l saken. Orsak en til l att Smnfälda utskottet ej upptog saken till behand l i ng förr än den 6 Okt. , berodde derpå, att på den tiden, då föreläs ningarne vid Universitetet började den 1 5 Sept. , an såg 1nan sig ej vara säker på, att alla studenterna anländt, förrän med Oktober 1 n ånads in gång. Och det ofvannämda understödet får väl ej betraktas annorlunda än som full komligt likartad t med de understöd, so1n Landsmålsförenin ganze sederm era gifvit, när de blefvo . i stån d ti l l äfven pekuniär hjelp. Deras bidrag är för öfrigt m ångdubbelt större . Gemen sam t skänkte de år 1 884 den 1 0 11aj , 28 1 kr. 9� öre och den skånska ensmn år 1 8 85, 250 kr. ; östra Sin ålands och O lands skänkte år 1 885, 56 kr. 60 öre ; tillsam1nan 588 kr. 58 öre. Vill rnan dock betrakta Lan dsm ålsföreni ngarnes 1nedverkan såsorn on blan d de k rafter, son1 trä dde till: så In åste man i nskränka denna medverk an till Sam fäl da utskottets 1nöten , 1n eu då blir naturligtvi s De skånska landskape1is historiska förenings medverkan lika mycket en af de krafter, so1n träd de til l , ty h vad var det so1n förefans ? Jo, ett för slag til l bHdandet af en kulturhistorisk förening i Lund , utgånget från några m edlemmar af den skånska landsmål sföreningen . Ett bevis för d en n a ] j k �täll igh et l e 1n n ar cl ct ofvnn 1n eddelade utdraget ur Styrelseus

redogörelse af år 1 8 83, deri båda de stiftande föreningarne fram ställas såsom hafvande mottagit förslaget, 1n e n ej att d en ena före ningen fram Hvarifrån försl aget kom , frmngår der s tält detsmn m a till den andra. af sam manhanget m ed Karl ins omed elbart förut o m nämda samlings verksam het och den tanke, som föranledt densam ma. Att professor Weibull d et oaktadt förnekar d enna l i kstäl lighet, uttalas tydligast i följ ande påståend e : » De n K ulturhistoriska föreni ngen för Södra S verige, .:;åsom den nya förenin gen benämdes, hade sålunda k om m it till stånd genom ett samarbete af för saken

i n tresf'erade i n om universitetsstaden ; ini tiativet och det sammanhållande bandet �dgick från Skånska landskapens historiska förening .

1Ie d det sam m anhållan d e bandet kan väl icke förstås annat ä n antingen d e n . ide, hvaraf led am öterna besjälas, el ler styrelsen, eller m useet. Menas den förra, gäller h äro m , hvad som bl ifvit ofvan sagt 0111 i ni tiativet. styrelsen kan ej åsyftas , ty om edelbart derpå o mtalar författaren, att n ä m da föreni ng till satte blott halfva styrel se n . :Möj ligt· vis 1nenas m useet, 1n en icke kan m an säga, att 1n useet u tgick från n ä1nda föreni ng, då föreningen blott deponerade sin kulturh isto ri ska samling i mu seet, och den n a sam l i n g blott utgj ord e om kr. e n fj erd edel af m u seet vid dess öppn ande på hösten 1 8 8 2 . P å ett an nat ställ e säger författaren : l) Det af ordföranden författade up prop, hvarmed Kulturhistoriska föreningens styrelse

j emte

ett femtiotal af dess första medlemmar, nästan alla tillhörande De

skånska lande;kapens h i storiska och arkeologiska föreni ng, vände sig till den stora allmänh eten , här

böra

står

ett

allt

för nära sammanhang med denna förening för att ej

Det kan betraktas som den k u l turhistoriska föreni ngens st-if

meddelas .

telseurkund » .

Då d e n na urkund är ett upprop til l all m änheten att i nträda so1n m edlemmar i föreningen och ge nont gåfvor gynna h en n e , samt erhöll sitt slutliga god kän nande af Styrelsen den 20 Febr. 1 8 83, d å föreni n gen egt bestånd i tre m ånader, k u n d e m åhända sättas i fråga, 0111 d e n b ö r anses son1 sti ftelseurkunden . Jag f ö r m i n d e l sk ulle hellre vilja anse, att föreni ngen h ar två stiftelseurk un der, nä1nligen Samfälda ut s k ottets protokoll af den 1 4 Nov. och De skånska landskap e ns histo riska förenings protokoll af den 1 5 Nov. 1 8 82, då den nya föreninge n kon stituerades. 801n slutom dö m e säger slutligen professor vVeibull : )) På

detta

sätt

u p pstod den Kulturhi stori ska Föreningen för Södra Sverige .

Det är en tillfredsställelse för De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening att llafva lag t grundvalen till den1 och med glädje har denna förening också sett det K ulturhistoriska Museet fu llgöra en u ppgift i fråga o m samlandet af det s kånska

folklifvets

minnen ,

h vi l k e n

d e n erkänt såsom

sin, och kvartill den sjelf

gjort begynnelsen >> .

Gent e m ot de i dessa utdrag kursiverade påståen d ena, ber j ag att få sätta n edan stående slutom döme , sås01n resultat, af hvad j ag ofvan anfört. Allt det anförda har j ag n aturligtvis ej kun nat tned akta be styrka, n1 e n jag hoppas, att det hufvudsakl iga fått aktm essig bevisning. D et öfriga härleder sig ur, hvad jag dels sås01n m e dlem af Lan d sKu ltu?·histoTiska meddelande n .

- 34 n1 ålsföreni ngarne redan sedan året före n1useets grundande och dels och ej 1n inst som Kulturhistoriska föreningens flerårige revisor förnunl tnit 0 111 densamn1a, och j ag tror , att den all männa uppfattningen hos dem , so1n känna til l Fö reningens stiftelsehistoria, öfverensstämrn er m ed n1i n a uppgifter . Initiativet har u tgått ur Lan dsmål sfören ingarn e , i det att håde den kult urhi stori ska sa1nling, som på föranstaltan d e af några m edlmnmar af den skånska landsmålsföreningen gj ordes soln maren 1 882, ä r första börj an till 1n useet, och det förslag 0 111 bildandet af e n kulturhis torisk föreniiJg, hvilket ett par af dessa 1n edlmn1nar vid sin ankon1st till Lund frarn ställde, är första uppslaget till D e skånska landskap en s hist . och a rkeol . förenings 1n edverk an til l l{ul turhistoriska föreningen s stiftelse, n1en vid sjelfva st�ftelsen spelade nä1nda fön�ning och Landsn1ålsföreningarne al ldeles lika roler, de voro fullkom ligt lik stäld a. Otn J ag l yckats . bevisa d etta påstående, n1 å den väl vi llige läsare n afgöra. A. J. G u stafs o n .

Ordförande i Landsmå] sfören ingarnes sam f�i l(1a utskott .

L a n d t l i ga g r af m o n u m e n t . Vid förvärfv andet af Bosebo kyrka erhöll l{ulturhistoriska museet äfv en e n sam ling gam l a grafstenar smnt grafk ors i j ern, hvilka nu blifvit u pp resta på den lilla grafplats, so1n anordnats vid den återupp förda kyrkan . Såväl d e förra som d e senare voro kyrkan s direkta ege ndo1n , af hvilka hon också vetat att d raga ved erbörlig reveny. Stenar och kors uthyrdes näm ligen p å bestä m d tid ; de gamla inn ehafvarnes nan1 n fi ngo visserligen sitta qvar 1n e n i sällskap n1ed sin a efterträda r e s , till hvil ka de ej b ehöfde haf va stått i någon slags skyldskap . Som e n 1notsats till den brist p å anhörighetskänsla, son1 talar genorn detta b ruk, kan anföras d en i Skåne allm änt förekom n1ande från 1ne deltiden n edärfda seden att v.i d e ndera makens död utföra gemen sam grafvård för båda. Nian gick h är till och med så l ångt i förut seende omtan ka, att 1nan bestä m de dödsplatsen för den efterlefva nde. Jern korsen, hvilkas uppåtgående staf k rönes af en fiöj el med ge nombr utet I. H. S . , hafva på mid te n ett cirkelböj dt j ernband , vid hvars ytterka nt nam nband en , d et ena öfver det andra, äro fastnitad e . Nam nen äro endast angifna 1n e d i n itial er, h vilka föregås af årtal. Tvenne af k orse n , hvilka öfverallt äro behängda m e d i fastnitade yglor skraln Iande j ernblad, hafva ännu trenn e namnband i behåll, det äldsta från 1 7 68, det yn gsta från 1 844. Till högre antal tyckes n1an icke hafva nått m e d tvärbanden ; när e fter d e n genomsnittstid af 30 år, för hvilken hyran gäl ld e , den aflidne kunde anses vara till räck ligt glömd, och k o rset därm ed flyttad es til l en annan grafk ulle, e rsättes det äldsta bandet 1ne d ett nytt . Stu n dmn finnes på sam rna tvärband tvenne efter hvarandra aflidna person ers