E n s kå n s k h expro c e s s . TroHed eller 1nn gi, hexeri , vid skepelse, med ett ord - tron på o ndn m akters i ngripande i och i nflytan d e på människa n s vilja och handlande, sa1n t h ennes förmåga att genom hmn liga konster göra il e n 1 s i g underdåniga och därigenOin Ulldgå dera-; skadliga in flytande, vända d et sig ti ll fördel eller afvända det på andra. särskildt på ovänn er - , har från d e h edniska, särski ldt d e österländsk a religionerna inkom mit i kristendomen och af henne under årh undraden vidare utvecklats. Men i hedn ati den straffades utöf ,· arne af 1nagiska k onster, endast om någon direkt 1nissgäri ug begåtts eller säkra 1ni::3sta n kar därför fun nos ; under kristnati den därem ot betraktades allt handskande dänned såsOin k ätteri och var därför synd och straffbart. Mot slu tet a f m edeltiden utb redde sig hexeriet oc h de därpå följan de processerna, m en först under reformationsperioden och ej min st på gru n d af den af r eform atorerna m ycket o mhuldade djäfvulsläran, samt såso m en följ d af religionskrigen , särskildt det 30-åriga, och den därm ed följande förvildningen, an tog b exeriväsendet oroväck ande di mmensioner. Förbund med Satan och färder til l Blåkulla ansågos verkligen kunna finnas till, såso m h afvande stöd både i bibeln och kyrkolärarnes skrifter. Det blef en formlig hexeriepidmn i , och för att bekätnpa den användes tortyr och alla inkvisitionens p lågorn edel ; de allra lösligaste missta nkar voro n og för att föra till bålet. Det största antal.e t anklagade voro k vinnor, em edan dessa, m ed en från synd afal let hämtad paralell, an sågos · i främsta rummet vara föremål rör frestarens anlopp och äga min d re n1otståndskraft däremot än mi:' nn en . H vilken roll ett tänk t i nti mare förhållande emellan afgru ndsfursten och m änniskornas döttrar h ärvid spelade, k u n n a vi ej underlåta att p åpeka. Den starkare sugges siva n1ottagligheten, som uttnärker kvi nnan, korn härvidlag väl till pa�s. Äfven 8verige gj orde intet undantag. Särskildt Dalarne och Norrland v oro u tsatta, men äfven till de öfri ga delarna af riket sträckte sig « trollväsen det » . Kungliga kommissioner nedsattes för att ransaka och döma, och att de noggran nt fullgj orde sin uppgift, därom vittna de n1ånga bål de tände. Förtjänsten att i Sverige ha bragt hexeriprocesserna ur värl d en tillhör frainför an dra Urban Hjärne. SåsOtn ledamot af e n kunglig hexerikommission lyckades ban få gehör för sin m eni n g, att hela troll domsväsendet vore beroende af exalteradt tillstånd, fra1nkalladt genom sjukli ghet, suggestion eller narkotiska m edel , samt att anklagelserna voro grundade på enfald , sj älfbedrägeri eller i llvilja.
· -
71
-·-
Det si sta hexbålet i Sverige brann 1 6 7 7 . Men likväl kvarlefde i ron ännu länge ; och åtminstone under återstoden af 1 600 talet och ett godt stycke in på följ ande århu n drade var denna tro lika alhnän hos både h öga och låga ; en dast några SJä!fständiga frisi nnade andar utgj orde un dantag. Det var ej fråga orn trolldon1 eller förbund m ed Satnn existerade , det var solklart ; der1 lede fienden kunde ju i synlig måtto göra sig påmint hos m ännisk orna, anfäkt<l dein och sl uta för bun d med dem . Afven i lagstiftningen och l agski p ningen visade det sig, att den fanns kvar. En d ast förfaran det m ed dem, som ansågos stå i förbund med den on de, vanlt annorlunda. Världsligt straff fingo de, och till och med bestämdes det enligt Kong! . Stadgan o m eder och sab batsbrott af den 1 7 okt. 1687 för trolleri och förbi ndels e med Satan till dödsstraff, 1nen till användning kom detta stadgande ej , utan straffet förvhndlades städse af hofrätterna, dit all a trolldomsmål skulle förvisas, ti l l något annat ; spöslitning, boter, förvisning o. d . Som sagdt, tron p å hexeri fortlefd e ännu l änge, särski ldt blan d gem ene 1nan, och sås01n hexor stäm plade m an dem, som befattade sig med signeri och i allmänhet fattiga kring bygderna på tiggeri van drande kvinnor, hvars existensmedel föreföllo problematiska. Mot en sådan person uppreste sig de allra lösligaste och svagaste m iss taukar ; så t. ex. mn hon hade hotat eller önskat ond t öfver någon, och det eller något liknande gått i uppfyllelse, eller om någon olycka i n träffat på ett ställe, där hon var eller varit, strax stämplades hon såsom hexa. I all a trakte r af vårt l an d har funnits sådana beryktade perso ner, men deras nam n och bedrifter ha glömts, och i traditionen ha de vanligtvis ej länge kvarlefvat. I våra domstolars protokoller kau m an emellertid finna processer, anhängiggj orda mot dylika trol lpackor, och det lönar n og mödan att gå igeno m dem . Ut01n den inblick, de lämna i gångna tiders vidskepelse och vautro, afgifva de i många hänseenden ett värdefullt material för kännedomen om kulturformer särskildt hvad rättsväsendet beträffar -, bvilka för l änge sedan afl östs af andra. Nedanstående relation , som är hämtad ur Y stads kämners- och råd stufvurätters do mböcker från åren 1 706 och 1 707, torde icke jäfva detta. E n 7 2 års gaunnal « paltekvinna» vid n mnn Jobanna Hansdotter har för uågot trolleri blifvit instämd för kämnersrätten, m en under loppet af rättegången både inför den na och i nför rådstufvurätten komma ytterligare flere beskyllningar till, så att den slutliga do men innefattar 23 (säger och skrifver tjugotre) anklagelsepunkter. 1':\.. t ven tvenne andra, 79-åriga Hanna lsaks från Kabu sa och Anna Posens från Ystad blefvo inblandade i målet, så�om de där varit Johanna behj älpliga. . Vi låta emellertid handli ngarna, så vidt so1n 1nöjligt, dock 1ned liten ändring i stafsättet, tala för sig sj älfva, och börj a med första kämnersrättssamm anträdct deu 4 okt. 1 706. ·
Emedan In vånaren och hjul makaren Trulls Nill s . angifvet, att han i förgårs funnet ett smnmanvi cklat Papper i sin Gård vid Kj ö k s-
- 72 -
l törnet m ed en liten beth Rågbröd, ett Furukors, A lun : Svafvel och Hn.llt med m era uti, hvilket som han förment vara en Trollknuta,. skall han genast Upvist fö r RådMan och Apothecaren hr. Petter Fuer �en, som honom skall tillrådt att kasta den på Illden, h vi lkQt när han det gj orde, skall hustru Joh anna Hans dotter, k01n m et till hans hus och velat in, som henne likvel blefvet hindrat ; allt fördy har Retten be m :ta hustru Johanna Hansdotter l åtet Uppkalla ; och tillfrågades l tenne o1n hon i förre gårs icke ville varet inne hos Trulls Nillsons, sampt således bultadt på Fönstret och på dörren ; men slapp intet in. Johanna Hans dotter m e d otvun �ne Eder svarade derti l l Nej , att hon hvarken varet vid Trulls Nil1 ses dörr, Fönster eller hörnet af huset den dagen eller i nom d t ras dörrar på l ångan tid. Retten förrnante henne, det hon skulle Ut sega Sanningen. Men hon som till förene med grofvn. Eder Contestm·ade s i tt förra Svar. Tru lls N i l lson berettade, att M urmestaren A nders Ingem anson, hustru Catha rina Christoffer Målares och Qvi nnfolket Elsebe Jönsdotter hafva sedt att Johanna Hans dotter var vid hans Fönster och dörr och ville in i hans hus, som han beger m åge gjöra sin Edel: Uts aga, hvilka ock t i l l den ändan voro uppkallade och äfven vcl nu till stedes. ·
Hvarpå Anders Ingemanson fram stod, och sen Johanna Hans dotter förklarade på till frågan i ntet hafva något ute ståenrles med honom, efter afiagd Erl , med i l an d å bok, Vittnande, att i förregärs då Trulls N i l l s : hade funnet Troll-Kn utan, K o m Johanna Hans dotter om eftermiddagen gångandes ifrån Nills Tim merrnauns h us (hvarest h on utbrende en Bagare Ungn) förbi Wittnets dörr och små snackade . för sig sj elf och gick u p pti ll Tralls Nillsons hus, hvarest dörren var igenlucht, och bultade p å fönstret och sedan på dörren, då Pigan Upplet dörren, men sleppte henne i ntet in, hvarföre hon gick til lbaka till Nills T i m m ermans hus i gen. Dernest inkallades hustru Cathari na Christoffer Målares, hvilken som Johanna H ans dotter i ntet hade något j äfva före, framstod och efter aflagd Ed testerade det hon såg J o hann a Hans dotter i förregärs om eftermiddagen, kom neder ifrån gatan gåendes upptill Trul1s Nillses h u s och bn nkade på dörren, och ehuruvel Pigan den �amma Upplet slapp hon l ikvel intet in, utan gick neder igen åt gatan ; hafvandes intet mera att v ittna. Q vinfolket Elsse Jöns dotter, som tj enar hos Trulls Nills :, blef summarie af hörd, och relaterade : att i förgärs n n gefer vid Middags tide n , något litet efter att Knuten var Up pbrendt, kom Johanna Hans dotter och banJoule först på Fönstret � slag och sedan 3 slag på dörren, och då Elsse Jöns dotter let den öfverste dörren u p p, ville hon straxt sjelf m ed handen upplåta den ned erste dörren, 1\ f en Else sade, <let hon i ntet slapp in och att Trulls Nil ls. eller h ans hustru ej voro hemma och derpå slog straxt dörren i gen ; då Jo hann?. gi ck bort och aldrig sade ett ord, eller begerte N å got. Johanna Hans dotter högel: consteterade det hon i ntet vet hon den dagen var vid Trulls Nil lss . hns, efter som hon Utbrendt en Bagare Ungn hos Nills Ti m m ermans var h elt örder i sitt hu fvud, och hade fådt e n Pott Öl, bvaraf hon likvel < trucket fembton gånger ; bedyrandes ock, det hon intet vet af något Trolleri, myc ket m indre l agdt eller låtet legga denna Knutan i Trulls Nillsons hus, eller deraf ri11gaste vet. Trulls Nillsons hustru Else Hans dotter t i ll frågade Johanna Hans dotter, hvarföre hon i förgårs litet efter Knutan var brendt, ropade på henne på Gatan 3 gånger : Els e tig stilla ? J ohanna Hans dotter svarade, att hon mente dermed, det hustru Else Hansdotter intet skulle trettas med hennes dotter, som har Simon Olss . � urare, med hvilken hon hade varet i träta. Trulls Nills och hans hustru her på förklarade, att bem :ta hustru Boel Simon Murares i ntet hade m ed h enne att träta ; Men när hon gick af deras hus, sade hon, att . Trulls N illses hustru skulle få en olycka, hvilket Anna Margareta Sturck full hafver hört, - och då Trulls N illsons h ustru nu i nför Retten berettade, det hon i förstone ernade Uppbreuna denne Trollknutan och i ntet den för någon Menniska Uppvisa, svarade Joh�nna Hans dotter ; Så Skulle:o. I gjort.
- 73 Ytterligare förklarade Trulls Nillsons hustru att något för än knutan sam m�L dag fants kom Johanna Hans dotters dotter Boel Si mon Murares intill Naboenf'l hustru Catharina Målares, och sade att hon ville gå in till Trulls Nilsses och hem pta 3 ting, nl: l qvasteskaft, någon Kål och en Brunnkrok, m en gick likvel intet derefter. Boel Simon Murares blef inkallat, och i anledning af förbem : de refererade omstendigheter, alvarl: förmanat att till stå om hon Icke denne Knutan inkastat uti 'l'rulls Nillsons Gård ? Boel Simons högel: och med svåra. Eder nekade derti ll, det hon hvarken denne Knutan kastat, eller kasta låt et, ej hell er deraf vet, eller kan med något trolleri Retten tillfrågade henne h varföre b on låfvat Trulls Nills. hustru en Olycka? R/. Det har jag aldrig gjort. Trulls Nilss. beropade sig på Pehr Swenson Gu l dsmed, som då han låg sjuk, hördt Boel Simons botat både honom och hans hustru. Boel Simons Svarade, att Pehr Swenss. skrefvet på henne ett doma bref och vet intet nu han derföre kan vittna, har ellj est icke något emot honom, hvilket bref hon begerte måtte för Retten visas. Pehr Swenss. som äfven vel tillstedes var, förklarade, att när Trulls Nillson låg sjuk, blef han ditkallat, att Uppteckna kortel : på ett litet stycke Papper, h var Trulls Nills. var barnfödd och huru gl: han var, san 1 pt hvad litet tillstående Gjelu han hade på l andet, emedan han befrucktade skulle med döden afgå, hvilken an teckning han gjorde och intet mera skref. Öch som han (Trulls Nillss.) kom sig före igen, Ref han samma annotation sönder ; det han så v el som Trulls Nills. med otvungen Ed contesterade . Retten fant nödigt att summarie Pehr Swenss. afhöra blifvandes dock för mant, att sålunda sin Sanning Utsega som han det vid påfordran. Edel: kan stad festa, hvarpå Pehr Swenss. framstod och relaterade, att när Trulls Nills. låg sjuk, sade han, att Boel Simons, som var der i huset, slaget honom för bröstet hvaraf han låg sjuk, och om han dödde klagade han sin död på henne ; och i det samma Trulls Nillss. det berettade, gick Bo el Simons igenom stugan, som svarade : har I icke fådt, så skulde I få, och hotade hon äfven vel Trulls Nillsons hustru. Boel Simon Murares Nekade alldel es dertilL Hustru Catharina Målares blef äfven U ppkallat, som på Rettens tillfrågan förklarade, att förleden Tisdags Morgon, kom Boel Si mons in til l henne, och hemp tade en hylla, s o m hennes man för henne anstruket, då h o n sade, att hon hade en Brunkrok och ett qvaste skaft inne till Trulls Nillss. som hon skulle hempta, m en sedan sade att det måtte bero till dess hon skulle hempta sin Kål ; elj est berettade bem:te hustru Catharina Målares, att denne hustru Boel intet var l enger än i Kjöket, hvarifrån intet något kunde s lengas i Trulls Nillsons Gård, emedan Hagen och en liten Gjerds Gård är emill an . Retten tillfrågade Johanna Hansdotter, om henne icke nog bekant är, det hon varet berycktat och misstenckt för Signeri och Trolleri. R/. Nej Aldrig. Qu /. Om hon icke blef misstenckt för den hendelsen och tillfelle som Bor garen Simon Palm öfvergick, då han sk11lle Utresa til l Glimminge och hafva bröll op, och om hon icke stod någon tid på Gatan i hans veg, då han skulle utresa '? Svarade : hon har vel hört, det hon varet misstenkt, men hon är oskyldig, och kom hon gåendes sin Rette veg, samt intet såg när Simon Palm Ut kjörde. Emedan Spargeras att en Corporal vid nampn Scl}ierna, s<Jm för några veckor sedan haft sitt qvarte.· hos H andelsMannen Erhart Akess., skall vara hotat af denna Johanna Hans dotter, och han �erpå samma afton eller något derefter, bru tet sitt ben ; dy skal l bem: te Erbart Akess., som. nu rest til l Cimbrishamns Mark nach, vid hemkompsten til l sej as att Uppkomma och herom höras ; efter som Cor poralen ej sjelf er her i staden tillstedes. ·
Den 5 okt. Till detta målets U pplysning, blef ytterligare serskil l t hustru Boel Simon Murares för Retten U p pka.Uat, och henne tillfrågat o m hon icke för detta har be skyllat sin moder J ohanna H ans dotter för en Troll h ex ? Svarade med högsta Ed. N ej aldrig. Qu/. Om hon icke hört allom sega, att de haft hennes moder misstenkt
för Trolleri .
- 74 R /.
Jo hon hördt alla seja det, men hon vet intet om hon dertill skyldig är. H varuppå såsom hustru Anna Margareta Sturck i går uppropat till Retten och således i dag på vederbörandes begerarr U ppsiindt sin Attest, Alltså blef samma A ttest U pplest, och lyder Ord ifrån Ord sorp fölljer. Såsom af m i g ehr beyerandes ett sanfärdigt Wittne ; alltså kan iag dhet icke förneka, utan Rettare tillstyrka, det Jagb hört af Bodhel Simon Murares, at hon slogh honom för s i tt Bröst och sadhe d u äst e n Skellm och en tiuff, och dher bredhewid sn,de, du skalit få en ewindelig ulycka ; d herj empte har iag och hört uthaf Bodel Mu rares hon war Owehn med. sin modher, då kom Johanna hennes Modher in ti ll henne i min Stuga och tog hinde på sin Arm, och sagdhe. Bolla iag är din Modher, h warpå dottern swara.de och sagdhe, twig dig din 'l'rollhex, did war werdh, at l i ga på en Ildb ; deth iag när på fordres m edh min Eedh bekreffta will. Ystadh rl. 5 octoh. 1 706 A nna Margareta von Möllen Boel Simon Murares förklarade sig, att hon aldrig beskyllt sin Moder för någon sådan gerning, ej heller hotat Trulls Nillson, som attesten förmäler. Hennes Man Simon Oblss. blef inkallat och tillfrågat ('m han icke hördt sin Svennoder J ohanna Hansdotter alltid varet berycktat för Trolleri ? R/. Jo han har hördt de andre sagt så, men han eller hans hustru veta intet deraf ; det han m ed otvungen Ed bedyrade. Sedan Simon Ohlsson med dess hustru Boel efter Rettens befallning hade taget aftrede, inkallades hennas Syster Kit·stina Eskel Persons och tillfrågades, om hon kan beneka, det hon ju skelit sin Moder Johanna Hans dotter åtskilliga gånger för en Trollhex ? Hustru Kirstina Eskel Pers N ekade aldeles dertill, och vet intet något med s i n Moder. Hvarefter Kirstina Eskel Pers Nabo hustruer N I : Johanna Jöns Wipas, Karna Ras mus, Lisbet Fadder Bass, Dorotea Swiniks och Maria Pehr Trotts, blefvo U p p kallade ; hvilka föregifvas hafva hört Johan na Hans dotters dotter Kirstina kallat sin Moder för en Trollbexa. Retten tillfrågad e Kirstina Eskel Pers, om bon har något Jäf emot dessa förbem:de hustrur. R/. De må gerna Utsega deras sanning : Hvar uppå Johanna Jöns Wi pas framstod och berettade, att hon många gånger hört Kirstina Eskel Persons då hon varet i träta m ed sin Moder Job anna Hans dotter, kalla bem : ta sin Moder för en Trollhex ; samt derj em pte sagt : All t det du har, det har du hexat dig till. Hustrun Karna Rasmus, som bor nest intill Kirsti na, berettade äfven, det hon några gånger hört, Kirsti na skeila sin Moder för Troll hexa. Hustrurna Li ssbet Fadder Batz, Dorotea S winich och Maria Pehr Trotts, Ut sade, att de intet vidare hört, än att Kirstina Eskel s och h ennes Moder Johanna ofta m ed h varandra varet i Träta, och fördt ett förargeligit leverne m ed svordom och bannor. . Kirsti na Eskels förklarade sig att hon aldrig sagt annat till sin Moder, då hon bannat h en n e än det : N l : hun i ntet befruc htade, hon kunde gjöra hennne något ondt. Trulls Nillss. berettar, at Hr: Heraels höfdingens Seths tjenste dreng Anders Påhlson vid nam pn har något att bekenna öfr: Johanna Hans dotter, som denna Sak rörer. Anders Påh lson blef deruppå uppkallat, hvilken som är 37 år gl: framstod, och sedan han allvarl: förmant var, att i detta mål sålu nda Utsega sin Sanning, som han det sedan med Ed kan stadfesta, b erettade, att sidstl : Tisdag, då han hade varet inne hos Trulls Nilss. h varest de uppbrende Trollk nutan gick eller löp han hastigt neder till Stranden och b inde Joh anna Hans dotter, då hon frågade mig : har jag gjort något Ondt dei·inne, som I kommen i från, efter i löpen så efter mig, h vartill jag svarade : det må Gud veta, det vet j ag intet Retten tillfrågade Johanna Hansdotter, hvad hon mente med de orden hon då sade till Anders Påhlson, eller hvarföre hon sådant honom tillfrågade ? Svarade, att efter han löp så hastigt efter mig, kan vel henda, j a.g frågade honom, om h an löp efter m i g.
Med denna Ransakning Uppskjutes ännu några dagar.
(
- 75 den 8 oct. Blef Johanna Hansdotter utan för Retten Uppstellt och allvarligen förmanat , att till stå och bekenna sanningen, om hon med Signeri eller Trolleri har ell er ka.u något bestena ? Hvartill hon med förskreckel: Eder svarade, det hon aldeles till sådan Synd är oskyldig.· Hustru Kirstina Sal : L&J.rS Bödkers en sjukl: hustru inkom för Retten ldagel : andragandes, att ungefer l 3/4 Ar sedan, då handelsmannen Hr: Carl Rogge skulle h afva bröllop, mötte hon denna Johanna Hans dotter om en afton på Kyrckiogården, då hon helsade på Johanna, men hon intet ville svara, hvarföre j:lon staduade hos henne och frågade om hon hade gjort henne något emot, h vartill Johanna svarade : Ja I skolen icke gå med någre Kläder att sellja, då Kirstina dertill sade, att de Skillingar Gud henne ville förunna kunne Johanna intet hindra henne, och åter deremot, att det hon skulle hafva klmne Kirstina intet betaga ; samt derjempte sadhe, att hon tror på Gudh Fader, Gudh Sohn och Gudh then helige andhe, och intet på några Trollkonor, dertil Johanna svarade : Ja I skolen tro något på dem, och derpft fattade henne m ed Armarne om lifvet ; hvarefter de skildes åt. För 1 3 Veckor sedan u ngefer, mötte hon Johanna Hans dotter på Spången, som ligger ö.fver Åe n v i d Hans Cornets, och straxt derpå blef h o n sju k i s i n hela Kropp, och ännu lika som Myror voro i henn es Kropp. Retten tillfrågade hustru Kirstina sl: Lars. Bödkm·s om hon t i l l den na sin Sju kdomb har Johanna Hans dotter mi�stenk t ? Svarade : J a jag har henne derföre misstenkt. Johanna Hans dotter med förskräckel : Eder N ekade, att hon svarat Kirstina Bödkers det hon skulle tro något på Trol l Konor, såsom ock att hon den gången sagt, att Kirstina intet oskulle selja någre Kleder ; Men til lstod, att hon det senare om Kläderue för några Ar sedan sagt ; och der bredvid med högsta Ed contesteradP det hon intet kan gjöra eller har gjort Ki rstina något Ondt. Qvinfolket Karnoa Mårtens dotter, derefter b lef inkallat, som refererade att sedan hon för många Ar kjöpt en Tröja af Johanna Hans dotter, och Johanna derp{t. unda.ndolgt 3 öre smt: som blef uppenbarat, har hon ::;tedse buret hat til l henn<..: och nu om S :t� Lars dag. sidstl :, då hon hade satt sin Breunevins Panna på lllden och s kulle brenna, kom denna Johanna 2:ne gånger efter harandra dock något l i tet emellan, och tittade inom dörren, m en helsade i ntet, då först en stor Tussa kom ocl 1 satte sig på Brennevins-Tunnan, hvilken hon kastade på Illden, litet derefter kolll åter en Tussa på �pisen, som hon sammaledes Upbrende, åter därefter kom el l stor Tussa och lika som ville upp under k läderue p å J t enne, då hon tog en stor Stake, och slog till Tussan, som kom h'enne genast ur syne och alldeles bort, be rettandes, att hon hvarken den gången fick något Brenney in eller 3:ne gånger se<l a11 som hon brende ; för hvilket hon har Johamut Hans dotter 1 nissten kt. Johanna Hans dotter Nekade högel:, det hon hvarken buret något hat ti l l Karna Mårtens dotter, eller kunnat gjort det hon intet fåd t något Brennevin, men kan intet frångå, det hon var der i huset och bad åkaren Nils Lassens Piga el ler h ustr.u, som var der til l huse att skaffa ment Ler ti l l H� RådMan Rangos ti l l e n Ar i Bagare Ungr�en hon der legga skulle, efter betn ·te Akare intet sielf k u n d e få tid dertill för annat arbete hos H r . RådMannen han hade att bestella, d å d e flydde henne en Seck, hvaruti hon sjelf hemtade l eret, och vidare hade bon intet der att bestella. Emedan Boel Simon Murares, som är denna Johannas dotter, nu uppå til l · frågan inför Retten berettar, det hon hört hennes M oder vara misstenkt för att HandelsMannen Mårten Tögersens Ö l intet kunnat gjöras ; dy blef bem:te Han delsMan Uppkallat, som på til lfrågan förklarade att nestleden Martij Månadt kom Johanna Hansdotter en Morgen, som han menar var en Torsdag, i hans Brygghus och talade med Oluf Jönson, som skötte Kjölnan ; h varefter då de skulle brygga, kunde intet Ö let gjöras, förr än de bryggt det om 3:ne gånger och satt karet i ett annat hus. J ohanna Hans dotter N ekade aldeles, det hon då varet i Mårten Tögersens hus, Men Hr: Mårten Tögersen öfvertygade henne det, då hon J;i l lstud, att hon var der och talte med bem:te Oluf Jönson, m en likvel var intet i Brygghuset. Oluf Jönson blef genast för Retten Uphemptat, som berettade, att denna Johanna Hans dotter kom ofvan bem:de tid in till honom i Brygghuset, och lefve-
76 rerade
honom
5
sk:
till
Ferjetyg,
som
h a n skulle h afva m e d sig t i l l Lybeck fÖI'
h en n es dotter. Johanna Ha nseloter svarade först, att hon i ntet m i n s om hon var i Brygghu set, men o m sider t i llstod, det h o n nu m i n nas kan, det h o n var i brygghuset, dock h öge l : Nekade det hon i n tet varet vållande att Mårten Tögers Öl ej k u nnat gj öras, eller deraf vet. Retten t i l lfrågade H andelsm an_neu Mårten Tögersen om han har J o h anna Hans dotter mi sstenkt för det hans Öl i ntet kunde gjöras ? S v arade. Det m å Gud veta, och lem bnar h a n sådant till den h ögstes Ran sakande. Johanna Hans dotter uppå Rettens ti l l frågan : o m hon i cke n ågot förleden k o m m i t i n till Handels mannen Jöns Båths och frågat om dennes Barn i cke var ka stat Skrik på, och derpå sagt, hon v i l l e hjelpa det ? s varade : att hon k o m dit i n o c h frågade om d e t v a r sant, att deras Lil l a är så väger, h varti l l de svarade Ja, då h o n saJ e , att de seja Barnet vara kastat skrik på, och bad hon .A m m a n , att hon skulle hem pta någre Strå från en ko, som hon dröplat uti och legga i h n fvud gj erdrn i Vaggan, h v i lket A m m an ock gjorde ; h varefter Johanna tog några Btrå i Kors v i s af Vaggehörnen och brende u nder Vaggan . Qu/. Ti ll h vad ända hon b:,de Jet hem pta Strå i från Koen och legga i Vagge hj eren , samt tao-a några S l rå Korsvis af V agge h örnen och dem brende Under Vag�en ? Jo han na H a ns dotter svarade, att de h afva gjort så för h e 1 m e , som hade ett Barn, h v i l ket skrende sig ihjel , och Y et h o n i n tet n ågot Signeri eller Trolleri denneu . Handelsmannen Jöus Båth blef U p pkallat, som u ppå Rettens ti ll frågan til l s tod,
så
passerat o m h a ns Barn, s o m Johanna Hans dotter sjel f refererat O m Barnet derefter blef friskt ?
Qn/.
R/.
Ja
sedan
hafver.
kom Barnet i Ro l i ghet och i Rörn b n , m e n han eller hans h n
strn och fol k , som i ntet v iste af Johan nas i nkompst, setta dE-1-till inge n tro.
Retten fin ner nödigt att h öra Menige Mans Vittnesbörd och Skötz m å l om Johan n a H a n sdotter. Skolande alltså hela Stadsens Menighet a n m oda�, att derföre U p p k o m m a N estko m m ande Torsdag.
uen na
rr i l l n ästa Sam manträd e d en 1 1 okt an m ä ld t: sta.dstj än n r u e R a s m u s H e n d r i e k so n oeh Nils K e r regärc l , o..t tl Joham1a fö r dem he k äl l n t åt sk i l l igt. Rät t e n t i l l sporde he u n e därfö r d ä r0 1n I börj an n t· kade h o n och v a r « twet a l ug » . M e n 0 1nsi d e r ti l lstod hon d e t och berättade : Att något före NilR W i l lu mson Slachter gordc den ol yckan, och förgaf sin hustru kom �ils vVi l l u m so ns hustru till henne, klagandes si g, att hennes Man lefde i lla m ed hen ne, och frågandes om hon i ntet v i ste derti l l någon Råd, dertill hon svaraue Nej , men v i l l e höra efter, och gick så till Cabusa efter e n hustru ben :d H a n n a !saks sampt henne d m·om frågade, derti ll Hanna sv arade : hon ville s e ti l l , och ville sjelf komrna h i t u t ; Något och nn gefer 3 veckor derefter ko in bem :ta Han na. J sakR e m ot aftonen h i t till Staden, och möttes de alla 3 N I : hon sjelf Johanna, Hanna !saks och N i l l s Wilhelmsons hustru, på Kyrkiogård e n , uå Nils Wil l u m sons h ustru frågade Han n a Isaks om hon viste någon Råd, hennes Man lefde så il la med h en n e, h v artill Hanna s yarade, hon v i l l e se till, och sedan Nills W i l l mn sons h n s tr n gifvet henne ett fat Kött och en två Skilli ng, gick hon hem, och 3 Veckor dereft e r sende hon en lit<>n Fli cka vid nampn Christensa, bit ut till Joh anna Hans dotter med en l i t en h v it Klut m ed någon V igd Jord u t i , som var taget af ett gl : t . Capeli i Cabusa, h v i l ke n Knuta hon bad flickan bera n pp ti l l N i l s W i llumsons, och efter Han na !saks befal l ning ! egga den i h ufv udgjerden i N i l l s W i l l u msons Seng, som Flickan ock gj orde, och då hon kom deri från igen, mötte Johanna henne och frågade hen ne, om hon l agt K nutan u nder H u fvudgj ärde n ; derti l l fl i ckan s va rade Ja. Och sedan lefd e N i ls W i l lmm:; någon l iten tid vel med sin hustru, m e n n ä r d e n bevustade Konan kom åter i h an s h u s , blef h a n an norl u nda, och förgaf s i n h ustru. Qu/. Om Flickan som bar Knutan til l N i ls Will umsons. gi ck stilla tigandes
dit med honom ? R./. Ja, det hon vel sti l l a.
vet
j ag
intet,
m e n kan
tenk i a att efter hon gick ensam , teg
-
77
-
Nu drogs en tredj e käring in i rättegången. Denna hette Anna Posens, och hade stulit åtskilliga saker, hvilka J ohanna hade hjälpt henne att försälj a . Men d å d e stulna sakernas ägare fått nys härom, och Anna Posens måst gifva åtskilligt för att få saken nedtystad, hade hon hotat Johanna, som sedermera, « då hon skulle taga sina Fönster Skut neder, blef borttagen i sina länder, så att hon derefter en lång tid måtte gå på Kryckor • . Sedermera en gång d å Anna Posens hade kommit in till Johanna hade dennas dotter velat slå henne, men « Anna gick på dörren, hvarefter h on, Johanna, kom sig något före igen » . Äfven blef Anna Posens angifven för att ha farit 1ned vidskepelse. Hon hade en lördags efterrniddag kl. 3 kommit in till Borgaren och Bagaren Nils Olson och sagt att << om de ville sopa Stugu-Golfvet och de ville vara rika, så ville hon skaffa dem Rikedom » , men då h an ej velat följ a hennes råd hade bon gått på dörren, och « sedan den dagen har A ·1na Posens förklarade sig hafva sagt han ingen näring haft » « Efter I ären komne i ett nytt hus, så sopen Golfvet, så har Gud sedan en god lycka » ; detta hade bon sagt « på det hon skulle få nå got god t af dem » och hon « gjorde det i sin enfaldighet, och mente de skulle setta tro dertill så att bon derföre kunde få något » . Vi återgå emellertid till Johanna Hansson och citera fortfarande domboken. Der efter blefvo Menige Man, som voro Upkallade och till en så gan ska stor myckenhet sig infunn it, att de på en gång ej på Cämners Gam maren inrymmas kunde, tillfrågade med allvarsam förmaning att Ut sega , hvad allment Vittnesbörd Johanna Hans dotter om sig hafver ? Hvaruppå de enhellel : svarade att denna Johanna Hans dotter alltid varet berycktet för en trollkona. Framställandes sig serskildt Borgaren Ebbe Jönsson och klagade, att samma år, som hans förra sl: hustru dödde, som är på l l :te året sedan, tjente Johanna Hans dotters dotter Bolla hos hon om, hvilken som gjorde honom någon förtret, han derföre straffade, då hennes Moder Johanna kom i hans hus en gång han intet var inne, och gjorde stort alarm, låfvandes honom en Olycka och förtret, hvarefter straxt hans dotter kom i stor sjukdomb, och lika som borttagen i hela hennes kropp, sampt i denna dag är en elendig Menniskia. Sammaledes sedan han med denna sin hustru gift blef, har denna J ohanna för 3 År sedan hotat hans hustru med skam och olycka inne hos Rasmus Bengtsons Skomakares hvarefter genast Nills Påhlsons dotter, · som då hos honom kom i tjenst, blef emellan Brunnen och Kjöket Machten fråntagen, och i denna dag är deraf en Sengliggande Kröpling. Johanna Hansdotter nekade alldeles, det hon hotat Ebbe Jönss. eller hans hustru och folk, ej heller dem något ondt har eller ku nnat gjort. Ebbe Jönss. svarade att han gifver denna Johanna Hans dotter dertill skull. Nills Påhlson, som och tillstedes var tillstod och berettade, att bem :ta hans dotter sålunda blef sju k och borttagen, då hon tjente hos Ebbe Jönss ., som be rettat är, och ligger en elendig kröpling. Borgaren Lars Blackstadins framstod och berettade att för 2 a 3 År sedan hade han denna Johanna Hansdotter tillika med en hennes dotter, att lerslå hans Veggar, då hon med dottren kom i träta, sejandes omsider dottren till Modren att hon var en Trollkona, och verd att ligga på Illdebrand ; hvarti ll Modren Johanna svarade : Jag har Uppfödt dig, men dottern repeterade sitt förra ; hvilket Blackstadins med Vittne berettar sig kunna bevisa, och att han sedan den tiden aldrig haft någon lycka. Johanna Hans dotter svarade uppå tillfrågan, det hon intet vet hennes dotter skellt henne, och derjempte sade att Blackstadins aldrig haft Lycka ; Men hon vet intet derom, eller gj ort honom något Ondt.
7
- 78 Dernest framstellte sig Pigan Karna Månsdotter och berettade, att då hon i nestlerlne Vinters tjente hos Handelsmannen Palme Sirn onss . kom Johanna Hans dotter och begerte några Strå, af det Koerna hade tuggat på ; Men hon fick inga Strå, utan gick bort. Johanna Hans dotter kunde intet ben eka, det hon ju begerte dessa strån till hennes dotters Barn, som skrende så mycket ; Men efter hon intet fick Stråen , befa11te hon Gud saken. Borgaren Siver Ifwerson framstod och tillfrågade Johanna Hansdotter, hvar före hon så mångfaldige gånger, kas tat dynga och klutar, som hon taget ifrån andra dyngor, i hans dyngekista på Gatan . J ohanna Hansdotter nekade m e d grofva Eder dertill, Hr. Siver Ifwerss. contesterade högel. att hon det gj ort som han berettat, hvilket både han sj elf, så vel som hans hustru och tjenstefolk många gånger sedt. Tillfrågade åter henne, hvarföre hon sistlidne S: te Mickelij dag om aftonen kl . 7, ropade ut för hans dörr 3 gånger hvarda? Svarade, att hon sökte sin Svåger, och m ötte en Gosse, som stötte henne i Kull, då hon ropade hvarda. Siver Ifverson berettade, att då han löp ut i dörren och bad henne hålla Mun på sig, svarade hon : Fannen far i dig, du skalit få en olycka ; Och · derefter andra dagen då han reste bort, stupade hesten med honom, och bröt sin högra arm ur led. Johanna Hansdotter svarade, att hon intet mente Siver Ifwerss med Bannerna, utan Gossen, som förde henne i kull. Muraren Jöns Bengts klagade att ungefer 5 år sedan, då hans hustru stadde sin dotter i tjenst hos RådMan Jacob Jönson, kom Johanna Hansdotter hem till hans hustru, och sade, att hon intet hade tillstånd att bortstedj a sin egen dotter, och att hans hustru derföre skulle få skam . Hv arefter för 2 år sedan Pigan, som nu är gift m ed Murmestaren Hans Casperson, blef sj nk och elendig i sitt Ansikte och är ganska farlig att se på, så att hon intet kan gå m ed blott ansikte, blif vandes hans hustru i År sjuk, och kan hvarken röra hand eller Fot, för hvilket allt hon hafver Johanna Hans dotter misstenkt. Johanria Hans dotter negerade aldeles dertill, att hon hvarken hotat hans hustru eller dotter, ej heller på något sett gj ort dem någon skada, ej heller någon sin kan göra något ondt. Couffardie Båtsmannen Nills Lars refererade att för l År sedan m iste han 8. Caroliner, då blef skickat bod efter J ohanna Hans dotter, och henne tillfrågat om hon intet viste hvem som taget hans Penningar ? Hvartill då hon kom, sva rade hon nej, men finge hon 3 Torsdagar och 3 Lördagar fri, ville hon skaffa ho nom Penningarne igen, berettande derhos, att hon viste vid inkompsten, det han hadde mist Penningarne, oaktat hon honom intet kiende, eller att henne det sagdt var. J ohanna Hans dotter hö gel. N ekade det hon sagt sådana ord, som Nills Lars berettat, ej heller sagt att hon kn nnat skaffa Penningarne igen. Nills sade sig det med hustru Maria Lars Jönsons, och hennes Son Båts m annen, som nu är i Tyskland, vilja bevisa. Hustru Maria Lars Jönsons blef genast Uppkallat, som på tillfrågan svarade, det hon intet hörde hvad Joh anna Hansdotter svarade Nills Larss efter hon gick ut och in i stugan. ·
Eftermiddagen samma dag. Vid Johanna Hans dotter för Retten blef framstellt, inkom Nils Maltgjörares hustru, som med flere i dag haft vackt öfver henne i arresten och begerte af Jo hanna en Synål hon af henne Nyl: lent, då Johanna med Eder i förstone svarade hon hade ingen Synål, men omsider på hustruens ytterligare påstående, sökte och fant den på sig i Bröstduken, och sedan sade, h on intet viste annat, än hon gaf Nålen tillbaka, innan b on gick, hvilken Nål Johanna sydde sin Strumpa igen med Fiskaren Mårten Börjeson framstellte sig och berettade, att Miss Som mars dagen sidstl: vid Solens Uppgång kom Johanna Hans dotter i hans gård, hvarest han och hans Cammerat Jöran Storck stodo och lagade om deras krokar ; och tor nerade, viljandes taga ett qvastes kaft och slå Jö ran Storck med hvilken hon till förene hade varit i klammeri, hvilket Qvasteskaft Mårten Börjesons hustru tog ifrån henne, då Job anna tog upp sin Kläder, och föll på sine blotte Knä, sejanqes till Jöran Storck. I skolen intet blifva Fet om Julen af fisket i skolen gjöra i Ar.
- 79 Jöran Storck som och Mårten Börjesons hustru Agneta berettade äfven det samma, som Mårten Börj eson Utsagt hafver, tilleggandes Jöran Storck detta, att Johanna Hansdotter derjempte till honom sade, han skulle intet få 6 Valar Sill, hvilkbt båd e Mårten Börjeson, som Storcken och hustru Agneta berettade ej heller skett, der likvel de andre Fiskarne i År gjort ett godt Sillafång ; och der bredevid sade, att hvar gång de kommo i land med Båten, kom Johanna till dem, och då hon såg de intet fådt något, gj orde hon deraf ett stort Löje och gick bort. J ohanna Hans dotter svarade, att hon föll derföre på sine knä, och bad Ond t öfver sig, att hon intet kunde hexa, efter Mårten Börjeson kallade henne en Hexa. Och således Nekade, att hon intet de Orden, som de beskylla henne före, sagt. Båtsmannen Nills Larss: berettade, det således passerade, som Mårten Börje son Ot;h dess hustru sampt Jöran Storck refererat hafva ; hvilket han både såg och · hörde. Staffen Ohlsson Bödker refererade, att förl edet år i April Månadt om en Torsdag, har Johanna Hansdotter kom met i hans hus och begert ett Spanneband, h vilket han henne aldeles N ekade, då hon vel gånget bort, men åter något derefter Kommet igen och begert ett band, som han åter henne vegrade, hvarpå hon gått sin Veg, men sedan 3 : dj e gången samm a dag åter igen kommet och allt instendigt itererat sin förra begeran om Spannebannet ; hvilket hon änd�. intet fick. Om Fre dag Morgonen derefter gick han i sin Trägård, och i hans Apleträ såg en Knuta stor som en half valnöt, hvilken som såg ut såsom Pugge ögon, han tog Neder, och med en Pinne knosade sönder, då deruti befants Hår, Nelglor, Aska och Ister, och utan på svart som en Pugga ; Samm aledes har J ohanna på lika sett varet hos honom i År om en Torsdag 3:ne gånger och begert ett S panneband, som hon likvel intet fått, då om Morgonen funnits en sådan knuta i träet, som förra gången, hvil ken hon äfven som den förra Nekade ; för hvilka Knutor b an har Johanna Hans dotter m isstenckt, och förmenar att hon varet vållande, det han ifrån den tiden intet haft något öl seljande.
T o banna Hans dotter förklarade sig: det hon i förledet år var hos Staffen Bödker och ville haft en Spann bannat, sampt en gång begert ett Spanneband, men i år har hon intet varet der, det hon med otvungen Ed Oon testerade. Staffen Obison med högsta Ed otvungen berettade, att allt det han h är fram manföre refererat är sannfärdigt. Arbets Karlen Lasse Svensson Inkom och relaterade att för 5 år sedan, då han. hade stedt sig till Oluf Svensons, trugade Johanna Ha nsdotter honom, att ho nom skulle ske en Verldsens Olycka, för det hon intet fick stedj a honom bort, hvar efter han samma Somm aren fick den fallande Sjukan och Året derefter då han hade stadt sig till Simon Palms, bröt han benet af sig, för h vilket allt hon har J ohanna Misstenckt. •
Jo banna Hans dotter nekade alldeles till detta angifvandet, och att hon aldrig låfvat honom någon olycka. . Lasse Svenson erböd sig m ed Ed, sin berettelse att Stadfesta. Murmästaren Hans Oasperson berettade, att för någon tid sedan, kom J ohanna Hans dotter och begerte af hans hustru ett Förkläde till läns, hvilket som henne vegrades, sade J oh anna, då skall I intet vara verdig att bera något Förkläde ; sedan den dagen har hans hustru, som då var något svag, varet elendig i sina ben och hela kroppen, men om . Johanna henne det gjort på, lönar G ud henne derföre, och vidare beskyller han henne intet. Johanna Hansdotter nekade alldeles, att hon velat lent något Förklede af Hans Oasparsons hustru, och så mycket mindre de orden till henne sagt som angifvas. H ans Oasparson svarade, att hans h ustru således för honom bekent� som han berettat. Väfvaren Lars Nillson refererade, att Johan na Hansdotter önskat honom en Verldsens Olycka första gången då han stod i sin dörr, och sedan en månad der efter på Gatan då han mötte hen ne, derföre att han i ntet gjort ett litet Väfstycke till en Bröstduk, henne till Nöj e . Sedan den tiden har det gått honom uti allt hans förehafvande alldeles em ot, som han allt lembnar till Guds Ransak a n de om hon dertill skyldig är. Johanna Hansdotter kunde intet Neka, att hon bannat Lars Nills för Vef vande, men ingalunda önskat öfver honom någon Olycka.
- 80 Johan na Hans dotter beklagade sin fåkunnighet, det hon till sin undtskyllan i dag R:te dagar seelan ej torde andraga, det hon Tisdagen förut, då hon på Gatan och annorstedes i sin Yra gått, var drycken som och af lm ör i hufvudet, bege randes derföre att Nills Christenss Timm erman och hustru Catharina A stradh Jeppesons n 1 åtte upkal las och afhöras, efter de sådant med henne skola kunna bevittna. Retten let efterskicka bem:te 2:ne Personer, h vilka sig och genast instellte ; framståendes alltså Nills Christensen Timm erman, som u ppå Rettens tillfrågan be rettade, att Johanna H ansdotter i Tisdags 8:te dagar sedan, då han i hans hus, som Å stradh Jeppeeon b ar flytt uti, brende ut en Bagare Ungn, kom in i Stugan och föll på Golfvet sampt veltrade si g omkring tre gånger, och sedan gick ut på Gatan ; men o m och h uru drucken hon var, vet han intet, efter han intet skenkte henne mer än 2:ne gånger af sin kanna. Hustru Catharina Å stradh Jeppesons berettade att .Tobannn Hansdotter bem:de dag var ganska drucken och ör i hufvU'det.
den 2 6 okt. · Förmedelst J nsticire Cämnärens Laga förfall och gj orda Resa till Malm m, har denna Påbegynte Ransakuingen angående J o banna Hans dotter, till innevarand e stund stannat ; Blifvandes alltså n u Johanna Hans dotter åter för Retten U ppstellt, alfvarl: vederbör!: till retta Sanningens bekennelse förmant. Johan na Hans dotter äfvenRorn de förra gånger med förskreckel: Eder h ögel : Contesterade att bon är oskyldi�, och h varcken kan signa eller trolla ej heller vet som sådant kan göra ; begerande att bon m åtte sli ppa Arresten, viljandes gerna undvika staden. Handelsmannen Erhart Å kess, blef för Retten Uppkallat, hvilken uppå Rettens tillfrågan berettade, att nu vid Transporten, var hos honom en Corporal vid nampn Schierna inqvarterat, då denna Johan n.a Hansdotter inkom i Stugan, gåendes Cor poralen på Golfvet och Rökte Tobak, och s putade Röken på h e nne, sejandes : hör, du var verd att l egga till Förladdning för ett Stycke, då bon svarade : Jaja, I skolen få förladdning, och gick dermed på dörren, h varöfver Corporalen blef altererat ; och ungefer 8 dagar derefter, då Corporalen var neder till Jakob Besökares, knälad e han och bröt Beenet alldeles skeedt på sig, så att de måtte bera honom till " sitt · qvarteer, och en annan Under otficerare gå i hans stelle med Transporten. Retten tillfrågade Erhart Akess: om han sj el f detta sett och hört ? R/. Nej, men han s h ustru , hustrus Syster och tjenstepi ga hafva det hört och sett hvad som i hans hus passerade hvilket och Corporalen sjelf berettat, och sagt, att han hade denna Joh anna Han sdotter för sitt Ben brott misstenkt. Johanna Hansdotter h ertill svarade att corporalen sputade Tobaks Rök på henne och brukte en galen Mund ; h varföre om hon med galenskap kan hafva svarat honom, mente bon intet dermed ej heller har eller kunnat gjort honom någon skade. Re tten lät Uplesa hela Ransakuingen och Protocollet för Johanna Hansdotter, och sedan henne följande qvästioner förestellte. Qu./ Hvarföre hon så högel . Nekade, att bon den dagen då Knutan blef Uppbrendt hos Trulls Nillsons, intet varit vid hans Fönster och dörr och velat i n, snm likvel henne öfvertygat är ? R/ . Hon vet intet att hon der varet. Qu/. H varföre hon ropade på Gatan samm a dag efter Trull s Nillsons hustru, och bad henne tiga stilla ? R/. Jag satt och kastade Upp och derför bad jag henne tiga. Qu/. Hvarföre hon då förra gången svarade, att hon bad Trulls Nillsons hustru tiga med den träta, hon med dess dotter haft ? R/. Jo, det är sandt, hon mente så. Qu/. Om hon icke hört att gemene Man trott henne illa för Trul ldomb ? R/. De må tenckia hvad d e tenckia vilja, hon är oskyldig. Qu/. Hvarföre hon frågade Hr: Herads h öfding Seths dreng Anders Påhls vid nampn, då han kom ifrån Trull s N illss. gåendes, om hon något Ondt der i huset hade gjort ? ·
•
-
81
-
R/. Hon vet i ntet att hon frågat hon om om något. Qu/ . H varföre hon an norlunda vid Retten tillförene svarade ? R/ . Det kan vel, vara hon tillförene annat svarat, nl: att då han kom till henne, frågade hon om han löp efter henne. Qu/ . H varföre hon intet ville svara hu stru Kirstina Sl: Lars Bödkers, då hon helsade henne på kyrkiogården, och för hv::td orsak hon förböd henne selja gl: Kläder ; jämväl svarade att Kirstina skulle och tro nå9ot på Trollkonor, och b varföre hon tog henne med Armarne om lifvet ? R/ . Det kan ofta henda, att hon intet helsar, men hon bar aldrig förbudet henne sellja några kläder, ej heller sagt till henne, det bon skulle tro på Trolldomb. Qu/ . H varföre hon för Retten tillstått för detta, det hon för några år sedan förbåd Kirstina Bödkers selja kläder ? R/ . Det kan vel vara, det är så Maneer, att den ena Paltekvinnan förbj uder . den andra. Qu / . Hvarföre hon utan helsande kom till Karna Mortens dotters Kiök, då hon hade Brennevins Pannan på, hvarefter hon intet fick något Bre nnnvi n 3 : ne gånger å Rad, och om Johanna dertill icke skyldig är efter bem:ta Karna Mortens dotters beskyllnin g ? R/. Jag kan i ntet svara dertill , jag ä r oskyldig deruti. Qu/ . Hvarföre hon nekade det hon intet varit uti Mårten Tögersons Brygg hus, och sedan det sam ma tillstod ? R/ . Hon kunde i ntet annorlunda i förstone minnas. Qu/ . Hvarföre hon obudin inkom til l Jöns Båts och frågade om deras Barn var kastat skrik på ? R/ . Hon fick det veta af Å stradh dragares hustru, då hon dit gick. Qv/ . Hvarföre bon dervid brukade en sådan vidskepelse, som hon bekennt? R/ . Det var ingen vidskeppelse, utan kan en h var gjöra det som vill. Qu / . Af hvem hon det lert '? R/ . Hon hafver hördt många sagt det. Qu / . Om hon teneker i ntet, at det var synd och Guds förtörnelse ? R/ . Nej . Qu/ . Hvarföre hon efter Slacktaren N i ls Willumsons hustrus begeran sökt Hanna Isaks uti CaLusa om Råd för Nills Willumson lefde illa med hustrun och bvarföre de sedan möttes vid 0 stra Kyrkiodörren her i Staden, och bar befallt den lilla flickan att gå upp till Nills Willumssons och legga Knutan, som h o n ifrån Cabusa m e d sig hafft, under Nills Willumsons Seng bufvudgjerd ? R/ . Hon hade sin veg igennom Kabusa, då hon bad Hanna Isaks gå til l Ystad och tala med Nills Willumsons hustru, d å d e sedan möttes her p å Kyrkio gården, och bad hon intet flickan legga K nutan antingen under hufvudet eller under Ryggen, utan var det lika godt hvar det lades, allenast det kom dit. Qu / . Om hon intet teneker att det var en stor Guds förtörnelse ? R / . Nej det var ingen Synd, om det hade kunnat hulpit något. Qu/ . Hvad hon svarar till m enige Mans Vittnesbör, att hon är berycktat för e n trollkvinna? R/ . De skola seja något. Qu/ . Hvad hon svarar till Borgaren Ebbe Jönsson 2:ne Beskyllningar, att hon hans dotter, och sedermera tjenstepigan förgj ort ? R/ . Hon är oskyldig, det hon m ed grofva Eder bedyrade och derjempte berettade, att Ebbe Jönss. är hennes oven, för hon i ntet ville lerslå för honom. Qv/ . hvarföre hennes dotter uti Lars Blackstadii hus skellt henne för en Trollhex ? R/ . Dottern vet intet hvad bon seger. Qu/ . Hvarföre bon varit uti Palme Simonsons hus hos tjenstepigan och begert några Strå, som korna tuggat på ? R/. Hon begerte någon halm at legga uti en Vagga. Qu / . H varföre hon annorlunda senaste gången svarade och bekende och således gjort sig tvetalun g ? R/ . H o n vet intet hvad hon till förene sagt, m en tillstår att dess dotter barn skrek_ Uppå Siver Ifwersens Item Jöns Bengtsons klagan, svarade hon nu som tillfören e.
- 82 Qu/. Hvarföre hon begert att få 3:ne Torsdagar och 3:ne Lördagar fri innan hon k unde skaffa Båtsmannens Nils Larsens Penni ngar igen, som han mist hade ? R/. Det er osanferdigt. Qu/. Hvarföre hon nekade med svåra Eder, att hon intet hade Anna Nils Maltgjörares Synål ? R/. Hon viste intet annat än hon ju hade lefvererat den tillbakars . Qu/. Hvarföre � on så bittida inkom uti Morten Börjesons Gård sidstl: S:te Hans dags Morgon och hotade så honom som dess Camm erat att de intet skulle få 6 valar Sill i detta Fisket ? R/. Det Nekade ' hon högel: till att hon sådanna ord sagt hafver och före gifver att dessa Personer äro hennes ovenner. Uppå Staffan Bödkers k l agan, svarade hon som för detta och seger att han är hennes oven, för dy hon i ntet velat hempta öl der . I lika måtto svarade n u som förr uppå Hans Oaspersons k lagan, och benekade alldeles, att hon velat lent något Förkläde Item uppå Lars Vefvares klagan, förklarade sig lika som förra gången. Qu/. Hvarföre hon hotat Corporal Schierna ? R./. Hon har aldrig hotat honom, det hon högel: contesterade.
Härm ed är ransakuingen i nför käm nersrätten afslutad , och den a Ekunnade följ ande resolution. Såsom Oämners Retten af denne håldne Ransakuin gen befin ner det Johanna Hansdotter l : mo, uti åtskil liga Poster varet tvetalug, 2:do brukat Vidskepelse, 3:tio låtet sig bruka att gå til l Han na Isaks uti Cabusa, som i nsendt en Knuta m ed Vigd Jord uti , att legga under Nills Willumsons hu fvudgjerd, 4:to åtskilliga klagat och beskyllat denna Johan na Hansdotter för Trolleri, och 5:to af hela m enighete n för klarat det hon varet b eryck t at för en Trollhexa. Alltså remitteras d etta Mål till loft: Rådstugu Rettens afdö1nande ; Im edlertid blifver hon uti arrest ; och skall alltså denna Ransakuingen vid Rådstugu Retten insinueras. Den �6 oktober 1 706 afkunnades denna dom och redan den 30 samma månad sammanträdde rådstufvorätten till extra ordinarie session, hvarvid hela rätten var närvarande. Hela ransakuingen inför kämnersrätten upplästes nu för Johan na och hon tillfrågades om ransakuingen sålunda hade passerat, hvartill hon svarade, att hon ej kunde m innas det, samt bedyrande fortfarande sin oskuld. Härefter upptog rådstufvurätten målet till ny b ehandling, och varade ransakningen ännu 3 m ån ader. Hanna Isaks från Kabusa blef e fterskickad och konfronterades . med Johanna. Hon erkä nd e ' al lt hvad Johanna sagt om h enne, utantagandes att det ej var vigd jord i knytet, utan end ast litet kalk från Kabusa kapell, och att Johanna själf skulle ställa om saken m ed Nils Willu1nsons hustr u ; hon trodde fullt och fast att m akarue skulle åsämjts « om icke Kohnan han legat i med b rukat deremoth någon djefvulskap » . Under ransakuingen härom inträffade ett intermezzo, hvilket bäst skildras m ed dombokens egna ord : Emedler tid och att Rådstugo Retten examinerade Hanna !Elaks, om några Potter, som berettas hon skulle hafva udsatt på Kors vegarue h er ved Staden, blef Johanna Hans dotter, så lenge uppå Cämners Cammaren, att b lifva utvist, och - i det sarurn a hördes ett stort sorlande af Folket p ä Kyrkiogården öfver Johanna, hvilken ifrån Cämners ·
·
- 83 -
Gammaren hade sprunget igenom Fönstret tvenne våningar högdt ne der på Kyrkiogården ; Altså lät den n a Retten henne genast uphempta och ytterligare confronterades m e d Han n a !saks . Elliest tillfrågade denna Rett(m Jobanna H an s dotter, hvarföre hon af Cämners Cam ma ren sprang igenom Fönstret, svarade : hon satte sig i Fönstret och sedan halade ut samt illa slaget sig, · 1nen likvel ach1 ad e hon hufvu det ; inrarföre hon satt sig i Fönstret efter hon intet hade der uti att bestella och kunna settia sig på benkiarne . Svarade hon satte sig der uti att taga orenligheten af Strumporne och således halade hon neder på Benen på Kyrkiogården ; Retten lätt genom Råd Man och Justicire Cän1nären Jacob Jönson och Stads Notarien Johan Gråberg bese Fönstret hvar utur hon var sprunget, som igen kommandes be rettade att hon genom Fönstret på högra sidan om SkorStenen satt siua träskor ifrån sig neder under bordet, och ehuru vel m uren i Cäm ners Ca m maren till fönstren är öfver half manna högdt, så har hon likvel intet haft något att stå på, fast der inne står både Bord och tven ne Benekar ; sedan har hon uppå den na Retts tillfrågan h var före hon velat rymma och sprunget neder svarat : Qviunan som stod här inne ved Retten , Hanna Isaks, hade Potten på effter hen·n e. Men äfven nya själfständiga klagomål väcktes under ransakuingen inför rådstufvorätten mot Johanna. « Sålun(l a bar in vånaren Rasmus Anderss. gifvit till Känna, att o rn trent för 24 Å h r sedan blef siengt något djefvulskap för honom , men dess barn af 3 års ålder kom der öfver en mårgorr bittida, . då det skullat gå ifrån stugan till förstugan ; h var efter det b lef vit så Elendig att det alldeles intet kunnat gå utan legat 3 år till Sengs och död t ; och Enär detta barnet således blefvet bort tagit, har ban funnet något Troll Smör sittia p å dörskammelen, det han aftagi t och brendt, och ved det samma blefvet Brendt, är Jo hanna Hans dotter inkommet och frågadt hvad han gj orde, då han · svarat: Jag Brenner Trolldom , som är ka stad t för mig och mitt Barn ; hvarpå hon bortgått, hafvandes han Johanna Han sdotter för sådant Misstenckt. Till hvilket Johan na Ha ns dotter högelig nekar. » Äfven inkom borgaren Henddck Håkansson och berättade sig en gång hade åsett huru Johanna förorenade An ders Musikants för stu gotrappa; när hon fått reda på, att han spridt ut det, hade hon hotat honotn , han hade då slagit till henne « och råkat henne på Käfften , så att hon knäladt på ena benet, och ville han mera slaget och haft blod af henne, att bon i ntet -skulle Göra hon om något ondt » , men hans hustru och . några andra kvinnor hade likväl hindrat honom häri från . 2 år därefter blef han sj uk af värk, b varföre han n atur ligtvi s misstänkte Johanna, so1n emellertid nekade. Äfvenledes berättade sam m e borgare Hendrick Håkansson att han en gång varit vittne till huru Joh an na och hennes dotter Bolla kommit i gräl om ett stycke grönt kläde. Johan na hade därvid med en käpp slagit sin dotter, hvilken därvid sagt. « Jag skall gå upp till den som råder öfver Eder och mig (näml: till då varande Justicie Cäm nären Sabl: Jön s Jacobsson) och laga således att der skall blifva kiölnat under Eder » . Jobanna hade nu blifvit rädd och svarat : « Nej gör det i ntet, d u må
·- --
84 -
gerna behålla och hafva klädet och vill iag ännu gifva dig ett skört till » H vartill de båda naturligen nekade. Ä fven sta dens prästerskap, prosten Haquinus Lacander och komtni nistern Pehr Ifvarson hade under ran sakuingen .en gång vari t närva rande, « hvilka Johanna Hans dotter i l ijka 1nåtto , som Retten, förrnante till een san boot och bekennelse, berettan des der hos Hr. Pro bsten , at då Johanna d . 23 octobr. af honom blefvet till sig kallat af arresten har hon ved sin inkompst begert, att hennes h år m åtte blifva afskurit, torde hen da att där uti torde finnas något skarn ; och som sådant privatim skiedt är, hade han det intet uptäck t, så frampt hon icke samn1a dag, något der Effter, uti hans dagliga Stuga sådant itererat och begert uti 2:ne Borgares, Erland Andersons och Anders Jönsons när varu och påhör, alt så har han sådant velat uppteckna. Johan na Hans dotter ved stod detta Hr: Probstnns angifvande. Men förklarar sig sålunda derjem pte·, att der var något Oreenligheet so1n åt henne, och derföre begerte att få håret af klipt. » « Wid öppna dörrar och uti Johan na Hans dotters påhör, publi cerades följ ande Rådstugu rettens do m b , sorr1 i dag med Posten till högloft: kl : Hoff Retten s O m pröfvande lTnderdåuigst öfversendas skull. Uti den vid Cämners Retten d. 4 sidstledne October upptagne och der ifrån d. 30 ejusdem hit retnitterade Sak jempte de Klage m ål och besehyllningar sorn en Stor del utaf Borgerskapet fördt och an gifvet Emot Enkau. Månglerskan eller Palteqvi nnan Johann a Hans dotter, som är beskylt och i allment Rycht�, för Trolldom och Hexeri . ähr detta Rådstugu Rettens domb , afsagt. Ystadbs Rådstu d . 26 Janu. Anno 1 70 7 .
Dessa her ofvan före uppropade skiäl, beskylningar och Klagemål, har Retten i noga öfvervegande tagit, och h vart och ett mål serskilt examinerat och bepröfvat. Finnandes fuller att Johanna Hans dotter af åtakillie är beskylt och misstenckt, för det hon dem hotat, och att de sedermera, antingen sjelfva, deras hustru, barn eller tj enstehjon råkat i Svaghet oc� fått Verck och bråt i Kroppen och lemmarne, som och att hennes egne barn äre Öfvertygade, d et de [doch i Vredes mod] skielt henne för En Trollkona och h exa som vore värd att ligga på Elden ; Jämbvel och att hon är i almen t ryckte för Trolldom, hexeri och Signeri ; men så som hon icke som Lag och det 11 Cap. hög. M. B. St. L. fordrar, är Bar åtagen ej heller Rätte ligen fulltygat är, at hon någon gjort Skada till Lifvet, utan h vad en och annan m enar sig vara veder farit af henne är antingen några år eller en ti d der efter skiedt, och icke med fullom Vittnom i n tygat att hon sådant dagen på gjordt ; Så har man j embvel icke kunnat aftaga, det hon har någon Förbindelse med Satan ; h vartill detta komm er, att hon hvarcken genom Presterskapet eller begge Retter nas alfvarlige Förmani ngar här om velat det ringaste godvillell bekenna, u tan sta digt nek adt och påstådt sig icke kunna trölla eij h eller h afva gjordt något Ondt, eller kan gjöra ; för den skull, kan Retten , uti ett så mörckt och för menniskians ögon fördolt m ål, henne, Johanna Hans dotter dotter, icke ansee och döma som en Troltkona och Hexa, utan lembuar sådant, om hon är i detta mål skyldig eller oskyldig, till den aldra högste och allvettande Guden att döma ; men icke desto mindre och em edan hon 1) godvilligt bekennt och ntsagdt, det hon för en tid sedan kom mit i n till Borgaren Jöns Båth, och frågadt, om det var sandt att deras l illa är så väger, och då de svarat Ja ; sagdt, de seja Barnet är kastadt Skrig på, och derpå bedit amman} at hon skulle hempta några Strå från en ko, som
-
85
-
hade dröpliat och tuggat på och leggia d e t i vaggan under hufvndgärd e n , hvilket och sedan amman det gjordt, h ar Johan n a n ågra btrå i Kor viR af Vaggehörnet taget, och brendt dem upp under vaggan . 2: h ar hon i l i ka m otto god villigt till stådt och berettat att h o n för några år sedan gått efter en h ustrt;I Hanna !saks i Cabusa, h v i l k e n sedan kommit hit ti l l Staden och mött h e n n e tillika med d e n aflifvade Slacktaren N i l l s Willumsons Sal : h u stru p å k yrkiogården, h varest de sammanråddes, o m Slacktaren och hans h u tru hvilka med h varannan s!ioladt fördt ett Elackt lefverne, att de skulle komma att förlikas : h varpå och 3: n e ve ckor der Efter Hanna !saks genom e n flicka Ch ristensa benembd i nsent en knuta m e d vigd Jord u ti af Cabusa Capel, hvilken k n uta skulle l eggias u n de r Nils Wi l l u m so n hufvudgärd, o c h sedan detta s k i e d t s k a l l lacktaren med sin h u t r u b afva lefvat en tid väll , men omsider då K onan kommit der E m ellan b ar han h e n n e för gifvet. 3: har h o n äfvenväl godvilligt tillstådt, att hon begert af Borgaren Pal m e Simonsons piga Karna Månsdotter några halm strå som k o e n hade tuggat uppå, hvi lka hon velat bruka till sin dotterR barn , som skall hafva m ycket krendt. 4: bar hon sig derige nom gjort misstenkt, att h o n sprunget ut ur Fönstret af Cäm ners Cam ruaren som är 2:ne vånningar högdt, tvifvelsutan för att rym ma bort och således undfly all straff j som 5: b ärige n o m att h o n Retten, uppå tillfrågan, h varföre hon sprunget utur Fön stret; svarade konan (nembl. H an n a !saks) b ar eller hafft potten på e ffter henne. 6: är hon lagl . öfvertygadt m e d oveldiga vitt n e n att hafva fördt ett för argeligidt lefverne med S vårdom och bannand e ; Jem pte att hon 7 : .sig tillbudit att v i l lj a undvika stad en, om hon m åtte sli ppa arreste n . 8: hafver hon och n u medan hon sutit i arresten fram härdat i sin o n sko j dy Pröfvar Råd· stugu Retten skiäligt att Lag l i k m ätigt vara, det bör Johanna H ansdotter i anled n i n g och förrnägo af Kongl. Maij : ts Kiörk elag och förnyade Placat om Eder och Sabbatsbrott och 9 § för vidskeppelse och fördömeliga Könster slit Ris och sedan unavika Staden ; h vilket alt sammans till hög l : Kongl . Hofrättens hög Råd rätt v ijsa om pröfvande u nderdån igst hemställes Actum ut supra
Oluf
Ca1·lsson. Johan Rango. Jacob Jönsson, Jöran Erha1-cltson, son, Må1·ten Jönsson, P. Fue1·zsen.
Fredr. Pers
Hofrätten afgaf följande utslag, hvilket v1 anföra i n extenso. Cämbners o c h Rådstugu Rätternas i Ystad Ransa k n i n aar och Domb öfver Kåb nan Joh a n n a Hansdotter 72 år gammal, hvil k e n af åtski llige personer miss tenekes för Trulldomb och fördöm eliga k o n ster, hvarmed hon en och annan efter hots undsäj n i n g till h elsa, lemmar och Egendomb skall skadat anförandes l : m o Borgaren Tru l ls Nilsson det han u t i sitt hus funnit e n förment Trullk 1 1 u tta, den han pnesumerar af Jobanna vara dit kastat, efter h o n , då han samma k n utta upp brendt, b ultat håde på Fönster och dörr, och änteligen velat trä ngia sig i n i H u set, som henne dock förvägrat blifvit, Skolandes och dage n efter 3:ne gån ger ropat bem:te Truls N i lsons h u stru och bedt h e n n e tiga sti lla, h vilket senare hon ej v ä l förneka k u n nat ; m e n föregifver, d e t h e n ne!:' m e n i n g varit att v a rn a h ustrun i från träta med dess dotter, nekandes högel : n att anti ngen veta utaf bem : d e K n yte eller det i n kastadt h afva. 2:do Såsom d e n na Johan nas döttrar besk yllt henne fö r Tr ull dornb och sagdt, det hon vore värd kastas på e n Eld, det Eedel: afhörda vittne n d e m öfvertygat. Så förmenar Borgaren S i m on Palm a t t b on som stådt i b a n s väg då h R n ut resa skulle att hålla Bröllop, tillskyndat honom den olycka, som honom sam ma qväll vederfors, m e n b o n härti l l lika som ti ll det förra t>tadigt ne kar. 3:tio Berättar h ustru Kirstina sal : Lars Hödkers huru som hon u n gefer för l 1/!l år sedan mött Johanna en afton, som vist sig mot h e n n e v red och sagt det hon Kir sti n a ej skulle gå och sällj a n ågra K läder mer. S kolandes och bem:ta Johanna s edan de vidare i samtal kommit utlåti t sig m ed de orden du s kall ock något tro på troll Koner. Een tid derefter är Kirsti na fallit i Sj ukdom, och skalr ä n n u i c k e restituerad vara, h v i l k e n h o n Joh a n n a tillskrifver, men hon äh· e n häruti nnan på står sig oskyldig vara. 4:to k l agar Qvinfolket Karna Mårtensdotter öfve r den olycka henne vederfaren är uti breunevins brennande, i det hon 3: ne gånger intet B.rennevi j n
86 kunnat få, derti l hon jembväl förmenar ofta bem :ta Johanna vara orsak, efter hon stedse burit h at til l h e n n e , och första gå ngen då det miss lyckades kommit i n i huset och sedt in ige n o m d örren men ej he lsat, uti hvilken gern i n g hon Joh anna sam maledes säjer i n gen de lachtigh et ha fva, mi nd re ve ta huru hon sådant åstad komma s k n r e . Så att hon så väl h vad detta angår som och betre:ffa nde den 5:te bes kyllni ngen att hafva förgj ordt ett brygg för Borgaren Mårten Tögersen , utan skiäl och gru nd ska1 l angifven vara, brukandes sam m a svar och und skyl lan emot det 6:te, 7:de, 8:de, 9:de och 10 Klage målet att bafva hotat Borgaren Ebbe Jönsson och hans h ustru så väl som Borgaren Siver Iffwerson och låfvat dem olyckor, som dem 'o ck så vida händt som den förras dotter blefvit illa sj uk och l i ka som borttagen, Pigan jäm väl som hos hon f . m tj ent machten ifrån tagen blefvit, den a ndra h ustrus dotter äfven väl blifvit sjuck och så faselig i sitt an sichte at h o n i ntet k unnat g å u t m ed blått ansich te, · hafvandes o c h den sidsta e n gån g v i d dess ut ri dande stupat med h ästen och brutit si n arm u tur led ; l l : mo skall en Corporal Stierna ben: d, sedan han med J oh anna i ord växling varet, brutet sitt ben för derfvadt, angifvand es 1 2: m o Fiskaren Mårten Börj eson, huru hon en gång kommit till honom och h ans Cam m erat Jöran Stock, d e n hon m ed ett Qvaste skaft velat slå, men blef derifrån afh ållen och hindrad. Fördenskull hon uti bruset sagt det h an i ntet sk ulle blifva fet om .T nlen, af Fisket han det året gjöra skulle, o c h att han i ntet s k ulle få S e x valar Sil l , som e j h eller efter bem : te Mårtens och dess hu strus utsagor skall ske dt, fast d e andre Fiskare det året godt Si llefång haft. 13:tio Skall hon för 5 år sedan j ä m väl låfvat arbetskarlen Lasse Svenssou en olyck a, h varefter han fått fallande sjukan, och sederm era brutit benet af sig ; 14 andrager M urernestaren Han s Casperson, huru Johanna en gång begjärdt af dess hustru ett förkläde, men som hon det i n tet fått, skall hon sagt, d u skal aldrig blifva värdig att bära n ågot förk läde, Efter h v ilken dag och bem :ta hans hustru blifvit Elendig i si na ben och hela Kroppen ; 1 5 k lagar väfvaren Lars Nilsson li ka ledes, att Johan n a låfvat h o nom en ve rldsens olycka, hvnrefter allting gådt h o nom mot ; Sam m a besvär förer och 16 Invånaren H enrick H åkanson öfver Johan na som för några år sedan h o n o m skall nndsagt, varandes han vid pass 2 år derefter af värk helt eländig blifv e n , att han l 1 /2 åhr måst ligga till Sängs och sedan gådt på Kryck or. 1 7 :mo Berättar Cou:ffa rdies Båtzman Nills Larson att han en gång bortm ist � Carol i ner dem .Toha n n a skulle låfvat åter skaffa om hon hade 3 Tors dagar och 3 Logerdagar fri ; 18 skal l Borgaren Rasmus Andersson för 24 åhr sedan någon förm e n t Trulldom i vägen k astad vara deröfver ett dess barn komm it, som sed ermera blifvit mycket eländigt och dödt, 1 9: m o har Borgaren Sta:ffe n Olufson i sin Trägård funnt några förmente Trnllk nyten , dem han förm enar af Johan n a in kastade vara, m e d an nat m era h on beskylles före, ti ll h vilcket allt hon dock med grofva Eder och förbann elser nekar och påstår sig uti i ntet af alla dessa u pn ä md e Målen vara brottsl i g, m a n elljest 20 go dvilligt tillstår, att h on h os Bor garen Jön s Bååth, för ett dess lilla barn som mycket gråtit och skrändt, före skrifvit såsom cur och bot att Några strå som en k o dröplat och tuggat på, lades u n der barnets hufvud, h vareffter hon Johanna n ågra sådana Strå Kors vis u nder vaggan u pbrän dt ; dertill m ed vidgår hon 21 . at hon för n ågra år s edan öfverlagt m e d e t t qvi nfol k H a n n a Isacs ben : d h ifrån Cabusa, h u r u de den aflifvade Borgaren Nills Willum son och hans hustr u , som illa samm anlefvat förlika skulle, hvarföre bem : ta Hanna Isacs s k i ckat ut till Cabusa e:fft er ett k nyte m ed så kallad vigd Jord, det J ohanna sederm era bed t en flicka att gå till Nills Wilhelmsons och lägga under hufvudgiärdet i hans säng, som och ski edt, varandes hon och 22 al lment berych tat för Trulldom det m enige Man en h älligen betygat. Sidst och 23:tio har hon under påståe nde ransak ning, då hon på Cämners Gam maren i Förvar h ölts, sprungit ut igenom fönstret 2:ne våni n gar högt ifrån Jorde n , föregifvandes i förstone som skulle hon oförvarandBs fallit utföre. Men o msider yttrat sig med de orden, att hustrun som då stod för Retten n�mbl: Hanna l sach s h aft Potten på e:fft er henne utlåtandes sig gj erna villja afvika Staden, om bon kunde sli ppa arresten ; I öfver vägande af alla desse omste n digh eter har v äll: Rådstugurätten iek e k u n nat anse hen ne som de . der · med Satan n ågon förbindelse haft eller såsom e n Trullkona döma u tan sådant . under den allvettande gu.d e n s domb lembnadt ; Men för. vid skiepelse sampt i nten·essende uti fördömm eliga Ko nster i föllj e af Ko ugl. M aij :ts Nådigste Förordning om Eeder och Sabbatzbrått 9 § dömbt att slita Ris och af vika Staden, u n derställandes sådant Kong l. . Rättens vidare censur och om pröfvande,
87 Resolutio: O ppå d e skiäl och omstendigh eter som n u H.n braehte äro, fi n n er Kongl. Rätton rättvist Kåhnan Johanna Hansdotter för d e n h e n n e til l v i tte 'frul ldombs last så Yida fria som icke and ra bevis framdeels emot henne före k o m m a s k u lle, men för det straffvärdiga Signeri och Löfj eri hon effter egen be ken ne lse bruk at, s k al l h o n sjelf t i l l -vällförtient n e pst, sampt androm ti ll varning omg-j ä l l a m e d åtta dagars häch telse til l vatten och bröd sampt undergå kyrkoplicht. Jön köping d . 30 A prilis A:o 1 707. På den Kongl . Hoffrätts vägnar
Swen Adle1·stie1·na. Nicolaus Silfwen;kiöld.
I denna rättegång afspeglar sig tidsandan på ett synnerl igen tyd ligt sätt. Man ser h urudan uppfattningen var i de olika samhälls· lagren . Hade processen förekommit end ast 30 år län gre til lbaka i tiden , tord e bevisen funnits mer än bi ndande för att föra Johanna Han s dotter till bålet. N u hade en fördomsfriare upp l at tning redan arbetat sig fram inom de högre lagren. så att, medan underrätterna ej ett ögo nblick draga i betänkande, att Joha1 1 na kunde stått i förbi ndelse med Satan, om det också ej geno1n de förebragta bevisen bli fvit klart ådagal agdt, närnnes i hofrättens dotn ej ett ord o m en dylik, tänkt eller verklig, förbi ndelse. Något som äfven är högst märkligt och hänvisar på en mildring i sederna, är at.t det hvarken satts i fråga eller ens antydts att använda tortyr *) . .
F. W. * ) Ä n nu så i Dalarne.
sent
som
på
1 7 50-talet
an vändes
tortyr
GrönwalL
vid en d y l i k process
(Svårtydda förkortni 1 1 gar : Ede l : edeligen ; s:l, sal: saUg, afiid n e ; berrl :te : l lemälta ; b e n : d : ben�imd ; nyl: nyligen ; si stl : sistlidne ; n : l : nämlige n ; gl : gam m al ; väll : väl lofii g ; h ögl : h öglofiig ; k l : k u nglig ; Hög. M . B. St. L.: Högmåb labalken i stadslagen ; a : o : a n no.)