Issuu

Fig. 4. -,_

D e n Saw e rs s k a p o rs l i n s s a m l i n ge n . Det är icke blott sorn ett generelt uttryck för begreppet keramik, utan ännu In er på grund af dess verkligt dominerande plats i den samling, Herr John Sawers i Göteborg under en lång följd af år bragt tillsamman , ordet porslin i öfverskriften satts som närmare bestämning till denna utrnärkta samling, i hvilken jag härmed vill införa qvartalskriftens�läsare. · Sällan har en samling åstadkommits med så mycken ornsorg .Och urskilj ning sotn denna, hvilken för närvarande räknar mer än 100 n:r, och säkerligen mer än någon annan skandinavisk privat samling lemnar ett väl valdt material for studerandet af den europeiska pors linstillverkningen , då uästan ingen fabrik af någon betydelse här saknar sina typiska representanter. Gifvetvis kun na dock icke alla framträda på ett lika fylligt sätt som t. ex. Meissen och de hos oss elj est föga kända engelska fabrikerna, åt hvilk� senare den gamle Skotten, sorn i snart 40 år räknat Sverige som sitt andra fädernesland förklarligt nog egnat sitt kqpstälRkande hj ertas varm aste kärlek . Ar keramiken, ännu den dag som är, kon stindustriens skötebarn , var den det ännu mer under det gångna århundradet. Allt Europa · greps af ett formligt rus , när det lyckats undanrycka den fjärran östern porslinets hemlighet. H vad alkemisten Böttcher sökte, n1en icke fann de vises sten i den form, under hvilken ban sj elf, hans egen ·

- -·

Ku.tu1·hist01·iska meddelanden.

och alla föregåend e generation er sökt den, fann han en vacker dag, under en annan form, utan att söka, i det kaolin-förfa lskade innehållet af sin puderbu rk . Hans herre Augustu s Rex, som, efter att år på år t ål igt väntat att få se guldet glimma i degeln , till slut började miss tänka sin alkemists oförmåga att bringa ny :flod i de kassor, i hvilka kriget satt en så dan betänklig eb b , fick smn er sättning för sin i Al transtad terfre den förlorade pol ska krona på sin kurfurstehatt fä sta en ny glän sande agraff, h vil ken hela verlden afundades ho nom - det äkta porslinet, till h vil ket Böttcher, när repet redan häg rade som han s närmaste per spektiv, så oför modadt under sin inspärrning på Kön i gstein fan n receptet. Från 1 705 datera sig de för sta lyckade - det Chiti esi ska Enea ro god s et likn an de - bruksföre mål , sotp af Bött eher kunde före l äggas d en häpne och n1onarken hvi lka af denne erhöllo namnet rödt porsli n ; och red an fem år se nare bragtes det första · h vita pors linet i markna Fig. 5. den . Verk -s taden, som 1 7 07 från Kö nigstei n flytt a ts till Dresden, · utvidga des 1 7 10 till den stora Mei �:Een- fabri ken , som allt sedan· dess varit i oafbruten verksamhet. Den SawerEska Eam lingen innesluter icke mindre än trenne äkta föremål af Böttchers äldsta röda guld- eller siliverornerade till-

- 39 verkning ett krusl

en kanna samt den här (fig. 6) afbildade tedo san med en jägare, « som gick sig ut en morgonstund med hundar, med bössa och med horn » öfver en för tiden karakteristisk lambre q ui n s o r n ering . Dyrbarare än dessa äro dock ett krus med silfver infattadt lock och kinesisk blomsterdekoration sig neradt A . R . , en vapentall rik skänkt af konung Au gust till Furst Sul kowsky, en härlig bägare med lock, visande i kartoucher de ut söktaste miniatyrmålni ngar på gul dgr u n d (fig. 6) sam.t en tekanna J ned kinesisk dekore ring (fig. 6), s a m tli ga från Meissens aldsta « hv ita » pe riod före 1 756. För bägare n, en af de dyrbaraste porslins pjeser som öfver hufvud ta get existerar i vårt land, har, orn jag icke missmin ner mig, bj udits 1 000 kr. Huru vi d a något af dessa arbeten får tillsluifvas den redan 1 7 1 9 afi i d ne Böttchers sista eller hans närmaste efterträdare Herolds och Kandlers första tid, vill jag icke afgöra. Ti ll dessa se nares yngre arbeten höra med all säkerhet en här lig Silenusgrupp san1 t tvenne amori ngru p·per, två par kop par i vattradt bl ått Ined biominor och fas aner i kar toucher. Den Herold -l{and lerska perioden, under hvil ken äfven den utmärkte må laren Lind e r ·ar h e'tad e , räc ker ti l l 1 756, samt o mfat tar fabrikens högsta ·bl OJ n strings tid. Den eger utom. redan nämda före1nål ännu flera förträffliga represen tanter i satnlingen, o1n också de flesta pj esernå tillhöra tiden efter 1 763, då fabriken ånyo , efter sitt u nder sjuårskriget iråkade förfall, u pprättad es och, med ett delvis öfvergifvande af sina egna äldre. traditioner, vände sig antingen direkt eller indirekt genom Wien mot Paris och Sevres. Till denna tid, under hvilken först Dietrich och

- 40 sedan Marcolini voro direk törer, höra ett par koppar i bleu de roi [ned sällsynt väl målade atnori ner i guldkantade kartoucher, en kornod, ett par utsökta vaser äfvenledes i kungsblått med blomsterrankor i hög relief, ett par lj usarmar med hängande blomsterklasar och fritt model lerade amoriner m. m . Redan 1 7 18 hade med förrymda porslinsarbetare, trots alla för sigtigh etsåtgärder, .. hemligheten i porslinstillverkni ngen hunnit sprida sig til l Bayern och Osterrike, hvarest fabriker redan samma år anlades i Ansbach och Wien . Båda dessas tillverkningar äro särdeles väl re presenterade i den Sawerska samlingen. Bland före1nålen från Ans bach, märkes främst en l iten sällsynt fin vas ornerad 1ned gula girland uppfästade draperier samt ströbuketter och landskap. Wienerfabriken, so1n 1 744 af Maria Theresia inköptes för staten, saknar här represen tanter för sin första period, hvilken för öfrigt i rent konstnärligt af seende lemnade mycket tillbaka att önska, men eger deremot från tiden nännast efter 1 744, då, 1n ed fabrikens öfvergång til l staten, den Habs burgska skölden, den s. k . bikupan, upptogs som fabrikens 1närke så många flera, bl . andra en utmärkt tallrik i japansk krysa:gten1umsti l samt fyra små koppar med landskap målad e i rödbrunt.. Afven från århundradets senare del, då Sevresstilen med sina större jämnfärgade ytor blef den härskande, finnas ett betydligt antal föremål , bland hvilka fram för andra ett par sällsynt vackra koppar med guld på ljus lilagrund tilldraga sig uppmärksamheten. För �å vida jag känner, saknar den Sawerska samli ngen några porsliner från Strassburg, där tillverkningen redan 1 7 19 tack vare en från Ansbach afviken arbetare, som förband sig 1ned den kände fa jansfabrikören K. F . Hannong, kunde taga sin början . Däremot eger samlingen såväl i fristående statyetter som vackra k oppar och tallrikar med genombruten rand goda representanter för fabriken i Hö'chst, h vilken närmast efter dessa uppträdde på marknaden . Det hade emeller tid här dröjt hela - 22 år efter Ansbach- och Wienerfabrikernas upp rättande, innan det, trots alla de ifrigaste bemödanden, lyckades att ut leta hemligheten . Först med tillhjelp af en från Wien rymd arbetare Ringler kunde Getz, egaren af stadens faj ansfabrik, år 1 7 40 an bringa si tt fabriksmärk(:) hju let på det första äkta porslinet, och se dan efter hand uppdrifva tillverkningen till en af de mest betydande i Tyskland. 1 762 gj ordes fabriken til l statsanstalt samt intog under de närmast följande åren under . den utmärkte modelören Melchiors konstnärliga ledning en af rangplatserna bland de europeiska fabrikerna. Särskildt berömd är fabriken för sina med MeJchiors i massan i ntryckta namn märkta barngrupper, hvilka också på den grund under de sista åren varit föremål för en långt gåen de i 1nitation för att icke säga ren förfalskning. . Med Ringler och Höchst upphörde porslinstillverkningen att längre vara en hemlighet. Starkt hemfallen under dryckenskapen, hade Ringler svårt att hålla tand för tunga, utan förrådde för sina m edarbetare fa brikationens innersta betingelser och utlemnade eller frånstals under ett rus till och 1ned sina recept, med den påfölj d att nya fabriker med tilJhjelp af arbetare från Höchst grundlades i Furstenberg, Höxter Ba den-Baden och Berlin . Sjelf skyndade Ringler att, medan ännu tid

- 41 var, draga största möj liga personliga nytta af sin konst ; han lemnade där för Höchst och ställde efter hvartannat sin sakkunskap till tj enst vid grundläggandet af fabrikerna i Frankenthal, Niimfenburg och Ludwigs burg. Utom dessa tillkommo ytterligare tvenne fabriker Kelsterbach och Rudolfstadt i 'I'yskland före 1 760. Samtliga här nä m da fabriker 1ned undantag af Baden-Baden äro representerade i samlingen, några af dem Berlin, Furstenberg, Franken thal, Lud wigsburg och Rudolfstadt m ed arbeten af första rang. Redan 1 7 1 8 låg Bötkher i underhandlingar 1ned hofvet i Berlin 01n förrådande af porslinets hemlighet. Underhandlingarna upptäcktes emellertid, Böttcher stämdes inför rätta, m en dog innan ännu domen hunnit afkunnas. Härmed fick frågan ligga nere till 1 750. Sin egentliga blomstringstid räknar fabriken från 1 762, då Fredrik den store, efter att under kriget hafva från M eissen bortfört dess bästa konstnärliga krafter och 1nodeller, upphöjde henne till statsanstalt Hon sysselsatte nu en tid 700 arbetare samt lemnade en årlig behållning af 200, 000 mark ; en behållning som till stor del var en följ d af ett god tyckligt tvångsmonopol , hvilket särskildt gick ut öfver judarna, hvilka, för att erhålla tillstån d att - gifta sig, först måste köpa sig en servis ur den kungl. fabriken öll af 1nyndigheterna bestäm dt pris. Från detta förhållande härleder sig det ofta använda namnet «Jude >> -porslin . Från Berlin förskrifva sig en utsökt kaffeservis tned kinesisk ornering i rödt och guld, signerad W, den förste di rektören '\Vegelys initial, ett par sällsynt vackra ljusstakar i rococo, mängder af statyetter och grupper 1ned det vanliga Berlinermärket, en spira ; från Furstenberg en vas dekorerad i guld och rosa 1ned girlander och trofeer i kartou cher ; från Frankenthal, som vann sin största berö1n1n �lse genom sir ligt modellerade statyetter, en elegant k anna i rococo samt en förtj u sande grupp af lekande barn ; från Rudolfstad t en mycket sällsynt reliefornerad kanna ; från Ludwigsburg i Wurtemberg bland annat en vattenbärare och en vedhuggare, verkliga mästerstycken af modelle ringskonst i miniatyr, bland sa1nlingens tyska arbeten endast öfver träffade af den ofvannämnda Silenusgruppen från Meissen . Af de talrika tyska fabriker, so m uppväxte efter 1 760 och af h vilka · några såsom Fulda och Kloster Veilsd01j le1nnat utmärkta ar beten , äro, för så vida jag kunnat konstatera, jämte dessa båda Gross Britenbach, Wallendorf, Limbach, Volkstadt och Gvtha i sa1nlingen företrädda af säkra och goda alster. ·

Från Tyskland bredde sig efter hand till verkningen af det äkta porslinet ut öfver det öfriga Europa, för så vida kaolinets förekomst öfverhufvudtaget gjorde sådant 1nöj ligt. I annat fall fick m an, där 1nan icke redan förut, såsom i England och Frankrike, tillverkat s. k . mjukt porslin - porcelaine a pate tendre , såsom fallet var vid Marie berg i vårt eget land, tillgripa detta som surrogat för det hårda kaolin äkta porslinet. Båda de fabriker för tillverkning af äkta porslin, hvilka uppstodo i Holland under tyskt inflytande, W eesp, sedermera Amstel samt Haag äro företrädda, den förre med koppar och fat m ed fint utförda land skapsbilder i gulrödt, den senare med koppar . dekorerade med en hind -

42 -

och signerade med stadens af fabriken till märke antagna vapen bild, en stork . I Schweitz u ppstod ungefär samtidigt, omkr. 1 7 60, tvenne fabri ker, den ena i Zib·ich, liksom så många andra grundlagd af en från Höchst bortlupen arbetare, den andra i Nyon til l k �mmen under franskt inflytande, båda för producering af äkta porslin. Afven på de sällsynta till v erkningar n a från dessa fabriker finnas goda prof i Sawers sarnling : från Nyon , som signerade med en fisk, hland annat tvenne utmärkta cyli ndriska kaffekoppar med siluettporträtt på �jelfva kopparna och på locket amoriner lekande rned en räf, från Ziirich-fabriken, som till signu1n brukade stadens initial, koppar m ed blå blom sterornering. Af de fem fabriker för tillverkning af äkta porslin, som funnits i Ryssland, äro de trenne vigtigaste . här på ett utmärkt sätt represen terad e. Särskildt gäller detta Petershurgs-fabriken, som, grundlagd re dan kring mi d ten af århundradet först · mot dess slut, tack vare det lifliga intresse kej sarinnan Katarina II visade densam ma, nådde en högre blomstring. Från denna tid daterar sig en sällsynt vacker kaffe servis i Sevres stil dekorerad i bleu de rois och guld samt från 1 820talet ett par praktkoppar i pompös empire- stil i guld och lj usblått med slottsexteriör, skänkta af kej sar Nikolaus I til l Oskar I , då han som kronprins besökte Petersburg. Från den af Papoff i börj an af detta århundrade i Moskwa anlagda fabriken förskrifva sig två par koppar med blom buketter i starka färger sam t från den n åg o t äld re fabriken i Korzeck likaledes två par koppar orne rade 1ned fasaner och andra fåglar samt insekter, synnerligen minutiöst Inålade. Dessa mycket säll synta arbeten äro signerade med ett « allseende » öga. Såsom en af de mera betydande manufakturerna för äkta pors lin i Europa under senare tredj edelen af 1 7 00 talet fra m stå r den kungliga porslinsfabriken i Köpenhamn ; också innesl uter Sawers sam ling goda prof på denna fabrikab o n , smn un der den sista tiden, väl närmas t på grund af det nya up p sv ing fabri ken i våra dagar tagi t tilldragit sig keramikernas liftiga i n tres s e 1). Aldst äro fetn krämkoppar samt en tall rik med svag reliefornering i grönt sign e rade med det vanliga märket trenne våglini er - Danmarks tre strömmar - i blå svart samt ett i en triangel i nskrifvet kors. V i d a re märkas från år- . hundradets slu t tvenne utmärkt vackra urnor, med blomstergirlau der i relief, afbildade å fig. 5. På locken sitta a m �rine r , hållande ovala sköldar, på h vilka i rosa står målad t : souvenir. Afven en af de bålar, so;rn utfördes till minne af slaget på redden , dekorerad med en rund målning af detta och inskriptionen : Tilegnet O. Fischer og alle brave Danske, Kjöbenhavn 2 April 1 80 1 af Reepstorff, finnes i sarnlingen. ·

Innan ännu med kaoli nens upptäckt det äkta porslinet börjat till verkas i Europa, hade man såväl i Frankrike som Italien och England sökt, liksom förut genom fajansen, ersätta porslinsleran 1ned en kemisk komposition, i hvilken visserligen, utan att 1nan sjelf visste det, ofta en 1) Den nyligen på auktion i Köpenhamn försålda Simonsenska samlingen från Kristiania räknade icke mindre än 127 n:r Köpenhamnsporslin, oaktadt ett icke obetydligt antal pjeser redan förut afskilts.

- 43 -

ej obetydlig procent kaolin i ngick, 1nen hvars hufvudbeståndsdelar ut gjordes af en lättflytande glasartad massa med fältspat, qvarts och . gips. Detta det s. k . porcela1 ne a pate tendre kunde emellertid såsom i England och Sverige komn1a det äkta porslinet gan ska nära· och ge· no1n stegrad användning ·af fältspat erhålla en konsistens, som motstod äfven en mycket hög vännegrad utan att smälta. Redan mot slutet af 1 500-talet hade de nya keramiska försök, som under Mediciernas hägn försiggingo i Florenz, ledt till upptäck ten af det af moderna keratniker kallade porcelaine mixte, närmast stående det sedennera såväl i Italien som Frankrike tillverkade mjuka porslinet. Konsten föll emellertid efter ett femtiotal år åter i glön1ska, så att, när porslinstillverkningen ånyo i början af 1 700-talet upptogs i Italien, densamma icke längre hade sina rötter i det gam la Medici porslinet utan i det i Frankrike ånyo uppfunna porcelain e a päte tendre.

:Fig. 7.

Den första, på grund af dessa nya impulser samt närmast på tillskyn delse af Hertig Alfansa af _Este, tillkomna fabriken är redan i verksam het i Venedig omkring 1 700. En andra grundlades af Francesco Vezzi, en rik guldstned, som för 1 00,000 dukater köpt sig adelskap, några år senare i sa1nma stad ; och en tredje af Giuliano Oozzi år 1 765. Denna sista fabrik, h vars arbeten äro 1närkta med ett ankare, hvilket gör, att de ofta förvexlas med det engelska Chelsea, hvars tillverknin gar de ej sällan äfven p å annat sätt i mitera, representeras i den Sa wersska sa1nlingen af en utmärkt tallrik m ed ströblommor och buketter inom blå rand samt två par koppar med heroiska landskap. En stark konkurrens hade Cozzis tJll verkuingar att utstå med en satntidigt på den gmnla fajansfabriken i Nove Bassana upptagen porslinsproduktion. hvilken här representeras af koppar dekoreracle med medalj onger mot ·

gul botten liknande den, som ofta samtidigt förekommer vid Meissen ; en li khet som för öfrigt finner sin enkla förklaring däri, att verkinä staren Sigismund F1:scher förut arbetat därstädes. Den intressantaste och mest typiska italienska porslinstillverk ningen sluter sig en1ellertid til l den af Carl III i Capo di Monte vid Neapel år 1 736 anlagda fabriken. Från �ina första med en förvillande likhet utförda japanska imitationer öfvergick fabriken, i hvilken ko nungen m�d lifligaste i ntresse sjelf arbetade, till ett för densamma egendomligt, af en hög grad konstnärlighet utmärkt dekoreringssätt med polykrom lågrelief samt en för öfrigt aldrig sinande rikedom på n ya originella former och motiv. Modelleringen af grupper och sta tyetter är mästerlig och förmågan att inlägga karaktär i dessa minia tyransigten beundransvärd och buren af en äkta renässansens anda. Akta arbeten från Capo di Monte äro numera i antiqvitetshandeln lika säll synta som de af Fi scher i Herend, Ungern och andra gjorda imita tionerna äro allmänna. Af de i den Sawersska sa1nlingen befintliga såsom Capo di Monte-porsliner betecknade förmnålen , torde åtminstone tvenne statyetter och en liten ljusstake med figurer i relief vara oo m tvistliga, h varem ot detta icke med lika säkerhet torde kunna sägas om den för öfrigt härliga urna med Pluto, han s verkstad och hof i låg rel ief, som ses å fig. 7 . Ferdinand I V flyttade fabriken till Neapel ; från denna period, som i mycket skiljer sig från den äldre, utom hvad til l verkningens godhet beträffar härleder sig en liten utsökt med ett krönt N signerad tete-tete-servis, dekorerad m ed törnroskransar och ornament i guld . Från Italien vilja vi följa Carl I II til l Spanien, för att se, huru hans varma kärlek till porslin äfven här icke skulle förneka sig. Med ett trettiotal arbetare från apo di Monte, bland hvilka befann sig den tyske kemikern Schippel, . öppnade han 1 759 en ny fabrik i palatset Buen Ret1'ros trädgård , åt hvilken han gaf namnet La China. Icke blott tillverkningens alhnän na karaktär, utan äfven sjelfva n1ärket den Bonr bonska liljan är densatnma som vid Capo di Monte, hvadan en för vexling är ganska lätt ; jag vågar också icke 1ned bestäm dhet afgöra, huruvida de för öfrigt otvifvelaktigt äkta koppar i påte tendre med reliefblommor i guld, som . .i Sawers' samling representera Buen Retiro, verkligen äro därifrån . Afven det kaolinäkta porslin, so1n samtidigt · utgick från La China visar Capo di Montes dekorativa prägel . De ytterst sällsynta tillverkningarna från den andra samtida spanska fabri ken i A lcora äro i samlingen företrädda af tvenne kräm-koppar. Härmed vilja vi öfvergå till Frankrike, där den moderna porslins tillverkningen a päte tendre torde kunna ledas tillbaka till 1 664, då Claude Riverend erhöll sitt patent « att tillverka lika så vackert och ännu vackrare porslin än det orientaliska » , eller, då det är något tvif velaktigt, huruvida Reverend också verkligen lyckades i sina försök med lätt smält massa, till 1 673, då Louis Poterat i Rouen uttog nytt pa tent. Säkert är att i en almanach från 1691 förtälj es , att le maistre de la fayencerie de Rouen a truve le secret de faire en France de la veri table porcelaine ; och tio år senare omtalas redan nya fabriker i Passy och S:t Oloud. -

- 45 -

�

Det äldsta prof på fransk porslinstillverkning den Sawersska sam lingen innesluter är en cylindrisk krä �nk � pp tned .lock a� grädd- S�C färgad massa, ornerad med blå lambrequ1ns 1 Rouenstil och signerad: T hvi lket betyder St. Cloud, Trou, Paris. Trou, som om.kr. 1 706 P, gifte sig 1ned enkan efter Chicaneau fabrikens grundläggare, var ursprung ligen emalj erare. Han uppdref fabrikationen, som han till en början de· lad e med sina styfbarn, til l verklig betydelse. Vid hans död öfvergi ck den till bans egna söner, bvilka brukade sam ma signum som fadern. An dra äldre i satnlingen represen terade tillverkn i ngar äro Chantilly, från 1 7 25, m ed tall rikar och kräm koppar sam t den tio år yngre Mennecy fabriken med kaffekopp och fat dekorerade n1ed törnrosor och förgät Inigej samt ett antal krämkoppar, som endast genom signeringen visa sig icke vara från Marieberg, så fullständigt har den svenska fabri ken lyckats i sitt i1niterande. Men vi öfvergå til l Sevres, dit den 1 745 i Vincennes grundade statsfabriken flyttades 1 756. Att la manufacture rroyale de porcelaine de France, som den såsom statsanstal t benäm des, m ed sitt läckra gods, sina härli ga väl smälta färger och sin konstnärliga formgifning skn l l e fresta Herr Sawrrs li k smn bvarje annan porslinsälskare, som är i til l fälle att kunna till freds ställ a denna sin kärlek, är gifvet ; m eu det är icke h var och en som kan detta, också gifvet att göra det m ed den urskiljning och j ag sk ul1e vilja til lägga med den lycka som Herr Sawers. Jag vill endast ur 1nina anteckningar anföra : ett par läckra koppar 1nålade i sepia mot grön botten ; kopp i blått 1ned en under bart härligt målad herdescen i kartonsch ; koppar i ljus lila med biorn mor i kartouscb ; hvita koppar med ströbl ommor, faten djupt hattfor miga ; sällsynt vackra koppar med arabesker och blomm or mot h vit samt guldmoucher mot röd grund ; tallrik med guldstj ernströdd rand i bleu de rm·s, afbruten af kartouscher i stark gul drelief omslutande fåg lar och insekter, i botten papegoj a och skalbagge, fåglarnes namn a u gifna i svart på baksidan - ; serie af tallrikar från äldsta tid, däraf en från 1 7 70 med en smältande färgverkan af ljusbl ått, guld och lila --; garnityr af fyra vaser i kungsblått med bronsinfattning (fig. 7) -; Ini niatyrmedaljonger i biscuit -; tvenne jardinierer ur Grefve Axel v. Fersens samling, gräddkanna från 1 757 o. s. v. Det är, 1ned undan tag för garnityret, jardiniererna och ett par af tallrikarna, egentligen inga paradpj eser, som · den Sawersska Sevres-samlingen innesluter, men den innesluter, hvad mera är, så mycken fin, nobel och diskret konst, att den är alldeles tillräcklig att hos hvarj e vaken betraktare stadfästa öfvertygelsen, o1n hvilken i hela Frankrikes, för att icke säga Europas, konstnärliga lif dj upt ingrip n. nde faktor Sevres-fabriken varit. Innan ännu Sevres år 1 7 65, efter upptäckten af kaolin inom Frank ri kes egna gränser, kunnat i sin tillverkning upptaga äfven det hårda äkta porslinet, hade flera nya fabriker för til lverkning af 1nj ukt porslin blifvit an lagda både i Paris och landsorten. Af dessa, hvilka tem ligen troget följ de Sevres-fabrikens ledning äro, för så vidt jag känner, en dast Orrleans 1ned en liten mj ölkkanna företrädd i den Sawersska sanl lingen . . I stället äro så många flera af de fabriker, som efter kaolinets upptäckande uppväxte öfverallt i landet, representerade. Det skulle

- 46 -

föra oss för vidt att beträffande dem ingå i enskildheter. Jag inskrän· ker m ig därför, börjande med landsorten, endast till ett uppräknande af desamma och deras i samlingen mest karaktäristiska alster : Veaux, anlagd 1 7 70, med ett saltkar ; La Seinie, 1 7 7 4 med koppar och en skål ; Ohignancourt, 1 7 75 med såsskål och fat. Ett par koppar i päte tendre m ed konstnärlighet målade bönder dansande efter säckpipa, an gifvas va ra från Marseille, hvarpå möjligen ett i märket ingåen de R kunde tyda, 1nen då, för så vidt j ag känner, endast hård t porslin till verkats därstädes, torde denna härledning vara mer än tvifvelaktig. Bland fabrikern a i sj elfva Pari s representeras : Rue Fontaine-au-Bois, 1 7 73, vanligen kallad de la Oourtille, af en liten tete-a-tete-servis 111ed i k artoucher i n fattade buketter mot hvitt på kungsblå botten, Rue Thiroux, 1 7 78, af en bon bonni ere, Bo'ulevarrd Poissonniere, · 1 7 HO, af kop·

Fig. � -

-par i kungsblått och guld , samt den näst Sevres förnä1nsta af dem alla, den under hertigens af Ango ul eme beskydd stående fabriken vid Rue de Bandy bl. annat af den här under fig. 8 afMAN UFRF: bildade tete-a-tete- servisen i gul � och sepi � : J? en säll- d � M� l e l} uc synt vaGkra och d y rbara servisen, som ar signerad : d Angouleme � har upplefvat åtskilliga öden, innan den hamnade hos a Paris l Herr Sawers. Sista egarinnan har förtalt, att hennes far erhållit den af General Melin , som i sin ordning fått den af en Fru Ehrenström f. Platen, till hvilken den skänkts af Grefve Axel v. Fersen, sonY i första hand erhållit den af - Marie Antoi nette. Det kan svårligen förnekas, att, om den sedan så olyckliga drottningen under sin lyc kas dagar på rikets bekostnad skaffat sig allt, hvad traditionen · till skrifvit henne, Frankrike haft all anledni ng att göra åt1ninstone en re-

- 47 -

duktion, i fall icke samma tradition, som motvigt försett hen ne med en så gifmild hand � att hon icke gerna ofvanpå alla gåfvor kunnat ega synnerligen mycket qvar att reducera. Vare sig nu Marie Antoinette och Axel v. Fersen ur denna servis druckit sitt aftonthe ell er icke, är den · i och· för sig sjelf värd ett sådant minne. Af det från 1 750 vid Tournay i Belgien tillverkade mjuka pors linet, · hvilket till sin konsistens ej obetyd ligt skilj er sig från det franska, eger samlingen smn prof ett par krämkoppar målade med kinesiskt m önster i blått mot hvit botten . Det svenska Mariebergs-porslinet, hvars yngre tillverkning af flera författare felaktigt angifves som bårdt kaoli n-porslin , torde� liksom vår porslinstillverkning i närvarande stund, närn1ast få betraktas som en form af det mjuka porslinet, jämförligt 1ned det engelska, o m · också på grund af sin betydliga fältspatshalt med en starkare förskj utning åt Meissentypen. Fabri kens äldsta tillverkning, signerad 1ned i 1nassan i ntryckt MB, representeras i sam.lingen af tvenne statyetter och några krämkop par, den yngre til lverkningen rned 1nåladt signum likaledes af några krätnkoppar, · en - statyett sam t en vacker oval . genom bruten fruktkorg 1ned handtag, dekorerad på sidorna i guld och blått, i bott nen med en utsökt väl Inälad blomsterb ukett. Såsom förut näm nts erbj uder oss den engelska keramiken i den Sa w ersska samlingen ett särski ldt intresse, så mycket mera som England hittills legat tän1Jjgen på sidan af vår keram iska kunskap, 1nöjligen nted undantag af Wedgwood, hvilket för många blifvit en sam man fattni�lg af all engelsk keram i k . Det är i all mänhet svårt att in01n denna uppdraga lika skarpa gränser son1 i n o m lergoosi ndustrien för öfrigt, då fajansen i vanlig europeisk 1nening egen tligen aldrig fu n nits i England , utan den· s. k . fi nfaj ans, som här ersatt den fö rra, s11arare varit ett slags stengods, ur hvil ket efter hand det inj uka porsli net o�h biscuit sj elfständigt utveck lat sig i och för E n g land, u n der det att det ga1nla ursprungligt engelska godset, stone-ware, e fter att halft a n nat år hundrad e hafva lefvat ett utesluta nde nationelt lif, 1not slutet af 1 700talet under den vanliga benämningen oäkta porslin i det kontinentala Europa genom sina praktiska företräd en började undantränga den såsom konstnärligt underlag afgj ordt öfverlägsna emaljerade terrakottan : ma jolikan eller fajansen i egentlig mening. Bland fabriker för tillverkning af finfajans har j ag antecknat Liverpool, StajJordshi1·e och Longport såsom representerade i samlingen. Hufvndintresset knyter sig em ellerti d till Josiah Wedgwoods epokgö rande verksamhet, i hvilken den Sawersska sa1nlingen som få andra lemnar en klar inblick. W edgwood föddes i Burslem 1 730 och var son till en krukmakare ; krukn1akeriet hade för öfrigt i generationer idkats i slägten. Redan 1 757 började han sin sjelfstän diga verksam het i födelsestaden med til lverkande af glaceradt stengods ; men snart nog förde hans konstnärliga intressen och studier sam t bans sällsynta verksamhetsdrift honom ut öfver denna ståndpunkt, och, när han 1 7 69 öppnat filialfabriken « EtruTia » vid Newkastie och året därefter ännu en filial i Chelsea var redan hans lifs stora uppfinning biscuit i dess många olika allt sedermera med det generela namnet W edgwood be-

- 48 -

tecknade former gjord . I den omfattande katalog han 1 7 73 utgaf i en första upplaga uppdelar han sina til l verk ni nga r i sex grupper : 1 . Terracotta, porfyr ; 2 . Svart biscuit, basalt ; 3 . Hvit biscuit ; 4. Hvit bi scuit, jaspis; 5. Bambufärgad biscuit, och 6 . Porslinsbiscuit ; och dessa sex hu fvudgru pp er sönderfalla i sin ordning i tj ugo un derafdelningar . I sin verksamhet, stödd af en stab f ra m stående konstnärer, bland hvilka den utmärkte s k u lp tören John Flaxman i ntog främsta p latsen , var det särskildt i den nyvaknade antiken han sökte sina förebilder och motiv för fo rm och dekor ati on. Från W edgwoods äldsta p e riod försk r i fv a s i g tvenne mycket säll synta gl aGe rade assietter i n1usselfonn med p e d e rnorgl ans ; från hans yngre den här under fig . 9 af b i ld ade af en stor konst n ärlig ful l k o m l igh et utmärkta reliefplatta n ; en Antinousbyst i n atu r l ig storlek utförd i basalt-ware ; en fö rtj us an de urna i ljusblått och b l e k lila med h vita meda l jo n ger samt bockhu�vuden ti ll h andtag ; tvenne par k o pp ar i lj usg rönt och li la, hvaremot de h vita konturerna af en med underbar

]!�j g . 9 .

sk ärpa och klassisk nobless 1nodellerad relief fram ställan d e amoriner i ert af l ej o n dragen char tecknar sig ; en serie utm ärkta p o r trätt meda l j o n ge r af bl . andra Gusta f III och Ludvig XV o . s . v . Att W edg wood snart skulle finna imitatörer är sj elf k l a rt ; af dess a äro Bullee lev & Bent i s am l in gen r e p resen te rade af en sig n e rad teka n na . Tiden för g ru ndarr d e t af den äldsta engelska fabriken för till verkning af por lin uppgi fves i all mänhet til l o m k ri n g 1 7 30, fast det finnes spår, som skulle k u nn a leda tillbaka ända ti ll slutet af 1 600tal et i det man vid denna tid på ett gl asbruk i Chelsea skal l h a fva tillverkat bruksföremål af « ogenomskinligt gl as . I h vilk et fal l so1n helst visar det äldsta bevarade daterade föremål i päte tendre under triangelmärket narn net C he l se a och årtalet 1 7 45. Detta sam ma märke återfin nes för öfrig� intryck t i m assan på en l iten mjö l kkan n a i den Sawerska s a m lin gen Kan nan , en af samlingens största dyrbarh e ter är af starkt genomskinlig glasartad ma ssa ; foten bildas af tvenne boc k ar mellan hvilka ett träd, sor n form ar sig ti l l e n gr e p e växer upp ; p å framsidan af kannans huk sitter bland blad och blom mor ett bi .

Pj e s en , ett litet m äster stycke i ·m odelleringskonsten, förskrifver ·s ig emel l ertid icke från Chelsea., utan från en 1 744 i StTa tjord le Bow an l agd fabrik, från hvi]ken enda. t några få förem ål ännu torde finnas i be hål l . Fabriken i Chel sea för en tid ick e blott d en vigtigaste i Eng land utan en af de förnämsta i Eu ropa, är i d en Sawerska samlingen företrädd af fiera vackra s tatyetter och t allrikar sam t främ st af all t en k org fyl d af. fritt m o d e l l e rade blorr1mor och fru kter signerad med Chelseas vanl iga märke, ett ankare . Närmast i betydel se stå fabrikerna i Derby och Worcester, båda från 1 700 · talets midt. Från d en förra, i hvi] ken Chelsea-fabri ken 1 7 69 u ppg i ck förskrifva sig bl . a nn at ett gar nityr af trenne vas fn samt en tal lrik i bleu de rois med guld och tvenne 1nycket s ä l ls y n t a m ed Stachys och Pul monaria dek orerad e tall ri kar ; från den senare de å fig. 6 a fb i ld a d e faten , det ena med blom mor i rococo-kartoucher mot kungsbl å v att ra d botten ; det andra me d Lord Nelsons n a mn och vapen har tillhört en servis, som var ämnad ti l l gåfva åt d en store sj ö h je l t en . Bl and öfrigt i sa mli ngen förekommand e engelskt porcelaine a pate tendre vill jag nä1nna en t al l ri k i bleu de rois och guld med bukett i b ottn e n , från Caughley ; koppar från Pinxton ; en Il te n dyrbar m ugg med kinesisk ornering från B-ristol ; statyett i s ta rk t glasaktig massa från Dublin ; kanna i guld och glä n s and e brunt från Swinton ; koppar från Stoke ; en mycket sällsynt m ed rosor dekorerad tallrik från Nant garw sa m t en gr äd d kan n a n1ed blom mor och arabesker 1not hvit grund från Plymouth. Såväl denna sistnä1nda fabrik som den i Bristol, hvil ken kan betraktas som dess arftagare, tillverkade äkta porslin, hvilket stod det h ård a tyska nära, sedan gru n dläggaren af Ply m ou th fa bri k en Cookwo-rthy år 1 7 55 vid Tregonnin Hil l funnit relativt rena k ao l inl a ger . ,

Ensamt Kina och Japan äro i san1li ngen företrädda af ett hundratal n:r. Ut rym m e t m edgifver emellertid icke att ingå i nå gon närmare undersök ning af denna intressanta afd e l ni n g hvars ut sökta enskildheter m er än ti ll räckligt förk larar den ifver, med hvilken Europa sträfvad e efter att utleta österns stora hem lighet och därigenom un dandraga sig den tribut af mil l ioner, som det årligen måste afgifva till Asien. Jag v i l l e nda st nätnna trenne föremål af specielt sv en s kt historiskt intresse : en tallrik af Kaga - porsl i n på bvilken Minerva stödd mot en krönt kolon n håll er en sköld m ed Sveriges, Dan m arks och Norges vapen ; tal lriken lär hafva till hört en servis, som tillverkades med anledning af Gusta f III:s och Sofia N1 agd a l e n as förmäl ning, och af h vil ken terrin och fat finnas på Kulturhist. n1useet i Lund -·; en snus dosa m ed k rönt G samt i n s krift d. 19 Aug. 1 772 ; samt ett par kop par. hvarå i guld och sepia är måla dt e tt barn, öfver hvilket en qvinna i furstlig krona håller en sluten kungakrona ; barnet nedsänkes af qvi n liga genier, sorr1 strö blommor ur ett y m nig h et sho rn til l en man i kung lig krona och man tel stående vid en glob , från hvilken de trenne sven ska kronorna stråla ; allegorien torde syfta på Gustaf IV:s föd else. ,

Kunde också härmed mi n kortfattad e introduktion i Herr Sawers' ' porslinssamli ng, an ses afsl utad, torde det dock ic ke vara ur vägen att til l sl ut äfven tned några ord om nämna de fajan s er och and ra äldre

50 keramiska alster, som, o1n också icke i lika hög grad som porslinet, bid raga till att göra denna samling till en verklig rangsamling. Den gan1la spanskt- Inoriska lergodsindustrien är representerad af tvenne goda arabesk-ornerade fatt med 1netallglans i glasyren ; den in tressanta Ro dos fajansen af en tallrik och ett synnerligen godt krus. Af gam mal italiensk 1naj olika finnas bl. . annat tvenne förträffliga Ur bin a fat infattade i förgylda ramar, det ena framställande Proserpi nas borlröfvande, det andra en badai1de Venus, goda Oastelli-tallrikar, samt det öfverst å .fi,q. 2 afbi l dad e fatet med Sveriges riksvapen och ett krönt C (Drottning Christina ?), detta senare möjligen från Sch weitz. A f yngre itali enska fabriker märkas Venedig och Milano. Delfterfaj ansen företrädes af fl era goda 1närken såso m Ro as Andreas Pynackerr. AlbT. de Keiser 1 642 och andra. Af de svenska fabri kerna är Ma rieberg väl representeradt, hvare1not Rörstrand är svagare företrädt. Den från Marieberg emanerad e Stralsundsfabriken uppträder m ed en präktig vas, vid hvars fot en svan (trana ?) och en räf vid en mussla illustrera Esopi ga1nla gästabudsfabeL Bäst framträder dock den franska fajanstill verk niugen med goda alster från Moustiers, Strasshurg, N1.ederville, Rouen, Marseille och Lune uille samt framför al lt tvei1ne Palissy fa t , af hvilka det . ena (fig. 4), hvars äkthet torde vara oo mtvistlig, därmed också framstår såsom en af sa1nlingens perlor. Mäster Bernhard Palissys al la · krukomaka res och kerami kers okanoniserade helgon och skycisspatron och en a f renässansens i n tressantaste konstnärsinduvidualiteter - sälls!l.mma saga, rner än en gång förtald, visar en arbAtets, konstens och vetenskapens ri ddersruan utan fruktan och tadel. Mer än de flesta fick han under ett långt Ii E pröfva lyckans vexlinga r oeh bar de1n med aldrig s vigtande jä1nn1nod och karaktärsstyrka, stark i den tro, so m , efter att under de stän diga religi on sförföljelserna 1ner än en gång varit nära att kosta ho nom lifvet, slutligen förde honom på Bastiljen, där han som oförbät terlig protestant afled 80· årig 1 589. Fatet tillhör mästarens andra pe riod, då han på grund af Maria Medicis ti llskyndan förlagt sin verk samhet till Paris, och visar inom en för Palissy särskildt karakteristisk ornamentell ratn tven ne p utti uppbärande den franska k u ngakro u an öfver eu oval sköld m ed de bourbonska li ljorna. Modelleri ngen är för träfflig m en glasyren har på ett och annat ställe flutit något ojämt. ·

Ett särskildt in tresse erbj uder den Sawerska samli ngen fram för de flesta privatsmnlinga.r i vårt land däri att ett mycket stort antal föremål ega sin historia, icke hlott huru de ti llk01nmit, utan huru de lefvat. Det komn1er något rent personligt öfver äfven de döda tingen, när man så där kan fö lja deras vand ring ur hand i hand. Bland mera berömda nu upplösta sa1nlingar, som nännast lemnat bidrag till rlenna utmärkta sevärdhet i rikets andra stad , vil l jag nämna Marrya ts, Stani forths, Gr-efvinnan Pipers f. Baker, .Enkedrottning Jose.finas, J(a rl X V:s, Grefve Gyldenstolpes, Demidojfs, P. Simonsens, Hamme1·s och Bomans. G. J:son K arlin.