UL TUR o
EN ARSBOK
1935
KULTUREN EN
ARSBOK TILL
MEDLEMMARNA
AV
KULTURHISTORISKA FORE NINGEN SODRA
FOR
SVERIGE
I 9 3 5
DENNA BOK AR REDlGERAD AV SVEN T. OCI!
THYCKT
l
EN
UPPLAGA
AV
4,500
KJELLBERG
EXEMPLAR
l
GHAVYRMANEH IIOS IIAKAN Olli.SSONS BOKTRYCKEHI l
LUNO.
KLICIIEEHNA
GRAFISKA
ANSTALT
1\HO
FRAN
OCH
PAPPERET
FINBRUKEN,
LUNO
A.-B.
STOCKHOLM.
1935
MALMO FHAN
EN GAMMAL KÖPMANSGÅRD I LUND Av GORAN AXEL-NILSSON
V
älbekant för alla lundabor är den gamla s. k. Wickmanska gården, belägen i hörnet av Bred- och Paradisgatorna och m ed adressnumret Bredgatan 2 inom kvarteret Paradis 35. För en äldre generation är den måhända mera bekant under namnet Isbergska gården, medan den ännu tidigare under närmare hundra års förlopp var känd som »handlanden Lindschougs gård >> . Under det att så m ånga andra gamla gårdar i Lund numera skattat å t förgängelsen, har denna lyckligt undgått detta öde och erbjuder än i dag bilden av en fullständig gårdsanläggning från 1700-talets slut. De få och föga ingripande förändringar gården undergått under 1800-talet förmå ej störa helhetsintrycket. Att samtliga uthuslängor bevarats skänker gårdsanläggningen ett särskilt värde, då man utan dessa - såsom t. ex. fallet är vid T egners egendom vid Stora Gråbrödersgatan - ej får n ågon rätt uppfattning av den äldre stadsbebyggelsens karaktär. Med sin vackra korsvirkesarkitektur utgör gården vidare ett det bästa exempel på denna för de skånska städerna så typiska byggnadsart Måhända kunna efterföljande korta rader rörande den gamla .g ården påräkna något intresse. 1 Hur bebyggelsen tedde sig inom kvarterets västra delar före den nuvarande gårdens tillkomst veta vi ej, ehuru ägarna delvis äro kända tillnamnet. 2 Så ägde 1658 en Olof Krämmare - köpmannayrket synes sålunda på platsen haft gamla traditioner - tomtmark här, varav h älften inköptes av en Jörgen Block. Den förre avled i s tor fattigdom, sedan han bott i sin gård till 1677. Därefter nedbrändes den under det då rasande 103
Bild l.
Den gaml a k ö pmansgårdens bon ingshu s v id Br cdga tan. W. von Gegerfelt fo to , 1890-ta let.
svensk-danska kriget. Platsen tyckes därefter ha legat öde å tskilliga år, till dess en Jöns Jönsson skräddare 1690 lå tet· uppföra en gård därstäd es på J örgen Blocks forna mark , under d et alt akademibokbindaren Sven Noreen bygger en a nnan gå rd nä stintill, »belägen på Bredgatan och twärt utöfwer S:te Peders kyrckiegård ». Båda dessa gårdar voro försedda m ed » h aghe », alltså en trädgård intill huset. E n föres tällning om hur en enkel ha ntverkare bodde vid denna tid ger bouppteckningen efter Jöns skräddare. Den upprättades den 5 juli 1717. Gården och tomten m ed tillhörande trädgård uppskattades till 230 Rdlr. Bohaget var synnerligen enkelt. I »stufwa n » för varades ett ekbord med korsfot, en gammal furukista utan lås, ett furusk åp m ed två dörrar samt en gammal bänk av samma material. Var vardagsrummets möblering p rimitiv n og, så stod inredningen i »sluf Kammarn » ej efter i torftigh eL 104
Bild 2. Hörn et av Bredga tan och Paraclisga ta11. \\' . von Gegerf'elt f'oto , o mkring 1910.
E nda möbeln var här en kista av furu. Däremot omtalas i detta rum en »Kackelugn af Järn >> , tydligen en s. k. biläggarugn av den i sydliga Sverige vanliga typen , som matad es m ed glöden frå n spiseln i köket. I detta senare fann s slutligen en kopparkiLLel, en malmgryta samt en järngryta. I handelsmannen Jacob Lindscha ug d. ä. p å träffa vi den nuvarande gårdens förste kände ägare. Född omkring 1719 erhöll han 1744 burskap p å småkramhandel i staden. Han var gift m ed Margareta Bcring och hade m ed h enne två söner och två döttrar. Redan 1748 omtalar J ean Eric Rehn på en då av honom upprättad k a rta »Handelsmannen Lindschougs m ed the fleres gårdar >> såsom belägna p å den nuvarande gårdens område och i d ess omedelbara närhet. I vilken utsträckning gården då var bebyggd kan ej närmare angivas, ej h eller dess d åvarande utseende. Men på en uppla ga frå n 1784 av 105
Caspar Mag. Espmans karta finnes gården tydligt utritad. Här markeras sålunda huvudlängan mot Bredgalan samt längor å t söder, vilket överensstämmer med uppgifter från senare tid. Såsom gårdens ägare angives >> Herr Handelsman Lindskog >> . Med Jacob Lindschaug d. ä. inleddes den köpmannaverksamhet, som därefter varit knuten till egendomen i närmare tvåhundra år och fortgått till våra dagar, numera representerad av firman Svensson & Paradis. Huvudsakligen har där bedrivits speceri- och diversehandel. Butiken har varit förlagd till huvudlängans nedervåning , där norra delen upptages av kontor samt affärslokal med entre åt Bredgatan. Byggnadens övriga utrymmen ha anslagits åt bostadsändamåL 1\ring gå rden lågo då som nu ekonomibyggnaderna med magasin , stallar, loge o. s. v. Det stora gårdsutrymmet var typiskt och välbehövligt för en köpmansgård , där varor skulle köras in och packas upp. Brukligt var också att bönderna vid besök i staden där ställde in sina hästar och vagnar. Enär gårdsägaren enligt gammalt bruk samtidigt med handeln drev lantbruksrörelse på sina ägor utanför staden, gestaltade sig levnadssättet på gården närmast som på en lantgård, men därmed samtidigt för enande stadslivets behag. När Jacob Lindschaug d. ä. avled år 1792 efterlämnade han till sin son Jacob Lindschaug d. y., som efter honom övertog affären , en välförsedd köpmansgård. Huset, gården och tomten med tillhörande trädgård uppskattades till 1666: 32 H.dlr. Härtill kommo 7 1 / 2 tunnland åkerjord i Kobergsvången samt 10 tunnland åkerjord och äng i Möllevången. Hur en burgen köpmnn i Lund under den gustavianska tiden inredde sitt hem torde man delvis kunna skapa sig en föreställning om genom bevarade förteckningar över inventarierna i denna gård. Bland möblerna omtalas bl. a.: »l st. bonad Bureau - 3 st. bonade skrifpulpeter med skåp - 2 st. blåmålade skåp med lådor under - l st. d :o rödmålat - l dito Bureau med skåp uppå, bonad - l skrifpoulpet l st. klaffebord , brunmåhlat - l st. fyrkantigt bord rödm å hlat - l st. lackerat klaffebord - l st. hörnbord med klaffar 106
Bild 3. Uthuslängorna vid Paradisgatan. Axel Nilsson foto 1907.
1 rödm ålat litet skåp med fot - 1 blåmålat wäggskåp - 8 st. Theebord - 12 st. guhlmålade ryggstoblar - 18 st. ryggstolar med grömutit manches tersöfwerdrag - 6 st. ryggstoblar med blådt öfwerdrag - 2 trådrullestoblar ( ?) - l gammal soffa m ed grönt öfwerdrag - l st. bänck soffa - l spegel med förgyld ram - 1 dito med swart ram. >> För affärens behov fanns »wågbalancer» m ed träskålar och järnvikter , tråg, tunnor och d ylikt. Bland dyrbarare föremål märktes kaffekanna , tekanna , sockerdosor, ljusstakar, gräddskål och ljussax, allt av silver . Till vardags å t man på flata och djupa tallrikar av t enn, medan maten lad es upp på större och mindre fat av samma slag. Att hus et var förs ett m ed ett stort linneförråd framgår ävenledes. Man höll sig också m ed ett litet bibliotek, där den vetgirige bland annat kund e läska sig med sådana litteraturens skatter som »Kung Gustaf den 1 :s tes Historia - Betraktelser öfwer Sön- och Högtidsevangelierne - Communionsbok - Förteckning på alla förordningar från 1522 till och med år 1750 - Santeso ns betraktelser 107
öfwer wå r frälsares lidande och döds histo ria - bok öfwer håfkonsten - Swenska bibelen - Swenska P salmboken Betra ktelser öfwer döden - Rabenius brefställare>> samt >> En asiatisk Prins beskrifning öl' w er d es resa omluing werlden ». Till husets övriga utrustning hörde också en >> bordKlåcka >> . Av bosta d srummen nä mnes endast dagligstugan. I gårdens brygghus påträffade m an en inmurad koppa rpanna sa m t i vagnsboden en gammal kurret och en ja ktvagn. Jacob Lindschoug d. ~· . var en >> s tuderad karl» och ha de ursprungligen ej haft fö r avsikt att bliva köpman . Född 17 59 gifte han sig m ed Botilda \tVinning och hade m ed h enne fyra döttrar, varav en, Margret Cha rlotta, blev gift m ed T egners vän , professor C. A. Agardh. I huset umgicks bl. a. också den stor e skalden .3 En bild av Lindschmig d. y . visar en a kva rell, som troligen utförts av G. \ V. Palm; handelsmannen synes h är promenera nde å >> Lilla Torg »! Han avled den 4 a ug usti 1834. Ar 1819 lät han gå rd en under gå (•n be tyda nde reparation. Beträ ffand e dess utseende sex ~'lr före Lind scho ugs död ä r man väl undenätta d . Därom giver nämligen ett brandförsäkringsbrev, som 1828 utfärdades av Skånska Brandförsäkringsinrä ttningen d e bästa upplysninga r. " Gå rden uppgives dä r belägen inom >> Tomt en N:o 19 vid NorTega la n å Kra fts rote >> samt värderades ina lles till 4500 Rdlr B:co. Den östra, synnerligen stå tliga loglänga n va r vid detta tillfälle ej uppta gen till fö rsäkring. Förutom denna bestod gården av fem a ndra byggnader (se planen) , nämligen tvenn e tvåvåningshus samt tre en våningslängor. Själva huvudlängan m ot Bred galan (A) beskrives som uppförd av >> bränd tegel p å ekefot uti ek estolpar m ed ekelöshult >> . Skiljeväggar.na voro a v ekekorsvirke och tegel, ga vlarna av korsvirke samt take t av tegel. T a k- och stup rännor av trä och koppar. Liksom nu funn os mot gatan tvenne stentra ppo r. I nedre vånin gen fann s en för stuga m ed trätr appa, fem större och mindre boningsrum , en ka mma re. två kök med sten golv samt en handelsbod . I andra vt't ningen, dit trätr appan ledde upp, rymdes ävenledes fem större och mindre rum sam t fyra kammare. Några av rummen uppgivas ha tapeter av väv, 108
andra av papper. Yidare fann s sju stycken >> Vind-Kakelugnar ·' · en stek- 11/#J ugn av järn och en köksspis. Enligt J'/fl,// försä kringsbreve ts uppgift skulle huset h a uppförts omkring 1788. Vi ha förut av Espmans karta sett, att d e t r edan 1784 tord e stått färdigbyggt. - Den andra tvåvå ningslängan (B l överensstämde i kon struktion en m ed d en förra , men uppgives vara ungefär tio å r yngre. Över en välvd käll a re, vartill en ste ntrappa förde, fann s här i n edre vå ningen två kammare. Övre våningen var inredd till p ackkammare. I huset fanns en sättugn av järn. - Till d enna byggnad anslöt sig utmed Paradisgatan e tt på likarta t sä tt uppfört envåningshus (C) , byggt vid samma tid . I d e tta var inrett bry gghus med bakugn. tvenn e packhus, två vedbodar samt e n drängkammare. På loftet, vartill två trätrappor ledde upp, fanns en >> holnild .f . Plan av d en ga mla m eija m ed lä m >. -- Längs u t med k ö pma nsgård c n, kv . Paradis gårdens norra sida befunno sig nr :35 . Uppmätt av Ha gnar Blomqv ist 19:15. tvenne e nvå ningslängor, den e na (D) i väster anslutande sig till huvudbyggnad en , den andra (E) i öster gränsande till loglängan (G ). I den förstnämnda längan träffad es fem packhus och en vedbod , de n senare längan r ymde bl. a. fähu s (s ta ll) m ed sex spiltrum , fähus , vagnslider samt fod erlada. Båda byggn a derna voro försedda m ed holm ejor och uppförd a på 1790-talet. Med undantag av E-längan, som num era sa kn as och ersalts med en senare länga, - den var uppförd av >> dels bränd och dels obränd sten på ekefot uti furutimm er» - finnas samtliga här upptagna byggnader kva r , om ock i n ågo t förä ndrat skick, särskilt vad interiörerna beträffar. Af~~/11
109
Bland möblerna i huset märkas bl. a. två målade och stoppade soffor, åtta gamla och e tt halvt dussin n yare stolar, ett förgyllt bord och ett gammalt tebord. Vidare fanns ett slagur m ed fodral , två större speglar samt fyra lampetter. Av b öck er omtalas endas t två bibla r , n ågra å rgå ngar predikningar, två psalmböcke r och >> n ågra a ndra böcker >> . Bland grövre inventarier nämnes särskilt ett baktråg >> m ed stol» och en kärna. I stallet - här i likhet m ed kostallet b en ä mnt fähus - funnos sju hästar. Ett lika stort a ntal kor påträ ffad es i fähuset. I vagnslidrets skönt läderdoftande gömma stodo en fyrsitsig täckvagn, en >> Berliner wagn >> och en >> Coupe wagn >> . För vinterns behov h ad e man också tillgån g till en >> kälk släda >> . I och m ed Lindschoug d. y :s död gick d en gamla gården ur d enna släkts ägo. Vid ägarens frånfälle voro i h and elsboelen a nställda en bokhå llare Isberg samt fy ra styck en »bodgossar» , bla nd vilka också en sena r e innehava re av gården , Anders Magnus ·w ickman, befann sig. Det var em ellertid bokh å llaren , Paul Christian Isberg, som efter Lindschougs död blev gårdens n ye ägare. Slammande från en gammal skånsk släkt frå n Degeberga socken , var Isberg född i Lund 1802. Hans far och farfar voro båda tunnhindarmästare i Lund, d en förre var vid sidan av sitt egentliga yrke även ha ndlande. P a ul Christian Isber g var vid Lindschougs död 32 å r ; två år senare, 1836, ingick han ä ktenskap m ed Laura Dorotea H esselgren , dotter till vice-pastorn Lars H esselgren och hans hustru Benedikta Knutsson. Vigseln skedde i Lunds d omkyrka och bröllopsm åltiden h ölls i »Stensalen >>, d. v. s. Gamla Botaniska trädgårdens nu försvunna hus. Dc n ygifta infly ttad e ej om edelba rt i köpmansgården, ulan bodde de förs ta å r en i det nu försvunn a gamla huset >>Glädjen >> i hörnet av P etri kyrkogata och ' Vin strupsgatan. Där född es son en Anders 1838. Snart nog in flyttade m a n likväl t.ill Bredgatan - d å n:o 19. Sedan en deJ av gårdens hus reparera ts och n ågot omändrats åren 1853-54 samt en alldeles n y länga i norr (FJ uppför ts v.id samma tid punkt, förnyades brandförsäkringsbrevet inom samma bolag å r 1855. De huvudsakliga förändringarna voro följande. I A110
Bild 5. Gå rds inter iör en sedd m o t väster. \ V. vo n Gege rfclt foto, 1890-talet.
längan in reddes n edre vamngen m ed sex boningsrum samt i stället för förut två nu endast m ed ett k ök m ed s ten golv. I övre våningen gjordes å tta b oningsrum och två k a mmare. I C-lä n ga n inreddes tre packhus sam t tre smärre och en större vedbod . E -lä ngan n edrevs h elt och i s tället uppfördes 1853 ett n y tt hus m ed en och en h alv våning (F). Denna nya stalllä nga u pp tog numera två stalla r m ed spiltor för sex h ästa r och bås fö r å lta k or . Hä r vor o ock så inrymda t venne avtr ädeshus samt ett h ön shus. T ill gården h örde förutom en staden Lund tillhörig fälad slo tt vid Koberg (Kobjä r) ä ven den s. k. Angslyckan m ed d et dä rå anlagda tegelbruket P ålsjö n or r om s taden. Av går dens rum och övriga lok aliteter m å n ä mnas några. I bos taden m ärkas större förm a k et, m indre förma k et, salen , sän gka mmaren . Vidare fa nn s i öv re våningen fem s. k. s tud entrum, som uthy rdes under terminern a till s tuderande vid a kad emien. E tt dylikt stud entrum på 1860-talet skilde sig tydligen föga frå n m å nga ä nnu i b ruk var a nde.6 Möbleringen k un de bes lå av >> en chiffonier av ek , en soffa , ett bord m ed 111
stenskiva, ett spelbord , tre stoppade stolar, en korgstol m ed dyna, ett sängställe, en kommod , en bokhylla , en väggspegel. en bordduk, ett par m a lmljusstakar, en eldgaffel, två lufter gardiner >>. Väggarnas utsm yckning var enkel lik som i allmänh et också nu och utgjordes av en eller annan >> väggtavla >> eller ibland e n »Charta över E uropa >> . Här bodde på sin tid som student Christian Cavallin, den sedermera så uppskattade professorn i klassiska språk och författare till >> Cavallins lexikon >>. Han blev så sm å ningom m åg i huset genom sitt gifte 1864 m ed Isbergs ä lds ta dotter Alma. Professor Cavallin bebodde med sin familj ända till 1880 nedre våningen åt Bredgatan i huvudbyggnaden . Vid denna tid beboddes övre våningen av fa miljen ·wickma n. De, som emellertid vid Isbergs död 1867 b ebodde studentrummen , voro ovannämnde Anders Magnus vVickman samt studenterna Kjellander, Norgren , Ericsson och Bergman. Inom gården fanns vidare vävkamm a r e, brygghus, pigkammare, stallka mmare, vagn bod, slöjdbod, ,, huggehus ,, , stallloft och sädesloft Vävkammaren var fylld av skå p , kistor, vävstolar samt diverse vävredskap såsom vävtrissor, vävskedar, ka rdor, häcklor m. m. , i vagnboden funnos en heltäckt och en halvtäckt vagn, en ,, holsteinare >> samt en trilla. Bland övriga gårdsinventarier märktes en skrinda m ed skaklar och stång, två »ljusstöp », bikupor, spinnrockar, sybågar, en >> rullebör» , en >> trumme lknubb >> o. s. v. I gården s naturliga centrum , saluboden , fanns skrivpulpet, b ord, vågar och vikter, en större mortel och en mängd tunnor och ankaren m. m. Innanför affärslokalen låg »1-Ierrn s >> kontor med skrivpulpet , stola r och en lång soffa för somliga kunders och andra besökandes räkning. I salen försiggick stundom en handel i mindre skala , i d e t att >> Frun >> där sålde sysa ker till besökande bondgummor och andra, såsom en gelska synå la r , tråd o. dyl. - Vid tegelbruket tillverkades bl. a. hel- och h alvgolvsten , klinksten samt vanlig mursten av olika sorter. I en bränning erhölls vanligen omkring 40000 tegel. I d et I sbergska h emm et uppväxte sex egna ba rn , två söner 11 2
Bild 6. Den stora loglängans gavel mot Paradisgatan. Axe l Nilsson foto I\!07.
<>ch fyra döttrar, samt såsom fosterdotter ägarens föräldralösa brordotter. Med den egna familjen, en husmamsell, som ofta var en släkting till familjen, flera pigor och drängar, bokhållare och bodgossar, var hushållet stort nog och ofta nog så krävande att hålla samman. Paul Christian Isberg a vled d en 29 november 1867 efter enelast några dagars sjukdom, varefter gården övergick till h ans bokhållare A. M. ·w ickman. Den kanske s lörsta omvälvningen mom nyare tidens samhällsliv skedde vid mitten av 1800-talet i och m ed att den för den enskilda fam iljens liv så viktiga s j ä l v h u s h å Il n i n g e n 113
d å e rsa ttes och utträ n gdes av ett n yare levnad ssätt, frä m st grundat p å en allt längre fortskridande sp ecia lisering inom alla områ den. Endast p;;'\ landet kvarlever i våra dagar ä nnu - och endast delvis - självhush ållningen, m eda n livet i städerna gesta lta r sig på h elt a nnorlunda sä tt ä n fö rr. Med a n m a n förr i d e allra flesta fa ll var h ä nvisad till a lt sjä lv producer a och tillverka d et för livels n ödtorft oundgän gligen n öd vändiga, såsom m a t och dryck , kläder o. s. v., ka n m a n numera tillhandla sig allt detta i nä rmaste butik. Industrialiseringen inom livets a lla områ den förde vid mitten a v 1800-tale t till sist d ä rhä n , a lt självhushå llningen blev en fö råldrad livsfo rm , som fö relen skull också gick sitt h asliga slut till m ö tes. Först när man r ä tt fa tta t innebörden a v d enna gen om gri pande inre r evolution , ka n m a n förstå , vad som i frä m sta rummet skiljer nutiden och »den ga mla goda tiden » å t. E huru ej alltför lå ng tid förgå tt - endast omkring 75 å r - stå r likvä l reda n det liv, som leveles ä nnu på 1850- 60-ta let i e n såda n ga mmal gård , som den här skildru de, för oss sällsa mt fjä rran. F ör a tt y tterligar e understry ka delta förh å lla nde, må det tilllå ta s förf. att citer a några r ader om livet i det Isbergska h emm et. Det är en a v P a ul Chris tia ns döttra r , prostinna n Thora Ca va llin,7 som h ä r skildra r ba rndom sh emmet i h elg och söcken vid börja n av 1850-talet. »Min fa r var född den 23 juli 1802 och k om i elen a nsedde h a nd lan den Lin clsch ougs affär ; började t id igt sin tjä n st cl~ir och blef till sist h a ns efterträd a r e i affär och gå rd. J del ga mla Lindscho ugska huset N :o 19 Bred gata n ä ro vi a lla syskon, utom Anders d en ä ld s te, födda oc h uppfostrud e, min fa r d og ä fven d er. Liksom fa r i sin bod och på si tt kontor a r betade träge t, så va r ock m or m ycket dugli g i sitt hush å ll. l mitt h em bak ades, sla ktad es, bryggdes, s töptes ljus, vä fd es. I spiska mm a ren lågo s. k. grofva bröd, u ppradade på e n stor fri stående h y llas öfversta afsals. E fter grofbak el bakades h vctebullar till skorpor , hvilka a ld rig saknades i m ors fö rråd. P å hösten sla ktades svin, kor och få r. F ör mitt minne hägra r de m å n ga r ökta sk in kor , la mlå r och km·fvar , med vurst, m edister11 4
Bild 7. Bordspe n dyl frå n d e t lshergska h emm et, gjord av Be urlin g i Stockholm.
korf, lungkorf, som i r ader h ä ngde på vindskontoret öfver spiskamma r en. Hökla gåsbröst funnos ä fven d ersa mmastädes. I en bod p å g~trden var del stora s::t llka re t med la mkött, köttkorva r m. m. Till julen bryggdes utmärkt öl. Till ljusstöpning var stora ::tpparater ; på en stor s lti llning, likn a nde en varpa , hängde runda brickor m ed islagna kroka r ; på dessa hän gdes ljusvekar a f ljusgarn ; brickorna med vekarna doppades i lur och ordning i en stor koppa rkärna m ed smält talg; de doppades i talgen flera eller färre gånger allteftersom ljusen skulle blifva tjocka eller smala ljus eller s. k. pråsor. Jämte ljus användes oljelampor till belysning. I huset p å d en s tora tomten fa nns särskild väfkammare och nog fann s fler a väfvar i huset. 11 5
Väfredskap såsom väfskedar, sölfvor och sö lfkäppa r förvarad es i kistor på vinden och de förs tnämnda gingo mycket i lån. Till man och söner väfdes tyg, som sedan beredd es till kosty mtyg, d offel m. m. Till mor och oss flickor väfd es värken och h elyllevadmal samt bomullstyger till vinter och sommarkläder. Äfven doffelber edda kapptyger fingo vi. En s tor matta, dubbelväfd m ed sva rta och röda stjernor, som m or väft, prydde golfvet i >> s tora förmaket >>, det bästa rumme t, som om vintern ej eldades utom vid hög tider. - Till gårdarna i Lund hörde fäladslott utom staden, således idkad es landtbruk och flera parhästa r och åtskilliga kor hörde huset till. Och ' pi gor och drän gar till husets bchof' funnas ock. Många gjorde lå n gvariga tjcnster, tio, fjorton å r vet jag dem som voro hos oss. Här växte vi upp , vå ra nöje n sköttes på den stora gården , der man lekte tafatt, kastade boll och krans och om vintern byggde snöhus, och i de s tora ladorna och logan, d er klättrade man upp på de s. k. hanebjälkarna och hoppade under jubel ned i det mjuka höet. Ett stort nöje var ock att under skördetiden åka ut m ed tomvagnarna till Kobjär och in m ed höstalassen. Vid högtiderna och släktbjudningarna dansades ringdansar och lektes allehanda lekar, såsom låna eld, byta g rannar, gifva r åd, sitta på understol samt pantlekar. Med stort behag minns jag ännu, såsom hörand e till festligheterna, den sköna doften av tt~bröd, stekta äpplen, äfvensom lukten af grefvinnan Bareks rök else, som mötte redan i förstugan . Mycket ljust var der , lampetter på väggarna och trefnad i allt. Dagen börjades tidigt i föräldrahemmet; far sof sällan längre än till kl. 4. Om Söndagarna fingo vi barn gå m ed vår far i Ollesång i domkyrkan kl. 7 p å sommaren och i katkesförhör om vintern. - Julen föregicks a f trefliga förbered elser; till d essa hörde äfven julba ket d å pepparkakorna, klen01·na och 'prinsessekakorna', hvetebröd et , vörtbrödet och det fina rågbröde t för h elgen b akades. Den förvåning, m ed hvilk en jag såg de sma la , tunna klenorna, som täckte bord , bordskifvor , strykbräden i 'stugan', n edläggas i d et kokande flottet i stora aflånga stek gr ytan, sjunka n ed cleri , uppflyta upp svällda till
llG
Bild 8. Handlande n Paul Christian Isberg och hans familj på 1850-talet.
mer än fördubblad storlek , gula , möra, aptitliga, var hvarje gång lika stor och glad . Julaftonsmorgon funna vi de hvitskurade golfven t~ickla med lakan. En skön doft af vaxet, som i en lertallrik smältes vid brasans glöd, kändes; ett par trästolar voro ställda fram hvarpå vi fästade vekarna, seda n de af far doppals i vaxet och dragits derigenom för att sedan i tur och ordning gå genom vaxet , tills de blifvit lagom tjocka till julgransljus. De kallnade s lrax ; så klipptes lagom lå nga lju s till granen och af n ågra längder rullade far vaxs taplar. Detta gjordes tidigt på morgon en , ty min far måst e i god tid vara i sin bod och betjena sina kunder. - Nu kläddes granen , som var s tälld midt i salen , m ed festoner af russin och mandel, trädda på trå dar. äpplen , fikon och vaxljusen. När ljusen på försök tändes sprun go vi barn ut på gatan och sågo in genom fiinstren , hur vacker oc h strålande vår gran s tod .» Med dessa min mormors barndomsminnen skall denna lilla uppsa l · avslu las. De synas mi g bätlre än m å nget to rrt protokoll ll7
ha hjälpt till, att för en kort stund å teruppliva forna dagars liv och rörelse i den gamla köpmansgården. Till sist kan man med tillfredsställelse iakttaga den pietet , varmed nuvarande ägaren vårdar sig om gården, vilken därigenom framstår icke blott som ett vördnadsbjudande inslag från gamla tider utan även som ('Il prydnad i Lunds stadsbild.
NOTEL·t Se även THEODon Tufi'ESSON, I KälTa och KaiTet genom gångna tider, Malmö 1923, sid. 12-14, sa mt C.\HL WERNEH, Korsvirkesarkitekturen i Sverige, Lund 1924, sid. 117 och 88, och samme, Blick på byggnadskulturen i det nuva rande Lund, i Sk1·ifter utgivna a v Föreningen Det gamla Lund VII, Lund 1926, sid. 12, 14 och 15 samt fig 5 och u. 2 Se GuNNAR C\RLQIIIST, Lund på 1690-talet, 2, Lund 1923, sid. 9: 16. 3 Se EwEHT Wn.\NGEL, Tegner i Lund, I, Lund 1932, sid. 153. • Se NILS PETTER OsBEHG, Lunda minnen från 1820-30- och 40-lalen, i Skrifter utgivna av Föreningeu De t gamla Lund VIII-IX, Lund 1927, bild sid. 17 och not sid. 118. 5 Se Sk å nska Brandförsäkringsinrättningens arkiv, brev n :o 66:-l, Comiteens n :o 78, ' /" 1828. - Det bouppleckningsmaterial, som för övl"igl i uppsalsen kommil till a nvändning, ~ir att sök a i La ndsa rkivet i Lund samt å Hådhuset i Lund. a Den h iir m eddelad e beskrivningen av gårdens yttre och inre utseende under Isbergska tiden hänför sig till tiden fö1· dennes död 1867. 7 Född 10 / 10 184'1, död ' /6 1924, g. 26 / 8 1864 m. då v. rektorn, sederme ra prosten Sa muel Gustaf Cavallin. Se BEHNT C IVALLIN, Släklen Ca vallin fr å n ll åldahl, Stockholm 1919, sid . :J3G-3;n. 1
118