Issuu

UL TUR o

EN ARSBOK

1935

KULTUREN EN

ARSBOK TILL

MEDLEMMARNA

KULTURHISTORISKA FORE NINGEN SODRA

FOR

SVERIGE

I 9 3 5

DENNA BOK AR REDlGERAD AV SVEN T. OCI!

THYCKT

UPPLAGA

4,500

KJELLBERG

EXEMPLAR

GHAVYRMANEH IIOS IIAKAN Olli.SSONS BOKTRYCKEHI l

LUNO.

KLICIIEEHNA

GRAFISKA

ANSTALT

1\HO

FRAN

OCH

PAPPERET

FINBRUKEN,

LUNO

A.-B.

STOCKHOLM.

1935

MALMO FHAN

FREDRIK II:S VAPENFÖNSTER FRÅN SKARHULTS KYRKA EN KONSTHISTORISK OCH HEHALDISK KURIOSITET .-iv H. H. v . SCHWERIN

Skarhults ålderdomliga kyrka, som enligt inskription p å en av klockorna en gång helgals å t S:t icolaus, fann s förr ett målat fönster, som år 1849 bes krives av C. G. Brunius m ed följande ord: »I en fönsteröppning, som intager midten af altarväggen, finnes en större glasskifva med inbrända färger. Ä denna glasskifva äro Danmarks, Norriges och Sveriges riksvapen samt några Danska landskapsvapen förenade i en sköld, hvilken hålles af två vildmän. Derunder stå å en mindre glasskifva, som siras med snerklar: F r e d e r i c k d e n A n d e n K o n g e t i I I D a n m a r k. Desse partier omgifvas af h vita glasrutor, h vilka äro ganska små och stå öfver hörn. » 1 I ett inventarium från 1830 lämnas härutöver den upplysningen , att fönstret bar årta le t 1568. 2 Den som i våra dagar besöker den lilla k yrkan , letar förgäves efter detta dekorativa inslag. Ar 1870 meddelade kyrkoh erden i sin ämbetsberättelse, huruled es h elgedom en >> hvarken kan anses nog rymlig eller tillräckligt ljus », och i visitationsprolokoilet från samma tillfälle lovade patronus, frih erre Jules von Schwerin , genom sitt ombud, att omfattande förbättringsarbeten snarast skulle vidtagas. Vid visitationen 1875 sägs, att k yrkan undergå tt en större reparation. >> Den blef nem!. å r 1871 till det inre r enoverad, golfvet till en god del omlagdt. altarskran k, kyrkostola r m . m. blefvo ommålade och n y a s t ö r r e f ö n s t e r b l e f v o d e r j e m t e i n s a t t a. >> Vid d etta l iiifälle försvann således det lilla vapenfönsiret och ersattes av

Bild l. Målat fön ste r från Skarhults k~· rka m ed konun g Fredrik II :s av Danmark vapen och årtal et 1568. K. M. d eposition av frih e rre H . H. von Schwerin.

ett stort rundbågigt av samma må tt och utseende som kyrkans övriga.8 Det tillva ra togs av paironus och har sedan legat undangömt på Skarhults slott. I sitt stympade, m en dock förhållandevis väl bibeh ållna skick skall det nu å ter komma till heders i Kulturhistoriska museets sa mlingar. Fönstrets utseende ä r följand e, bi ld l. Det avbildar Fredrik Il:s vapen , som, placerat mot en blågrön bakgrund med växtmoliv och gul gräsm a rk som underlag, uppbäres av två vildmän. Sköldhållarna, två nakna män (av d en h ögra äro endast benen i behåll) m ed lockigt hå r över kropparna, lå nga skägg, röda vin (j ::l

Epigrammata. _ .R E G N l

C O R O N~A

R E X.

Jn Regni Dani~injig,nia.

Bild 2. Fredrik II :s r iksvapen. Ur J. La uterbach, De r ebus ges ti s Fride rici secundi , Fra nkfurt 1592.

Effigiem [culptamFri~erici hele. ~erne l

Så1at«:t veterum efl qui quo~ faEl~ p{j

Bild 3. F r edrik lT:s riksvapen. Ur I-1. Hame lma nn , Olde nburgseh e Croni con , Oldenb u rg 1599.

kransar kring huvudet och blågröna bladgördlar kring midjan , bära vapnet på en stång. Under skölden hålla två nakna, h å rlösa människafigurer en av s. k. >>Hollwerk >> inramad skiva med inskriptionen: Frederick d e n And e n Kong c till D a n m a r c k. Ovan ramen läses årtalet 1568. Vapenskölden, som är krönt av en låg krona , omfattar tretton fält, vilka kunna indelas i tre partier, h u v u d s k ö l d, h j ä r t s k ö l d och t i Il f o g a t n e d e r p a r t i. Huv udskölden, som delas av Dannebrogkorset (ljusgult och rött ), omfattar ovan från vänster räknat följand e vapen: Övre raden: l) De tre danska krönta l e jon e n (blåa mot gu lgrön bakgrund, röda hjärtan, gula kronor). 2) Norges yxbärande, krönta l ejon (gult mot röd bakgrund). 3) »De Gothe r s >> över nio hjärtan stående, okrönta l e jon, först upptaget av Valdemar Alterdag (lejonet blått mot gulgrön bakgrund, röda hjärtan mot gul bakgrund) . 4) Pommerns grip, ett fabeldjur, här ovanligt nog med fågelkropp och drakvingar, först upptaget av Erik av Pommern (gult mol röd bakgrund). Nedre raden: l ) Unionens tre kronor, Sveriges riksvapen , som, i egenskap av unionstecken , iinnu förekommer i Danmarks vapen. och som egendomligt nog just vid tiden för glasfönstrets tillkom st va r en av dc grundläggande orsakerna till d et då pågående Nordiska Sjuårskriget (gula kronor mot blå bakgrund). 2) S a k n a s, torde m ed all säkerhet, att döma av den fullständiga likheten m ed d et i Lauterbachs historia över Fredrik Il 4 lancerade riksvapnet ha varit Gotlands Agnus D e i, som upptogs av Fredrik II , bild 2. 3) Schleswigs leopard e r (blåa mot gulgrön bakgrund). 4) Island s krönta stockfisk, upplagen av Fredrik II (vit med gul krona mot blå bakgrund).

Bild 4.

Schweizisk va p enskiva llll'd s k ö ldh å ll are såsom på Skarhultsfönstret. J.HJO-ta lc ls s lut. Enligt H. O idtm a nu .

Hjärtskölden saknas, m en torde m ed all sannolikhel h a omfa ttat Ditmarskens r y tt a re, som intager d enn a plats på Christians IV:s a nträd och på Fredrik ll:s likkista. Det tillfogade n ederpartiet innehåller: 1)7

l) Bolstein s nässelblad, först förekommande i Christia n I :s vapen 1460 (gulvitt mot röd bakgrund) . 2) Stormarns svan , upptagen av Kung Hans 1496 (gulvit m ed gul krona om halsen m ot röd bakgrun d) . 3) Old e nburg s tv å bjälkar, redan förda av gr eve lVIorilz I av Oldenburg å r 1190 (röda mot gul bakgrund). 4) D e lm e nhorsts kors, upptaget av Gerhard Il, brode r till Christia n I (gulvitt m o t r öd bakgrund}. Om d en ursprungliga fönsteröppningen s form och utseende kan ingenting sägas med säkerhet, då den nu ä r betydligt för storad. Slor torde d en ej ha varit. Av dc bevarade små rombiska glasskivor alt döma , som omgivit d e m å lade pa rticrna har d en i varje fall avslutals rundbågigt upptill. Tänkbart är även, att d et varit en cirkelrund öppning. Va penskölden som helhet betraktad är, som ovan nämnts, i d etalj återgiven på ett kopparstick i La nlerbachs historia och i 1-Iamelmanns krönika över Fredrik II," bild 3, m en d en framslående danske her aldikern PouL BHEDO GRANDJEAN, antyder i sin bok om »Det danske H.igsvaabcn », att >>da disse Vrerker fe rst har set L yse t efter sidstnrevntes Dod, a f g i v e r d e de svm rr c int e t Bevis for Van b e n e t s v irk e lig e F o r ekomst i h a n s tid. 0 Ett personligt samm a nträffande m ed arkivarien Grandjean ha r även bekräfta t, a tt s ka rhultsfönstret är det första och hittills enda beviset för a tt det vapen , som å tergives av Lanterbach och Hamelmann verkligen existerat under Fredrik II:s livstid. Det har likaledes fastställts, att sköldhållare i form av vildmän hiUills varit okända i d e vapen , som bevara ts från sa nun e ko nungs regering. Glasmålerier äro numera sällsynta i Norden. Fordom torde däremot bruket att sm ycka kyrk or och offentliga byggn ader m ed m å lade fönster h a varit rä tt vanligt. Brunius skriver dä rom: »Ehuru Sk~'lncs k~-rkor ofelbart haft dylika prydnader, så sakna s der om n~irmare känn edom , och högst ringa lä mningar deraf ha i a n seende till tidens oc h få kunnigh e tens förs töring bibehållit sig intill vå ra dagar ».7 De beva rade må lninga r. han

Bild 5. Detalj av ett målat fönst e r m ed vapenbild Enligt J. L . Fischer.

S:t Gudni e i Bryssel.

beskriver, äro ytterst få och i jämförelse med Skarhults vapenfönster rätt obetydliga. Glasmålningen som konstart är nästan lika gammal som glaset. Redan Prudentius, som levde på 300-talet (348- 413), skildrar den färgrikedom, som »likt en våräng >> utstrålade från basilikornas fön ster , och Parsivals diktare låter Wolfram vo11 Eschenbach uppleva Gralsborgens prakt: >> Adamas und amctiste diu aventiure uns wizzen lnt topazie und rubine smaragde und sardine sus war n di u venster r ii h e >> . Glasmå leriet ka11 i huvudsak indelas i tn"t grupper: mo n um e ntalm å l e ri och kabinettglasm å l e ri. Orden förklara egenlligen konsta rten . En monum ental glasmålning, sådan vi känna d en från gotiska katedraler , är städse m enad att ses på avstånd. De i olika kulörer färgad e glasbitarna bilda först då liksom mosaiken en helhetsbild. Under sådana omständighete r måste också denna konstart avstå från e n verkligt r ealistisk behandling. 8 Med kabinettglasmå lningen är förhållandet h elt annorlunda. Den tå l utt betraktas på nära h å ll. Där gäller d et ej d et uttryck , som förs t skapas genom a tt iakttaga på avstånd , där kan varje d etalj undergå en noggrann granskning, enär d en oftast utförts med en minia tyrm å lares omständlighet. Skarhults kyrkas vapenfönster är ett typiskt exempel på kabinettglasm å lning, och därtill ett synnerligen intressant sådant. Dock icke så m ycket som konstverk betraktat, ty ehuru fä r gernas s könhet ej kan förnekas är teckningen primitiv och tyder kna ppast på någo n mästarhand. Men det rent tekniska d . v. s. glasbränningen är givetvis det dominera nde. I Nord en är em ellertid denna kon starts historia ett obearbetat gebit, inom vilket d et här beh a ndlade verket trots sina es tetiska defekter likväl torde få betecknas som förstkla ssigt bla nd del bevar ade

Bild 6.

Vapenfiins lc r frå n Go tl and.

:\ordiska i\'f useC'l nr 159,696.

materialet. Med de verkliga m ästerstycken, som ä nnu ta lrikt finnas i behå ll i kontin enten s kyrko r, r ådhus och museer k a n det visserligen ej jä mföras . Vi ve ta em ellertid ej h eller vad som en gång funnits av denna ko nslart i vårt land .

Inom kabinettglasmåleriet dominera va pen skivorna, och framförallt i Schweiz genom den där, sp eciellt under 1500talet, utbredda seden att skänka vap enfönster , • Ehrenwappen• , till n ågons ära eller m ed anledning av någon viktig tilldragelse, bild 4 och 5. Ma n plägade vid •n ybyggna d er, större ombyggnader, eller av någon annan viktig anledning skänka vapenskivor och fön ster såsom ett synbart tecken på statlig samhörighet, ömsesidigt förtroende och vänskaplig välvilja ».9 Vanligt var instiftandet av riksvapnet. En verkligt utbredd folklig tradition blev d etta dock endast i Schweiz m ed gränstrakter, m en seden var likväl ej okänd i T yskland, Belgien och Nederländerna. Ja , även i Norden har d en lämnat spå r efter sig, i synnerhet på Gotland, denna märkliga ö, som i så m å nga avseenden få tt spela r ollen av förbind elselänk m ella n Söder och Nord. T Nordiska Museet finnas sålunda fl era gotländska vapenskivor bevarade, ehuru tyvärr ej exponerade. Några av dem , bild o och 7, avbildas här som jämförelsemateria l. 10 Med instifta ndet av elt vapen önskade man h edra någon och d et finns full anledning, att på grund av omständigheterna beteckna de t här behandlade skarhultsfönstret som e tt ana logt nordiskt exemp el p å den frå n Schweiz s tammande sedvän ja n. Orsak en till dess tillkomst torde nämligen varit följande_ I en beskrivning över ky rkan från å r 17 4 7 sägs bl. a.: »Dock kan man af Pelarne och hvalven in i k yrkian finna , at hon fått tilökning af det, som nu ä r C h o r och det i k on g Fredrich den andres tijd i Dannema rk, och, som troligt är, af Herr S t e n R o s e n s p a r r e, h vilket dehls kan inhä mtas af en stor ruta på Fönstret bak altaret, p å hvilket slå r m ed vackra fä rgor i glaset inbrände det d an ske vapnet och dessa ord F r e d r i k d e n anden K o n ge till Danmark; dehls där af, att HelT S t e n R o s e n s p a r r e under Denna konungs lijd lefvat och bygt h ela Scharhulls gård , då omrörde kyrkas tilökning torde va r a Litsalt och berörde H err S t e n R o s e n s p a r r e s Begrafning, som gå r under h ela C h o r e t och uphöjcr det vida öfver sielfva Kyrkians golf förfärdigad ».11 Skarhults kyrka h ar ännu ej beskrivits i det brett upplagda verket »Sveriges kyrkor», m en

Bild 7. Vapenfönster m ed bomärken från Go tland. :\ordiska Museet nr 105, 185 och 105, 1X6.

Brunius ägnar den dock n ågra rader i sin förut citerade reseskildring. l-Ians omdöme är i stort sett detsamma som 1700talsskilclrarens, och han m enar att tornet tillkommi t vid reformationen och koret omkring 1550. :Det da terade vapenfönstret torde emeller tid kunna precisera de båda anförda författarnas uttalanden, och d elta så mycket säkrare som Skarhult å ret inna n , 1567, blev patronelit på villkor för Sten Rosensparres änka, Melte Rosencrantz , all bl. a . » haffve flitig tilsijuffn att k irckenn och prestegaa rdenn byggis och forbedris >> • 12 Det är således tydligt a tt Metle Rosencrantz följt donationsbrevets föreskrifler genom att förbä ttra kyrkan, vilket främst skedde genom tillbyggande av koret m ed Rosensparregraven för sin år 1565 vid Axtorna stupade m a ke. Frågan om tornet vid samma tillfälle uppförts är i detta sa mmanhang ej a ktuell, men troligt torde det dock vara. Gravkoret kom ej , som man av de däröver liggande sten arnas inskrifter sk ulle kunna tro,

att bli ett vilorum för flera personer. Då d e t på 1840-talct öppnades fanns näml. enligt Brunius endast Sten Hasensparres kista där. Det fullbordade verket hugfästes genom d et kungliga vapenfönstret ba kom altaret. Det numera såväl ur h er a ldisk som konsthistorisk synpunkt i vå r a la ndsända r frå n sin tid r ent av unika konstverke t bör sålunda betraktas som en gärd av tacksa mhe t och elt minnesmärke över Frederik II och hans d onation a v patrona tsr ä tten till Ska rhults kyrka.

NOTE R. .., C. G. Bnu:>~IUS, Kons ta nteckninga r unde r en r esa å r 1849. L und 1851. 2 L a ndsa rkive t i Lund. 3 Domka pitle ts a rkiv, L a ndsarkive t i Lund. • J. L AUTERBACH, De r ebus ges tis F rid e r·ic i sec un di. F ra nk f urt 1592. 5 HEr:MANN 1-l AMELMANN, Oldenbur·gseh e Cro ni co n. Oldenburg 1599. a PAUL BHEDO GRANDJE.-\ N, Det d a n ske Higsvaaben. Köpenha mn 1926. 7 C. G. Bn uNIUS, Skån es k on s thisto ria under m edeltiden. Lund 1850. M J. L. FrscHEn, I-Ian d buch de r Glasm a le r c i. Le ipzig 191'L " H. Or DTMAN ', Geschichte d er Sch we izer Glasm a le r e i. L eipzig 1905. - H . MEYER, Die schwe izerisch e Sitte der Fe n slc r· un d 'vVappe nsch enkung vom 15. bis 17. .Ta hrh undert. F r a uc n feld 1883. 10 Som e tt exempel p å för e koms te n av vapen fönst e r· på fas tla nd e t k a n n ä mn as, a tt kore t i d et nu riYn a Nack a k a p ell fordom s m yck a d es av m å la d e glassk ivor m ed h a nt-ve rk a rm äs ta rn as i sockn e n y rkesemblem. De ä r o bevarad e i en priva tvilla p å platsen. Se CARL Fonss TnAND, Nack a sock en. Up psa la 1924. 11 Sock enbcskrifninga r frå n F r osta h ä r a d, fö rfa ttade a f h ä r ade ts präster å r e n 1746--17'17. Utg. a f G. CARLQUIST. Lund 1920. 12 G. TH ULIN, Samling a f U r·kunder r ör a nd e P a tr ona ts r·ätti g h etcrn a i Sk å ne, H a lla nd och Bohuslä n . Stockho lm 1901.