FOTO: MARILIA BOGNANDI
BILD: SHUTTERSTOCK
INSPO
FĂRETAGSKULTUR
FRAM MED Ă SIKTERNA!
Ina DjurestÄl ligger bakom priset JÀmstÀlld hetsbygget.
VI HAR ALLA hört snacket vid kaffeÂ
JĂMSTĂLLDHET
BYGGER VIDARE Ina DjurestĂ„l arbetar för större jĂ€mstĂ€lldhet i byggindustrin. var Ina DjurestĂ„l mest inDet var i den tanken som priset föddes: tresserad av byggindustrin. Bekantskapsbranschens image behöver förĂ€ndras kretsen var lĂ„ngt ifrĂ„n lika entusiastisk. sĂ„ att fler kvinnor söker sig till den. Och »Varför ville jag jobba i en mansdosjĂ€lvklart ska priset fungera som en morot minerad bransch, undrade mĂ„nga. Med att göra mer för jĂ€mstĂ€lldhet.« machoideal och sĂ€mre karriĂ€rmöjlig 2015 var andelen kvinnor i byggbranschen 8,8 procent. I dag Ă€r kvinnorna heter för mig som kvinna?« fler, men till regeringens mĂ„l om 25 Bilden av branschen oroade Ina DjurestĂ„l och innan studierna var procent 2030 Ă€r det en »Det fanns helt bra bit kvar. Vad hoppas avslutade hade hon initierat JĂ€mstĂ€lldhetsbygget, ett pris DjurestĂ„l, som sjĂ€lv klart ett glapp Ina som sponsras av Sveriges jobbar som produktionsmellan vad ingenjör pĂ„ Skanska, pĂ„ byggindustrier och för första nu nĂ€r vi gĂ„r in i ett nytt gĂ„ngen delades ut under byggindustrin decennium? Ă rets bygge 2019. »Rent generellt att det Ina DjurestĂ„l hade via sin gör och bilden av blir sĂ„ jĂ€mstĂ€llt att vi inte mentor sett en fascinerande den.« ens behöver prata om de vĂ€rld â som hur ett bygge hĂ€r frĂ„gorna. Det Ă€r 2020, alla kvinnor gĂ„r frĂ„n lerĂ„ker till fĂ€rdiga bostĂ€der â borde kunna förvĂ€nta sig att bli schyst och nĂ€r hon trĂ€ffade olika byggbolag och lika behandlade. Men jag tĂ€nker inför sin examen 2018 mĂ€rkte hon att att det Ă€r bra att priset finns kvar, bĂ„de de faktiskt tog jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gorna pĂ„ som sporre och för att andra branscher stort allvar. kan inspireras. För tyvĂ€rr behövs det pĂ„ »Det fanns helt klart ett glapp mellan mĂ„nga hĂ„ll.« vad byggindustrin gör och bilden av den. REDAN PĂ KTH
69%
⊠av oss undviker att ge negativ information till chefen, visar amerikanska studier. KĂLLA: HARVARD BUSINESS REVIEW
maskinen om hur dum nysatsningen Ă€r. Det Ă€r ofrĂ„nkomligt, ett mĂ€nskligt behov, att fĂ„ ventilera Ă„sikter utan risk för repressalier. Men se upp, informella klago mĂ„l kan vara tecken pĂ„ en sjuk tystnadskultur. Amy C. Edmondson, professor pĂ„ Harvard Business School exemplifierar i en artikel med de slĂ€ppta dokumenten frĂ„n flygplanstillverkaren Boeing: De interna klagomĂ„len om den svĂ„rt olycksdrabbade modellen Max var under flera Ă„r sĂ„ allvarliga â »en modell utvecklad av clowner övervakade av apor« â att den troligen aldrig skulle ha fĂ„tt flyga, om de bara nĂ„tt ledningen. Hon listar tre sĂ€tt hur en tystnadskultur kan botas: 1. Ăppenhet. Var tydlig med att ni Ă€r medvetna om medarbetarnas kĂ€nslor av osĂ€kerhet och risk som en nysatsning kan innebĂ€ra. Att nĂ„got inte hörs betyder inte att det inte finns. 2. Insistera pĂ„ input. Acceptera inte att experterna inom ett aÂktuellt omrĂ„de sitter tysta pĂ„ möten. 3. Lyssna. Betrakta inte oro som gnĂ€ll, fokusera pĂ„ kvaliteten i medarbetarnas idĂ©er. LĂ„t frivilliga diskutera risker och lösningar â öppet. HR
.SE 13
