Issuu

En tidning från Karolinska Institutet

3/26 BUKSMÄRTA

Hypnos testas mot magont PÅ DJUPET

Tarmcancer ökar bland unga PSYKISK PRESS

Anhöriga till brottslingar utsatt grupp

TIDSAM 5904-03

7 388590 405003

RETURVECKA 47

SÅ PÅVERKAR TATUERINGAR HÄLSAN

Pris: 50 kronor

ANNONS

Partner Tekniska museet

Me You We Exploring Human Behaviour The Cell, Hagaplan 4

Medicinsk Vetenskap 3–2026

I detta nummer: 7.

AKTUELLT: Sömnkvalitet

Kvinnor sover bättre än män, men upplever motsatsen.

Hårstrån avslöjar musikalitet

10. PCOS har blivit PMOS

Nytt namn på vanligt tillstånd.

12. Hur mår politiker egentligen? 13. Breddad användning

GLP-1-läkemedel testas mot fler åkommor än diabetes och fetma.

14. Så ska drunkning förebyggas Nytt centrum samlar kunskap.

16. Känner du till sjukdomen? Vattniga diarréer misstolkas ofta.

18. Tarmen och hjärnan

Så fungerar hypnos mot magont.

20. NYFIKEN PÅ: Tatueringar

Mer forskning behövs om hur det påverkar hälsan, menar forskare.

Bilder: Martin Stenmark, Christian Gustavsson, Getty Images

26. INTERVJUN: Jens Hjerling-Leffler 30. PÅ DJUPET: Tarmcancer

Behandlingsframgångar samtidigt som ökning bland yngre oroar.

40. TRE FORSKARE: Anhörigas hälsa studeras Hur påverkas man av att en närstående dricker eller sitter i fängelse?

45. Kan autism försvåra toabesök?

”Det är jättesvårt att forska. Men det ska man inte ha så stor respekt för”, tycker professor Jens Hjerling-Leffler.

Hur påverkar missbruk anhöriga?

Historiskt missförstånd: Nu har PMOS rätt namn.

Läsarfråga: Påverkar autism tarmtömningen?

Forskare besvarar medicinfrågor.

50. Föräldrars kärlek funkar

Martin Forster rekommenderar fem gånger mer kärlek även i uppföljare.

Benji fick tarmcancer mitt i livet. Medicinsk Vetenskap 3–2026

Redaktionen

Är det värt hudbesvär?

Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

EN VIOL och en linnea hade jag tänkt. Efter mina barns

Kontakt medicinskvetenskap@ki.se

andranamn. Men var ska de sitta? Jag har inte landat i bästa sajten på min kropp för en mindre tatuering så de finns fortfarande bara i fantasin. Och nog blir jag aningen betänksam när jag läser artikeln i detta nummer. I runda slängar var fjärde svensk har till skillnad från mig gjort slag i saken och de allra flesta har inga bekymmer av sina tatueringar. Men knappt fem procent har hudbesvär och de kan vara svåra att bli av med. Och det är fortfarande mycket som vi inte känner till eftersom forskningen om fenomenet är begränsad. Immunförsvaret påverkas i djurförsök, cancerrisken är bristfälligt undersökt och många av tatueringskemikalierna innehåller hälsoskadliga ämnen som inte förhandsgranskas av någon tillsynsmyndighet. Samtidigt, tarna KI:s podcast Medicinve d me t it vsn a 200 as r vore det förknippat med svåra hälsobefirade i som ha ett? gnuggishjärtan. Vill du e ki.s svär hade det nog inte blivit så populärt a@ tarn inve dic Mejla me som det är. De flesta tatuerade verkar nöjda och att smycka sin kropp är ett urgammalt behov: Till och med den 5 300 år gamla mumien Ötzi var tatuerad, även om det kan ha haft andra syften än prydnad. Kommer man som jag inte riktigt till skott så kan man alltid köra med en tillfällig gaddning (se bilden ovan)! Cecilia Odlind Chefredaktör

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Ansvarig utgivare Peter Andréasson Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Cecilia Odlind medicinskvetenskap@ki.se Redaktionsråd Emma Andersson, Emilia Hagman, Mats Lekander, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Peter Ueda, Anna-Karin Welmer. Omslagsbild Getty Images/Stefan Hörberg Tryck Stibo Complete

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap! 4 nummer för 200 kr

Läs av qr-koden och beställ din prenumeration redan idag!

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

HEJ MEDARBETARE!

Martin Stenmark Frilansfotograf och flitigt anlitad av Medicinsk Vetenskap.

Varför blev du fotograf? – Som barn var jag kreativ och jag ritade under halva min vakna tid. På gymnasiet valde jag fotoprogrammet – det var för över 20 år sedan – och sedan dess har det bara rullat på. Vad är roligt med yrket? – Det bästa är alla möten med intressanta människor som är experter inom sina

olika områden. Jag uppskattar också friheten i att själv styra över min tid, och den variation och rörelse som kommer med att uppdragen tar mig till olika platser. Är det något särskilt du tänker på när du plåtar forskare? – Min spetskompetens ligger i att fotografera mer eller mindre ovana modeller

som har en särskild kompetens. Här passar forskare perfekt in – de kunnigaste personerna som vi har men som sällan själva skryter om det. Jag vill fånga den lugna självsäkerheten som kommer av att verkligen ha kunskap inom sitt område – och låta både detta och deras unika personlighet synas i bilden. Medicinsk Vetenskap 3–2026

ANNONS

Lyssna på påMedicinvetarna Medicinvetarna–– Lyssna Karolinska Institutets Institutets podcast podcast Karolinska om medicin, medicin, forskning forskning och och om hälsa. Hör Hör experterna experterna döda döda hälsa. myter och och berätta berätta begripligt begripligt myter om de de senaste senaste rönen. rönen. om Medicinvetarna finns finns där där Medicinvetarna poddar poddar finns finns eller eller på på ki.se/medicinvetarna. ki.se/medicinvetarna.

Nytt Nytt avsnitt varje avsnitt varje onsdag! onsdag!

Följ oss oss också också på på Instagram. Instagram. Följ

Lärare hit! sehit! Lärare -–se

Vetenskap Medicinsk Vetenskap Använd Medicinsk Använd undervisningen! ii undervisningen!

de allra elever dina intresseradina duintressera Vill du Vill elever förför de allra senaste forskningsrönen? medicinskaforskningsrönen? senaste medicinska allt från läsa kan Vetenskapkan MedicinskVetenskap II Medicinsk dede läsa omom allt från städning vikten rymdmedicin,vikten tillrymdmedicin, e-cigg till e-cigg avav städning ochoch forskarna möta även illamående. blirillamående. viblir varförvi varför DeDe fårfår även möta forskarna villkor, i forskningens sig sättasig fynden,sätta bakom fynden, bakom inin i forskningens villkor, mycket och frågor etiska avetiska delav ta del ta frågor och mycket mer.mer.

Nu Vetenskap Medicinsk Vetenskap av Medicinsk version av digital version en digital finns en Nu finns tillgänglig Gratis ii tjänsten Gratis via tjänsten elever via och elever lärare och för lärare tillgänglig för skolan. tips med tips lärarhandledning med en lärarhandledning även en finns även Här finns skolan. Här på undervisningen. användas ii undervisningen. kan användas tidningen kan hur tidningen på hur

Foto: Images Foto: Getty Images

Här du hittar du Här hittar tidningen: tidningen:

Aktuellt Det senaste inom medicinsk forskning

Kvinnor skattade sin sömn sämre än män i en studie som samtidigt visade att kvinnornas sömnkvalitet var bättre.

Kvinnor sover bättre än de tror En studie visade att män sov sämre än kvinnor. Men kvinnorna upplevde att de sov sämre än männen. Foto: Getty Images

I EN STUDIE lät forskare 238 kvinnor och 238 män i åldern 29–85 år registrera sin sömn under en natt med hjälp av polysomnografi, en metod som mäter hjärnaktivitet, andning och rörelser under sömn. Morgonen efter skattade deltagarna sin sömnkvalitet. Resultaten visade att kvinnor generellt skattade sin sömn som sämre än män, trots att mätningarna visade att de i genomsnitt sov bättre. Kvinnorna hade bland annat färre uppvaknanden per timme, längre total sömntid, högre sömneffektivitet och mer djupsömn än männen. Männen hade i genomsnitt kortare vaken tid vid varje uppvak-

nande. När forskarna tog bort män med korta, knappt märkbara uppvaknanden ur analyserna försvann skillnaden i självrapporterad sömnkvalitet mellan könen. – Våra resultat tyder på att mäns mer positiva bild av sin sömn delvis kan bero på att de inte uppfattar eller minns korta uppvaknanden under natten lika bra som kvinnor. Vi vet ännu inte vad detta beror på, säger Torbjörn Åkerstedt, professor emeritus vid Karolinska Institutet. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors sömn blev tydligare med åldern. En svaghet med studien är att sömnen mättes under en enda natt. Sleep Advances april 2026 Medicinsk Vetenskap 3–2026

Aktuellt

Så frigör tarmbakterier grönsakers nyttighet

Forskare har hittat en bidragande orsak till att en kost rik på grönsaker är hälsosam.

Tarmbakterier kan omvandla nitrat och järn från en växtbaserad kost till skyddande molekyler som kan minska risken för sjukdomar, visar en ny studie.

Medicinsk Vetenskap 3–2026

NITRAT FINNS naturligt i många grönsaker, särskilt rödbetor och bladgrönsaker som spenat, ruccola och sallad. Icke-hemjärn – den form av järn som finns i växtbaserade livsmedel som bönor, bär, nötter, fullkorn och gröna grönsaker – förekommer också naturligt i kosten. En ny studie visar att bakterier i tarmen

NÄR FORSKARNA ÖKADE nivåerna av DNIC, antingen genom kosttillskott med nitrat och järn eller genom att tillföra syntetiskt framställda DNIC, förbättrades flera hälsomarkörer i en djurmodell för hjärtkärl- och ämnesomsättningssjukdom. – Bland annat sågs lägre blodtryck och förbättrad kärlfunktion, bättre blodsockerkontroll samt mindre fettinlagring i levern. Resultaten bidrar till att förklara varför en växtbaserad kost, som innehåller både nitrat och järn, är kopplad till lägre risk för flera sjukdomar, säger Mattias Carlström, professor vid samma institution. Resultaten pekar på en hittills okänd mekanism där en specifik kost i samspel med vissa tarmbakterier kan främja hälsan, enligt forskarna. Samtidigt betonar de att studien till stor del bygger på experimentella modeller och att mer forskning behövs för att klarlägga hur processen fungerar hos människor. Cell augusti 2026

Illustration: Getty Images

kan omvandla nitrat och icke-hemjärn från maten till så kallade dinitrosyljärnkomplex (DNIC), molekyler som innehåller kväveoxid bundet till järn. De tas upp av kroppen och transporteras till olika organ, framför allt levern och njurarna. Studien bygger på experiment med möss, celler, bakterier och mänskliga prover. Forskarna lyckades identifiera DNIC i olika vävnader och visade att dessa molekyler helt saknas hos bakteriefria möss, vilket tyder på att tarmfloran är avgörande för bildningen. – Tarmbakterier kan omvandla komponenter i maten till biologiskt aktiva molekyler som påverkar viktiga funktioner i kroppen, säger Andrei L. Kleschyov, senior forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet.

Ojämlikt

Prognos vid bröstcancer varierar i landet

Ett hårstrå från en tonsättare kan ge svar om arv och miljö.

Tonsättares hårprover möter modern genetik

Foto: Getty Images

Forskaren och konsertpianisten Fredrik Ullén startar ett projekt om hur arv och miljö påverkar musikaliskt utövande. Forskarna ska bygga en databas med genetisk information, psykologiska faktorer och kunskap om musikaliskt beteende från både dagens yrkesmusiker och historiska tonsättare, vars bevarade hårstrån kan analyseras genetiskt. Syftet är bättre förståelse av hjärnans formbarhet och mekanismer för inlärning och kreativitet.

procent av alla fall av plötslig oväntad spädbarnskollaps, när ett till synes friskt nyfött barn plötsligt slutar andas,

– Idag vet vi att inlärning, expertis och kreativitet beror på ett komplicerat samspel mellan träning, arv och miljö. Musiker är en fantastisk modellgrupp att studera detta närmare i, säger Fredrik Ullén, professor vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet och director vid Max Planck institutet för empirisk estetik i Frankfurt. Projektet är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Max Planck institutet och finansieras genom en donation från filantropen Marcus Storch.

inträffade under det första levnadsdygnet, enligt en studie vid Karolinska Institutet. Forskarna menar att föräldrar behöver vara uppmärksamma på att barnets luftvägar alltid är fria och synliga. ”Den vuxne bör inte somna när barnet

ligger hud mot hud och spädbarn bör inte sova i samma säng som sina föräldrar under de första tre månaderna”, säger professor Eric Herlenius vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Acta Paediatrica juli 2026

Andelen kvinnor med tidig bröstcancer som får cellgifter varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige, visar en studie från Karolinska Institutet som omfattar drygt 62 000 bröstcancerpatienter. Andelen varierade så mycket som från 23 procent i Västra sjukvårdsregionen till 34,7 procent i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Även efter att forskarna tagit hänsyn till skillnader i tumörernas biologiska egenskaper samt socioekonomiska faktorer kvarstod regionala skillnader i prognos där sjukvårdsregioner med lägre cellgiftsanvändning hade en högre dödlighet. Forskarna tror att lokala riktlinjer och traditioner kan utgöra möjliga förklaringar till dessa skillnader. – Våra resultat visar att gemensamma nationella riktlinjer inte alltid räcker för att säkerställa jämlik vård. Framför allt bland kvinnor över 65 år ser vi tecken på att fler hade kunnat få en mer aktiv behandling och möjligen en bättre prognos, om vården sett likadan ut i hela landet, säger Johan Hartman, professor vid institutionen för onkologi-patologi. Breast Cancer

Research augusti 2026

Behandling av bröstcancer ser olika ut i olika regioner.

Medicinsk Vetenskap 3–2026

PMOS 1721

Från äggstockar till helhetssyn Det ansågs länge främst vara ett tillstånd kopplat till äggstockarna och svårigheter att bli gravid. Idag ses PMOS som ett hormonellt och metabolt tillstånd som påverkar hela kroppen.

1935

1935 ETT SYNDROM DEFINIERAS Irving F. Stein Sr. och Michael L. Leventhal publicerar en studie av sju kvinnor med utebliven menstruation, infertilitet och förstorade äggstockar innehållande något som såg ut som cystor. Tillståndet kallas ”Stein–Leventhals syndrom” och senare PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom.

Text: Ola Danielsson

Det här är PMOS PMOS, polyendokrint metabolt ovarialsyndrom, är en hormonell och metabol rubbning som drabbar 10–15 procent av kvinnor i fertil ålder. Det är ofta förknippat med oregelbunden eller utebliven ägglossning, vilket kan leda till svårigheter att bli gravid.

1950–1960-TALEN HORMONER I FOKUS Forskare börjar förstå att syndromet inte bara handlar om äggstockarnas utseende. Förhöjda nivåer av manliga könshormoner identifieras som en central del av sjukdomen.

1721 FÖRSTA OBSERVATIONEN Den italienske anatomen Antonio Vallisneri beskrev en infertil kvinna med skinande äggstockar stora som duvägg. Det är den äldsta kända observationen av det som idag kallas PMOS.

1950 – 1970

Många med PMOS har förhöjda nivåer av manliga könshormoner, vilket kan orsaka bland annat ökad kroppsbehåring. PMOS är också kopplat till insulinresistens och ökad risk för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och psykisk ohälsa.

1970talet

1980talet

1980-TALET KOPPLING TILL INSULIN RESISTENS UPPTÄCKS Forskare visar att många kvinnor med PCOS har insulinresistens och förhöjda insulinnivåer. Detta blir ett paradigmskifte: PCOS ses nu som både en hormonell och metabol sjukdom.

1970-TALET ENKLARE DIAGNOSTIK Införandet av ultraljud gör det möjligt att undersöka äggstockarna utan kirurgi. Diagnostiken blir både enklare och säkrare. 10

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Bilder: L Rossi/Wikimedia commons, Getty Images, Anneli Nygårds

2019–2023: ÄRVS MELLAN GENERATIONER Höga halter manligt könshormon under graviditeten för syndromet vidare i generationer. Döttrar till kvinnor med PCOS har femfaldigt ökad risk att själva få diagnosen, medan deras söner har dubblerad risk att utveckla obesitas och att ha höga nivåer av ”dåligt” kolesterol, visar forskning vid Karolinska Institutet.

PROFESSORN:

”Namnet var missvisande från början”

× 5!

I år bytte diagnosen PCOS, polycystiskt ovarialsyndrom, namn till PMOS, polyendokrint metabolt ovarialsyndrom. Enligt Elisabet Stener Victorin, professor vid Karolinska institutet 2025 CELLKARTA och en av forskarna Forskare vid Karosom bidragit till linska Institutet visar förändringen, var i en detaljerad kartdet gamla namnet läggning att livmomissvisande. 2018 derslemhinnan hos – Det byggde kvinnor med PCOS på ett historiskt Elisabet Stener skiljer sig både vad Victorin missförstånd, gäller sammansättsäger hon och förklarar att ning av enskilda forskare tidigt misstolkade celler och vilka gener små vätskefyllda strukturer i som är aktiva, vilket äggstockarna som cystor. kan vägleda utveckDessa strukturer är i själva lingen av mer riktade verket omogna äggbehandlingar. blåsor, och många patienter med diagnosen har inte ens 2003 sådana förändringar. – Namnet ”PCOS” riktade uppmärksamheten mot en del av kroppen som för många 2025 patienter är det minsta av Oregelbunden ägglossning deras problem, säger hon. Förhoppningen är att namnbytet ska bidra till PCOS PCOS mindre stigma och mer helPCOS täckande behandling och Äggstockar Förhöjda forskning. Ett viktigt första med många manliga PCOS steg är ökad medvetenhet köns omogna äggblåsor hormoner inom vården, eftersom PMOS 2026 PCOS BLIR PMOS idag är kraftigt underdiagnosBakom namnbytet ligger tiserat. en internationell konsenElisabet Stener Victorins susprocess som pågått i 2003 ROTTERDAMKRITERIERNA forskning handlar bland annat över tio år och involverat Ett internationellt expertmöte i nederländska om att nå en ökad förståelse tusentals forskare, vårdRotterdam introducerar nya diagnoskriterier för grundorsakerna. personal och patienter. som ringar in tre huvuddrag: oregelbunden – Det långsiktiga målet ägglossning, förhöjda manliga könshormoär att kunna utveckla bättre ner och äggstockar med många omogna förebyggande och, i bästa äggblåsor. Detta leder till en kraftig ökning fall, botande behandling, av antalet kvinnor som uppfyller diagnosen. säger hon. 2018 BEHANDLINGS RIKTLINJER De första globala evidensbaserade riktlinjerna för PCOS publiceras. Grunden i behandlingen är livsstilsförändringar, ibland i kombination med p-piller för att sänka testosteronet och läkemedel som metformin mot insulinresistens.

Källor: The polycystic ovary syndrome: the first 150 years of study Eli Y Adashi m.fl. F&S Reports 2023, med flera.

2019

2026

Medicinsk Vetenskap 3–2026

om ohälsosam alkoholkonsumtion och deras förväntade livslängd påverkas negativt av uppdraget. Förtroendevalda utsätts också i stigande grad för hot, hat och våld och otillbörliga påverkansförsök. Uppdraget är också tidskrävande och medieexponerat, och saknar formell reglering. – Detta är oroande Elin Frögéli med tanke på hur viktigt det är att attrahera kompetenta individer till ledande politiska uppdrag och att dessa väljer att stanna kvar, säger Elin Frögéli, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Hur påverkar uppdraget som förtroendevald individers självupplevda hälsa?

Toppolitikers hälsa ska undersökas Att vara politiker är förknippat med hög stress och stora påfrestningar. Nu ska forskare undersöka hur hälsan påverkas hos personer som är ordförande i Sveriges kommunstyrelser.

TOPPOLITIKER i rikspolitiken upplever högre stressnivåer jämfört med högt uppsatta näringslivschefer, visar tidigare forskning. Dessutom rapporterar toppolitiker

”När man demoniserar en politiker så demoniserar man också väljarna.” Forskaren DAN HASSON apropå att tonläget i politiken hårdnat. Studier visar att ohövlighet i samhället ökat och att det visserligen kan leda till uppmärksamhet men även till lägre tillit, menar han. Källa: SR/Vetenskapsradion 12

Medicinsk Vetenskap 3–2026

HON LEDER EN studie som med hjälp av enkäter och djupintervjuer ska följa personer som har uppdrag som kommunstyrelsens ordförande i 290 svenska kommuner, och kontrollgrupper till dessa, från våren 2026 till slutet av 2028. Det är en grupp som hittills inte studerats ur ett arbetshälsoperspektiv. – Vår övergripande forskningsfråga är om det lokala toppolitikeruppdraget påverkar deras självupplevda hälsa negativt, säger Elin Frögéli. Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, är samarbetspartner i studien. Cecilia Odlind

29000 personer (drygt) hade i augusti 2026 skrivit under en namninsamling för trygg tillgång till östrogenläkemedel som har överlämnats till regeringen. Uppmärksamheten har redan lett till vissa politiska åtgärder för att stärka leveranssäkerheten. ”Nu behöver vi långsiktiga lösningar”, säger överläkaren och professorn HELENA KOPP KALLNER. Källa: #östrogenmarschen

Foto: Getty Images, Anders Bäckström

3 × politik

Kroppen runt

Populär medicin med växande nytta GLP-1-läkemedel används redan mot diabetes och obesitas. Nu undersöks de också mot allt från fettlever till drogberoende. Text: Ola Danielsson

HJÄRNAN

TARMEN

Dämpar hunger GLP-1-analoger är en läkemedelsgrupp som efterliknar hormonet GLP-1, som frisätts i tarmen när vi har ätit. Hormonet stimulerar insulinfrisättning, sänker blodsockret, fördröjer magsäckstömningen och dämpar aptiten. Läkemedlen utvecklades för behandling av typ 2-diabetes, men eftersom de också ger betydande viktnedgång har de fått stor användning i behandlingen av obesitas.

LEVERN

Behandling av fettlever

Bilder: Getty Images

MASLD, även känt som fettlever, är en vanlig leversjukdom som är nära kopplad till övervikt/obesitas och typ 2-diabetes. Studier visar att GLP-1analoger kan minska leverfett, dämpa inflammation och förbättra leverfunktionen hos personer med MASLD, även hos dem som inte har diabetes.

Källor: Areesha Moiz med flera, eClinicalMedicine augusti 2025. Heidi Taipale med flera, Lancet Psychiatry mars 2026. Yan Xie med flera, Nature Medicine januari 2025.

Minskat drogsug GLP-1 finns i hjärnans belöningssystem och studier tyder på att GLP-1-analoger kan minska suget efter droger som nikotin och alkohol. En stor registerbaserad svensk studie visar också att användning av GLP-analoger, särskilt semaglutid, är kopplat till minskat behov av sjukhusvård för psykisk ohälsa, något som enligt forskarna kan bero både på viktnedgång och direkta effekter på hjärnan.

HJÄRTA OCH KÄRL

Minskad strokerisk

GLP-1-analoger har visat sig minska risken för hjärtinfarkt och stroke. Det kan delvis bero på förbättrad blodsockerkontroll, men även sänkt blodtryck, minskad inflammation och stabilisering av plack i blodkärlen tros bidra.

HELA KROPPEN

Många effekter En studie jämförde 200 000 personer som fått GLP-1-analoger mot diabetes med 1,2 miljoner personer som fått annan behandling. I GLP-1-gruppen sågs lägre risk för 42 sjukdomstillstånd, bland annat psykos, kramper, Alzheimers och beroendesjukdom, och 19 negativa effekter – däribland tarmproblem och artrit.

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Aktuellt

Så ska drunkningsolyckorna minska

Flytväst hade kunnat rädda många män över 50 år som idag är överrepresenterade i drunkningsstatistiken.

Nya Centrum för drunkningsforskning ska samla kunskap och bidra till att färre människor skadas eller omkommer i vattenolyckor. 14

Medicinsk Vetenskap 3–2026

OMKRING 440 personer råkar ut för drunkning varje år. Ungefär hälften avlider och hälften överlever efter vårdinsatser. Kraftigt berusade män över 50 år står fortfarande för den största andelen drunkningsolyckor, men en grupp som också har ökat är unga män och pojkar med utländsk bakgrund. – Det är ett fruktansvärt slöseri

FORSKNINGEN SKA bland annat kartlägga vilka grupper som löper störst risk att drabbas, analysera bakomliggande orsaker och utvärdera vilka förebyggande insatser som faktiskt fungerar. – Målet är att ta fram kunskap som kan bidra till färre drunkningsolyckor i Sverige, men också internationellt. Det vi lär oss om beteenden, prevention och innovativa metoder vid räddningsinsatser kan komma till nytta även i låg- och medelinkomstländer, där problemet är ännu större, säger Andreas Claesson. Catarina Thepper Centrum för drunkningsforskning består i uppstartsfasen av omkring tio forskare med expertis inom bland annat akutsjukvård, drunkning och hypotermi. Etableringen ligger i linje med FN:s rekommendation från 2021 om att medlemsländer bör stärka sitt arbete med drunkningsprevention genom forskning och kunskapsutveckling.

Foto: Getty Images, European Society of Cardiology

med levnadsår som drabbar hela familjer. Med större kunskap hoppas jag att vi kan nå fram med riktade insatser. Det skulle till exempel kunna handla om simskolor, vattensäkerhetsutbildning och information som når alla grupper i samhället, säger Andreas Andreas Claesson, docent i akutClaesson sjukvård och verksam vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet. Han är föreståndare för nya Centrum för drunkningsforskning som ska ta fram evidensbaserad kunskap för att stärka vattensäkerheten, förebygga olyckor och förbättra det akuta omhändertagandet av personer som drabbas av drunkning. Ambitionen är att fungera som en nationell kunskapsnod. – Genom att samla data och expertis från sjukvård, myndigheter och frivilligorganisationer kan vi gå från att vara reaktiva till att arbeta mer förebyggande, säger Andreas Claesson.

Aktuellt

Åk dig lycklig!

Foto: Getty Images

Kan en berg- och dalbana stärka mänskliga relationer och påverka vårt välmående? Ett nytt forskningsprojekt ska utforska hur delade upplevelser och positiv stress i en nöjespark påverkar människor på kort och lång sikt.

Under sommaren har enkätdata och kroppsliga reaktioner i realtid samlats in på personer både före, under och efter de besökt Liseberg. – Vi vill undersöka vad som faktiskt händer när vi åker en berg- och dalbana. Vi är bland annat intresserade av ifall intensivt positiva upplevelser kan påverka vårt välmående både omedelbart och långt efter att åkturen är över, säger Daniel Berglind, forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, som gör studien i samarbete med Center for Wellbeing, Welfare and Happiness på Handelshögskolan i Stockholm och forskare vid London School of Economics.

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Foto: Getty Images, Gunilla Sonnebring

Känner du till sjukdomen?

Dold tarmsjukdom missas ofta Diagnosen mikroskopisk kolit ökar kraftigt i Sverige, särskilt bland äldre kvinnor.

Mikroskopisk kolit misstas ofta för andra mag- tarmsjukdomar.

Så kan det upptäckas:

Så vanligt är det

Mikroskopisk kolit beror på en inflammation i tarmen och orsakar långvarig, vattnig diarré. Sjukdomen drabbar ofta äldre personer, särskilt kvinnor. Den syns inte med blotta ögat vid en koloskopi, utan kräver vävnadsprover för att kunna diagnosticeras.

I en aktuell studie som publicerades i tidskriften Clinical Gastroenterology and Hepatology har forskare analyserat alla fall av mikroskopisk kolit i Sverige mellan 1995 och 2021, totalt över 22 500 personer med biopsiverifierad sjukdom. År 2021 hade 170 personer per 100 000 invånare i Sverige diagnosen mikroskopisk kolit. – Vi ser en tydlig och långvarig ökning över hela studieperioden. Det är vanligare än man tidigare

Medicinsk Vetenskap 3–2026

trott, vilket gör det extra viktigt att både vårdpersonal och patienter är medvetna om sjukdomen. Symtomen misstas ofta för andra mag-tarmsjukdomar, säger David Bergman, allmänläkare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Så behandlas det: Mikroskopisk kolit behöver ofta behandlas med läkemedel, kortison eller läkemedel som minskar förekomsten av diarré. Lotte Brandt

Utblick

”Flickor är mest utsatta”

AI har skapat helt nya virus

Bilder: Getty Images, Erik Flyg

SYNTETISKT. Forskare vid Stanford University har med hjälp av AI tagit fram helt nya bakteriofager, virus som infekterar bakterier. Forskarna utgick från en existerande bakteriofag som angriper tarmbakterien E. coli och lät språkmodeller som tränat på miljontals DNA-sekvenser föreslå sekvenser till nya bakteriofager. Nästan 300 syntetiserades och testades i laboratoriet, varav sexton visade sig vara livskraftiga och kunde infektera bakterier. En blandning av de nya virusen kunde snabbt slå ut bakterier som utvecklat resistens mot den naturliga förebilden. Resultaten öppnar för nya behandlingar mot antibiotikaresistenta bakterier. Bakteriofager kan inte infektera människor, men studien har väckt oro kring framtida risker med AI-genererade virus. I en kommenterande ledartext i Science konstaterar två forskare att förmågan att skapa virusgenom med generativ AI nu finns – men att regelverken för att hantera det säkert saknas. Science augusti 2026

LISA THORELL, professor vid Karolinska institutet, står bakom en åldersgräns för sociala medier som föreslås i en statlig utredning, eftersom forskning bland annat visar att sambandet mellan exponering för osunda kroppsideal via sociala medier och risken för ätstörningar eller självskadebeteende är starkt. Källa: Svenska Dagbladet

Forskning i svåra lägen kan bli lättare

Nya bakteriofager, virus som infekterar bakterier, har skapats med hjälp av AI.

Fler vårdplatser kopplas till färre självmord VÅRDRESURSER. När den psykiatriska vårdkapaciteten är bättre är självmorden färre, visar en studie från Lunds universitet. Antalet psykiatriska slutenvårdsplatser i Sverige minskade under

fall av mässling

med koppling till festivalen Urkult i Region Västernorrland under sommaren hade rapporterats i Sverige vid denna tidnings pressläggning. Majoriteten av fallen är barn i skolåldern och unga vuxna. De flesta av fallen har varit ovaccinerade mot mässling. Källa: Folkhälsomyndigheten

TIPS! Hör forskaren Hedvig Glans berätta mer i KI:s podcast Medicinvetarnas avsnitt: Är mässling farligt?

perioden 2015 till 2024. För att förstå effekterna analyserade forskarna om vårdkapaciteten i 20 svenska län kunde kopplas till antalet självmord. Resultaten visar att en ökning med tio psykiatriska vårdplatser per 100 000 invånare var förknippad med en minskning av självmordsdödligheten på 7,6 procent. Forskarna betonar att studien inte kan bevisa orsak och verkan, men att resultaten talar för att tillgång till slutenvård kan spela en viktig roll i suicidprevention. Enligt beräkningarna skulle en återgång till den vårdplatsnivå som fanns 2015 kunna motsvara omkring 83 färre självmord per år i Sverige. The Lancet Regional Health juli 2026

UTREDNING. Patienter som ofta utesluts från medicinsk forskning, exempelvis personer med demens, psykossjukdom eller akuta sjukdomstillstånd, ska få större möjlighet att delta. Det föreslås i ett delbetänkande i en utredning som regeringen tagit emot. Enligt förslaget ska närstående kunna ge samtycke för personer som saknar beslutsförmåga, istället för att som idag enbart rådfrågas. I akuta situationer, som hjärtstopp eller stroke, ska forskning kunna starta även om samtycke inte kan inhämtas direkt. Samtycke ska då ges i efterhand så snart det är möjligt. Om närstående saknas ska en oberoende chefläkare eller motsvarande kunna ge samtycke. Förslaget syftar till att inkludera fler patienter i forskning samtidigt som integritetsskyddet ska vara starkt. Det föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Källa: Socialdepartementet 17

Foto: Getty Images, SÖS Sjukhusfotografer, Marie Soler

Buksmärta hos unga

Hypnos i hemmet kan bli ett lätttillgängligt sätt att behandla magont hos barn och unga.

Hypnos kan hjälpa mot ont i magen Många barn och unga har återkommande magbesvär, utan att symtomen kan förklaras av någon känd organisk sjukdom i mag-tarmkanalen. Nu undersöks bland annat hypnos som en möjlig behandling.

Medicinsk Vetenskap 3–2026

ONT I MAGEN och andra magbesvär är vanligt bland barn och unga. När besvären återkommer under lång tid kan det handla om någon form av DGBI (disorders of gut-brain interaction) där samspelet mellan hjärnan och tarmen inte fungerar som det ska. Det kan bland

annat påverka tarmrörelserna och hur smärta upplevs. – Det innebär att man kan ha ganska mycket symtom även när en grundläggande utredning inte visar på något organiskt fel som kan förklara symtomen, säger Ola Olén, adjungerad professor i gastroenterologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Ett vanligt exempel är IBS (irritable bowel syndrome) där besvären kan yttra sig som diarré, förstoppning och buksmärta. Andra patienter har återkommande ont i magen, utan förändrad avföring. Gemensamt är att stress och hur man mår psykiskt ofta påverkar symtomen. – Psykisk ohälsa är en känd mycket stark riskfaktor, men sambandet mellan psykiskt mående och mag-tarmsymtom går åt båda hållen, säger Ola Olén. Grunden i behandlingen är att

”Genom att hjärnan lär sig att fästa mindre vikt vid signaler från magen kan de upplevda besvären minska” lära sig mer om tarmen och vad som orsakar symtomen. För många räcker det för att de ska må bättre, enligt Ola Olén. Han beskriver tarmen som en muskelstrumpa som klämmer fram maten. När man äter viss mat bildas lite mer gas, och ibland blir det osynk så att någon del blåser upp sig – som när man klämmer i ändarna på en avlång ballong. – Tarmväggen är känslig för att spännas ut. Det kan bli väldigt smärtsamt men är helt ofarligt, säger han. FÖR DEM SOM behöver mer hjälp

har psykologiska behandlingar som KBT (kognitiv beteendeterapi) och magtarmriktad hypnos visat bäst effekt, enligt Ola Olén. – Det kan kanske låta konstigt att behandla magbesvär med psykologi, men jag tycker inte att det är det. Genom att hjärnan lär sig att fästa mindre vikt vid signaler från magen kan de upplevda besvären minska, säger han. Med KBT kan man identifiera rädslo- och säkerhetsbeteenden som kan ha uppstått kring magbesvären och gradvis minska rädslan och uppmärksamheten på symtomen. Men väntetiderna är ofta långa, och det behövs mer lättillgängliga behandlingar för barn och unga. En sådan som forskargruppen undersöker nu är hypnos. – Det handlar inte om den sorts hypnos man kanske sett på tv, där en hypnotisör får personer att säga och göra konstiga saker mot sin vilja. Patienten har kontroll hela tiden och målet är att komma in i ett djupt avslappnat tillstånd där man kan arbeta med olika visualiseringar och tankemönster, förklarar Tea Soini, barnläkare och postdoktoral forskare som driver projektet.

Patienterna får lyssna på ljudfiler med avslappningsövningar och guidade dagdrömmar, som ska ge nya sätt att tänka på magen. – Det kan till exempel vara att färdas i en lång, kurvig rutschkana där de själva kan styra farten och färden går mjukt och behagligt framåt. Eller att föreställa sig magen som en luftballong där luften kan regleras, säger Tea Soini. Förhoppningen är att barnen sedan kan hitta tillbaka till lugnet och de nya tankesätten i vardagen. – Signalerna mellan tarmen och hjärnan går i båda riktningarna, och vi tror att behandlingen Ola Olén förändrar hur hjärnan påverkar magen. När man blir mindre stressad minskar symtomen, säger Tea Soini. METODEN ANVÄNDS I

klinisk praxis i NederlänTea Soini derna och har enligt Tea Soini visat goda resultat där. Nu har hon och hennes kollegor testat den i en pilotstudie med 32 svenska barn och ungdomar med besvär som IBS eller magsmärta. Efter att ha lyssnat på ljudfilerna hemma cirka 15 minuter om dagen under tolv veckor rapporterade 40 procent en kliniskt betydelsefull förbättring av sina symtom. Studien saknade kontrollgrupp och resultaten bör tolkas försiktigt, men forskarna bedömer att metoden är tillräckligt lovande för att gå vidare med. FORSKARGRUPPEN genomför nu en större studie, PIPPI-projektet, där hypnos jämförs med KBT. De 300 deltagarna lottas till de olika behandlingarna, för att forskarna ska kunna undersöka om de fungerar lika bra eller om vissa barn kan ha större nytta av den ena metoden än den andra. – Om vi kan visa att hypnos fungerar tillräckligt bra skulle det kunna bli ett lättillgängligt alternativ som barn och unga kan genomföra hemma, oavsett var i landet de bor, säger Tea Soini. Ola Danielsson

Det här är DGBI Disorders of Gut-Brain Interaction, DGBI, är ett samlingsnamn för en grupp diagnoser där samspelet mellan hjärnan och mag-tarmkanalen har stor betydelse. Tidigare användes benämningen funktionella mag-tarmsjukdomar. Vanliga varianter är IBS, funktionell buksmärta och funktionell dyspepsi. Diagnosen ställs utifrån typiska symtom och oftast behövs bara en mycket begränsad provtagning. Omkring 10–20 procent av barn och ungdomar har någon form av funktionella magbesvär. Både barn och vuxna drabbas men besvären är särskilt framträdande under tonåren. Två tredjedelar av unga med IBS har blivit av med sina besvär vid 24 års ålder, visar en studie av Ola Olén och hans kollegor. DGBI/funktionella magbesvär beror på en kombination av faktorer. Kända riskfaktorer är bland annat kvinnligt kön, genomgången mag-tarminfektion, psykisk ohälsa och stress eller trauma tidigt i livet. Även psykisk ohälsa eller DGBI hos en förälder kan bidra till ökad risk. Källa: Ola Olén Medicinsk Vetenskap 3–2026

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Nyfiken på tatueringar

Kan färgen hålla sig i skinnet? GADDAD? Var fjärde svensk är tatuerad och bland unga kvinnor är det ännu vanligare. Men vad har du egentligen sprutat in i din hud? Vi har pratat med forskarna som vet mer. Text: Annika Lund

Foto: Getty Images

Medicinsk Vetenskap 3–2026

ET RÅDER OLIKA bud om hur vanligt det är med tatueringar. Väljer man att lita på Folkhälsomyndighetens senaste miljöenkät har var fjärde svensk smyckat sin hud och det är numera vanligare hos kvinnor: 28 procent av kvinnorna och 21 procent av männen uppger att de har tatuerat sig. För båda könen är det vanligare hos yngre personer. Små och enfärgade motiv dominerar, stort och färggrant är vanligast hos yngre män. De allra flesta får inga besvär av sin tatuering. Men för vissa leder den till utdragna hudproblem. I Folkhälsomyndighetens enkät uppger 4,7 procent att de har hudbesvär på grund av sin tatuering. En del av dem brottas med besvärlig kontaktallergi, där färgen ger stark klåda. Det finns fler komplikationer – mer om dem längre ned i texten. Men – vi tar det från början. Hur går egentligen en tatuering till? Varför stannar färgen i huden? Eller – gör den ens det?

Ordet tatuering kommer från det polynesiska ordet tatau, som betyder ungefär ”att slå” eller ”att knacka”. Ordet kom in i engelskan under 1700-talet efter James Cooks resor i Stilla Havet och därifrån lånades det vidare till andra språk.

ETT TATUERINGSVERKTYG gör tiotusentals nålstick per minut och fylls kontinuerligt med färg. Målet är att placera färgpigmenten i dermis, det mellersta hudlagret, ungefär en till två millimeter under hudytan. Hamnar färgen för ytligt försvinner den när huden förnyas. Hamnar den för djupt kan motivet bli suddigt. När färgen hamnar i dermis, läderhuden, reagerar immunförsvaret, framför allt makrofager, ”storätarna”. De slukar färgpigmenten – men klarar inte av att bryta ned dem på samma sätt som de brukar göra med till exempel bakte-

rier. Pigmenten är beständiga och blir kvar inuti immuncellerna. När de så småningom dör frigörs pigmenten lokalt, där nya makrofager äter upp dem. Resultatet är ett långsamt, lokalt kretslopp där färgen förflyttas mellan immunceller. Det här lyckades franska forskare visa i en studie på möss från 2018. Det var första gången någon lyckades förklara varför bilden stannar på huden trots cellförnyelser, förklarar Nanna Fyhrquist, forskare inom immunologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. – Den huvudsakliga generationsväxlingen av färgpigment sker i makrofager, säger hon. Men storätarna påverkas av att fyllas med pigment. Det visar en schweizisk studie från 2025, där forskare undersökte möss som fått baktassens trampdyna täckt av tatueringar. På en människa skulle motiven motsvara ungefär en handflata i storlek. Forskarna kunde i realtid följa flera immunologiska reaktioner. Inom loppet av tio minuter hade färgpigment nått lymfkörtlar nära musens ”knä”, där en tydlig immunreaktion drog igång. En stor del av färgen dröjde sig kvar där. Det ligger i linje med tidigare obduktionsstudier på människor – näraliggande lymfkörtlar tar emot tatueringsfärg. Men i den här musstudien såg forskarna att en del färg fördes vidare i systemet. Den nådde lymfkörtlar inne i buken. – Det är viktigt att veta var pigmenten hamnar. Fastnar de i de första lymfnoderna eller kan de röra sig vidare i kroppen? I den här musstudien gjorde de det, men vi vet inte vad som gäller för människor, säger Nanna Fyhrquist. Den schweiziska musstudien visade att makrofager i det tatuerade området var närmast proppfulla av färgpigment. Det var väntat – det är som sagt så motivet blir permanent. Men forskarna kunde också visa att det spelade roll för immuncellernas funktionsförmåga. När mössen fick mRNA-vaccin mot covid-19 hade de sämre antikroppssvar än kontrollmöss, som inte hade tatuerats. Men när de fick ett influensavaccin som bygger på en annan vaccinteknik, då hade de tvärtom starkare antikroppsvar. Det tyder på att tatueringen påverkar hur immunsystemet reagerar – åtminstone hos möss. MEN SPELAR ALLT detta någon roll? Att vaccinsvar hos möss förändras, att färgpigment förs till lymfkörtlar och vidare i lymfsystemet – har det relevans för den som vill markera en milstolpe i livet? Eller rista in något

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Foto: Sjöhistoriska museet

Nyfiken på tatueringar

Axel Wilhelm Johansson (till vänster) lär ha varit Sveriges första professionella tatuerare. 1910 öppnade han en tatueringsstudio i Göteborg.

Foto: Sjöhistoriska museet, Åsa Bongnell Höjer

som speglar djupa känslor i sin hud? Eller bara få känna sig fin? Forskarna vet helt enkelt inte, säger Nanna Fyhrquist. – Jag vill inte vara en olyckskorp som skrämmer den som väldigt gärna vill göra en tatuering. Men som forskare i immunologi kan jag inte ignorera att mössens immunförsvar påverkas. Samtidigt är det djurstudier och vi vet inte om de gäller även för människor, säger hon. MÅNGA TATUERINGSFÄRGER innehåller tveklöst hälsoskadliga ämnen. Svart färg innehåller ofta carbon black, ett kolbaserat pigment som vanligen skyddar gummit i bildäck mot UV-strålning. Äldre tatueringsfärger var ofta metallbaserade, där kadmium kunde ge gult, orange och rött, krom grönt, kvicksilver rött och kobolt blått. Men metallbaserade färger har ofta en mattare ton. Sedan några decennier dominerar färger med azo-pigment, som ger klara och intensiva färger. När azo-pigment bryts ned kan cancerframkallande ämnen uppstå.

”Jag vill inte vara en olyckskorp som skrämmer den som väldigt gärna vill göra en tatuering.” Därutöver ingår lösningsmedel, bindemedel, konserveringsmedel och ibland andra hjälpmedel. Men, som vid all toxicitet: det handlar om hur mycket man får i sig. EU:s kemikalielagstiftning REACH begränsar sedan 2022 halterna av toxiska ämnen i tatueringsfärger. Fokus ligger särskilt på sådant som kan vara cancerframkallande, påverka fertilitet eller ge allergier. Det finns dock inget system med förhandsgranskning. Ingen myndighet godkänner tatueringsfärger innan de börjar säljas. – Nej, för de här kemikalierna är inte gjorda för att användas i huden – eller i kroppen överhuvudtaget, säger Ina Anveden Berglind, överläkare vid Centrum för arbets- och miljödermatologi i Stockholm och anknuten som forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Nanna Fyhrquist är forskare vid Karolinska Institutet.

Medicinsk Vetenskap 3–2026

LÄKEMEDELSVERKET ÄR tillsynsmyndighet för tatueringsfärger. Under 2024 inspekterades tatueringssalonger i ett hundratal kommuner. Totalt 445 tatueringsfärger granskades vid dessa tillsynsbesök. Drygt hälften klarade inte kraven på märkning enligt REACH. Ofta handlade det om att själva innehållsförteckningen var bristfällig. – När märkningen har så stora brister kan inte ens en mycket seriös tatueringsstudio garantera att färgen faktiskt lever upp till regelverket, säger Ina Anveden Berglind. Det har länge funnits en oro för att tatueringar skulle öka risken för cancer, framför allt lymfom och hudcancer. I Sverige har forskare skickat enkäter med frågor om till exempel storlek och färg på eventuella tatueringar till personer med lymfom och olika slags hudcancer, identifierade via cancerregistret. Matchande kontrollpersoner, utan motsvarande cancerdiagnos, har fått samma frågor. De svenska studierna har visat statistiska samband. De som hade haft lymfom eller melanom var något oftare tatuerade än kontrollpersonerna. Vid skivepitelcancer sågs inte motsvarande samband. Studierna har väckt uppmärksamhet, särskilt den om lymfom. Men hur ska de tolkas? Med stor försiktighet, menar Maria Feychting, professor i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. – Det finns fortfarande få studier inom området och de har gett osäkra resultat, säger hon. En av osäkerheterna Maria Feychting pekar ut är att svarsfrekvensen var låg. Endast drygt hälften av de som hade haft cancer besvarade enkäten och hos kontrollpersonerna var det ännu färre. Det gällde både lymfom- och melanomstudien. I vissa fall hade det gått lång tid mellan tatueringen och svarstillfället, vilket kan ge minnesfel kring till exempel solvanor. Något tydligt dos-responssamband sågs inte heller – stora tatueringar gav inte högre cancerrisk. I lymfomstudien var cancerrisken högst under åren närmast efter tatueringen, vilket är oväntat med tanke på att cancerutveckling tar tid. I melanomstudien fick de flesta sin tumör utanför det tatuerade området. Nyligen publicerades en sammanställning 24

Medicinsk Vetenskap 3–2026

av sju tidigare gjorda studier, däribland de svenska. Enligt den finns det idag inget övertygande stöd för att tatueringar ökar risken för hudcancer eller lymfom. – Vi omger oss med många cancerframkallande ämnen och de finns även i tatueringsfärgerna. Det måste inte betyda att tatueringar ökar risken för cancer. Vi behöver säkrare studier innan vi kan ge tydliga besked, säger Maria Feychting. Sådana studier pågår. REDAN NU ÄR det säkert är att tatueringar kan ge infektioner och hudreaktioner. Om infektionerna kan man fatta sig kort – risken är låg om man går till en seriös tatueringsstudio, där kunskaperna om hygien är goda. Hudreaktionerna kan däremot bli en utdragen historia. De går tyvärr inte att förebygga genom att vara noggrann med valet av utförare. – Det är individuellt hur man reagerar på olika ämnen i tatueringsfärgen, säger Ina Anveden Berglind. Generellt tycks risken för långvariga hudbesvär öka med tatueringens storlek. De siffror som finns visar att tolv procent av dem med stora tatueringar (större än fem handflator) får hudbesvär, att jämföra med två procent vid mindre motiv. Röd färg kommer med en egen varnings-

Förbryllande tatueringar Världens äldsta säkert identifierade tatueringar sitter på Ötzi, den cirka 5 300 år gamla mumifierade man som hittades i Alperna 1991. Ötzi har 61 tatueringar i form av linjer eller kors på bland annat ryggen, handleden (bilden) och vaderna. De är gjorda genom att finfördelat träkol har gnuggats in i små snitt i huden. Forskare diskuterar syftet med tatueringarna, där en teori är att de kan ha haft en medicinsk funktion. Det stöds bland annat av att flera av dem sitter nära områden där Ötzi har tecken på förslitningar och skador. Källa: Sydtyrolens arkeologiska museum.

Ina Anveden Berglind är läkare och anknuten som forskare vid Karolinska Institutet.

Maria Feychting är professor vid Karolinska Institutet.

Bild: South Tyrol Museum of Archaeology/Foto-dpi.com och EURAC/Samadelli/Staschitz

”De här kemikalierna är inte gjorda för att användas i huden – eller i kroppen överhuvudtaget.”

Foto: Ulrika Berglind, Andreas Andersson

Nyfiken på tatueringar

Vad föreställer din tatuering?

flagg. Röda tatueringar ger oftare besvär i starkt solljus, så kallade fototoxiska reaktioner. I en studie rapporterade drygt var femte tatuerad person att de hade solutlösta reaktioner, där tatueringen i princip omedelbart börjar klia, rodna, svullna eller göra ont. – De här besvären kommer man förbi genom att täcka över tatueringen med kläder, men om den sitter på till exempel händerna, nacken eller halsen så är det svårare. Det är inte heller så roligt att alltid behöva ha långbyxor när man är i solen om tatueringen sitter på benen, säger Ina Anveden Berglind.

Fotnot: Mycket i texten är hämtat ur kunskapssammanställningen Tatueringar och hälsa från Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Sara von Bahr Grebäck, projektsamordnare vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.

Foto: Privat, Christina Sundqvist, Sanna Johannesson, Marcela Cubura Berkes

ETT ANNAT LÅNGVARIGT hudbesvär är kontaktallergi – allergi mot något ämne i tatueringsfärgen. Den kan ge en alldeles infernalisk klåda, på en nivå som gör tatueringen svår att leva med. Ytterst besvärligt, eftersom kontaktallergi är livslångt – och tatueringen är permanent. – Ibland finns ingen annan utväg än att avlägsna tatueringen kirurgiskt. Är det en stor yta får man täcka med hudtransplantat efteråt, säger Ina Anveden Berglind. Den vanligaste metoden för att ta bort en tatuering är laser. Men vid just kontaktallergi kan den göra mer skada än nytta. När lasern träffar tatueringen slås färgpigmenten sönder till mindre fragment. Då blir det lättare för immunsystemet att transportera bort dem, vilket gör att tatueringen gradvis bleknar. – Men partiklarna förs bara bort från huden, inte ut ur kroppen. Vi vill undvika att sprida färgpigment som kan ge kontaktallergiska reaktionerna till övriga kroppen, säger Ina Anveden Berglind. Kortisoninjektioner i det kliande området kan ge lindring, men behandlingen behöver vanligen upprepas. Mer bestående effekt kan i bästa fall ges av en JAK-hämmare i krämform. Detta immundämpande läkemedel, som används vid handeksem, hjälpte två patienter att helt slippa sin klåda, enligt en relativt nyligen publicerad studie. – Det är inte ofarliga ämnen man tar in i kroppen när man tatuerar sig. Jag tycker man ska tänka igenom sin tatuering mycket noggrant och känna till att riskerna för hudbesvär ökar om motiven är stora och färggranna eller innehåller röd färg. Samtidigt ligger jag inte sömnlös över riskerna med tatueringar – och behovet av kroppssmyckning verkar vara djupt rotat i oss eftersom vi har hållit på med det i tusentals år, säger Ina Anveden Berglind.

Möt tre personer som hämtat sina motiv från den medicinska världen.

– Motividén fick jag när jag läste molekylärbiologi och fascinerades av att två meter DNA kan rymmas i en enda cell. Jag kom med en stor tjock lärobok från universitetet till tatueraren som fick kalkera av DNA-illustrationen på genomskinligt papper, detta var i slutet av 1990talet och han hade ingen scanner. Jag har inte haft några hälsobesvär av min tatuering och bara fått positiva reaktioner.

Sophia Godau, biomedicinsk analytiker vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

– Tatueringen föreställer labbglas och är mitt sätt att lyfta fram det

viktiga arbete som sker bakom kulisserna – både för diagnostik, behandling och forskning. Utan labbet funkar inget! Många tycker att tatueringen är cool och lite nördig. Men min allra första tatuering ångrar jag, den var ett rebelliskt tonårsinfall. Mina tatuerade hudytor är mer solkänsliga. Någon gång har jag bränt mig och fått blåsor om jag slarvat med solskyddsfaktorn.

Linda Sturesson Stabel, forskare vid institutionen LIME, Karolinska Institutet.

– Min forskning handlar om hur man kan minska hälso- och sjukvårdens utsläpp av växthusgaser. Sektorn som ska arbeta för hälsa och rädda liv, bidrar också till klimatförändringar, som är ett hot mot hälsa och liv. Det är paradoxalt. Med min forskning vill jag bidra till hälsa och för mig symboliserar mina blad på ryggen liv. Jag har inte upplevt några hälsoproblem till följd av tatueringen, men ibland har jag funderat på om jag kommer att göra det. Medicinsk Vetenskap 3–2026

Intervjun

Som ung gick han igenom en omvälvande tid. Idag försöker utvecklingsbiologen Jens Hjerling Leffler förstå vad som händer i hjärnan när vi blir vuxna. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

I huvudet på Jens

OM LITEN drömde Jens Hjerling Leffler om två saker: att bli forskare och att bli väldigt rik. Han testade forskning först och valde det svåraste området han kunde hitta: neurovetenskap. – Det är matematik och fysik blandat med biologi, väldigt komplicerat. Jag kände att i detta vill jag simma, säger han och drar igång kaffemaskinen och tar en snus. Tidigt såg han behovet av att systematisera hjärnans byggstenar, cellerna som den består av. – Jag upplevde att hjärnans komplexitet vid den här tiden ignorerades av många forskare. Det var en grå massa som man stoppade in elektroder i. Och så brydde man sig inte riktigt om vilka celler det var man verkligen mätte. Men det har ju stor betydelse, säger Jens Hjerling Leffler. Han såg en nisch och ägnade två av sina fem år som postdoktor vid New York University åt att utveckla hur man separerar fram enskilda hjärnceller, något som var en förutsättning för att kunna karakterisera varje celltyp. Kollegan Sten Linnarsson hade tagit fram en ny

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Jens Hjerling Leffler Titel: Professor i molekylär psykiatri vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet. Ålder: 51 Familj: Fru och två barn, elva och sex år gamla. Jag tycker om: Att köra snabbt, segla och fågelskåda. Men inget av detta hinner jag göra särskilt ofta. Jag är mest med min familj och det älskar jag. Motto: Måste jag välja ett? Ut med det gamla, in med det nya.

metod för att mäta genuttryck i enskilda celler och tillsammans kunde de karakterisera alla hjärnans celltyper i en atlas baserat på deras respektive aktuella genuttryck. – Idag är det den principen som de allra flesta använder, säger han. I ETT ANNAT projekt har forskargruppen tagit fram en metod för att med hjälp av genuttryck identifiera vilka celler som ligger bakom risken för komplexa sjukdomar. Genetisk forskning har genom åren genererat långa listor med gener som kopplats till ökad risk för psykisk sjukdom. – Det finns hundratals identifierade riskgener men de säger egentligen inte så mycket. Med vår metod som integrerar genetiken med neurobiologin kan vi i stället koppla sjukdomsrisk till en viss celltyp, nervnätverk eller hjärnregion. Det ökar precisionen betydligt och gör det mer praktiskt användbart, förklarar han. Idag sitter han i ledningsgruppen för ett konsortium som samlar 1300 forskare inom psykiatrisk genetik där han leder en undergrupp inom det som kallas funktionell genomik. Men dessa två projekt var egentligen bara

Med en adhd-diagnos och en ofullbordad grundutbildningsexamen i bagaget var vägen till en professur kanske inte spikrak. Men det har gått strålande för professor Jens Hjerling Leffler. ”Att leda forskning passar faktiskt bra med min diagnos”.

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Intervjun exempel på lyckosamma sidospår, förklarar Jens Hjerling Leffler. Frågan som verkligen intresserat honom hela tiden är vad det innebär att bli vuxen. Närmare bestämt, vad händer under den senare delen av hjärnans utveckling, perioden då vi går från ung till vuxen? Det sista att mogna i hjärnan är pannloben och den är inte helt färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern. – Det här är en tid då vi ska ställa om från att ha varit inriktade på att lära oss saker, hitta oss själva och interagera med vänner till att bli mer exekutiva, administrera och ta ansvar. Den här sena delen av hjärnutvecklingen sammanfaller också med ökad risk för flera psykiatriska sjukdomar som schizofreni, bipolär sjukdom och depression. Hur det här hänger ihop vill jag förstå mer om, säger han. Jens Hjerling Leffler gick själv igenom en svår och omvälvande period runt 25-årsåldern då han även hade en depression. – Det omformade mig som människa. Jag gick från att vara en social och ganska lättsam person med mycket fantasi till att bli en välorganiserad person som driver stora projekt. Något förändrades i min hjärna i processen och något i min person gick förlorat, säger han. JENS HJERLING LEFFLER har intresserat sig för de molekylära mekanismer som är involverade i den här utvecklingsprocessen. I försök har forskargruppen kunnat slå ut så kallade transkriptionsfaktorer under olika delar av utvecklingen i celler från mushjärnor och kunnat se att dessa faktorer kontrollerar vad en viss cell ska hålla på med vid en viss tidpunkt. I tidig hjärnutveckling styr de vilken typ av cell som ska bildas och till vilket hjärnområde den ska migrera till. Och senare hur den ska integreras i ett större neuronalt nätverk. – Om vi förstår de här komplicerade processerna i hjärnans utveckling bättre så tror jag att det samtidigt kan ge ökad förståelse för psykiatriska sjukdomar, säger han. Men några enkla, tydliga svar på sina frågor förväntar han sig inte. – Nej, vi kommer inte att förstå exakt vad schizofreni är. Vi blir aldrig klara. Och för mig innebär det en stor frihet att studera något som är så väldigt komplext och olösligt, säger han. Det betyder inte att små kunskapssteg inte

”Jag gillar inte när man romantiserar genier eller har för stor respekt för historien och traditionerna” 28

Medicinsk Vetenskap 3–2026

kan göra stor skillnad. Psykiatriska sjukdomar utgör en mycket stor kostnad för samhället och ett stort lidande för många människor så kunskap om exempelvis hur man kan förutsäga risk för psykos eller hur man kan skilja mellan olika typer av depression skulle kunna få betydelse. – Även om vi bara kan öka kunskapen lite så kan det ge väldigt stor inverkan. Samtidigt anser jag att även forskning som inte är uppenbart nyttig också är viktig. Att försöka förstå världen är djupt mänskligt och det har ett egenvärde, säger han och står nu och viftar med dörren för att få in luft i rummet som blivit väldigt varmt. Frågan engagerar helt klart Jens Hjerling Leffler. Han tycker att forskare ibland blir missförstådda. – Att forska är jättesvårt och innebär mycket hårt arbete. De flesta forskare försakar mycket annat i sitt liv, säger han. SJÄLV LEVER Jens Hjerling Leffler med en adhd-diagnos som han fick i vuxen ålder. Utmaningarna som kommer med diagnosen brottas han med dagligen. – Jag missar regelbundet möjligheter och det kan jag sörja. Fokus kan lätt förflyttas, en del saker blir oavslutade, som exempelvis min grundutbildning. Men det gick bra att disputera och bli professor trots detta, säger han. Kanske har hans lite ovanliga bakgrund lett till den något rebelliska idén om att forskning ska vara som punkrock. – Med det menar jag att alla ska kunna få göra forskning, man behöver bara en bra fråga och drivet att besvara den. Jag gillar inte när man romantiserar genier eller har för stor respekt för historien och traditionerna, det riskerar att bli hämmande. Det viktiga är att tänka fritt och våga göra nya grejer, säger Jens Hjerling Leffler. Men vilka nya projekt som forskargruppen bör satsa på framgent är inte helt lätt att avgöra, tycker han. – Med AI kommer nya möjligheter och allt går väldigt fort. Och en del av de forskningsresultat som publiceras kommer nog visa sig inte stämma. Det gör det svårare att avgöra hur vi ska prioritera vår verksamhet. Men den nya tekniken innebär också enorma möjligheter och kommer att leda till mycket ny kunskap. Det gör mig exalterad, jag längtar till att se vad vi kommer att få veta, säger Jens Hjerling Leffler.

Barndomsdrömmen att bli riktigt rik, hur gick det med den?

– Jag gav upp den. Jag insåg hur mycket jag älskar att vara forskare. Man får träffa så otroligt intressanta människor. Man får leva i idévärlden. Att fundera på hur saker fungerar är väldigt lyxigt, säger han.

”Det är jättesvårt att forska. Men det ska man inte ha så mycket respekt för”, säger Jens Hjerling Leffler.

Jens Hjerling Leffler om … … vad han tänker på nu: Hur vet en cell hur gammal den är? Man har länge trott att det var styrt av hormoner men sexuell mognad korrelerar inte med hjärnans utveckling.

… att stå på scen: Det får mig att leva upp, jag blir inte alls nervös. Eftersom jag tänker samtidigt som jag pratar så förvånar jag ibland även mig själv med nya insikter under ett föredrag.

… beslutsvecka: Under en tid i mitt liv tog jag ledigt en vecka varje år och promenerade i skogen och funderade på min framtid. Det var ett sätt att hitta riktning och undvika grubbel resten av året.

… sociala nätverk: Forskning sker i mötet mellan människor. Det bästa jag vet med labbet är människorna i det. Min vän har kallat mig en ”high connectivity node” (en sambandscentral för nerver i hjärnan).

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Tarmcancer

Allt fler unga drabbas

Tarmcancer ökar bland yngre, särskilt yngre kvinnor. De har också oftare mer framskriden sjukdom vid diagnostillfället. Forskarna vill hitta fler tidigt och ser hopp: I form av en vanlig värktablett. Text: Annika Lund Illustration: Sofia Di Marco

Medicinsk Vetenskap 3–2026

OKTOBER 2024 sitter en förväntansfull forskargrupp i ett konferensrum som hör till Karolinska Universitetssjukhuset. De ska få höra resultatet från en åttaårig studie som precis har gått i mål – alla studiedeltagare har följts minst tre år efter avslutad behandling. Nu ska forskarna få veta om deras arbete kommer spela roll för patientgruppen. – Ögonblicket när vi fick studiens resultat presenterat kommer jag bära med mig resten av livet. Först var det knäpptyst i 30 sekunder. Sedan sjönk det in vad vi såg på skärmen – och då bröt jublet ut, säger Johan Lindberg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. DEN SÅ KALLADE ALASCCA-studien visar att låg dos acetylsalicylsyra halverar risken för återfall av en vanlig variant av tarmcancer. Effekten är därmed högre än för de flesta andra tilläggsmediciner, säger Anna Martling, professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet. – Läkemedlet är dessutom väldigt billigt En låg dos acetylsalicylsyra kan halvera risken för återfall i vissa former av tarmcancer.

Johan Lindberg är docent vid Karolinska Institutet.

Anna Martling är professor vid Karolinska Institutet.

och har få biverkningar om man jämför med cytostatika eller immunterapi – eller egentligen med vilken tilläggsmedicin som helst, säger Anna Martling, som var huvudansvarig för studiens genomförande. När studien startade 2016 hade forskarna länge sett ett återkommande mönster: acetylsalicylsyra, ASA, tycktes påverka cancerförlopp – men bara ibland. Särskilt från hjärtsjukvården, där läkemedlet sedan länge har använts under varunamnet Trombyl, fanns bifynd som inte kunde ignoreras. Blicken riktades mot tumörer med avvikelser i PIK3-generna, som styr tillväxt och celldelning. Störd signalering i dessa gener kan ge okontrollerad celldelning, det vill säga cancer. Med de pusselbitarna designades en stor studie – 3 500 patienter från 33 sjukhus i Norden fick sina tarmtumörer genanalyserade. De som hade förändringar i PIK3-signalvägen lottades mellan två grupper, där en fick låg dos ASA och den andra placebo. JOHAN LINDBERG FICK uppdraget att bygga ett labb som mäktade med att genomföra alla dessa genanalyser. En logistisk utmaning med högst konkreta svårigheter, där rekrytering var en: bioinformatiker som analyserar genetisk data var en tydlig bristvara när studien startade. Labbet, som hör till en forskningsmiljö, skulle dessutom leverera kliniska svar i sjukvårdens tempo eftersom patienterna var under utredning och väntade på behandling. – Vissa veckor skulle vi leverera 30 analyser, andra inga. Det var ett maratonlopp att hålla allt rullande, vardag som helgdag, året runt, säger Johan Lindberg. Studien är nu klar. Den visar att var tredje tarmcancerpatient har avvikande gener längs den aktuella signalvägen, PIK3. Nära 15 procent av dem som behandlades ”som vanligt”, det vill säga fick placebo, fick återfall inom tre år. Med tillägg av ASA var det hälften så många. I SVERIGE VÄNTAS ASA-behandling rädda 200 till 300 tarmpatienters liv på årlig basis, snålt räknat. I ett globalt perspektiv kan det röra sig om 50 000 räddade liv per år. Riktlinjerna för tarmcancerbehandling

”Ögonblicket när vi fick studiens resultat presenterat kommer jag att bära med mig resten av livet.” Johan Lindberg 32

Medicinsk Vetenskap 2–2026

Foto: ,Ulf Sirborn, Liza Simonsson, Getty Images

Tarmcancer

Foto: Christian Gustavsson

”Det var tungt att parkera mina drömmar” ”Jag har vuxit upp i en krögarfamilj där hela familjen är intresserad av mat. För ungefär tio år sedan började jag lägga ut matlagningsklipp på Youtube. Jag lagade persisk mat med mamma och bjöd kompisar på vegansk kebab, alltid i glad och kul ton. Under pandemin blev jag permitterad från mitt jobb och började laga konstiga, roliga pizzor. Det var tikka masala-pizza, persisk pizza och blåbärspizza. Plötsligt hade jag över 200 000 följare och blev Pizza-Benji. Den rollen gjorde det möjligt att starta en sommarrestaurang på Gotland. Sommaren 2025 körde vi för fjärde året i rad – allt gick bra. Jag såg fram emot resten av året, då skulle jag köpa en lägenhet och starta en ny krog. Det blev inte så. Redan under sommaren märkte jag att det blödde ur ändtarmen. Det visade sig vara ändtarmscancer. Det var väldigt tungt att parkera drömmarna för att istället få strålning, cytostatika och operation. Samtidigt kändes drömmarna små i jämförelse med viljan att bli frisk igen. Medan jag har varit sjuk har kompisar gift sig och gått klart sina utbildningar. Det är ensamt att ha cancer – kanske extra ensamt om man är ung. Alla har varit otroligt fina mot mig, men i slutändan har jag gått igenom allt själv. Nu är jag färdigbehandlad. Enligt tumöranalysen har jag har låg risk för återfall. I höst får jag nycklarna till en lägenhet och jag ska öppna en restaurang i Stockholm. Allt detta gör mig väldigt glad. Men jag är fortfarande väldigt tagen och trött.”

BENJAMIN DELFI Ålder: 30 år. Gör: Driver sommarrestaurangen Le Mur i Visby, ska starta en systerkrog i Stockholm. Driver TikTok-kontot @pizzabenji.

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Tarmcancer ”De som är 40 eller 50 år och får tarmcancer i dag har levt hela livet med den livsstil som är vanlig i dagens samhälle.” Anna Martling

har skrivits om i rekordfart. Numera rekommenderas alla patienter med de aktuella genförändringarna om i rekordfart. Numera rekommenderas alla patienter med de aktuella genförändringarna att få ASA som tillägg. Det ställer krav på sjukvården i hela landet: alla patientutredningar ska innehålla de molekylära genanalyser som behövs – de som på fackspråk kallas för ”en bred panel” och som omfattar cirka 400 gener. I Stockholm har den kliniska verksamheten förberetts medan studien pågick. Johan Lindberg arbetar numera deltid även på Karolinska Universitetssjukhuset, som har tagit över såväl den tekniska mjukvaran som de upparbetade rutinerna. Varje genanalys kostar ungefär 20 000 kronor att genomföra. Kostnaden motiveras av att PIK3-mutationer är vanliga – och ASA är billigt och effektivt. Men analyserna ger mer information, som kan vara viktig vid behandlingsval. Ibland avslöjas andra genförändringar, som kan vara mycket ovanliga. Ibland finns perfekt matchande läkemedel. – Man kan säga att den precisionsdiagnostiken följer med på köpet, säger Johan Lindberg. SJUKVÅRDEN KRING TARMCANCER har förändrats kraftigt under det senaste året. Men även patientgruppen är under förändring. För 30 år sedan fick 4 800 personer tarmcancer. Nu är patientgruppen har blivit större – under 2024 drabbades nära 7 600 personer. Och sjukdomen har krupit ned i åldrarna. – För tio år sedan var ungefär fem procent av de som insjuknade under 50 år. I dag är tio procent under 50 år. Det är en ganska alarmerande ökning, säger Anna Martling. Tarmcancer förskjuts mot lägre åldrar även i resten av Europa, USA och Australien. Den mest framträdande ökningen finns hos yngre kvinnor som får cancer till vänster i buken, där tjocktarmen vänder nedåt och övergår i ändtarmen. De här vänstersidiga tumörerna skiljer sig från de högersidiga på flera sätt. Bland annat anses livsstilsfaktorer spela större roll för sjukdomsutvecklingen. 34

Medicinsk Vetenskap 3–2026

– Vi tänker oss att ökningen av kvinnor som får vänstersidiga tumörer speglar att män och kvinnor har börjat leva allt mer lika under de senaste 30 till 40 åren, säger Anna Martling. Hon berättar att de yngre som insjuknar i dag ofta har högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes – en samsjuklighet som även finns hos äldre patienter och som också har krupit ned i åldrarna. – De som är 40 eller 50 år och får tarmcancer i dag har levt hela livet med den livsstil som är vanlig i dagens samhälle, säger Anna Martling. DET FINNS FLERA kända riskfaktorer för tarmcancer. Viss genetik ökar risken, liksom inflammatorisk tarmsjukdom, som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit (IBD). Men inget av detta har blivit vanligare. Forskarna tror därför att förklaringen till ökat insjuknande i tarmcancer ligger i livsstilsrelaterade faktorer, som hur vi äter, dricker och rör oss (se faktaruta på sida 26). Sådana här påverkbara faktorer förklarar mellan 35 och 45 procent av all tarmcancer. Här kan samhället hjälpa till, tycker Anna Martling. – Det behövs fler insatser som gör det lättare för individer att göra hälsosamma val. Vinsterna är stora – samma insatser förebygger övervikt, hjärtinfarkt, stroke och cancer. Tarmfloran är en viktig länk mellan livsstilsHur vi äter, dricker och rör oss kan förklara en del av ökningen av tarmcancer bland yngre, tror forskare.

Under 2024 drabbades nära 7 600 patienter av tarmcancer. Tarmcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen efter prostata- och bröstcancer. Drygt två tredjedelar av tarmtumörerna sitter i tjocktarmen (kolon) och en knapp tredjedel i ändtarmen (rektum). Koloncancer är ungefär lika vanligt hos båda könen. Rektalcancer är vanligare hos män.

Foto: Lars Lengquist

Tarmcancer

faktorer och cancerutveckling (läs mer på sidan 29). Och det finns skyddsfaktorer som kanske kommer mer spontant: – Jag brukar säga att man kan ta en kopp kaffe med en skvätt mjölk i, för både kaffedrickande och kalcium skyddar. Till det kan man ta en aspirin, säger Anna Martling. Slutklämmen är sagd med en blinkning. ASA, som finns i till exempel Aspirin, Bamyl och Treo, är en etablerad skyddsfaktor för tarmcancer – evidensen bedöms vara lika stark som för till exempel alkohol och processat kött som riskfaktorer. Men det rör sig fortfarande om ett läkemedel som kan ha biverkningar och i gjorda studier är dosen mycket lägre än vad som säljs receptfritt på apotek. – Om man ska tänka visionärt tror jag ASA kommer användas i fler sammanhang framöver. Jag tänker både på förebyggande av tarmcancer och på att den här signalvägen, PIK3, är aktiverad även vid flera andra cancerformer, som cancer i bröst, prostata, magsäck och matstrupe. Det pågår studier, säger Anna Martling. MEN TILLBAKA TILL genanalyserna i det rekordsnabbt omskrivna vårdprogrammet. Enligt sjukvårdens nya rutiner skickas alltså en bit tumörvävnad från varje tarmcancerpatient för molekylär genanalys. Samtidigt skickas en tumörbit även till sedvanlig patologisk undersökning enligt mycket väl inarbetade rutiner. Där skärs vävnadsproverna mycket tunt och läggs på glasplattor, som fotograferas och granskas av en patolog. Mattias Rantalainen, docent på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet, forskar om hur patologin kan trimmas med hjälp av AI. Hans forskargrupp har samlat på sig histologiska bilder från nära 2 500 patienter – upp mot 50 000 bilder. – För varje patient har vi tillgång till hälsoregisterdata och klinisk information, som hur sjukdomen har utvecklats, säger Mattias Rantalainen. De arbetar med flera AI-modeller som får öva på detta bildmaterial, med olika frågeställningar. En modell lär sig se förändringar i PIK3CA-genen, den gen som oftast muterar längs PIK3-signalvägen. En sådan AI skulle eventuellt kunna sålla fram troliga fall av mutationer, så att en bred genpanel skulle kunna beställas endast för dem. – Molekylärdiagnostik är fortfarande dyrt, vilket begränsar tillämpningen. Det är mest påtagligt i andra delar av världen, så det är framför allt där vi ser en stor potential för ett sådant AI-verktyg, säger Mattias Rantalainen. En annan AI-modell tränas i att förstå hur

Mattias Rantalainen är docent vid Karolinska Institutet.

Cirka 70 procent av tarmcancerpatienterna lever fem år efter diagnos. Siffran är ungefär densamma för båda könen och för både kolon- och rektalcancer. Tidig diagnos ger bättre prognos. Lungcancer är den cancersjukdom som tar flest liv i Sverige. Tarmcancer är näst dödligast och under 2024 avled nära 2 700 personer i tarmcancer. Källor: RCC, Socialstyrelsen, Cancerfonden med flera.

aggressiv sjukdom enskilda patienter har. Och det är tänkbart – till och med troligt – att algoritmerna kommer se mönster som mänskliga ögon inte fångar upp. Det görs redan vid andra cancersjukdomar. AI kan till exempel peka ut aggressiva brösttumörer som patologer inte kan skilja ut i mikroskopibilder. – Styrkan med AI ligger i att vi kan gå bortom kända markörer och vävnadsmönster som avslöjar sjukdom. Vi vill att AI ska få träna och lära sig fritt från bilderna, i kombination med klinisk utfallsinformation. I slutänden kan vi få fram något man skulle kunna kalla en digital biomarkör, säger Mattias Rantalainen. En sådan markör behöver valideras, så att den säkert prickar rätt i olika studiepopulationer innan den anses klar att ta i bruk. Men även då kan det fortsatt vara gåtfullt vad AI-modellen egentligen fångar i bilderna – den kanske bevisligen gör rätt, utan att vare sig forskare eller läkare fullt ut förstår vad den ser. Inte konstigt alls, menar Mattias Rantalainen: – Det gäller ju även för vissa biomarkörer. Vi mäter ibland sådant som vi vet är viktigt, utan att förstå den molekylära mekanismen bakom, säger han. Målet är att få fram en vältränad AI-modell, som kan ge en självständig analys om hur allvarlig sjukdom en patient har. Den informationen kan komplettera resten av utredningen och vägleda läkare vid behandlingsval. – Rent allmänt är det klokt att röra sig försiktigt framåt när det gäller introduktion av nya markörer, oavsett om de är digitala eller inte, säger Mattias Rantalainen. BEHANDLINGEN AV TARMCANCER har utvecklats kraftigt de senaste decennierna. Precis som vid andra cancersjukdomar finns numera immunterapi och målstyrda antikroppar, som både är effektiva och precisa. Därutöver har kirurgi, cytostatika och strål behandling blivit vassare och mer individanpassad. Vissa patienter får mer aggressiv kirurgi, andra ingen alls. Ibland kan strålning

”Styrkan med AI ligger i att vi kan gå bortom kända markörer och vävnadsmönster som avslöjar sjukdom.” Mattias Rantalainen Medicinsk Vetenskap 3–2026

Tarmcancer

”Jag trodde inte jag skulle få fylla 50”

Medicinsk Vetenskap 3–2026

CARINA Ålder: 51 år. Gör: Jobbar som obduktionstekniker.

Foto: Martin Stenmark

”Under pandemin blev jag sängliggande i tre veckor av covid. Efteråt gick tröttheten inte över, viket jag trodde berodde på infektionen. Men så såg jag blod och slem i avföringen och sökte vård för det. Vid koloskopin kunde jag själv se tumören på skärmen. Det var som att dra ned en svart rullgardin – jag trodde inte jag skulle få fylla 50. Det blev först strålning, som gavs varje dag under en vecka. Vid den sista behandlingen hade jag så ont i ländryggen att jag behövde smärtlindring och stöd för att komma upp på britsen. Cytostatikan gavs varannan vecka under drygt fyra månaders tid. Läkaren föreslog sjukskrivning, men jag insisterade på att jobba halvtid. Jag brottades med dödsångest varje dag, men på jobbet kunde jag hålla sådana tankar borta. Märkligt nog – jag arbetar som obduktionstekniker och under pandemin var alla delar av sjukvården hårt belastad, även vi. Operationen var också tuff. Hela ändtarmen togs bort och en stor del av tjocktarmen. Allt kopplades ihop, så jag slapp stomi. Men medan jag var kvar på sjukhuset så uppstod ett läckage. Det gjorde så ont att jag skrek rakt ut. Vid en akutoperation fick jag en tillfällig stomi. Jag är undersköterska i botten och har skött andras stomier. Att sköta sin egen är en annan sak – mycket svårare, både praktiskt och mentalt. Nu är stomin borta och jag har fyllt 50, till och med 51. Det finns mat som snabbt rinner igenom och som jag därför undviker, men det går att hantera. Jag har lagt det mesta av sjukdomen bakom mig och lever mitt liv.”

Foto: Charlotta Wadenbrant, Privat

Tarmcancer ersätta kirurgi, vilket bevarar tarmen så att patienten slipper stomi. – Det här ställer större krav på utredningen, både innan och under behandling. Vi kan finlira och justera beroende på vad det är för tumör och hur patienten svarar. Men samtidigt blir det svårare att vara patient, eftersom behandlingen blir mindre förutsägbar, säger Anna Martling. Hon berättar att yngre patienter ofta behandlas mer aggressivt än äldre, även när man jämför sjukdom av samma allvarlighetsgrad. Det beror bland annat på att yngre oftare tål en tuffare behandling. Men det beror också på att yngre oftare har mer framskriden sjukdom vid diagnostillfället. Forskarna vet inte varför det är så. – Det skulle kunna bero på att yngre oftare får biologiskt mer aggressiva tumörer. Men det skulle också kunna bero på att yngre personer har mer förseningar kring upptäckt och utredning, säger Anna Martling. FORSKARE HAR LÄNGE velat se ett sänkt åldersspann för det nationella screeningprogrammet för tarmcancer. En av dem är Anna Forsberg, docent vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet. Hon ledde den studie (SCREESCO) som har gett viktiga svar om det svenska screeningprogrammet. I studien undersöktes två varianter av screening: några fick lämna avföringsprov vid två tillfällen, andra fick vid ett enda tillfälle göra en koloskopiundersökning. Båda varianterna jämfördes med den gemensamma kontrollgruppen. I båda fallen upptäcktes fler fall av cancer och polyper, som kan vara förstadium till cancer. Deltagandet var högre i avföringsprovsgruppen – fler avstod från koloskopi. I det nuvarande programmet bjuds alla mellan 60 och 74 år in till att vartannat år lämna ett avföringsprov. Om det innehåller blod (i mikroskopiska mängder, osynligt för ögat) erbjuds en koloskopi. Det här minskar dödligheten med 15 procent – ungefär 300 räddade liv per år vid fullt införande. Och från och med i år kommer tarmcancerscreening vara infört i hela landet, för alla i åldersspannet – men regionerna har fått kämpa för att nå dit. – Jag tycker det är rätt val av metod. Men vi borde sänka den nedre åldersgränsen till 50 år, säger Anna Forsberg. Hon ingick i den expertgrupp som Socialstyrelsen vände sig till när åldersgränserna nyligen sågs över. Expertgruppen rekommenderade enigt en sänkning av åldersgränsen till 50 år. Men Socialstyrelsens beslut blev ett annat – regionerna rekommenderas med hänvisning till begränsade koloskopiresurser att fortsätta screena i åldersspannet 60 till 74 år.

Anna Forsberg är docent vid Karolinska Institutet.

Annika Sjövall är docent vid Karolinska Institutet.

– Vi diskuterade tillgången till koloskopi i expertgruppen. Som jag ser det skulle vi kunna titta på andra lösningar för att få resurserna att räcka längre. Man kan tänka sig att den stora grupp som inte har något blod alls i avföringen – alltså värde noll – skulle kunna återkallas först efter fyra år, säger Anna Forsberg. Åldersgränsen kan bli omprövad. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över alla de nationella screeningprogrammen och bland annat bedöma om åldersgränserna behöver ändras. En första redovisning ska lämnas i februari 2027. ÖVERLEVNADEN I TARMCANCER har förbättrats successivt under många år. Att fler överlever ställer krav på rehabiliteringen. Stomi eller problem med tarmfunktionen, kraftig trötthet och sexuella problem hör till det som många patienter behöver hantera, berättar Annika Sjövall, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet. – Patienter med permanent stomi har bättre acceptans än de som har en tillfällig stomi. De har lättare att integrera den som en del av kroppen, säger hon. Tillfällig stomi är vanligt och används för att låta tarmen vila medan den läker efter kirurgi. Permanent stomi är ovanligt efter tjocktarmscancer, men används av knappt hälften som opereras för ändtarmscancer. – Patienterna är ofta rädda för stomi, men de som får permanent stomi blir ofta nöjda med sin tarmfunktion, säger Annika Sjövall.

Kaffe och kalcium har en skyddande effekt mot tarmcancer.

Medicinsk Vetenskap 3–2026

– Då känns det väldigt ofta som att det är bråttom till toaletten. Men väl där kommer det väldigt lite, säger Annika Sjövall. LARS går att behandla på flera sätt, bland annat med konstistensreglerande fiberpreparat. Att träna sig i att stå emot trängningarna kan också ge lindring. Förnedrande olyckor är ovanliga – slutmuskeln fungerar ofta normalt, så det handlar om att sätta sig över signaleringen. Sexuella problem beror vanligen på fysiska skador som uppstått i samband med behandling. Män får frikostig förskrivning av läkemedel mot erektil dysfunktion, kvinnor får glidmedel, lokalt östrogen och vaginalstav. – Vi rekommenderar gärna vaginalstaven. Den kan behövas för att förhindra att strålskadad vävnad i slidan läker ihop, men också för att kvinnan ska återfå kontrollen över sitt underliv och känna sig för utan att någon annan är inblandad, säger Annika Sjövall.

Fermenterad mat kan gynna tarmfloran.

Alternativet till stomi är att koppla ihop tarmen efter att tumören har tagits bort. När det görs i ändtarmen kan det ge tarmfunktionsrubbningar, kallade LARS, low anterior resection syndrome. Diagnosen omfattar en rad besvär som kan göra patienten bunden till toaletten. Framför allt rör det sig om tarmen inte töms med en enda ordentlig avföring utan med flera småtömningar. Därtill kommer massor av trängningar, där många är falsklarm – det är egentligen inte så bråttom som det känns. Förklaringen ligger i att det känsliga kommunikationssystemet mellan ändtarm och tjocktarm har skadats, av kirurgi eller strålning.

Då ska du söka vård

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Förändringar i avföringsvanor bör uppmärksammas om de består över tid. Det kan handla om svårigheter att

NÄR DET GÄLLER trötthet är det väl belagt att träning kan ha en lindrande effekt. Det finns också resultat som talar för förlängd överlevnad. En kanadensisk studie från 2025 visade att tarmcancerpatienter som fick stöd att börja träna hade hela 37 procents bättre överlevnad efter åtta år. I studien lottades patienterna till att få personligt träningsstöd eller inte – ett studieupplägg som anses ge säkert resultat, en så kallad randomiserad kontrollerad studie. – Hade man fått så bra resultat av ett läkemedel hade det införts i vårdprogrammet ganska snabbt. Men träning är tyvärr svårare att implementera, säger Annika Sjövall. I Stockholm görs ett försök i ett pilotprojekt. Tarmcancerpatienter vid Karolinska Universitetssjukhuset ska från och med hösten 2026 erbjudas träningsstöd efter operation. Det gäller i princip alla, såvida patienten inte är mycket allvarligt sjuk med spridd cancer – eller om träningsvanan redan sitter. – Vi gör inte detta som en studie, utan försöker införa det i klinisk rutin. Vi menar att frågan om huruvida träning är bra eller inte redan är besvarad, säger Annika Sjövall.

bajsa eller en känsla av att tarmen inte är riktigt tömd, att man behöver gå på toaletten oftare eller mer sällan, att avföringen

är slemmig, blodig eller ser annorlunda ut. Att vara trött, orkeslös eller ha andra tecken på blodbrist är

Så kan du minska din risk för tarmcancer Undvik eller minska: Alkohol, rött kött, charkuterier, rökning och stillasittande. Öka eller håll fast i: Fullkorn, fibrer, motion, kaffe, kalcium och en sund kroppsvikt. Bonusinfo: Acetylsalicylsyra (ASA) är förebyggande, men det är ett läkemedel som kan ge biverkningar. ASA finns i flera vanliga värktabletter, men då i högre doser än vad som har studerats i samband med tarmcancer. Källor: Anna Martling, Nationellt vårdprogram för tjock- och tarmcancer med flera.

också signaler som ger skäl att söka vård på vårdcentral. Källor: Anna Martling, 1177.se med flera.

Foto: Getty Images

Tarmcancer

På jakt efter tumörernas bakterier Det finns en koppling mellan tarmfloran och tarmcancer. Frågan är hur samspelet ser ut – och hur det kan utnyttjas för att komma åt sjukdomen.

Eduardo J. Villablanca är professor vid Karolinska Institutet.

I TARMEN FINNS en mycket stor mängd bakterier – betydligt fler än kroppsegna celler. Tarmfloran är viktig för hälsan på många sätt, bland annat påverkar den vårt immunförsvar. När det handlar om tarmflorans roll vid tarmcancer har så kallade fusobakterier fått stor uppmärksamhet. Redan för ett drygt decennium sedan påvisades att fusobakterier, som normalt finns i munhålan, kan hamna fel – de kan vandra till tarmen och där främja utvecklingen av tarmcancer. – Sedan dess har kunskapen breddats. Vi vet nu att fusobakterier spelar roll för cancertillväxt, metastasutveckling och cytostatikaresistens vid tarmcancer, säger Eduardo J. Villablanca, professor i medicin vid institutionen för medicin, Solna, vid Karolinska Institutet. Men fusobakterier är fortfarande endast en bakteriesort i en mycket rik tarmflora. – Vi vill försöka närma oss tarmflorans roll vid tarmcancer mer förutsättningslöst. Vårt mål är att få fram en mer komplett bild av bakterienärvaro och tumörpåverkan vid tarmcancer, säger Eduardo J. Villablanca. Till sin hjälp har hans forskargrupp en avancerad teknik som gör det möjligt att kartlägga

Foto: Rickard Kilström

Så kan du vårda din tarmflora Fiberrik mat, som grönsaker, baljväxter och fullkorn är mat åt nyttiga tarmbakterier, så kallad prebiotika. Det är även bra att tillföra nya, nyttiga bakterier, probiotika, som kan finnas i fermenterad mat. Källa: Eduardo Villablanca

genaktivitet i vävnad, oavsett om den sker i kroppens egna celler eller i bakterier. Med den tekniken ska forskarna undersöka tarmcancerbiopsier – från olika patienter, med olika cancervarianter, i olika stadier. Det kommer ge en mängd ögonblicksbilder av samspelet mellan bakterier och tumörutveckling. Massor av användbar kunskap kan komma ur detta. En förhoppning är att det ska gå att se om och i så fall vilka bakterier som motverkar viss medicinsk behandling. Den kunskapen skulle kunna leda till bättre läkemedelseffekt. Och visst – det skulle kunna visa sig att just fusobakterierna har en avgörande roll. Rent hypotetiskt är det tänkbart att forskarna i så fall har hittat en svag punkt för tumörutvecklingen, ungefär som HPV-infektion är centralt för utvecklingen av livmoderhalscancer. I det senare fallet har vaccinering mot just HPV lett till att målet att ”utrota” cancer i livmoderhalsen är realistiskt. Men många pusselbitar återstår innan någon sådan vision är möjlig för tarmcancer, säger Eduardo J. Villablanca. – Jag vill ändå påstå att vi rör oss åt det hållet, säger han. Medicinsk Vetenskap 3–2026

Tre forskare om att vara närstående

De bryr sig om de som står bredvid ATT VARA ANHÖRIG till någon som begått brott eller av andra skäl hamnat utanför samhället kan vara mycket svårt. Ändå finns ganska lite forskning om det. Möt tre forskare som intresserat sig för frågan om hur närstående drabbas och vilket stöd de behöver. Berättat för: Catarina Thepper Foto: Martin Stenmark

Medicinsk Vetenskap 3–2026

ÅSA NORMAN Titel: Docent anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap. Forskar om: Stödinsatser till barn med en förälder i fängelse och till barnens omsorgspersoner.

Förälder i fängelse

”Barnen hamnar lätt i skymundan” NÄR EN FÖRÄLDER

frihetsberövas påverkas hela familjen, men barnen hamnar lätt i skymundan. I dag vet vi inte ens exakt hur många barn i Sverige som har en förälder i fängelse eller häkte. I min forskning utvärderas en stödinsats för dem. Den har utvecklats tillsammans med barn, omsorgspersoner, föräldrar med egen erfarenhet av frihetsberövande och personal från olika delar av samhället. Syftet är att ge familjer ett första stöd som bygger på vetenskap. Först och främst behöver barnen få information om vad som händer med föräldern och med dem själva. De kan också behöva hjälp att förstå sina reaktioner och hantera svåra, ibland motstridiga känslor. Det kan handla om att sakna och älska en förälder, men samtidigt vara arg på samma person. Många behöver också stöd i hur de ska möta omgivningen, eftersom frågan är starkt stigmatiserad. Insatsen riktar sig både till barnet och till den vuxna som finns kvar på utsidan, vanligtvis mamman. Den personen är ofta nyckeln till vad barnet får veta, hur kontakten med den frihetsberövade föräldern ser ut och hur familjen hanterar omgivningen. Mitt mål är att alla barn i den här situationen, oavsett var i landet de bor, ska kunna få ett likvärdigt stöd som är till hjälp. Ibland kan det finnas en misstänksamhet mot till exempel socialtjänsten i dessa familjer. Därför tror jag att det är en fördel om stödet utformas så att det kan ges också av andra som kan dessa frågor, till exempel BUFFF och Solrosen.” Medicinsk Vetenskap 3–2026

Närstående med oönskad sexualitet

”De tvekar ofta att söka stöd” JAG ARBETAR MED

sexualbrottsförebyggande insatser för personer som söker hjälp för oönskad sexualitet. Sexuella övergrepp orsakar stort lidande för brottsoffer, men jag har också sett hur stora konsekvenser det får för närstående till de som begått brott. Deras situation har länge fått begränsad uppmärksamhet av både vård och forskning. Återkommande är hur ensamma och isolerade de känner sig. Även om de känner till sekretessregler och litar på sjukvården, är de rädda för ryktesspridning. Många tvekar att också att söka stöd från familj och vänner. De anhöriga tror ofta att ingen annan kan sätta sig in i deras situation. Samtidigt ser vi i forskningen hur deras berättelser har mycket gemensamt. Många beskriver liknande känslor av skam, sorg, oro och osäkerhet inför framtiden. Det är en av anledningarna till att jag vill undersöka gruppbaserade stödinsatser, där närstående kan möta andra i liknande situationer och få möjlighet att dela erfarenheter. Vår studie om partners till personer som misstänks för barnpornografibrott var, så vitt jag vet, den första nordiska studien på området. Just nu riktar vi särskilt fokus mot närstående barn, där kunskapsluckorna fortfarande är mycket stora. På sikt hoppas jag att det ska leda till bättre stöd och bemötande från samhällets olika aktörer, till exempel vid polisens första ingripande till senare insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård. Målet är att de inte ska behöva stå ensamma med sitt lidande.” 42

Medicinsk Vetenskap 3–2026

ROBERTH ADEBAHR Titel: Psykolog och forskare vid institutionen för medicin, Huddinge. Forskar om: Behandling av pedofil störning, andra parafila störningar och tvångsmässigt sexuellt beteende samt stöd till närstående.

Tre forskare om att vara närstående Anhörig med missbruk

”Vardagen är full av konflikter och oro”

ERICA SUNDIN Titel: Anknuten forskare vid institutionen för klinisk neorovetenskap. Forskar om: Psykisk ohälsa bland närstående till personer med problematisk substansanvändning.

DE FLESTA MÄNNISKOR

i Sverige dricker alkohol och därför är också alkoholens baksidor någonting som berör oss alla. De flesta har också en åsikt om narkotikaanvändning. Ibland nås vi av berättelserna om anhöriga till personer med alkohol eller narkotikaproblem, det var till exempel inte länge sedan jag läste en mycket berörande artikel om en mamma som mist båda sina söner i överdoser. Ändå finns det ganska lite fakta om hur anhöriga påverkas psykiskt. Jag tycker att den här gruppen, som drabbas i andra hand, är viktig att lyfta fram. De lever ofta i en vardag full med konflikter och känna en djup oro för en viktig person i deras liv som är beroende. Stress i form av ekonomisk osäkerhet, eller osäkerhet för vad som kommer att hända härnäst, kan också

vara stor. Den här nivån av påfrestning kan öka risken för psykisk ohälsa. Jag sammanställer just nu en studie där jag har kopplat ihop självrapporterade uppgifter från anhöriga med uppgifter från hälsodataregister, och jag följer hur de mår över tid. Det är första gången som en sådan undersökning görs i Sverige. Jag ska också undersöka om det finns skillnader mellan hur anhöriga män, kvinnor, unga och gamla, mår. Om det visar sig att det finns en ökad belastning av psykisk ohälsa hos anhöriga till personer med alkohol- eller narkotikaproblem, är det viktig kunskap för beslutsfattare och för yrkesverksamma inom socialt arbete och vården. När en socialsekreterare möter en person med närståendeproblematik kan det vara bra att de tänker tanken att personen kan behöva stöd också för sin egen psykiska hälsa.”

Medicinsk Vetenskap 3–2026

ANNONS

Ta Ta del del av av Nobel Nobel Calling Calling Stockholm 2026 2026 på på Stockholm Karolinska Karolinska Institutet Institutet Några av av årets årets programpunkter: programpunkter: Några

•• Gör Gör AI AI oss oss dumma dumma eller eller mer mer intelligenta intelligenta och och kreativa? kreativa? Hur Hur påverkas påverkas vi vi när när AI AI tar tar över över allt allt fler fler uppgifter uppgifter ii forskning, utbildning, utbildning, arbete arbete och och vardag? vardag? forskning,

Nobel Calling CallingStockholm Stockholmärär Nobelprismuseets kunskaps Nobel Nobelprismuseets kunskapsfestival festival ii samband samband med med Nobelpristillkännagivandena. Nobelpristillkännagivandena.

•• Besök Besök en en av av Nordens Nordens största största zebrafiskanläggningar. zebrafiskanläggningar. Upplev medicinsk medicinsk forskning forskning om om zebrafiskar, zebrafiskar, djur djurUpplev hållning, hållning, teknik teknik och och mycket mycket mer mer ii en en guidad guidad visning. visning. Nobelpris som som öppnat öppnat våra våra ögon: ögon: från från ljus ljus ii ögat ögat •• Nobelpris syn ii hjärnan. hjärnan. Ta Ta del del av av genombrotten genombrotten bakom till syn bakom till dagens dagens synforskning. synforskning. Viktigaste Nobelprisen Nobelprisen för för barns barns hälsa. hälsa. En En föreläsning föreläsning •• Viktigaste om hur forskning forskning och och medicinska medicinska upptäckter upptäckter har om hur har stärkt stärkt den den globala globala barnhälsan barnhälsan och och samhällsutvecklingen. samhällsutvecklingen.

Välkommen att Välkommen hela KI:sKI:s attta tadel delavav hela program och ochövriga övrigaaktiviteter aktiviteter under program under Nobel Calling CallingStockholm Stockholm5-12 5-12 Nobel oktober. oktober.

”

När När fler fler yngre yngre drabbas drabbas av av tarmcancer tarmcancer blir blir det ännu ännu viktigare viktigare att att bidra bidra till till forskning forskning det som kan kan leda leda till till tidigare tidigare upptäckt. upptäckt. som BJÖRN BJÖRN OCH OCHINGER INGERSAVÉN SAVÉN Donatorer Donatorer till till forskningen forskningen om om kolorektalcancer kolorektalcancer

Välkommen att att höra höra av av dig dig om om du du har har frågor frågor om om Välkommen Karolinska Institutets Institutets forskning. forskning. Vi Vi berättar berättar hur hur du du kan kan Karolinska engagera engagera dig dig och och bidra bidra till till framtidens framtidens genombrott. genombrott. Kontakta Kontakta Development Office Office på på do@ki.se do@ki.se eller eller 08-524 08-524 800 800 00. 00. Development

F+S Är du nyfiken? Mejla din klurigaste medicinfråga så letar vi fram en forskare som kan svara: medicinskvetenskap@ki.se

Studier har sällan skiljt mellan olika typer av rapsolja.

Borde jag undvika varmpressad rapsolja? Många amerikanska hälso-influencers varnar för varmpressad rapsolja eftersom kemikalier används i dess framställning. Vad säger forskningen om detta?

Det här påståendet har fått stor spridning i sociala medier. Jag tror dock att frågan egentligen syftar på raffinerad rapsolja till skillnad från kallpressad, eftersom enbart varmpressad olja är mycket ovanlig för konsumentbruk. Kallpressad rapsolja framställs genom långsam mekanisk pressning, medan raffinerad olja framställs med hjälp av kemiska processer där man

Foto: Getty Images

Svar

först utför varmpressning för att sedan tillsätta lösningsmedel för att utvinna oljan. Därefter sker flertalet steg för att rena oljan från kemikalierna och andra oönskade ämnen. Det finns idag inget vetenskapligt stöd för att det skulle finnas kvar kemikalier från tillverkningsprocessen i halter som innebär en hälsorisk i raffinerad olja. Däremot kan kallpressad olja möjligen ha vissa fördelar tack vare sitt innehåll av fler bioaktiva ämnen som kan vara gynnsamma för hälsan. Samtidigt försvinner många av dessa vid upphettning, så vill man bevara dem bör man använda den kallpressade oljan i till exempel kalla såser eller dressingar. Det är dock svårt att utifrån forskningen slå fast om valet mellan raffinerad och kallpressad rapsolja har någon betydelse för hälsan, eftersom man i studier sällan har skiljt mellan olika typer av rapsolja. Det man kan säga att forskningen visar är att rapsolja generellt har en fördelaktig fettsyraprofil jämfört med till exempel animaliskt fett. Det påstås också ibland att rapsolja inte lämpar sig för upphettning, men det finns inget som talar för att den skulle vara sämre än andra matoljor. Precis som för alla oljor bör man däremot undvika att hetta upp den tills den börjar ryka. / Fredrik Söderlund, doktorand inom nutritionsepidemiologi Medicinsk Vetenskap 3–2026

Frågor + Svar

Hur påverkar genetiken antidepressiv behandling?

Kan autism försvåra toabesök?

Finns det genetiska skillnader som påverkar hur bra SSRI-läkemedel fungerar mot depression och går det att gentesta sig för dessa? / Cecilia

Man hör ibland att de som har autism inte vill släppa ifrån sig avföringen, men har inga problem med att kissa. Stämmer det och vad beror detta på? / Irene Många autister (personer med autism) upplever svårigheter med tarmtömningen, framför allt en känsla av att inte bli ”färdig”. De sitter gärna och krystar under lång tid för att åstadkomma en känsla av komplett tömning. Det är oklart om detta beror på en ökad känslighet för signaler från tarmen eller om det är något annat som spelar in. Som du skriver så är det betydligt mindre vanligt att autister har problem med urinen. Jag har ingen enkel förklaring till detta. Om man tittar på patienter som söker för tarmtömningsproblem så är personer med autism överrepresenterade. Det är för mig oklart om det finns en liknande överrepresentation bland patienter med blåstömningsproblem. Det är möjligt men inget som jag känner igen från litteraturen. / Greger Lindberg, forskare i medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Vi bryter ner läkemedel olika snabbt.

Illustration: Getty Images

Många personer med autism sitter länge på toa.

Svar

Vissa personer har genetiska variationer, framför allt i CYP2C19-genen, som påverkar hur snabbt kroppen metaboliserar SSRI-läkemedel. Detta påverkar läkemedelskoncentrationen i blodet och därmed både behandlingseffekt och risk för biverkningar. Patienter med snabb metabolism kan få för låga läkemedelsnivåer och otillräcklig effekt, medan långsamma metaboliserare kan få höga koncentrationer redan vid normal dos och därmed ökad risk för biverkningar. Ett gentest kan identifiera patientens metabolismtyp och ge vägledning vid val av läkemedel och dos. Studier visar att patienter med ogynnsamma CYP2C19-varianter oftare avbryter SSRI-behandlingen i förtid. Även mätning av läkemedelskoncentrationen i plasma är värdefull, särskilt vid otillräcklig effekt eller besvärande biverkningar, och kan avslöja avvikande metabolism, läkemedelsinteraktioner eller bristande följsamhet. Tillgången till farmakogenetisk testning och analys av läkemedelsnivåer är dock begränsad inom primärvården. Patienten kan diskutera möjligheten till remiss för CYP2C19-testning med sin läkare. Inom psykiatrin kan uppföljande mätningar av SSRI-nivåerna vara ett mycket bra stöd för att optimera behandlingen. / Magnus Ingelman-Sundberg, senior professor i molekylär toxikologi

Svar

Frågor + Svar

Förbättrar vätgas hälsan? Inhalering av vätgas har använts länge i bland annat Japan med hänvisning till positiva effekter. Finns det några belägg för det? / Lars Henriksson Molekylärt väte är ett

Svar grundämne med antioxida-

Östrogen i tablettform ger något ökad risk för blodpropp.

Vad är bra med östrogenplåster? Det har varit mycket uppståndelse kring att det råder brist på östrogenplåster på apoteken. Kan man inte lika gärna ta tabletter i stället? / Jacob För de flesta kvinnor ger östrogen i tablettform och via plåster lika god lindring av klimakteriebesvär. Skillnaden är att östrogen i tablettform tas upp från tarmen och därefter passerar levern, medan östrogen som tillförs via huden tas upp direkt i blodomlop-

Foto: Getty Images

Svar

pet och endast i begränsad utsträckning passerar levern. När östrogen tas som tablett stimuleras levern att bilda fler så kallade koagulationsfaktorer som sedan frigörs till blodet, vilket medför en något ökad risk för blodpropp. Därför rekommenderas kvinnor med riskfaktorer, såsom obesitas eller tidigare blodpropp, ofta östrogen i form av plåster eller gel i stället för tabletter. / Magnus Ingelman-Sundberg, senior professor i molekylär toxikologi

tiva egenskaper. Oxidativa ämnen bildas i kroppen och utgör bland annat en del av vårt immunförsvar. Vid många sjukdomstillstånd finns dock ett överskott av oxidativa ämnen, vilket kallas oxidativ stress och är skadligt. Det har väckt intresse för om inhalation av väte skulle kunna ha terapeutiska effekter. I min egen forskning har vi visat i djurförsök att inandning av vätgas direkt efter en akut bullerskada kan skydda hörseln. Effekter i människa har dock än så länge bara undersökts i mindre studier. Vissa positiva effekter har setts vid bland annat neurologiska sjukdomar, hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdom där oxidativ stress är en bidragande mekanism. Hos friska individer har studier rapporterat förbättrad prestationsförmåga eller återhämtning vid träning. Resultaten är dock osäkra och behöver bekräftas i större, välgjorda kliniska prövningar. Molekylärt väte kan administreras via inhalation eller vätgasberikat vatten. Båda metoderna är praktiskt utmanande, bland annat eftersom väte är svårlösligt i vatten och lätt försvinner från lösningen, och gasen kan bilda explosiva blandningar med luft. Det gör det extra komplicerat att studera. Sammantaget är evidensen ännu otillräcklig för att dra säkra slutsatser om klinisk nytta med vätgas som behandling eller om dess effekter hos friska personer. / Pernilla Videhult Pierre, hörselforskare Medicinsk Vetenskap 3–2026

Redaktionen tipsar En välmenande strävan att ta lidande på allvar kan paradoxalt bidra till att minska tilltron till den egna förmågan att hantera svårigheter, menar professor Christian Rück.

Varför stannar tvångstankar kvar hos vissa?

En ny bok handlar om hur livet kan se ut efter cancer om man drabbas som ung.

BOK. Är du perfektionist? Är du väldigt självständig? Det kan bero på trauma, om man tror på vad en del influerare på sociala medier hävdar eller för den delen flera populära terapeuter. – Men om nästan allt kan vara ett tecken på trauma blir begreppet något som felaktigt använt förklarar allt, men ändå ingenting, säger Christian Rück, professor vid Karolinska Institutet och författare. Han är aktuell med en ny bok där han problematiserar hur begreppet trauma används i vår tid. Enligt psykiatrisk diagnostik är trauma en del av en diagnos efter en fruktansvärd händelse. Men begreppet har också kommit att bli en bredare använd beskrivning för det som känns jobbigt. Och som används för att skapa gemenskap och forma identiteter. – Trauma kan bli en förklaring till hur ens liv ser ut, något som var och en kan använda på sitt sätt. Berättelsen om traumat kan bli ett ”content”, som används av kändisar och till och med politiker för att bättra på sitt varumärke. Om man traumatiserats är man också ett offer, vilket gör erfarenheten lättare att formulera och dela med andra, säger Christian Rück. Samtidigt finns personer som upplevt verkliga trauman. – Det är något märkligt med hur det pratas om trauma överallt, men ändå är det ofta svårt för den som lider av PTSD att få behandling. För det finns effektiv behandling, till exempel traumafokuserad KBT, säger han. Cecilia Odlind 48

Medicinsk Vetenskap 3–2026

Generation trauma. Blir vi skörare i en tryggare värld? Christian Rück Albert Bonnier Förlag

Ovälkomna tankar vanliga Förbjudna tankar. Brus eller budskap? Erik Andersson Natur & Kultur BOK. Tänk om det som rör sig i ditt huvud säger något farligt om dig? Så många som 96 procent av oss har upplevt påträngande, förbjudna tankar. För de flesta försvinner de lika fort som de dykt upp men hos några stannar de kvar och kan utvecklas till ett mentalt handikapp. Erik Andersson är psykolog och professor vid Karolinska Institutet och har arbetat med tvångssyndrom. I sin nya bok utforskar han de förbjudna tankarna, såväl historiska perspektiv som hur fenomen i vår aktuella tid påverkar risken att utveckla tvångstankar. Här finns också kapitel om varför tvångstankar stannar kvar hos vissa, vad de betyder och hur vården bör agera.

Foto: Märta Thisner, Getty Images

Traumabegreppet under lupp

RedaktionenVinjett tipsar

Evenemang Så får du fördel gentemot AI Mental uppgradering. Att navigera i en tid av smart teknik och mänsklig dumhet Emma Frans Albert Bonnier Förlag BOK. Uppgifter som tidigare krävde mänsklig tankekraft tas alltmer över av AI. Vad händer då med våra hjärnor? Forskaren och vetenskapskommunikatören Emma Frans kommer med en ny bok om hur man kan bevara sin nyfikenhet, utveckla sitt tänkande och fortsätta lära under hela livet – att odla de förmågor som ger människan en fördel i en alltmer automatiserad värld.

Filosofi som hjälp i kris

Foto: Getty Images

Existensfilosofera. Samtal om livsfrågor i vård och rehabilitering Malin Sallstedt och Kerstin Wahman Spinalis BOK. Sorg, kris och vilsenhet är naturliga krisreaktioner. I dessa situationer kan existensfilosofi hjälpa, menar fysioterapeuterna Kerstin Wahman och Malin Sellstedt, författare till en ny bok som ger verktyg att samtala om svåra frågor.

Vardagsrörelse viktigt för hälsan Trappa upp din vardagsrörelse Mai-Lis Hellénius och Mattias Sunneborn Tukan BOK. Vi tillbringar 8 till 10 timmar av vår vakna tid sittande. Men ökad vardagsrörelse kan ha stor betydelse, menar professor Mai-Lis Hellénius som kommer med en ny bok om hur man får in mer rörelse i vardagen, skriven tillsammans med veteranfriidrottaren Mattias Sunneborn.

Sjukvård i hotfulla situationer Taktisk medicin. Omhändertagande i hotfulla situationer Denise Bäckström Studentlitteratur BOK. Sjukvård som bedrivs av polis och militär brukar kallas taktisk medicin. Personalen behöver ofta anpassa de medicinska besluten efter hotsituationen. I en ny bok skriven av Denise Bäckström, forskaranknuten till Karolinska Institutet, beskrivs hur man systematiskt ska gå till väga, bland annat kan man utgå ifrån olika hotnivåer.

Utställning: Forskarfredag

25 Forskarfredag Stockholm bjuder på SEP

en diger utställning för allmänheten. Möt forskare från bland annat Karolinska Institutet, upptäck ny teknik, experimentera och ställ dina frågor till experter. ForskarFredag i Stockholm vänder sig till elever i åk 9 och gymnasiet. När: 25 september kl 9–16. Var: Huvudarena är AlbaNova universitetscentrum och Vetenskapens Hus.

Life Science Bar: Dataspel

22 Ungefär hälften av alla barn och vuxna OKT

spelar dataspel. För de flesta är det en självklar del av vardagen, men för vissa kan gränsen mellan engagemang och beroende bli svår att dra. När dataspelsberoende blir en ny diagnos 2028 väcks nya frågor om ansvar, behandling och vad ett problematiskt spelande egentligen är. I Life Science Bar möts kreatörer, forskare och representanter från spelbranschen för att undersöka dataspelandets möjligheter, baksidor och gråzoner. När: Torsdag 22 oktober kl 17. Var: The Cell, Hagaplan 4, Stockholm. Programmet är gratis, men anmälan behövs.

Forskare visar konst

19 Vad ser en psykolog i konsten som NOV

andra kanske missar? Shervin Shahnavaz, psykolog, psykoterapeut och forskare vid Karolinska Institutet, kommenterar utställningen Me You We – Exploring Human Behaviour. Med sin forskning och erfarenhet inom bland annat psykisk hälsa, rädsla, migration och psykologisk behandling öppnar han för nya sätt att se på verken – och på de beteenden, relationer och föreställningar som formar oss. När: Torsdag 19 november, kl 17. Var: The Cell, Hagaplan 4, Stockholm. Programmet är gratis, men anmälan behövs.

För fler evenemangstips, se ki.se/kalender Medicinsk Vetenskap 3–2026

Till sist

Föräldrars kärlek funkar Med boken Fem gånger mer kärlek blev Martin Forster Sveriges föräldraexpert. Efter det har han fått tre egna barn och smartphone har slagit igenom. Nu kommer han med en uppdaterad version.

Cecilia Odlind

Medicinsk Vetenskap 3–2026

TIPS! Hör en längre intervju med Martin Forster i avsnitt 206 av KI:s podcast Medicinvetarna. I sin forskning utvecklar och utvärderar Martin Forster interventioner riktade till föräldrar och barn, exempelvis olika typer av föräldrastödsprogram.

Foto: Eva Lindblad

SEDAN 2009, då den första versionen av självhjälpsboken Fem gånger mer kärlek: forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv gavs ut, så har det kommit mycket ny forskning. – De flesta studier nyanserar bara tidigare kunskap, säger Martin Forster, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Men ett råd som ändrats är det kring hur vi ska ge beröm till våra barn. En välgjord studie kom fram till att det inte behövs något beskrivande beröm för att få önskad effekt. – Det räcker bra med att säga exempelvis tack för hjälpen! Det känns dessutom mer naturligt för föräldrarna, säger Martin Forster. Har dagens föräldrar det stressigare än för 15–20 år sedan? – Det är min absoluta upplevelse. En aspekt som adderats är ju skärmarna som både påverkar barn och föräldrar. Sociala medier kan också öka pressen att vara en perfekt förälder, säger han. Njugg fråga: Följer du dina egna råd? – Nej, inte alls! Det var plågsamt tydligt när jag läste igenom boken.

ANNONS

Ett nyhetsbrev om KI:s forskning Håll dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet. Missa inte att få tips om events, läsvärda forskningsnyheter och intervjuer, poddavsnitt och andra populärvetenskapliga nyheter om hälsa och medicinsk forskning.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev! Anmäl dig till våra utskick:

Foto: Getty Images

Välkommen till KI Alumni KI Alumni är ett globalt, professionellt och socialt nätverk för alla alumner som vill hålla kontakten med Karolinska Institutet. • Gå på föreläsningar, återträffar och håll kontakten med andra alumner. • Få vårt nyhetsbrev och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

Gå med idag!

ki.se/alumni

Foto: Liza Simonsson

• Medlemskapet är kostnadsfritt.

Avsändare: Medicinsk Vetenskap Karolinska Institutet 171 77 Stockholm

ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i

Foto: Erik Flyg och Liza Simonsson

Aula Medica

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer • Toppmodern teknik • Flertal konferensrum för 8 till 30 personer • Stora utställningsytor • Fina foajéer för mingel • Restauranger och café i huset