Medicinsk Vetenskap nr 1 2026

Därför är mer

testosteron sällan en lösning

Macho myten

DATASPELANDE När gejming blir gambling

ÖVERVIKT ”Obesitas är en kamp mot starka krafter”

LUKTFORSKNING

Bebisdoft, lukt-tv och pruttfrågor

I detta nummer:

7. AKTUELLT: Sociala medier stör

Koncentration påverkas, enligt ny studie.

10. Trafkhjälp för neurodivergent

Personer med adhd och autism kan bana väg för tydligare kollektivtrafk.

11. Musik bra för kroppen

12. Flockimmunitet av hpv-vaccin Även ovaccinerade fck skydd.

13. Ojämlikhet i psykvården

Personer födda utanför Norden söker vård mer sällan trots liknande behov.

14. Elsparkcykelolyckor ökar

16. Hälsohacket

Kissar du för ofta? Öva på att låta bli.

18. När dataspelandet tar över Vissa gejmar för mycket.

20. PÅ DJUPET: Obesitas

De nya läkemedlen mot obesitas kan minska stigmat som många lever med.

30. INTERVJUN: Johan Lundström

34. NYFIKEN PÅ: Vem behöver mer testosteron? Onödigt och farligt att felbehandla.

40. TRE FORSKARE:

Forskarna om hur de kan undvikas. 14

Kafe innehåller runt 50–70 olika doftmolekyler. Sådant vet professorn och luktforskaren Johan Lundström.

De studerar faror i trafken Så kan bilkörningen blir säkrare.

45. Hur farligt är rött kött? Forskare besvarar medicinfrågor.

50. Bea Uusma ger inte upp Ska tillbaka till Vitön.

Obesitas är en kamp mot starka krafter.

Se upp! Många skadar sig på elsparkcykeln

De festa män behöver inte mer testosteron.

Är äldre sämre förare? Marie Skyving ger svar.

Parterapi snarare än testosteron

”JAG RAKADE MIG I MORSE”. Det var ett av min pappas stan dardskämt när han hade låtit skägget växa ut. Underförstått: Jag är så extremt manlig att jag får skägg på en halv dag. Hormonet testosteron stimulerar visserligen skäggväxt men har även kommit att associeras med fera egenskaper som ingår i en stereotyp bild av manlighet. ”Testosteronstinn” kopplas till maskulin styrka, libido och handlingskraf. Men testosteronbrist är ovanligt och för höga doser kan ge biverk ningar. Ändå har förskrivningen av testosteron ökat stadigt de senaste 20 åren, något forskare vid Karolinska Institutet är kritiska till. Lösningen för trötta män som saknar lust kan många gånger snarare handla om att gå i parterapi, dra ner på alkoholen eller gå ner i vikt, menar de.

Apropå att gå ner i vikt så är det ofa lättare sagt än gjort. Dina gener, storleken på dina fettceller, ditt läkemedel eller samhällets stress kan alla bidra till att det är svårt att minska sin vikt. Grunden i behandlingen är individanpas sade levnadsvaneförändringar. Men det räcker sällan. Förutom kirurgi fnns nu också de nya aptitsänkande läkemedlen som kan hjälpa till att minska hung ern. Att se på hunger som något som kan vara satt ur spel och som kan behöva justeras med läkemedel, snarare än med god karaktär, kan minska stigmat som drabbar många av de som lever med obesitas, hoppas jag.

Cecilia Odlind Chefredaktör

Ansvarig utgivare

Peter Andréasson

Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet

Chefredaktör

Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se

Redaktör

Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se

Kontakt medicinskvetenskap@ki.se

Art Director

Jesper Möller jesper.moller@ci.se

Johan Blomgren johan.blomgren@ci.se

Annonser

Cecilia Odlind medicinskvetenskap@ki.se

Redaktionsråd

Emma Andersson, Emilia Hagman, Mats Lekander, Hans-Gustaf Ljunggren, Ida Nilsson, Patricia de Palma, Ana Teixeira, Peter Ueda, Anna-Karin Welmer.

Omslagsbild

Amanda Berglund

Tryck

Stibo Complete

Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla.

PS: Det var dags för nytt format och ny form på tidningen. Hoppas du gillar det! Hör gärna av dig med ris eller ros!

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsam lingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap!

4 nummer

för 200 kr

Läs av qr-koden och beställ din prenumeration redan idag!

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

HEJ MEDARBETARE!

Annika Lund

Frilansjournalist med särskild inriktning på medicin.

Du har skrivit ett stort tema om obesitas i detta nummer. Vad stannar kvar hos dig?

– Att obesitas är väldigt komplext. De hälso samma valen är inte de mest tillgängliga, utan det krävs tid, ork, pengar och planeringsförmåga för att träna och äta bra. Ändå läggs skulden på individen.

Det var sorgligt att höra att ungdomar med obesitas inte tar studenten i samma utsträckning som andra. Vilken är din bakgrund?

– Jag är journalist och har sedan mer än 25 år skrivit om medicin och sjukvård. Innan jag började frilansa jobbade jag i tio år på Dagens Medicin. Vad är svårt när man

skriver om medicinsk forskning?

– Att vara korrekt, men ändå berättande. Texten ska väcka det intresse som ämnet förtjänar.

Varför är det roligt?

– För att jag får göra små blixtvisiter inom så många olika ämnesom råden – och forskarna är fantastiska guider!

Stöd forskningen på

Stöd forskningen på

Karolinska Institutet

Karolinska Institutet

Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Visste du att du kan ge en gåva till Karolinska Institutets forskning och utbildning? Både stora och små donationer betyder mycket för forskningens framgångar.

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 32 08. Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Du kan swisha ditt bidrag på 123 202 08 Ange ändamål för din gåva i meddelanderaden.

Ditt bidrag gör skillnad!

Ditt bidrag gör skillnad! För

Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Lyssna på Medicinvetarna –Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen.

Medicinvetarna fnns där poddar fnns eller på ki.se/medicinvetarna.

Medicinvetarna finns poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna

Följ oss också på Instagram. Nytt

Följ oss också på Instagram.

avsnitt varje onsdag!

Nytt avsnitt varje onsdag!

Aktuellt

Bland alla skärmaktiviteter som barn ägnar sig åt sticker sociala medier ut som negativt för koncentrationen.

Sociala medier kan ge sämre fokus

Barn som använder sociala medier mycket får gradvis något sämre koncentrationsförmåga, visar en studie.

FORSKARE VID Karolinska

Institutet har följt

drygt 8 300 barn i USA från cirka 10 till 14 års ålder. Barnen rapporterade sin skärmtid och föräldrarna bedömde uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.

Hög användning av Instagram, Snapchat och TikTok eller liknande kopplades till försämrad koncen tration över tid, medan tv-tittande och datorspel inte gjorde det. Inga efekter sågs heller på hyperaktivitet och impulsivitet.

innebär ofa snabba växlingar mellan innehåll och ständiga distraktioner i form av notiser, vilket påverkar förmågan att hålla fokus, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neuro vetenskap och ansvarig för studien.-Barn med tidigare koncentrations svårigheter började inte använda sociala medier mer, vilket talar för att sambandet går från användning till symtom – inte tvärtom.

– Vår studie tyder på att det är just sociala medier som påverkar barns koncentration. Sociala medier

Efekten för individen var liten och forskarna betonar att alla barn som använder sociala medier inte får koncentrationssvårigheter, men att åldersgränser och plattformarnas utformning bör diskuteras.

Pediatrics Open Science december 2025

Så styr hjärnvågor vår kroppsuppfattning

Vad får dig att känna att din kropp är din? Hjärnans alfavågor är en del av svaret, enligt en ny studie.

Är det din hand? Eller en gummihand? Svaret påverkas av hjärnvågors frekvens.

KÄNSLAN AV att din kropp är just din kan verka självklar, men att skilja mellan jaget och omvärlden är en komplex hjärn process som professor Henrik Ehrsson och hans forskargrupp vid Karolinska Institutet vill förstå. Genom att kombinera beteende experiment, hjärnregistreringar (EEG), hjärnstimulering och beräk ningsmodellering hos totalt 106 deltagare har de nu undersökt hur hjärnan integrerar syn- och känsel signaler för att skapa upplevelsen av att kroppen är ens egen.

Resultaten visar att frekvensen på alfavågor i hjässloben, den del av hjärnan som integrerar signaler från kroppen, avgör hur precist vi uppfat tar kroppen som vår egen.

– Vi har identiferat en grundläg gande process i hjärnan som formar vår kontinuerliga upplevelse av att ha en egen kropp. Fynden kan ge ny kunskap om psykiatriska tillstånd som schizofreni, där känslan av jaget är förändrad, säger Mariano D’Angelo, forskare vid institutionen för neurovetenskap och studiens försteförfattare.

Deltagarna utsattes för en gumm ihandsillusion, en välkänd metod för att studera kroppsägande. När beröringar på en synlig gummihand synkroniserades med beröringar på deltagarens dolda riktiga hand upplevde många gummihanden som sin egen kropp. När tajmingen inte stämde försvagades känslan.

Personer med snabbare alfafrek venser var mer känsliga för tidsmäs siga skillnader mellan det de såg och det de kände, vilket gav en tydli gare upplevelse av kroppsägande. Vid långsammare alfafrekvenser uppfattades däremot fer osynkrona signaler som samtidiga, vilket gjorde det svårare att skilja mellan kroppen och omvärlden.När forskarna ändrade alfavå gornas hastighet genom elektrisk hjärnstimulering förändrades delta garnas upplevelse av kroppsägande. Beräkningsmodeller visade att alfafrekvensen påverkar hur exakt hjärnan bedömer tidpunkten för sinnesintryck, vilket i sin tur formar upplevelsen av den egna kroppen.Enligt forskarna kan resultaten bidra till utvecklingen av bättre proteser och mer verklighetstrogna upplevelser i virtuell verklighet.

Nature Communications januari 2026 Bild: Martin Stenmark

Tidigare forsk ning pekar på att luftföroreningar kan orsaka infammation och oxidativ stress i nervsystemet.

Lufföroreningar kan öka risken för ALS

I en ny studie jämför des nästan 1 500 personer i Sverige med nydiagnostiserad motorneuronsjukdom där majori teten hade ALS, med drygt 1 700 syskon och över 7 000 match ade kontrollpersoner. Forskarna analyserade halterna av partiklar och kvävedioxid vid bostadsad ressen upp till tio år före diagnos. Resultaten visade att långvarig

exponering för luftföroreningar, även vid relativt låga nivåer som är typiska för Sverige, var förknippad med en 20 till 30 procent högre risk att insjukna. Dessa personer upplevde även snabbare försäm ring av motorik och lungfunktion. Studien har inte undersökt vilka mekanismer som ligger bakom sambandet och den kan inte fast ställa orsakssamband. JAMA Neurology januari 2026

Varför är hälsodiplomati viktigt just nu?

HANDELSHÖGSKOLAN och Karolinska Institutet samar betar kring internationell politik och diplomati för hälsa. Vi ställde tre frågor till Anders Nordström, knuten till Karolinska Institutet.

Vad är hälsodiplomati?

– Det handlar om vilka politiska beslut som behöver fattas – och hur – för att hantera komplexa globala hälsofrågor, exempelvis pandemier eller ojämlikhet. Nätverksbyggande och förtroende är användbara verktyg. Varför är det viktigt just nu?

– Det nuvarande geopolitiska läget ställer oss inför nya utmaningar. För att fortsätta att förbättra hälsoutveck lingen i världen krävs mer än medicinsk kunskap och expertis – det krävs en djupare förståelse för politik och hur man navigerar i politiska processer.

Vad är målet?

– Med vårt utbildningsprogram vill vi utrusta en ny generation av ledare med verktyg och kunskaper om hur de kan medverka till snabba och efektiva politiska beslut, bland annat genom att förmedla erfarenheter kring metoder och förhållningssätt. Målet är också att utveckla ett globalt nätverk av akademiska institutioner med liknande intressen. Samtidigt sker forskning där folkhälsovetenskap kombineras med statskunskap och internationella relationer.

Läs mer på ki.se

år innan astmasymtom förvärras går det att se vilka patienter som ligger i riskzonen för detta. Det visar en ny studie från Karolinska

Institutet och Mass General Brigham. Fors karna analyserade små molekyler i blodet hos över 2 500 personer med astma. Förhållan det mellan två typer av metaboliter, sfngoli pider och steroider, kunde användas för att identifera högrisk patienter med 90 procents säkerhet. Forskarna hoppas kunna utveckla ett

enkelt kliniskt test, men betonar att resul taten behöver bekräf tas i fer studier. Målet är att kunna förebygga svåra astmaattacker hos högriskpatienter.

Nature Communica tions januari 2026

Hur hälsa och politik hänger ihop intresserar Anders Nordström.

”Alla vinner på en neuromedveten kollektivtrafk”

också knuten till KIND, Center of neurodevelopmental disorders vid Karolinska Institutet.

Neurodivergens är ett paraply begrepp för brett spektrum av vari ationer i hur den mänskliga hjärnan fungerar, som till exempel autism, adhd och dyslexi. I dag fnns mycket lite kunskap om exakt vad i urbana och ofentliga miljöer som innebär utmaningar för de här personerna. Enligt Mo Sarraf är forskningen på området mycket begränsad.

– Det är anmärknings värt, efersom forskningen om stadsplanering under 30–40 år har intresserat sig mycket för olika gruppers behov, till exem pel skillnader i kön, ålder eller etnicitet. Det fnns riktlinjer för att anpassa samhället efer fysiska funktionshinder och för att minska segregering, men perspektivet neurodivergens saknas i stort sett i diskussionerna, säger Mo Sarraf.

EN VANLIG UTGÅNGSPUNKT i modern stadsplanering, och forskning därom, är att staden ska vara tillgäng lig för alla.

För neurodivergenta

kan buller och trängsel bli avgörande hinder. Mo Sarraf forskar om hur staden kan planeras bättre.

DET KAN HANDLA om att försöka bygga bort ljudet från den hårt trafkerade vägen invid busshållplat sen. Eller åtgärder för att minska trängseln på pendeltåget som gör att du får människor mycket nära inpå dig. Det kan också vara insatser för att förbättra informationen vid

Att staden ska fungera för alla är en gemen sam angelägenhet enligt arkitekten och forskaren Mo Sarraf. -

upprepade förseningar när du står och väntar. Med andra ord upple velser som stressar de festa av oss, men som för neurodivergenta perso ner kan betyda att de är utmattade redan när de kommer till skolan eller jobbet.

– Den här typen av anpassningar kommer inte att utesluta andra grupper, utan troligen göra det bättre för oss alla. Ingen gillar förse ningar, trängsel och buller, säger Mo Sarraf, som är arkitekt och har doktorerat i samhällsplanering. Han arbetar på statliga forsk ningsinstitutet RISE där han driver tre olika projekt som alla handlar om hur man kan inkludera neuro divergenta personer i samhällsoch stadsplanering. Mo Sarraf är

– Ansvaret fyttas från den enskilde, men också från specifka samhällssektorer, som hälso- och sjukvården. Att staden ska fungera för alla är en gemensam angelägenhet för hela samhället, för beslutsfattare och samhällsplanerare, säger han. Därför är det viktigt, menar han, att många olika sektorer involveras i den här sortens forskning. Samar betet med professor Sven Bölte och andra forskare vid KIND ger Mo Sarraf tillgång till metoder och kunskap som inte fnns inom arki tektur och samhällsplanering. Det är också är betydelsefullt för att kunna involvera neurodivergenta personer i forskningen på deras villkor.

Forskningen riktar in sig på barn och unga vuxna, vilket inte är någon slump.

– Möjligheten att använda kollektivtrafken för att resa vart man vill, när man vill, är viktig för att bygga upp självständighet på väg in i vuxenlivet, säger Mo Sarraf. Catarina Thepper

Så kan musik vara medicin

Musik är njutbart men visste du att det också kan vara nyttigt? Här är några musikaliska hälsoefekter.

Text: Ola Danielsson

HJÄRTAT:

Sänker blodtrycket

Snabb musik höjer puls och blodtryck och långsam musik sänker dem, visar en studie där deltagarna fck lyssna på klas sisk musik i olika tempo. Båda typerna av musik upplevdes som stresslindrande och känslomässigt positiva, där snabb musik var upplyftande och långsam lugnande. Resultaten tyder på att musik kan vara ett enkelt stöd för att hantera stress och ångest och potentiellt förbättra hjärthälsan.

NERVER: Smärtlindring

Forskning visar att musikbaserade insatser kan lindra både akut och kronisk smärta och minska emotionell stress, ibland även behovet av smärt stillande medicin till exempel efter operationer. Störst efekt ses när lyss naren själv väljer musiken. Efekten kan förklaras bland annat av att musik frisätter endorfner i hjärnan och dist raherar lyssnaren från smärtan.

Källor: Cassia Low Manting mf. Science Advances september 2025 (fokus) Zhang mf. Scientifc Reports december 2016 (stroke) Darki mf. Cureus juli 2022 (hjärtat) NCCIH Music and Health: What the Science Says 2022 (nerver)

HJÄRNAN: Bättre välbefnnande och fokus

Ett tips för den som vill få positiva efekter av musik är att sjunga i kör, något som har kopplats till minskad stress, ökat välbefnnande och bättre immunförsvar. Om du övar upp din musikaliska förmåga på kuppen kanske du också får bättre fokus. Forskare vid Karolin ska Institutet har nämligen visat att musikaliska personer har lättare att sortera bort störande ljud och lyssna på det som är viktigt, till exempel i stökiga miljöer.

MUSKLER: Samordnar rörelser

Musik aktiverar fera hjärnfunk tioner – som hörsel och rörelse – samtidigt och kan göra att tal och rörelser blir lättare att utföra. Både att lyssna på musik och att sjunga i grupp har visat sig kunna hjälpa strokedrabbade som drabbats av afasi att återfå talför mågan. Att öva på att gå i takt till musik kan ge en stadigare gång med bättre tempo och symmetri.

Hpv-vaccin skyddar även ovaccinerade

ovaccinerade personer med olika födelseår.

Kvinnor som vuxit upp i årskullar med hög hpv-vaccination har färre allvarliga cellförändringar – även om de själva inte vaccine rats, visar en ny studie.

Både fickor och pojkar erbjuds hpv-vaccin i årskurs 5 eller 6.

Resultatet visar att ovaccinerade kvinnor som är födda 1999–2000, och som alltså erbjöds gratis hpv-vaccin i skolan, hade hälfen så många allvarliga cellförändringar i livmoderhalsen vid 23 års ålder jämfört med äldre ovaccinerade grupper. Forskarna tolkar detta som att virusspridningen minskar när många i samma ålder är vaccine rade, en så kallad fockefekt. -

– Vi ser att den grupp som hade tillgång till skolbaserad vaccination får ett indirekt skydd, trots att de själva inte tagit vaccinet. Det tyder på att hög vaccintäckning kan skydda hela gruppen, säger Jiayao Lei, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biosta tistik, Karolinska Institutet.

Enligt tidigare forskning kan fockefekten uppstå när ungefär hälfen eller fer i en grupp vaccine ras mot hpv.

SEDAN 2012 ERBJUDS fickor i mellanstadiet vaccin mot humant papil lomvirus, hpv, för att bland annat förebygga livmoderhalscancer. Forskare vid Karolinska Institutet har följt över 857 000 fickor födda mellan 1985 och 2000 genom hälso register och jämfört förekomsten av allvarliga cellförändringar bland

Vaccin ger också skydd för

vulva och vagina

För de äldre grupperna av kvin nor, som hade lägre vaccintäckning och ofa vaccinerades senare, syntes ingen tydlig fockefekt. Det är också känt att vaccinering före 20 års ålder mer efektivt förebygger livmoder halscancer jämfört med vaccination som görs senare.

– Resultaten talar för att det är värdefullt att behålla skolbaserade vaccinationsprogram i tidig ålder, säger Jiayao Lei. The Lancet Public Health januari 2026

Hpv-vaccination minskar inte bara risken för livmoderhalscancer utan även för allvarliga cellförändringar i vulva och vagina, visar ny forskning, även den genomförd av Jiayao Lei med kollegor. I en studie på över 770 000 kvinnor hade vaccinerade 37 procent lägre risk, och hela 55 procent lägre risk om de vaccinerats före 17 års ålder. Forskarna vill nu studera vaccinets efekt mot fer hpv-relate rade cancerformer, även hos män. JAMA Oncology december 2025 406

kvinnor fck diagnosen livmoderhalscancer 2024. Screening och hpv-vaccin har gjort att sjukdo men minskat med 2,7 procent per år de senaste tio åren. Bland kvinnor under 40 år uppgår minskningen till totalt 56 procent under perioden. Källa: Socialstyrelsen

Joseph Junior Muwonge har genomfört sina avhandlingstudier vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet.

Hallå

där, Joseph Junior Muwonge Hur kan vården bli mer jämlik?

PERSONER FÖDDA

utanför Norden använder mindre vård än svensk födda trots liknande ohälsa. Det visar en ny avhandling av Joseph Junior Muwonge. Han har undersökt hur jämlik vårdanvänd ningen för psykisk ohälsa är bland ungdomar och vuxna i Sverige, hur skillnader har förändrats över tid –inklusive under covid 19 pandemin – och vilka faktorer som kan minska ojämlikhet. Studierna bygger på analyser av vårdanvändning bland personer som själva rapporterat sin psykiska hälsa i enkätstudier.

Resultaten visar att personer med lägre socioekonomisk position generellt har sämre psykisk hälsa och också använder mer vård, bland annat ungdomar med adhd och autism.

Samtidigt fanns undantag: ungdomar med svagare socio ekonomisk bakgrund använde mindre vård för depression och ångest, och vuxna med låg utbild ning använde mindre primärvård för psykisk ohälsa. Dessutom använde personer födda utanför Norden mindre vård än svenskfödda trots liknande ohälsa –en ojämlikhet som ökade under pandemin.

– Våra studier hittade fera tecken på ojämlikhet i vård användning för psykisk ohälsa i Sverige. Skillnaderna bland exem pelvis utrikesfödda beror inte på mindre vårdbehov utan på hinder som kostnader, bristande kunskap om vården och låg tillit. Genom att minska dessa hinder kan vi bidra till mer jämlik vård, säger Joseph Junior Muwonge. Cecilia Odlind

Voi voi lätt att göra sig illa på elspark cykeln

Olyckor med elspark cyklar har ökat kraftigt i Sverige. Ofta med ansiktskador som följd, visar forskning vid Karolinska Institutet.

Text: Ola Danielsson

44 procent av skadorna var HUVUDSKADOR , ofta med skador på ansikte och tänder.

Endast 13 procent bar HJÄLM vid olyckan. ANTAL OLYCKOR

FÖRSTA DÖDSOLYCKAN med hyrd elsparkcykel inträfar i maj 2019.

I 13 procent av olyckorna skadades någon annan, som antingen blev PÅKÖRD av en elsparkcykel eller SNUBBLADE ELLER KOLLIDERADE med en elsparkcykel som låg och skräpade. Nästan hälften av olyckorna skedde NATTETID , ofta under helger.

Så

kan skadorna minska

Ökad användning av hjälm.

Förhindra att alko holpåverkade kan köra elsparkcykel genom exempelvis reaktions tester.

Geofencing, ett slags virtuella staket, kan begränsa hastig het och användning vid vissa platser och tider. Tydliga parkeringsreg ler behövs också.

Information till barn och föräldrar om vilka regler som gäller, till exempel att man inte får skjutsa.

Utred en minsta åldersgräns för att få framföra elsparkcykel.

En fjärdedel av de som skadades 2023 var barn UNDER 18 ÅR

Antalet resor med HYRDA SPARKCYKLAR HAR MINSKAT med en tredjedel i Stockholm sedan 2021. Men användningen av PRIVATÄGDA ELSPARKCYKLAR ÖKAR , särskilt bland barn mellan 7 och 14 år.

Källor: Transportstyrelsen, Helena Stigson, forskare vid Karolinska Institutet och Folksam som har analyserat olyckor och skador. Kartläggning av olyckor med elsparkcyklar och hur olyckorna kan förhindras (Folksam 2021). Elsparkcyklar och barn Olycksstatistik och intervjuer om användning (VTI 2024).

Så kan natt kissandet minskas -

Går du på toa stup i kvarten?

Forskaren Lars Henningsohn menar att det kan vara bra att öva sig på att inte reagera på första känsla.

– UNDER NATTEN minskar urinproduk tionen just för att vi då behöver sova. Ändå är nattkissande ett av de vanligaste besvären kring kissandet hos män, säger Lars Henningsohn som är överläkare och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.

Om man tycker att nattkissan det orsakar trötthet i vardagen så fnns det mediciner att prova. Men de har en del biverkningar, enligt Lars Henningsohn.

– Kissnödigheten kan ofa bero på att de celler som signalerar att det är dags att gå och kissa har blivit överkänsliga. För att justera detta kan man behöva öva sig på att låta känslan av kissnödighet passera, det gäller även under dagen, säger han.

I sin forskning undersöker han livskvaliteten hos personer som drabbats av urologiska sjuk domar. Cecilia Odlind

TIPS!

Hör mer om vanliga urineringsbesvär hos män i KI:s podcast Medicin vetarna, Lyssnar frågan #47: Beror mitt nattkissande på prostatacancer?

Nya kostråd i

USA kritis eras av forskare

UPP OCH NER. I januari presenterades nya kostråd i USA. Råden presenteras som ”den mest betydande omställningen av närings politik i landets historia”. Delar av råden är i linje med tidigare rekommen dationer, till exempel högt intag av frukt och grönsaker, att vitt bröd ska ersättas av fberrika fullkorn och att sötade drycker ska undvikas. Intaget av mättat fett bör begränsas till högst 10 procent av det totala kalo riintaget. Men till skillnad från tidigare råd lyfs nu feta mejeriprodukter fram, som standardmjölk och ost i stället för lättproduk ter, och ett högre intag av protein förespråkas, där rött kött pekas ut som en viktig källa.

– Detta har inte tillräck lig vetenskaplig grund. Råden skiljer inte heller tydligt mellan olika prote inkällor. Köttbaserade proteiner bidrar ofa med mycket mättat fett och ibland även salt, medan växtbaserade proteiner som baljväxter tillför fbrer, vitaminer och mine raler – men mycket lite mättat fett, säger Mai-Lis Hellénius, professor vid Karolinska Institutet. Hon är kritisk till vissa av råden och hur de presenterats.

– I praktiken riskerar de att legitimera en kost med mer kött, smör och anima liska fetter – trots att just dessa livsmedel i forsk ningen tydligt kopplats till ökad risk för hjärt-kärl sjukdom, säger hon.

cdn.realfood.gov/DGA

Mycket frukt och grönt rekommenderas även i USA.

Adhd-medicin fungerar inte som vissa trott

VAKENHET. Adhd-medicin har ofa antagits påverka hjärnans förmåga att styra uppmärksamheten, men mekanismerna har varit delvis oklara. Amerikan ska forskare har nu analy serat hjärnbilder (fMRI) från nästan 5 800 barn i 8–11-årsåldern medan de inte gjorde något särskilt. Resultaten visar att barn som tagit centralstimu lerande adhd-medicin samma dag som skan ningen hade mer aktivitet i hjärnområden kopplade till vakenhet och belöning, men inte i områden som styr uppmärksamhet. Forskningen visade också att adhd-mediciner gav hjärnan samma efekt som

Förtroende är politiskt färgat

LÄGESKOLL. Svenskarnas förtroende för forskning och forskare är fort satt mycket högt, visar 2025/2026 års Vetenskaps barometer från Vetenskap och Allmänhet. Nästan nio av tio anger att de har stort förtroende för universi tetsforskare, och fjolårets nedgång i ungas tillit tycks ha varit tillfällig. Samtidigt syns skillnader mellan väljarläger, där opposi tionsväljare har större förtroende för forskares uttalanden än Tidöväl jare. Skillnaden är störst i frågor om könsidentitet och integration, medan förtroendet är högre i båda läger i frågor om natur vetenskap och teknik.

god sömn och motverkade efekterna av sömnbrist. Forskarnas tolkning är att medicinerna framförallt hjälper personer med adhd att bli mer alerta och motiverade att engagera sig i uppgifer som annars skulle kännas mindre belönande. Bättre upprätt hållande av fokus kan vara en naturlig följd av detta, snarare än att läkemedlen direkt förbättrar hjärnans förmågan att fokusera. Cell december 2025

recept per 1 000 invånare skrevs ut för antibiotika år 2025. Försäljningen av anti biotika på recept under 2025 minskade med sex procent jämfört med året innan. Källa: Läkemedelsvärlden

”Det här kan få stor betydelse.”

Professor ANNA FÄRNERT vid Karolinska Institutet hoppas på en ny malariamedicin, något som inte kommit på 25 år. Opublicerade data från studier på nästan 1 700 personer i tolv afrikanska länder presenterades på en konferens i slutet av 2025.

Många svenskar har stor glädje av att gejma. Men när det tar för mycket av ens vakna tid, eller börjar involvera mycket pengar, kan behandling behövas.

När spelandet tar över livet

Dataspelsberoende är på väg att bli en ny diagnos i den svenska sjukvården. Det välkomnas av forskaren och psykologen Philip Lindner, som med oro ser att pengar har fått allt större betydelse i spelen.

ATT SPELA DATASPEL

är populärt. Över hälfen av alla barn och unga i åldrarna 9–18 år spelar, liksom nästan hälfen av alla i åldrarna 16–84 år, enligt de svenska undersökningarna Ungar och Medier 2025 och Swelogs 2021.

Förutom att vara roligt och avkopplande kan dataspelande även ha positiva efekter på exempelvis reaktionstid, öga-handkoordination och uppmärksamhet. För många är

Det här ska fångas upp av diag nosen dataspelsberoende, gaming disorder, som är på väg in i den svenska sjukvården.

spelen också viktiga sociala platser. Men hos en liten andel tar spelan det över livet och leder till negativa konsekvenser, som sömnstörningar eller förlorad motivation för att gå till skolan eller arbetet.-

INFÖRANDET KAN underlätta för den som har problem med sitt spelande, menar Philip Lindner, docent och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet, samt psykolog inom beroendevården i Stockholm. – Att dataspelsberoende nu även formellt klassas som ett beteendebe roende, talar för att beroendevården framöver får ett tydligare ansvar för behandlingen och gör att det fnns ett tydligt ställe dit man kan vända sig, säger han.

”Omfattande data spelande är vanligast runt femtonårsåldern, men det är inte nödvändigtvis då problemen är störst”

I ICD-11 beskrivs dataspelsbe roende som ett varaktigt mönster av dataspelande som personen har svårt att kontroller. Beteendet ska också leda till påtagligt lidande och betydande funktionsnedsättning i det dagliga livet.

– Men det går inte att sätta en tidsgräns efersom det varierar mellan individer hur mycket tid man behöver till annat i sin vardag, säger Philip Lindner, som i sin forskning bland annat har utvärderat en skattningsskala för screening av dataspelsberoende, som nu införs nationellt.

NÄR DIAGNOSEN FÖRST fördes på tal var en kritik att den skulle sjukdomsförklara en normal ungdomsföreteelse. Philip Lindner menar att forskningsfältet nu har landat i att dataspel kan ha en beroendeframkallande komponent och liksom andra beteendebero enden kan ge beroendeliknande symtom och negativa konsekvenser.

En invändning är dock att diagno sen inte fångar upp fickors motsva rande problematiska skärmvanor. Medan en stor andel av de 16–17åriga pojkarna spelar dataspel, lägger 40–50 procent av fickorna i samma ålder mer än tre timmar per dag på sociala medier.

– Kanske behövs en bredare diag nos, eller ytterligare en diagnos, för andra slags skärmvanor som passar fickors symtombild bättre, säger Philip Lindner.

Ungefär en till två procent av befolkningen uppskattas lida av dataspelsberoende, men förekom sten varierar med ålder och kön.

– Den stora majoriteten är män. Omfattande dataspelande är vanligast runt femtonårsåldern, men det är inte nödvändigtvis då problemen är störst, utan snarare

i 25–30-årsåldern när man börjar få andra förpliktelser i livet som spelandet konkurrerar ut, säger Philip Lindner.

En utveckling som oroar honom är att dataspel numera inte bara handlar om själva spelandet, utan också om pengar och spel om pengar. Spelaren kan betala för att få olika spelfördelar eller för slumpmässiga belöningar, vilket påminner om hasardspel. I många spel går det också att köpa så kallade ”skins”, virtuella kosmetiska föremål som förändrar utseenden på till exempel vapen eller karaktärer.

Diagnos dataspels beroende

– I takt med att det här blir vanligare och lockar till sig barn och ungdomar i allt yngre åldrar tror jag att symtomen hos dem som har problem framöver riskerar att utvecklas snabbare och bli värre än vi sett tidigare, säger Philip Lindner och fortsätter:

– Det blir också allt tydligare att det fnns en förhöjd risk att utveckla traditionellt spelbero ende längre fram om du spelar väldigt mycket dataspel. Philip Lindner.

VÅRDEN AV dataspelsberoende bygger ofa på kognitiv beteende terapi, KBT, och handlar i regel inte om total avhållsamhet utan om att få ned spelandet i tid.

– Man kartlägger sitt spelande noggrant – när spelar jag, vad och varför – och försöker hitta ett indivi duellt recept för gränssättning som fungerar, säger Philip Lindner.

Det kan till exempel ingå att använda tekniska hjälpmedel som begränsar speltiden, att ta bort vissa program och att hitta alternativa beteenden att ta till när risken att spela för mycket är som störst.

– Generellt ger behandlingen god efekt i form av minskad speltid och minskade negativa konsekvenser. En pilotstudie av en svensk KBTbaserad behandling indikerar till exempel en halvering av patienter nas symtom, säger Philip Lindner. Sara Nilsson

Den som har problem med sitt dataspelande kan vända sig till sin vårdcentral, elevhälsan, ungdomsmottagning, barn- och ungdoms psykiatrin eller beroendevården beroende på var i landet man bor.

Dataspelsberoende, gaming disorder, fnns sedan 2019 med i Världshälsoorganisationens internationella klassifcering av sjukdomar, ICD, som används i svensk vård.

Sverige är just nu mitt i övergången till denna senaste version, ICD-11. Översätt ningen till svenska pågår under Socialstyrelsens ansvar och den första ofciella versionen publicerades i januari 2026.

Här kallas tillståndet preli minärt ”beroendebeteende med gejming” och innebär ett ihållande spelande som känne tecknas av:

1 NEDSATT KONTROLL (exempelvis påbörjan, frekvens, intensitet, varaktighet, avslut, sammanhang).

2 ÖKAD PRIORITERING av spelandet så att spelandet går före andra intressen och aktiviteter i det dagliga livet.

3 att SPELANDET FORT SÄTTER eller eskalerar trots negativa konsekvenser

Spelbeteendet leder till påtag ligt lidande och betydande funktionsnedsättning avseende personliga aktiviteter i det dagliga livet, familjeliv, sociala kontakter, studier, arbete eller inom andra viktiga funktions områden.

Målsättningen är att ICD-11 ska användas i Socialstyrelsens hälsodataregister från och med 1 januari 2028.

En minoritet av svenskarna har normal vikt, var femte har obesitas. Nya, efektiva läkemedel har drastiskt förändrat möjlig heterna till behandling. Det kan leda till förståelse för sjukdomen – kanske även för patienterna själva.-

Aptit sänkare ritar om kartan -

ÖVERVIKT ÄR DET NYA normala. Under 2020 svängde vågskålen över för svenskarna – sedan dess väger över halva befolkningen för mycket. En knapp femtedel av den vuxna befolkningen, drygt 18 procent, hade under 2024 obesitas, det vill säga ett BMI-värde över 30. Det kan jämföras med 1980, då fem procent av den vuxna befolkningen hade det som då kallades fetma, allt enligt Folkhälsomyndigheten.

Samma källa listar förklaringar till varför svenskarnas BMI-medelvärde har ökat. Större portionsstorlekar, utveckling av heloch halvfabrikat, cafébranschens tillväxt och sänkt restaurangmoms hör till det som nämns. Även minskat cyklande, ökat bilåkande och introduktion av sociala medier rabblas upp.

Ylva Trolle Lagerros, professor i kardio vaskulär prevention vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Institutet, kan fylla på: Kurvan över svenskarnas intag av grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, fsk och skaldjur pekar nedåt sedan många år. Åt rakt motsatt håll går kurvan över sötade drycker. Parallellt har svenskarna stadigt fått sämre

Svenskarna äter färre och färre grönsaker.

Ylva Trolle Lagerros

är överläkare och professor vid Karolinska Institutet.

Anne Christenson är fysioterapeut och forskare vid Karolinska Institutet.

kondition, enligt sifror baserade på mönst rande ungdomar.

I undersökningen In your face fck svenska ungdomar fotografera matreklam som de mötte i sin vardag under två veckors tid. Bilderna avslöjade en massiv exponering för pizza, hamburgare, glass, godis, läsk och energidryck. Specialerbjudanden, som köp 3 betala för 2, var tydligt kopplade till sådan energität mat. – Det här är en strukturell fråga, som behöver hanteras på samhällsnivå. Det handlar om allt från utbud av mat till stadsplanering, som gör det möjligt att promenera och cykla i närom rådet, säger Ylva Trolle Lagerros.

HON HAR ARBETAT med obesitaspatienter ända sedan hon tog sin läkarexamen på 1990-talet. Under dessa trettio år har ny kunskap vuxit fram samtidigt som attityder har förändrats. – Vi rör oss mot en större förståelse inför att det handlar om hormonell signalering. Obesitas är en kamp mot starka krafer – att sätta sig över hjärnans hungersignalering är oerhört svårt, säger Ylva Trolle Lagerros.

Men fördomar och stigmatiserande uppfatt ningar är fortfarande utbredda. Det intresserar Anne Christenson, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Insti tutet. Hon beskriver ett tvärvetenskapligt forskningsfält som är större än vad man kan tro. Det har till och med en egen internationell kongress, som årligen samlar experter inom området, Weight Stigma Conference. Samman taget är det väl underbyggt att fördomar om obesitas förekommer i princip överallt i samhället – i medier och bland allmänheten, hos föräldrar och lärare.

Okunskapen fnns även i vården. Anne Chris tenson, som är fysioterapeut på Centrum för obesitas i Stockholm, får höra om detta direkt från sina patienter.

– En del är rent förfärligt, som när patienter nekas vård på grund av sin obesitas. Det kan handla om att någon söker vård för smärtor i ett knä, men problemet blir inte ens utrett. Istället säger läkaren att smärtan kommer gå över av sig själv om personen går ned i vikt. En läkare rådde sin patient att bara dricka vatten

”Obesitas är en kamp mot starka krafter. Att sätta sig emot hjärnans hunger signalering är oerhört svårt.”

Ylva Trolle Lagerros

”Det verkade härligt att gilla sin kropp”

Jag har alltid varit storle ken större. I 25-årsåldern gick jag ned en massa i vikt och var under en period smal. Sedan fck jag problem med ryggen och gick upp i vikt igen. Då kände jag mig misslyckad och skämdes. Kroppspositivistiska konton på Instagram gjorde mig lite avundsjuk – det verkade så härligt att gilla sin kropp.

Det är bakgrunden till mitt Instagramkonto, som jag startade 2018. Jag lägger ut bilder som är väldigt blottande. Det har mötts av mer uppskattning än jag hade förvän tat mig, vilket har påverkat mig.

Bilderna har blivit ett sätt att starta tankeprocesser hos mig själv. Jag började fråga mig själv om vägen bort från självhat verkligen gick via att förändra kroppen – eller via att förändra blicken på den.

Det går att bygga positiva tankar om den egna kroppen utan att väga in utseendet. Man kan lära känna den bättre, förstå vad den är bra på och tänka på allt den kan göra. För mig har fysisk rörelse och träning varit sätt att lära känna kroppen.

I dag har jag en mer neutral rela tion till min kropp, utan självhat eller tankar om att jag måste älska den. Kroppen får bara fnnas.

Som läkarstudent ser jag hälso aspekterna på ett annat sätt. Obesi tas är en riskfaktor för sjukdom. Men alla med obesitas får inte följdsjuk domar – och allt i livet handlar inte om att minska risk för sjukdom.

Tjockhet är inte ett personligt misslyckande. Det är samhällets moraliserande syn på tjockhet som skapar känslan av misslyckande.”

NIKKI SVÄRDSÉN

Namn: Nikki Svärdsén. Ålder: 35 år. Gör: Läser läkar programmet på Karolinska Institutet, driver kontot baranikki på Instagram.

” Vi

har patienter som faller

i tårar och berättar att de under decennier levt med känslan av att de borde ha kunnat bättre.”

Anne Christenson

i fyra veckor för att gå ned i vikt, en annan patient fck oönskade kostråd medan hon låg i en gynstol, berättar Anne Christenson.

Det saknas forskning som beskriver hur ofa den svenska vården ger den här typen av bemötande. Patientorganisationen för obesitas försöker sätta sifror på problemet via årliga webbenkäter med sina medlemmar. Deras Bemötanderapport från 2025, där nära 1 300 personer svarade, visar ungefär samma som den brukar: En majoritet möter fördomar, skuldbeläggande och okunskap från vårdper sonal. Många får höra att de väger för mycket trots att de sökt vård för något annat – men kommentarerna leder ändå inte till något erbju dande om behandling för obesitas.

– När jag utbildar vårdpersonal brukar jag dra paralleller till hur vi gör när vi har mätt upp ett högt blodtryck. Vi skulle aldrig säga ”det kan vara farligt, du kan få stroke eller hjärtinfarkt, gå hem och sänk ditt blodtryck”. Men när det handlar om obesitas är det bemötandet vanligt. Patienterna väntas behandla sig själva, säger Anne Christenson.

I MEDIER KAN artiklar om obesitas bildsättas med fottiga hamburgare eller pizzor. Vikt nedgång kan beskrivas som något enkelt, där en snabb kostomläggning eller raska prome nader kan ge stort resultat. Det ger näring åt idén att obesitas beror på bristande kunskap om hur man äter eller allmän slapphet. Den bilden är så starkt förankrad att även en del patienter skuldbelägger sig själva, berättar Anne Christenson.

– Vi har patienter som faller i tårar och berättar att de under decennier levt med känslan av att de borde ha kunnat bättre. Först när de med hjälp av läkemedel eller kirurgi får uppleva hur det är att bli mätt på en normal portion förstår de skillnaden. De blir starkt berörda när de inser att de har haf samma fördomar som alla andra, säger hon.

Obesitas beror alltid på att intaget av energi är större än åtgången. Det låter enkelt, men sjukdomen är mycket komplex – och heterogen. Hos de 1,4 miljoner vuxna som har sjukdomen fnns många orsaker till en rubbad energibalans.

Genetik spelar en stor roll. Ärftlighet förklarar mellan 40 och 70 procent av risken för sjukdomen. Ofa berättar patienterna om en stor hunger, tankar fyllda av ett ständigt matbrus och en upptagenhet av att få äta och bli mätt. Ätbeteendet kan visa sig vid låg ålder. – Det fnns studier på bebisar som visar tydliga skillnader i hur matsökande de är, hur mycket de äter under amning och hur snabbt de blir hungriga igen. Och barn som växer upp i samma familj kan ha olika ätbeteende. Det ena blir mätt av en normalstor portion, det andra vill ha påfyllning fera gånger och äter lika mycket som en vuxen, säger Anne Christenson.

SJUKDOMEN ÄR överrepresenterad i vissa grupper. Att skapa ett liv med regelbundna, hälsosamma måltider kräver resurser, av olika slag. Personer med adhd eller autism kan ha svårt att få till den planering som krävs. I andra fall kanske det är plånboken som är för tunn eller orken som tryter. I ett pressat liv med låga inkomster och besvärliga arbetstider kan den enda möjliga vägen vara att fylla frysen med snabbpizza. Obesitas är vanligare hos personer i socioekonomisk utsatthet. Det är också i den gruppen som sjukdomen ökar mest.

Vissa psykiatriska läkemedel kan ge en starkt ökad aptit. Därutöver är stress och sömnbrist självständiga riskfaktorer för obesitas. Vid stress bildar kroppen mer kortisol, som kan

Ärftlighet förklarar mellan 40 och 70 procent av risken för obesitas. Foto:

öka hungerkänslor. Vidare har alkohol högt energiinnehåll och kan påverka förbränningen av energi – och hur man äter.

Specialistdietisten Liisa Tolvanen arbetar vid Centrum för obesitas i Stockholm. Hon erbjuder patienter det som kallas kombinerad levnadsvanebehandling, individuellt anpassade råd om matvanor och fysisk aktivitet.

– När jag sitter med en patient försöker jag ta reda vilka utmaningarna just den här personen har. Jag ställer frågor om hur målti derna fördelas över dagen, vilka livsmedelsval som görs, hur portionsstorlekarna ser ut och vad som bidrar till de valen. Det kan också vara relevant att fråga om mer subtila saker, som hur förhållandet till mat ser ut, säger Liisa Tolvanen, som också forskar vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Institutet.

En del har ett känslomässigt förhållningssätt till sitt ätande. Det kan handla om att maten ger tröst eller belöning – eller så är maten ångestladdad och förenad med skuld och skam.

Den vanligaste orsaken till överätande är dock krafig hunger.

– Vi vill vara ett stöd i att få till ett hälsosamt förhållande till mat. Man ska kunna lita på sig själv, veta att man äter lagom mycket på morgonen, på lunchen och på kvällen och känna sig trygg i sina matval. Ibland kanske man äter lite mer och ibland lite mindre, men helheten blir bra, säger Liisa Tolvanen.

KOMBINERAD levnadsvanebehandling är basen i obesitasbehandling. Alla regioner ska erbjuda detta, enligt Socialstyrelsen. Tre delar ingår: matvanor, fysisk aktivitet och psykosocialt stöd för att behålla nya vanor. Matvanorna handlar om både färre kalorier och hög näringstäthet, fysisk aktivitet har fokus på hälsa snarare än viktnedgång och inkluderar även minskat stilla sittande. Det psykosociala stödet kan omfatta exempelvis stresshantering, impulskontroll, sömnskola eller självkänsla.

Den viktminskande efekten kan dock vara begränsad. Genomsnittlig viktnedgång ligger mellan 0 och 5 procent. Det kan jämföras med efekten av kirurgi: I snitt har opererade gått ned 30 procent av sin kroppsvikt efer ett år. Det mest efektiva läkemedlet ger i snitt ett 20-procentigt vikttapp.

Det är väldigt svårt att behålla den nya vikten utan stöd av kirurgi eller läkemedel. Daniel Andersson, som forskar vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Institutet, förklarar att det har att göra med kroppens ”viktminne”. Själva viktnedgången ökar känslan av hunger.

– När man går upp i vikt ökar fettcellerna

i både antal och storlek. När man går ned i vikt fnns alla fettceller kvar, men storleken har krympt. Fettcel lerna kämpar mycket hårt för att komma tillbaka till sin största storlek. Hormoner från både fettväv och tarm är delaktiga i den signalering som skapar stark hunger, säger Daniel Andersson.

Vad är obesitas?

BMI över 30 räknas som obesitas, som är en sjukdom. BMI över 25 är övervikt. BMI anges i kg/m² och är ett trubbigt mått, eftersom det inte har hänsyn till var fettmassan sitter. Midjemått är ett bra komplette rande mått.

Det heter obesitas

Att sluta kalla sjuk domen för fetma och konsekvent använda ordet obesitas är viktigt, menar Ylva Trolle Lagerros, professor i kardiovaskulär prevention.

– Det är den term som används i forskning och i riktlinjer och det är en internationellt gångbar term. Ordet gör tydligt att det handlar om en sjukdom och upplevs som mindre stigmatiserande, säger hon.

De nya, aptitreglerande läkemedlen, GLP-1-analogerna, eferliknar de tarmhor moner som frisätts i slutet av en måltid för att skapa en känsla av mättnad. Obesitaskirurgi skapar samma efekter.

– När man förändrar hormonbilden får man inte längre samma sug efer mat. Det sker redan första dygnet efer en gastric bypass-operation, innan någon viktnedgång skett. Förenklat kan man säga att operationen gör att patientens hjärna reagerar på mat så som en normalviktig person gör, säger Daniel Andersson.

Den som går ned i vikt med hjälp av läke medel eller kirurgi får ett mycket svagare hungerpåslag till följd av viktnedgången. Det gör däremot inte den som kämpar med kost omläggning.

OBEROENDE AV HUR mycket fettväv man har kan man ha en tendens till små eller stora fettceller, där de stora är kopplade till typ 2-diabetes och höga blodfetter. Det är en del av förklaringen till varför risken för följd sjukdomar varierar mellan personer som har obesitas. De stora fettcellerna är sämre på att lagra triglycerider, de fettmolekyler som omsätts när kroppen behöver extra energi. Fettväv med stora fettceller matar ut trigly cerider hela tiden, även när kroppens övriga delar inte behöver den extraenergin. Det ger för mycket fett i blodet och högre fettinlagring i andra delar av kroppen, som i levern eller musklerna.

– Att ha stora fettceller är kopplat till olika metabola komplikationer, som till exempel insulinresistens, vilket är en central riskfaktor för många sjukdomar, som till exempel cancer. Stora fettceller är också kopplat till en låggradig infammation i fettväven. Att ha kronisk, låggradig infammation i kroppen är en riskfaktor för mycket, som till exempel cancerutveckling, säger Daniel Andersson.

ATT GÅ NED I VIKT minskar risken för följd sjukdomar. Efer obesitaskirurgi slipper fyra av tio med högt blodtryck att ta sådana mediciner, och sex av tio med typ 2-diabetes tillfrisknar. Risken för stroke och hjärtinfarkt dyker brant, liksom för risken för att utveckla hjärtsvikt. Det fnns fer goda hälsoefekter.

FREDRIK BOLTES

Namn: Fredrik Boltes. Ålder: 41 år.

Gör: Föreläsare, tv-producent, sångare och ståuppkomiker.

Har gjort dokumentär serien Min tjockumentär, som fnns på SVT Play, samt varit producent för satirprogrammet Svenska Nyheter.

Magväskan med fejknavel är en present från en person som gillat Fredriks skämtande, berättande och föreläsande.

”Andra tjockisar hör av sig och tackar”

Redan när jag var i 20-års åldern började en läkare prata med mig om gastric bypass (GBP). Men jag stretade emot eftersom jag, som så många andra, hade bilden av GBP som något som är fusk, fel, fåfängt och helt livsfarligt.

När jag hade fyllt 31 vägde jag 160 kilo och kunde inte längre få på mig bilbältet. Samtidigt skulle jag bli pappa. Jag juice-fastade i två månader och gick ner över 40 kilo som jag, såklart, gick upp igen.

När jag till slut bestämde mig för att i alla fall ta reda på vad GBP är, upptäckte jag ett enormt informations gap mellan det som är “allmänt känt” och vad forskningen faktiskt säger.

Jag var då producent för satirpro grammet Svenska Nyheter och min första impuls var att berätta om saken där. Men jag insåg snart att några minuter TV inte skulle räcka – detta behövde bli en egen dokumentär. 2023 publicerades Min tjockumentär, där jag berättar om min gastric bypass.

Programmet blev superomtalat och nominerades till fera priser. Kul, men jag blev om möjligt mer mallig av alla reaktioner jag fått, och fortfarande får, via sociala medier. Det är andra tjock isar som tackar för serien, skriver att den har gett dem mod att göra kirurgin eller att den har fått andra att förstå dem bättre.

Jag har gått ned till cirka 100 kilo och är nöjd så. Mitt mål har alltid varit att kunna leva ett vanligt liv, och det gör jag nu. Jag kan cykla, åka skidor och göra en massa annat som är viktigt och kul, särskilt när man är förälder.

Förr sa man åt personer med depression att rycka upp sig och ta tag i sina liv. Men när medicinerna mot det kom förändrades den typen av attityder.

Jag tycker mig se en liknande föränd ring när det kommer till övervikt.”

Tre behand lingar mot obesitas

Basen i behand lingen är kombinerad levnadsvanebehand ling, där man ger psykosocialt stöd för att skapa och behålla hälsosamma vanor kring mat, fysisk aktivitet och minskat stillasit tande. Målet är en förbättrad hälsa. Kan ges som enda behandling eller i kombination med läkemedel och kirurgi.

Källor: Anne Christenson och Liisa Tolvanen.

Under 2025 hämtade nära 170 000 svenskar ut obesitas läkemedel. -

Läkemedlen har liknande efekter. Hittills fnns studier som visar hälsovinster för till exempel typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar, som stroke och hjärtinfarkt. Förenklat kan man säga att ju större viktnedgång läkemedlet ger, desto mer förbättras övriga hälsoparametrar. Flera nya läkemedel väntas bli godkända under de kommande åren. I USA fnns redan tablettversioner av läkemedel som nu måste ges via en spruta, som måste kylförvaras. I godkännandekön fnns också mediciner med (förhoppningsvis) färre biverkningar än de befntliga, där huvudvärk, diarré, förstoppning och illamående kan förekomma, liksom förlust av muskelmassa. Några av de kommande läkemedlen är nischade mot olika följdsjuk domar, som till exempel fettlever.

– Jag tror att vi framöver tydligare kommer behandla obesitas för att uppnå hälsa, inte för att uppnå en viss procents viktnedgång. Vi kommer vägledas av om patienten har hjärt sjukdom, fettlever, PCOS eller något annat och välja det preparat som är mest lämpat för just det, säger Ylva Trolle Lagerros.

För närvarande fnns sex godkända obesi

tasläkemedel på den svenska marknaden. Men de drastiskt förbättrade behandlingsmöjlighe terna har framför allt kommit med Mounjaro (tirzepatid) och Wegovy (semaglutid).

MOUNJARO BLEV tillgängligt på svenska apotek i oktober 2024. Redan i november 2025, efer ett drygt år i handeln, blev Mounjaro det mest sålda läkemedlet, enligt E-hälsomyndigheten, vars mått är penningvärde. Svenskarna handlade under den månaden Mounjaro för drygt 157 miljoner kronor, exklusive moms.

På tredje och sjunde plats kom olika läkemedel med semaglutid (Ozempic och Wegovy), riktade mot typ 2-diabetes respektive obesitas. Wegovy blev fullt tillgängligt i Sverige i mars 2025, efer inledande produktions problem.

Socialstyrelsen har koll på antal individer som tar medicinerna. Under helåret 2025 hämtade nära 170 000 svenskar ut något av de sex obesitasläkemedlen. Av dem använde nära 95 000 Mounjaro och cirka 63 500 Wegovy. Endast drygt 8 000 hämtade ut Xenical, trots att det ingår i läkemedelsförmånen.

Fysisk aktivitet är inte ett efektivt sätt att gå ner i vikt men viktigt för den allmänna hälsan.

Suget efer aptithämmande läkemedel är enormt – inte bara i Sverige. I USA tas de av miljontals patienter. Där har trenden vänt, så att andelen med obesitas nu har börjat sjunka. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, har en miljard människor obesitas, som under 2024 kunde kopplas till 3,7 miljoner dödsfall. GLP-1-analogerna beskrivs som centrala för att bromsa utvecklingen. WHO eferlyser ett globalt samarbete med stark kontroll och tillsyn över förskrivningen. Det krävs för att läkemedlen ska räcka till så många som möjligt av dem som behöver dem.

Ylva Trolle Lagerros beskriver en situation där det saknas viktig kunskap om de nya läkemedlen.

– Vi vet inte vilka patienter som får dem, hur länge de tar dem, varför vissa slutar eller vilka som förskriver. Vi behöver ett kvalitets register som omfattar läkemedelsanvändning, säger hon.

MER ÄN 25 PRIVATA nätkliniker är starkt nischade mot obesitas. De förskriver läkemedel på löpande band. Läkemedlen är dyra – och obesitas är en kronisk sjukdom. Den aptit hämmande efekten upphör om man slutar medicinera. Men det är inte säkert att behand lingen behöver vara livslång.

– Varje person som medicinerar måste få möjlighet att avsluta behandlingen på ett välplanerat sätt. Med det menar jag att levnads vanestödet inte får falla bort, säger Ylva Trolle Lagerros.

Den kombinerade levnadsvanebehandlingen är kanske mindre efektiv för viktnedgången men mycket viktig för att säkra en mer stabil vikt, så nära en ny, lägre vikt som möjligt.

– När man slutar med läkemedlet är det avgörande vad man har fått för stöttning. När läkemedlet sätts ut ska livet redan innehålla regelbundna måltider med bra frukost, lunch och middag, eventuella mellanmål och hållbara vanor för fysisk aktivitet. Man ska vara trygg i de vanorna, säger Ylva Trolle Lagerros.

Varken användandet eller avslutandet behöver vara livslångt, menar hon – en del kommer behöva återkommande perioder av medicinering:

– När livet förändras kan goda vanor rubbas. Det kan till exempel handla om att börja plugga, skilja sig eller bli sjuk – då kan läkemedel behövas som stöd medan man hittar tillbaka till de goda vanorna igen, säger Ylva Trolle Lagerros.

Kirurgi är mest efektivt

De läkemedel som har störst efekt på viktminskning är

Mounjaro (tirzepa tid) och Wegovy (semaglutid).

Behandling med högsta dosen av Mounjaro i 72 veckor ger i genomsnitt 21,6 procents viktned gång. För Wegovy är motsvarande sifra 15,4 procent.

Ett år efter operationen är den genomsnittliga viktminskningen för en gastric sleeve nära 28 procent och för en gastric bypass runt 32 procent.

Varken läkemedel eller kirurgi fungerar för alla. Efekten beror på hur väl till exempel hormonsig nalering stimuleras, vilket är biologiskt individuellt.

Källor: Aronne et al, NEJM 2025, Läke medelsverket och SOReg (kvalitetsre gistret för obesitas kirurgi).

Olika slags obesitas kirurgi

I Sverige görs främst två varianter av obesitaskirurgi.

Vanligast är gastric bypass, där magsäcken förmins kas och kopplas förbi tolvfngertarmen, så att magsäcksinnehål let landar i tunntar mens mitt. Näst vanligast är gastric sleeve. Då görs en större förminskning av

magsäcken, men den lämnar vidare direkt till tolvfngertarmen, som vanligt. Ingreppen räknas som säkra. Tre respektive två procent av patien terna får allvarligare komplikationer, främst blödning, läckage, svårt att äta och

dricka eller dålig sårläkning. Det är vanligt med viss viktökning efter 18 till 24 månader. Efter ingreppet tar tarmen upp näring sämre. Därför behö ver den som opere rats äta vitamin- och mineraltillskott under resten av livet.

Under 2024 beta lade 16 procent för sin operation själva, sannolikt på grund av operationsköer. Ungefär 100 000 svenskar har genom gått obesitaskirurgi.

Källor: Liisa Tolvanen, SOReg (kvalitetsregistret för obesitaskirurgi) med fera.

Fler barn får obesitas medicin

Sedan några år ligger kurvan över barn obesitas ganska stabilt. Men användning av de nya läkemedlen ökar.

Obesitas har stor efekt på drabbade barns och ungdomars hälsa – både på kort och lång sikt. Följdsjukdo mar som till exempel fettlever, högt blodtryck och typ 2-diabetes kan utvecklas redan i skolåldern. Barn kan också drabbas av endokrina störningar, som tidig pubertet med avvikande tillväxtmönster. Riskerna ökar också för depression, låg självkänsla och social isolering.

Även andra delar av livet påverkas. En svensk studie visade att sjukdomen är en själv ständig riskfaktor för att inte gå ut gymnasiet. 57 procent av ungdomar med obesitas tar studenten, att jämföra med 74 procent för alla gymnasister.

Emilia Hagman är docent vid Karolinska Institutet.

Att behandla obesitas har efekt. Det mins kar risken för allvarliga komplikationer – ett bra behandlingssvar förbättrar riskfaktorer för hjärt-kärlhälsan, normaliserar tillväxtmönstret och ökar sannolikheten att ta studenten. Det här visar studier gjorda av Emilia Hagman, som forskar i epidemiologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karo linska Institutet. Hon berättar vad som krävs:

Så vanligt är barnobesitas

Mellan fem och tio procent av alla barn och ungdomar i Sverige har obesitas, uppskattningsvis 80 000 till 100 000 i åldrarna 2 till 19 år. Förekomsten är högre hos äldre skolbarn. Sjukdomen har ökat kraftigt under de senaste decennierna, men ligger sedan några år ganska stabilt.

Sjukdomen är kronisk. Efter en viktnedgång anses sjukdomen vara vilande. Det innebär att viktsjukdomen behöver beaktas genom hela livet, även under perioder med mer hälsosam vikt.

Källor: Emilia Hagman, Kvalitetsregistret BORIS, Folkhälsomyndigheten med fera.

– Två faktorer är viktiga för att behandlingen ska vara en framgång. Den ska börja tidigt och ha god kontinuitet. Vissa kan behöva någon slags interaktion med vården så ofta som varannan vecka, säger Emilia Hagman.

Precis som hos vuxna är grunden i behand lingen att ge stöd för att skapa struktur och vanor i mat och motion, med skillnaden att hela familjen måste involveras.

– Barn väljer inte själva vilken mat som köps hem och tillagas, åtminstone inte yngre barn.

Därutöver fnns läkemedel och obesitas kirurgi. Det sistnämnda är godkänt från 15 års ålder, men endast ett fåtal opereras, enligt kvalitetsregistret SOReg. Kurvorna över barn och ungdomar som tar läkemedel klättrar dock brant. I december 2025 använde drygt 1 400 barn och ungdomar ett obesitasläkemedel.

De nya, efektiva läkemedlen, GLP-1-analo gerna, har stått utanför högkostnadsskyddet – även för barn. Familjer har varit tvungna att själva betala för medicinerna alternativt söka särskilda bidrag, till exempel från Försäkrings kassan. Vanliga barndoser kostar per månad drygt 2 500. Det här skiljer sig från hur barnsjuk vård brukar fungera, säger Emilia Hagman: – Många familjer har inte råd med de här läkemedlen. Läkemedel för barn i övriga vården är subventionerade.

TLV, myndigheten som beslutar om subventio nering av läkemedel, har fera gånger skjutit upp ett beslut om de aptitsänkande läke medlen ska ingå i läkemedelsförmå nen. Vid denna tidnings pressläggning hade inget beslut tagits i frågan

Lukt-tv, pruttfrågor och bebisdof. Johan Lundströms dagar rymmer allt från behandling av luktbortfall

till forskning om hur luktsystemet faktiskt fungerar.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Han snifar fram ny kunskap

VARFÖR LUKTAR MINA egna fsar gott? Det är en av de vanligaste frågorna Johan Lundström får. Vi enas om att de inte alls luktar gott. Men kanske aningen mindre äckligt än någon annans prutt?

– Vi är ju mer beredda när lukten kommer. Och det är kanske något familjärt över den, skrattar han. Men lukt är också psykologi, hjärnan är programmerad på att få oss att undvika dålig lukt från andra, fortsätter han.

Efer coronapandemin har poängen med luktforskning för allmänheten blivit tydligare, menar Johan Lundström. Bortfall av lukt och då särskilt parosmier, alltså när lukter blir förvrängda, är vanligt förekommande efer just coronavirusinfektioner.

– Det blev tydligt då sars-cov-2 kom när så många drabbades, säger han.

Johan Lundström var då med och startade

Johan Lundström

Familj: Sambo och en dotter som är 9 år.

Så kopplar jag av:

”Jag har inget stort behov av att koppla av. Jag har verkligen försökt att hitta en hobby och prövat säkert 20 olika aktiviteter men inte fastnat för någon.”

lukt- och smakmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset där 1 800 personer stod i kö under pandemin och där han fortfarande arbetar 10 procent som vetenskapligt stöd vid komplicerade fall. En av behandlingarna består av regelbunden luktträning på kända lukter. Men en utmaning har varit att få patienterna att genomföra den, bara 20–30 procent lyckades.

– Det är ungefär som sjukgymnastik, det tenderar att inte bli av. För att göra det enklare och roligare tog vi tillsammans med ett företag fram ett färdigt kit, som innehåller 10 kända lukter som används tillsammans med en app. Upp till 90 procent genomför övningarna när de får ett kit så det fungerar mycket bättre, säger Johan Lundström och visar stolt upp en låda med färgglada luktkartonger i (och påpekar samtidigt att han inte får någon vinst från försäljningen av kitten).

Titel: Professor vid institutionen för klinisk neuroveten skap, Karolinska Institutet.Ålder: 53.

Förutom luktträning undersöker forskar gruppen fera andra metoder att återställa luktförmågan. En handlar om så kallad

av

molekyler som

i äpple når faktiskt upp till luftbulben i hjärnan? Sådant vill professor Johan Lundström veta. -

transkutan elstimulering av luktbulben, den del av hjärnan som bearbetar luktinformation från näsan och överför den till andra delar av hjärnan.

– Det är testat på friska frivilliga, vi ska nu pröva på personer med nedsatt luktsinne, säger han.

KOGNITIV BETEENDETERAPI är en annan metod som kan fungera för personer med parosmier.

– Vi har testat att låta försökspersoner gå emot sitt initiala motstånd mot vissa lukter som de uppfattar som äckliga och lukta på dessa upprepade gånger. Det kan då leda till att äcklet mattas av, förklarar han.

Att förbättra luktsinnet, till exempel med hjälp av luktträning, är viktigt inte minst för livskvaliteten. Att sakna lukt eller att ha kliniskt nedsatt lukt, det vill säga enbart ha cirka 10 procent kvar av luktförmågan, är förknippat med ökad risk för nedstämdhet och depression.

”Livet blir tråkigare utan lukt sinne”

Och faktum är att kliniskt nedsatt lukt drabbar så många som runt 25 procent av befolkningen, äldre är krafigt överrepresenterade.

– Livet blir tråkigare. Många sociala aktivi teter kretsar kring mat och ätande; fka, lunch, middag. Om allt man stoppar i sig smakar gröt blir motivationen att äta med andra lägre och man riskerar att tappa kontakten med vänner, säger Johan Lundström.

Det har slumpat sig så att båda hans egna föräldrar idag helt saknar lukt så han har själv sett det på nära håll.

– De har sambal oelek på allt för att skapa en falsk aromupplevelse. Starka kryddor stimu lerar samma område i hjärnan och skapar något som liknar lukt, säger han.

I en EU-ansökan tillsammans med suicidpre ventionsforskaren Vladimir Carli söker han nu pengar för en studie om vad det är i lukten av spädbarn – en dof som får nästan alla att känna välbehag – som aktiverar belöningssystemet.

Kemi, psykologi, kognition, biologi, klinik. Och bygga egen teknik. Som luktforskare får man ägna sig åt lite av varje, det passar professor Johan Lundström utmärkt: ”Jag älskar att hoppa mellan olika fält”.

– Om vi kan identifera kemikalien bakom effekten så skulle den i bästa fall kunna användas som en slags depressionspreventiv drog, menar han.

JOHAN LUNDSTRÖM ÄR egentligen inte överdrivet intresserad av just lukt, förklarar han, men efersom fältet till stor del är outforskat och berör väldigt många olika expertområden så erbjuder det stor variation. Och det passar Johan Lundström.

– Jag vill besvara frågor och för att lyckas söker jag de rätta metoderna. Det gör mig till en metodgeneralist. Och samtidigt luktspecialist, förklarar han.

Ett övergripande mål är att kunna återskapa luktförmågan för personer som tappat den. För att lyckas gäller det att bättre förstå hur luktsys temet fungerar på en grundläggande nivå.

– Vi har för första gången utvecklat en metod för att mäta vad som händer när luktsystemet processar en lukt, från det att en kemikalie binder till en luktreceptor och via en elektrisk signal framkallar en hjärnaktivitet i luktcortex och sedan tillbaka till celler i näsan när vi förbereder oss för nästa snif, förklarar Johan Lundström.

I ett nytt projekt, stöttat av det prestige fyllda European Research Council, försöker han tillsammans med kollegor i Tyskland och Israel att digitalisera lukter.

– Vi vill lära oss att samla in en lukt, skicka informationen över internet och återskapa lukten i en annan del av världen, alltså skapa en slags lukt-tv. Vi har redan lyckats skicka rosdof! Medan två andra lukter inte alls har fungerat, berättar Johan Lundström.

En intressant fråga, tycker han, är hur nära originallukten man måste vara.

– Hjärnan kan fylla i luckor, så det behöver inte vara exakt för att man ska förstå. Men hur nära måste det vara, vad avgör om vi kan

identifera rosdof som just dofen av en ros? Andra forskningsprojekt som Johan Lundström är involverad i handlar om allt från exakt vilka luktpartiklar som når upp till luktreceptorerna i luktbulben (forskarlaget har en ny maskin som kan mäta vilka kemikalier som fnns i en lufström varje millisekund som ska hjälpa dem att kartlägga detta) till hur man med hjälp av hjärnavbildning av hjärnans luktregioner tidigt kan skilja mellan schizo freni och bipolär sjukdom hos unga. Ytterligare forskning handlar om arbetsminne.

– Vi har troligtvis inget arbetsminne för lukt så som vi har för syn och hörsel. Alltså, vi kan inte återskapa lukter med hjälp av minnet. Pröva själv, säger Johan Lundström entusi astiskt.

DÄREMOT ÄR HJÄRNAN bra på det omvända: Lukter framkallar ofa starka minnen.

– Varje gång jag känner lukten av tjära kastas jag tillbaka till när jag hjälpte min farfar att tjära båten i min barndom. Vi tror att vi behöver luktsinnet för att hjälpa oss att närma oss sådant som vi behöver, som en kärlekspartner, våra barn eller näringsrik föda. Luktsinnet får oss också att undvika faror som dålig mat eller sjuka smittsamma personer, säger Johan Lundström. För att kunna bedriva forskning inom olika fält krävs mycket samarbeten, men även idéri kedom och exekutiv förmåga, menar han.

– Jag brukar försöka lära mina studenter två saker. För det första: Gör klart. Det är sällan något behöver vara perfekt men det behöver bli klart. För det andra: Fokusera på det positiva. Själv lever han efer mottot ”lyf blicken” och hittar då alltid ljuspunkter i horisonten. – Svåra stunder kan ofast vändas till något positivt, en förändring eller utveckling. Jag brukar jämföra med när man slår i tån. Det gör jätteont men vi har lärt oss att det går över. Och så ska man se på livet också, säger han. Johan Lundström

”Lukten av nybakad äppelpaj. I Chicago gick jag förbi ett bageri på väg till jobbet och jag kunde inte gå förbi utan att köpa äppelcrois santer. Jag gick upp fera kilo när jag bodde där.”

… sämsta lukten:

”Ett grannlabb fck pengar av amerikan ska försvaret för att ta fram en sorts luktbomb för att kunna skingra människor. Den luktade som en blandning av spya, bajs och ruttet kött.”

… psykologin i lukt:

”Luktämnen är kemi. Men lukt är psykologi. Om du till exempel inte vet att det är parmesan du luktar på så känner du äcklig spylukt. Men om du vet vad det är kan du i stället bli ostsugen.”

… forskning:

”En upptäckt skapar många nya frågor och det fnns oändligt att upptäcka. Jag brukar säga att forskning är som en tårtätartävling. Första pris är mer tårta som du ska äta ännu snabbare.”

Manliga myter och missförstånd

Användningen av TESTOSTERON

ökar snabbt bland svenska män och på nätet framställs hormonet som ett manlighetselixir. Men myterna är vilseledande, och onödig behandling är inte ofarlig.

Text: Anders Nilsson

Illustration: Amanda Berglund

”D

ET ÄR MYCKET testosteron i rummet” förklarar en retorik expert när hon i Afonbladet ombeds analysera det fentliga mötet mellan presidenterna Trump och Zelenskyj i Vita huset våren 2025. Uttalandet speglar en vanlig föreställning om att testo steron hör ihop med en stereotyp form av manlighet: energisk, aggressiv, dominerande och kanske våldsam. Ordet testosteronstinn används så fitigt i det svenska språket att det har blivit ett eget uppslagsord i Svenska Akade miens ordlista. I svenska tidningar har det använts tusentals gånger för att beskriva något som är övermåttan maskulint, från rockmusik till internationell politik.

I olika typer av öppen eller förtäckt marknads föring möter vi samma tydliga koppling mellan testosteron och manlighet, fast med positiva förtecken. Där framställs höga testosteronnivåer som vägen till alla de egenskaper en maskulin man förväntas efersträva: styrka, libido, själv förtroende och handlingskraf. Infytelserika män som odlar en machoimage, från Donald Trump till Andrew Tate, har berättat om sina höga testosteronnivåer.

Men myterna om det manliga könshormonet har svag koppling till verkligheten, förklarar Stefan Arver, docent i endokrinologi, läran om hormoner, vid Karolinska Institutet. Testosteron är onekligen ett viktigt hormon och den som lider brist på det bör få testosterontillskott. Men den överväldigande majoriteten av män har fullt tillräckliga testosteronnivåer och vinner inte på att efersträva högre värden, förklarar han.

I SVERIGE ÄR testosteron ett receptbelagt läkemedel. 2006 skrevs det ut till runt 8 000 män. 2024 hade antalet ökat till drygt 26 000. Stefan Arver tror inte att ökningen beror på att vården blivit så mycket bättre på att hitta och behandla män med testosteronbrist.

– En stor del av den ökade förskrivningen går nog till fel personer. Många män upplever symtom som trötthet eller minskad lust och när

Testosteron kopplas ofta till en rad efter strävansvärda maskulina egen skaper som libido, självförtroende och handlingskraft. Men detta saknar förankring i verkligheten, menar forskarna.

Stefan Arver är docent i endokrinologi vid Karolinska Institutet.

”Symtomen beror oftast på andra saker, och onödig testosteron behandling är inte ofarlig. Man går i en fälla”

Jussi Jokinen är professor i psykiatri vid Umeå universitet och anknuten till Karo linska Institutet.

de hör reklamens beskrivning av testosteron tänker de att det skadar väl inte att pröva? Men symtomen beror ofast på andra saker, och onödig testosteronbehandling är inte ofarlig.

Man går i en fälla, säger Stefan Arver.

Det första som händer när testosteron tillförs utifrån är att kroppen kompenserar genom att stänga av sin egen produktion. Testiklarna krymper och testosteronnivån sjunker igen. – Då kanske man höjer dosen, och då börjar biverkningarna komma. Testosteron påverkar hela kroppen. Ett exempel är att bildning av röda blodkroppar ökar, vilket gör blodet mer trögfytande och kan ge huvudvärk och klåda som symtom. Hjärtat måste jobba hårdare och risken för blodproppar kan i värsta fall öka, säger Stefan Arver.

Testosteron är ett mångsidigt hormon. För artens överlevnad är det livsviktigt efersom det grundlägger könsutveckling hos pojkfoster och sexuell lust och förmåga hos vuxna. En annan viktig funktion är testosterons uppbyg

gande egenskaper. Det är involverat när kroppen skapar nya celler och ny vävnad, som muskler, skelett, bindväv, hud och röda blodkroppar. Därför kallas det också anabol steroid.

– Anabol betyder just uppbyggande. Testo steron är tillsammans med insulin och tillväxthormon våra viktigaste uppbyggande hormoner, säger Stefan Arver.

En tredje aspekt är testosterons koppling till behåring. Hormonet stimulerar hårväxt i ansiktet och på kroppen men har motsatt efekt på skallen.

Dessutom har testosteron en koppling till vårt välbefnnande.

– Det har en positiv efekt på vårt stäm ningsläge och hur vi ser på oss själva, om vi tycker att vi duger. Testosteronbrist ökar risken för depression. Inte de tyngsta, svåraste depres sionerna, men man tappar i livslust, känslan att det är kul i livet, berättar Stefan Arver.

Sambandet är väldokumenterat, men

forskarna har inte hittat de underliggande mekanismerna än, förklarar han.

– Mycket tyder på en koppling till hjärnans belöningssystem, till exempel dopaminnivåer, men vi vet inte säkert.

ETT NORMALT TESTOSTERONVÄRDE för män ligger i intervallet cirka 10–30 nanomol per liter, nmol/L. Den som har lägre nivåer riskerar att lida brist på testosteron. Det förekommer men är ovanligt, och om det inträfar är det ofast ett tecken på att något annat är fel. Vid misstanke om testosteronbrist bör man därför göra en utredning, betonar Stefan Arver. Orsaken kan vara allt från en hjärntumör i hypofysen till en kronisk infammations sjukdom eller livsstilsfaktorer.

– Det handlar om de vanliga felkällorna i livet: man går upp i vikt, rör sig för lite, äter dåligt och dricker för mycket alkohol. Obesitas sänker testosteronnivån samtidigt som östrogennivån ökar, säger han.

Fakta

Testosteron är ett hormon och hör till gruppen steroider – fettlösliga ämnen baserade på koleste rol. Det kallas manligt könshormon men fnns även hos kvinnor fast i lägre koncen tration. På liknande sätt fnns östrogen, kvinnligt könshormon, även hos män.

Testosteron tillver kas i testiklar, binjurar och äggstockar och transporteras med blodet till olika organ, som muskler och hjärna. Det binder till särskilda recep torer och påverkar därigenom cellernas aktivitet.

Nyfken på testosteron

Kroppens testosteronproduktion minskar bara marginellt med åldern. Män får inte testo steronbrist av åldrandet i sig, slår han fast.

– Man kan se påståenden om att alla män efer 40 borde ta testosteron, och ibland att det skulle fnnas en manlig motsvarighet till klimak teriet som orsakar testosteronbrist. Det är helt enkelt inte sant. Det existerar inget manligt klimakterium.

Att mäta testosteronhalt är lätt, men det krävs kunskap för att tolka svaret, förklarar Stefan Arver. Provet mäter allt testosteron, men bara en mindre del av det påverkar kroppen. Det mesta är hårt bundet till ett protein som gör det otillgängligt, och denna andel varierar mycket mellan olika personer.

– Det innebär att någon med 10 nmol/L i själva verket kan ha mer tillgängligt testos teron än den som ligger på 30 nmol/L, säger Stefan Arver.

Ett annat skäl att inte oroas av testosteron värden i den lägre delen av normalspannet är att mer testosteron i de festa fall inte ger större efekt, påpekar han.

– Om man inte har en verklig brist så ger mer testosteron ingen efekt på det som män enligt min erfarenhet ofast är ute efer: att bli piggare, orka mer, få mer sexuell lust. Man slår i taket, systemet är mättat.

STEFAN ARVER ÄR verksam vid Anova, Centrum för andrologi, sexualmedicin och transmedicin, som drivs gemensamt av Karolinska Universi tetssjukhuset och Karolinska Institutet. Där forskar han tillsammans med bland andra Jussi Jokinen som till vardags är professor i psykiatri vid Umeå universitet. De har bland

annat studerat testosterons sexuella funktion hos män.

– Testosteron är nödvändigt för mäns sexua litet. Blir man av med sitt testosteron tappar man helt intresset för sex och den sexuella förmågan. När man får testosteron igen så kommer sexua liteten tillbaka, säger Jussi Jokinen.

Precis som på andra områden ger extra testosteron bara efekt om det motverkar en brist. Högre testosteronvärden än tillräckligt resulterar varken i mer libido eller större svårig heter att hantera sin sexualdrif.

– Det finns nog en myt om att så kallat sexmissbruk skulle ha koppling till höga testo steronnivåer, men det stämmer inte. Vi har mätt själva nyligen, i en studie på män med tvångsmässig sexualitet. Det var ingen skillnad jämfört med andra män.

Vissa läkemedel mot hormonkänslig cancer blockerar testosteronproduktionen. Forskning vid Karolinska Institutet har visat att de också kan användas för behandling av pedofl störning, för att minska risken för framtida övergrepp. Åtgärden är efektiv och kan användas akut. För långvarig behandling vore andra alternativ bättre än att framkalla långvarig testosteron brist, förklarar Jussi Jokinen.

– Vi har en pågående studie där vi jämför KBT med läkemedelsbehandling för hjälpsökande män med sexuellt intresse för barn, säger han.

Testosteron spelar också roll för kvinnors sexualitet. Förskrivningen av testosteron till kvinnor är betydligt lägre än till män men ökar snabbt och sker i stor utsträckning till kvinnor som vill få tillbaka sin sexuella lust efer klimak teriets hormonförändringar.

– Det är inte mitt forskningsområde, men jag har förstått att behandlingen kan ge bra resultat. Jag vill också understryka att sexualitet hos både män och kvinnor är något väldigt komplext. Ett enskilt hormon är en faktor av väldigt många som är med och påverkar, säger Jussi Jokinen. Testosteronets muskeluppbyggande efekter har gjort hormonet till det överlägset viktigaste dopningsmedlet. Faktum är att den illegala användningen inom dopning är betydligt större än hormonets användning som läkemedel.

– Antalet personer som dopar sig i Sverige

Testosteronförskrivningen till svenska män har ökat stadigt sedan 2006. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas.

”Jag vill också understryka att sexualitet hos både män och kvinnor är något väldigt komplext. Ett enskilt hormon är en faktor av väldigt många som är med och påverkar”

är uppskattningsvis 50 000–100 000 och i nästan samtliga fall handlar det om testosteron, säger Mikael Lehtihet, docent i endokrinologi, som forskar om testosteron och dopning vid Karolinska Institutets institution för medicin, Huddinge.

Personer som dopar sig kommer från alla samhällsskikt och har egentligen bara en sak gemensamt, förklarar han: de gillar att styrke träna. En stor majoritet är män.

– Kvinnor som dopar sig är betydligt färre men de fnns. Ofa har de introducerats till dopning genom sin pappa eller pojkvän, säger han.

JUST NÄR DET gäller testosteronets muskelupp byggande funktion leder högre dos verkligen till större efekt. Men med högre dos kommer också tydligare biverkningar. Dit hör förkrympta testiklar, bröstutveckling för män, akne, kropps behåring och håravfall på huvudet för båda könen, samt basröst och klitorisförstoring hos kvinnor. Testosteron påverkar också blodtryck och blodbildning och därmed hjärt-kärlsystem, njurar och risken för blodpropp.

– Risken för den enskilde beror på hur länge man dopar sig, vilken genetik man har och hur man lever i övrigt. Folk drabbas väldigt olika. Jag har patienter som dopat sig i 40 år och mår bra, men också de som fått hjärtinfarkt i tidig ålder eller hamnat i dialys, säger Mikael Lehtihet.

Den här artikeln handlar om testo steronbehandling för cismän, alltså personer som varit av manligt kön hela livet, biologiskt och socialt. Testosteron används också som könsbekräftande behandling för transmän och ökar snabbt som behand ling för kvinnor efter menopausen – två områden som Medicinsk Vetenskap har för avsikt att återkomma till.

En mycket spridd uppfattning är att högt testosteron gör människor mer aggressiva. Det stämmer inte, förklarar han. Män som dopat sig med testosteron kan onekligen vara aggressiva, men tar man bort störfaktorer som övrigt missbruk och personlighetsstörningar kan något sådant samband inte påvisas.

– Det är faktiskt den som har testosteron brist, hypogonadism, som är lättirriterad och kan bli aggressiv. Då blir man lugnare och mer harmonisk av mer testosteron. Men det hjälper inte hur många gånger man säger det, det verkar inte gå att rubba bilden att testosteron leder till aggressivitet.

Mikael Lehtihet oroas av den snabbt ökande förskrivningen av testosteron.

– Vi vet att vården har missat många patienter med testosteronbrist, men tyvärr tror jag att ökningen till stor del går till andra.

Mycket skrivs ut av privata allmänläkare till män i 50-årsåldern utan andra underliggande sjukdomar, konstaterar han. Det är inte en ålder som brukar förknippas med testosteronbrist, men en tid i livet då många män börjar önska att de kände sig lite yngre, och hade mer energi och lust.

– Jag tror att vi ser en underförskrivning och en överförskrivning samtidigt. Och det är inte alls bra att det skrivs ut när det inte är medicinskt motiverat.

Frustration bakom ratten kan öka risken för olyckor – men det är långt ifrån den enda faran. Möt TRE FORSKARE som intresserat sig för trafksäkerhet.

Berättat för:

Kör inte så det ryker

MARIE SKYVING

Titel: Doktorand vid institutionen för global folk hälsa, Karolinska Institutet. Forskar om: Trafkolyckor bland äldre bilförare.

Äldre

bilförare ”Funktion är viktigare än ålder”

MITT FORSKNINGSintresse väcktes under masterutbildningen när jag studerade äldre bilföra res dödsolyckor och såg att de skedde under konstiga, till synes oförklarliga omständigheter. Jag konstaterade att jag måste undersöka hur de äldre förarna egentligen mådde.

Vi vet att sjukdomar spelar roll för körförmågan, men de olika sjukdomarna är studerade i olika utsträckning. Till exempel vet vi att hjärt-kärlsjukdomar är vanligt bland äldre förare som omkommer, men vi vet inte så väl hur det ser ut i olyckor där de inte dör. Det betyder inte att alla med hjärt-kärlsjukdom är olämp liga förare, men vissa tillstånd innebär en trafkrisk och bör uppmärksam mas av läkare, oavsett ålder.

Hög ålder i sig gör dig inte till en sämre förare. Däremot är äldre skörare, vilket ökar risken för allvar liga skador när en olycka inträfar. Körförmågan förändras med åren, men många äldre anpassar sig genom att undvika till exempel mörkerkörning, rusningstrafk och dåligt väder.

Många vill ha åldersbaserade hälsotester för körkort. Men forsk ningen talar emot att det skulle ha någon efekt, och det skulle vara väldigt kostsamt och slå orättvist. Att förlora körkortet påverkar dessutom livskvaliteten krafigt. Mitt budskap är därför tydligt: det är funktionen som ska räknas – inte födelseåret. Kör så länge du känner dig trygg, men var lyhörd för signaler från både kroppen och omgivningen som kan säga något annat.”

Nollvisionen

”Företagen har ett stort ansvar”

MIN FORSKNING VISAR

att nästan hälfen av alla dödsolyckor i trafken är arbetsrelaterade –antingen sker när man själv är i tjänst, genom att man blir påkörd av någon som arbetar, eller på väg till eller från jobbet.

Om du faller från en byggställning utreds det som en arbetsplatsolycka, men sällan om du omkommer i trafken. När vi granskade statistiken såg vi att Arbetsmiljöverket bara kände till 10 av 23 arbetsrelaterade trafkdödsfall, och polisen utredde dem inte som misstänkta arbets miljöbrott. Ansvaret hamnar då helt på den enskilda föraren.

Men företagen har ett stort ansvar här. Trafksäkerhet måste ses som en arbetsmiljöfråga, med tydliga policys och tillgång till säkra fordon. Anställda ska inte behöva köra gamla bilar utan moderna skydds system. I upphandlingar bör man ställa krav på krocksäkerhet och hastighetsstöd, och det fnns inter nationella standarder som hjälper företag att följa upp sitt arbete.

Om alla höll hastighetsgränserna skulle 70 liv om året räddas. Våra hastighetsmätningar visar att hälfen av yrkeschauförerna kör för fort, även på 30-sträckor utanför skolor. Företag har alltså stor potential att påverka trafksäkerhetsutveck lingen. På samma sätt som man följer upp klimatavtryck bör man följa upp sitt trafksäkerhetsav tryck. Det är en hållbarhets- och ledningsfråga – inte ett individuellt problem.”

-

Titel: Trafksäkerhetsforskare vid Folksam, anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Forskar om: Hur trafksäkerheten kan förbättras för att ta oss närmare nollvisionen.

Frustration

”Bilar

kan utvecklas

för att förebygga ilska”

NÄR BILISTEN BAKOM

dig tutar kan det vara ett tecken på frustration – en känsla som uppstår när vi hindras från att nå ett mål. Frustra tion kan motivera oss att lösa problem, men den kan också utveck las till ilska och bli en trafkfara.

Jag har studerat vad som frus trerar bilförare och hur det tar sig uttryck. Försenande hinder som köer, upplevd stress och att göra oavsiktliga misstag som att köra förbi en avfart är vanliga triggers. Reak tionerna varierar: vissa skrattar bort det, andra blir arga eller hjälplösa.

Efersom frustration i hög grad är individuellt behöver trafksystemet ta hänsyn till våra olikheter. Skyltar ska exempelvis kunna förstås även av personer med olika funktionsva riationer.

Bilar kan också utvecklas för att förebygga ilska. Små saker kan göra

skillnad, som att föraren får besked om att en felrapport skickats när navigationssystemet krånglar eller en uppmuntran att lyssna på sin favorit låt när körstilen verkar frustrerad.

Vi känner frustration i många sammanhang, men det behöver inte vara negativt. Jag försöker utveckla metoder för att hjälpa människor att hantera frustration på ett konstruk tivt sätt, som en källa till kreativitet och handlingskraf snarare än ilska eller hjälplöshet.

Själv blir jag frustrerad av orättvi sor, som när någon tar min parke ringsplats. Då pausar jag och frågar mig: vill jag vara arg nu eller gå vidare och försöka lägga min energi på något mer konstruktivt?”

HANNANEH YAZDI

Titel: Forskare vid institutionen för klinisk neuro vetenskap, Karo linska Institutet. Forskar om: Frustration.

Välkommen till KI Alumni

KI Alumni är ett globalt, professionellt och socialt nätverk för alla alumner som vill hålla kontakten med Karolinska Institutet.

• Gå på föreläsningar, återträffar och håll kontakten med andra alumner.

• Få vårt nyhetsbrev och en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap.

• Medlemskapet är kostnadsfritt.

Ett nyhetsbrev om KI:s forskning

Håll dig uppdaterad om all spännande forskning som sker vid Karolinska Institutet.

Missa inte att få tips om events, läsvärda forskningsnyheter och intervjuer, podd avsnitt och andra populärvetenskapliga nyheter om hälsa och medicinsk forskning.

e

Anmä l dig till våra utskick: Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Är rött kött farligt?

Min son menar att han behöver äta mycket rött kött för att bygga musk ler. Stämmer det? Och är rött kött dåligt för hälsan? / Simona

Livsmedelsverket rekommen derar max 350 gram rött kött i veckan och att vi minimerar intaget av processat kött. Råden utgår från folkhälsoperspektivet – alltså hur kosten påverkar befolkningen som helhet – och ger inga exakta svar för varje enskild individ.

Svar

Processat kött, som till exempel bacon, korv och skinka, är på befolk ningsnivå tydligt kopplat till ökad risk för tjock- och ändtarmscancer, enligt forskningen. Även oprocessat rött kött kan troligtvis öka risken, även om sambandet inte är lika starkt belagt. Forskning har dessutom pekat på en

ökad risk för hjärt-kärlsjukdom hos dem som äter mycket rött kött, men även här är bevisläget svagare.

F+S

Är du nyfken?

Mejla din klurigaste medicinfråga så letar vi fram en forskare som kan svara: medicinskvetenskap@ki.se

Tillagningssättet spelar också roll. Höga temperaturer och ofullständig förbränning, exempelvis rökning, av köttprodukter kan bilda ämnen som i djurstudier visat sig kunna skada DNA och därigenom öka risken för cancer.

Proteinbrist är i praktiken mycket ovanligt i Sverige, och även tonåringar som tränar fera gånger i veckan får i sig tillräckligt genom vanlig, varierad kost.

Ur ett miljöperspektiv står nöttkött för den största klimatpåverkan av alla livsmedel. Viltkött är bättre för plane ten, men räknas fortfarande som rött kött när det gäller hälsa.

/ Emilie Helte, forskare i nutrition och toxikologi

En stimmig miljö kan göra att vi glömmer att fokusera på smaken.

Kan våra sinnen störa ut varandra?

Jag har svårt att känna lukter när jag störs av andra intryck. Maten smakar exempelvis inte så gott i en stimmig restaurang. Kan våra sinnesintryck störa ut varandra? / Victoria

För att kunna bearbeta sinnesintryck måste vi rikta vår uppmärksamhet mot dem. Psykologer skiljer mellan två typer av uppmärksamhetsstyrning: extrinsisk och intrinsisk. Extrinsisk uppmärksamhet uppstår till exempel när ett starkt ljus eller ett högt ljud drar uppmärksamheten till sig, utan att man behöver tänka på det. Intrinsisk uppmärksamhet betyder att stimulit kanske är svagt och inte automatiskt fångar uppmärksamhe ten, men vi vill rikta vår uppmärksam het dit. Till exempel när vi läser en bok så fokuserar vi på bokstäverna av en intern drivkraft. De festa har

Svar

svårt att mobilisera den där interna drivkraften när det fnns konkurre rande extrinsiska stimuli, till exempel att läsa en bok under högt ljud. Jag antar att det samma händer dig med lukt när du äter – du vill njuta och medvetet bearbeta din upple velse men din uppmärksamhet dras mot de starkare sinnesupplevelserna. Det är inte ovanligt att våra sinnen tävlar med varandra på det sättet. Vissa forskare menar exempelvis att risken att överäta ökar om man tittar på teve samtidigt, eftersom man då inte fokuserar på sinnesintrycken av att äta och bli mätt.

Forskare har också upptäckt att ljud och lukt kan förstärka varandra när de passar väl ihop. Fiskrätter kan exempelvis smaka ”fskigare” när man lyssnar på ljudet av havet samti digt. Det kan du prova nästa gång. / Janina Seubert, forskare i kognitiv neurovetenskap

Varför reagerar vi olika på vaccin?

Varför får en del jobbiga biverk ningar av vaccin? Har de sämre immunförsvar? / Cecilia

Folk svarar väldigt olika vid vaccination. Vissa får ofta biverkningar medan andra inte får det. Vårt immunsvar kan delas in i två system. Ett medfött som svarar snabbt vid infektion, men mindre specifkt. Och ett adaptivt, som svarar långsammare men ger ett minne och långvarigt skydd mot sjukdomar.

Svar

Biverkningar kommer till stor del från det medfödda immunförsvaret. Om man har vaccinerats eller blivit infekterad av ett liknande pato gen tidigare så kan det medfödda immunförsvaret svara starkare då det jobbar tillsammans med det adaptiva systemet. Därför kan en booster-dos, som ges för att förstärka kroppens immunitet mot en sjukdom, ibland ge mer symtom än vid första vaccinationen.

Hur det medfödda systemet reagerar styrs till stor del av små genetiska skillnader som gör att vissa svarar kraftigt på vissa typer av infektioner, men inte mot andra. Det är lätt att tänka att mer biverkningar tyder på ett bättre eller sämre immunsvar. Flera studier (speciellt utförda kring vaccinationer mot SARS-CoV-2) har undersökt detta. Generellt så är bevisen för en koppling mellan biverkningar och skydd svagt och det kan inte användas för att förutse vem som kommer ha bra eller dåligt skydd mot sjukdom. / Christopher Sundling, forskare i infektionsimmunologi

Biverkningar innebär inte bättre eller sämre skydd mot sjukdom.

Är det bra med en hälsomånad?

Varje september har jag en hälsomånad då jag avstår från sötsaker och alkohol, och går ner cirka fem kilo. Är det bra för hälsan som helhet och fnns det risker? Jag har märkt att sömnen försäm ras och ibland blir jag sjuk under hälsomånaden. / Peter

En hälsomånad är bra. Fler skulle avstå från godis, sötsaker och alkohol en månad per år eller oftare. Flera religioner har ”fasteperioder” under en eller fer månader. Forskningen har visat att det kan påverka tarmforan positivt, förbättra insulinkänslighet, vilket ger bättre blodtryck, blodfetter och blodsocker även bättre levervärden.

Svar

Det fnns inga kända risker. Om jag ändå ska spekulera kring varför du kan ha blivit sjuk så kan infek tionskänslighet teoretiskt öka om tillväxtfaktorn IGF-1 minskar, vilket förbättrad insulinkänslighet kan

orsaka. Det skulle också kunna bero på när på året du har din hälsomå nad. Vissa tider på året är mer virus i omlopp och man kan vara mer infektionskänslig.

Sömnen brukar bli bättre av din ”hälsokost”, men om du äter senare på dagarna/kvällarna under denna månad så kan det försämra sömnen. Hunger kan eventuellt också påverka sömnen via ökad aktivitet av orexin, ett signalämne i hjärnan som reglerar både vakenhet och hunger. Dricker du mer kafe, andra kofeinrika drycker eller te så kan det också påverka sömnen.

Är sömnen försämrad hela månaden eller bara i början? Jag blir nyfken på om du under hälsomåna den ändrar på andra vanor, till exem pel fysisk aktivitet, när du lägger dig och intag av specifk kost. / Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning

Även tillfälliga livsstils förändringar är bra för hälsan.

Gallrefux kan vara besvärligt men är oftast ofarligt.

Vad är gallrefux?

Jag har fått gallrefux och undrar vad det innebär. Medför det ökad cancerrisk? / Caroline

Gallrefux innebär att uppstötningar av vätska från tolvfngertarm och magsäck innehållande galla når upp i matstrupen. Galla bildas i levern och utsöndras via gallblåsan till tolvfngertarmen i samband med matintag för att bidra till matspjälk ningen. Men galla kan ibland komma upp i magsäcken i stället för ned i tarmen och därifrån vidare till matstrupen via uppstötningar. Vem som helst kan drabbas, men det är vanligare efter vissa operationer på magsäcken eller om gallblåsan har avlägsnats, och hos individer med riskfaktorer som ärftlighet, övervikt och rökning. Gallrefux brukar inte påverka övriga kroppen, men kan ibland bidra till försämrad sömn, livskvali tet och arbetsförmåga. Individer med långvarig och besvärande gallrefux, liksom de med sur refux där magsyra läcker upp i matstrupen, har ökad relativ risk för en form av matstrupscan cer som kallas adenocarcinom. Den absoluta risken är dock väldigt liten eftersom tumören är ovanlig. / Jesper Lagergren, professor i kirurgi

Svar

Redaktionen tipsar

En alkemists mål är att skapa guld, ett omöjligt uppdrag. Men längs vägen kan man upptäcka annat.

Atombomber ledde till att nya behand lingar utveck lades.

Bombskador krävde bot

Galen gubbe får revansch

BOK. Den mytologiska bilden av en alkemist är en lätt galen person som fåfängt försöker skapa guld av oädla metaller. – Alkemisten är ju en gubbe som är sitt eget varumärke, den tror jag kommer att bestå. Men inom den vetenskapshis toriska forskningen har det kommit mycket ny kunskap på senare år som har förändrat denna syn, säger Hjalmar Fors, forskare inom vetenskaps- och medicinhistoria vid Karolin ska Institutet och medförfattare till en ny bok om alkemi.

Ända sedan medeltiden och fram till 1700-talets början var kemi och alkemi i princip synonymer. Men sedan sker en medveten brytning med alkemin, berättar Hjalmar Fors.

– Kemisterna tog tydligt avstånd från alkemi, som de kall ade blufmakeri. Denna syn kom att prägla de kommande århundradena. Men vetenskapshistoriker har på senare år dechifrerat fera alkemiska skrifer och visat att de beskri ver kemiska operationer som faktiskt är möjliga att genom föra, säger Hjalmar Fors.

Enligt honom ska vi inte vara misstänksamma mot den teori som var förhärskande under så lång tid.

– Idag vet vi att den ”nya kemin” bygger på kunskap som utvecklats under 2000 år under namn av alkemin, säger han. Cecilia Odlind

Alkemins historia. Inverkan på kultur, vetenskap och samhälle

Carl Philip Passmark (red.) Bokförlaget Stolpe

Tusentals räddade liv under 50 år. En bok om benmärgs- och blodcellstransplantationer i Sverige

Hans Hägglund och Gösta Gahrton Ekerlids

BOK. Efter atombombs sprängningarna över Hiroshima och Nagasaki utvecklades benmärgs transplantation för att behandla de omfattande strålningsskador som befolkningen drabbades av. Behandlingen kom sedan till Sverige 1975. Professorerna Gösta Gahrton och Hans Hägglund är redaktörer för en ny bok som berättar om utvecklingen sedan dess fram till idag, då stamceller kan användas i stället för benmärg och lämpliga dona torer kan sökas via interna tionella register. Prinsessan Christina och författaren Niklas Rådström är några av de patienter som delar sina erfarenheter.

Antropologiska anteckningar

Antropolog eller med människa – Refektioner över fältanteckningar

Lisbeth Sachs

Fri tanke

BOK. Lisbeth Sachs är antropolog och anknuten till Karolinska Institutet. I en ny bok återvänder hon till de personliga anteckningar hon fört under sitt yrkesliv. Boken skildrar antropologin som verksamhet och etiska motsättningar som kan uppstå mellan antropolo gens roll som forskare och som medmänniska.

Efektivare barnpsykiatri

Barnpsykiatri som gör skillnad – Primamodellen

Majbritt Giacobini, Åsa Lundberg Schlyter och Anna Wiklund Bokförlaget Stolpe

BOK. Tre läkare delade en stark passion för att hjälpa barn, men även en frus tration över ett vårdsys tem som de upplevde var präglat av byråkrati och inefektiva processer. De startade därför på 2000talet en ny vårdmodell för barn- och ungdomspsy kiatri, Primamodellen. Om detta berättar de i en ny bok.

Samtal om konstens betydelse

Ett nytt manus för samhällsscenen –vetenskap och konst i dialog

Eva Bojner Horwitz och Marie Göranzon Pajazzo förlag

BOK ”Skolan saknar ofta verktyg för att ge elever en djupare förstå else för sig själva och andra – här fyller teatern en unik funktion. Den utvecklar inte bara språk och kommunikation, utan också vår förmåga att samarbeta, refektera och tänka kritiskt”. Det konstaterar skådespe laren Marie Göranzon i en ny bok som består av samtal mellan henne och Eva Bojner Horwitz, professor vid KTH och anknuten forskare vid Karolinska Institutet. En övergripande fråga är hur konst kan hjälpa oss i svåra stunder.

16 april.

Evenemang

5 MAR

Forskare visar konst:

Elisabeth Ohlsons Tvivlaren

Louise Frisén, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, refekterar över Elisabeth Ohlsons fotograf av Caravaggios klassiska motiv Tvivlaren. Louise Frisén kommer även att tala om sin forskning kring könskorrigerande behandling.

När: 5 mars kl 17–18.

Var: The Cell, Hagaplan 4, Stockholm. Elisabeth Ohlson låter i sitt verk Tvivlaren en transpersons kropp och erfarenhet stå i centrum.

Forskare visar konst:

16 APR

Lars Brunströms Apor och kråkor Är du nyfken på vad som händer i hjärnan när vi går från ungdom till vuxen?

Hör Jens Hjerling-Lefer, professor vid Karolinska Institutet, djupdyka i de genetiska och cellulära processerna bakom hjärnans utveckling och kopplingen till psykiatriska sjukdomar. Samtalet knyts till Apor och kråkor – ett konstverk av Lars Brunström.

När: Torsdag 16 april kl 17–18.

Var: The Cell, Hagaplan 4, Stockholm.

Att leva med OCD Författaren Amanda Romare lider av tvångssyndrom, OCD, har hon berättat i en SVT-dokumentär där hon även behandlas av psykologen och forskaren Erik Andersson vid Karolinska Institutet. Här möts de i ett samtal.

16 APR

När: Torsdag 16 april kl 18–19.

Var: Urban Deli, Hagaplan 4, Stockholm.

Evenemangen är gratis och öppna för allmänheten, ingen anmälan krävs. För fer evenemangstips, se ki.se/kalender

Bea Uusma trotsar snö och isbjörnar

Med nya boken Vitön fck hon Augustpriset för andra gången. Nu vill Bea Uusma tillbaka till ön så snart som möjligt – för att leta skelettlämningar.

VITÖN

HETER fortsättning på den likaledes Augustpris belönade boken Expeditio nen: Min kärlekshistoria som kom 2013. Båda böckerna handlar om Bea Uusmas försök att slutgiltigt lösa gåtan om hur Andrée-expeditionens medlemmar avled på Vitön 1897.

Vad ska prispengarna gå till?

– Självklart till nästa expedition till Vitön. Alla pengar som jag genererar går rakt in i projektet. Det gjordes aldrig någon utgrävning av Andrée-expeditionens sista läger på Vitön år 1930, och jag har insett att mer än 200 skelettdelar lämnades kvar på ön. En tredjedel av Andrée-expeditionen kan alltså fortfarande ligga kvar på Vitön. Nu ska vi hitta de benen. Fältarbetet på Vitön kommer också att ligga till grund för vetenskapliga artiklar.

När tror du att nästa expedition kan bli av?

– Förhoppningsvis inom tre år. Men det fnns ju inga garantier, det går inte att förutse dimma, snö, om det kommer vara isbjörnar på stranden eller inte. Men det är ju det som är det fna med det här projektet – att det är så svårt. Andreas Andersson

BEA UUSMA

Titel: Författare, läkare vid Karolinska universitetssjukhuset, anknuten forskare vid Karolinska Institutet.

Fakta: Boken Vitön (Norstedts) av Bea Uusma tilldelades Augustpriset som Årets svenska fack bok 2025.

Lärare - se hit!

Lärare – se hit!

Vill du intressera dina elever för de allra senaste medicinska forskningsrönen?

Vill du intressera dina elever för de allra senaste medicinska forskningsrönen?

I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt från e-cigg till rymdmedicin, vikten av städning och varför vi blir illamående. De får även möta forskarna bakom fynden, sätta sig in i forskningens villkor, ta del av etiska frågor och mycket mer.

I Medicinsk Vetenskap kan de läsa om allt från e-cigg till rymdmedicin, vikten av städning och varför vi blir illamående. De får även möta forskarna bakom fynden, sätta sig in i forskningens villkor, ta del av etiska frågor och mycket mer.

Nu fnns en digital version av Medicinsk Vetenskap tillgänglig för lärare och elever via tjänsten Gratis i skolan. Här fnns även en lärarhandledning med tips på hur tidningen kan användas i undervisningen.

Nu finns en digital version av Medicinsk Vetenskap tillgänglig för lärare och elever via tjänsten Gratis i skolan. Här finns även en lärarhandledning med tips på hur tidningen kan användas i undervisningen.

Här hittar du tidningen:

Här hittar du tidningen:

Använd Medicinsk Vetenskap i undervisningen!

Använd Medicinsk Vetenskap i undervisningen!

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap?

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 900 och bland våra läsare fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är 21 700 och bland läsarna fnns förutom allmänt nyfkna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfnansiärer och lärare.

Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. TS-upplagan är 21 700 och bland läsarna finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Aula Medica

Aula Medica Nobels väg 6, Solna

Kontakt

bokning-aulamedica@ki.se

Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

• Aula för 1000 personer

• Toppmodern teknik

• Flertal konferensrum för 8 till 30 personer

• Stora utställningsytor

• Fina foajéer för mingel

• Restauranger och café i huset