–Jag har upplevt Storgatans ödslighet som väldigt sorglig. Det säger Leif-Erik Törnblom som nu satsar och öppnar café i centrala Boxholm. Han hoppas att det ska bli en plats för många olika gemenskaper.
Tankeväckande mänskligt
Ida Sundéns debutbok utforskar missbruk, medberoende, ensamhet, längtan, vänskap och hur till synes små handlingar kan få stora konsekvenser. Nu lanseras hennes tankeväckande bok på nytt förlag. 16
Djurlivet i bäcken återhämtar sig
YDRE. Sex år efter att vattenvägen vid Forsnäs kraftstation stod klar ökar öringen i den konstgjorda bäcken och fler arter trivs på platsen. Det går att kombinera naturvård med vattenkraft, konstaterar Magnus Lundberg, projektansvarig på Tranås Energi.
SIDAN 23
Vadstena-
VADSTENA Ett
dussin danska konstnärer har tillbringat en septembervecka i östgötsk natur där de har målat, skissat –och även njutit. Den sista dagen innan hemresan till Danmark bjöd de in till samtal och utbyte under några fredagstimmar.
Besöket är ett samarbete med Vadstena och är unikt så till vida att det är ett utbyte. Sex svenska konstnärer har också tillbringat en vecka i Bogense i Nordfyns kommun på ön Fyn.
SIDAN 13
Fullsatt
Experter om riskerna vid gruvdrift på den östgötska landsbygden
MOTALA. Uran. Bara ordet väcker känslor, åsikter och olika uppfattningar om detta kärnkraftbränsle. För att råda bot på okunskaper så arrangerade Centerpartiet i Motala tillsammans med Naturskyddsföreningen Östergötland ett kunskapsseminarium där ex-
perter inom olika områden fick redogöra för vad det innebär att utvinna uran från alunskiffer.
Bakgrunden är regeringens planer på att ändra miljöbalken så uranbrytning åter skall bli tillåtet. Regeringen vill även begränsa kom-
munernas självbestämmanderätt när det gäller gruvverksamhet.
–Vårt mål är att vi alla ska få kunskap om den miljöpåverkan som blir på vår landsbygd om man startar gruvdrift och bryter alunskiffer, sa Maria Persdotter (C). SIDAN 10
Magnus Lundberg gläds åt det rika djurlivet i den nya konstgjorda bäcken.
Vem skyddarpatientens rättigheter?
En fråga som förtjänar större uppmärksamhet
Varför finns det etiska grundprinciper inom vården?
Och varför är det så viktigt att vi följer dem? Det var frågor som lyftes i Regionfullmäktige i Östergötland för inte så länge sedan. Frågor som förtjänar större uppmärksamhet.
De flesta funderar nog inte på vårdens etiska principer när de söker hjälp. Än färre ställer sig frågan om de faktiskt följs. Men just dessa principer är avgörande för att vården ska vara säker, tillitsfull och laglig.
Under våren aktualiserades frågan i samband med de vittnesmål som kom in kring användningen av PEth-prover. Det är blodprov som mäter alkoholkonsumtion. Rätt använt kan PEth vara ett värdefullt verktyg i samtal om riskbruk.
ra individen, utan också det förtroende hela vårdsystemet vilar på.
Flera patienter har vittnat om att PEth-prover tagits utan att de informerats. Det framgår i både reportage och insändare att det inte rör sig om enstaka fall. Exempel från vårdcentraler i Kisa och Österbymo visar att provet i vissa fall blivit rutin vid nydebuterade symtom, utan att patienten fått veta att ett alkoholtest tagits.
I vissa fall har det dessutom förek ommit hot om körkortsindragning, utan att patienten ens varit medveten om att ett sådant prov genomförts.
Men när det används utan patientens vetskap eller samtycke blir det något helt annat. Då skadas inte ba-
Detta står i direkt strid med patientlagen, som tydligt anger att vården ska utformas i samråd med patienten, och att information ska ges inför varje medicinsk åtgärd. Att söka vård innebär ofta en utsatt situation. Tillit till vården är därför avgörande och den tilliten
bygger på öppenhet, respekt och information. Patienten har rätt att veta vad som sker med den egna kroppen: vilka prover som tas, varför de tas och vilka konsekvenser resultaten kan få.
En av hälso- och sjukvårdens grundläggande etiska principer är autonomiprincipen. Den säger att varje individ har rätt att fatta informerade beslut om sin egen vård. Att ta prover utan att informera patienten bryter rakt mot denna princip. Patienten får inte möjlighet att säga ja eller nej, och får inte heller veta vad provet kan få för följder.
I uppmärksammade fall har detta lett till indragna körkort, med förlorad försörjning och rörelsefrihet som följd.
Det är inte bara oetiskt. Det är också olagligt. Patientlagen är glasklar: Patienten ska få information om sitt hälsotillstånd, om undersökningar och behandlingar, om
När prover inom vården används utan patientens vetskap eller samtycke skadas inte bara individen, utan också det förtroende hela vårdsystemet vilar på, skriver Julie Tran (C).
risker, och om m öjligheten att välja eller avstå.
Vi i Centerpartiet står upp för en vård där patientens rätt till information och samtycke inte får offras i effektivitetens namn. När prov-
Veckans Holmertz: Dra åt Godegård!
tagning sker utan patientens vetskap, bryts inte bara lagar, även vårdrelationen skadas på djupet. Brist på dialog och respekt för individens integritet hotar inte bara enskilda patienter, utan även möjligheten att använda viktiga medicinska verktyg på rätt sätt. Vi har ett ansvar att skapa långsiktig trygghet för både patienter och profession.
Efter debatt initierad av Centerpartiet i regionfullmäktige och uppmärksamhet i nationell media har Region Östergötland nu tydliggjort lagkravet att information ska ges vid all provtagning. Det är ett viktigt steg. Men detta räcker inte. Nu krävs att vi förtroendevalda, oavsett parti, följer upp att det här efterlevs i praktiken. Först då kan vi börja återbygga det förtroende som vården inte har råd att förlora.
Julie Tran (C) Gruppledare Region Östergötland
Ibland är det riktigt skönt att kliva upp tidigt på morgonen. Sträcka på sig, öppna ett öga och leta efter glasögonen. Sätta fötterna i golvet och notera att ytterligare en dag kan läggas till sitt liv.
Den här årstiden är det raggsockor på innan den lilla promenaden ner mot sjön vankas. Det är många små vattenkristaller i gräset och på träden den här årstiden. Frosten på bilrutorna säger ju också att so mmaren tyvärr har gått till ro. Men några steg i det något frostnupna gräset piggar alltid upp. Från fotsulorna upp emot, eller emellan, skulderbladen ska det komma som en ilande rysning för att allt ska vara perfekt. Då kan dagen börja.
Men den här dagen blev inte som vanligt. Mitt mjuka morgonsinne byttes i en nästan stram givakt. Såg jag i syne. Hade jorden rest sig. Jag vet att trakterna omkring tro ligen har varit en stoppunkt när istiden började närma sig slutet. Inte minst för att det finns stenbumlingar som troligen rullat ända från Norrland. Var det jordbävning? Knappast. Men väl den lilla klick levande varselser som jag aldrig förstått varför de finns. Större delen av min gräsmatta, från stranden till fastigeten, cirka 100 meter, var upplöjd. Ja, upplöjd och upplöjd, man ska kanske inte reta en riktig odalman med det ordet. Det vart inga raka fåror precis. Mera som planering inför
ett bygge av ett vindkraftverk. Den gräsmatta jag kämpat med i över tio år var plötsligen borta. Det svarta gänget hade hälsat på under natten.
Ytan var täckt av kratrar som var mer än decimeterdjupa. Jag svor inte, jag skrek inte. Jag blev andlös. Det fanns bara en tanke rullande i mitt huvud. Det var något som fick mig att gå ner på knä. I böneställning liksom. Men det var för sent att be några böner. Det som drog mig mot marken var att undersöka om kablarna till min automatklippare skadats. De ligger knappa decimetern ner i jorden. På några ställen låg de blottade. Men oskadda.
att dra sig mot Godegård där kvickroten lär växa både kvickt och rikligt. När allt v ar tillplattat så släpptes
”Hur de som säljer dundermedlet får vargarna att kissa i just deras flaskor är deras hemlighet.”
En tanke kom om att dra en tåt från högspänningskablarna, inte långt härifrån och sätta ett virrvarr av dem några decimeter över gräsyta n. Men risken att jag själv skulle trassla in mig i kablarna var nog stor tänkte jag. Så reparationsarbetet satte igång ganska fort. Det tog en dag och gräset såg hyfsat oskadat ut. Men… två dagar senare hade de nosat upp ett nästan lika stort område. Jag hatar därmed de ovälkomna svinen. Jag rekommenderar hela gänget
Just Helga skulle jag vilja visa upp för min far. Ja, han har varit borta sedan 1984. Men hans egen Helga var en högljudd stor sak som krävde muskler och uthållighet om man ville ha det fint på grönytorna.
Nu ska jag kanske avslöja att det är min automatklippare som heter Helga. Hon har en bror som heter Helge och bor i Mariestad. Faderskapets handklippare hette något med Victory.
Den var måttligt rostig men smörjdes upp i hjuldelarna och slipades om varje vår i skären. Jag orkade som regel mellan fyra och fem minuter med att hasa omkring den hemska maskinen. Ofta fick jag gå mellan min far och skacklarna. När jag då och då tänker på just vår gamla klippare så dyker Magnus Uggla och ”Jag och min far” upp i mitt öra.
I detta sammanhang kan jag berätta, att just när jag t änkte sätta punkt, så kom det upp på min mo-
Helga ut på vift. Ja, för att känna sig för alltså. Gick det att dansa på underlaget. Höll de små runda fötterna för en eftermiddagsdans. Spänningen var total när hon elegant gled ned mot sjövägen, gjorde en piruett och liksom skakade av lycka över att få komma ut på vift och glida ner mot 35:ans Playa som den heter. Allt var tillbaka på ruta ett igen. En ruta som fått sig ett par grissnytingar dagarna innan.
För dig som har synnedsättning eller annan svårighet att läsa. Hör av dig så berättar vi mer om tjänsten. Priset är detsamma som för papperstidningen och utrustning ingår. Tel 0141-560 03
biltelefon, att jag har ett paket att hämta på Axéns lanthandel. Jag vet vad det innehåller. Det är tre paket vargurin som ska sprutas ut försiktigt runt ägorna för att grisarna ska välja en annan gräsyta. Hur de som säljer dundermedlet får vargarna att kissa i just deras flaskor är deras hemlighet. I afton ska vi låta vargvatten spridas på ägorna.
ulf.holmertz@boremail.com
Ulf Holmertz
Skriv till Länstidningen! Skriv namn, adress och eventuell signatur. Du får vara anonym men är det kritik mot namngiven person ska insändaren skrivas under med eget namn. Maila din insändare till: debatt@lanstidningen.se
DEBATT
Unga i Östergötland: Tusentals kronor att tjäna med bättre koll på tjänstepensionen
INSÄNDARE (LT) Trots att tjänstepensionen kan bidra med många extra tusenlappar som pensionär visar en ny undersökning att unga östgötar saknar kunskap om hur den fungerar. Nästan två av tre under 40 år vet inte hur de kan påverka sin tjänstepension.Vi uppmanardärför Östergötlands unga att ta ett steg mot en tryggare framtid genom att öka sin kunskap om tjänstepension, skriver 20 ledande pensionsaktörer.
Tjänstepensionen är en av de viktigaste delarna av vår framtida pension. Trots det riskerar många unga östgötar att gå miste om stora belopp, eftersom kunskapen om tjänstepension är låg. En ny opinionsundersökning som vi låtit genomföra tillsammans med Verian visar att var sjätte svensk under 40 år inte har, eller inte vet om de har, tjänstepension. Näst-
an två av tre svenskar i åldern 18–39, motsvarande cirka 82 000 östgötar, känner inte till hur de själva kan påverka sin tjänstepension. Särskilt tydligt är kunskapsunderskottet bland unga kvinnor: sju av tio svarar att de inte vet hur de kan påverka sin tjänstepension, och var tredje vet inte var de kan hitta information om den.
Den som saknar tjänstepension går miste om en stor del av sin framtida pension, och varje månad utan inbetalning påverkar den framtida pensionen negativt.
Som ledande pensionsaktörer har vi ett stort ansvar för att informera allmänheten om tjänstepensionen. Inför Tjänstepensionens dag vill vi därför rikta oss särskilt till Östergötlands unga. Här är fyra tips som gör skillnad:
1. Välj en arbetsgivare som erbjuder tjänstepension
Att försäkra dig om att din arbetsgivare betalar in pengar till din tjänstepension är det enskilt viktigaste du kan göra. Är du osäker på om du har tjänstepension? Fråga din chef eller facket på din arbetsplats.
Om du är anställd i kommun, region eller i statlig sektor har du alltid tjänstepension.
2. Kolla minPension.se På minPension.se får du en samlad prognos över både den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Gör det till en årlig vana. Prognosen stämmer bättre ju äldre du blir.
3. Jobba länge och mycket Alla kan eller får inte jobba heltid eller högt upp i åldern, men hur länge du jobbat och hur mycket har stor betydelse för din pension.
4. Ta reda på vad som gäller och ställ frågor Hos din valcentral eller ditt pensionsbolag finns information om hur tjänstepensionen fungerar och vilka val du kan göra. Ställ frågor till oss som
jobbar med tjänstepension. Vi svarar gärna. Att ha tjänstepension, förstå hur den fungerar och veta hur du kan påverka den är viktigt och ökar möjligheten till att tiden som pensionär blir som du tänkt och hoppats. Vi hoppas att dessa tips kan bidra till att fler unga östgötar känner trygghet inför framtiden.
Undertecknare
Johan Ljungqvist, kommunikationsdirektör, Afa Försäkring. Staffan Ström, pensionsekonom, Alecta. Sara Kilander, chef Försäkring, AMF. David Lagneholm, vd, Avtalat, Collectum, Fora. Katrin Röcklinger, chef affärsområde
Liv, Folksam. Christoffer Jönsson, vd, Folksam LO Pension. Mats Hägglund, vd Folksam Tjänstepension. Martin Björgell, pensionsexpert Handelsbanken Liv. Camilla Larsson, vd, KPA Pension. Stefan Westerberg, privatekonom, Länsförsäkringar. Dan Adolphson Björck, pensionsekonom, minPension. Sara Lindberg, vd, Movestic. Cecilia Curtelius Larsson, pensions- och försäkringsexpert, OFR. Jonas Jonsson, vd, PRI. Fredrik Mandelin, pensionsexpert, PTK. Mattias Munter, Pensionsekonom, Skandia. Peder Nateus, chef produkt och erbjudande, Pension & Försäkring i SEB. Stefan Holmberg, pensionsexpert, Sveriges Ingenjörer.
En avskedsbudget som inte tar tag i samhällsproblemen
DEBATT (LT) SD-regeringen har i tre år misslyckats med att möta Sveriges samhällsproblem. Våldsvågen fortsätter, utsläppen har ökat och sjukvården går på knäna.
Sedan Elisabeth Svantesson klev in på Finansdepartementet är 100 000 fler arbetslösa,
varslen haglar, konkurserna är fler än på länge och tillväxten har legat i EU:s bottenliga. Samtidigt har reallönerna sjunkit och matpriserna rusat för vanliga familjer.
Efter tre år av en misslyckad ekonomisk politik har regeringen och Sverigedemokraterna nu lagt fram sin sista budget för mandatperioden.
När svenska familjer kämpade med höga elpriser, skyhöga matpriser och räntor fick de höra att ”det inte fanns utrymme”, men när Moderaterna behöver stöd i opinionen dyker plötsligt miljarder upp. Det är ganska genomskinligt. Trots att regeringen sprätter i väg valfläsk i sällan skådad takt så saknar avskedsbudgeten viktiga svar. I den
här budgeten får Sveriges arbetare inga besked om ett slopat karensavdrag och ännu en gång vägrar SD-regeringen höja barnbidraget. Det här ett hån mot svenska folket och svenska barnfamiljer
I avskedsbudgeten saknas reformer som kan lyfta Sverige ur tillväxtligans bottenträsk. Det finns inga lång-
Ny statistik: Användning av digitala medier minskar bland yngre barn
MEDIER (PM)
Nu släpper Mediemyndigheten Ungar & medier 2025 som visar att föräldrar är mer restriktiva med att ge mobiltelefoner till sina yngre barn och att läsandet av böcker och tidningar fortsätter att öka. Dessutom får allt fler tonåringar obehagliga bilder i sina sociala medier.
–Digitala medier är en självklar och integrerad del av barns och ungas liv, med både möjligheter och risker. Vi ska verka för ett öppet och tryggt medielandskap för våra barn och unga och ge stöd till föräldrar, vilket är viktigare än någonsin i takt med att våra medievanor förändras, säger Jan-Olof Lind, generaldirektör vid Mediemyndigheten.
När Mediemyndigheten lanserar rapporterna Ungar & medier 2025, Småungar & medier 2025 och Föräldrar & medier 2025 – utifrån Sveriges största statistiska undersökning om barns och ungas medievanor – presenteras flera nyheter. Resultaten är tydliga – tiden som barn ägnar åt digitala medier minskar och föräldrar har blivit mer negativt inställda till sociala medier och spel.
–Resultaten i Ungar & medier-serien 2025 visar på ett antal trendbrott. Vår bedömning är att bland annat Folkhälsomyndighetens rekommendationer för barns användning av digitala medier och den intensiva debatt om skärmtid som pågått de senaste åren har haft betydelse, säger analytiker Yvonne Andersson vid Mediemyndigheten.
Källa: Mediemyndigheten
Några resultat ur statistiken:
•I åldersgruppen 9–12 har användningstiden för digitala enheter (mobil, dator, surfplatta) minskat med 40 minuter per dag sedan 2022. Användningstiden minskar även i övriga åldersgrupper. Under tidigare år har mobilanvändningen ökat men bland yngre barn verkar trenden nu ha vänt.
•Det dagliga läsandet av böcker och tidningar ökar bland yngre barn. Bland 9-åringarna är det 39 % som läser dagligen.
•Andelen 9-åringar som inte alls har tillgång till mobiltelefon har nästan fördubblats sedan 2022. Det är ett trendbrott och syns även bland barn i åldern 0–8 år.
•Användandet av sociala medier minskar bland barn under 13 år, men det är fortfarande hälften av barnen i åldersgruppen 9–12 som använder sociala medier.
•Att spela digitala spel är populärt i alla åldersgrupper, men andelen barn som spelar har minskat det senaste decenniet.
•Att få obehagliga bilder på till exempel döda kroppar från krig, olyckor eller skjutningar i sociala medier är den vanligaste formen av utsatthet på nätet bland tonåringar och det sker oftast på Tiktok och Instagram.
siktiga satsningar på inno vation och jobb, inga verkliga åtgärder för att få fler i arbete och ingen energiöverenskommelse som kan ge industrin stabilitet. Det är ett svagt ledarskap som är dåligt för Sverige. Vi socialdemokrater accepterar inte att Sverige fastnar i en nedåtgående spiral. Våra prioriteringar är tydliga: fler
ska arbeta, vanliga familjer ska stöttas, skolan och sjukvården behöver satsningar, och det krävs en re jäl vitamininjektion med framtidsinvesteringar som ökar tillväxten. Det är så vi kan vända utvecklingen. Sverige behöver en ny riktning.
Johan Andersson (S) Riksdagsledamot Östergötland
Friskt vatten hemma
Norrköping 011-12 70 30
Linköping 013-13 01 45
KUNGÖRELSE
Kungörelse
Naturreservat
Länsstyrelsen har den 17 september 2025 fattat beslut om att revidera syfte, föreskrifter och skötselplan för Stora lunds naturreservat i Ödeshögs kommun. Naturreservatet omfattar fastigheten Stora Lund 4:1 i Ödeshögs kommun.
Enheten för naturskydd, samt dagen efter att besluten fattats på: https://skyddadnatur.naturvardsverket.se (sök på det skyddade områdets namn).
Här publicerar vi ett urval av medborgarförslag som invånare lämnat till sina respektive kommuner. På vissa kommuners hemsidor kan du innan slutdatumet även rösta på de förslag som du vill se förverkligade. Om denna funktion saknas så finns förslag till kommunerna att ta del av via kommunens informationskanaler. Vissa förslag här är av utrymmesskäl nedkortade.
BOXHOLM
Farthinder på Martinvägen
Mellan korsningen och första kurvan på Martinvägen bor det flertalet barn och hundar. Tyvärr håller många bilar en alldeles för hög och riskabel hastighet på denna sträcka vilket sätter oss som bor här och våra barn i fara. Därför bör farthinder upprättas för att tvinga ner bilförarnas hastighet.
FINSPÅNG
Förslag om farthinder på Börsjövägen i Finspång mot Storängsskolan
Slutdatum 2025-11-30
Börsjövägen används dagligen av många gående, inklusive många skolbarn som tar sig till och från skolan både till fots och med cykel. I vårt område bor många barnfamiljer, och även efter skoltid samt under helger är det vanligt att barn vistas och rör sig längs vägen. Trots att det är en mindre väg är trafiken omfattande, och många bilister kör ofta snabbare än hastighetsbegränsningen de sista metrarna fram till Storängsskolan. Dessutom följer många bilister inte parkeringshänvisningarna runt skolan, vilket bidrar till en mer riskfylld miljö för barnen. För att öka säkerheten och minska hastigheten vore det därför högst lämpligt att installera någon form av farthinder längs vägen.
LINKÖPING
Hundrastgård i Ekholmen för stora och små hundar Slutdatum 2025-10-19
Jag vill föreslå att det byggs en hundrastgård i Ekholmen Det är väldigt många som har hundar här, och framförallt många äldre, som inte har möjlighet att ta sig till de rastgårdar som finns vid Braskens bro eller i Vidingsjö. Ekholmen är ett stort område och det finns många hundägare här. En hundrastgård skulle gynna hela området och skapa en trygg och trevlig mötesplats både för hundar och människor. Här skulle hundar kunna springa fritt och leka på ett säkert sätt, och hundägare skulle kunna träffas och umgås. Förslaget är också att man kan införa olika tider för små hundar respektive stora hundar, så att alla känner sig trygga.
NORRKÖPING
Fartgupp på Lidaleden vid hållplats Lidaleden, det är hög hastighet i trafiken och skolor nära
Slutdatum 2025-10-20
Maxhastigheten har strax innan övergångsstället gått från 60 till 40 km i timmen. Många bilar har fortsatt i mycket höga hastigheter. Det är dessutom mycket dålig sikt för bilisterna på grund av buskage och höjdskillnader upp mot övergångsstället. Många barn passerar övergångsstället på väg till bland annat Smedbyskolan, Äpplets förskola, parker, kompisar, busshållsplats osv. Det finns inga bra alternativa vägar då man behöver passera överfart utan övergångsställe på tvärgatan eller ta sig ner och upp för branta backar. Det är inte bra alternativ med flera barn i barnvagn eller små barn på cykel till exempel. Ett fartgupp behövs för att få ner hastigheten i trafiken och öka säkerheten i Smedby.
Låt Västgötebacken bli gågata
Slutdatum 2025-11-03
Jag föreslår att Västgötebacken blir gågata med förbud mot motortrafik. Det är en uppskattad promenadväg och trafiken kan lika gärna ledas om via Garvaregatan, det får plats i båda riktningar. Nu är det bara massa okynneskörning av folk som åker Kungsgatan fram och tillbaka hela kvällarna för att sen gasa för att störa/få uppmärksamhet av folk på uteserveringarna m m.
FASTA AVDELNINGAR I LÄNSTIDNINGEN
Ledare sid 2
Veckans Holmertzsid 2
Andreas Norlénsid 4
Boxholm sid 5
Finspång sid 6
Kinda sid 7
Linköping sid 8
Mjölby sid 9
Motala sid 10
Norrköping sid 11
Landshövding Sten Tolgfors, Helena och jag i aulan på Karlbergsgymnasiet i Åmål tillsammans med rektorn.
Chefredaktören
På besök i Åmål,
Trollhättan och Göteborg
Nyligen genomförde Helena och jag tillsammans med landshövding Sten Tolgfors ett fullspäckat och givande talmansbesök i Västra Götalands län.
Förutom att presentera riksdagens utställning ”Demokratin behöver dig” på Åmåls bibliotek, träffade jag engagerade elever på två gymnasieskolor i Åmål och Troll-
Prenumerationspris: Helår 696 kr. Halvår 380 kr. Autogiro 59 kr/månad Enbart e-tidning 579 kr/år Taltidning 696 kr/år
hättan. Jag åt lunch med kommunledningar från Fyrbodal och diskuterade regional utveckling.
Dessuto m träffade jag redaktionen på TTELA och fick testa mina kunskaper om lokal nyhetsvärdering i ett quiz som jag lite stolt kan erkänna att jag vann. Besöket avslutades med en trevlig middag på länsresidenset med landshövdingen som värd.
Insänt material
Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Vill du göra förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering måste det göras innan materialet publiceras.
Tidningen förbehåller sig rätten till ändringar. Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införingsdagen. Tidningens ansvar för fel begränsas till högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte.
Utebliven tidning?
Utebliven tidning kompenseras med motsvarande förlängning av prenumerationen, ring 0141-560 03. Obs! Gäller under sju dagar.
Postutdelning
Länstidningen delas ut av Postnord som B-post till alla prenumeranter i slutet av veckan. Utdelningsdag kan variera.
POLITISK TENDENS
Centerpartistisk
Tryckeri: Pressgrannar AB Svanenmärkt trycksak, 3041 0174
Länstidningen är tryckt på miljövänligt papper
Andreas Norlén Talman, Sveriges riksdag
Vi anländer till Karlbergsgymnasiet.
Jag blir intervjuad av TTELA.
hälsar välkommen till TTELA.
Det är alltid roligt att berätta om riksdagen för elever.
På TTELA:s redaktion finns en gammal tryckpress. Nu är det digitalt som gäller.
Det händer
Evenemangstip s
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Promenad i grupp för alla åldrar. Distans och fart bestäms gemensamt innan start. Kostnadsfritt, ingen föranmälan. Hund får medfölja men måste hållas kopplad.
Tid: 6, 13, 20 och 27/10, 3, 10, 17 och 24/11, kl 17-18. Plats: Samling vid Parketten.
Barnboksmys
Vi läser böcker, sjunger och ramsar tillsammans! För barn 0-3 år och deras vuxna.
Anders Nyström, Thomas Fristedt, Nils-Peter Vaggelyr, Tommy Lagg.
Tid: 11/10, kl 17. Plats: Ekeby kyrka.
Familjelördag
Här kan ni pyssla och skapa, läsa tillsammans och spela sällskapsspel m m.
Tid: 11/10, 22/11 och 13/12, kl 12-14. Plats: Boxholms bibliotek.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Madelene Löfholm poserar vid en av sina målningar som hänger på brädväggen i frisersalongen.
Drömmen
är en ateljé på andra våningen
Kreativiteten flödar i Rinna Kreativiteten flödar i Rinna
RINNA (LT) I den lilla byn Rinna bor det en tjej som är kreativ och konstnärlig något så alldeles. Madelene Löfholm är namnet, och förutom att honär frisör och driveren friserssalong i uthuset så gav hon för tre år sedan ut en barnbok, illustrerad av henne själv. Men Madelene har tagit upp ett annat intresse också, nämligen att måla tavlor.
Madelene Löfholm växte upp på Särstad Norrgård i Rinna. Hon utbildade sig till frisör i Norrköping, och arbetade därefter som frisör i Mjölby, Norrköping och i Söderköping. Hon träffade Mathias från Finspång, och år 2015 så blev ett hus ledigt i den gamla hembyn Rinna.
Idag har Madelene och Mathias varit Rinnabor i tio år, och tre barn har det blivit.
I februari 2016 föddes sonen Abbe, i maj 2018 född es dottern Alma, och i september 2022 fick paret det tredje barnet, dottern Britta.
I Rinna visste de flesta att Madelene arbetat som frisör, så det var många som önskade att få håret klippt när en hårfrisörska plötsligt flyttade till byn. Det innebar att Mathias och Madelene ganska snart satte igång att inreda ett rum i ett av uthusen till friserssalong.
Madelene Löfholm bär helt klart på en ovanligt konstnärlig ådra, för hon kan så mycket mer än att göra folk snygga i håret. För tre år sedan kom Madelenes första bok från tryckeriet. Det var en barnbok som heter ”Hjälp, jag har tappat rösten”, och Madelene både hittade på historien och gjorde alla illustrationer.
Madelene gick en målarkurs efter gymnasiet, men mest har hon målat för sig själv, eller som hon säger, ”lite fegt”. I Norrköping bor mamman ti ll en av Madelenes kompisar, och det är en
person som varit en stor inspirationskälla.
–Hennes hem är som en annan värld, skrattar Madelene. Det är tavlor överallt, och ett kreativt kaos, men ett hem som känns så levande.
Efter att Madelene fått ge ut barnboken på hösten 2022 så kom också lusten att åter ta upp målandet. Att hon hade en lite lugnare period i sitt liv dessa vintermånader bidrog kanske, plus vänners uppmuntrande kommentarer.
Hon lade ut en del bilder på sina tavlor på TicToc och på Instagram och fick fin respons. Plötsligt var det någon som önskade att köpa en av Madelenes tavlor.
–Jag har jättekul när jag målar, men då insåg jag att jag kunde få en slant för tavlorna också, ler Madelene.
En kompis till Madelene beställde en tavla på 150 x 150 centimeter och sa, ”du får måla vad du vill”. Dessutom målade hon en tavla till sina föräldrar, och hon menar att när hon gjorde dessa tavlor så kom också kreativiteten och lusten för målande.
Madelene har visat upp sina målningar digitalt, i regel via kontot artbylofholm på Instagram, men också på sidan konst.se. Hon har på så vis fått ett flertal tavlor sålda, och dessutom har Madelene tre beställningar som ska göras. –Jag tycker det är så himla k ul att kunna vara kreativ och att få det att fungera, trots att man bor på landet,
säger Madelene. Man behöver inte bo i storstan!
Men man kan ju besöka storstäder ändå, inte minst för att knyta kontakter. Madelene deltog för en tid sedan på en utställning i Stockholm, vilket innebar ett nytt forum för henne. Nu fick hon träffa kunder men också andra konstnärer, något hon beskriver som oerhört trevligt. Madelene beskriver sitt målande som väldigt roligt just nu, och hon ser egentligen inget slut på det. Samtidigt tycker hon att det som är
riktigt kul ska man också hålla på med. Då fungerar det bra menar Madelene. ”Det är så jag tänker”, lägger hon till.
Men det är klart att intresset att måla tar mycket av Madelenes tid i anspråk. Hon säger att hon till viss del löst detta genom att styra upp tiderna för hårklippning på ett bättre sätt än tidigare, det har gett bättre balans. Och så öser Madelene beröm över sin man Mathias som städar och lagar mat. –Han stöttar mig väldigt
mycket. ”Kör bara”, säger han. Sen ser han nog hur glad jag blir, ler Madelene. På bilderna här intill ses några av Madelenes fantastiska tavlor, men ändå säger hon att hennes mål är att bli ännu bättre på att måla.
Men så har ju Madelene en framtidsdröm också, nämligen en ateljé hemma på Rinna Skattegård.
–Tänk att kunna klippa håret på kunder här, och sen springa upp på övervåningen för att måla, skrattar Madelene.
Med en ateljé kan ju allt stå framme hela tiden, och att drömmen om en ateljé en dag blir verklighet känns inte otänkbart. Och med tanke på de fina målningar som Madelene Löfholm skapar så är hon ju verkligen värd en ateljé.
Text och bild: KLAS JOHANSSON
Fåglar i skyn där ljuset bryter genom molnen.
Ovan: Ett fridfullt naturmotiv med några av skogens invånare.
Välkommen att prenumerera på Länstidningen! Maila ditt tips till: redaktionen@lanstidningen.se
325-årsjubileum för Lunddalen
Utställning, krabbelurer, honung och promenader
FINSPÅNG (LT)
År 1700 flyttade den första brukaren in i ett nybyggt torp här. Lunddalen fyller 325 år och det firades av Friluftsfrämjandet har den som bas för verksamheten.
På väg upp till Lunddalen syntes människor överallt i skogen. De flesta tycktes vara par och familjer gick tipspromenad. Parkeringen är så full att det till och med krävdes en parkeringsfunktionär. Raden av aktiviteter och programp unkter för dagen var lång.
Det fanns många provapå-aktiviteter, tipspromenader, barnyoga, sagostund, man kunde se på utrustning för olika delar av friluftsliv och mycket annat.
Man kunde förstås f ika, äta kolbullar och smaka krabbelurer. För den som inte vet vad en krabbelur är så är de gjord av en blandning av sockerkakssmet och pannkakssmet. De lagas på ett stormkök och rullas sedan i socker eller vad man vill ha. Enligt föreningens ordförande som var krabbelurbagare under dagen så är de
mycket uppskattade av barn och enkla att göra när man är ute på äventyr.
Friluftsfrämjandets jubileumsdag för Lunddalen levde verkligen upp till förväntningarna. Redan år 1700, för 325 år sedan, bosatte sig Sven Svensson i ett nybyggt torp här och blev den första personen att bo på platsen.
Lunddalens historia presenterade i en utställning som sammanställts av släktforskaren Jonas Åkesson.
– Utställningen bygger på väldigt många källor, historiska källor som jag använt mig av. Olika källor kan vara en poäng när det gäller sådant som det omtalade besöket i Lunddalen 1791 av Aurora Taube De Geer. Är det en skröna eller finns det någon sanning bakom?
–Om du forskar lite grand så finner du också att det finns många olika synpunkter på hur det gick till. Det har jag min egen tolkning av. Jag har min sanning.
– Mitt syfte med utställningen är att försöka spola tillbaka bandet till år 1700 och försöka dokumentera det, inte bara genom att tala
om vad alla som har bott här hette utan lite mer om deras liv.
– Jag har beskrivit speciellt en familj som bodde här. Det var ett föräldrapar med sex barn. Ett av barnen flyttade ut väldigt tidigt och emigrerade till USA. Efter några år hade alla utom den yngsta flyttat ut. Pappan dör.
– Den yngsta dottern och mamman som då är 78 år är kvar här och 1884 bestämmer de sig för att flytta till Connecticut så mamman flyttar med och lever vidare i Connecticut. En del amerikanska forskare har hjälpt mig lite grand och tagit reda på var de bodde. Mamman levde vidare där i sju åtta år. Det tycker jag är en fantastisk historia.
Naturligtvis har det skett många förändringar av Lunddalen sedan år 1700. Om man ser till det i sammanhanget ”nutida” 1940-talet så finns foton. Bland annat fanns fram till tiden runt 1960 en lada och en ladugård. Ladan fanns planer på att använda till pensionat eller vandrarhem. – Sedan fanns lite illvilligt folk som brände ner saker.
Den enda byggnaden som inte eldats upp är Tomtebo som stått här hela tiden. Tyvärr brändes även föreningens stuga ner. På ett foto från sensommaren 2004 kan man se hur den såg ut och på fotot under, från november samma år, kan man se vad som var kvar efter branden.
– Uppepå vinden fanns en hel del gammal dokumentation och troligtvis gamla fotografier. Mycket av Friluftsfrämjandets gamla historia brann upp.
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Handarbetsträffar
Tycker du om att sticka, virka, brodera eller ägna dig åt något annat handarbete?
Tid: 4, 11, 18 och 25/10, kl 11-14.
Plats: Finspångs bibliotek.
Bio
Grand Prix:
Tassarna på gasen
Tid: 5 och 12/10, kl 15.
A Big Bold
Beautiful Journey
Tid: 5/10, kl 19.
Plats: Kulturhuset.
Högläsningscafé
Kom och var med under en trivsam stund då vi läser högt och fikar tillsammans.
Tid: 7/10, 4/11 och 2/12, kl 15-16.30.
Plats: Finspångs bibliotek.
Om barndomens och barnavårdens historia Föreläsning av Johanna Sköld, professor i Tema barn vid Linköpings universitet. Ingen kostnad. Ingen föranmälan.
Tid: 8/10, kl 18-19. Plats: Finspångs bibliotek.
Att hantera betesdjur på ett säkert sätt med hög djuromsorg
Aktiviteten är kostnadsfri, och vi bjuder på fika! Anmälan via https://vretakluster.se, senast 3/10.
– Det är imponerande av personerna som var här och orkade bygga det här nya huset.
Där en av de andr a gamla byggnaderna stått står idag tre bikupor. Därifrån kommer Lunddalshonungen. Det är Jonas Åkessons fru Anna-Lill som äger och sköter dessa. Hon hade ett bord där man kunde smaka den goda honungen. På burkarna stod det förstås Jubileumshonung, vad annars?
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Loe och Seth som var där med farmor Åsa smakade honungen.
Skogsmulle var på plats till de många barnens stora förtjusning.
Sagostund vid Tomtebo. Några ögonblick senare hade dubbelt så många kommit för att lyssna.
Stugan som den såg ut sensommaren 2004, innan den brändes ner.
Många besökta Lunddalen på jubileumsdagen.
Föreningens ordförande var krabbelurbagare under dagen.
Lunddalens historia presenterade i en utställning som sammanställts av släktforskaren Jonas Åkesson. Intresset var mycket stort.
Det händer
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Johanna Törnqvist: Butterfly Effects Konstutställning.
Tid: T o m 14/10, bibliotekets öppettider. Plats: Kisa utställningshall, Torggatan 2.
tog delar av mig men inte mitt liv. 2019 blev Elin plötsligt och akut svårt sjuk i sepsis. Mot alla odds lyckades hon överleva men förlorade båda benen, nio av sina fingrar och den vardag hon kände till. Där och då bestämde sig Elin för att inte bara låta livet hända henne, utan ta makten över hur det fortsätter och vad det fylls av.
Tid: 6/10, kl 19. Plats: Går'n i Horn.
Hembygdskväll:
Fårad mark
Hur våra förfäder har använt sina landskap och hur vi kan finna och tolka dess spår. Föredrag av Niklas Cserhalmi, agrarhistoriker och författare. Det ges även möjlighet att köpa hans bok Fårad mark. Kaffeservering.
Grtaisbiljetter så länge de räcker finns på biblioteken i Kisa och Rimforsa.
Tid: 14/10, kl 18.30. Plats: Rimforsa bio.
Prova på akvarell
Vi upptäcker akvarellens transparens och pigmentens egenskaper utan krav på perfektion. Inga förkunskaper krävs. Allt material du behöver för att måla 3-4 små målningar ingår, samt smörgåsfika.
Tid: 16/10, kl 17.30-20.
Plats: Hitta hem stengodskeramik, Torggatan 1 B.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
balklänning som
som ställer ut konst tillverkad av allehanda skräp som vi har runt omkring oss. Det väcker frågor om hur vi ser på våra tillgångar och resurser.
”Jag får skräp av människor”
Butterfly Effects väcker tankar om resurser
KISA (LT)
– Det är spännande att jobba med sånt som inte har något värde. Men handens arbete gör det värdefullt. Jag tycker att temat värdelöstvärdefullt är ett intressant tema, säger Johanna Törnqvist som nu visar en alldeles ny utställning i Kisa utställningshall.
När man stiger in i utställningshallen är den första känslan att man tittar på glas, metall och textil. Men skenet bedrar. Går man n ärmare upptäcker man att materialet mest består av plast och diverse skräp.
Butterfly Effects, eller Fjärilseffekter på svenska är namnet på Johanna Törnqvists utställning.
Fjärilseffekten är ett begrepp inom kaosforskningen som bygger på teorin om att en marginell påverkan i en del av ett system kan få stora och oförutsägbara effekter någon annanstans i systemet. Rent teoretiskt antas en fjäril som slår med sina vingar i Mexiko kunna ha en minimal påverkan på luftströmmar så att en orkan senare skulle kunna drabba södra Sverige.
Butterfly Effects är utställningens namn, och det finns många fjärilar bland verken.
– Jag jobbar framför allt med skräp av olika slag. Det började med att jag återbrukade textiler, och började fundera över vad som händer om jag tar allt det skräp vi har omkring oss, förklarar Johanna som är utbildad modedesigner.
– Jag har jobbat mycket med frågan om klädk onsumtion.
Att hon är modedesigner ser man på den tjusiga balklänning som står i ena hörnet av rummet. Den ser ut att komma från någon av tv-serierna Downton Abbey eller The Gilded Age, men när man kommer närmare inser man att den är gjord av plastsäckar, plasthandskar med mera.
– Jag behöver inte samla skräp, man har ju så mycket skräp hemma och dessutom får jag skräp av människor. Mycket kommer från sjukvården, säger Johanna och fortsätter.
– Utmaningen är att ta det material jag har och får och skapa av det. Nästan allt är plast som jag smälter med en värmepistol och så använder jag nål och tråd. Utställningen går i blått, svart och vitt, färger som går
På golvet finns en insekt av något slag som trasslat in sig i ett nät.
igen i det skräp hon använt. Hon har också gjort smycken, som inte finns med i den här utställningen, och där är färgerna silver och guld.
På väggarna finns insekter och blommor och på golvet ligger något slags insekt i ett
nät och det finns små sjöar eller pölar. Johanna säger att det är spännande att jobba med sådant som är inte har något värde, men som genom handens arbete upplevs som något helt annat.
Utställningen pågår till och med den 14 oktober och är öppen när biblioteket har öppet.
Text och bild: JAN HULTMAN
Butterfly Effects väcker tankar och funderingar. Hur ser vi på våra tillga ngar och resurser?
5/10 Den helige Mikaels dag
Änglarna
Kisa kyrka 11.00 En timme i kyrkan
Hycklinge kyrka 14.00 Mässa
Därefter nomineringsmöte till församlingsråd
Västra Eneby kyrka 18.00 Musikgudstjänst, orgelmusik
Därefter nomineringsmöte till församlingsråd
8/10 Onsdag
Söndag 5/10 –onsdag 15/10
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
Församlingssalen Hycklinge kyrka 13.00 Symöte
Kindagård 14.30 Andakt
9/10 Torsdag
Stångågården 10.30 Andakt
11/10 Lördag
Horns kyrka 18.00 Helgsmålsbön med skördeauktion
Helgmålsbönen startar kl 17:00 med soppa i församlingssalen. Särskilt inbjudna till den här bönen är jägarna inför stundande jakt. E er helgmålsbönen är det skördeauktion, skänk gärna alster. Arrangör är Horns församling och Horns trädgårdsförening.
12/10 Tacksägelsedagen
Lovsång
Kisa kyrka 11.00 Sammanlyst festmässa
Medverkande: Kinda Voices och Horns musikkår
Efter festmässan är alla välkomna till församlingssalen där det bjuds på sopplunch.
14/10 Tisdag
Kisa sockenstuga 11.00 Symöte
15/10 Onsdag
Kisa kyrka 08.45 Morgonmässa och kyrkkaffe
Församlingssalen Horns kyrka 14.00 Symöte
Svenska kyrkan i Kinda, Kyrkstigen 2, 590 36 Kisa Tfn 0494-29 04 40 e-post:kinda.pastorat@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/kinda
”Handens arbete gör det värdelösa värdefullt”, säger Johanna Törnqvist
En
skulle kunna vara hämtad från TV-serien The Gilded Age. Av plastpåsar och platshandskar med mera.
LINKÖPING Välkommen att prenumerera på Länstidningen! Maila ditt tips till: redaktionen@lanstidningen.se
Den 4 oktober anordnas det bokmässa i Linköpings stadsmissions café, där en del av intäkterna går till verksamheten.
SUGARCRISP PICTURES
Håller bokmässa för en god sak
Stärker lokala kulturlivet och gör gott på samma gång
LINKÖPING (LT)
Den 4 oktober anordnar ett antal lokala författare från Linköping och Norrköping en bokmässa på Stadsmissionens café i Linköping. Mässan heter ”Bok för en god sak” och en del av intäkterna går till Stadsmissionens verksamhet.
Lokala bokmässor poppar upp här och var i länet och i oktober är det dags för mässan “Bok för en god sak” hos Linköpings stadsmission. Det är fri entré och under dage n kan besökarna ta del av panelsamtal, bokförsäljning, boklotteri samt gott fika såklart.
– Den här bokmässan växte fram ur fyra författares dröm om att stärka det lokala kulturlivet och göra något gott på samma gång. Resultatet blev den här bokmässan, med lokala författare, böcker för alla åldrar och en kulturupplevelse som stärker Stadsmissionens fantastiska arbete, säger arrangören.
Tretton författare kommer att vara på plats för att sälja böcker och möta sina läsare. De flesta har en tydlig lokal koppling och namn som Eva Moberg, Ann Gewecke och Åsa Liabäck har tidigare uppmärksammats här i Länstidningen. Trots det relativt lilla formatet kan mässan ändå visa upp en stor bredd, med många namn i olika genrer som säkert kan intressera mässbesökarna.
Christina Henricson är en Linköpingsförfattare inom fantasy med kapitelboken "Simons äventyr" samt kapitelboken om Kajan Pax (båda 69 år). Hon är även medförfattare i ett antal antologier. Förutom barnböcker skriver Christina på en långnovell inom science fiction och en spänningsfeelgood som utspelar sig i studentmiljö vid LiU. Linnea Jämnters debutroman "Makt" handlar om vad som händer när vi tappar kontrollen över våra egna liv, och hur makt eller bristen på makt kan påverka oss. Linnea är uppvuxen i Åby utanför Norr-
köping och arbetar som projektledare på Polismyndighetens IT-avdelning där hon leder utveckling och förvaltning av internationella och nationella system.
Carina Clarvind skriver historiska romaner baserade på en sann historia. Hennes romanserie "Skilda vägar" utspelar sig till stor del i början av 1900-talet. År 1905 överges sju barn i ett torp i Östergötland. Fattigvårdsnämnden hittar dem och beslutar sig för att auktionera ut dem till de som kräver minst pengar för att ta hand om dem. En av dem var Carinas morfars pappa.
– Lördagen den 4 oktober fylls Stadsmissionen av böcker, författarmöten och inspirerande samtal. Möt ett tiotal författare inom spänning, feelgood, poesi, historiska romaner och barnböcker. Köp signerade böcker och prata om skrivande och berättelser, hälsar Stadsmissionen.
Text och bild: TOBIAS PETTERSSON
En halv miljon äldre saknar läkemedels-
beredskap
– riskerar att bli utan vid kris
BEREDSKAP (PM) Varje dag använder hundratusentals personer över 65 år livsviktiga mediciner, och skillnaderna mellan länen är stora. Det visar en ny sammanställning från Kronans Apotek baserad på Socialstyrelsens statistik. Samtidigt visar en ny undersökning att nära en halv miljon saknar den egna beredskapen för läkemedel som MSB rekommenderar.
–Människor riskerar att stå utan sin behandling i händelse av kris, säger Karin Pesula, chefsfarmaceut på Kronans Apotek.
I Sverige använder över 1,5 miljoner personer över 65 år blodtryckssänkandemedicin, motsvarande 693 per 1 000 i åldersgruppen. Det gör blodtryckssänkandemedicin till den vanligaste läkemedelsbehand lingen bland äldre. Därefter följer blodfettsänkande
medel (435) och blodförtunnande medel (397).
Trots att dessa läkemedel kräver en regelbunden och långsiktig medicinering är beredskapen i hemmen anmärkningsvärt låg. En Sifo-undersökning från Kronans Apotek visar att 71 procent av äldre inte känner till MSB:s rekommendation om att ha en månadsförbrukning av läkemedel hemma. Dessutom uppger 22
procent att de inte har en månads förbrukning hemma. Det motsvarar ungefär 485 000 personer över 65 år i Sverige.
– Att så många äldre är i behov av livsviktiga läkemedel, men ändå saknar en beredskap i hemmet, är oroande. Vi vill sprida mer kunskap om vikten av att ha läkemedel hemma enligt riktlinjerna, så att människor inte riskerar att stå utan sin behandling i händelse av kris, säger Karin Pesula.
Vilka läkemedel som dominerar bland äldre varierar stort mellan olika delar av landet. I Norrbottens län använder 750 av 1 000 äldre blodtrycksmedicin – klart högst i landet –medan Stockholm ligger lägst
med 664. För blodfettsänkande sticker Dalarna ut med över 487 användare per 1 000, och lägst andel finns i Jämtland (346). När det gäller blodförtunnande är Norrbot-
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Spökvandring
Lär dig massor om slottets historia och om dom människor som bott och levat på slottet – och som kanske fortfarande finns kvar i slottets skrymslen. Från 13 år. Biljetter: https://kulturbiljetter.se. Tid: 4, 5, 11, 12, 16, 17/10, kl 18 och 20, fler datum finns. Plats: Ekenäs slott.
International Food Festival
En mångfald av mat från hela världen med fokus på nationalrätter.
Tid: T o m 4/10, kl 11-17. Plats: Storgatan, Linköping.
Batra & Glans - 30 år tillsammans Biljetter via: www.ticketmaster.se. Tid: 2/10, kl 19.30. Plats: Konsert och kongress.
Veterantraktorplöjning Kaffe- och korvservering. Info: Lennart 070-571 75 77. Arr Södra Valkebo LRF. Tid: 4/10, kl 10. Plats: Visätter, Nykil.
Seniordagen - Glädje på äldre dar Fri entré. En välbesökt dag fylld med underhållning, föreläsare och utställare, för dig som är senior. Tid: 8/10, kl 10-16. Plats: Konsert och kongress. På tu man hand med Anders Lundin En personlig och underhållande resa genom tid och tanke. Biljetter via: https://makethescene.ticketco.events. Tid: 9/10, kl 19-21. Plats: Östergötlands museum.
Framtidsdagen 2025 Ökad produktion ger ökad beredskap. Anmälan via vretakluster.se, senast 6/10. Tid: 14/10, kl 09.30-15.30. Plats: Vreta kluster, Slätten.
GIS-Filbyter Lyckans smala hav. Göta kanal. Gratis föreläsning med Johan Sievers. Tid: 23/10, kl 18. Plats: Fontänen live eller via Zoom.
ten i topp med 450 per 1 000, medan Uppsala (376) ligger under riksgenomsnittet (397).
Källa: Apoteket Kronan
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Ann Gewecke är en av de lokala författarna på Stadsmissionens bokmässa. BILD: SANDRA LEKANDER,
Lena Hilmersson debuterade 2014 med Om inte Ras mus fått röda hund och har sedan dess skrivit flera böcker.
Åsa Liabäck skriver feelgood som utspelar sig i Linköping. BILD: GUNILLA LUNDSTRÖM.
Många äldre riskerar bli utan sina mediciner vid kris.
BILD: LIZA SIMONSSON
Det händer
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Loppis och sopplunch
Guidning av verksamheten.
Tid: 4/10, kl 11-15. Plats: Sya hembygdsgård.
Satan från Borlänge
Föreläsning med Anders
Wåhlund Karlsen. Hans berättelse visar att det är möjligt att vända sitt liv, oavsett bakgrund. Fri entré.
Utställare på plats i en liten marknad, dansföreställning
Möten i dansen, Nyfiket har servering av bullar, fika, soppa och korv med bröd. Våra butiker Karin J Studio inredningsbutik och Veta Storgård gårdsbutik är såklart öppna.
Tid: 4/10, kl 11-15.
Plats: Veta storgård, Mantorp.
DIS-Filbyter
Släktforskning extra allt. Anmälan krävs via mail: lenasamuelsson51@gmail.com eller telefon 070-525 10 30. Tid: 7/10, kl 18. Plats: ABF Ostkupan.
Skaparverkstad
Skapa, prata och fika. Biblioteket står för material och handledning.
Tid: 7/10, kl 17-19. Plats: Mantorps bibliotek.
Öppen höstsalong
Alla som önskar är välkomna att ställa ut ett verk, både amatörer och yrkeskonstnärer. Verken skall vara till salu. Inlämning av ditt verk sker torsdag 9 oktober kl 17-19. Tid: 11/10, kl 11-15. Plats: Konsthallen, Open Art House, Industrigatan 6.
Vinterbad
med Lisa Bjerre
Vi går igenom vad som händer i kroppen och får tips inför badet. Lisa är deckarförfattare och journalist, och 2023 tävlade hon i de skandinaviska mästerskapen i vintersim. Du som deltar i föreläsningen får en biljett till gratis bastu och kallbad i Skogssjön 20/10, kl 17-19.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Irene Johansson, från Skänninges bästa tillsammans med Klara Johansson, Stina Johansson och Lily Johansson.
I år var det Fredrik Rödström Nygren (L), ordförande i Kultur- och fritidsnämnden i Mjölby kommun, som axlade Birger jarls mantel.
Leif Boreson, för dagen den tidstrogne borgmästaren.
Trivsamt på Birger jarl-dagen
Medeltida atmosfär, riddarkamp och hög mysfaktor
SKÄNNINGE (LT)
Under årets Birger jarldag var det mycket i görningen och uppvisningar i medeltida kamp. Ändå var det en lugn och trivsam medeltida dag i att ha det bra på.
Föreningen Skänninges bästa anordnade traditionsenligt Birger jarl-dagen. Stadens anrika centrala delar är den passande miljön för en dag i medeltidens tecken. Överallt syntes medeltida människor, kända som okända. På torget pågick marknaden med knallar, servering och lotterier. Räddningstjänsten fanns också där och berättade om sin verksamhet och visade en del utrustning. Det skulle bli guidningar och butikerna var öppna, liksom rådhuset.
Varje år byter man vem som ska vara Birger jarl. I år var det Fredrik Rödström Nygren (L), ordförande i Kultur- och fritidsnämnden i Mjölby kommun, som axlade den manteln.
– I våras var jag Ture Lång. Idag blev det Birger jarl. Det är jätteroligt.
– Det är väl klart att i och med att jag bor i Skänninge så har det blivit lite så att jag engagerar mig lite mer i Skänninge. Såklart man ställer upp och verkligen engagerar sig när det sker sådana här saker. Det tycker jag är jätteviktigt.
Någon särskild uppgift, mer än att vara Birger jarl, hade han dock inte.
– Jag kommer nog bara vara Birger jarl. Vi d femtontiden ska vi se riddarspelen. Då kommer upplägget vara så att åskådarna sitter på ena sidan och på andra sitter vi uppsatta personer.
Var då Birger jarl verkligen liberal?
– Jag vet inte hans politiska åskådning, säger Fredrik och skrattar gott. Han var en av grundarna av Sverige, en som lade fundamentet. Invigningen av dagen hölls av Kerstin Bergengren. Hon presenterade vad som stod på
Living Hema hade uppvisning som såg våldsammare ut än vad den var.
programmet och även den långa rad medeltida personer som samlats på torget. Här fanns alla från Birgers pappa till släktingar, ingifta, barn och barnbarn med flera. Ryttare och hästar från St. Nicolai riddarsällskap gav en extra inramning av samlingen på torget. De skulle senare ge ett riddarspel i Dyhagen.
Sällskapet Living Hema från Norrköping var med även i år och höll uppvisningar av medeltida stridskonster vid sitt läger nere vid ån. Rid-
dare gjorde sig i ordning och fick hjälp med rustningar, ringbrynjor och annat. Tom Jensen, ordförande och ansvarig, för dagen klädd som en ”enkel herreman, inte adel, men borgare i alla fall”, berättade:
– Den enda som inte är med i år är Greve Grävling, han har fått dispens. Vi håller lite spjutkastning nu och sedan ska vi ha uppvisningar.
– Det kommer visas orustad strid, s pjut och rustad kamp. Tre lite kortare visningar kommer vi göra.
Deltagarna tillsammans med St. Nicolai riddarsällskap, framför rådhuset.
Kämpen i blankast rustning hade den så välpolerad att det nästan var som att se sig i spegeln.
– Det är riddare Hollbeck som ska ge sig i kast med en ny utmanare i år, berättade Tom Jensen. Strålande och skinande är hans motto. Han fäster stor vikt vid att man ska se bra ut också.
Innan det blev dags för Hollbeck att för första gången möta Orren från Småland i kamp, höll Tom en genomgång i de olika sätten att an-
vända spjut och svärd. Det var inte bara spets och klinga man kunde använda. En skillnad mot förra året var att Birger jarldagen i år inte inleddes i Vårfrukyrkan. – Nej, de förbereder sig för kyrkoval, förklarade Leif Boreson, för dagen den tidstrogna borgmästaren. Birger jarlsdagen, en dag med mycket i görningen. Ändå var det lugnt och trivsamt, en dag att ha det bra på.
Text och bild: BO BÄCKMAN
Riddare Hollbeck får hjälp med sin skinande rustning inför kampen mot Orren från Småland.
Välkommen att prenumerera på Länstidningen! Maila ditt tips till: redaktionen@lanstidningen.se
Moder Christa berättade engagerat om sitt arbete med att få politiker och människor i Skåne att förstå riskerna med skifferbrytning på Österlen.
Kemiprofessorn Bert Allard var en av experterna som deltog i kunskapsseminariet den 24 septemer. Över 200 personer hade kommit för att få veta mer.
inte minst vår livsmedelsproduktion på landsbygden, sa Maria Persdotter (C).
Stort intresse för uranfrågan
MOTALA (LT)
Uran. Bara ordet väcker känslor, åsikter och olika uppfattningar om detta kärnkraftbränsle.
För att råda bot på okunskaper så arrangerade Centerpartiet i Motala tillsammans med Naturskyddsföreningen Östergötland ett kunskapsseminarium där experter inom olika områden fick redogöra för vad det innebär att utvinna uran från alunskiffer.
Bakgrunden är regeringens planer på att ändra miljöbalken så uranbrytning åter ska bli tillåtet. Det har varit förbjudet sedan 2018. –Vårt mål med kunskapsseminariet är att vi alla ska få kunskap om den miljöpåverkan på vår landsbygd som blir om man startar gruvdrift och bryter alunskiffer som innehåller uran och andra metaller. Kunskapen ska bidra till att var och en kan ta ställning till frågan om en gruvdrift som påverkar inte minst vår livsmedelsproduktion på landsbygden. Vi ska inte ha en kärnkraftsdebatt, utan detta är kunskapsförmedling till allmänheten, säger Maria Persdotter från Centerpartiet i Motala.
Regeringen vill även begränsa kommunernas självbestämmanderätt när det gäller gruvverksamhet. Låt oss ta det från början. Uran är ett svagt radioaktivt tungt grundämne som finns överallt i berggrun-
den men speciellt i den sedimentära bergart som kallas skiffer. Anrikar man uran får man en uranisotop, U-235 som kan sönderdelas. Då frigörs stora mängder energi. Ett gram U-235 motsvarar lika mycket energi som flera tusen ton kol.
Det är i kärnkraftverken man splittrar Uran-235 under kontrollerade former och tar till vara den frigjorda energin som omvandlas till elektricitet. I kärnvapen så frigörs all energi helt okontrollerat. Uran är ett toxiskt ämne som kan skada njurar vid långvarig påverkan.
Den kemiska effekten är störst i dricksvatten som kommer från berggrunden. Att all form av uranbrytning i dagbrott skapar miljöpåverkan på olika sätt och med olika omfattningar är de flesta överens om.
Det är omfattningen och typen av miljöpåverkan som redovisades av experterna på seminariet som samlat över 200 personer i ett fullsatt Gamla Folkets Hus i Motala. Politiskt så säger Centerpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet nej till all form av uranbrytning i Motala kommun eller i Östergötland överhuvudtaget. Partierna pekar på den omfattande miljöpåverkan en sådan verksamhet skulle få på jordbrukslandskapet och de ekosystem som finns i länet. Inte minst den negativa påverkan på dricksvattenkvalitén som en skifferbrytning skul le kunna få.
Det man vänder sig emot är även regeringens förslag att minska, eller helt ta bort kommunernas vetorätt, det vill säga att själv få bestämma villkoren för uranbrytning.
Det är Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna som nu arbetar för att ändra miljöbalken och ta bort kommunernas vetorätt som ska göra det möjligt att riva upp beslutet från 2018 om stopp för uranb rytning i Sverige.
Det är jordbruksmarken i Östergötland som motståndarna primärt vill värna. Man menar att vi behöver all mark för livsmedelsproduktion, inte minst ur säkerhetsmässig aspekt.
Självförsörjningsgraden är idag cirka 50 procent på livsmedelproduktion och bör öka istället för att minska som blir fallet i Östergötland om uranbrytning tillåts. I den andra vågskålen ligger då de oerhörda mängder energi som skulle kunna bli tillgänglig för den framtida ökningen av elkonsumtionen i samband med omställningen till mer och mer elektrifiering av vårt samhälle. –Alunskifferutredningen som kom 2020 belyser ju riskerna med all form av alunskifferbryting och frågan som jag tycker man ska ställa sig är varför vill regeringen ändå tillåta denna form av gruvdrift när man vet vilka risker som det innebär, inte minst för miljön på landets bästa jordbruksmark, säger Carl Alexander Lindman från Na-
turskyddsföreningen. Han ifrågasätter förslaget att ta bort kommunernas vetorätt som direkt tar bort möjligheten för människor i den lokala miljön att påverka sin egen utveckling. Detta är helt fel menar han och bollar över till Bengt-Åke Karlsson som är lantbrukare.
–Det handlar om att rädda jordbruksmarken inför framtiden som jag ser det. Det gäller att vara ute tidigt med den här frågan och kunna säga ifrån på ett tidigt stadium i beslutsprocessen. Att inskränka vetorätten är fel. Det måste finnas ett sätt att påverka beslut även på lokal nivå, säger Bengt-Åke Karlsson som poängterar att vi behöver en bevarad landsbygd för att säkerställa en viktig livsmedelsproduktion.
Experterna som redogjorde var och en från sitt ämnesområde var Jon-Petter Gustafsson professor i markkemi, Barbara Wohlfahrt professor i kvartärgeologi, Bert Allard professor i kemi och abbedissan Moder Christa från Mariavalls kloster i Skåne. Hon var en av de som stod i förgrunden i motståndet mot alunskifferbrytningen på Österlen. Hon berättade livfullt och engagerat om sitt arbete med att få politiker och människor i Skåne att förstå riskerna med skifferbrytning.
Och att det finns risker, det kunde professorn i markkemi, Jon-Petter Gustafsson intyga. – Det finns risker, inte minst på grund av att det finns så många andra metaller som är giftiga i skiffer som via lak-
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Broloppet - Sveriges vackraste motionslopp Det finns fyra distanser att välja på; 10 km , 5 km, ungdomsloppet på 1,5 km för yngre deltagare upp till 11 år eller Knatteloppet 400 meter för barn upp till 8 år. Info och anmälan: www.broloppetmotala.se.
Tid: 4/10, kl 10.15. Plats: Idrottsparken.
Guidad vandring Vi berättar om Heliga Birgittas spännande liv via Vadstena, Alvastra och om hur hon grundade en helt ny klosterorden, samt om hennes liv som maka och mor på Ulvåsa. Vi berättar också om Ulvåsas historia till våra dagar. Turen tar ca 3 timmar inklusive stund för egen medhavd fika. Tid: 7/10, kl 14-17. Plats: Samlingen på parkeringen till Birgittas udde
vatten kan förorena miljön. Utlakning med hjälp av vatten av andra metaller är en större risk, än själva uranet som finns i alla bergarter.
–Skiffer är ju en sedimentär ber gart, som har tillkommit genom sedimentering under miljontals år och som därför innehåller organiskt material i motsatts till de metaller som kommit från jordens inre. Problemet med alunskiffer är också att det krävs så stora mängder, för att utvinna det man söker efter, samtidigt som man måste ta hand om mängder av andra toxiska metaller, säger Jon-Petter Gustafsson professor i markkemi vid Uppsala universitet.
Det är uppenbart att allmänheten har ett stort intresse av att få veta mer om problematiken med alunskifferbrytning. Gamla Folkets Hus var fullsatt. Varenda stol var upptagen. Publiken stod efter väggarna och satt på golvet. Det var uppenbart att de kom många fler än vad som var föranmält men alla bjöds på ekofika och smörgåsar.
De ”tunga” föreläsningsnamnen hade inga problem med att fånga publikens uppmärksamhet. De gjorde det genom att på ett lättsamt och engagerat sätt beskriva var och en sitt ämnesområde på ett sakligt och balanserat vis så det var betydande kunskaper som publiken fick ta del av i detta kunskapsseminarium.
Text och bild: KARL-HENRIK BERGMAN
Det glada nöjeslivet i Motala på 1900-talet Vi berättar om gamla och nya Folkets hus/park, Rivoli, alla olika biograferna som fanns, Royal, Regina, Saga m fl. Och såklart det glada livet på Motala stadshotell, Gästis och dansbanorna! Biljetter via: www.sveciatravels.se. Tid: 8/10, kl 14-15, 16-17 samt 18-19. Plats: SveciaTravels kontor, Poppelgatan 8.
Dans: Stisses duo Tid: 10/10, kl 14-17. Plats: Södergården.
Veteranplöjning
Servering av korv, dricka och kaffe. Info: Henrik, tel 070-950 81 24. Tid: 11/10, kl 10. Plats: Fågelstad storgård.
Naturvårdsröjning
Genom att röja sly, ta bort buskar och även träd ger solljuset livskraft åt den lågväxande floran, och vi får en ökande artrikedom. Ta med fika.
Tid: 11/10, kl 09.30-13. Plats: Samling vid Soldatängens entré.
Hur söker man släktingar via DNA?
Leif Ax visar hur man via datorn kan använda sitt DNAprov. Du får även information om olika släktforskarprogram.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
–Kunskapsseminariet vill bidra till att var och en ska kunna ta ställning i frågan om gruvdrift som påverkar
Den inbjudna experten Jon-Petter Gustafsson, professor i markkemi vid Uppsala universitet, intygade att riskerna med uranbrytning är betydande.
Experterna redogjorde för sina ämnesområden på ett lättsamt och engagerat sätt. Publiken fick därigenom på ett sakligt vis ta del av viktiga kunskaper.
Det händer
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Mordgåta:
I glömskans grepp
Tid: 4, 17, 18 och 25/10, 8, 15 och 22/11, kl 17-21, 24/10 och 21/11, kl 18-22. Plats: Löfstad slott.
Det medeltida
Norrköping
Föreläsningar av journalisten och författaren Peter Kristensson. Av det medeltida Norrköping finns i dag ingenting kvar ovan jord, men det finns mycket intressant historia att berätta om. På senare år har det också gjorts en rad spektakulära medeltida arkeologiska fynd i Norrköping.
Live på bio från Konserthuset i Stockholm. Biljetter via: https://cnema.se/film.
Tid: 11/10, kl 15-17. Plats: Cnema.
Amanda sjunger
Helen Sjöholm
En innerlig hyllning till en av Sveriges mest älskade sångerskor med låtar från musikalscenernas stora ögonblick till visor och popballader som berört en hel nation. Biljetter: https://billetto.se.
Tid: 11/10, kl 18-20.30. Plats: Lilla teatern.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se
senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Skolmuseet ligger på lilla Hemgården på Saltängen.
Återinvigning i Lilla Hemgården
Norrköpings skolmuseum speglar svensk skolhistoria från 1700-talet och framåt
NORRKÖPING (LT)
Norrköpings skolmuseum har flyttat runt och såg länge ut att gå en osäker framtid till mötes. Nu har utställningen flyttat in i sina nya lokaler i Lilla Hemgården på Saltängen där besökare kan lära sig om forna tiders skolgång.
Skolmuseet ägs av Norrköpings kommun via Stadsmuseet men sköts av Norrköpings skolmuseums stödförening.
Det hela började med att Stig Wikström, vaktmästare på Matteusskolan och Marielundsskolan, började samla skolmaterial som skulle kastas och 1982 bildades Skolmuseets stödförening med lokaler i Knäppingsborg.
1993 hade man officiell invigning på Skolgatan 1 och år 2000 flyttade man till Oskarsskolan där man höll till fram till den 31 januari 2021. Snart blev föreningen erbjuden undervåningen i Lilla Hemgården vilket utökades till hela huset, men på grund a v ombyggnad och pandemitider dröjde det till januari 2024 innan man fick tillgång till lokalerna.
I maj 2024 var man klar med klassrummet och började ta emot besök men det är först nu som hela Skolmuseet börjar bli färdigt. –Museet har framförallt tagit emot andraklasser för att visa hur gammaldags skollektioner kunde se ut. De tar även emot grupper och enskilda. Grupper och klasser bokar tid medan museet håller öppet för privatpersoner på lördagar klockan 13-16 från september till maj, berättade Claes Bengtsson, ordförande för Norrköpings skolmuseums stödförening, när han inledde återinvigningen.
Han lämnade över till Lars Stjernqvist, före detta ordförande kommunstyrelsen (S) som menade att museer förvaltar historien och bidrar till diskussionen om hur vi formar morgondagens Norrköping.
– Det har inte varit en spikrak väg från Oskarsskolan till
Invigningen skedde med en traditionell bandklippning.
den här lokalen. Jag satt på möten med skolmuseets företrädare där jag förstod att de tyckte att kommunen inte var tillräckligt alert och snabb att hitta en lokal. Så därför Claes och alla ni andra, från djupet av mitt hjärta: tack för ert tålamod. Tack för att ni inte gav upp. För det finns inget bättre i en stad än människor som ser till att politiker blir påminda om att det går för långsamt.
Anette Sjöö (S), ordförande kultur- och fritidsnämnden tog vid och tackade föreningen och de tjänstemän
som gjort flytten möjlig, och blickade även framåt.
–Målsättningen är inte att vi ska öppna ett museum som bara ska stå här utan att vi ska få Norrköpingsborna, skolorna och även turisterna att komma hit och titta. Kommer man hit och besöker Stadsmuseet, ja då borde det vara lika självklart att man även går till skolmuseet.
Därefter följde bandklippning och musik av ungdomar från Kulturskolan innan besökarna fick ta sig en titt på de lokalerna där mängder av ma-
teriel visades upp som berättade om det tidiga skolsystemet i allmänhet och Norrköpings skolor i synnerhet.
Lisbet Norlander och Elisabeth Kostmann bjöd på en gammaldags lektion i skolsalen.
– S kolan var absolut inte självklar på den tiden, utan eleverna kom när de kunde.
Ibland var de hemma och hjälpte sina föräldrar med barnpassning eller andra jobb. Det var dyrt att ta sig till skolan och man behövde skor när det var vinter. Det fanns i Norrköping låneskor som fattiga barn kunde låna. Dagarna började alltid med en morgonpsalm, så besökarna fick stämma upp i “Tryggare kan ingen vara”.
Lisbet oc h Elisabeth visade undervisningsplanscher, kulramar och griffeltavlor, och berättade om dåtidens stränga lärare som kunde dela ut örfilar och utföra hygienkontroll.
De elever som inte skötte sig kunde få gå runt hela dagen med en skylt med texten “Oren”. Det fanns även skyltar med texten “Skam” och “Lat”, samt den mer positiva “God”. Och så kunde man hamna i skamvrån, något som drabbade Lasse Stjernqvis t under invigningen.
– Jag ångrar allt, utropade Lasse och väckte besökarnas munterhet.
Text och bild: TOBIAS PETTERSSON
I skolmuseet finns mycket att titta på för den som är intresserad av forna tiders skolor.
Elever från Kulturskolan stod för musiken under nyinvigningen.
Lisbet Norlander och Elisabeth Kostmann berättade hur det gick till i skolan förr i tiden.
SÖDERKÖPING Välkommen att prenumerera på Länstidningen! Maila ditt tips till: redaktionen@lanstidningen.se
Anna satsade på egen butik
Orangeriet på Hagatorget säljer inredning och presenter
SÖDERKÖPING (LT)
Anna Karlsson tog tjänstledigt från sitt vanliga jobb för att starta sin egen butik i Söderköping. Hos Orangeriet hittar man bland annat marockansk keramik, doftljus, kuddar, korgar och annan handplockad inredning, och nu satsar Anna vidare till kundernas stora glädje.
Det var i augusti 2024 som Orangeriet slog upp portarna vid Hagatorget. Anna, som är Söderköpingsbo sedan fem år tillbaka, hade länge funderat på att öppna en egen butik och gick till slut en starta eget-kurs som ett första steg.
– Sen såg jag den här lokalen och tänkte att det var en jättefin lokal. Men det är ingen lätt bransch att öppna eget i, jag upplever att många har svårt att klara sig. Tittar man på Stockholm så finns det nästan inga små butiker kvar där, säger Anna som dock vågade chansa och tog tjänstledigt från sitt ordinarie jobb i en butik i Norrköping.
Hon hade egentligen tänkt att öppna till sommaren men tiden rann iväg och hon slog upp portarna i mitten av augusti. Lyckligtvis var det fortfarande en hel del turister
som stannade till i Söderköping, och de goda affärerna höll i sig även in i hösten och vintern. Anna nämner också bokhandeln som lite av ett dragplåster som lockar folk till staden från hela lan det. Under våren var det som förväntat betydligt lugnare i butiken och när sommaren kom började kunderna åter strömma till.
Har det första året gått som du trodde?
– Jo, men det har det. Man gör ju en budget men det är svårt att veta hur det ska gå när man inte har en aning. Många månader har gått mycket bättre än jag förväntade, det låter kanske lite skrytigt men det är väldigt mycket kostnader också. –Det är svårt att veta om man ligger för billigt eller för dyrt och om det ska komma folk? Det är inte så att jag har ett stort lager utan i början fick jag beställa flera gånger varje månad ibland. Jag har en leverantör i Dalarna som jag fick åka till en eller två gånger i månaden i början för att köpa in.
Tjänstledigheten tog slut i april och butikskontraktet sträckte sig fram till augusti, och Anna funderade p å hur hon skulle göra i fortsättningen. Butiken lockade kunder men att fortsätta skulle vara
en fortsatt stor risktagning. Samtidigt gav den henne så mycket av andra viktiga värden att hon inte ville släppa den.
I butiken kan Anna vara kreativ och ägna sig åt färg, form och att skapa en mysig miljö. Hon slår in paket, ger personlig service och skänker inspiration åt andra. För att kunna fortsätta med det valde hon att fortsätta jobba på sitt tidigare arbete och kombinera det med att hålla buti-
ken öppet de tider hon kan. Sen får tiden utvisa hur det blir framöver. Vad tycker dina kunder om butiken?
– Jag har bara fått positiva reaktioner. Lokalen gör mycket för känslan här och gör att grejerna lyfts fram bra. Många kommer in och säger: “jag blir så lugn här och det luktar så gott”. De tycker om miljön, och att det inte är så dyrt heller. Varför heter butiken Orangeriet?
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Seniordag
Kl 10: Socialnämndens ordförande Evelina Nilsson (KD) hälsar välkommen.
Kl 10.15: Seniorcenter och frivilligcentralen berättar om sin verksamhet.
Kl 10.30: ABC för psykisk hälsa med Region Östergötland.
Kl 10.50: Sittgympa med Carina Crifält.
Kl 11.15: Högläsning på östgötska med Marianne Wiik.
Kl 11.35: Tantjouren berättar om sin verksamhet.
Kl 11.55: Kort information om lunchserveringen.
Kl 12: Musikunderhållning med Olle Hilleberg och Roland Engdahl. Sportdansarna bjuder samtidigt upp till dans vid scenen.
Kl 13: Söderköpings historia med Ola Lönnqvist.
Kl 13.25: Politikerpanel. Kl 13.50: Säkerhet och beredskap med kommunens säkerhetskontor.
Tid: 3/10, kl 10-14. Plats: Sporthallen Vikingen.
Barnteater:
Jakten på det osynliga Passar för barn mellan 4-8 år med familjer. Begränsat antal platser. Boka din gratisplats på www.salver.se på föreställningsdagen från kl 08. Tid: 4/10, kl 14. Plats: Stinsen.
Bio
Det svänger om Noas ark Tid: 5/10, kl 15. One Battle After Another Tid: 5 och 8/10, kl 18.30. Plats: Söderköpings bio.
Spetsa öronen –klassiska sagor En kväll där vi lyssnar till när Sanna Franzén läser högt för oss! Som vuxen är det inte ofta man får chansen till den rofyllda stunden som det är att bli läst för. Det vill vi ändra på! Detta är det första av tre tillfällen med högläsning, alla med olika teman och uppläsare.
Tid: 8/10, kl 18.30-19.30. Plats: Stinsen.
– Att komma på ett namn var jättesvårt. När jag gick i tankarna att öppna något eget så hade jag en idé om att jag skulle bygga ett orangeri hemma och även ett café i kombination med det. Men det var ingen därhemma som var jätteintresserad av det, ha ha, så jag tänkte att jag väntar lite med det när jag fick den här lokalen istället. Så därav namnet.
Text och bild: TOBIAS PETTERSSON
Handarbetscafé
Handarbeta, fika och inspireras tillsammans. Ta med ditt stickprojekt, broderi, virkning eller börja något nytt med hjälp från vårt glada gäng!
Tid: 8/10 - 10/12, ons kl 18-20.30. Plats: Sparven.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Hos Orangeriet finns inredning av olika slag. Här ska alla kunna hitta något.
Anna Karlsson öppnade Orangeriet vid Hagatorget för ett drygt år sedan och känner att hon nu får utlopp för sina kreativa sidor.
Det händer
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Vinprovning
Utvalda fredagar kan du lära dig mer om vin tillsammans med vår sommelier Jeanette. Tid: 3 och 24/10, 7 och 21/11, kl 19-20.
Plats: Vadstena klosterhotel.
Helgkurs i kubansk salsa
Anmälan är bindande och skickas till info@borghamn.com eller från hemsidan: www.borghamn.com. Tid: 4 - 5/10.
Plats: Borghamn Strand.
Sagostund:
Alfons och odjuret
Passar barn från ca 3 år och uppåt. Gratis och utan föranmälan, kom och upplev berättelsen tillsammans med hela familjen!
Fåglar på mitt sätt I föreläsningen berättar Gebbe Björkman om intressanta, spännande, nya och kända fakta om några av våra svenska fåglar i ett bildspel illustrerat med akvareller ur egen fatabur.
Tid: 7/10, kl 19.
Plats: Vadstena folkhögskola.
Svampens dag
Tid: 11/10, kl 10-15. Plats: Naturum Tåkern.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Ett sammanträdesbord fullt av konstnärernas bilder.
Sten Mattsson från föreningen Norden och konstnären Dortne Kudsk från Danmark.
Vadstena- med danska ögon
13 naturkonstnärer på veckolångt utbytesbesök
VADSTENA (LT)
Bordet i det stora sammanträdesrummet i Rödtornet är täckt med bilder. Man ser inte många centimeter av bordsskivan. Ett dussin danska konstnärer har tillbringat en vecka i vår natur och målat, skissat och njutit. Nu bjuder de in till samtal och utbyte under några fredagstimmar före morgondagens återresa.
Arrangörer är föreningen Norden och Vadstena kommun samt den danska föreningen ”Dan ska artister för natur och miljö” (DANE). De danska deltagarna kommer från hela Danmark. Det är deras andra gemensamma resa i Norden. Den första är när deltagare reser till Island men det projektet innehåller ingen resa i motsatt riktning.
Samarbetet med Vadstena är däremot unikt så till vida att det är ett utbyte. Sex svenska konstnärer har tillbringat en vecka i Bogense i Nordfyns kommun på ön Fyn. Lisa Brodell, Linn Carlehed, Katrina Hesselstrand, Morgan Johansson, Linnéa Jonsson och Nada Tendzeric. Och även Sten Mattsson från Föreningen Norden följer med. En av deltagarna i Rödtornets sammanträdesrum är Dortne Kudsk. Hon säger sig ha fått spännande upplevelser och är gärna här två veckor till. Hon upplever att de svenska och de danska konstnärerna har mycket gemensamt.
Dortne berättar att de bor på Ombergsliden och har på det sättet nära till naturen.
Hon har varit ute i fälten hela dagarna under sin svenska vecka och målat. Hon visar en av sina bilder, en mariehöne. Den är påfallande lik en svensk nyckelpiga. Även om just detta ord är litet speciellt är det påfallande lätt att samtala mellan våra språk.
Sten berättar att man talar inte engelska på föreningen Nordens arrangemang. Själva idén med före ningen är ju att knyta de nordiska länderna närmare varandra.
Dorthe är konstnär på heltid och har inget jobb vid si-
dan av sitt yrke som många måste ha. Mannen tjänar pengar, konstaterar hon. Om hon vill återvända kan hon åka båt till Halmstad och sedan är det bara 3½ timme.
När de svenska deltagarna ska utses vidgas kommunens gränser en smula och Morgan Johansson kommer med. Han tycker att det är roligt – i svensk betydelse –att träffa kolleger. Han påpekar att konstnärskapet till vardags mycket är ett ensamjobb. Föreningen Dane är cirka 25 år och har hittills haft 27
projekt. En av de danska deltagarna är Ole Runge och han är också en av dem som startar Dane. Han berättar att svenskarna har två utställningar under sin vistelse i Bogense och att danskarna ska ha en utställning på Jylland för att främja de lokala pärlorna.
Ole berättar att en eller två gånger om året möts medlemmar av gruppen på en plats i Danmark. De tecknar och målar och gör en efterföljande utställning. Sedan år 2001 har de dessutom gett ut böcker som visar ett urval av bilderna
och beskriver naturen i det område som de har besökt. Sten berättar att de hundra bilderna på sammanträdesbordet ska bli en småskrift 2026 av Gamla Vadstena. Innan dess sker visst efterarbete hemma i Danmark av bilderna. Vidare säger han att det ska bli en utställning av de danska bilderna i Konstgalleriet i Vadstena. Och så tillägger han att det är en öppen fråga när det blir.
Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM
Konstnärer glatt samtalande runt bordet där alla samlats den sista dagen innan återresan hem till Danmark.
En gatupratare berättar att det finns konst att se den här dagen.
En mariehöne av skapad av Dortne Kudsk.
Niels Peter Andreasens bild av Tåkern.
VALDEMARSVIK Välkommen att prenumerera på Länstidningen! Maila ditt tips till: redaktionen@lanstidningen.se
Ny vatten- och avfallsapp
Stort underhållsbehov på enskilda avlopp i Valdemarsvik
VALDEMARSVIK (LT)
I Valdemarsviks kommun finns över 2000 enskilda avlopp med toalett ansluten. De fyller en viktig funktion för både miljöskydd och krisberedskap, men underhållsbehovet är stort.
Valdemarsviks kommun kommer inom kort att lansera en helt ny Vatten- och Avfallsapp. Den nuvarande appen har tjänat sitt syfte men kommer nu att ersättas av en modernare version med förbättrad funktionalitet med mera.
– Med den nya appen vill vi göra det ännu enklare och smidigare för dig som invånare att ta del av information och tjänster kopplade till vatten och avfall, meddelar Valdemarsviks kommun.
Som en tämligen glesbefolkad landsortskommun har Valdemarsvik många enskilda avlopp och precis som i övriga landet är underhållet eftersatt. Endast cirka två procent av Sveriges enskilda avlopp förbättras eller byts ut varje år, vilket är en bra bit under den nivå som krävs, enligt Aktionsgrupp Små Avlopp som är ett branschinitiativ mellan VVS-Fabrikanterna och Maskinentreprenörerna.
I Sverige finns idag närmare 950 000 enskilda avlopp, varav 700 000 är wcavlopp. 240 000 av dessa saknar annan rening än slamavskiljning och det skulle krävas en utbytestakt på minst fem procent för att hålla alla anläg gningar med wc i gott skick.
– Enskilda avlopp är inte bara en teknisk lösning för hushåll utanför det kommunala VA-nätet. De är en strategisk resurs som stärker samhällets motståndskraft och bidrar till att skydda våra vattendrag och sjöar. I Valdemarsvik finns 2089 enskilda avlopp med toalett ansluten, här åtgärdades 82 av dessa under föregående år, vilket innebär en åtgärdstakt på 3,9 procent, säger Caroline Harrå, branschutvecklare för VA och Små Avlopp hos VVSFabrikanterna. I områden utan kommunalt avloppsnät är enskilda lösningar den enda möjligheten. Välfungerande system minskar behovet av transporter och omfattande grävarbeten, samtidigt som de skyddar våra vattendrag från föroreningar. Enligt Havs- och vattenmyndigheten saknar omkring 240 000 enskilda avlopp i Sverige tillräcklig rening, vilket strider mot miljölagstiftningen som infördes redan 1969.
– Det är inte acceptabelt att nästan en kvarts miljon anläggningar potentiellt släpper ut orenat avloppsvatten. Det här är en miljö- och rättvisefråga, men också en fråga om långsiktig hållbarhet i hela landet. Det är en utmaning, men genom att lyfta frågan hoppas vi att kommunerna intensifierar sitt arbete. Enskilda avlopp är en viktig del av vår samhällsstruktur, säger Eva Ingverud, branschexpert Energi, klimat och miljö hos Maskinentreprenörerna.
– Kommunerna har en avgörande roll i att driva på arbetet med tillsyn och information. Vi ser många goda exempel, men utvecklingen
De enskilda avloppen får sällan utrymme i diskussionen om hållbar infrastruktur, trots att de spelar en central roll i många glesbygdskommuner och kan vara avgörande vid kris.
behöver gå snabbare. Fem procents åtgärdstakt är inte ett mål i fjärran – det är ett minimum för att vi ska klara både miljömålen och beredskapen, säger Caroline Harrå.
Text och bild: TOBIAS PETTERSSON
Mer läsning om enskilda avlopp finns även på: www.avloppsguiden.se
Vattenvård - nytt ämnesområde på VA-guiden
VATTEN (PM)
Med ett växande behov av insatser för friska vattenmiljöer lanserar VA-guiden nu ämnesområdet Vattenvård.
Genom att ta steget ut i recipienten – den sista länken i vattnets kretslopp – vill man samla och sprida kunskap om hur våra sjöar, vattendrag och kustvatten kan restaureras, skyddas och förvaltas. Som en del av satsningen tar man över ägandeskapet av Våtmarksguiden som nu blir en del av VA-guiden. Ämnesområdet Vattenvård fokuserar på skydd, restaurering och förbättring av vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och kustvatten.
Tjänsten riktar sig till yrkesverksamma inom organisationer som arbetar med vattenmiljöer – exempelvis miljöhandläggare på kommuner och länsstyrelser, konsulter, forskare, projektledare i vattenvårdsförbund samt medarbetare hos nationella och regionala aktörer med ansvar för vattenförvaltning.
– Vi ser Vattenvård som ett naturligt nästa steg i VAguidens utveckling. Det görs mycket bra arbete runt om i landet för att minska föroreningar och restaurera vattenmiljöer, men kunskapen är ofta utspridd. Genom att samla och tillgängliggöra den för våra medlemmar vill vi bidra till att fler lyckas med sina vattenvårdsinsatser, säger Ville Feltelius, redaktör på VA-guiden och initiativtagare till satsningen.
Precis som inom VA-guidens övriga ämnesområden erbjuds medlemmarna omvärldsbevakning, erfarenhetsutbyte, webbinarier och utbildningar. Redan från start finns en expertpanel med bred kompetens, redo att svara på medlemmarnas frågor.
– Vi är väldigt glada att ha kunnat samla flera kunniga personer i vår expertpanel. De täcker allt från juridik kring strandskydd och markavvattning till tekniska frågor om våtmarker och restaurering av vattendrag. Redan nu finns flera expertsvar pu-
Under vattenvård på www.vaguidenfinns Våtmarksguiden – en öppen kunskapsbank med information om anläggning och skötsel av dammar och våtmarker
blicerade på vår webbplats, berättar Feltelius. Under ämnesområdet Vattenvård hittar du nu även Våtmarksguiden – en öppen kunskapsbank med information om anläggning och skötsel av dammar och våtmarker. Här finns också ett stort antal goda exempel på anlagda våt-
marker samt en våtmarksflora som beskriver vanliga våtmarksväxter.
– Våtmarker spelar en avgörande roll i arbetet för ett hållbart landskap – de kan rena vatten, bromsa flöden, binda koldioxid och erbjuda livsmiljöer för hotade arter. Vi
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Höststädning på Björkudden Medtag egen kaffekorg. Alla är varmt välkomna! Tid: 4/10, kl 10. Plats: Gryts hembygdsgård.
Fotboll div 6 östra herr Gusums IF - Azech Oldboys BK Tid: 4/10, kl 11-13. Plats: Dalängens IP.
Fikaöppet
Under sommaren har en ny mötesplats vuxit fram utanför Folkets hus. Här står odling och mänskliga möten i fokus. Mia Bergvall från Valdemarsviks sparbank berättar om uppkomsten till mötesplatsen och hur den skulle kunna nyttjas av Gusumsborna framöver.
Tid: 6/10, kl 10-11.30. Plats: Gusums bibliotek.
Musikteater: Änglaknäpp
En enmansföreställning baserad på Johan-Olov Johansson novell med samma namn ur boken Underliga människor. Biljett kan köpas via: www.riksteatern.se och vid entrén eller förbokas via telefon/SMS: 073-422 72 29.
Tid: 6/10, kl 19. Plats: Ekbacken Tryserum.
Gryts föreläsningsförening: Hosum i mitt hjärta
ser fram emot att förvalta och vidareutveckla det gedigna material so m redan finns på Våtmarksguiden, säger Maja Englund, vd på VA-guiden. Vattenvård och Våtmarksguiden är nu tillgängliga på www.vaguiden.se.
Källa: VA-guiden
Genom sonen Anders Magnusson och hans fru Birgitta Hellman Magnusson får vi höra Bettans minnen och berättelser om uppväxten i Hosum.
Tid: 7/10, kl 19-21. Plats: Gryts bygdegård.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Caroline Harrå, branschutvecklare för VA och Små Avlopp hos VVS-Fabrikanterna. BILD: FOND&FOND
Det händer
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Cadillac band
Det bjuds på 50- 60- och 70-talsnostalgi.
Tid: 3/10, kl 19. Plats: Bygdegården i Tallerum.
Frukostklubben
Uppskattar du att dricka kaffe och läsa morgontidningen? Kanske också med andra över ett samtal om nyheter, vardagen eller boken du just läser. Välkommen till Frukostklubben!
Biblioteket bjuder på kaffe och fralla. Ingen föranmälan.
Tid: 3/10, kl 10-11.
Plats: Ydre kommunbibliotek, Österbymo.
Ekumenisk gudstjänst
Barnbibelutdelning.
Barnkören sjunger.
Tid: 5/10, kl 11. Plats: Asby kyrka.
Regnbågsmässa
Sång av Alexandra Westerberg.
Tid: 5/10, kl 17. Plats: Sunds kyrka.
Workshop: Sjuka barn och sår
Under Ydres beredskapsveckor erbjuds denna workshop för föräldralediga tillsammans med BVC-sköterskan Sofia Bernheden.
Du får lära dig mer om vad du behöver ha hemma för att själv kunna hantera sjuka barn och sår, om krisen kommer.
Asby-Norra Vi kyrkokör, Delight och Horn/Hycklinge kyrkokör sjunger tillsammans i en konsert med fina sånger från film- och musikalvärlden.
Tid: 18/10, kl 18. Plats: Norra Vi kyrka.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Föreläsningsföreningen i Asby höll allsångskväll med Sven-Ingvars och Sven-Erik Magnusson i fokus. Kvällen leddes av Lars Johansson som bjöd på både musik och information. På bilden Sven-Erik Magnusson själv.
PRESSBILD: PER JAHNKE
Om en odödlig värmlänning
Allsång i Asby: Sven-Erik Magnussons liv i ord och ton
ASBY (LT)
Den aktiva föreläsningsföreningen i Asby inbjöd till allsångskväll med Lars Johansson från Brittatorp utanför Växjö. Ett 50-tal SvenIngvars-entusiaster hade hörsammat inbjudan.
Sina barnaår tillbringade Lars i Ydrebygden då hans pappa var stins på Rydsnäs station. Han gick i skolan i bland annat Västra Ryd, Sund och Ed. I takt med järnvägarnas nedläggning fick hans pappa ta med familjen dit tågen ännu gick.
Lars har varit aktiv dansbandsmedlem sedan 60-talet och spelade en tid i orkestern Magnus. Under kvällen bjöd han på en härlig blandning av fakta, sånger och historier om Sven-Ingvars långa dansorkesterhistoria.
Ur biografin "Ett år i taget" av Anders Nilsson berättade Lars om händelser och anekdoter om det framgångsrika värmlandsbandet. Det bildades 1956 och lever än i och med att Sven-Eriks son, Oscar spelar vidare både de gamla och nya låtarna. Vill ni gå på djupet med historien om bandet så läs ovanstående bok.
Initialt bestod bandet av Sven-Erik Magnusson, Sven Svärd och Ingvar Karlsson. Det stora genombrottet kom 1961 med låten "Te dans med Karlstatösera".
Storhetstiden var mellan 1961-66, enligt Lars som föll pladask för bandet i och med hiten "Jag ringer på fredag" året 1966.
Allsångskv ällen började med videon "Så många mil, så många år" från 2016. SvenErik är då märkt av sin cancer men när han fick sjunga med sina gamla kollegor och sonen Oscar levde han upp.
Ett 50-tal Sven-Ingvars-entusiaster sjöng med Lars Johansson under föreläsningsföreningens allsångskväll.
–Jag blir rörd varje gång jag ser den här videon, säger Lars, blank i blicken.
Den 22 mars 2017 är sannsagan över för den välsjungande och folkkäre artisten. Närmare 20 medlemmar har under åren passerat och spelat i Sven-Ingvars. De ville inte kalla sig för ett dansband utan kallade sig dansorkester. Idag är de ett rent konsertband och turnerar i Sverige och Norge.
När det gick som bäst på 60-talet skulle ju även SvenIngvars göra en film, som så många andra kända band. Dock blev "Under ditt parasoll" ett riktigt fiasko och fick dåliga recensioner. Ekonomiskt höll det på att knäcka
bandet då man anlitat regissören Ragnar F risk och spelade in scener i en "westernstad" i Ljubliana. Deras låt "Minns du björken" skulle ingå i filmen men i Ljubliana fanns inga björkar... En lastbil med ett gäng uppdragna, större björkar rekvirerades med lastbil från Värmland! Klart att filmen blev dyr...!
Lars berörde också alkoholproblemen som fanns i bandet. Sven-Erik skrev in sig i fyra veckor för hjälp på behandlingshem i Skåne på 2000-talet. Tyvärr med måttligt bra resultat då han åker fast omgående för rattfylla, direkt efter hemkomsten. –Jag tror ändå att han kom
ur sitt beroende till sist, tillägger Lars.
Sven-Erik var en ganska blyg person, ingen vidlyftig kvinnokarl. Han gifte sig 1980 med den 12 år yngre Eva och de levde tillsammans till hans bortgång. Johanna och Oscar fick de tillsammans.
Lars kom med en rejäl anläggning till församlingshemmet i Asby. Elgitarr och keyboard trakterade han med midifiler som bakgrund. På väggen kunde publiken sjunga med i alla sånger på karaokevis. Kvällen gick fort och stämningen var på topp. Nostalgin lyste igenom bland de som slutit upp denna rofyllda afton.
Spellista med allsånger för kvällen:
★ Börja om från början
★ Te dans med Karlstatösera
★ Fröken Fräken
★ Luffarvisa
★ Du ska tro på mig
★ Önskebrunnen
★ Min gitarr
★ Jag ringer på fredag
★ Sommar och sol
★ Två mörka ögon
★ Säg inte nej
Sven-Ingvars långa karriär och ännu levande orkester har satt många spår i vårt land. De glada medryckande låtarna och givetvi s tolkningarna av Gustav Fröding, nynnas och sjungs ännu av många...
Text och bild: JOHAN FÄLTH
Lars Johansson med sin röda "Stratta" underhöll och ledde allsången.
ÅTVIDABERG Välkommen att prenumerera på Länstidningen! Maila ditt tips till: redaktionen@lanstidningen.se
Tillsammans är vi två –om missbruk, medberoende och hopp
Nu
återlanseras Åtvidabergsförfattarens debutbok
ÅTVIDABERG (LT)
“Tillsammans är vi två” är en relationsroman där livsöden knyts samman och relationer skapas och förstörs i fotspåren av missbruk och medberoende.
Nyligen bjöd Åtvidabergsförfattaren Ida Sundén in till en bokrelease på nätet då hennes debut har fått nytt liv på ett nytt förlag.
Skrivandet och berättelser av olika slag har gått som en röd tråd genom Idas liv. Under uppväxten skrev hon sagor, dagböcker, noveller och dikter på löpande band. I vuxen ålder blev det uppsatser, utredningar och rapporter, tills längtan efter ett mer fritt skrivande växte sig allt större och resulterade i debutboken ”Tillsammans är vi två”.
–Tillsammans är vi två föddes ur en önskan att skildra det vi lite för sällan pratar om på riktigt: hur vi kan påverkas negativt av varandras inre kamp, men också hur vi bär varandra genom livets svåraste stunder. Det är en berättelse som utforskar missbruk, medberoende, ensamhet, längtan, vänskap och hur till synes små handlingar kan få stora konsekvenser, berättar Ida.
Boken kom ut första gången 2021 och där får läsaren följa ett antal olika personer i en berättelse om missbruk och medberoende, men också kärlek och vänskap.
John borde ägna tankarna åt skola och träning, me n större delen av hans tid går åt till att hålla koll på Ante. Lever han, eller ligger han död i en trappuppgång någonstans?
På andra sidan stan sitter Maria på socialkontoret och ifrågasätter varför alla utom hon lyckas träffa någon. Och så är det den nyblivna pensionären Gunnel som med fotriktiga skor visar att en utsträckt hand kan förändra mycket för en annan människa. Men är den tillräcklig för att vända en utveckling som bara tycks ha ett slut?
För några år sedan gick en nära anhörig till Ida bort till följd av drogmissbruk. Redan som liten använde hon skrivande som ett sätt att bättre förstå sig själv och världen runt omkring, och för att hantera saker som hände i hennes liv. Boken skrevs i ett tillstånd av sorg, ilska och frustration, men också med ett stort behov av att skriva en historia som innehöl l en gnutta hopp.
–Jag ville skriva om de där stunderna när livet brister och vad som kan hända om människor vågar sig ut ur sina invanda cirklar och helt oväntat kliver fram och gör skillnad. Genom att låta flera röster och perspektiv höras ville jag skapa en roman som speglar hur komplexa vi människor är, att det sällan finns enkla svar på svåra frågor. Alla karaktärer har sin egen historia, sin egen smärta och sin egen längtan men förenas i behovet av att bli sedda.
Nu har Idas roman nylanserats på förlaget Grens Bokskog, där den kommer ut både i tryckt format och som ebok. Under ledning av Emelie Hill Dittmer, författare och terapeutisk skrivpedagog, ägde nyligen en digital release rum via Zoom där Ida berättade om boken och bakgrun-
I Ida Sundéns debutbok får läsaren följa fem livsöden som knyts samman i fotspåren av missbruk och medberoende. –Jag vill att läsaren ska känna något – kanske känna igen sig eller förstå något nytt. Kanske till och med sträcka ut en hand till någon i sin närhet, säger åtvidabergsförfattaren som nyligen höll en digital bokrelease. BILD: LISA ÖBERG
den till att hon skrev den. –Jag tror att det som gör boken stark är just detta: en realistisk ton och förankring i hur tillvaron kan se ut, och
samtidigt bjuder den in till empati och eftertanke. Jag vill att läsaren ska känna något –kanske känna igen sig eller förstå något nytt. Kanske till
och med sträcka ut en hand till någon i sin närhet, förklarar Ida.
Text: TOBIAS PETTERSSON
Skiljeman går på privata hyresvärdarnas linje i Åtvid
ÅTVIDABERG (PM)
Höjdahyror med 3,5 procent från 1 januari 2026 blir resultaet för vissa hyresgäster i Åtvidaberg när de sätts av en skiljeman i stället för genom förhandling. Enligt Hyresgästföreningen körs de här hyresgästerna över helt, skriver mani ett pressmeddelande.
Från och med den första januari höjs hyrorna med 3,5 procent för hyresgästerna hos tio privata hyresvärdar i Åtvidaberg. Samtidigt börjar snart de vanliga hyresför-
handlingarna för majoriteten av Åtvidabergs hyresgäst er, där Hyresgästföreningen meddelar att man förväntar sig låga krav på hyreshöjningar och hyresvärdar som tar hänsyn till sina hyresgäster. Hyresgästerna blir, enligt Hyresgästföreningen, överkörda med nya hyreshöjningen. –Fastighetsägarna har länge visat att man inte vill förhandla, men det som är anmärkningsvärt här är att skiljemannen har gått på deras linje. Vi har inte ens haft underlag till att förh andla, beättar Joel Ahonen, försteförhandlare hos Hyresgästföreningen region Sydost.
–Fastighetsägarna har kommit med lösryckta krav eftersom det underlag som vi faktiskt har avtalat om att utgå ifrån inte fanns än. Trots det väljer skiljemannen att fatta ett beslut nu vilket är anmärkningsvärt.
I våras, bara månader efter den senaste hyreshöjningen, ställde bland andra de privata hyresvärdarna Fredriksten Fastighet AB, Klint 3 AB, Stiftelsen Rosén Fastigheter, Tegelsäter Fastighets AB och Åtvidabergs Fastighets AB Tärnan, krav på nya hyreshöjningar.
Genom deras företrädare
Fastighetsägarna påbörjades förhandlingar med Hyresgästföreningen. Den ville inte gå med på några höjningar med hänvisning till att underlaget som ska ligga till grund för en hyreshöjning inte fanns än. Fastighetsägarna valde då att gå vidare och begära att ärendet skulle avgöras av en skiljeman, som utses av hyresnämnden.
–Det är olyckligt att vissa hyror i Åtvidaberg nu bestäms av skiljeman i stället för genom riktiga förhandlingar. Det här beslutet förstärker känslan hos hyresgästerna att de inte får vara med och påverka sin hyra, trots
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Sagostund Välkommen till en mysig stund med sagor och bokprat. Vi läser böcker, ramsor och sjunger tillsammans! För barn 0-5 år.
Ingen föranmälan. Tid: 3, 10, 17 och 31/10, kl 09-09.30. Plats: Åtvidabergs bibliotek.
Skördefest
Det serveras raggmunk med stekt rimmat sidfläsk, lingonsylt, grädde, råkost och dricka, samt även kroppkakor med skirat smör. I kaffestugan serveras kaffe och ostkaka. I Salfvedalsparken finns en mindre marknad.
Pyssel och handarbete för dig 7-12 år. Inga förkunskaper krävs. Föranmälan till marlene.malmstrom@ atvidaberg.se eller på tel 070-168 34 54. Anmälan gäller alla höstens träffar. Tid: 8 och 22/10, 5 och 19/11, 3 och 17/12, kl 15-16. Plats: Åtvidabergs bibliotek.
Kom in! Kulturcafé En öppen mötesplats där kultur, samtal och gemenskap står i centrum. Tid: 9, 16, 23 och 30/10, 6, 13, 20 och 27/11, 4 och 18/12, kl 13-19. Plats: Turistinfo, Kulturcentrum, Bryggaregatan12.
Gärdserums föreläsningsförening Johan och Gunilla Sigvardsson, Vimmerby Musikprogram: Från Pärleporten till Elvis. Tid: 9/10, kl 18.30. Ulf Holmertz Människor jag mött –media då och nu. Kaffeservering. Tid: 16/10, kl 18. Plats: Falerums bygdegård.
att de har rätt till det enligt lag. De allra flesta hyresvärdar agerar som tur är inte på det här sättet, utan är måna om sina hyresgäster, säger Joel Ahonen. Beslutet innebär en hyreshöjning på 3,5 procent och de nya hyrorna börjar gälla den första januari 2026.
Snart startar de vanliga hyresförhandlingarna för majoriteten av hyresgästerna i Åtvidaberg. De senaste åren har hyresgästerna sett rekordhöga hyreshöjningar i kombination med allt sämre ekonomiska förutsättningar för hushållen.
Helgkurs i keramik Anmälan och info: www.bjurholmkeramik.se. Tid: 11 - 12/10, kl 10-15. Plats: Bjurholm keramik, Björsäter Byrums gård.
Hörselskadades dag Audionom Jenny Svenstedt och tekniker Mikael Ryd från Hörselvården informerar om senaste nytt från regionen. Föreningen bjuder på kaffe. Tid: 14/10, kl 13-15. Plats: Pingstkyrkan.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Det händer
Tänk på att många evenemang kan kräva föranmälan eller förköp och ha begränsat antal platser, kolla alltid innan vad som gäller för det du tänkt gå på.
Material och redskap finns på plats. Fika på eftermiddagen. Allt gratis. Lunch till självkostnadspris. Anmälan lunch till: anna@ostgotaduken.se eller Messenger Östgötaduken, senast 26/9.
Tid: 4/10, kl 11-16. Plats: Slöjdvillan, Stora Åby.
Guide på vift Naturguidning i ekopark Omberg. Boka via: www.lansstyrelsen.se.
Tid: 4/10, kl 11-12 och 14-15.
Plats: Start vid Stocklycke ekoparkscentrum.
Besök av Hönsalottas luffarmuseum
från Boda
Berättar om svenska luffarepoken. Om du har bilder/ kort ta gärna med dem.
Tid: 5/10, kl 16. Plats: Boets bygdegård.
Bio: Det är något som inte stämmer Tid: 5/10, kl 18.30. Plats: Saga bio.
Kulturafton
Gun Berger, författare till boken Malin Blomsterberg, Livet på Strand, föreläser. Ingeborg och Folke Löfs kulturpris delas ut. Kulturskolan underhåller. Fika och lotteri.
Tid: 7/10, kl 19-21. Plats: Ödeshögs bibliotek.
Livet blir aldrig som man tänkt sig –det kan bli bättre!
Lena Maria föddes 1968 utan armar och med vänster ben hälften så långt som det högra normala benet. Trots dessa förutsättningar har hon bl a tagit två VM-guld med världsrekord i simning, gjort ca 80 turnéer som sångerska i Asien, gett ut ca 50 CD/DVD, blivit erkänd konstnär i Mun- och fotkonstnärerna och blivit mangafigur i Japan.
Tid: 8/10, kl 18.30. Plats: Åby skola.
Sopplunch
Tid: 9/10, kl 12. Plats: Ödeshög församlingshem.
Maila ditt evenemang till evenemang@lanstidningen.se senast måndag veckan innan införande. Vi tar med evenemanget i mån av plats.
Varjevecka är en hygienvecka
Tvål och vatten, läskstång och tubakar –Kulturskolan har sina rutiner
ÖDESHÖG (LT) Speciella dagar och veckor finns snart året runt. Det är inte bara dagar för mor, far och alla helgon. Nej, nu kan vi fira skäggdoppingens, kanelbullens, armbandsklockans, pepparkakans, bokens, potatisens, tulpanens och arkivens dag. För att nämna några.
Veckorna är inte alls så många och av annan karaktär. Vecka 39 är en beredskapsvecka. Strax intill vill det danska ”Rådet for Bedre Hygiej ni” att vi ska hålla en hygienvecka och Ödeshögs kommun har hakat på.
Inom omsorgen har kommunen ett antal hygienombud och bland dem föds tanken att ordna en hygienvecka med tipspromenad och information.
–Det är jättebra med en extra påminnelse inför höstens alla smittor, säger Maria Karpholm, som är enhets-
chef och medicinskt ansvarig sjuksköterska.
En koll på nätet visar att Ödeshög är ganska ensam om denna vecka. Kommunen har i varje fall inte sällskap av någon annan kommun i Östergötland. Det närmaste är en hälsovecka i Hjo. Den är dock helt privat och utan kommunens engagemang och datorn missar att det krävs båt för att ta sig dit.
Ödeshögs hygienvecka omfattar även kommunens skolor och förskolor. Skolsköterskan Madelaine Dahl har besökt kommunens tre förskoleklasser och berättat hur, varför och när man ska tvätta sina händer. Samtidigt säger hon att barnen redan är duktiga på både hur man tvättar och torkar händerna. Madelaine kallar tvålen för en superhjälte. Vid besöken läser hon först en saga, sjunger sedan en hygiensång på melodin Blinka lilla stjärna. Den är lagom lång för en handtvätt. Som avslutning
låter Madelaine barnen utföra ett experiment med tvål, vatten och peppar. De får doppa ett fi nger i vatten, först rent och sedan intvålat och då se skillnaden.
Att sköta sin hygien känns viktigt överallt men särskilt viktigt på Kulturskolan. Blåsinstrumenten ska självklart plockas isär och rengöras men hur är det med piano och trummor?
Ett besök i Kulturskolans härliga hus bekräftar den känslan. Moa Frisk, som är musik- och kulturledare, och Christer Ohlsson, lärare i musik med saxofon och klarinett, berättar hur man hanterar instrument, munstycken och blad.
–På Kulturskolan är varje vecka hygienvecka, förklarar Moa.
Hon berättar att 180 barn ägnar sig åt kultur i skolans olika grupper. Både bild och teater ökar och nu har skolan tre grupper i teater och fem i bild. Väggarna är viktiga i huset. I dem sitter trygghe-
ten. Moa berättar att det finns några barn som inte klarar att gå till skolan men de komme r till Kulturskolan och det kan vara ett första steg till den vanliga skolan.
Munstycket på blåsinstrument tvättas med tvål och vatten.
Eleverna i musik får låna instrument av Ödeshögs kulturskola. Efter ordentlig genomgång den första veckan på terminen sköter varje elev instrumentet själv. De får lära sig att rengöra munstycket på blåsinstrument genom att tvätta det i tvål och vatten. Med en särskild läskstång torkar de ur instrumentet invändigt.
Hygienregler är alltid viktiga men kanske speciellt när det gäller gemensamma instrument och i musikverkstaden när man provar olika. I huset finns badkar att sänka en tuba i.
När det gäller piano och notställ berättar Moa att de en gång har försökt att göra
rent med sprit men det tål varken piano eller notställ. De görs i stället rena med torkning och sköts genom att varje elev är extra noga med handtvätten. Under en vecka kan man lyfta hygienen men det viktiga är att årets 51 övriga veckor får sin del. Stundom händer det att nymodigheter genomförs utan att man kontrollerar effekten för hygienen. Ett exempel är de blåstorkare som stundom finns på allmänna toaletter.
Ödeshögs kommun har en offentlig toalett utanför Riddarsalen i kommunhuset. En kontroll där visar att här använder man pappershanddukar och int e någon apparat som blåser runt med bakterierna i luften.
Text och bild: KATARINA
Moa Frisk med en inre del av ett blåsinstrument. Efter ordentlig genomgång sköter eleverna rengöringen av sina instrument själva.
Även pianotangenter kan sprida smitta. Kulturskolans barn får lära sig god handhygien.
På den allmänna toaletten utanför Riddarsalen använder man pappershanddukar.
Instrument kan göras i plast. Blåsinstrumenten plockas isär och rengörs.
Fortsättning från vecka 39...
Helga tog sats för att ta det som satt som en stor klump i henne. Hon hade endast berättat det för Olga och nu var motivet att få Frida att tala endast som en gren på äppelträdet.
”Där band de mig och hällde iskallt vatten över mig och hånade, skrattade och gjorde sexuella närmanden och sade: ’Inte har du väl fått något av en karl inte’”, och Helga svalde en stor klump oc h fortsatte: ”’du vet nog inte vad det är’ hade de hånskrattat. Och ’Ingen vill ha ett halvt fruntimmer inte’ och så gjorde de äcklade grimaser.” Helga fortsatte berätta trots att det bar henne emot.
”Snart hade det stått en av personalen bakom fruntimren”, berättade Helga som för första gången såg på Frida som satt stelt på stolen och putsade besticken i snabbare takt. ”Hon ryter i, en hård men rättvis kvinna, en av de få i personalen som vågade säga emot dessa tre fruntimmer. Hon röt så det skallrade och skrek åt dem att ta loss mig. De gjorde det kvickare än kvickt och försvann upp i salen”, Hel-
ga suckade en lättnadens suck. ”Hon gav mig torra kläder och sade vi måste flytta mig annars tar de livet av mig. Hon log inte. Hon var inte den som log. Men det hon gjorde var tillräckligt för mig för att inse allvaret i det hon sade, och att hon hade kommit i rättan tid”, och hon rös till. ”Det var på det nya fattighuset i den nya staden som jag sedan lärde känna garnets färger”, och nu kunde hon le. ”Hur gammal var du?” frågade Frida som för första gången öppnade sin mun.
”Åh, jag var elva år”, sade Helga förvånad över att Frida hade lyssnat. Frida hade sagt det på ett märkligt sätt, tyckte Helga. Okänsli gt och torrt. Som en grådaskig färg. Helga anade att det var något som låg hos Frida och tryckte för hon hade med det bestämdaste hårdnat. Med en utandning lade hon till:
”Det var det värsta som de hade gjort mot mig”, sade hon med uppskakad röst, ”där nere i källaren. Och hade inte en av personalen, just den kvinnan, kommit vete gudarna vad som hade skett för jag såg mörkret i fruntimrens ögon. Jag såg något fa-
Välkommen att prenumerera på Länstidningen! Ring redaktionen 0141-560 03.
I Östergötland i mitten av 1800-talet får två unga kvinnor från fattighuset arbete på en herrgård. Ett mord, mystiska samtal, rättegång, förälskelser, bildandet av en kvinnoförening finns med i denna berättelse. Könsroller och klasskillnader är tydliga i de unga kvinnornas liv. Inte minst följer det vävda och textila med som en röd tråd genom hela romanen.
EN ROMAN AV STINA NILSSON BASSELL
sansfullt i deras blickar”, och Helga visste inte var hon skulle fästa sina ögon. ”Annars hade det bara varit det gamla vanliga som hade gjorts mot mig”, försökte hon att le. ”Det jag hade fått utstå sedan barnsben då de retades, satte krokben för mig och såg alltid till att det var mot det svaga benet. De visste vad de gjorde”, log hon snett.
Helga märkte att hon hade all Fridas uppmärksamhet så hon fortsatte och det var nog första gången som hon talat så länge om sig själv och för en gångs skull var det gott.
”Det svaga benet klarade inte när det sattes ut en fot som kom från ingenstans och försökte stoppa mig”, sade hon med skärpa och märkte till sin glädje att hon kunde prata om sin svaghet.
Förut hade hon bara slagits för sin överlevnad, men nu fanns där en stolthet över att vara den kvinnan som ho n var. Helga kunde både le och se att det hade varit de andra som hade varit elaka. Inte hon, som hon alltid tänkt. Jag retar upp dem och jag är inte värd mer, hade hon sagt till sig själv.
”Många gånger ramlade jag ihop till en liten hög”, log hon så kristallkronan dansade en ful dans. ”Gånger då jag skulle sträcka mig för att ta något på bordet med min svaga hand, som jag inte kunde styra ordentligt, då kunde de hastigt rycka bort den saken jag försökte att nå och föra den ännu längre bort från mig. Och så skrattade de rakt ut när de såg min hand darra till”, sade hon i en uppgiven gest som lika mycket var åt att Frida inte skulle komma att säga någonting.
Helga hade gett upp hoppet att Frida skulle tala. Öppna sig så de kunde komma vidare i mordets gåta. Hon hade ju varit på väg? I hönshuset så h ade hon varit nära till att tala om det som tyngde henne. Eller hade hon fel? Var det inbillning? Hade hon inget som var som en börda? Och här satt hon och öppnade sig för en människa som såg mer och mer sluten ut. Helga suckade över det, men märkte hur gott det hade gjort henne själv. ”Och med spänning följde de hur jag kämpade av alla krafter för att nå
föremålet. Det gick ju inte så bra och fruntimren runt mig hade väl aldrig skrattat så mycket. Fast inte alla”, sade hon och såg allvarligt på Frida som tittade ned i silvret och putsade. ”Det var alltid några få mjuka ansikten som inte höll med i de andras lekar med mig, och dem tydde jag mig till. Tack gode Gud för dem”, och hon skänkte dem en tacksamhetens tanke och knäppte händerna. ”Så helt hopplöst var det inte”, sade hon med knäppta händer.
Nu granskade hon Frida och såg hennes bleka ansikte med ögon blanka som en isbelagd sjö. Frida tycktes försvinna inför Helgas ögon och tyna bort till en främmande plats dit Helga inte kunde nå. Förtvivlat insåg hon sitt misstag. Hon hade velat få Frida att prata, men den här skrämda lilla ekorren skulle inte säga henne någonting alls. Det visste Helga med säkerhet. Hon hade tagit i för mycket. Lämnat ut sig helt. Och den stackaren såg skräckslagen ut.
”Lilla vännen”, sade Helga trots att de var jämngamla.
Fortsättning följer...
Information om Länsmarknaden
•Länsmarknaden är en annonssida för enbart privatpersoner. Prenumeranter på tidningen har förmånen att annonsera utan kostnad.
• Även ickeprenumeranter kan annonsera och betalar då 100 kr per annons (se talong nedan).
YOGAMATTA
Tjock, fräsch yogamatta med väska i kraftig bomull. Väskan ny. Nypris
1 000 kr, nu 400 kr. Tel 013-404 25
LOKSELAR
Olika storlekar. Körklara. Tel 073-843 08 07
JAKTVAPEN
Krico cal 308 win. Sako vixen cal 222 Rem. Tel 072-441 79 82
ROLLATOR
Carl-Oskar/Rebel, med korg, 3 000 kr. Tel 070-325 17 51
KÖKSLUCKOR
17 st köksluckor från 70-talskök. Släta lackade i vitt respektive gult. Måttexempel 70x39, 78x59 cm. Tel 072-514 13 42
ÖVERSTYCKE TILL SKÄNK
Mahognyfärgat överstycke till skänk med bredd 115 cm. Tel 072-514 13 42
RYDS RODDBÅT
4 m med 8 hk Johnson-motor som går perfekt, åror och 30-kärra, 9 500 kr.
LÄGENHET UTHYRES Ca 75 kvm i Tallboda. Parkering, el och tvättmaskin ingår. Tel 070-518 20 18 el 070-518 20 38
TORP MED EL Hyres på årsbasis. Tel 073-843 08 07
DEL 46
KRÖNIKA
AV JENNY ELANDER EK
Karl Fredrik designar årets rosa band
”Ett ärofyllt uppdrag med livsviktigt syfte”
FORSKNING (PM)
I år designar floristen och trädgårdsmästaren Karl Fredrik Cancerfondens rosa band, ett rosa band som symboliserar livskraft och hopp. Kampanjen pågår under hela oktober för att samla in pengar till svensk cancerforskning och sprida kunskap om bröstcancer.
Greta Tintin Eleonora Ernman Thunberg, född 3 januari 2003 i Stockholm, är en svensk opinionsbildare och klimataktivist. Hon blev uppmärksammad när hon i augusti 2018 regelbundet varje fredag började sitta utanför Sveriges riksdag med ett plakat med texten Skolstrejk för klimatet. Aktionen inspirerade ungdomar i flera länder att genomföra liknande demonstrationer. Så inleds Wikipedia-sidan om Greta Thunberg – fenomenet som blev internationellt känd för sitt klimatengagemang. Hyllad och älskad för sin övertygelse och för sin förmåga att inspirera andra. 2019 blev hon utsedd till Person of the Year av tidningen Time. Men hon har också förlöjligats av personer som tagit minsta chans att föra fram förklenande åsikter om henne. Med andra ord är hon djupt polariserande.
Mest känd är väl hennes ordfejd m ed USA:s president Donald Trump. Bland annat efter Thunbergs berömda tal på FN där hon i tårar klandrade vuxenvärlden för att göra för lite för att stoppa de hotande klimatförändringarna. Donald Trump tog då till dåvarande Twitter för att posta en video av talet jämte en sarkastisk kommentar ”Hon verkar vara en väldigt lycklig ung flicka som ser fram emot en ljus och underbar framtid. Så trevligt a tt se”. Greta Thunberg ändrade då sin profilbeskrivning på Twitter till: ” ”Är en väldigt lycklig ung flicka som ser fram emot en ljus och underbar framtid”. Hon är slagkraftig, det måste man ge henne.
Men vad är det egentligen med Greta Thunberg som väcker så mycket känslor? Hon lyckas, som beskrivits ovan, väcka engagemang i de frågor hon brinner för. Så varför är det vissa högerdebattörers våta dröm a tt se henne misslyckas? Oavsett om det är hennes försök att medelst båt försöka ta sig in i det ockuperade Gaza eller att genom civil olydnad sätta strålkastarljuset på klimatutsläpp är skadeglädjen stor när det inte går vägen.
Skolstrejk för klimatet var nyskapande och innovativt och väckte positiv uppmärksamhet. De aktioner som hon ägnat sig åt på senare är kanske är av en annan art, och lättare att kritisera. Men det är också så att ingen blir lyckligare än ens meningsmotståndare när en gloria halkar på sned. Man behöver inte hålla med i henne åsikter eller sättet att kommunicera dessa. Men då behöver man heller inte följa hennes göranden och låtanden och tycka till om dem. Det går alldeles utmärkt att ägna sin tid åt annat. Greta fortsätter att vara polariserande och inte benägen till kompromisser. Precis som hon ska vara.
Karl Fredrik är uppvuxen i Örebro och bor i dag på Österlen i Skåne med sin make, Petter. Han är utbildad florist och trädgårdsmäs tare och driver tillsammans med Petter en gård med en öppen trädgård och inredningsbutik. Karl Fredrik har även skrivit flera böcker, haft ett eget tv-program. Och i år designar han Cancerfondens rosa band.
– För mig var det ett självklart ja när jag fick frågan om att designa Cancerfondens rosa band. Att få formge bandet är ett ärofyllt uppdrag med ett livsviktigt syfte – att samla in pengar till forskning som räddar liv. Jag vill vara med och bidra till att alla som drabbas av cancer får fortsätta leva sina liv och fylla det med sådant som är viktigt och vackert för just dem, säger Karl Fredrik Gustafsson. Inspirationen till årets rosa band kommer från Karl Fredriks kärlek till naturen. På det rosa bandet slingrar sig en grön, växande ranka genom livet, från ett litet frö till gröna blad.
I år designar floristen och trädgårdsmästaren Karl Fredrik Cancerfondens rosa band, ett rosa band som symboliserar livskraft och hopp. BILD: EBBA ZINGMARK
Ett sista farväl Ett nt sätt att nå ut i sorgetid
När en närstående gått bort, kan det vara svårt att nå ut, men att berätta för vänner, ger dem en chans att visa sitt deltagande, tända ljus, hedra minnet, eller skicka en minnesgåva.
Barndomsvänner, grannar, alla som haft en roll, kan samlas i minnenas ljus. Publicera en dödsannons, ett fint sätt att nå ut, ge dem möjlighet att visa omtanke.
En enkel väg finns här, besök www.lanstidningen.se, välj format och text, tillsammans hedrar vi dem vi förlorat.
Vi står redo att stödja dig i att sprida budskapet, och skapa ett utrymme för gemensam minnesstund.
Boka din annons på www.lanstidningen.se. Annonsen förmedlar dödsbudet, detaljer kring den kommande begravningen samt upplysningar till dem som önskar närvara. Den kan även ange om begravningen kommer att äga rum i stillhet.
dra till framtidens cancerforskning, säger Ulrika Årehed Kågström, Generalsekreterare Cancerfonden.
– Jag har sedan barnsben tecknat slingrande stjälkar och blad, så den idén låg nära till hands. Den gröna växten symboliserar livskraft och hopp för mig, en rörelse mot ljuset. När vi tillsammans stöttar cancerforskningen sår vi ett frö för framtiden, för livet. Det vi gör här och nu spelar roll sen, säger Karl Fredrik.
som samlas in under Rosa Bandet-kampanjen är en betydande del av Cancerfondens årliga forskningsanslag. –Vi är oerhört stolta över att Karl Fredrik tackat ja till att designa årets rosa band. Att han inspirerats av allt det vackra i naturen speglas verkligen i designen. Cancerfondens vision är att besegra cancer – att färre insjuknar, fler överlever och att alla som lever med cancer får ett långt och bra liv. Rosa Bandet-kampanjen är en viktig pusselbit för att nå det målet och vi är glada att Karl Fredrik vill vara med och bi-
Karl Fredriks morfar hade tarmcancer och hans nära vän Hanna Wendelbo drabbades av bröstcancer. – Jag har flera personer i min närhet som har drabbats av cancer. Vänner, släktingar och bekanta. Min morfar kämpade länge efter sin cancerbehandling, och när Hanna fick bröstcancer kändes det viktigt att finnas där och stötta henne. På Eklaholm möter jag många människor som delar sina erfarenheter av ca ncer, och det är tydligt att forskningen gör skillnad och ger hopp. Vi är många som kan bidra till nya framsteg och finnas där för varandra, säger Karl Fredrik.
Källa: Cancerfonden
0141-560 03
KRÖNIKA
JENNY ELANDER EK (C)
Gruppledare Centerpartiet
Valdemarsvik
Sedan 1980-talet har överlevnaden i bröstcancer ökat från sex till nära nio av tio, men d et finns fortfarande mycket kvar att göra. Tidig upptäckt är avgörande – vid tidigt stadie överlever 99 procent, medan överlevnaden sjunker till 29 procent vid sen upptäckt. Pengarna
Välkommen att prenumerera på Länstidningen! Maila ditt tips till: redaktionen@lanstidningen.se
Veckans lästips kommer från Malin Bäckmark, bibliotekarie på Åtvidabergs biblioteks. Spänning och stora livsbeslut väntar!
NATTVANDRAREN
Ulrika Hägglund, Thomas Svensson
Henriks rattfylla efter personalfesten slutar med en dödsolycka ... och ett katastrofalt beslut att göra sig av med kroppen. Nattvandrarens oro och tungsinne har drivit honom ut på vägarna. Han bevittnar något som ingen var tänkt att se. En smäll. En kropp. En hemlighet. En olyckshändelse som ger hans liv en mening. Henriks försök att återta kontrollen glider honom ur händerna - samtidigt som någon iakttar honom. Någon som vet. Snart är vittne och förövare indragna i en katt-och-råtta-lek som hotar allt som Henrik håller högt i livet: familjen, äktenskapet, karriären och relationen med bästa kompisen Martinsson. Nattvandraren är första delen i en trilogi av ett debuterande författarpar. Det är en suggestiv spänningsroman om skuld, lögner och vad en människa är beredd att göra för att bevara sin fasad - och rädda sitt liv.
FEL SIDA ÄLVEN
Karin Janson
Ett panik-sms från mamma får Caroline att rycka ut för att rädda det som räddas kan av familjeföretaget Ahlqvists Mjölkutrustning & service. Brorsan Petter har lämnat allt vind för våg och företaget dras med stora skulder och missnöjda kunder. Nu måste Caroline lämna sitt välplanerade liv i London för att reda ut kaoset i barndomshemmet i Dalarna. Innan hon vet ordet av är Caroline insnärjd i den dagliga verksamheten. Själv kan hon ingenting om mjölkmaskiner eller mjölkrobotar, men mamma Barbro kan en del så tillsammans ska de väl kunna få ordning på det hela. Och hon ska ju bara stanna i några veckor, för att få familjeföretaget på fötter igen. Hemma i London väntar Darren, jobbet och de misslyckade försöken att bli gravid som gjort livet så tungt. Och när en kvinna i byn frågar om det inte vore mer spännande om Caroline provade att leva sitt liv och se vad som händer istället för att följa en utstakad plan tappar Caroline fotfästet.
DJÄVULSRING
Frida Skybäck
En tidig sensommarmorgon hittas Mattias Lindqvist död på naturreservatet Nöbbelövs mosse i utkanten av Lund. Han har blivit slagen i huvudet med en hammare. Det märkliga är att hans mamma Lena dödades på ett liknande sätt femton år tidigare. Hon överfölls i hemmet när den då sexåriga Mattias sov på ovanvåningen. Misstankarna för dådet riktades mot Lenas sambo Janne, men han försvann samma kväll och ingen har hört av honom sedan dess. Poliserna Fredrika Storm och Henry Calment får i uppgift att utreda fallet och de hittar snart flera likheter mellan mordet på Lena och Mattias. Kan det vara samma gärningsman som slagit till igen? Men varför har någon riktat in sig på just familjen Lindqvist och vad har egentligen hänt med Janne? Sanningen visar sig vara betydligt mörkare och mer komplicerad än Fredrika och Henry någonsin hade kunnat föreställa sig.
Miljontals sjöar i ny modell
Kombinerade
data avslöjar globala mönster
FORSKNING (PM)
När data från miljontals sjöar kombineras i globala modeller – så kallade ”Über-sjöar” – får forskare en ny bild av sötvattensystemens roll i ett förändrat klimat. Det visar en internationell studie ledd från Umeå universitet.
Sjöar har länge setts som miniatyrvärldar – naturliga laboratorier för att studera ekosystem. Men att förstå deras roll på en regional eller global nivå har varit en vetenskaplig utmaning.
Nu visar forskning att om sjöar studeras som ett sammansatt system – snarare än var för sig – framträder mönster som ger nya insikter om sötvattensystemens globala funktion och hur de samverkar med klimatförändringar.
– Vi har vetat i över hundra år att sjöar är värdefulla ekologiska testmiljöer. Det vi nu visar är att de tillsammans också avslöjar framväxande mönster som hjälper oss att förstå hur sötvattensystem bidrar till jordens motståndskraft, säger forskaren Cristian Gudasz vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna har analyserat stora mängder data från sjöar över hela världen. Genom att kombinera information om sjöars djup, for m och klimat –och med hjälp av högpreste-
Illustration över hur information om enskilda sjöars yta och djup kombineras för att skapa en enda stor sammansatt sjö. BILD: CRISTIAN GUDASZ, UMEÅ UNIVERSITET
rande datorer – har de byggt globala modeller. I dessa slås sjöarnas egenskaper samman till så kallade ”Über-sjöar”, sammansatta representationer av sjöar i olika regioner och klimatzoner.
– Vårt arbete knyter ihop komplexiteten hos enskilda sjöar med de mönster som framträder när man analyserar miljontals av dem. Det är som att zooma ut och plötsligt se strukturer och s amband som man annars inte ser, säger Cristian Gudasz.
Studien visar också något oväntat. Den samlade strukturen hos världens sjöar liknar mer land än hav. De flesta är grunda – till skillnad från haven som domineras av djup. Det här har stor betydelse för
Hypsografi bakom modellen
Det nya sättet att förstå sjöarnas roll utgår från hypsografi, som visar hur sjöns area förändras med djupet. Det här avgör hur sjön blandas, lagrar värme, utbyter gaser och cirkulerar näringsämnen. Hypsografin gör att forskare kan modellera sjöars funktioner och upptäcka nya mönster, till exempel vad som skiljer sjöar i kalla glaciala områden från dem i varmare klimat.
sjöarnas roll i ekosystem och klimat.
Konceptet Über-sjöar underlättar förståelse av hur världens sjöar speglar miljöförändringar, men också hur de kan påverka dem.
– Vi kan beräkna medelvärdet av sjöarnas egenskaper, men det som verkligen spelar roll är att dessa sammansatta sjöar avslöjar samspelet
med klimatsystemet på ett annat sätt än summan av de enskilda sjöarna. Att förstå hur de fungerar tillsammans som ett globalt system ger oss ett nytt viktigt perspektiv på klimatåterkoppling och ekologisk stabilitet, säger Cristian Gudasz.
Källa: Forskning.se
INRAMNINGAR
UTFÖR INRAMNINGAR AV MÅLNINGAR, GRAFIK, FOTO, AFFISCHER
NORRA PROMENADEN 33 NORRKÖPING · 011-237956 www.gallerisander.se
Malin Bäckmark, Åtvidabergs bibliotek
Invigning av ny kulturstig i Orrnäs
Fyra fornlämningar vittnar om Orrnäsåns betydelse
ÖDESHÖG (LT)
Vi lever i nutid, kanske i framtid och ibland i dåtid. Vad som bevaras av vår dåtid beror på oss själva och ibland på en tillfällighet. Orrnäs gård har en historieintresserad ägare, Stig Widell, som vill bevara en del av områdets historia. Nu har han skapat en kulturstig där vi kan gå och läsa om kvarnen, spiktillverkningen, ramsågen, bränneriet och kraftstationen.
En lördagseftermiddag i september är det dags för invigning. Publiken har kommit i ett 30-tal bilar och det blir en ganska välbesökt invigning. Här finns hitresta från både Boxholm och Västra Harg och även historieintresserade från Ödeshög och Trehörna.
Den första promenaden blir från bil till starten på kulturstigen. Här är det lätt att vandra och orangefärgade pilar visar vilken väg man ska
välja vid varje korsning. Själva kulturstigen är cirka 600 meter, oräknat vägen dit. Många är ute i god tid och det blir en väntande grupp vid ingångens band. En sax ligger beredd på räcket intill. Folk samtalar och några blir nästan osams om vem som ska inviga. En man hävdar att landshövdingen ska komma, andra håller emot och säger att Länsstyrelsen ska representeras. Slutet blir att ingen kommer därifrån.
Stig anländer och kliver upp på en trälåda. Han tar till orda och pratar om de fyra fornlämningarna och om arbetet med att bygga kulturstigen. Det har skett nu under sommaren. Peter Fredriksson har snickrat trappor och spångar och Stig har stått för historisk forskning och material. Stig berättar om Orrnässlingan och dess koppling till Östgötaleden och Pilgrimsleden, som går från Jönköping till Omberg. Här finns olika möjligheter för den som söker vandringsställen. Orrnässlingan har den fördelen
att man kan återvända till startpunkten, med andra ord till den plats där man har parkerat sin bil.
Nedströms Orrnäsån finns flera fornlämningar värda att upptäcka. Syftet med kulturstigen är att göra dessa tillgängliga men också att belysa hur även små vattendrag är mycket viktiga som kraftkällor för industria lismens framväxt under 1700- och 1800-talen.
Varje fornlämning har sitt liv. De är vingslag från en svunnen tid. Orrnäsån är en viktig å i en trolsk natur och fornlämningarna vittnar om dess betydelse. År 1726 kommer kvarnen, år 1855 bränneriet och år 1918 vattenkraften.
Stig lämnar över platsen på lådan till kommunalrådet Jonas Andersson. Han pratar om vattnet både som en industriell kraft och som en lugn ande. Vatten är rekreation. Att vandra en kulturstig är rekreation. Sedan klipper han ett orange band och kulturstigen är öppen.
Längs omkring 600 meter utefter ån och med en höjdskillnad på cirka 32 meter finns fornlämningar efter två kvarnar, en såg och en manufaktursmedja. Manufaktur innebär att verksamheten är halvindustriell. I smedjan har tillverkats spik och den har sannolikt varit i gång fram till år 1918.
På några informationsskyltar utmed stigen kan vandraren läsa. År 1855 byggs ett så kallat ångbränneri. Närheten till ån avgör platsen för tvättning av potatisen. Den bränns till 96-procentig råsprit. All sprit skickas till Reymersholm AB i Stockholm för utspädning och kryddsättning. Detta sker fram till år 1966 då verksamheten läggs ned.
Vattenkraft är en viktig del av vår elförsörjning. Orrnäs kraftstation är ett bevis på att även små vattendrag är viktiga för industrialismens utveckling. Under 1910-talet kontaktar handelsmän i Ödeshög ägaren till Orrnäs gård för att åstadkomma belysning på Ödeshögs gator.
Kraftstationen tas i bruk år 1918 och läggs ned år 1970. År 2008 lever den upp igen. Huset renoveras, ny turbin och kringutrustning införskaffas och i
samma år
är den åter i drif t. Det finns mycket spännande i Orrnäs. Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM
mars
Orangefärgade pilar visar vilken väg man ska välja vid varje korsning.
Stig Widell tar emot Jonas Andersson och ett gäng besökare.
Stig Widell berättar om kulturstigen uppifrån en låda. Jonas Andersson klipper bandet medan Stig Widell och Peter Fredriksson ser på.
Jonas Andersson invigningstalar.
De två skaparna av Orrnäs kulturstig - Stig Widell och Peter Fredriksson.
Vandring på kulturstigens trappa, spång och natur.
BOXHOLM Välkommen att prenumerera på Länstidningen! Maila ditt tips till: redaktionen@lanstidningen.se
Den ljuvliga doften från nygräddade källarfrallor sprider sig inne på nystartade Boxbar i Boxholm. –Jag har alltid gillat att baka och laga mat, berättar Leif-Erik Törnblom.
Efterlängtat–Leif-Erik satsar
på café i Boxholm
”Som pensionär har jag ju tid med det här”
BOXHOLM (LT)
I nästan ett år har fiket på Storgatan i Boxholm stått öde och tomt. Men äntligen ska det bli ändring på det, för den 20 september öppnades fiket igen. Leif-Erik Törnblom heter mannen som till många boxholmares glädje vill satsa på en verksamhet som många har saknat.
För nästan exakt ett år sedan stängde fiket på Storgatan i Boxholm och lokalerna har stått tomma och ödsliga sedan dess. Då var det tredje gången på sex år som fiket stängdes. Nu hoppas alla i Boxholm att den trenden ska vända.
Jag får möjlighet att träffa Leif-Erik ett par dagar före nyöppnandet. Det doftar gott av kaffe och nybakat bröd och trots att mycket återstår att fixa känns den nye innehavaren både lugn och samlad. Han bjuder på gott kaffe från den moderna kaffemaskinen.
– Vi ska förstås ha vanligt bryggkaffe också, säger LeifErik och pekar på två stora bryggare.
Det är en spännande och trevlig man jag har fått tillfälle att intervjua. Han har mycket att berätta om sitt tidigare omväxlande yrkesliv. Hans huvudsakliga arbete har varit som journalist, både inom tidningsvärlden och som reporter och redaktionssekreterare på Sveriges Radio och Sveriges Television. Han har bland annat skrivit för
Corren, Land, Länstidningen och Tranåsposten. –Vi flyttade till kommunen för ungefär ett år sedan och jag har upplevt Storgatans ödslighet som väldigt sorglig, säger Leif-Erik. En kompis till mig tyckte att jag skulle vara rätt person att dra igång caféverksamheten igen. Jag har alltid gillat att baka och laga mat och nu som pensionär har jag tid över. Personalen på Boxholmshus har varit väldigt tillmötesgående och lätta att samarbeta med så det har börjat bra. Eftersom jag redan har ett registrerat företag var det enkelt.
Leif-Erik kommer ursprungligen från Västmanland och har bott i Stockholm och Linköping. I många år hade han och familjen en stor gård utanför Linköping med bland annat hästuppfödning. – I mitt första äktenskap har jag fyra vuxna barn och barnbarn. Ridit och tävlat har jag gjort i hela mitt liv. Jag rider fortfarande varje dag och tänker mig att jag ska dö på hästryggen, skrattar han.
Lite då och då under samtalet plingar det till i LeifEriks telefon och han får springa in i köket för att titta till ugnen. Jag får smaka en alldeles färsk källarfranska som smakar fantastiskt gott. Leif-Erik fortsätter att berätta att han sedan tolv år är gift med Ann från Filippinerna och att de har två barn tillsammans, en dot ter på elva år och en son på sju år. – Ann har tidigare jobbat på bank och i Sverige har hon utbildat sig till förskollärare.
Hon jobbar i Mjölby på en förskola och hon är väldigt ambitiös. Ann är en bit över 40 och jag är en bit över 70 så det är stor åldersskillnad. Vi bodde tidigare i Mjölby men
”Jag rider fortfarande varje dag och tänker mig att jag ska dö på hästryggen.”
när vi hittade en trevlig villa i Strålsnäs valde vi att flytta. Delvis med anledning av att vi hört så mycket bra om Åsbo skola. Vi har två hästar som är inhysta på en gård i Åsbo. En häst som jag rider och en ponny som dottern rider på.
Leif-Erik har gjort mycket men caféverksamhet är en helt ny sysselsättning för den aktive 70-åringen. – Det närmaste jag har kommit det är när jag jobbade på redaktionen för Café Norrköping med Ragnar Dahlberg. Min plan är att jag ska försöka hitta medarbetare så småningom. Till en början ska jag jobba själv tillsammans med kompisar och ett barnbarn. Jag måste lära känna lite folk först innan jag engagerar någon annan.
BoxBar är inte vilken bar som helst står det att läsa i reklamen på Boxholmsposten. Serveringen ska bli en mötesplats för alla fika- och um-
Leif-Erik Törnblom har fullt upp dagarna före premiäröppnandet. –Vi ska servera vanligt bryggkaffe också förstås, säger Leif-Erik när han tillreder en espresso från den moderna kaffemaskinen.
Tavlorna på väggarna kommer från en lokal loppis och är alla till salu. Leif-Erik hoppas på olika samarbeten och att lokala konstnärer ska vilja ställa ut sina alster i lokalen.
gängessugna boxholmsbor och för den delen även för folk utifrån. På dagarna är det en traditionell servering med smörgåsar, kaffebröd, kakor, kondisbitar och våfflor med sylt och grädde. En del kommer LeifErik att baka själv och en del kommer att köpas in. Från påläggsbaren kan gästerna själva välja vad de vill ha på sina smörgåsar. Enklare lunch ska serveras i form av bakad potatis och dagens soppa.
Under bakduken pågår jäsning. Det är dan före dan före dan innan Lars-Erik Törnblom öppnar upp centrums enda cafélokal igen, något som många på orten gläds åt. –Jag hoppas att BoxBar ska uppskattas av boxholmsborna och att det kan bli en populär mötesplats.
– Jag vill väldigt gärna samarbeta med andra aktörer i kommunen. Min målsättning är att kunna arrangera temakvällar med va rierande innehåll. Jag är själv en föreningsmänniska och hoppas att föreningar ska känna sig välkomna att ha styrelsemöten och årsmöten hos oss. –Kommunens konstnärer är också välkomna att presentera sina alster på innerväggarna. De tavlor som finns uppsatta nu kommer från en av kommunens lop-
pisar och samtliga verk är till salu. När det gäller öppettider vill jag känna mig för lite. Men så klart ska det vara öppet på vardagar och lördagar. – Jag är förväntansfull inför framtiden och hoppas att boxholmsborna kommer att uppskatta fiket och att det kan bli en populär mötesplats, säger Leif-Erik avslutningsvis.
Text och bild: GEN LARSSON
Vattenvägen ska efterlikna en naturlig bäck så mycket som möjligt, och därför tillåts den att slya igen. Det både förhindrar uppvärmning av vattnet och ger skydd.
Genom utterröret hoppades Tranås energi att
I röret har uttrar lämnat spillning för att visa för andra uttrar att det är okej att använda det.
Snart kan öringen vandra fritt igen
”Det går att kombinera naturvård med vattenkraft”
YDRE (LT)
Sex år efter att vattenvägen vid Forsnäs kraftstation stod klar ökar öringen i den konstgjorda bäcken och fler arter trivs.
– Det går att kombinera naturvård med vattenkraft, säger Magnus Lundberg, projektansvarig på Tranås Energi.
I drygt hundra år har det funnits en kraftstation på platsen och innan dess låg kvarnar och andra fabriker längs vattendragen, då v attenkraften var enda möjligheten för att kunna driva industrier.
– Här har säkert varit stängt i 100 år, säger Magnus Lundberg.
Förut fanns en stor damm precis vid kraftstationsluckorna. Nu rinner vatten i en ny bäck som meandrar bredvid en ny bank längs dammen.
– Vi eftersträvar att efterlikna naturen och det ska helst sköta sig självt, säger han.
Tranås Energi har verksamhet i Tranås och Ydre Kommun. I vattendraget från Lägernsjöarna via Bulsjöån ner till Sommen äger bolaget tre aktiva vattenkraftverk i Olstorp, Forsnäs och Visskvarn samt en kvarndamm i Oppeby. De har utgjort ett hinder för fisken i systemet och företaget har under många år jobbat med att miljöanpassa sina anläggningar och stärka den biologiska mångfalden.
– Naturen är fantastisk på att återhämta sig om man ger den förutsät tningar, säger Magnus Lundberg, när han står vid det renoverade magasinet och blickar ut över vattnet – Det fina när man bygger en ny vattenväg är att man får forsande vatten, och det måste öringen ha för att leka. Nu rinner den lilla bäcken fram skuggad av sly som både ger välbehövlig skugga åt vatt-
Kartan visar vägen mellan Lägernsjöarna och Sommen som snart är helt fri för öringen att vandra i.
net för att förhindra uppvärmning och skydd åt fiskar. Det är en mindre lutning på två procent längs d e hundra meterna bäck. Det möjliggör för att fisken både ska kunna vandra nedströms och uppströms.
– Man får skapa miljöer där det finns olika delar: djuphålor, lekytor och att uppstickande stora stenar, säger Magnus Lundberg.
Bakom de stora stenarna är det sel, lugnt vatten, och där kan fiskarna vila en stund på vägen, berättar han och pekar. Öringen växer upp i vattenvägen. Sedan vandrar den upp till Östra Lägern. När den är vuxen och väger tre till fem kilo kommer den tillbaka och leker där den växte upp.
– Fiskevårdsområdena är också involverade och de har tillfälligt fiskestopp på öring så att stammen kan växa till sig, berättar Magnus Lundberg.
I oktober, när vattenvägen vid Oppeby står klar, kan fisken vandra 25 kilometer från Sommen upp till Lägernsjöarna, då omlöpen vid Olstorp, Forsnäs och Visskvarn redan är klara.
– Vårt mål var att vi skulle få upp öringen i Lägernsjöarna igen. Innan vattenvägen byggdes hade biologer konstaterat att
det fanns öring både i Sommen och Östra Lägern som hade besläktat dna. Nu har fiskarna möjlighet att få in friskt blod i båda populationerna. Det har också flyttats öring från Visskvarn upp till Lägernsjöarna för att ge bättre avel.
En gång om året elfiskar Tranås energi för att inventera beståndet. Då sänder man en elstöt genom vattnet och bedövar därigenom fiskarna. I vattensystemet finns abborre, gädda, öring, elritsa, mört, braxen och ål.
– Då ser vi att vi får fler öringar, säger Magnus Lundberg.
Det första året som Visskvarns vattenväg var öppen vandrade 430 öringar upp under mätperioden. 2024 hade det ökat till över 600.
– Då hade det inte gått upp öringar där på hundra år och
det tar ett tag innan de lär sig, säger Lundberg
– Vi har fångat lekfisk vid elfiske i Forsnäs, så vi vet att vi kommer att få nya fiskar och det är väldigt positivt.
Vid Forsnäs finns också strömstare, forsärla och utter. Uttern har fått ett eget utterrör under vägen och det fungerar.
– Det ser man för vi har lagt stenar i röret och vi ser att uttrarna lämnat spillning på stenarna som en signal till andra uttrar att det är okej att ta den vägen. Jag har också sett utter här, säger Magnus Lundberg.
I Olstorp finns den ovanliga flodpärlmussla och den är helt beroende av öring för sin överlevnad eftersom larver av musslan fäster på öringens gälar. Där lever den i åtta till tio månader. Sedan släpper den
taget och gräver ner sig i sandbädden där den kan leva i 200 år. Den bidrar till vattenrening då den kan sila upp till 40 liter vatten per dygn.
De öringar som nu fångats vid elfiske har visat sig ha flodpärlmussellarver på sina gälar, vilket är mycket positivt, berättar Magnus Lundberg.
Tranås Energi har inte sökt några bidrag för sina vattenvägar utan hade bestämt sig för att genomföra insatserna innan möjligheten till bidrag fanns. Vattenkraften är dock märkt med bra miljöval och det gör att företaget får en extern revision varje år – Vi har bestämt oss för att syssla med biotopvård, där vi gör i ordning miljöer som gynnar djurlivet. De har också sökt om en vattendom för Forsnäs kraftstation.
– Det står att vi ska släppa ut vatten vid sidan om kraftverket för miljöns skull. Det gör att om det skulle bli en ny ägare till kraftstationen kan de inte ändra på det här, och vi har framtidssäkrat de här åtgärderna, säger Magnus Lundberg.
Han har jobbat med att öka den biologiska mångfalden i olika projekt i 17 år. I dag är han relativt nära pensionen och jobbar bara två dagar i veckan. Det märks en stolthet över vad Tranås Energi åstadkommit. Nu hoppas han att en yngre generation tar vid. – Vi måste börja prata med ungdomar. Det är där vi kan få till en förändring, säger Magnus Lundberg.
Text och bild: ÅSA SCHARFF
Här vid den nya vattenvägens början har Magnus Lundberg sett en utter glida fram och han gläds över det rika djurlivet.
uttrarna skulle röra sig, och det har de gjort.
Nå
GRATTIS TILL VINNARNA I BILDKRYSSET –VECKA 37
1:a pris, 2 Trisslotter: A-C Fornander, Ydre
2:a och 3:e pris, 1 Trisslott: Diio Warma, Tjällmo
U-B Degerfeldt, Zinkgruvan Lokal läsglädje hem i brevlådan!
R in g 0 141- 560 03
Dina kunder till bästa pris!
Ring Länstidningen och prata annonser med Stina! Telefon 0141-560 09
VECKANS SUDOKU V 40
21/3-20/4
Tålamod belönar sig. Just nu ska du vänta med ett viktigt beslut. Pengarna ska räcka till mycket.
21/4-21/5
Din bästa idé bör du behålla för dig själv. Med stora öron lyssnar någon som inte vill visa sina kort.
22/5-21/6
Vet dina vänner alltid vad du vill? Du måste bli tydligare både inför dig själv och andra.
22/6-23/7
Både på jobbet och i kärleken upplever du en stormig period. Ha is i magen så ordnar sig allt.
24/7-23/8
Glöm inte bort en trolös fiende! Ibland måste man tyvärr vara beredd på ont uppsåt.
24/8-23/9
Du förbiser lätt ditt eget samvete. En obehaglig uppgift väntar fortfarande på dig.
24/9-23/10
Ett oväntat ekonomiskt tillskott förgyller din tillvaro. Men ta inte ut svängarna för mycket.
24/10-22/11
Missbruka inte en fördomsfull granne. Din omgivning kanske inte är fullt så inskränkt som du tror.
23/11-22/12
Det gungar lite under fötterna. Du ogillar osäkerhet, men visst kan den kan leda till något bättre.
23/12-20/1
Försonas med krävande fiende. Att bråka stjäl i onödan energi. Använd den till något bättre!
21/1-19/2
Någon ger dig ett lockande erbjudande Men ha inte för brått. Budet kan bli ännu bättre.
20/2-20/3
Du tar ofta för hårt på andras förtal. Om du tar skvallret för vad det är hittar du nya vänner.
Melodikrysset sänds lördag kl 10:03 i P4. Lösningen ska vara inne senast onsdag nästa vecka.
Adress: Melodikrysset, Sveriges Radio P4, 109 12 Stockholm Namn
Längre tid för att lösa Bildkrysset! Skicka in SENAST ONSDAG VECKA 42 Lycka till!
I höst blir det en djupdykning i haven när Östgötateatern spelar musikalen Unfortunate –Den barnförbjudna berättelsen om sjöhäxan Ursula.
Nordisk premiär: Unfortunate på Östgötateatern
Musikalen Unfortunate – Den barnförbjudna berättelsen om sjöhäxan Ursula har precis haft sin nordiska premiär på östgötateatern i Norrköping. Snart är det Linköpings tur att uppleva Sveriges första parodimusikal.
Unfortunate handlar om sjöhäxan Ursula, som vi fått lära känna från den tecknade klassikern Den lilla sjöjungfrun. Föreställningen tar vid där filmen slutar och tar oss med på en resa tillbaka i tiden – där allt började. Vi upptäcker snart att det finns en annan version av historien.
–När jag såg musikalen i London drogs jag direkt ner i det pärlemorskimrande djupet, där fräck humor och hitlåtar dränkte mig. Jag hoppas att publiken kommer att skratta och fnissa lika mycket som jag gjorde åt absurditeterna som gör denna pärla så oemotståndligt kittlande, säger teaterchef Nils Poletti. I en magisk undervattensvärld får vi följa en ung Ursula och Triton genom deras växande relation – från barndom till tonår och vidare till
vuxenlivet. Samtidigt får vi följa den unga sjöjungfrun Ariel, vars högsta dröm är att bli människa. Här återförenas vi också med många andra karaktärer som prins Eric, hans trogna följeslagare Grimsby, krabban Sebastian och hunden Max. Men eftersom berättelsen nu skildras ur Ursulas perspektiv är ingenting sig likt.
Unfortunate är en fyndig musikalparodi som bjuder på skratt, förvåning och ett och annat ”åh, herre Gud!”-ögonblick, en modern uppsättning där dans, sång och musik ger publiken både nostalgiska 80talstoner och moderna clubhits. Det är också en föreställning som berättar om utanförskap, kroppsideal, machokultur och hur svårt det kan vara att passa in i ”normisar nas” värld –på grund av utseende.
Fakta: Unfortunate
FREDAG
Hjärter dam
DRAMA ★★★★
En välbärgad familj, allt är bra, tills tonåring från ett tidigare äktenskap yttar in. Långsamt krackelerar idyllen. Raf nerat, suveränt skådespeleri. Trine Dyrholm är särskilt bra. (Danmark, 2019) SVT2 21.45
Min bäste väns bröllop
DRAMA ★★★
Som unga lovade de (Julia Roberts och Dermot Mulroney) att gifta sig med varandra om de inte hittat någon annan innan 28. Chock, strax innan: en fästmö (Cameron Diaz). (USA, 1997) TV3 21.00
LÖRDAG
12 years a slave
DRAMA ★★★★
Stjärnspäckad lm efter
Solomon Northups memoarer från 1953 om hur han (Chiwetel Ejiofor), en fri man, kidnappades och blev slav. Grymt gripande, belönad med tre Oscar inklusive bästa lm. (USA, 2013) SVT1 21.55
Bron över oden
Kwai
DRAMA ★★★★
Om tillfångatagna brittiska soldater under andra världskriget. De tvingas bygga bro men har en plan. Belönad med sju Oscar, inklusive bästa lm. (Storbritannien, 1957) SVT1 0.05
SÖNDAG
Interstellar
SCI-FI ★★★★
Om ödesmättad tripp mot svarta hål. Det är inte det rymdäventyr man först tror. Här nns scener i en ”tredimensionell version av ett femdimensionellt rum”. Matthew McConaughey är suverän. (USA, 2014) TV3 21.00
Total recall
ACTION ★★★★ År 2084. En man (Arnold Schwarzenegger) upptäcker att han inte är den han tror. Paul Verhoevens lm efter Philip K Dicks novell kan framkalla svindel – utan de Oscarsbelönade effekterna. (USA, 1990) TV12 23.15
Farah Abadi rar pigg 100-åring
När Sveriges Radio fyller hundra år bjuds det upp till glansfull fest. Farah Abadi håller i trådarna i Berwaldhallen.
På nyårsdagen den 1 januari 1925 satte sig Sven Jerring tillrätta bakom mikrofonen och påannonserade ”Högmässan” – Sveriges Radios första sändning. Mycket har hänt
sedan dess och i randet ”Sveriges Radio 100 år” bjuds vi på folkkära smakprov – och glansfull fest.
– Man kommer få en resa i Sveriges Radios historia och musiken vi har lyssnat på under den tiden, säger Farah Abadi. Firandet hölls i Berwaldhallen redan den 19 september, men sändes då bara i radio. Nu visar SVT
en något nedklippt version. Under kvällen nns ”alla” politiker på plats. Vi möter SR:s utrikeskorrespondenter som berättar om sina jobb, programledare dyker upp, Sportradion är där, populära poddare och så blir det musikframträdanden och en hel del överraskningar.
– Det känns väldigt ärofyllt
Artister ly er barnens rätt
Stå upp för Världens barn är Radiohjälpens insamling för barns rättigheter. Nu avslutas insamlingen med en gala som leds av Carina Bergfeldt och Farah Abadi. Bland artisterna nns Oskar Linnros (bilden) och Jill Johnson.
SVT1 FREDAG 20.00
och högtidligt att få leda randet. Det här är någonting som skrivs in i historieböckerna, att jag får vara del av det är ju hur stort som helst, säger Farah Abadi. Under kvällen uppträder bland andra Benjamin Ingrosso, Daniela Rathana och Sveriges Radios Symfoniorkester.
SVT2 LÖRDAG 20.15
FOTO:
De kvinnliga polis-pionjärerna.
FOTO: JONATH MATHEW/NETFLIX
Nya poliser med klackar
När Sveriges första kvinnliga poliser skulle patrullera Stockholms gator 1958 var det med klackar och snäva kjolar. Den nya dramaserien ”Skiftet” skildrar deras verklighet. Jose n Asplund, Agnes Rase och Malin Persson
spelar några av poliserna som nybakade börjar arbeta i Klara poliskvarter. – Överlag var nog folk glada över att se kvinnor i uniform, men de blev ju ganska sexualiserade, säger Jose n Asplund. NETFLIX
FOTO: FREMANTLE/TV4
UNDERHÅLLNING
Talanger gallras i svår solosång
Nu gäller det för talangerna att hålla nerver och stämband i styr. Det är dags för det avgörande nalmomentet i ”Idol” –solosången. De som klarar momentet går vidare till kommande livesändningar.
TV4 LÖRDAG 20.00
KULTUR
Författarprat om den svåra tvåan
Författaren Lydia Sandgren kommer till ”Babel” för att prata om sin andra bok, ”Artens överlevnad”. Hennes debutroman belönades med Augustpriset i kategorin Årets svenska skönlitterära bok 2020.
SVT2 SÖNDAG 20.00
SERIESTART FOTO:
Bokhandlaren som löser mord
Det är efterkrigstid i London och i staden driver den excentriske Gabriel Book ett antikvariat. Men han har också en ovanlig hobby – mord. Nu startar brittiska kriminalserien ”Mister Books mysterier”. SVT1 LÖRDAG 21.00
SÄSONGSSTART
Mord kopplas till dejtingappar
Andra säsongen av kriminalserien ”Nora Sand – Kärlekens snara” inleds med att en kvinna hittas drunknad. Nora Sand arbetar med ett reportage om dejtingappar och upptäcker kopplingar till fallet. TV4 SÖNDAG 21.00
”Det kommer både bli högtidligt
Länstidningen vecka 40 • 2025
SKOG Länstidningen är den enda tidningen för hela Östergötland – minst en sida från var och en av de 13 östgötakommunerna varje vecka.
Intressant besök på vilthägn
Rönn, asp, sälg och ek är godis för viltet
DEGERÖN (LT)
Hur stora skador gör storviltet på nyplanterad skog? Eller behövs älg, hjortar, rådjur och till och med vildsvin för att det ska fungera?
Sten Granath, Jonas Edlund och Kennet Simonsson, förtroendevalda i Borensbergs skogsvårdsområde inom Södra, skickade tillsammans med LRF en förfrågan till Södra skogsägarna om att göra ett viltdemohägn. Man anlade de två inhägnaderna på Sven Granaths ägor vid Hovmanhult, Degerön, Motala.
Södra har för närvarande 30-40 vilthägn i Götaland. Hägnen vid Hovmanhult är 25 gånger 25 meter stora. Hägn A har ett två meter högt staket som heltäckande går från marken och upp. Hägn B är öppet 50 cm från marken. Där kan dovhjort, rådjur och vildsvin komma in men inte älg och kronhjort. Det finns även en referensyta utan hägn. Dessa tre ytor är placerade bredvid varandra fö r att se vilken skillnad det eventuellt blir med växtligheten. Man fick hjälp med uppsättningen av hägnen av medlemmar i jaktlaget och Godegårds skidklubb. Ganska besvärligt i den ojämna terrängen, men nätet gick förvånansvärt lätt att få upp.
Hägnen har funnits i ungefär 1,5 år. Hela hygget är planterad med tall både i och utanför hägnen.
Ett 40-tal intresserade hade kommit och man delades upp i grupper. Efter en kort promenad genom skogen kom man till den första stationen på hygget. Där informerade Andreas Elamsson, viltstrateg i Södra, om varför man bygger hägn.
– Vilka växter finns där?
Växer tallen dåligt om det
blir för mycket av andra växter? Måste man röja oftare i ett helhägn? frågade Andreas. Skadar viltet de nya plantorna? Och hur blir den biologiska mångfalden i ett sådant hägn?
Gruppen kunde själva se en riktigt frodig grönska i hägn A. Mest begärligt för viltet är RASE, det vill säga rönn, asp, sälg och ek. Utanför det viltskyddade hägn A var all rönn kraftigt betad, medan det inuti hägnet kommer att finnas träd av rönn. Det var svårt att se tallplantorna i den frodiga växtligheten.
I Hägn B, alldeles bredvid hägn A var det stor skillnad på växtligheten. Tallplantorna var lättare att se, även om några också var betade.
Viltet hade betat på de andra växterna. Ingen mjölkört alls. Andreas berättade också att var tredje skogsplanta som sätts är tall och det sätts ungefär 30 miljoner plantor per år. Exempevis gran, björk och lärk finns med i det sortimentet. Han sa också att röjningskostnaden för ett helhägn är stor.
Jonas Edlund, från LRF och förtroendevald i Södra, berättade om att man måste förs öka få balans mellan viltet och skogsbruket. Han informerade även om en explosion av förekomsten av älg i mitten av 1980-talet. Det berodde på ett annat brukande av skogen som gav mera mat åt djuren. Lite senare kom samma explosions-
artade utveckling av rådjur. Kronhjort, dovhjort och vildsvin har även ökat kraftigt i vårt område. Jonas uppmanade jägarna i gruppen att spara på stora handjur hos klövviltet, annars blir bara de ”dåliga” handjuren kvar. Ett unikt samarbete har inletts i Östergötland mellan Naturvårdsverket, Jägareförbundet Östergötland, Jägarnas riksförbund, LRF och Länsstyrelsen Östergötland samt EUs jordbruksfond för att öka kunskapen och förvaltningen av kronhjort, dovhjort och vildsvin.
Niklas Gustafsson och Matilda Hjalmarsson, båda från Södra, visade på skador som viltet kan åsamka. Där gruppen samlats kunde man se både brutna toppar och
barkskador. Viltet tar och sliter bort barken i stora remsor vilket gör att trädet får fula skador. De båda uppmanade deltagarna att gå runt i hela beståndet för att se hur mycket skador det finns.
– Sprid riskerna genom att ha olika trädslag, tipsade Niklas. Rönn, asp, sälg och ek är godis för viltet. Plantera rätt träslag på rätt mark också, så växer de bättre. Ha gär-
na både frötallar kvar och plantera på samma mark. Det gavs många tips och råd av både Matilda, Niklas och deltagarna. Den informativa kvällen avslutades med goda baguetter och bröderna Sten och Sven Granath inbjöd alla som är intresserade att komma och se på de olika hägnen.
Text och bild: EVA CARLSSON
Andreas Elamsson informerar åhörarna om vilthägnen och varför man anlägger sådana.
Andreas Elamsson talade om vikten av viltstammar i balans med fodertillgången.
Matilda Hjalmarsson och Niklas Gustafsson talade om viltskador i planteringar.
I Hägn B ser man tallplantorna. Här kunde dovhjort, rådjur och vildsvin komma in men inte älg och kronhjort.
