Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926 • www.jordbrukaren.se Nummer 9 • Årgång 100 September 2026
Björn Pil framför Norrgården i Hulta. BILD: BO BÄCKMAN
Vill vara självförsörjande på liten gård LANTBRUK. Björn Pils intresse för beredskap går långt tillbaka. När han senare blev bonde på Norrgården i Hulta föll flera bitar på plats. Ett småskaligt lantbruk med egen foderförsörjning och många olika kunskaper ger honom något han värdesätter högt – möjligheten att klara sig själv. – Gården är liten, den är så liten så man skulle inte kunna leva på den som de säger, men det beror ju på hur man vill leva på den, säger han. SIDAN 8
Rödkullan – en liten men tuff ko LANTBRUK. Emellanåt stöter man på djur av så kallad lantras. Raser som Linderödssvin, Skånegås, Gutefår och Svensk ardenner hör till den kategorin. Till kategorin hör även Rödkulla-kon. Rödkullan är en gammal svensk lantras, en av våra få kvarvarande. Rasen var nere på under 20 individer och på väg att dö ut och, men räddades.
Sedan 2011 driver Katarina och Nils-Erik Lind lantbruket på Ringsnäs gård. Arrendet har gått i Nils-Eriks släkt i flera generationer. BILD: BO BÄCKMAN
Framtidstro på Ringsnäs Höga priser ger hopp men frågor återstår om framtida satsningar gård också väntar. Arrendatorerna har drivit lantbruket sedan 2011 och ser trots osäkerheten ljust på framtiden. SIDAN 4
LANTBRUK. På Ringsnäs gård finns både mjölk- och köttproduktion. Priser och efterfrågan är gynnsamma, men paret Nils-Erik och
Katarina Lind väger ändå försiktigt sina framtidsplaner. Ett nytt djurstall finns på önskelistan, samtidigt som frågan om att köpa loss en
VECKANS BORRING
SKOG
GÅRD TILL SALU
Lycka till vår nästa regering!
Främmande tallar växer bättre och tål mer torka
Kustnära och enskilt på Vikbolandet
SIDAN 2
SIDAN 11
SIDAN 6
SIDAN 10
För alla med lantbruksintresse! Nyheter, reportage och inspiration om jordbruk, skogsbruk, djurhållning och odling – för dig som bor på gård eller bara älskar livet på landet.
Seko Mixervagnar för alla behov...
Fylltömmare för omgående leverans.
Nya & begagnade. • Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet • Kastfläktar KK1600 och KK1800
"'&!"&( %$ #$
Vill du synas med annons i tidningen? Ring 0141-560 09 så hjälper vi dig!
2
Nummer 9 • September 2026
AKTUELLT
Tipsa Jordbrukaren/Länstidningen om det som händer nära dig! E-posta redaktionen@lanstidningen.se
Veckans Peter Borring:
Lycka till vår nästa regering! N
är detta skrivs är det strax efter att rösträkningarna börjar trilla in under valdagen. I skrivande stund ser det ut att bli ett regeringsskifte men mycket kan hända, både under valnatten, men även senare kan poströster och utlandssvenskar förändra på marginalen. Oavsett resultat så har jag så klart redan ett antal tydliga önskemål till nästa regering. Mina önskningar utgår ifrån att det efter förhandlingar kommer bli ett stort rödgrönt inslag i politiken.
Min första önskning är att oavsett hur stor klimatångest kommande regering har, så måste den ändå klara att driva en klimatpolitik som tål det oförutsedda. Tittar vi sex år tillbaka så är det oföutsedda det nya normala som driver kostnader och tar kraft ifrån bland annat klimatarbete. Världsomspännande pandemi, krig på Europas kon-
tinent, tokdårar i öst och väst som vänder upp och ner på den världsbaserade regelordning som vi vant oss vid. Vilka nya kriser som vi inte hade en aning om, kommer vi summera nästa valdag? Vi måste alltså kunna ha mer tankar i huvudet än att vara världsbäst i klimatfrågan! Jag vill heller inte att vi skattebetalare ska vara riskkapitalister åt gröna projekt som skojare med fina powerpointpresentationer säljer på politiker med stort världsego. Min nästa önskning är en migrationspolitik med ansvar och hjärta. Det vill säga vi måste kunna ha en reglerad och begränsad invandring för att fortsätta integrationsarbetet. Men att vi samtidigt får en förutsägbar och human politik som inte än-
Jag vill heller inte att vi skattebetalare ska vara riskkapitalister åt gröna projekt som skojare med fina powerpointpresentationer säljer på politiker med stort världsego.
drar förutsättningarna retroaktivt för människor som sköter sig. Jag hoppas på samma tema att nästa regering klarar att vara humana och goda, men samtidigt kan markera mot islamiseringen av samhället. Att kunna kombinera en stark religionsfrihet med krafttag mot det alternativa norm- och rättssystem som radikal islamism innebär, är oerhört viktigt. Min tredje önskning är att vi slu-
tar hamna i för eller emot olika kraftslag i energipolitiken. Oavsett om det handlar om sol, vind eller kärnkraft är jag som skattebetalare ointresserad att peta in enorma summor av subventioner för ny energi. Jag hoppas också att kommande regering inser att vi inte har produktionsbrist i dagsläget totalt sett, men däremot brist på överföringskapacitet och att det är
dags när vi ska bygga ut den kapaciteten att ge de markägare som ska avstå mark för elmotorvägarna vettigt betalt. Min fjärde önskning är att kommande regering faktiskt lyssnar på den såkallade Draghirapporten som konstaterar att Europa reglerar ihjäl både sin innovations- och konkurrenskraft och faktiskt blir ifrånåkta i sin gröna drömbubbla av resten av världen. Som en del i detta gäller det alltså att förstå hur omfattande regelkrångel hämmar samhällets utveckling och att på allvar fortsätta nuvarande regeringsarbete med regellättnader. Jag har så klart många fler önskningar, men det kan vi återkomma till. Om Magdalena Andersson blir statsminister kommer det åligga ett mycket stort ansvar för de eventuella borgerliga partier som kan tänka sig att släppa fram henne att bevaka dessa frågeställningar extra mycket. Må så gott i ett Sverige med nytt politiskt landskap önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com
samhällsdebattör och opinionsbildare
Många stöd för den som vill investera Det finns pengar att söka för allt från bevattningsdammar till djurstallar och ny teknik JORDBRUK (JB)
AKTUELLA STÖD ATT SÖKA
För den som vill utveckla sitt jordbruksföretag finns en rad olika stöd att söka. De kan gå till investeringar som stärker företagets konkurrenskraft, förbättrar hållbarheten eller gör det lättare att anpassa verksamheten till förändrade förutsättningar.
Stöden är en del av arbetet med att utveckla det svenska jordbruket och bidra till målen i den svenska livsmedelsstrategin. Även kommuner, företag, föreningar och andra organisationer kan få stöd till pro4 oktober, kl 10 JUF-DM Skogskörning med häst Ullstorp Tomta Nykil Info Tobias 070-486 24 53 Servering finnes. Välkommen!
Ett sätt att hantera den alltmer nyckfulla nederbörden är att anlägga en bevattningsdamm. Här en damm, anlagd 2024, på en gård utanför Mantorp. ARKIVBILD: BO BÄCKMAN
jekt och investeringar som utvecklar landsbygden. Bland stöden för jord-
bruksföretag finns exempelvis investeringsstöd för bevattningsdammar. Dammarna kan bidra till att säkra tillgången på vatten under torra perioder, samtidigt som uttag från grundvatten och vattendrag kan minska. Det går också att få stöd för täckdikning och olika vatten-
vårdsåtgärder, som våtmarker, tvåstegsdiken och kalkfilterbäddar. För den som driver animalieproduktion finns stöd till bland annat ny-, omoch tillbyggnad av djurstallar och fasta installationer för mjölk-, foder- och gödselhantering. Den som vill bredda sin verksamhet har också möjligheter. Jordbruks-, trädgårdsoch rennäringsföretag kan söka stöd för investeringar i ex-
Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Jordbrukaren ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Jordbrukaren kan komma att lagras i digital form och publiceras på Jordbrukaren hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.
ANNONSER E–post: annons@lanstidningen.se, tel 0141-560 09. Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införande. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått. TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping (Svanengodkänt).
Typ av stöd
Ansökningsperiod 2026
Budget i kronor
Täckdikning
Går att söka löpande
Cirka 37 miljoner
Minskad ammoniakavgång
Går att söka löpande
8 miljoner
Ny teknik
1 mars till och med 30 april samt 1 Omgång 1: 5 miljoner, Omgång 2: oktober till och med 30 november ej klart
Täckdikning med kalkfilterdike
Går att söka löpande
Diversifiering
1 mars till och med 30 april samt 1 Omgång 1: 4,8 miljoner, Omgång oktober till och med 30 november 2: ej klart
Tork/lagring
1 mars till och med 30 april
Växthus/tunnelodling
1 mars till och med 30 april samt 1 Omgång 1: 5 miljoner, Omgång 2: oktober till och med 30 november ej klart
Startstöd
1 januari till och med 31 mars, och 4,2 miljoner / utlysning 1 augusti till och med 31 oktober
Bevattningsdammar
Går att söka löpande
Cirka 6 miljoner
Vattenvårdsåtgärder: Biologisk mångfald, Retention och Övriga
Går att söka löpande
Cirka 11,8 miljoner
empelvis turism, upplevelser, omvårdnad och entreprenad. Det finns även stöd för förädling av jordbruks- och trädgårdsprodukter till livsmedel. Bland övriga möjligheter finns stöd för energiskog, torkning och lagring efter
Cirka 1 miljon
12,3 miljoner
För den senare typen av
två år. I tabellen här ovan finns en sammanställning av de stöd som finns att söka just nu och vad de kan användas till.
stöd är kravet att tekniken inte ska ha funnits på den svenska marknaden längre än
Jordbrukaren
skörd, växthus och odlingstunnlar samt investeringar i ny teknik.
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Hemsida: www.jordbrukaren.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl a Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se
VEM FÅR JORDBRUKAREN? Tidningen riktar sig till alla som arbetar med jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller frukt- och trädgårdsodling. Läs mer på www.jordbrukaren.se TIPSA OSS! Maila till redaktionen@lanstidningen.se Skriv Jordbrukaren i ämnesraden.
Nummer 9 • September 2026
3
HEJ JORDBRUKARE, VI VET HUR DU HAR DET!
" %,+#+.+ )% %( ! $ !
"
"
%,+#,,( .' )' ! $ !
%,%#(,' ,& )) ! $ !
# " %,(#-&) '* %% ! $ !
!
Som jordbrukare är det alltid mycket att stå i. Därför ser vi till att du får diesel, eldningsolja och smörjmedel levererat till din gård precis när du behöver den. Vi är ett litet och personligt bolag som känner våra kunder väl. Våra chaufförer kan trakten in till minsta avtagsväg. Från det att du ringer in din beställning till att du får leverans hoppas vi att du känner att vi bryr oss om dig. Vi svarar i telefon alla dagar i veckan, precis som goda vänner gör. Välkommen till Östergötland och Sörmlands minsta oljebolag.
# ! ! ! "
www.ostkustenenergi.se
Telefon 011-49 60 400 ludvigfast.se
Allt för installningen! Slitdelar till plogen, även orginaldelar
Överlåta gården? Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, värdering eller upplösning av samägande. Välkommen att höra av dig.
Brett sortiment och bra priser på djurfoder! Foder för hund, häst, katt, nöt, får och höns
Jacob Rappe Nilsson 073-822 00 16 jacob.rappe@areal.se
Magnus Jansson 070-606 91 53 magnus.jansson@areal.se
Lars Ektander 073-822 00 44 lars.ektander@areal.se
Areal | Linköping | 013-24 20 00 | Areal | Vadstena | 0143-125 00 | areal.se
LINKÖPING Kolfallsgatan 9 013-31 30 60
NORRKÖPING Importgatan 38 011-18 11 66
www.ostergyllen.se
4
LANTBRUK
Nummer 9 • September 2026 För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.
Katarina och Nils-Erik Lind driver sedan 2011 lantbruket på Ringsnäs gård. Arrendet har gått i Nils-Eriks släkt i flera generationer.
Framtidstro på Ringsnäs gård Höga priser ger hopp, men flera frågor återstår om framtidens satsningar STUREFORS (JB)
På Ringsnäs gård har man både mjölk- och köttdjur. Prisutvecklingen och efterfrågan är gynnsam, men hur man ska satsa framåt beror även på annat. Det står och väger.
Idag drivs Ringsnäs lantbruket på Ringsnäs gård av arrendatorerna Nils-Erik och Katarina Lind. De har fyra heltidsanställda då företaget även har lite entreprenad och service också. Arealen inklusive sidoarrenden, uppgår i runda tal till 300 hektar, ungefär lika fördelade på åker och bete. – Vi odlar i huvudsak vall, cirka 60 procent, berättar NilsErik. Sedan har vi raps, råg, vete och korn. – Anledningen till att vi odlar råg, vete och korn är ju att havre och vete blir uppätet av vildsvinen, förklarar Katarina. Förutom 40 mjölkkor så
finns här köttdjur. – Vi betäcker ungefär 50 djur, men det brukar vara 45, 47, som kalvar, berättar de. Det pratas om höga köttpriser och även om brist på nötkött. Tillfället låter bra för att öka produktionen, men allt är inte så enkelt som att bara skaffa fler djur.
– Jag upplever att just nu för oss som redan är igång med djurproduktion så är ju prisutvecklingen och efterfrågan gynnsam, berättar Nils-Erik. Det är också svårt att ställa om från ett år till nästa. Det tar i alla fall två år. – Många är lite brända både av torkan och omvärldsläget med krig och kostnadsökningar. Då blir man ju mer försiktig, tror jag. Det finns en positiv anda i produktionen, skulle jag säga, men man är ändå försiktig med att öka upp snabbt, det är min känsla. Historiskt så har staten kommit in med krispaket i olika former, men det är inget som de lovar när man står mitt i det utan det kommer retroaktivt, tillägger Nils-Erik. Man inte vet riktigt hur stor förlust man gör. Stämmer det att det samtidigt är brist på nötdjur att köpa? – Visst är det lite brist på djur att köpa, lokalt i alla fall, men när slaktpriserna stigit har även livdjurspriserna stigit. När vi ska sälja våra tjurkalvar nu på köttrassidan, har vi nästan en femtioprocentig ökning på priset sedan förra året vid samma tid. – Det är ju jättebra för mig som har kalvarna, men den
som ska köpa in dem och har behovet av det dem får ju betala jättesummor. Där är det tyvärr. – Nu kanske slakterierna är med och finansierar en del, men skulle man gå till banken med samma fråga är deras livdjurssäkerhet bara 40 procent. Ska jag ge tio tusen för kon så ställer banken upp med fyra tusen till lån, resten ska komma från eget kapital. Det här väcker andra frågor, som den om de unga som vill satsa på lantbruk. På Ringsnäs avundas man dem inte. – Marknaden och regeringen måste vara med att och hjälpa till i det här fallet. Jag har ju ändå varit med och vuxit upp på lantbruket, men ska vi få in ungdomar idag måste man ändå garantera dem ett lägsta pris ”Det här lovar vi att det kommer du få in under en uppstartsfas”, kanske under fem år. – Det kanske är enklare att
komma in som arrendator. Vi äger ju ingenting, vi äger våra djur och maskiner, men i övrigt så hyr vi. Det har varit vår väg in i lantbruket. Då får vi fajtas med andra räntor än om du exempelvis ärver en gård. Paret har ändå planer och förhoppningar om att bygga ett nytt djurstall, men även det är förknippat med viss osäker-
Arrendena omfattar i runda tal 150 hektar beten. Gården har både mjölkkor och köttdjur.
het. Inte ens om det blir för mjölk eller för kött är beslutat. – Jordägaren har egentligen sagt att det är upp till oss, men mjölken är betydligt dyrare per koplats att bygga och kräver mer biutrymmen. – Hela förra året projekterade vi för ett betydligt större bygge och var ganska långt i den processen. Man trodde på oss, det matchade fastigheten ganska bra. Sedan valde jordägaren att dra i bromsen, han var lite orolig för omvärldsläget. – Just nu väntar vi på besked.
Trots osäkerheten finns en befriande framtidstro på Ringsnäs. – Det skulle förenkla att veta att vi fick ett stöd, säger Katarina. Om vi får investeringsstöd så känner vi nog lite större tillförsikt i att investera i mjölken. – De högre mjölk- och kött-
priserna som varit har faktiskt gjort har man har en framtidstro och kanske har en liten buffert att lägga in på en byggnation. Vi har velat bygga nytt sedan vi började här 2011. Paret har även något annat
att väga in, de står i vägskälet att köpa loss en gård. – Frågan är bäst för oss vad som är bäst att satsa på, eget eller fortsätta satsa här, säger Katarina. Vi har också en stor kärlek till den här gården som har gått i släkten och vi trivs bra här. – Jag är ju född och uppvuxen här, inflikar Nils-Erik. Det är svårt att släppa det.1944 kom farfar hit. Läs mer om paret Lind och Ringsnäs gård på sista sidan. Text och bild: BO BÄCKMAN
Nummer 9 • September 2026
5
TRICO N at u r l i gt v i lts k y d D Skyddar spannmål och skogsplantor
Rebecca Regnander................................0709-992 375 Gustaf Eriksson.........................................0703-510 577 Caroline Lundén ......................................0761-153 211
Vi stödjer och är medlemmar av FSC. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.
Tel. 070-340 32 01 | 073-980 06 36 info@organox.se | www.organox.se
&
%
$
%
# %
#
"
# " #
% #
# #
#
! "
"
" #
"
"
"
( ( ( ( +%( $"( +$(% ( ( ( ( +%( $" +$(% ( $
# $ !
# "
( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( $ ( %%(% ** +$ ( * ( ( * ( ( ( * %+% ( +%( ( %%(% ** +$ ( ( * %+% ( +%( ( $ (( ( (( ( (** ( ( (%( $" +$( $" (+$( ( ( ( $$ ( +%( $" +$( +($"%% ( *+& (# *( ( $" +$( $ ( ( + ( +($("%(% ( ( *+&( (# *( ( ( ( ( ( (( ( ( & ( ( ( $(( %( ( ( * & & $( ( & ( * (# $ ( % % ( $( *( & & * & & ( * & & ( $( ( (* (# ($ ( ( % "* +$( +( ( +%( "* +$( ( ( (( + ( +% ( ( ( ( ( (
$ ! $
$
( (
( (
( (
(
(
( (
(
(
, ,+*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( ( +*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( (
6
Nummer 9 • September 2026
GÅRD TILL SALU
För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.
Kustnära och enskilt
Ödebo 3, Vikbolandet Två bostadshus, bredband via fiber, 19 hektar, jakt och enskilt lugnt läge nära kusten. Välkommen till kustnära Ödebo 3 som är till salu.
Det har sagts och skrivits otaliga gånger och det stämmer, Vikbolandet verkar ha nästan allt. Ofta hörs Arkösund nämnas med sitt utbud, i synnerhet under sommarsäsongen. Det är förståeligt, men här ute i havsbandet finns mer än så. Sydväst om Arkösund finner man anrika Gottenvik som uppträder i skrift redan 1362. Säteriet kom till under 1700talet. För att nämna ett par exempel om platsen så föddes här en man vars ättling heter Gro Harlem Brundtland, tidigare statsminister i Norge. Tv-serien Herr von Hancken med Per Oscarsson i huvudrollen spelades också in här, Strax intill Gottenvik, är fastigheten Ödebo 3 belägen. Gården är uppförd som undantag till Gottenviks säteri och den är till salu. Bostadshusen möter närmast vägen. Mangårdsbyggnaden från 1890 med fasad i ljus puts drar blicken till sig. Den har verkligen både charm och karaktär. Några meter längre in på vägen är ekonomibyggnaderna uppförda. Från mangårdsbyggnadens entré
har man duschrum bekvämt och praktiskt till höger. Till vänster ligger vardagsrummet. Köket finner man rakt fram, så man når husets nedre plans utrymmen mycket enkelt. Matrummet är undantaget, det når man endast från köket. I entrén finns även trappan upp till andra våningen med sådant som sovrummen och kattvindar. Den generösa takhöjden gör bostaden luftig och några kakelugnar, vedspis och
trägolven kompletterar fint varandra för husets bevarade äldre charm. Intill mangårdsbyggnaden finns ännu ett bostadshus, som man kan hyra ut eller använda för generationsboende. Huset är från 1936 så även det har kakelugnar. Gäststugan är uppförd nära de två bostadshusen. Den är från 2020 och är till sin karaktär mer enkel och ”sådär lagom” som en gäststuga ska vara. På gården finns även en drängstuga. Här finns förstås också ekonomibyggnader. Ladugården från 1883 har sådant som loge, mjölkrum och höskulle. Sommarvatten finns indraget. Vidare finns ett kombinerat vagnslider och magasin som bland annat innehåller en kornbod med loft. Naturligtvis har gården garage och hönshus. Byggnaderna uppges behöva lite omsorg, men för den händige och intresserade är det en chans att få sätta sin egen prägel på dem och gården. Fastighetens areal uppgår till 19 hektar. Av dessa anges 6,7 som produktiv
skogsmark med ett virkesförråd om 934 skogskubik och en medelbonitet om 4,3. Här dominerar ädellöv, 35 och löv med 35 respektive 32 procent. För tall och gran är andelen 25 tall respektive 8 procent. Åkermarken är om drygt sju hektar och betesmarken drygt tre. Jakten tillfaller köparen vid tillträdet. Ödebo 3 har ett bra läge, det är inte bara enskilt och lugnt utan även nära till annat. Båthamnen ligger tre kilometer bort, Arkösund nio kilometer bort och till Norrköping är det mindre än fem mils resa. Nyttjar man den kostnadsfria färjan över Bråviken är det bara 17 mil till Stockholm. Säljaren berättar bland annat: "Det bästa med att bo här är lugnet, friheten och naturen inpå knuten. Att barn och barnbarn kan röra sig fritt, att kunna gå rakt ut i skogen, bo på jaktmarken, ha nära till vatten osv. Vi har aldrig ångrat oss!"
Text: BO BÄCKMAN
KORTA FAKTA ÖDEBO 3 Bostadshus: Byggår 1890. 1½-plansvilla. 5 r o k. Boarea 120 kvm. Biarea 10 kvm. Kakelugnar och vedspis. Bredband via fiber. Torpargrund, delvis källare Bostadsbyggnad 2: Byggår 1936. 3 r o k. Boyta 90 kvm. Biarea 8 kvm. Tomtarea 2000 kvm. Gäststuga: Uppförd runt 2020. Ladugård: Uppförd 1883. Area ca 441 kvm. Loge med trägolv, halmhack ingår. Mjölkrum, mjölkmaskin och sommarvatten. Höskulle med äldre höfläkt. Vagnslider/Magasin: Area ca 237
kvm. Bod samt kornbod med loft, elektrisk kvarn finns. Flera byggnader: Hönshus. Garage. Drängstuga. Areal: Totalt 19 hektar, varav 6,7 ha produktiv skogsmark. 35% ädellöv, 32% löv, 25% tall och 8% gran. Virkesförråd 934 m³sk och medelbonitet 4,3. Åkermark 7,29 ha. Bete 3,32 ha. Jakt: Tillfaller köparen vid tillträdet. Pris: 4 500 000 kr. Utgångspris. Ansvarig mäklare: Rebecca Regnander, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, e-post rebecca.regnander@lansfast.se. telefon 0709-99 23 75
Nummer 9 • September 2026
7
För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.
Levererar färdig betong certifierad av
VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se
VÄGSLADD t Fri frak il 5m inom 2
17.000:+moms
gruvdalens däck & allservice 0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se
Från missväxt till tillväxt!
070-696 19 44
LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING 2ȇҌҟ3 11"+3þ/*"-2*-"+ "/&# )-2*-"+ ҙщҌуц ( Қ þ/ -"/#"(1 11 &+01 ))"/ +1&+$"+ 0,* "+ "$"+ 2--3þ/*+&+$0(þ)) "))"/ 0,* "11 (,*-)"*"+1 1&)) "+ 3"!- ++ ѷ "+ ( + "+(")1 +0)21 0 *,1 (2*2) 1,/1 +(ҟ- ++ ѷ &+0( 3"! "%,3"1 $"+,* 11 (,*-)"11"/ ѷ !&11 0601"*ѷ ѷ ѹҌ
ъц цъ ѷ ъ ѷ
,+20 &$%1 þ/ "+ (/ ȇ#2)) *"+ "+(") 3"!- ++ -ā фс ( , % % )3Ҍ *"1"/03"!ѷ "+ þ/ $,!(þ+! "+)&$1 !" +6 ,!"0&$+(/ 3"+ , % !þ/*"! #/ *1&!00þ(/ !ѷ Bonus Light þ/ "+ *6 ("1 -/&03þ/! цсѷ ф ѷ 3"!- ++ ѷ ссѹҌ
Villa- & fastighetsägare!
TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!
AKTUELLT
HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 Falköping www.baxi.se - info@baxi.se Tel: 0515-171 10
…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. 0763-45 65 77 • andreas@mb-isolering.se
Värmepumpar och pannor säljs och installeras av VVS installatörer
Vår hemsida finns på www.jordbrukaren.se
VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.
VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD
VI STÖDJER MISSING PEOPLE SWEDEN
VI UTFÖR TVÄTT OCH MÅLNING AV FASADER
20
Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT
till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler
• Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg • Över 35 års erfarenhet av branschen • Lämnar kostnadsfri offert på plats • Lagerförsäljning av Gjøcos kompletta färgsortiment
• Sprutning av Falu rödfärg • Målning av fasader • Fasadrengöring • Skyliftarbeten Ödeshög · 070-333 38 05 info@viktoranderssonsmaleri.se www.viktoranderssonsmaleri.se
Flytgödselkörning Fastgödselkörning Fyrkantspressning Slåtterkrossning Rundbalspressning Fälthack Claas Krokvagnar
Vi målar allt ifrån Småland till Uppland Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se
Över 30 000 läsare! Så många kan se din annons här, annonsera du också! Ring 0141-560 09.
Andreas: 070-888 25 80 Marcus: 070-535 90 08
& $ ! ! "& & ! #" #!"
"$
Boka rödfärgning!
+* )
&
& &
&
!!
! & $ "$
&!
) " *++(,. -/ ** ) %%%'!
"( ' '
"
'!
+WNǷȬY ǽǧǺYȥdz +ºWdzȠGFǶ ǪȡȥWǫN Dags för djupborrad vattenbrunn? Eller härlig bergvärme? FBB är regionens mest anlitade borrentreprenör och hjälper hushåll i både Östergötland och Sörmland. Branschens bästa trygghet får du på köpet. Ring 0122-10064 och berätta om ditt behov.
Välkommen till FBB! VATTENBRUNNAR
VATTENRENING
Djupborrad brunn med pumpmontage
För (ännu) friskare vatten
BERGVÄRME
PUMPSERVICE
För villan och fritidshuset
Servar och byter pumpar
CERTIFIERAD ISO 9001 ISO 14001 ISO 45001
Ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö
www.fbb.se
8
LANTBRUK
Nummer 9 • September 2026 För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.
Solpanelerna var redan på plats innan Björn tog över. Drömmen om en eldriven traktor finns.
Bra kontakt med djuren är viktigt, även om de är ute på bete.
Björn Pil kallar dem för ”trädgårdsfår” och de sköter en del av trädgårdssysslorna.
Småskaligt med egen filosofi Björn Pil vill vara självförsörjande på den lilla gården i Hulta LINKÖPING (JB)
Björn Pils intresse för beredskap går långt tillbaka. När han senare blev bonde på Norrgården i Hulta föll flera bitar på plats. Ett småskaligt lantbruk med egen foderförsörjning och många olika kunskaper ger honom något han värdesätter högt – möjligheten att klara sig själv.
Alla strävar inte efter ett stort, och gärna expansivt, lantbruk. En del vill hålla det hela i mindre skala. En av dessa är Björn Pil på Norrgården i byn Hulta. 2013 tog han över efter sin far, Börje Johansson, och flyttade hit 2014. Hur stort har du? – I dagsläget har jag 18 hektar åker, men den här gården är på sju-åtta hektar åker och 13 hektar skog och så har vi ett skogsbete, det räknas väl delvis in i skogen. – Tre kossor finns här, varav en rödkulla och sju, varav två rödkullor, på naturreservatet. Så har jag även 44 får på andra betet och tre trädgårdsfår här och så har jag fjolårets tacklamm. (Läs mer om den gamla lantrasen Rödkulla på sista sidan) Här har man sedan länge strävat efter att vara självförsörjande på foder. Björn har odlat lite spannmål, men har som han säger ”lagt ner den biten”. – Det är en ganska dyr grej
att hålla på med när man inte har så mycket. Det finns inte tröskor att köpa som går in på mina små åkrar. De är för stora allihop. – Så vi skrotade tröskan i våras, men jag har ju under hela tiden, även då det gäller mjölkproduktionen, strävat efter att vara självförsörjande på foderbiten. – Jag har gått ett steg till. Korna har inte fått spannmål på flera år mer än lite grand precis när de kalvar för då behöver de kanske lite extra energi, men det ser man på dem.
Björn Pil med sin gård på andra sidan fältet.
Han fortsätter: – Jag kör ren gräsmjölk och när man tittar på mjölkfrågan är det mycket bättre. Sedan försöker jag att inte köra ensilage över huvud taget, om jag klarar det. Det är hö- och gräsmjölk. – Vi har eftersträvat att ha så ren mjölk som möjligt. Det fick jag faktiskt priser för de sista åren, renast mjölk i Östergötland, innan jag fick sparken från Arla. Var du för liten? – De skrev det inte i klartext, men kan man läsa mellan raderna så är det ju det precis det som handlar om. Sedan har de ju höjt minsta leverans, det kom efteråt. Utan att gå in på alla regler så får Björn därmed inte sälja mjölken alls, inte ens direkt till konsument, inte heller ostarna och smöret han gör av
den. Mjölken får bara användas för husbehov. – Årets projekt har varit rökta ostar, med framgång, tycker jag. Däremot säljer han kött direkt till konsument, något som blivit möjligt på senare år. En del har alltså blivit bättre. Han får hem köttet från ett mindre slakteri vakuumpackat och klart. Innan Björn tog över gården har han haft en helt annan bana. – Jag har sysslat med beredskapsfrågor och annat sedan var barn egentligen. Jag packade mina första överlevnadsryggsäckar när jag gick i mellanstadiet och hade lite överlevnadskurser och grejer. Han hade en militär karriär som slutligen betydde att vara chef inom hemvärnet under
De tre kor som betar vid gården. Den enfärgade är en rödkulla.
14 år. Därefter blev det FRG i Vårdnäs tills verksamheten centraliserades och hamnade inne i Linköping. Beredskapsintresset finns ändå kvar. – Om man sysslar med beredskap ett tag så inser man att om man ska klara av en beredskap och en överlevnad på egen nivå så måste man bli
bonde, då i småskaligt format. Är det alltså lite av en grundfilosofi med en liten gård för beredskap? – Det ligger mycket i det, att kunna klara sig själv, svarar Björn Pil. Det är väl därför man håller på med många olika saker. Jag tycker det är lite roligt, att veta hur man gör allt
från kolmilor och tjärdalar till att slå med lie och göra lite maskinellt. – Gården är liten, den är så liten så man skulle inte kunna leva på den som de säger, men det beror ju på hur man vill leva på den. Text och bild: BO BÄCKMAN
Nummer 9 • September 2026
9
För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.
AKTUELLT
Levererar allt i grusbranschen. Vi utför: Bredgrusning och spårgrusning Lossning och lastning med lastmaskin Större och mindre schaktarbeten
Joakim 070-600 19 72
Vi hjälper dig med: • Personbilsdäck • Lastbilsdäck
• Traktordäck • Däckhotell
• Service • Fälgar
Däckcentralen i Skänninge AB 0142-405 24 • Verkstadsvägen 6 dackteam.se/dackcentralen-skanninge
Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar Färre än två av tio vet att det planteras fler träd än det avverkas. Lika få känner till att andelen äldre skog ökat de senaste decennierna. Det visar en undersökning av Demoskop. BILD: CHRISTIAN EKSTRAND/CRELLE PHOTOGRAPHY
Låg kunskap om svenska skogar Varje år planteras fler träd än vad som slutavverkas i Sverige. En Demoskopundersökning genomförd på uppdrag av Skogsindustrierna visar att endast 19 procent av svenskarna känner till detta.
– Att så många saknar kunskap om återplantering är en signal om att det behövs mer basfakta i den offentliga diskussionen om hur våra skogar brukas och utvecklas. Skogen är en viktig strategisk resurs för Sverige som engagerar. Jag tror det finns en stor potential för en mer konstruktiv dialog om skogen, säger Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna. I själva verket är återbe-
Betydligt fler – 43 procent
– tror felaktigt att utvecklingen varit den motsatta. Enligt Riksskogstaxeringen finns det idag 3,7 miljoner hektar skog som är äldre än 140 år.
– Det finns goda skäl att vara stolta över vårt svenska skogsbruk. Men det finns mer att göra. För att möta framtidsutmaningar kopplat till råvaruförsörjning, biologisk mångfald och klimatförändringar behövs mer samarbete och mindre polarisering, säger Viveka Beckeman. Också i uppfattningen om
de svenska skogarnas volymmässiga utveckling finns det kunskapsluckor bland allmänheten. Endast 21 procent av de tillfrågade vet att virkesvolymen i de svenska skogarna har fördubblats sedan 1920-talet, medan 40 procent tror motsatsen. Även den långsiktiga ökningen av virkesförrådet i Sverige är uppmätt av Riksskogstaxeringen. Källa: Skogsindustrierna
KINGQUAD LT-A500XPM
Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Hanna eller Anders når ni på:
Tel 013-23 44 64/65
Nya Suzuki KingQuad är bättre än någonsin! Den har fått helt ny ram, ny servostyrning och ny växellåda, vilket gör att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.
Vi målar följande fasader:
Rödfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se
Välkommen in i butiken!
Boka rödfärgning till 2027! Vi sprutmålar med äkta Falu rödfärg Vi erbjuder även:
SOFAB Sanering & Färg AB
• Fasadtvätt • Taktvätt • Stalltvätt • Teknos färger
0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se
Besök webbutik: högtrycksdelar.se
SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751
www.sofabskanninge.se
Något mer att läsa?
Stora inom lantbruksdäck Tel 0142-415 02 · www.skanningegummiverkstad.se
INSERV SK
Benny Andersson Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34
E IC
skogning en av grundpelarna i svenskt skogsbruk och har varit lagstadgad sedan 1903. Undersökningen visar även att få svenskar känner till att andelen gammal skog har ökat under de senaste decennierna. Det är bara 18 procent som vet att Sverige har dubbelt så mycket gammal skog jämfört med för 30 år sedan.
Fakta om svensk skog • 70 % av Sveriges yta är täckt av skog. • 75 % av skogen brukas • En % av skogen avverkas årligen • Varje träd som skördas, ersätts med 2-3 nya plantor • Cirka 400 miljoner plantor planteras årligen i den svenska skogen. Dessutom görs olika åtgärder för att gynna trädens självsådd. • Sverige har dubbelt så mycket gammal skog jämfört med för 30 år sedan • Virkesförrådet i den svenska skogen har fördubblats sedan 1920-talet
MA
SKOG (PM)
Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63
Sprutor
,]HVEYPZMRWGL Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd. Enkel montering på alla kranar.
BEGAGNADE TRAKTORDELAR
We-1400
Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.
TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!
Länstidningen Östergötland bjuder på unika reportage från länets alla kommuner. Evenemangstips, tv-tablå och korsord. Med autogiro betalar du bara 87 kronor/månad. Ring 0141-560 03 eller gå in på www.lanstidningen.se
med 2 kanal radio.
0431-222 90 0431-222 90 info@ttshop.se info@ttshop.se tradgardsteknik.se
16.900:+ moms o frakt Tel 0381-710 10 | www.weimer.se
10
LANTBRUK
Nummer 9 • September 2026 Tipsa Jordbrukaren/Länstidningen om det som händer nära dig! E-posta redaktionen@lanstidningen.se
Björn Pil med två av sina betande kor, rödkullan till höger.
Rödkulla är en liten hornlös och annorlunda ko.
Rödkullan – en liten men tuff ko Den gamla svenska lantrasen har både temperament och vaksamhet LINKÖPING (JB)
Rödkullan är en gammal svensk lantras, en av våra få kvarvarande. Rasen var nere på under 20 individer och på väg att dö ut, men räddades.
Emellanåt stöter man på djur av så kallad lantras. Raser som Linderödssvin, Skånegås, Gutefår och Svensk ardenner hör till den kategorin. ”För att räknas som lantras ska de ha funnits i ett område så länge att de anpassat sig till den lokala miljön.” skriver Nordens Ark. Bland lantraserna finns korasen Rödkulla. Den är enligt rasföreningen ”en hornlös kombinerad mjölk- och köttras”. Vikten varierar mellan 350 och 600 kilo. Vidare står det att den är bäst lämpad i produktion med hög grovfoderandel. Föreningen skriver vidare
att ”Rödkulledjuren är mycket goda betesdjur. De visar stor köldhärdighet och kan med fördel vistas ute även under den kalla delen av året”. Även om rasen är gammal så dröjde det till 1912 innan den erkändes som ren ras och en avelsförening bildades. I slutet av 1930-talet lär det ha funnits cirka 30 000 djur. Senare problem med inavel och annat betydde en nedgång för rasen. Under sena 1970-talet hade det blivit riktigt illa.”Innan intresset att bevara denna gamla ras började sprida sig på allvar hann antalet renrasiga rödkullor sjunka till endast 18 stycken kor och en enda semintjur)”. Rasföreningen anger att det 2009 fanns 1200 renrasiga hondjur. Noaks Ark anger 733 handjur och 1856 hondjur för 2020 och att rasen fortfarande är akut hotad. Siffrorna har en viss osäkerhet, men ger ändå en ledtråd om hur det står till.
Lantrasen Rödkulla var på väg att dö ut, men har räddats.
Björn Pil på Norrgården i byn Hulta söder om Linköping har tre rödkullor. Han berättar lite om sina erfarenheter av rasen. – Folk säger ibland lite slarvigt vikingakossa om den, inleder Björn. Det är en lite mindre ras, men det är behändigare på många sätt och vis. – Den är hornlös, vilket gör att det är mindre risker för en själv. Vi avhornar de andra korna. Även om man avlar på hornlöshet på SRB och annat också numera så finns det där. Det är ju dominant. Korsar man rödkullan med SRB så får du en hornlös ko. Det är bra.
Det är inte bara det rent fysiska som skiljer Rödkulla från andra kor. – Jag upptäckt att de är väldigt annorlunda, fortsätter Björn. Det är ett djur som är mycket mer observant än vad våra övriga kor är och väldigt känsliga för förändringar. – Det är mycket mer rörelse och temperament på ett sätt. Vaksamheten framför allt. De ser och hör och reagerar på allt, mer eller mindre. De vet vad som händer. Det har både sina för- och nackdelar. – Jag skulle kunna säga att
bland de mer etablerade mjölkraserna så tror jag att
rödkullan är mest lik jerseyn i beteende och sådär. För honom och hans gård passar rasen ganska bra. – Kvigorna jag köpte först var ganska vilda. De hade gått i lösdrift och var inte vana att bli hanterade. De är lite svårare att tämja till, är väl uppfattningen såhär långt, men de är gjorda för en tid då kor bara åt gräs.
Kännetecknande för djur av rödkullerasen är ett livligt temperament, ett gott lynne, god hållbarhet, starka ben och klövar, god fruktsamhet, lätta kalvningar, goda modersegenskaper och, så vitt man i dag känner till, frihet från ärftliga defekter. Levandevikten på kor varierar mellan 350 – 600 kg och mjölkproduktionen ligger vid goda betingelser på ca 5 500 kg/år och är bäst lämpad i produktion med hög grovfoderandel. Slaktvikter på mellan 250-400 kg är möjliga. Rödkulledjuren är mycket goda betesdjur. De visar stor köldhärdighet och kan med fördel vistas ute även under den kalla delen av året om miljöförhållandena i övrigt medger detta. Källa: Rödkullan
– Jag jobbar ändå så att
korna i huvudsak bara ska äta gräs. Just nu äter de visserligen mycket äpplen också. Jag tyckte det passade bra. Att Rödkulla är en förhållandevis liten ras passar också hans lantbruk. Björn Pil lämnar sina kor till ett mindre slakteri och
får hem köttet vakuumpackat och klart att sälja direkt till konsument. På de stora slakterierna vill man att korna ska var så stora som möjligt för att de ska passa i maskinparken. – Har du för små kor så får du avdrag på priset. Vilka bi-
tar blir kvar längst i butik? Jo, det är de här stora bitarna. – Folk vill ha små bitar och då är det bättre att ha en lite ko redan från början. Text och bild: BO BÄCKMAN
Nummer 9 • September 2026
11
För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.
AKTUELLT
Jag och min skog Vad gör en skogsägare med sin skog? Vi ställer åtta frågor till en skogsägare om skötsel, beslut och livet med skog. Denna gång möter vi Charlotte Norrman, som har skog i Kinda kommun, i Kisa och Tidersrums socken.
Varför äger du skog? – Det korta svaret är att jag tagit över den efter min far, som tog över delar av den efter sin far.
Contortatallar växte betydligt snabbare i Sverige jämfört med inhemska tallarter, men även jämfört med contorta i Nordamerika. På bilden ett bestånd i Kanada. BILD: ANNE MCINTOSH
Främmande tallar gör det ”omöjliga” – växer bättre och tål mer torka
När blev du skogsägare? – 2017 Vad har du för skog? – Jag har cirka 100 hektar skog där det mesta är produktionsskog som brukats traditionellt av tidigare generationer. Hur sköter/driver du skogen? – En del sköter jag på samma sätt som tidigare, som produktionsskog men jag har i några avdelningar börjat testa hyggesfria metoder och tycker det är intressant. Jag vill även öka andelen löv eftersom jag på sikt tror att vi får räkna med att det blir problem med gran. Till exempel har jag satt ett par hektar hybridbjörk. Naturvård är viktigt för mig också. Jag har en del är avsatt som nyckelbiotoper eller NS/NO. Jag gillar att experimentera. Vad tar du hjälp med? – Vi försöker vara självverksamma i den mån vi kan men gallring och slutavverkning tar vi hjälp med. Jag är medlem i Södra så jag brukar anlita deras entreprenörer. Är dock lite besviken över att de envisas med så stora maskiner. Skördarna går an för de slingrar sig fram men jag skulle önska att de erbjöd mindre skotare. Av det skälet tar jag ofta in skotning från annat håll. Vad är din plan/mål för skogen? – Jag vill ha en levande, välskött och artrik skog som jag
SKOG (PM) Charlotte Norrman äger skog i Kinda kommun. I bakgrunden dimensionssågar hennes man plank och reglar till ett nytt hönshus. BILD: CHARLOTTE NORRMAN
kan lämna vidare till mina barn en dag. Vad betyder skogen för dig? För mig betyder den väldigt mycket och den har även många olika värden. Råvaruproduktion är en del men det får inte vara det som styr utan man måste även se till andra värden såsom biologisk mångfald, växt och djurliv, rekreation och även lite som engagerande projekt. – Jag gillar ”skogsgymmet” mer än att motionera i motionsanläggningar! Vi försöker vara så självverksamma vi kan för att vi gillar det. Det är kul att sätta plantor och är det inte det har man tagit ett för stort hygge. Att röja är också roligt för det är ju där man skapar sin skog. Tyvärr ägnar jag lite för lite tid åt det men det ska bli bättre! – Att ta reda på storm- eller insektsskada i skog är väl inte fullt så kul rent känslomässigt, men saken som sådan, att jobba med att upparbeta träd och ta vara på dem ger ju en tillfredsställelse. En del tar vi vara
på själva också. Till exempel byggde vi ett hundhus från grunden nu i vinter. Virket är vuxet på gården och vi har sedan sågat det i vår såg och byggt den lilla stugan som blev både gedigen och fin. Skulle kunna funka som gäststuga! Vad har du dragit för lärdom om skogen? – Jag lär mig hela tiden för att jag är nyfiken och för att jag gör saker i min skog. Jag läser på, jag engagerar mig i föreningar, går kurser och jag engagerar mig i min skog. Nu i våras gick dottern och jag röjsågskurs eftersom jag tidigare haft ett mycket komplicerat förhållande till min röjsåg. Tidigare gick maken och jag motorsågskurs. – Jag har även suttit fem år i Södras förtroenderåd och nu har jag engagerat mig lite i Skogens mångbruk. I mitt vanliga jobb släpar jag ut studenter i skogen eller så går jag runt där och tänker. Alla dessa aktiviteter bidrar till att jag hela tiden lär mig. Jordbrukaren
Exotiska barrträd som planteras i nya miljöer växer inte bara bättre, utan tål även torka bättre. Det visar en ny global studie publicerad i Nature med bidrag från svenska skogstillväxtdata. De unika fördelarna kan hjälpa oss att skapa tåligare skogar i ett förändrat klimat.
Snabb tillväxt kommer på bekostnad av stresstålighet. Det är en allmänt vedertagen bild inom forskningen. Men den regeln tycks inte gälla barrträd som flyttats till en helt ny växtmiljö. Ett internationellt forskarteam lett av Alex Fajardo vid University of Talca i Chile analyserade årsringar från 1 265 träd, både i deras naturliga miljöer och där de introducerats som exotiska arter. De exotiska träden växte upp till fyra gånger så snabbt som inhemska arter och artfränder på ”hemmaplan”. Det som verkligen förvånade forskarna var att de dessutom visade sig vara mindre påverkade av torka under jämförbara torkförhållanden. Särskilt tydligt var fenomenet i
tallplanteringar på södra halvklotet med träd som ursprungligen kommit från Europa och Nordamerika. I Norden såg forskarna ett liknande mönster. Tillsammans med finska och spanska kollegor har Michael Gundale, professor vid SLU i Umeå, samlat och studerat årsringar från Pinus contorta planterade i Sverige och Finland samt Pinus radiata i Spanien. De exotiska träden växte upp till dubbelt så snabbt jämfört med inhemska europeiska tallar och contortatallar i Nordamerika. Däremot sågs inte någon förhöjd torktålighet i Sverige och Finland. – Vi ser idag mindre allvarlig torka i de nordiska länderna än i andra delar av världen, vilket sannolikt gett ett mindre utslag i studien. I en framtid med fler och allvarligare torrperioder kan det förändras, säger Michael Gundale. En trolig förklaring är att exotiska barrträd slipper flera av de naturliga fiender som är vanliga i trädens naturliga utbredningsområden, exempelvis växtätande djur, patogener eller konkurrerande träd, säger Alex Fajardo. När de exotiska tallarna är mer fredade kan de växa bättre, men också bygga upp större
reserver i form av socker och stärkelse. Dessa extra resurser hjälper träden att möta torka och sedan återhämta sig. – Att vi ser den allra största effekten på tillväxt och torktålighet på södra halvklotet kan förklaras av att det knappt finns några inhemska barrträd i dessa regioner. Det innebär färre naturliga fiender för träden och mindre påverkan på trädens kolbalans, säger Alex Fajardo. Är exotiska träd då lösningen för framtidens skogar? Resultaten kan få det att låta så. Men exotiska arter innebär också risker, bland annat för oönskade invasioner som kan hota den lokala biologiska mångfalden, vilket Alex Fajardos och Michael Gundales forskningssamarbete visat i tidigare studier. Därför är det viktigare att förstå vad som gör de exotiska träden så framgångsrika – och använda den kunskapen i våra inhemska skogar. – Kan vi förstå vilka mekanismer som ger exotiska träd dessa fördelar och använda den kunskapen så kan vi hjälpa våra inhemska skogar att bättre tåla ett förändrat klimat, säger Michael Gundale.
Källa: SLU
Krisstöd för lantbrukare med växtodling kommer i december LANTBRUK (JB)
Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att betala ut ett nationellt krisstöd till lantbrukare med växtodling.
Priserna på bland annat drivmedel och kvävegödsel har ökat till följd av kriget i Mellanöstern. För att lindra de ekonomiska konsekvenserna har regeringen avsatt drygt 1,6 miljarder kronor till krisstödet.
Satsningen riktar sig till jordbruksföretag med växtodling. Syftet är att minska de
ekonomiska effekterna för företagen och samtidigt begränsa långsiktiga konsekvenser för den svenska livsmedelsproduktionen. Jordbruksverket har under arbetet med att utforma stödet haft dialog med branschorganisationer inom jordbruket. Regeringen fattade beslut om utformningen av krisstö-
det i slutet av juli. Pengarna ska betalas ut senast den 31 december 2026. För jordbrukare gäller stödet grödor som ska användas till livsmedel eller foder. Betesmarker omfattas inte, eftersom förbrukningen av kvävegödsel och diesel där är liten. Någon ansökan behöver
inte göras. Utbetalningen baseras på de arealer och grödkoder som lantbrukaren angett i SAM-ansökan för 2026. Än-
dringar av grödkoder som görs efter den 15 juni påverkar inte krisstödet. Eftersom olika grödor kräver olika mycket bränsle och gödselmedel är stödet indelat i tre ersättningsnivåer. Varje nivå omfattar ett antal olika grödkoder. Ersättningen varierar mellan 400 och 1 200 kronor per hektar. Jordbruksverket betalar ut
minst 5 000 kronor per företag. Det maximala stödbelop-
Krisstödet gäller grödor som ska användas till livsmedel eller foder. BILD: PIXHILL
pet är motsvarande 50 000 euro. Krisstödet omfattar även
yrkesfiskare och vattenbrukare. Jordbrukaren
Nummer 9 September 2026 Årgång 100
Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926
LANTBRUK
För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.
Nils-Erik och Katarina Lind hälsar på hos köttdjuren.
Läget är fint, det syns även en mulen höstdag.
Korna trivs vid Rängens strand Mjölk- och köttdjur betar markerna på den anrika Ringsnäs gård STUREFORS (JB)
Nils-Erik och Katarina Lind driver Ringsnäs gård (se även sidan 4). Han är född och uppvuxen på gården, hon kommer från Kiruna. Det sjönära läget, historien och betesmarkerna är några av gårdens tillgångar.
Enligt Wist hembygdsförening nämns Ringsnäs redan 1379, då med stavningen Rængsnæss. Från 1677, efter ett antal varianter, finns nuvarande stavning. Namnet betyder enligt samma källa Rängens näs. Hembygdsföreningen har också med ett utdrag ur ”Ur Sveriges bebyggelse (ca. 1950)”, som sätter perspektiv på en hel del: ”Areal: Total 27 ha, därav 20 åker, 7 betesmark.// Bekvämligheter: Centralvärme, varmvatten, elektriskt ljus, vatten och avlopp.// 4 hästar, 12 kor, 8 ungdjur, 2 svin”. Det har alltså ändrats en del sedan 1950. Som Jordbrukaren berättat på annan plats driver Nils-Erik och Katarina Lind sedan 2011 lantbruket på Ringsnäs gård. De har lite olika bakgrund, men trivs här vid Rängens strand. Sedan 2011 har de fått tre barn. – Jag är ju född och uppvuxen här, berättar Nils-Erik. 1944 kom farfar hit. – Jag kommer inte alls från gård, berättar Katarina. Jag är född och uppvuxen i Kiruna. Jag flyttade hit för att gå på Vretagymnasiets hästlinje och där träffade jag Nisse och blev kvar. Arealen de arrenderar uppgår till totalt cirka 300 hektar. På ungefär hälften odlar de och på andra halvan betas det. Flera koraser är representerade på gården.
Att det finns flera raser syns tydligt. Alla kom vänligt och hälsade.
– På mjölksidan har vi SRB och SLB. På köttsidan så har vi Simmental och Limousin. – Framför allt har vi Simmental som vi avlar på, berättar Katarina. Limousinen betäcker kvigorna, men det är få djur vi sparar av dem. – Vi korsar även en del
köttdjur med mjölkraserna, vilket har blivit mer populärt eftersom man inte behöver rekrytera alla kvigor. Mycket Simmental, en del Limousin men även en del Hereford. Det är ju ganska vanligt att man korsar raserna för att få rätt egenskaper.
– De ska ju passa gårdens förutsättningar, fortsätter Katarina. På så sätt är vår gård egentligen väldigt anpassad för köttproduktion och inte mjölk. – Vi betar väldigt mycket naturbeten och har restaurerat mycket beten som är ganska lågavkastande. Vi betar i princip ingen vall, bara några få stängslade bitar. – Kombinationen med kött- och mjölkdjur tycker vi är bra. Köttdjuren kan beta tuffare ena året och så kan mjölkdjuren gå och äta det goda nästa år.
Skillnaden mellan naturbeten och skogsbeten är definierad, men Ringsnäs har även skogsbeten längs med sjön. – Vi har tio eller elva hektar skogsbeten så vi har variationen av betesmarkerna, säger Nils-Erik. Det är en jättetillgång att djuren kan komma ner och få vatten utan att vi behöver köra vatten. – Nackdelen är att vi behöver köra djuren istället, tilllägger Katarina med ett skratt. Korna står ofta i sjökanten och badar under varma dagar. – Bästa promenadslingorna är också i sjökanten.
Paret upplever att åtminstone runt omkring så är efterfrågan på betesdjur jättestor, men det är ingen som vill bygga stallarna för att husera dem. Sedan är det ofta så att markägaren vill ha markerna för jakt under vintern så att ha korna ute hela året är heller inte möjligt. – Man kan vara beredd att
köra i gamla byggnader, men då har man istället problem med djurlagstiftningen, säger Nils-Erik. Som arrendator har jag underhållsskyldigheten mot jordägare.
– Kommunen har efterfrågat betesdjur i flera år. Det är samma sak där. Du får gärna beta våra åkrar, men vi har arrendeareal med andra så vi kan inte förse dina djur med grovfoder vintertid. Har ni fler djur än kor? – Inga fler djur som gör någon nytta. Vi har en ponny och två minigrisar, som behövde ett nytt hem, och lite höns, katter och hund. – Nu på hösten släpper vi ut grisarna så får de rensa under äppelträden. Text och bild: BO BÄCKMAN