Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926 • www jordbrukaren se
Nummer 7 • Årgång 100 Juni 2026
Den invasiva lövplattmasken är en topp-predator vilket betyder att inget annat äter dom BILD: WIKIPEDIA
Äter upp våra daggmaskar
LANTBRUK Sveriges lantbruksunivers i t e t , S LU
, s o m s n a b
p r i d e r s i
i n o r r a Eu r o p a Ma s k e n s k a p a r o r o f ö r försämrad jordhälsa eftersom den livnär sig daggmaskar, som är så viktiga för jord e n a t t m a n o f t a s e r r i k l i g t m e d d a g gmaskar som ett kvitto på bra jord Lövplattmasken är en för Sveriges vidkommande tämligen ny främmande invasiv art Den upptäcktes här så sent som i november 2024 SIDAN 8
Färre brukar sin mark ekologiskt
L A N T B RU K A re a l e n j o rd b r u k s m a r k s o m b r u k a s e k o l o g i s k t m i n s k a r f o r t f arande och färre företag är verksamma ino m e k o l o g i s k t j o rd b r u k , m e n t a k t e n i förändringen är lägre än de senaste åren Samtidigt fortsätter strukturen att förändras med färre men större företag SISTA SIDAN
Två majestätiska douglasgranar, på östgötsk mark, höjer sig över den omgivande skogen BILD: BO BÄCKMAN
Jättegran kan ta över
Lockande med sin imponerande storlek
SKOG Det finns ett intresse för den storväxta douglasgranen Om den kan bli ett alternativ till vår svenska gran eller om den, som nytt trädslag,
utgör en risk är en fråga som väntar på svar Här och var syns redan de storväxta granarna i Sverige, men de är än så länge relativt få Intresset
finns dock för den nordamerikanska jätten som i kustnära områden i Nordamerika kan nå en höjd om imponerande 100 meter SIDAN 4
Nyttigt besök på 30-årsjubileum!
SIDAN 2
För alla med lantbruksintresse!
Nyheter, reportage och inspiration om jordbruk, skogsbruk, djurhållning och odling – för dig som bor på gård eller bara älskar livet på landet.
Vill du synas med annons i tidningen? Ring 0141-560 09 så hjälper vi dig!
Drönare skördar två träd utan mellanlandning
SIDAN 11
SIDAN 6
Seko Mixervagnar för alla behov... Fylltömmare för omgående leverans.
Nya & begagnade.
Veckans Peter Borring: Nyttigt besök på 30-årsjubileum
Jag v a r e n v å r f a g e r h e l g i Ö n n e s t a d i
S k å n e o c h f i r a d e 3 0 - å r s å t e r t r ä f f m e d m i n d r i f t l e d a r k u r s D e t k ä n n s l i t e
sjukt att ”DK -96” har 30-årsjubileum Lika konstigt är det att alla ändå är så lika till sätt och roller i gruppen trots att så många år förflutit Vi har inte haft så mycket kont a k t i k l a s s e n s o m h e l h e t o c h h a r n o g b a r a träffats ett par gånger sedan vi slutade Vissa har jag nog inte träffat på 30 år
Glädjande nog verkar 14 av 18 på något
s ä t t v a r a i n v o l v e r a d e i l a n t b r u k D e t t r o r
j a g ä r e n r ä t t h ö g s i f f r a m o t m å n g a a n d r a kurser så här en 30 år efteråt Med tanke på
h u r s t r u k t u r u t v e c k l i n g e n v a r i t i l a n t b r uk e t , k a n m a n t ä n k a a t t d e s o m ä r k v a r i n -
o m n ä r i n g e n s o m e g n a f ö r e t a g a r e e n b a r t d r i v e r r e j ä l t s t o r a p r o d u k t i o n s l a n t b r u k
Men tvärtom, de flesta driver olika former
a v m e r a ” g r e p p b a r a ” f a m i l j e g å r d a r i s p a n -
net 100-300 hektar, några med djur, några
a n d r a m e d s p e c i a l g r ö d o r A l l t s å t y p i
a f ö r e t a g o c h g å r d a r i d
g m e n t e t a v s v e n s k t p r o d u k t i o n s l a n t b r u k o c h s t ö r r e
deltidslantbruk som det finns flest av Medianbönder helt enkelt
M a n b l i r s o m m a n u m g å s h e t e r
d e t o c h d e f l e s t a a v o eller mindre i olika bub v e r k l i g h e t s b i l d o f t a s t s k a n d e E n h ö g r e f ö r t l a n t b r u k e t t r ä f f a r m å n
t y p e r a v b ö n d e r M e har egentligen ett bret
o l i k a t y p e r a v b ö n d e m a n v e r k l i g e n t a r i n t a v H ö g r e f ö r t r o e n d e v da träffar till väldigt st d e l a n d r a f ö r t r o e n d e
v a l d a f r å n e g e n e l l e r i
d e n b ä s t a a v v ä r l d a r
Men oavsett hur bred och heterogen styrelse eller grupp man jobbar i så är det ändå lätt att missa att ha örat mot rälsen inte minst för att man lägger örat mot ”fel” räls
Spannmålsarealen
JORDBRUK (PM)
Preliminär statistik visar att spannmålsarealen minskar jämfört med 2025. Vete står för mer än hälften av den totala arealen spannmål, och odlas på över 500 000 hektar. När det gäller den totala arealen av jordbruksmark i Sverige så är det små skillnader gentemot förra året
D e n t o t a l a a r e a l e n m e d spannmål är preliminärt 988 4 0 0 h e k t a r i å r D e t ä r e n m i n s k n i n g m e d 2 1 6 0 0 h e ktar jämfört med 2025 Det är bara havre som ligger kvar på l i k n a n d e n i v å e r s o m f ö r r a året, övriga grödor minskar Vete upptar över hälften av arealen med spannmål, precis
som förra året För andra året i f ö l j d o c h f ö r t r e d j e å r e t t o -
t a l t o d l a s v e t e p å ö v e r
5 0 0 0 0 0 h e k t a r I å r ä r a r e alen preliminärt 510 700 hektar
Å r 2 0 0 0 u p p t o g v e t e o c h k o r n u n g e f ä r l i k a s t o r a a r e a -
l e r , u n g e f ä r 4 0 0 0 0 0 h e k t a r
M e d a n a r e a l e n m e d v e t e h a r ökat med över 25 procent har
i s t ä l l e t a r e a l e n m e d k o r n minskat med knappt 40 procent Kornarealen är i år preliminärt 257 000 hektar
D e n t r e d j e s t ö r s t a s p a n nmåls grödan är havre s om i år
o d l a s p å 1 5 4 0 0 h e k t a r D e t ä r n ä s t a n e n h a l v e r i n g j ä mf ö r t m e d å r 2 0 0 0 Ö v r i g
s p a n n m å l s a r e a l , s o m b e s t å r
a v r å g , r å g v e t e o c h b l a n d s ä d ,
o d l a s p r e l i m i n ä r t p å 6 6 8 0 0 hektar under 2026
Fri frakt inom 25 mil gruvdalens däck & allservice
+moms 0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se
Jordbrukaren
från andra organisationer Men börjar man titta lite så är väldigt många av de förtroend e v a l d a p å ” h a l v h ö g ” e l l e r h ö g r e n i v å kopplade till vad som ändå kan klassas som företag betydligt över medelstorlek Jag tror det kvittar hur många medlems-
Preliminärt finns det 2 983
2 0 0 h e k t a r j o r d b r u k s m a r k i
S v e r i g e 2 0 2 6 U n g e f ä r 2 5 2 7
800 hektar är åkermark, vilket motsvarar 85 procent av jordbruksmarken Resterande 455
4 0 0 h e k t a r ä r b e t e s m a r k o c h slåtteräng Det är små skillnad e r m e l l a n å r e t s a r e a l e r o c h f ö r r a å r e t s a r e a l e r b å d e t o t a l t och för olika grödgrupper
Vall och grönfoderväxter är den vanligaste grödgruppen
m e d 1 1 2 7 9 0 0 h e k t a r p r e l iminärt i år Det motsvarar 38
p r o c e n t a v d e n t o t a l a j o r dbruksmarken Nästan lika stor andel, 33 procent, används till spannmål
Raps och rybs respektive träda odlas på 121 700 respektive
1 2 8 5 0 0 h e k t a r D e u p p t a r d ä r m e d f y r a p r o c e n t v a r d e r a av jordbruksmarken Baljväx-
m ö t e n m e d ” v a n l i g a ” m e d l e m m a r o c h å , d e t ä r ä n d å i d e som ens positioner Jag pratar av egen å n g a m e d l e m s m öa v d e l n i n g a r o c h p e r s o m j a g u p pså mycket var vikör att kalibrera sina t e r o c h t a i n t r y c k , n det var ändå vid y r e l s e r u m m e t e le r d e i n f o r m e l l a m ö t e s p l a t s e r n a p å f i k a t s o m p o s i t i on e r n a s l o g s f a s t o c h d e v e r k l i g a meningsskilja k t i g h e t e r n a k o m upp Men oavsett h u r b r e d o c h h e t e r o g e n s t y -
relse eller grupp man jobbar i så är det ändå l ä t t a t t m i s s a a t t h a ö r a t m o t r ä l s e n , i n t e minst för att man lägger örat mot ”fel” räls
Även de som inte är förtroendevalda fastnar i sina bubblor och verklighet Man umgås, nätverkar och byter professionella åsikter främst i nätverk med folk med liknande u t b i l d n i n g e l l e r p r o d u k t i o n s i n r i k t n i n g Det är väl därför bilden är så självklar framå t f ö r a l l a
ändå vägen Men alla de där bönderna som inte finns i mediabilden, de där som varken är små ”hobbybönder”, breda landsbygdsf ö
nellt lantbruk eller de som med självklarhet t
Må så gott i medianskuggans Sverige önskar Peter
PETER BORRING peter borring@telia com samhällsdebattör och opinionsbildare
Arealer med vete korn och havre 2000-2026 DIAGRAM: JORDBRUKSVERKET
ter odlas på 48 000 hektar, vilk e t m o t s v a r a r t v å p r o c e n t a v jordbruksmarken Potatis odlas preliminärt på 29 100 hekt
Villa- & fastighetsägare!
TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden.0763-45 65 77•andreas@mb-isolering.se
VI STÖDJER 20
motsvarar knappt en procent av jordbruksmarken vardera Källa: Jordbruksverket
Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB
annons@ anst dningen se tel 0141-560 09 Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom s u dagar från nförande Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden För skada på grund av uteblivet e ler felaktigt införande ansvaras nte Rek amat on godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått
TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i L nköping (Svanengodkänt)
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Hemsida: www jordbrukaren se Öppettider: Måndag - fredag 09 00-16 00
MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår t llsammans med bl a Sveaskog, Ho men, Skogssä lskapet, Ragnse ls, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sver ge och även skapa nya Läs mer på www pressgrannar se
VEM FÅR JORDBRUKAREN?
Tidningen r ktar sig til alla som arbetar med jordbruk skogsbruk, d urhå ln ng eller frukt- och trädgårdsod ing Läs mer på www jordbrukaren se TIPSA OSS! Mai a t ll redakt onen@ anstidningen se Skr v Jordbrukaren i ämnesraden
ludvigfast.se
Överlåta gården?
Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, värdering eller upplösning av samägande. Välkommen att höra av dig.
Jacob Rappe Nilsson 073-822 00 16 jacob.rappe@areal.se
Magnus Jansson 070-606 91 53 magnus.jansson@areal.se
Lars Ektander 073-822 00 44
SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län
Jätteträd kan ta över efter granen
Är douglasgranen en möjlighet eller fara?
SKOG (JB)
Det finns ett intresse för den storväxta douglasgranen Om den kan bli ett alternativ till vår svenska gran eller om den, som nytt trädslag, utgör en risk är en fråga som väntar på svar
H ä r o c h v a r s y n s d o u g l a s -
granar i Sverige, men de är än
s å l ä n g e r e l a t i v t f å I n t r e s s e t f i n n s d o c k o c h m y c k e t k a n locka med den här nordamerikanska jätten som i kustnär a o m r å d e n i N o r d a m e r i k a k a n n å e n h ö j d o m i m p o n er a n d e 1 0 0 m e t e r H ä r a n t a s d e n , e n l i g t v i s s a k ä l l o r , s o m
mest nå 50 meter Den är införd till Europa och återfinns främst i Tyskland och Frankr i k e o c h f i n n s ä v e n i D a nmark
Det är två varianter som är a k t u e l l a i s v e n s k t s k o g s b r u k , g r ö n o c h g r å d o u g l a s N ä r m a n l ä s e r e l l e r h ö r o m a r t e n så framstår den som känslig i späd ålder och att den kräver
e n s t ö r r e o m s o r g i s k ö t s e l n P l a n t o r n a ä r b l a n d a n n a t f r o s t k ä n s l i g a o c h u t s a t t a f ö r b e t a n d e v i l t , m e n å a n d r a s idan nämns inte granbarkborre Kan det vara så att douglasg r a n e n ä r r e s i s t e n t e l l e r i a l l a f a l l m e r r e s i s t e n t m o t d e s s a
a n g r e p p ä n v å r i n h e m s k a gran?
– Det kan jag inte svara på, s ä g e r K a r i n H j e l m p å S k o g s -
f o r s k , s e n i o r f o r s k a r e o c h d ocent –
D e t f i n n s f ö r l i t e d o ug l a s g r a n a r f ö r a t t v i s k a k u nn a s ä g a n å g o t o m g r a n b a r kborre än
M e d t a n k e p å s å d a n t s o m
klimatförändringar, kan dou-
g l a s b l i e t t a l t e r n a t i v t i l l v a nlig gran?
– D e t h å l l e r v i p å o c h
u n d e r s ö k e r n u V i h a r b ö r j a t
m e d l i t e o l i k a p r o j e k t f ö r a t t t i t t a p å v i l k a p r o v e n i e n s e r
(ursprung) som skulle kunna
p a s s a f ö r s v e n s k a f ö r h å l l a nden
– Beroende på var den u rs p r u n g l i g e n k o m m e r f r å n s å
b e t e r d e n s i g v ä l d i g t o l i k a
Frågan är vad som passar bäst för svenska förhållanden
– D e n ä r k ä n s l i g f ö r f r o s t
D e t b e r o r v ä l d i g t m y c k e t p å h u r m a n h a n t e r a r p l a n t o r n a
o c h h u r d e h a r l a g r a t s u n d e r v i n t e r n o c k s å , o m d e t v a r i t k a l l t e l l e r o m d e f å t t s t å i l i t e m i l d a r e k l i m a t J a g h å l l e r p å a t t f ö r s ö k a f ö r s t å h u r d e t h ä r materialet jag följer fungerar
M an k an läs a på olik a s t äll e n a t t p l a n t o r n a k r ä v e r m e r s k ö t s e l d e f ö r s t a å r e n o c h a t t d e ä r k ä n s l i g a f ö r j u s t s å d a n t som frost Karin Hjelm Hon
b e r ä t t a r a t t m a n f ö l j t s a m m a p l a n t a d e f ö r s t a å r e n , e f t e r m a n p l a n t e r a t o c h ä v e n i p l a n s k o l a n d ä r m a n o d l a t fram dem – Vi vet ju exakt hur vi ska
h a n t e r a v å r a g r a n - o c h t a l lplantor, men när det kommer något nytt så vet vi inte
V a d e t t ö k a t b e s t å n d a v douglasgran i Sverige betyder för ekosystem och andra träds l a g v e t m a n i n t e , ä n D e t
t y c k s d o c k i n t e f i n n a s n å g o t u p p e n b a r t s k ä l f ö r n å g o n större oro – De har odlat douglas med f r a m g å n g i T y s k l a n d o c h i
D a n m a r k N ä r m a n p r a t a r m e d d e m s å v e r k a r d e i n t e speciellt oroade över att douglas skulle bli invasiv eller orsaka några bekymmer så – D e t d ä r ä r j u o c k s å s v å r t a t t v e t a n ä r m a n i n t e h a r s å m y c k e t I e t t f ö r ä n d r a t k l i -
m a t v e t m a n i n t e h e l l e r v a d
s o m k o m m e r f u n g e r a H e l a
e k o s y s t e m e t fö rän dra s j u n är
d e t b l i r v a r m a r e S e d a n k a n d e t v a r a s v å r t a t t s ä g a e x a k t
KORT OM DOUGLASGRAN
• Trädet kan bli mycket högt, rekordet är 125 meter på Vancouver Island
• Arten, som härstammar från nordvästra USA, är ett av Amerikas värdefullaste och vanligaste träd, med mycket mångsidig användning
• Två varieteter är aktuella i svenskt skogsbruk: Grön douglas och grå douglas Båda har hög motståndskraft mot rotröta, utom i ungdomen
• Douglasgranen markförsurar mindre än tall och gran
• Viltbetas hårt Snytbaggeangrepp som på inhemska barrträd
• Lika eller något högre volymproduktion än inhemsk gran På sämre marker växer den bättre än gran
• Planteras gärna under skärm eller amträd
• Trädet lämnar det välkända träslaget Oregon pine Det är ett hårt, hållfast och rötbeständigt virke med röd och vacker ådring Källa: Skogsencyklopedin
vad som gjorde vad
– S k u l l e d e t h ä n d a n å g o n -
t i n g m e d g r a n e n , v i o d l a r j u bara gran och tall, att all gran
d ö r , d å h a r v i j u i n g a t r ä d k v a r a l l s D å k a n s k e d e t ä r b ä t t r e m e d e t t a l t e r n a t i v , V i måste titta på olika alternativ f ö r a t t s ä k r a u p p f r a m t i d e n o c h d å ä r d o u g l a s e t t b r a a lternativ
D e t f i n n s a l l t s å i n t e t i l lräckligt stora bestånd i Sveri-
g e ä n o c h d e t m e d f ö r e t t f ö r
l i t e t u n d e r l a g f ö r a t t s ä k e r t
k u n n a s ä g a n å g o t g e n e r e l l t Karin Hjelm berättar om försök man gjort för att komma u n d a n a t t p l a n t o r n a ä r k ä n sl i g a i b ö r j a n e f t e r p l a n t e r i n g – V i h a r f ö r s ö k t p l a n t e r a u n d e r s k ä r m o c h d å u n d e r b j ö r k s k ä r m o c h d å k l a r a r d e sig bättre undan frosten – D e t ä r e t t t i p s a t t i n t e plantera direkt på ett kalhyg-
Två majestätiska douglasgranar, på östgötsk mark, höjer sig över den omgivande skogen
ge utan att ha lite hög eller låg skärm som skyddar plantorna mot frostskador den första tiden De klarar skugga D e t b ä s t a ä r a t t t e s t
n o g a m e d a t t n o t e r a a l l t s o m händer
Text och bild: BO BÄCKMAN
Enligt ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen kan markägare som fått planerade avverkningar begränsade eller stoppade med stöd av artskyddsförordningen i vissa fall ha rätt till ersättning från staten.
R ä t t e n t i l l e r s ä t t n i n g b eh a n d l a s i t r e n y a d o m a r f r å n
Mark- och miljööverdomstolen I ett av fallen får markägaren ersättning, medan kraven avslås i två andra mål Ä r e n d e n a g ä l l e r p l a n e r a d e a v v e r k n i n g a r i B o l l e b y g d s , B o l l n ä s o c h S k e l l e f t e å k o mm u n e r I d e t v å f ö r s t a f a l l e n a n s e r d o m s t o l e n a t t m a r k -
ägarna inte har rätt till ersättn i n g f ö r b e g r ä n s n i n g a r n a , m e d a n b e d ö m n i n g e n b l i r e n annan i Skellefteåfallet
Domstolen utgår i samtliga f a l l f r å n H ö g s t a d o m s t o l e n s v ä g l e d a n d e a v g ö r a n d e f r å n 2023 (NJA 2023 s 291, ”Tjäderspelet i Malsättra”), där det slås fast att ersättning normalt i n t e s k a b e t a l a s v i d b e g r ä n sningar enligt artskyddsförordningen, men att undantag kan göras vid särskilda omständigheter
– Frågan om ersättning när
S k o g s s t y r e l s e n s t o p p a t e l l e r b e g r ä n s a t a v v e r k n i n g a r m e d h ä n v i s n i n g t i l l a r t s k y d d s f ö ro r d n i n g e n h a r v a r i t o k l a r under många år Trots Högsta
domstolens dom 2023 har int e a l l a f r å g o r f å t t s v a r , d ä r f ö r är det bra med ytterligare vägledning, säger Andrea Airosto i pressmeddelandet H o n h ä n v i s a r o c k s å t i l l r eg e r i n g e n s n y a p r o p o s i t i o n med förslag om att införa rätt till ersättning i lagstiftningen
I Skellefteå begränsades en planerad avverkning på grund av orkidéerna knärot och norna Mark- och miljööverdomstolen fastställer nu att markägaren ska få drygt en miljon k r o n o r i e r s ä t t n i n g s a m t e rsättning för rättegångskostnader Domstolen bedömer att begränsningen avsevärt försvårar
p å g å e n d e m a r k a n v ä n d n i n g och att det finns särskilda om-
s t ä n d i g h e t e r s o m g ö r a t t m a r k ä g a r e n i n t e e n s a m s k a b ä r a d e e k o n o m i s k a k o n s ekvenserna
I Bollebygd gällde ärendet en tjäderlekplats Domstolen a n s e r a t t m a r k a n v ä n d n i n g e n f ö r s v å r a s a v s e v ä r t , m e n a t t omständigheterna inte är tillr ä c k l i g t s ä r s k i l d a f ö r e r s ä t tn i n g , b l a n d a n n a t e f t e r s o m m a r k ä g a r e n k ä n t t i l l l e k p l a tsen
I Bollnäs stoppades avverkning på grund av ett revir för l a v s k r i k a Ä v e n d ä r b e d ö m e r d o m s t o l e n a t
Orkidéen knärot gav rätt till ersättning BILD: HANS HILLEWAERT/WIKIPEDIA
Men inte en begränsning på grund av tjäderlek BILD: DAVID PALMER/ WIKIPEDIA
Gullviks erbjuder ett komplett sortiment av växtskyddsprodukter och gödning till lantbruk, skogsbruk, trädgård och grönytor. Det är genom vår specialistkunskap, personliga rådgivning och goda service vi vinner våra kunders förtroende. Gullviks ingår Bröderna Berner AB och är Sveriges ledande företag när det gäller växtskydd. Bröderna Berner AB är ett helägt dotterbolag till Berner Aktiebolag med sitt huvudsäte i Helsingfors.
Med f in u ts ikt öv er Slätba ken
Bertils väg 1, slätBaken
Mangårdsbyggnad med fin utsikt över vattnet. 36 hektar land, 50 hektar vatten, jakt, fiske och konstgjord insjö Välkommen till Bertils väg 1 som är till salu S
vackra skärgården vid Sankt Anna och s
anor Här finns otroligt mycket histo-
oc h än da in i Söde rk öpin g L än gs t in
nal
Stegeborgs slottsruin, belägen på en ö n å g o n s t a n
t t e n a v S
k e n ä r i n t e b a r a e n h i s t o r i s k t r i k p l a t s , u t a n också en levande plats med hamnkrog och annat
P å S l ä t b a k e n s n o r r a s t r a n d
Vikbolandet, Östergötlands Österlen,
bud för fritid, av natur, av historia och så vidare alldeles runt omkring Söderk ö p i n g e
nat man kan önska eller behöva
” fastighetens adress uppkallad efter Bertil den sista yrkesfiskaren i Slät-
b a k e n N u v a r a n d e s l ä k t f ö r v ä r v a d e f a s t i g h e t e n 1 9 3 6 o c h f ö r u t o m a t t l i v -
n ä r a s i g p å f i s k e , h a r m a n ä v e n h a f t m j ö l k k o r o c h f å r p å g å r d e n ” S o m
n ä m n t s f i n n s h i s t o r i e n v a n l i g e n m e d på något sätt i den här bygden
B o s t a d s b y g g n a d e n f r å n 1 9 0 9 h a r ett lite högre läge som ger en härlig ut-
s i k t ö v e r S l ä t b a k e n D e n o m g e s a v e n t r ä d g å r d s t o m t d ä r m a n f i n n e r b u s k a r och träd som jasmin, syrener och flera
s o r t e r s ä p p e l t r ä d B o a r e a n ä r o m 8 0
k v a d r a t m e t e r m e d k ö k o c h v a r d a g sr u m p å n e d r e p l a n o c h b a l k o n g s a m t t v å s o v r u m e n t r a p p a u p p H u s e t ä r i d a g s l ä g e t b e h o v a v e n o m f a t t a n d e r enovering eller annan åtgärd
H ä r f i n n s f ö r s t å s ä v e n e k o n o m i -
b y g g n a d e r L a d u g å r d e n h a r e n ä l d r e
d j u r d e l , l o g e o c h m a g a s i n m e d l o f t
V a d s o m a b s o l u t m å s t e f i n n a s p å e n sådan här fastighet är förstår en sjöbod o c h d e t f i n n s D e n ä r o m 3 0 k v a d r a tm e t e r V i d a r e f i n n s e n b o d , h ö n s h u s och ett garage
Bostadsbyggnad: Byggår 1909 1½plansvilla Boarea 80 kvm Torpargrund Trädgårdstomt med Jasmin Syrener Klätterhortensia samt äppelträd av flera sorter
m a n u n g e f ä r h a l v v ä g s till Stegeborg I Sjöhagen finns det fler a s j ö n ä r a f a s t i g h e t e r E n a v d e s s a ä r Bertils väg 1 och den är till salu D e t k a n s k e l i t e o v ä n t a d e n a m n e t i a d r e s s e n h a r s i n h e d r a n d e f ö r k l a r i n g Mäklaren skriver:
Ladugård: Area ca 257 kvm Äldre djurdel delvis med betonggolv Loge med delvis trägolv Magasin med loft Sjöbod: Area ca 30 kvm Rum med trägolv och vedspis (ej godkänd) Fiskeförråd med trägolv Bod Hönshus Garage
Areal: Taxerad markareal 36 ha Skog 16 ha, åker 6 ha bete 1 ha Vattenareal 50 ha
F a s t i g h e t e n s t o t a l a a r e a l u p p g å r t i l l 3 6 h e k t a r l a n d o c h 5 0 v a t t e n S k o g e n ä r t
ningen av skog, åker och bete på marka r e a l e n v a r i e r a r
t t f i n n s o c h m a n k a n j a g a d o v h j o r t , r å d j u r , v i l d s v i n o c h ä l g Ä v e n f i s k
jakt och fiske kan bli köparens vid tillträdet Det är bara en dryg mil till Söderkö-
h verka här
Text: BO BÄCKMAN
Jakt: Jakt på dovhjort rådjur vildsvin och älg Fastigheten ingår i Sankt Anna älgskötselområde Fiske: Fiskerätt i Slätbaken Konstgjord sjö: 2 ha Anlagd på 1980talet Tidigare har man haft gösodling i sjön
Bryggor: Två bryggor i öster plats för ca 10 båtar även en mindre brygga i väster
Pris: 8 500 000 kr Utgångspris Ansvarig mäklare: Rebecca Regnander, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, telefon 0709-99 23 75, mail: rebecca regnander@lansfast se
KORTA FAKTA BERTILS VÄG 1, SLÄTBAKEN
Stora inom
lantbruksdäck
Tel 0142-415 02 · www.skanningegummiverkstad.se
Levererar allt i grusbranschen.
Vi utför: Bredgrusning och spårgrusning Lossning och lastning med lastmaskin Större och mindre schaktarbeten Joakim 070-600 19 72
Vi hjälper dig med:
• Personbilsdäck
• Lastbilsdäck
• Traktordäck
• Däckhotell
Däckcentralen i Skänninge AB 0142-405 24 • Verkstadsvägen 6 dackteam.se/dackcentralen-skanninge
• Service • Fälgar
Vill du ha något mer att läsa?
Länstidningen Östergötland bjuder på unika reportage från länets alla kommuner Evenemangstips tv-tablå korsord och serier och mycket mer! Tidningen delas ut med Postnord innan helgen och når ALLA hushåll, även på landsbygden
Vi utkommer med 45 nummer per år och med autogiro betalar du bara 87 kronor/månad
Ring 0141-560 03 eller gå in på www lanstidningen se
VIKINGSTAD ÅKERI AB
Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.
VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB
Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.
Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.
•Lagerförsäljning av Gjøcos kompletta färgsortiment
Vi målar allt ifrån Småland till Uppland
Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se
Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren!
Nyheter, reportage och inspiration om jordbruk, skogsbruk, djurhållning och odling – för dig som bor på gård eller bara älskar livet på landet Vill du synas med annons i tidningen? Ring 0141-560 09 så hjälper vi dig!
SNABB-SAKER-EFFEKTIV
Även lämplig för sågytor
1m 3 /min
- Ny effektiv utmatningstransportör -Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem - Lågt effektbehov - Passar alla traktorer
Se video på hemsidan
- Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver samt lastar. Allt medan du lägger på ny långved...
DAHLBERG MASKIN AB Tel. 0612-503 62
www.dahlberg-maskinab.se
Inasiv art äter upp daggmaskarna
Svårbedömt hot från nyupptäckta plattmasken Obama nungara
INVASIV ART (JB)
En av de nyare invasiva arterna är lövplattmasken Den är ett rovdjur som äter sådant som daggmaskar, vilket påverkar jordhälsan och kan leda till flera problem
S v e r i g e s l a n t b r u k s u n i v e rsitet, SLU, presenterade nylig e n n å g r a r ö n o m p l a t t m a s -
k e n O b a m a n u n g a r a , l ö vp l a t t m a s k , s o m s n a b b t s p r i -
d e r s i g i n o r r a E u r o p a M a sken skapar oro för försämrad jordhälsa eftersom den livnär sig daggmaskar, som är så vik-
t i g a f ö r j o r d e n a t t m a n o f t a s e r r i k l i g t m e d d a g g m a s k a r som ett kvitto på bra jord
L ö v p l a t t m a s k e n O b a m a
n u n g a r a ä r e n f ö r S v e r i g e s v i d k o m m a n d e t ä m l i g e n n y f r ä m m a n d e i n v a s i v a r t D e n u p p t ä c k t e s h ä r s å s e n t s o m i n o v e m b e r 2 0 2 4 Ä r d å o r o n b e f o g a d f ö r a t t l ö v p l a t t m a sken i förlängningen ska utgöra ett problem för det svenska lantbruket?
P e t e r W i t z g a l l , p r o f e s s o r emeritus vid institutionen för v ä x t s k y d d s b i o l o g i p å S L U , menar att man ännu vet för lite om plattmasken för att ut-
t a l a s i g s ä k e r t o m d e s s p å v e rkan – Ingen kan säga det, svarar
h a n D e t ä r o m ö j l i g t D e t v o r e i n t e s e r i ö s t a t t f ö r s ö k a förutse sådant
– Det man kan säga är att i
S k o t t l a n d h a r m a n u p p t ä c k t en liknande plattmask genom a t t d e t i n t e f a n n s m u l l v a d a r k v a r p å b e t e s m a r k e r A n l e dn i n g e n t i l l a t t d e t i n t e f a n n s eller var väldigt få, är att mull-
v a d a r l i v n ä r s i g p å d a g g m a sk a r o c h p o p u l a t i o n e n a v daggmaskar har minskat
Enligt beskrivningar av löv-
p l a t t m a s k e n s å h ä r s t a m m a r den från Sydamerika, kanske f r ä m s t f r å n B r a s i l i e n o c h A rg e n t i n a I n t e m i n s t k l i m a t e t h ä r b o r d e j u d ä r f ö r g ö r a a t t d e n i n t e t r i v s e l l e r ö v e r l e v e r , men riktigt så enkelt är det inte – K l i m a t f ö r ä n d r i n g a r o c h
t o r k a s l å r m o t a l l s l a g s m a r k
s å o m d a g g m a s k a r p å v e r k a s
negativt är det säkerligen ingen fördel för plattmasken Sedan vet man inte om den kanske trivs i skog, den härstammar från skogar i södra Brasi-
l i e n o c h A r g e n t i n a , m e n d e t
ä r v ä l d i g t s v å r t a t t b e d ö m a i
dagsläget – Till exempel är klimatet i P a r i s i n t e s å p a s s m y c k e t a nn o r l u n d a ä n i s ö d r a S v e r i g e
Det är ingen större skillnad
I a n d r a e u r o p e i s k a l ä n d e r h a r p l a t t m a s k a r n a e t a b l e r a t s så pass att folk går och plockar precis som man gjorde föru t m e d m ö r d a r s n i g l a r n a , b er ä t t a r P e t e r W i t z g a l l M ä nn i s k o r s o m v å r d a r s i n a t r ä dg å r d a r p l o c k a r h u n d r a t a l s plattmaskar
– S e d a n ä r d e t s å a t t m a n hade en viss förhoppning om att torrperioder skulle slå hårt mot masken, men den överle-
v e r g e n o m a t t d r a s i g u n d a n , u n d e r s t e n a r o c h s t e n l ä g gn i n g a r D e n d r a r s i g t i l l b a k a och kommer upp igen
– D e t ä r g a n s k a s t o r a p op u l a t i o n e r p å k o n t i n e n t e n , ä v e n i H o l l a n d o c h n o r r a Tyskland Det är för att stora
v ä x t p a r t i e r s o m k o m m e r i n till plantskolorna oftast är väldigt kontaminerade
D e t p å m i n n e r m y c k e t o m mördarsniglarna och de är något man får lära sig leva med, men det finns bland annat en stor skillnad
– D e t h a r j ä m f ö r t s m e d mördarsniglar och det var nå-
Lövplattmasken finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter Maskarna är en topp-predator, vilket betyder att ingen annan äter dem BILD: WIKIPEDIA
g o n s o m s a a t t m a n e g e n t l igen borde gjort större insatser m o t s n i g l a r n a S k i l l n a d e n ä r att mördarsniglarna bara äter växter
– P l a t t m a s k a r n a k a l l a s t o p p - p r e d a t o r e r , d e t b e t y d e r a t t i n g e n a n n a n ä t e r d e m
Precis som med en örn, ingen käkar en örn – Ä n s å l ä n g e v e t m a n i n t e om någon fågel som äter mask a r n a D e t s v å r t a t t v e t a v a rf ö r , m e n k a n s k e f ö r a t t d e ä r t o x i s k a I d a g s l ä g e t v e t m a n i n t e o m d e t f i n n s a n d r a d j u r som kommer äta dem
Vad man ska göra åt plattmaskarna är än så länge en öppen fråga, men idéer finns och
m a n k a n f ö r e b y g g a s p r i d -
ningen genom ett antal åtgärder Att växtpartier som lever e r a s t i l l p l a n t s k o l o r s ö k s genom med särskilt utbildade s ö k h u n d a r ä r e n S L U h a r i s i n f o r s k n i n g a n v ä n t h u n d a r
f r å n f ö r e t a g e t B y r a c k a F o re v e r , m e n ” m a s k p r o j e k t e t ” har avslutats – Det gick inte att finansiera, konstaterar Peter Witzgall K a r t l ä g g n i n g h a d e d e f i n i t i v t varit bra och i dagsläget är det e n d a m a n k a n g ö r a a t t s ö k a med hund Man hade egentlig e n v e l a t k a r t l ä g g a p å l a n ds k a p s n i v å o c h d å b l i r d e t j u svårt med hundarna eftersom det blir större arbetsinsats
Text: BO BÄCKMAN
LÖVPLATTMASKEN
Sedan den 7 augusti 2025 är lövplattmasken (Obama nungara) reglerad enligt EU-förordning 1143/2014 och finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter Det innebär att det är förbjudet att avsiktligen hålla arten, att låta den växa, att överlåta eller utbyta den, samt släppa ut den i miljön Det betyder även att alla medlemsländer kommer behöva vidta åtgärder för att minska spridningen
Några kännetecken
Lövplattmasken är som fullvuxen cirka 5–8 cm lång och ca 0,5 cm bred De nykläckta lövplattmaskarna är bara någon millimeter stora Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun med svarta längsgående linjer Undersidan är beige Kroppen är helt slät Den har inga ringsegment eller fåror Eftersom den också är slemmig kan en ficklampa underlätta sökandet då det ofta glänser till när den får ljus på sig Äggen är 0,5 cm stora och först röda men blir sedan mörkbruna Den lever på jordytan och hittas i naturen oftast under träbitar, stenar och löv Källa: Länsstyrelsen Skåne
God följsamhet av regler för gödsel och växtskydd
JORDBRUK (LT)
Enligt ett pressmeddelande från Jordbruksverket visar ett nationellt tillsynsprojekt att svenska jordbrukare i stor utsträckning följer reglerna för spridning av gödsel och växtskyddsmedel
P r o j e k t e t g e n o m f ö r d e s u n d e r 2 0 2 5 i s a m a r b e t e m e l l a n J o r d b r u k s v e r k e t , kommuner och länsstyrelser
T o t a l t d e l t o g 7 9 k o m m u n e r o c h n ä r m a r e 6 0 0 i n s p e k t i on e r g e n o m f ö r d e s r u n t o m i landet
Syftet med tillsynen var att f ö l j a u p p h u r r e g l e r n a e f t e rlevs för att kunna öka livsmedelsproduktionen och samti-
digt skydda sjöar och vattendrag
Resultaten visar att 98 proc e n t a v j o r d b r u k a r n a h a d e tillräckligt stor andel bevuxen m a r k u n d e r h ö s t o c h v i n t e r R e g l e r n a f ö r s p r i d n i n g a v stallgödsel följdes enligt Jordb r u k s v e r k e t a v i p r i n c i p a l l a som kontrollerades Även reg l e r n a k r i n g a n v ä n d n i n g a v växtskyddsmedel följdes i stor utsträckning
V i d t i l l s y n s b e s ö k e n n o t er a d e s d o c k v i s s a å t e r k o mmande brister Det handlade bland annat om avsmalnande skyddszoner runt dräneringsb r u n n a r o c h t r a s i g a b r u n n s -
lock
– D e t h a r v a r i t l ä r o r i k t a t t g å ö v e r f ä l t e n t i l l s a m m a n s m e d j o r d b r u k a r e n D
v b r a d i s k
i o n e r o m g r ö d a n o c h j a g f i c k l ä r a m i g m e r o m d e o g r ä
n d r e a s E
frost, miljöinspektör på Trelleborgs kommun, i pressmeddelandet Han har utfört 3 5 tills y nsbesök i projektet
D e n s e n a s t e n a t i o n e l l a u p p f ö l j n i n g e n a v o m r å d e t g e n o m f ö r d e s 2 0 1 9 E n l i g t J o r d b r u k s v e r k e t h a r u t v e c klingen sedan dess varit positiv på flera områden Fler dräner i n g s b r u n n a r ä r n u i g o t t skick, fler jordbrukare myllar n e r s t a l l g ö d s e l i n o m r ä t t t i d o c h f l e r v ä l j e r l ä m p l i g a p l a ts e r f ö r t i l l f ä l l i g l a g r i n g a v gödsel i fält inför spridning
De brister som fortfarande f i n n s i n o m o m r å d e t v ä x ts k y d d s m e d e l g ä l l e r f r ä m s t dokumentation av anpassade skyddsavstånd i sprutjournal e r F ö r a t t a v g ö r a v i l k a
s k y d d s a v s t å n d s o m k r ä v s v i d
s p r i d n i n g n ä r a k ä n s l i g a m i l -
j ö e r , e x e m p e l v i s s t e n m u r a r , å k e r h o l m a r o c h e k o l o g i s k a odlingar, används Kemikaliei n s p e k t i o n e n s s å k a l l a d e Hjälpreda för lantbruksspruta med bom
Närmare 600 inspektioner genomfördes runt om i landet under ett tillsynsprojekt som visade att svenska lantbrukare är bra på att följa regler kring gödsel och växtskydd
BILD: PEXELS
– I d a g l ä g g e r v i b e t y d l i g t större fokus på att gå igenom h u r H j ä l p r e d a n s k a a n v ä nd a s , s ä g e r M a r i a T h o r , v ä x ts k y d d s h a n d l ä g g a r e p å J o r db r u k s v e r k e t , i p r e s s m e ddelandet H o n f r a m h å l l e r a t t d e n som sprider växtskyddsmedel b e h ö v e r u t r u s t n i n g f ö r a t t m ä t a t e m p e r a t u r o c h v i n df ö r h å l l a n d e n s a m t e n v i m p e l f ö r a t t k u n n a a n v ä n d a v ä gledningen korrekt
Redaktionen
Granbarkborren svärmar
bland stormfällda granar
Vårvärmen har väckt granbarkborrarna som nu svärmar i områdena där stormarna Johannes och Dave drog fram under vintern. Det visar Skogsstyrelsens svärmningsövervakning. Om de nedblåsta granarna blir liggande i skogen ökar risken för att granbarkborrarna massförökar sig.
N e d b l å s t a g r a n a r s o m i n t e
h u n n i t t a s o m h a n d e f t e r v i nterns stormar är attraktiva för
g r a n b a r k b o r r a r n a a t t f ö r ö k a s i g i I G ä v l e b o r g s , D a l a r n a s och Västernorrlands län ligger d e t f o r t f a r a n d e m y c k e t v i r k e k v a r e f t e r s t o r m e n J o h a n n e s som fällde närmare 11 miljoner kubikmeter Stormen Dave som drog in över Götaland i april fällde drygt två miljoner kubikmeter med en betydande mängd spridda vindfällen
S k o g s s t y r e l s e n s s v ä r mn i n g s ö v e r v a k n i n g v i s a r a t t g r a n b a r k b o r r a r n a n u b ö r j a t f l y g a p å d e f l e s t a p l a t s e r i d e b å d a s t o r m o m r å d e n a , f ö r u to m l ä n g s t i n o r r S t ö r s t a f ä l lf å n g s t e r n a h a r g j o r t s i D a l a rnas och Gävleborgs län Bety-
Sprutor
dande mängder vindfällen lig-
g e r f o r t f a r a n d e k v a r i d e s s a
områden Orsakerna är bland annat otillräcklig maskin- och transportkapacitet, otillgängliga skogsvägar och att virkeslagren börjar bli fyllda på många håll
– N u ä r d e t v i k t i g t a t t a l l a a k t ö r e r i k e d j a n , ä v e n v i s o m myndighet, gör allt vad vi kan för att försöka motverka att det b l i r n y a s t o r a g r a n b a r k b o r r eangrepp till följd av stormarna D e t f i n n s g o t t o m v i n d f ä l l e n för granbarkborrarna att föröka sig i och om de inte tas omhand finns risk för angrepp på s t å e n d e s k o g n ä s t
skadesamordnare på Skogsstyrelsen
Källa: Skogsstyrelsen
Vi köper & säljer
Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde
Hanna eller Anders når ni på: Tel 013-23 44 64/65
Vår hemsida hittar du på www jordbrukaren se
Skogsstyrelsens råd till markägare i stormdrabbade områden:
• Kontrollera vindfällen av gran kontinuerligt under svärmningsperioden Ett vanligt tecken på angrepp är små högar av rödbrunt borrmjöl på stammen
• Om vindfällen angrips – se till att få ut virket ur skogen, eller ta bort barken så att ägg och larver dör Efter ett angrepp tar det ungefär åtta till tio veckor innan de nyutvecklade granbarkborrarna lämnar trädet
Barrträd som blåst ner eller skadats i Gävleborgs och Dalarnas län (utom Transtrand, Idre och Särna distrikt) samt alla län söder därom måste forslas till skogsindustri eller större virkesterminal senast 1 juli För övriga län i norra Sverige måste virket ut senast den 15 juli
MASKINSERVICE
Benny Andersson Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34
BEGAGNADE TRAKTORDELAR
Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.
TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!
0431-222 90 info@ttshop.se tradgardsteknik.se
Vi målar följande fasader: Rödfärgade Reveterade Oljefärgade
Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning
Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
SOFABSanering & Färg AB 0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se
Välkommen att annonsera i Jordbrukaren! Ring 0141-560 09 så hjälper vi dig!
Djurskydd: Allt fler kontroller görs
Även arbetsinsatserna kopplade till djurskydd ökar visar Jordbr uksverket
SVERIGE (JB)
Antalet fysiska djurskyddskontroller
ökade, liksom det totala antalet arbetsinsatser kopplade till djurskydd. Det visar Jordbruksverkets sammanställning av kontrollmyndigheternas arbete under 2025 Andelen kontroller där länsstyrelserna upptäckt brister i djurskyddet ligger på samma nivå som tidigare år – men omhändertaganden av katter och hundar fortsätter att öka.
F ö r a t t s ä k r a a t t a l l a s o m håller djur – det vill säga allti f r å n l a n t b r u k a r e o c h s ä l ls k a p s d j u r s ä g a r e t i l l z o o b u t ik e r , d j u r p a r k e r o c h f ö r s ö k sdjursverksamheter – följer de d j u r s k y d d s r e g l e r s o m f i n n s , genomför länsstyrelserna varje år ett stort antal kontroller I Djurskyddsrapporten 2025
g e r J o r d b r u k s v e r k e t e n s a m -
l a d b i l d a v k o n t r o l l v e r k s a mh e t e n u n d e r d e t g å n g n a å r e t Rapporten visar att länssty-
r e l s e r n a u n d e r 2 0 2 5 g j o r d e över 8 700 rutinkontroller på plats, vilket är en ökning med nästan 900 kontroller jämfört
m e d 2 0 2 4 L ä n s s t y r e l s e r n a s s a m t l i g a a r b e t s i n s a t s e r u p pgick till totalt 25 200 Det är
d e t h ö g s t a r e s u l t a t e t s e d a n d e n n a s i f f r a b ö r j a d e t a s f r a m år 2015
S a m t i d i g t m i n s k a d e k o nt r o l l e r n a a v a n l ä g g n i n g a r m e d f ö r s ö k s d j u r f r å n 2 1 t i l l 15 procent, vilket är allvarligt d å E U : s k r a v ä r a t t m i n s t e n tredjedel av dessa verksamhe-
t e r s k a k o n t r o l l e r a s v a r j e å r
L ä n s s t y r e l s e r n a n å d d e i n t e
h e l l e r d e t n a t i o n e l l a m å l e t
Länsstyrelserna ser i samband med kontrollerna att den sociala och ekonomiska utsattheten har ökat Att ha djur är kostsamt och krävande och när människor får det sämre ekonomiskt kan det påverka deras förmåga att ta hand om sina djur på ett tillfredsställande sätt
– V i s e r e n p o s i t i v t r e n d i a t t a n t a l e t r u t i n k o n t r o l l e r ö k a r j ä m f ö r t m e d d e s e n a s t e åren, men för att nå de nation e l l a m å l e n s å b e h ö v e r ö kn in ge n b li än n u s t örre Kont r o l l e r n a ä r v i k t i g a f ö r a t t s äk e r s t ä l l a a t t v i h a r e n b r a d j u r h å l l n i n g b l a n d v å r a l i v sm e d e l s p r o d u c e r a n d e d j u r och i förlängningen också för
a t t b i b e h å l l a e t t g o t t f ö r t r oe n d e f ö r s v e n s k l i v s m e d e l sp r o d u k t i o n , s ä g e r M a l i n W å h l s t e d t , d j u r s k y d d s h a n dläggare på Jordbruksverket N ä r d e t g ä l l e r d e b r i s t e r s o m f r a m k o m m i t i s a m b a n d med kontrollerna, är resultaten likvärdiga jämfört med tid i g a r e å r V a n l i g a s t b l a n d lantbrukets djur var att grisar s a k n a d e t o r r a e l l e r r e n a l i g gytor På gårdar med nötkreat u r v a r d e n m e s t f r e k v e n t a bristen att djuren inte var tillfredsställande rena För hästhållning var brister relaterade
o m a t t m i n s t 1 0 p r o c e n t a v d j u r h å l l a r e m e d l i v s m e d e l sp r o d u c e r a n d e d j u r s k a k o ntrolleras, utan landade på 6,8 p r o c e n t i g e n o m s n i t t – m e d s t o r a v a r i a t i o n e r m e l l a n l änen
En ny djurskyddsrapport visar att Länsstyrelserna hanterar fler ärenden och gör fler kontroller
t i l l i n r e d n i n g f o r t s a t t v a n l igast förekommande – Även om statistiken visar a t t d e f l e s t a h å l l e r o c h s k ö t e r sina djur på ett bra sätt, finns d e t s a m t i d i g t o m r å d e n d ä r b r i s t e r ä r v a n l i g t f ö r e k o mm a n d e D e t t a a r b e t a r v i o c h branschen med, men mer insatser krävs för att säkra djurv ä l f ä r d e n f ö r a l l a d j u r s o m
h å l l s a v m ä n n i s k o r , s ä g e r Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket
U n d e r 2 0 2 5 ö k a d e a n t a l e t i n k o m n a k l a g o m å l s ä r e n d e n kraftigt, det vill säga ärenden
d ä r n å g o n k o n t a k t a r l ä n s s t y -
r e l s e n m e d e n m i s s t a n k e o m
b r i s t a n d e d j u r s k y d d C i r k a
16 000 klagomål kom in, vilket är det högsta noterade ant a l e t h i t t i l l s I 7 4 p r o c e n t a v d e k l a g o m å l s o m f ö l j s u p p g e n o m f y s i s k k o n t r o l l p å
p l a t s k o n s t a t e r a d e s b r i s t e r i djurhållningen
Rutinkontrollerna och kla-
g o m å l s k o n t r o l l e r n a r e s u l t erade sammantaget i 530 åtals-
a n m ä l n i n g a r , 3 5 1 b e s l u t o m djurförbud samt 1 158 beslut
o m o m h ä n d e r t a g a n d e a v
d j u r E n k l a r m a j o r i t e t – 8 2
p r o c e n t – a v a l l a b e s l u t o m
Länsstyrelsernas djurskyddsarbete i siffror
• Under 2025 gjorde länsstyrelserna 8 713 fysiska kontroller, vilket är en ökning med 873 kontroller jämfört med 2024, samt tog emot 16 032 klagomål om bristande djurhållning, vilket är det högsta noterade antalet hittills
• Rutinkontroller av anläggningar med försöksdjur minskade från 21 till 15 procent Det innebär att länsstyrelserna inte når kravet i EU:s försöksdjursdirektiv om att kontrollera en tredjedel av verksamheter som använder försöksdjur
• Rutinkontroller av anläggningar med livsmedelsproducerande djur ökade från 5 4 till 6 8 procent 6 av 21 länsstyrelser nådde upp till målet på 10 procent
• Totalt under 2025 fattade länsstyrelserna 3 629 beslut varav 530 åtalsanmälningar 1 158 beslut om omhändertaganden och 351 beslut om djurförbud
o m h ä n d e r t a g a n d e n g ä l l d e hundar eller katter
– Länsstyrelserna ser i sam-
b a n d m e d k o n t r o l l e r n a a t t d e n s o c i a l a o c h e k o n o m i s k a u t s a t t h e t e n h a r ö k a t A t t h a d j u r ä r k o s t s a m t o c h k r äv a n d e o c h n ä r m ä n n i s k o r f å r d e t s ä m r e e k o n o m i s k t k a n det påverka deras förmåga att t a h a n d o m s i n a d j u r p å e t t tillfredsställande sätt Just när det gäller sällskapsdjur var det u n d e r f ö r r a å r e t e x e m p e l v i s vanligt att djuren inte fått vet e r i n ä r v å r d i d e n u t s t r ä c kn i n g s o m d e b e h ö v t , s ä g e r Malin Wåhlstedt
Källa: Jordbruksverket
Minskade medel inom det statliga viltskadeanslaget
VILTSKADOR (JB) Det statliga viltskadeanslag som fördelas av Länsstyrelsen har minskat under det senaste året Den nationella budgeten väntas dessutom minska ytterligare under kommande år, vilket påverkar möjligheterna att finansiera bidrag och ersättningar för viltskador i samma omfattning som tidigare skriver Länsstyrelsen i ett pressmedeelande
V i l t s k a d e a n s l a g e t a n v ä n d s främst till skadeförebyggande å t g ä r d e r , e r s ä t t n i n g f ö r v i l tskador, besiktning, utbildning och information
Bidrag kan exempelvis ges till rovdjursavvisande stängsel för tamdjur, skyddsvästar till j a k t h u n d a r s a m t s k r ä m s e låtgärder mot tranor, gäss och svanar
M e d l e n a n v ä n d s ä v e n f ö r att ersätta skador som orsakas
av fredade viltarter, exempelv i s r o v d j u r s a n g r e p p p å t a mdjur eller vissa fågelskador på grödor
F ö r d e n s o m s ö k e r , e l l e r planerar att söka, bidrag eller
e r s ä t t n i n g a r ä r d e t v i k t i g t a t t känna till att viltskadeanslaget minskar och vilka konsekvens e r d e t k a n f å D e t k a n b l a n d annat innebära att:
• f ä r r e a n s ö k n i n g a r o m b idrag eller ersättningar kan beviljas
• t y d l i g a r e p r i o r i t e r i n g a r behöver göras mellan inkom-
n a a n s ö k n i n g a r o c h e r s ä t tningsärenden
• bidragsnivåer kan behöva begränsas
• v i s s a s k a d e f ö r e b y g g a n d e å t g
r k a n
t e r a s f ö r e andra V i l k a å t g ä r d e r s o m p r i o r iteras varierar mellan olika län b e r o e n d e p å v i l k a t y p e r a v skador som förekommer
– S e d a n d e n 1 j a n u a r i h a r L ä n s s t y r e l s e n b l i v i t m e r r es t r i k t i v i t i l l ä m p n i n g e n a v Viltskadecenters rekommendationer kring prioriteringar, e f t e r s o m d e t f u n n i t s k ä n n edom om att dessa förändringar var på väg, säger Kristoffer Hellberg, chef för Avdelning-
e n f ö r d j u r , l a n d s b y g d o c h l i v s m e d e l v i d L ä n s s t y r e l s e n Östergötland
D e t i n n e b ä r e x e m p e l v i s a t t b i d r a g t i l l r o v d j u r s a v v isande stängsel eller skyddsväst till hund i första hand priorit e r a s t i l l v e r k s a m h e t e r i n o m vargrevir
N ä r d e t g ä l l e r f å g e l s k a d o r på odlingsmark prioriteras bid r a g f ö r s k a d o r o r s a k a d e a v fredade arter, exempelvis trana och svan Länsstyrelsen arbetar för att använda tillgängliga medel så e f f e k t i v t s o m m ö j l i g t o c h kommer även fortsättningsvis att prioritera åtgärder som bed ö m s g e g o d s k a d e f ö r e b y gg a n d e e f f e k t o c h b i d r a t i l l långsiktigt hållbara lösningar
minskade anslagen innebär exempelvis att bidrag till rovdjursavvisande stängsel i första hand prioriteras till verksamheter inom vargrevir BILD: PIXHILL
i länet Det finns inte möjlighet att omfördela eller använd a a n d r a a n s l a g f ö r a t t t ä c k
BILD: PIXHILL
Samarbete bakom tekniska framsteg
Drönargallring tar nästa steg – två träd kan skördas utan mellanlandning
SKOG (JB)
Sveaskog och AirForestry meddelar i ett pressmeddelande att deras samarbete har lett till flera tekniska framsteg inom skogsbruket Det senaste projektet visar, enligt bolagen, att gallring med hjälp av drönare nu kan genomföras genom att två träd skördas i följd utan att drönaren behöver mellanlanda.
S a m a r b e t e t i n l e d d e s 2 0 2 1 m e d a m b i t i o n e n a t t m i n s k a k o l d i o x i d a v t r y c k e t
ring och reducera körskador i skogen
B o l a g e n f r a m h å l l e r ä v e n a t t g a l l r i n g f r å n l u f t e n k a n bidra till att kvarstående träd
b l i r m e r m o t s t å n d s k r a f t i g a mot stormar, insektsangrepp o c h s v a m p s j u k d o m a r e f t e r -
s o m m a r k p å v e r k a n o c h s k a -
d o r p å s t a m m a r o c h r o t s y s -
t e m m i n s k a r j ä m f ö r t m e d traditionell gallring
S v e a s k o g s v d E r i k B r a n d sma säger att tekniken ligger i
l i n j
n l u f t e
c h A I k a n s k a p a n y a m ö j l i g h e t e r för ett effektivt skogsbruk
A i r F o r e s t r y h a r s e d a n starten 2020 utvecklat en hele l e k t r i s k d r ö n a r e m e d e t t v i n g s p a n n p å 6 , 2 m e t e r o c h e t t i n t e g r e r a t s k ö r d a r a g g r eg a t S y s t e m e t u p p g e s k u n n a lyfta omkring 200 kilo
A i r F o r e s t r y s v d o c h g r u nd a r e C a r o l i n e W a l e r u d b eskriver samarbetet med Svea-
s k o g s o m v i k t i g t f ö r b o l a g e t s utveckling och lyfter fram betydelsen av samverkan mellan startups och större företag för att stärka svensk och europeisk konkurrenskraft
B o l a g e n u p p g e r v i d a r e a t t t e k n i k e n u n d e r p r o j e k t e t s g å n g h a r d e m o n s t r e r a t f l e r a t e k n i s k a m i l s t o l p a r , d ä ri b l a n d m ö j l i g h e t e n a t t s k ö rd a t v å t r ä d i s e k v e n s u t a n l a n d n i n g m e l l a n m o m e n t e n R e d a n 2 0 2 3 t e c k n a d e S v e a s k o g o c h A i r F o r e s t r y e t t s å k a l l a t o f f - t a k e - a v t a l s o m i n n e b ä r a t t S v e a s k o g p l a n er a r a t t a n v ä n d a A i r F o r e s t r y s
d r ö n a r e f ö r g a l l r i n g u n d e r perioden 2028–2035
Redaktionen
TILLFÄLLE!
UTFÖRSÄLJNING Stora betongrör
Vi säljer ut ett parti med stora betongrör.
Lämpliga till dagvatten, vägrör, broposter m m. Dessa finns i olika utförande, hållfasthetsklasser och längd.
Exempel:
DN1400 Längd 2000 mm. Lagerställe Hallsberg
DN1600 Längd 1250 mm. Lagerställe Hjällbo
DN1600 Längd 1500 mm. Lagerställe Kil
DN1600 Längd 2200 mm. Lagerställe Hallsberg
DN1600 Längs 2200 mm. Fotrör, Lagerställe Hallsberg
DN2000 Längd 1500 mm. Lagerställe Hallsberg
För beställning
och frågor, ring: 010-455 24 21
Frakt kan ordnas
AirForestrys helelektriska drönare har ett vingspann på 6,2 meter och ett integrerat skördaraggregat Systemet uppges kunna lyfta omkring 200 kilo Under projektets gång har flera tekniska milstolpar demonstrerats, däribland möjligheten att skörda två träd i sekvens utan landning mellan momenten BILD: AIRFORESTRY
Vill du fortsätta vara aktiv markägare men slippa stora maskinköp och ekonomiska risker?
Genom att samarbeta med Maskinringen får du tillgång till moderna maskiner, kunnig personal och en effektiv arbetsmodell – utan att behöva äga hela maskinparken.
Du får möjlighet att:
•Fortsätta bruka din mark själv
•Behålla full kontroll över din gård
•Undvika dyra investeringar innan skörd
•Betala först när spannmålen är sålda
Maskinringen fungerar som en trygg partner –du betalar ett rimligt hektarpris, väljer själv vilka
moment du vill göra, och resten sköts av erfarna experter.
Vi kan hjälpa er med bland annat:
• Harvning
• Tröskning
• Sprutning & gödsling
• Jordbearbetning
• Spannmålstransporter
• Gårdsskötsel
Allt planeras enkelt via en personlig kontaktperson
– ett samtal, sen är jobbet igång. Smidigt, tryggt och kostnadseffektivt.
Lönsam drift – långsiktigt & hållbart
Vi arbetar med fokus på effektivitet, samarbete och lönsamhet. Genom
Maskinringen använder vi maskiner mer effektivt
över större areal – vilket ger bättre ekonomi och högre nyttjandegrad.
Fler fördelar med Maskinringen:
Bättre spannmålspriser
Lägre kostnader på utsäde & växtskydd
Samdriftsfördelar genom delade resurser
Ekonomisk trygghet –möjlighet till förskottsbetalning för arbetet
Med Maskinringen får du både maskiner och marknadskraft – och kan fortsätta driva din gård på ett tryggt, modernt och lönsamt sätt. Kontakta oss för mer information och ett samtal om hur vi kan samarbeta!
L ANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län
Färre brukar sin mark ekologiskt
Antalet ekologiska jordbr uksföretag blir färre men större
LANTBRUK (JB)
Arealen jordbruksmark som brukas ekologiskt minskar fortfarande och färre företag är verksamma inom ekologiskt jordbruk, men takten i förändringen är lägre än de senaste åren. Samtidigt fortsätter strukturen att förändras med färre men större företag. Regionalt finns stora skillnader i hur mycket mark som brukas ekologiskt
U n d e r 2 0 2 5 v a r 4 7 4 3 0 0
h e k t a r j o r d b r u k s m a r k o mställd eller under omställning t i l l e k
D e t v a r e n m i n s k n i n g m e d 21 400 hektar eller drygt fyra p r o c e n t j ä m f ö r t m e d 2 0 2 4
A r e a l m i n s k n i n g e n 2 0 2 5 v a r
d o c k b e t y d l i g t l ä g r e ä n å r e n
2 0 2 3 o c h 2 0 2 4 d å a r e a l e r n a m i n s k a d e m e d 4 7 1 0 0 r espektive 54 500 hektar
U n d e r 2 0 2 5 m i n s k a d e även antalet företag med ekologiskt brukad mark med 316
e l l e r å t t a p r o c e n t t i l l 3 6 6 9 f ö r e t a g S o m j ä m f ö r e l s e k a n n ä m n a s a t t d e t t o t a l a a n t a l e t j o r d b r u k s f ö r e t a g i S v e r i g e m i n s k a d e m e d d r y g t e n p r ocent 2025
D e n e k o l o g i s k t b r u k a d e
m a r k e n ö k a d e s t a d i g t f r a m t i l l 2 0 1 9 m e n h a r d ä r e f t e r m i n s k a t s u c c e s s i v t M e l l a n å r e n 2 0 1 9 o c h 2 0 2 5 m i ns k a d e a r e a l e n m e d 1 3 9 9 0 0 h e k t a r e l l e r m o t s v a r a n d e 2 3
procent
Antalet företag som brukar
j o r d b r u k s m a r k e k o l o g i s k t minskade under samma period med 1 989 företag eller 35
p r o c e n t D e t k a n s t ä l l a s i r elation till att det totala antalet
m i n s k a d e m e d k n a p p t 1 0 p r o c e n t m e l l a n 2
Diagrammet härintill visar att nästan 16 procent av Sve-
r s t , brukades drygt 20 procent av marken ekologiskt
Jämtland och Värmland är de län där andelen ekologiskt
b r u k a d j o r d b r u k s m a r k ä
som störst, knappt 30 respektive 29 procent Lägst andelar h
ö t a l a n d ä r d e t
l ä n s o m h a r d e n i s ä r k l a s s s t ö r s t a a r e a l e n e k o l o g i s k t b r u k a d m a r k , 1 0 7 0 0 0 h e kt a r L ä n e t s t o d d ä r m e d f ö r n ä s t a n 2 3 p r o c e n t a v d e n t o -
Diagram över andel ekologiskt brukad mark av den totala jordbruksmarken i Sverige 20052025 KÄLLA: JORDBRUKSVERKET
t a l a e k o l o g i s k t b r u k a d e a r e alen i Sverige 2025 Antalet företag som brukar sin mark ekologiskt har minskat men samtidigt blir företagen större vilket följer den
Källa: Jordbruksverket
LANTBRUK (JB) Med alla nödvändiga myndighetsgodkännanden klara för fusionen mellan Arla och tyska DMK Group kunde den träda i kraft den 1 juni och innebär att Europas största bondeägda mejerikooperativ bildas under namnet Arla.
Det sammanslagna kooperat iv e t s am lar 1 1 2 0 0 m j ölkb ö n d e r i s j u e u r opeiska länder, cirka 2 8 8 0 0 m e d a r b et a r e o c h e n å r l i g m j ö l k v o l y m p å 19,4 miljarder kilo
D e n s a m m a n l a g d a o m s ä t t n i n g e n u p pg å r t i l l ö v e r 2 0 m i ljarder euro
E n l i g t f ö r e t a g e s k a f u s i o n e n s t ä r k
livsmedelsproduktionen, öka innovationskraften och bidra till en tryggare livsmedelsförs ö r j n i n g i E u r o p a I n t e g r ationsarbetet inleds när fusionen träder i kraft
E n l i g t A r l a s k o n c e r n c h e f P e d e r T u b o r g h i n n e b ä r f usionen också ett tydligare ansvar i ett större sammanhang – Tillsammans kommer vi att bygga ett av Europas bästa m
