LANTBRUK. Sedan den 1 januari är så kallade virtuella stängsel tillåtna. Trots att de är efterlängtade och att de öppnar för nya möjligheter tycks starten för användningen långsam. Virtuella stängsel, ska hålla betesdjur inom ett område utan fysiska avgränsningar.
Med ett GPS-halsband på djuret kan djurägaren bestämma inom vilka gränser det får röra sig. ”Stängslet” handlar om ljud, en högtalare som markerar så fort djuret går utanför en viss gräns och styrs på så sätt till att befinna sig inom avsett område. Halsbandet kan vid behov även ge svaga elstötar för att hålla djuren inom dessa gränser.
SIDAN 10
Årlig rapport om lantbruket är här
LANTBRUK .Lantbruksbarometern 2026 visar generellt lite lägre lönsamhetsindex än förra barometern. Animaliesidan går fortsatt bättre än växtodlingen. Det finns också en hel del positiva trender i barometern exempelvis investeringsviljan som börjar vakna till på nytt. SIDAN 4
Här syns de kranförsedda lastbilarna med kapacitet att lyfta närmare 20 meter upp i luften. I var ända av fundamenten sitter en rejäl metallfot bultad sedan två takbalkar emellan och hopskruvade i ena änden på foten och i andra änden uppe i taknocken. BILD:
tar lagården form
Älmekulla ännu ett steg närmare ny mjölkladugård
LANTBRUK . I februarin kunde vi läsa om starten på den nya mjölkladugården i Älmekulla i Ydre. Snö och kyla gjorde att jobbet låg nere en tid men när vintern släppte sitt grepp dräne-
Mot ålderdomen med skräckblandad förtjusning!
SIDAN 2
För alla med lantbruksintresse!
Nyheter, reportage och inspiration om jordbruk, skogsbruk, djurhållning och odling – för dig som bor på gård eller bara älskar livet på landet.
Vill du synas med annons i tidningen? Ring 0141-560 09 så hjälper vi dig!
rades det bort vatten och grävdes hålor för holkar och fundament. Den 1 april kunde lastbilarna med betongfundamenten ta sig upp till gården då tjällossningen var över och vägarna
Skogspriser svagt uppåt trots tapp
höll. Alla fundament som vägde upp till åtta ton sattes på en dag. Man fyllde upp runt holkarna och gjöt ner grova gängstål i dem, till vilka stålstommens fötter sedan ska anslutas. SIDAN 8
SISTA SIDAN GÅRD TILL
Drömgård vid sjön Bjärsen
SIDAN 6
Seko Mixervagnar för alla behov...
Nya & begagnade.
• Tömningsfläktar från 11 till 37
Fylltömmare för omgående leverans.
med mycket hög kapacitet • Kastfläktar KK1600 och KK1800
JOHAN FÄLTH
Sedan 1 januari är virtuella stängsel tillåtna till nöt och får. Men trots många fördelar har ingen i länet nappat än. BILD: BO BÄCKMAN
Vill du att din annons ska synas här? Ring 0141-560 09.
Veckans Peter Borring: Mot ålderdomen med skräckblandad förtjusning!
Jag hade nöjet att nyligen få börja sätta en 5:a först i min ålder. Man måste välja att se det så men jag får erkänna att det är med skräckblandad förtjusning jag inträder den halvan av livet. En viss åldersnoja har jag nog när jag tänker efter, trots allt. Vad har man hunnit med, vad borde ha gjorts och vad har man inte gjort? Framförallt inser man att den där känslan att vara en ”pigg” uppstickare o ch underdog som utmanar etablissemanget med fräscha tankar, kanske är en självbild som måste revideras. Även om jag inte besitter några tyngre beslutspositioner eller ledaruppdrag, så har man trots allt byggt upp en rätt stort nätverk av människor i olika läger, en hel del erfarenhet och lite diversekunskap – som faktisk ger viss tyngd att tycka och i viss mån faktiskt snarare vara en del av ”gubbetabli ssemanget”. Med erfarenheten kommer också –inser
jag med viss skräck –också kunskapen om vad som funkar mindre bra och med detta kommer också lätt en ryggmärgsreflex att avfärda nya idéer. Antingen för att det inte är något nytt och vi har testat det förr och det funkade inte då eller för att det är helt nytt och kommer inte funka av olika skäl. Det är nog en av de dimensioner man får jobba med mest med stig ande ålder och tillhörande erfarenhet. Det vill säga att inte avfärda nya tankar instinktivt. För förändringsbenägna och entreprenöriella personer som ser förändring som det enda konstanta och positiva är detta kanske ingen fråga oavsett vilken ålder man är i. Men för personer som mig som uppskattar en
Framförallt inser man att den där känslan att vara en ”pigg” uppstickare och underdog som utmanar etablissemanget med fräscha tankar, kanske är en självbild som måste revideras.
viss stabilitet för att så mycket i vår omvärld ändå är så föränderligt, så är det lätt att problematisera och se hot i förändringar. Här gäller det att jobba med sig själv. Jag inser också med viss skräck att jag börjar bli så där gubbsur som jag sade till mig själv för 30 år sedan att jag inte skulle bli över krånglande teknik och nya byråkratiska påfund. Även här får man jobba med sig själv för att inte stoppa utvecklingen (varken tekniskt eller personligt) men samtidigt också inse att en viss sis till teknik. baserat på erfarenhet och kunskap om praktiska tillämpningar, faktiskt gör tekniken bättre. Dessutom i en tid när allt mer fokus blir på minskad sårbarhet, beredskap och mera just in case i stället för just in time – blir konstruktiv kritik
mot teknik som ökar sårbarheten faktiskt viktig. På riktigt!
Så när man blickar tillbaka vad man gjort sedan man fyllde 40, inser man att det ä ndå hänt en del. Familjen har utökats med ett barn till, företaget har dubblerats – om än fortfarande bara mindre heltidslantbruk med dagens mått – nya produktionsgrenar grödor, vi har uppfört ekonomibyggnad och ombyggnader för effektivare drift och inom uppdragen har man utökade nätverk som trots avsaknad av ”tunga” uppdrag ändå ger viss legitimitet och förmåga att få folk att lyssna.
Att få fylla 50 med en familj som gillar en hyfsat, föräldrar och svärföräldrar som alla är hyfsat pigga och en rad fina vänner och bekanta inom olika grupper i en tid när Sverige nästan är som vackrast –är faktiskt en förmån inte alla förunnat och värt att glädjas åt!
Må så gott i ett majfagert Sverige önskar Peter
PETER BORRING peter.borring@telia.com samhällsdebattör och opinionsbildare
Jordbrukets vattenbehov kommer öka kraftigt
JORDBRUK (PM)
Somrarna i Sverige ser ut att bli torrare och varmare under resten av seklet. Det innebär att jordbrukets vattenbehov kraftigt kommer att öka, främst i sydöstra Sverige, enligt forskning från SMHI.
Jämfört med övriga världen är Sverige ett land där bara en liten del av vattenförbrukningen går till bevattning. Här får jordbruket till största delen sitt vatten från regn.
Men i framtiden, me d ett förändrat klimat, blir det sannolikt annorlunda. Torråren väntas bli fler och regnet väntas falla mer oregelbundet, samtidigt som växtsäsongen börjar tidigare. Förändringarna ser ut att bli störst i södra och sydöstra Sverige.
– Vi har för första gången kunnat räkna ut det ökade behovet av bevattning i framtiden för åkermarken som det ser ut idag, säger Hugo Rudebeck, doktorand på SMHI:s forskn ingsavdelning för hydrologi.
Ett genomsnittligt årsbehov på minst 900 miljoner kubikmeter vatten för hela Sverige är troligt vid slutet av seklet.
– Det motsvarar en ökning med över 50 procent av dagens behov och mer än en tredjedel av Sveriges hela nuvarande vattenanvändning, säger Hugo Rudebeck.
I dag står bevattning endast för cirka tre procent av Sveriges vattenförbrukning. Måttstocken för det som är normalt kan också komma att förändras.
– I ett framtidsscenario där utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka under seklet kan det som tidigare har klassats som ett torrt år komma att bli det nya normala. Trots att vi under året i stort kommer få mer regn väntas fler torra dagar i södra Sverige. Det beror på att regnet blir kraftigare och samtidigt mer oregelbundet, säger Hugo Rudebeck.
För att möta förändringarna måste jordbruket klimatanpassas. Just nu pågår till exempel arbete med att anlägga dammar för att spara
Jordbrukaren
Ett genomsnittligt årsbehov för bevattning på minst 900 miljoner kubikmeter vatten för hela Sverige är troligt vid slutet av seklet, enligt forskare. Det är en ökning med över 50 procent jämfört med idag. BILD: PXHILL
vatten från blöta perioder.
– Men förändringarna ställer också krav på att vattnet kan fördelas i samhället och mellan olika intressenter på ett bra sätt, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi på SMHI.
Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB
ANNONSERE–post: annons@lanstidningen.se, tel 0141-560 09.
Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införande. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.
Många initiativ pågår som rör hållbar vattenförvaltning. SMHI leder och medverkar i flera utvecklingsprojekt med samarbeten mellan myndigheter, forskare, näringsliv, experter från olika sektorer och andra aktörer, för att skapa gemensamma arbetssätt för hur vattnet kan prioriteras under både torra och blöta förhållanden.
digital
Jordbrukaren hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.
TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping (Svanengodkänt).
– Den här studien är en påminnelse om att vi behöver ställa om samhället efter nya förutsättningar, för att vattnet ska räcka till alla och till naturen även i framti den, säger Berit Arheimer.
Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Hemsida: www.jordbrukaren.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00
VEM FÅR JORDBRUKAREN?
MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bla Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se
Källa: Forskning.se
Tidningen riktar sig till alla som arbetar med jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller frukt- och trädgårdsodling. Läs mer på www.jordbrukaren.se
TIPSA OSS! Maila till redaktionen@lanstidningen.se Skriv Jordbrukaren i ämnesraden.
Vi står i den mjukaste mossan, känner skogens dofter och lyssnar till naturen.
Vinden susar mjuk högt upp i trädens kronor, en fågel kvittrar längre bort och vi hör bäcken porla.
Aldrig har vi varit så nära naturen, aldrig har vi varit så nära varandra.
Avskedets stund är här och nu, i den stilla friden.
Med vänlig hälsning, Erika Hellberg
Besök oss på något av våra kontor
Norrgårdsgatan 5, Mjölby alt.
Storgatan 31, Boxholm eller boka hembesök på tel 0142-164 40.
Årlig rapport visar investeringsvilja
Djursidan är fortsatt stark –växtodlingen visar låg lönsamhet men ökar försiktigt
SVERIGE (JB)
Lantbruksbarometern
2026 visar generellt lite lägre lönsamhetsindex än förra barometern. Animaliesidan går fortsatt bättre än växtodlingen.
Årets upplaga av Lantbruksbarometern har kommit. Den visar att lantbrukarnas upplevda lönsamhet i sin verksamhet inte haft några dramatiska förändringar jämfört med de nivåer som visades i barometern 2025.
Förändringar finns förstås liksom stora s killnader mellan regioner. Så mycket som 55 indexenheter skiljer mellan den region som upplever högst lönsamhet och den som upplever lägst.
Växtodlingens lönsamhetsindex förbättrades, från – 61 upp till – 54, men ligger fortfarande lågt. Gris, mjölk och nöt uppvisar en nedgång för sina respektive grenar. De redovisar dock en fortsatt god upplevd lönsamhet med grisproducenterna högst, index + 54. Mjölk och nöt har +44 respektive +16.
Totalt sett så upplever 49 procent god lönsamhet i lantbruket medan 46 procent upplever dålig. Det är nästan hälften på var sida. Barometern uttrycker det som att det ”är oroande för en bransch som är viktig för vår beredskap”.
Det finns också en hel del positiva trender i barometern exempelvis investeringsviljan som börjar vakna till på nytt.
Lantbruksbarometern är en årlig rapport som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Rapporten bygger på en SIFO-undersökning med 1 000 lantbrukare genomförd av Verian på uppdrag av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund. Intervjuerna har genomförts mellan 14–30 januari 2026.”
De planerade investeringarna ökar tydligt.
Stefan Wärdig, affärschef på Ludvig & Co på Linköpingskontoret, ger några kommentarer till framför allt hur läget är i Östergötland.
– Jag vill inte utge mig för att vara någon specialistrådgivare eller så, men i min roll som lantbruksmäklare pratar vi ju med många fastighetsägare, lantbrukare och skogsägare. Jag har ingen annan bild än den lantbruksbarometern redovisar för Östergötland. Sedan finns såklart lokala skillnader.
I barometern står det att många mindre mjölkproducenter funderar på att lägga ner medan de större väljer att utöka. Stämmer det verkligen?
– Man ser att en del av de mindre mjölkproducenterna, i alla fall enligt barometern,
Källa: Lantbruksbarometern 2026
har för avsikt att avveckla sin verksamhet sett över tid, svarar Stefan Wärdig och tillägger:
– Det är stor skillnad mellan att avveckla omgående av lönsamhetsskäl och en planerad avveckling.
Om de små lägger ner så kompenseras det dock troligen av att de större producenterna då kommer växla upp i motsvarande grad, tror Wärdig.
Lite förvånande är att både svin och nöt visar ett lägre index i nya barometern.
– Vi ska ändå ha med oss att grisproducenterna upplever fortsatt god lönsamhet. Indexet indikerar 54 och från höstens notering på 77 är det fortsatt riktigt bra och tydligt på den positiva sidan.
– I Östergötland har vi en del enheter som växlar över från mjölkproduktion till
Böndernas upplevda lönsamhet fördelat på produktionsgrenar, lönsamhetsindex, hösten 2016 – vår 2026, samt prognos vår 2027. BILD: FRÅN LANTBRUKSBAROMETERN 2026
nötkött, planerade omställningar. Mycket talar nog för att nötköttsproduktionen i Östergötland kommer öka.
– Jag vill vara väldigt tydlig med att nedgången ändå är från höga nivåer. Man kan tänka att det är från snudd på fantastiska nivåer ner till bra nivåer, så skulle jag se det. Växtodlingen har det fortsatt tufft, även om index ökat.
– Skördarna 2025 var fantastiskt bra, men avsalupriserna var mediokra. Det är klart att växtodlingssidan är den som man gärna skulle se fick ett vettigt år och en bra utväxling på årets skörd och ökade prisnivåer. De har haft det rätt så tufft några år, den fina skörden förra året till
trots. Växtodlingen har förbättrats, det är en väsentlig skillnad.
Sedan intervjuerna som ligger till grund för barometern gjordes i januari har vintern och omvärldsläget skapat nya orosmoln, vilket inte återspeglas i resultaten i barometern.
– Vi har insatsvarorna som det är osäkert med, konstgödsel och annat, säger Stefan Wärdig. Sedan på vissa områden med den vintern vi haft, så har växtodlarna fått en del skador på höstvetet i Östergötland. Samtidigt så h ar vi haft bra förutsättningar för vårbruk.
– Om vi inte får en ihållande försommartorka så ser
jag med tillförsikt för växtodlarnas del.
”96 procent av lantbrukarna trivs med sitt yrke” står det också i barometern.
– Vår upplevelse är att det finns en sorts grundoptimism inom lantbrukssektorn, som är trevlig och bra för oss alla, säger Stefan Wärdig. Man investerar otroligt med tid i sin verksamhet som kommer oss alla som vill ha mat bordet till gagn. – Det är synd att inte alla i vårt avlånga land uppskattar arbetsinsatsen som våra lantbrukare gör.
Text och bild: BO BÄCKMAN
Växtodlingens lönsamhetsindex förbättrades i årets Lantbruksbarometer, från – 61 upp till – 54, men ligger fortfarande lågt.
Stefan Wärdig, affärschef på Ludvig & Co på Linköpingskontoret. ARKIVBILD: BO BÄCKMAN
Som jordbrukare är det alltid mycket att stå i. Därför ser vi till att du får diesel, eldningsolja och smörjmedel levererat till din gård precis när du behöver den. Vi är ett litet och personligt bolag som känner våra kunder väl. Våra chaufförer kan trakten in till minsta avtagsväg. Från det att du ringer in din beställning till att du får leverans hoppas vi att du känner att vi bryr oss om dig. Vi svarar i telefon alla dagar i veckan, precis som goda vänner gör. Välkommen till Östergötland och Sörmlands minsta oljebolag.
www.ostkustenenergi.se
Telefon 011-49 60 400
Överlåta gården?
Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, arrende, värdering eller upplösning av samägande. Välkommen att höra av dig.
Jacob Rappe Nilsson 073-822 00 16 jacob.rappe@areal.se
Magnus Jansson 070-606 91 53 magnus.jansson@areal.se
Lars Ektander 073-822 00 44 lars.ektander@areal.se
Representativ bostad med makalöst läge och sjöutsikt, egen strand och brygga, jakt och fiske. 114 hektar i ett skifte. Välkommen till Stora Bjärsvik 1 som är till salu.
Bygden sydväst om Linköping erbjuder mycket, inte minst ett vackert varierat landskap fyllt med vattendrag, åkrar, beten, skog, byar, gårdar, hästgårdar, naturupplevelser med mera. Här kan man med fördel välja någon av de mindre vägarna för att njuta och upptäcka i en förvånansvärt bevarad levande bygd, hitta smultronställen där man minst anade.
Om man kör mot Nykil, det finns många vägar hit, så ser man överallt bekanta platser eller skyltar till dessa. Mantorp, Vikingstad, Slaka, Skeda Udde, Gammalkil, Duseborg, Löt, Västra Harg finns på den listan, för att nämna några.
Direkt söder om Nykil finner man sjön Bjärsen som sträcker ut sig med sin södra ände nästan ända till Haraldsbo. På Bjärsens östra strand, med ett makalöst läge, är Stora Bjärsvik 1 belägen och fastigheten är till salu.
Bostadshuset med sitt aningen upphöjda läge, bara en gräsmatta från sjön, anger en både värdig vacker och ändå hemtrevlig ton. Från sjösidan kan man även se de övriga byggnaderna på den 10 000 kvadratmeter stora välskött a tomten som också inrymmer sådant som trädgårdsland och fruktträd.
Huset som är i ett och ett halvt plan är ursprungligen från 1880, men kunde varit uppfört idag av någon med känsla för den tidens stilfulla rymliga hus och
som samtidigt inte velat ge avkall på vår tids bekvämlighet. Med sina sex rum och modernt välutrustade kök fördelade på en boyta om 230 kvadratmeter finns här utrymme att röra sig, anda s och verkligen leva. Här finns dessutom en biarea om 58 kvadrat. Det här är ett välskött hem, fullt av charm, att trivas i året om. Behöver man ens nämna att det finns vackra kakelugnar också?
Vid sidan av terrassen eller altanen, i söderläge, med trappan på husets sjösida är ett uterum anlagt. Det har direkt förbindelse med terrassen och kan öppnas runt om. Uterummet har en otrolig utsikt och med infravärmen kan man avnjuta vyerna härifrån även kyligare tider och dagar.
På fastigheten finns, som nämnts, flera byggnader. Sjöboden med anor bakåt till det tidiga 1700-talet används idag som förråd. Också garaget har tre förrådsutrymmen och även ett magasin en trappa upp. Flygeln används som två delar, den ena som gästrum under sommarhalvåret, den andra som en större vedbod.
Här finns även vagnslider med fem vagnsbodar, maskinhall med verkstad och sedan en ladugård med solceller. Uppgifterna om den totala arealen skiljer sig åt beroende på källa, men den totala taxerade arealen är 114 hektar, varav 52 utgörs av skog, 29 av åker och 24 av bete.
Till en sådan här fastighet som dessutom är belägen här, hör förstås jakt. Den övergår till köparen nästa sommar. Fastigheten har även del i Bjärsen, där det finns bra bestånd med signalkräftor, gös och abborre.
Även om den här gården är belägen längs en liten väg söder om Nykil så är det ändå bara ett par mil eller 30 minuter med bil in till Linköping samt att det finns bra bussförbindelser. Egen brygga, egen badplats och ja, det mesta man kan önska sig av en fastighet som mäklaren förståeligt nog kallar ”Drömgård vid sjön”.
Text: BO BÄCKMAN
BJÄRSVIK 1
Bostadsbyggnad: Byggår 1880. 1 ½ plan. 6 r o k. Boarea: 230 kvm. Biarea 58 kvm. Mindre källarvåning, med matkällare och pannrum. Uterum. Internet via fiber. Tomtarea 10 000 kvm.
Sjöbod: I grunden en byggnad från tidigt 1700-tal. Används idag som förråd.
Förråd/garage: Tre stycken förrådsutrymmen samt magasin på övervåningen. Elbilsladdare finns installerad. Ekonomibyggnader: Vagnslider med fem vagnsbodar. Ladugård: 827 kvm. Flera funktioner och möjligheter.
Maskinhall/verkstad: 275 kvm. Separat verkstad.
Areal: Total taxerad areal 114 ha, varav 52 ha skog, 29 ha åker och 24 ha bete. Jakt och fiske: Jakten övergår till köparen 2027-07-01. Fastigheten har del i sjön Bjärsen som har bra bestånd med signalkräftor, gös och abborre. Pris: 19 000 000 kr. Anbud.
• Lagerförsäljning av Gjøcos kompletta färgsortiment
Vi målar allt ifrån Småland till Uppland
Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se
Vill du ha något mer att läsa?
Länstidningen Östergötland bjuder på unika reportage från länets alla kommuner. Evenemangstips, veckans tv-tablå, korsord, omtyckta krönikörer... och mycket mer!
Tidningen delas ut med Postnord innan helgen och når ALLA hushåll, även på landsbygden. Vi utkommer med 45 nummer per år och med autogiro betalar du bara 87 kronor i månaden. Ring 0141-560 03 eller gå in på www.lanstidningen.se
GULLVIKS
DIN VÄXTSKYDDSSPECIALIST
VI GER DIG RÅD!
Gullviks erbjuder ett komplett sortiment av växtskyddsprodukter och gödning till lantbruk, skogsbruk, trädgård och grönytor. Det är genom vår specialistkunskap, personliga rådgivning och goda service vi vinner våra kunders förtroende.
HÖR AV DIG TILL OSS!
NÄRKE
MARTIN OLSSON tfn 070-221 01 66
SIMON WANCKE tfn 072-450 56 51
SÖDRA SÖRMLAND - ÖSTRA ÖSTERGÖTLAND
DANIEL WESSMAN tfn 076-118 77 31
ÖSTRA ÖSTERGÖTLAND
MAGNUS NIKLASSON tfn 070-297 59 36
VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND
DANIEL TEVELL tfn 076-118 77 38
ANDERS GUSTAFSSON tfn 076-118 77 39
GULLVIKS.SE OCH GULLVIKSPRAKTIKAN.SE
Gullviks ingår Bröderna Berner AB och är Sveriges ledande företag när det gäller växtskydd.
Bröderna Berner AB är ett helägt dotterbolag till Berner Aktiebolag med sitt huvudsäte i Helsingfors.
@gullviks_vaxtskydd
@gullviks
Grävning till fundament och holkar. Tjälen var styv att tampas med.
Imponerande snyggt grävda gödselrännor i den stadiga alven. Som en vällagd kyrkmur...
Fötter och stag till konstruktionen lyfts av.
En rejäl kran krävdes för de upp till åtta ton tunga cementholkarna.
Här växer nya ladugården fram
Efter vinteruppehåll tog bygget i Älmekulla fart igen
YDRE (LT)
I Jordbrukarens februarinummer kunde vi läsa om starten på den nya mjölkladugården i Älmekulla i Ydre.
Grundarbetet pågick och familjen Wennerholm grävde och körde bort matjord.
Snö och kyla gjorde att jobbet låg nere en tid men när vintern släppte sitt grepp dränerades det bort vatten och grävdes hålor för holkar och fundament. Den 1 april kunde lastbilarna med betongfundamenten ta sig upp till gården då tjällossningen var över och vägarna höll. Alla fundament sattes på en dag och vägde allt från några hundra kilo upp till åtta ton. Man fyllde upp runt holkarna och gjöt ner grova gängstål i dem, till vilka stålstommens fötter sedan ska anslutas.
Grävningen av de meterdjupa gödselrännorna genomfördes. De kommer att bli 80 centimeter djupa efter grusfyllning och betong. Gödseln kommer självf lyta
till en tvärkulvert och vidare ut till pumpbrunnen utanför lagården, där den pumpas till den stora flytgödselbrunnen.
Ovanpå alla rännor kommer djuren gå på spaltgolv med gödselrobot som håller rent på spalten.
I mitten av april anlände stålstommen för montering. Två lastbilar med kran, med rejäl utskjutbar längd, stod på var sida om byggplatsen och de nedsatta fundamenten. Med finkänsliga kranspakshänder hamnade allt på plats med precision, först fötterna sedan takbalkarna. Efter arbete från tidig morgon till sen kväll var alla 16 sektioner på plats.
Nu står gödselkörning och vårbruk för dörren, stängsel ska ses över och stormen Dave ökade på arbetet på Älmekulla. Dock tycker man än så länge att man följer tidsplanen...
fortsättning följer…
Text och bild: JOHAN FÄLTH
på foten och i andra änden uppe i taknocken.
två kranförsedda lastbilarna har kapacitet att
Ett av de större fundamenten lyfts och ställs på plats.
Det börjar likna en ladugård.
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare
En majoritet av unga ser kött som hälsosamt – och allt fler äter det
LANTBRUK (PM)
Enligt undersökningen Ungdomsbarometern 2026 upplever en majoritet av unga att kött är hälsosamt och fler väljer att äta kött i vardagen än tidigare.
I undersökningen uppger 54 procent av unga att kött påverkar deras hälsa positivt, medan endast 9 procent upplever att kött påverkar hälsan negativt.
Kopplat till det kan man också se att kött är ett vanligt inslag i ungas kost. Andelen unga som äter kött flera gånger i veckan har ökat sedan 2018. Exempelvis uppger 78 procent att de äter nötkött flera gånger i veckan eller varje dag, jämfört med 57 procent 2018. Man kan också se en uppgång för fläskköttet där 47 procent nu uppger att de äter fläskkött flera gånger i veckan eller varje dag jämfört med 37 procent 2018.
– Bilden av att unga generellt vänder köttet ryggen stämmer inte med hur de faktiskt äter i dag. Undersökningen visar att många unga ser kött som en naturlig del av en näringsrik kost och äter det regelbundet i vardagen, säger Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött.
Dagens unga har vuxit upp i en tid präglad av finanskriser, pandemi och geopolitisk oro. Det har påverkat hur de förhåller sig till omvärlden
MASKINSERVICE
Benny Andersson Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34
BEGAGNADE
TRAKTORDELAR
Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.
TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!
och även hur de ser på mat. I stället för ideologiska kostidentiteter prioriteras mat som fungerar i vardagen – näringsmässigt, ekonomiskt och praktiskt.
Det blir extra tydligt när man tittar på resultaten för hur många unga som förhåller sig till strikta kostpreferenser. Andelen som uppger att de äter enbart vegetariskt har sjunkit från 9 till 3 procent sen 2019 och endast 1 procent uppger att de äter enbart veganskt. – Unga i dag har generellt sett ett pragmatiskt förhållningssätt till mat. Valen styrs i hög grad av smak, vardag, ekonomi och funktion, snarare än av fasta kostidentiteter, säger Johanna Göransson, analytiker på Ungdomsbarometern.
När unga själva beskriver varför de äter kött är hälsa ett centralt motiv. Kött kopplas till protein, energi och mättnad – något som upplevs viktigt i en vardag med studier, arbete och träning.
– För många unga handlar kött i första hand om den egna hälsan och att få i sig näring som räcker över dagen, säger Isabel Moretti.
Analysen visar också att unga kvinnor i hög grad dri-
Vi köper & säljer
Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde
Hanna eller Anders når ni på: Tel 013-23 44 64/65
Vi målar följande fasader: Rödfärgade Reveterade Oljefärgade
Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning
Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar
SOFABSanering & Färg AB 0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se
Ungdomsbarometern har studerat måltidsvanor, kostpreferenser och relationen till hälsa i åldersgruppen 1524 i många år. På uppdrag av Svenskt Kött har Ungdomsbarometern i sin senaste undersökning undersökt ungas relation till kött och syn på svensk- och närproducerade livsmedel.
ver utvecklingen, vilket utmanar den etablerade bilden av att just unga kvinnor skulle välja bort kött.
Samtidigt ser vi att många unga kopplar matval till förtroende för hur maten produceras. När de väljer kött upplever många att svenskt kött står för tryg ghet och kontroll över produktionen. I en pragmatisk generation där
Från missväxt till tillväxt!
kostidealen blir mindre styrande, är ursprunget fortsatt viktigt. En stor majoritet av unga tycker att det är viktigt att värna det svenska jordbruket. För många handlar svensk mat därför om förtroende för hur den produceras och om att veta var maten kommer ifrån, något som blir extra betydelsefullt i en tid när frågor om livsmedelsförsö rjning och beredskap diskuteras allt mer.
– Dagens unga är morgondagens konsumenter och barnfamiljer. Hur de ser på mat, kött och svenskt ursprung i dag kommer att påverka hur den svenska livsmedelskonsumtionen utvecklas framöver, säger Isabel Moretti.
Källa: Svenskt kött
Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT
till Villor
Levererar allt i grusbranschen.
Vi utför: Bredgrusning och spårgrusning Lossning och lastning med lastmaskin Större och mindre schaktarbeten
Dumpervagn Utnäs, 14 ton Rundbalsvagn Utnäs Containers 6–40 fot Traktordäck nya och begagnade
Lastväxlarvagnar Bigab 10-14 G2, 15-19, 7-10, 8-12, 10-14, 2-15 Bigab dumperkärror T8, T10 fördelaktiga priser! Frakt ordnas! Anders Bil & Maskin AB www.anders-bilmaskinab.nu Anders Svensson: 0495-202 80, 070-606 12 23
Virtuella stängsel tillåtna från i år
Gott om fördelar men ingen i länet har nappat än
LANTBRUK (JB)
Sedan den 1 januari är så kallade virtuella stängsel tillåtna. Trots att de är efterlängtade och att de öppnar för nya möjligheter tycks starten för användningen långsam.
Virtuella stängsel, ska hålla betesdjur inom ett område utan fysiska avgränsningar. Med ett GPS-halsband på djuret kan djurägaren bestämma inom vilka gränser det får röra sig. ”Stängslet” handlar om ljud, en högtalare som marker ar så fort djuret går utanför en viss gräns och styrs på så sätt till att befinna sig inom avsett område.
Halsbandet kan vid behov även ge svaga elstötar för att hålla djuren inom dessa gränser.
Naturligtvis krävs en app i telefonen för att sköta det här. Med den kan man enkelt anpassa ”hagen” eller flytta den. Det betyder, förutom en ökad flexibilitet att tid kan sparas och att kostnader minskas. Att spåra djur som ändå rymt eller förirrat sig utanför
de osynliga gränserna underlättas av det här systemet.
Forskningsinstitutet RISE har sedan 2022 gjort flera studier om virtuella stängsel. Man har genomfört ”fältförsök med över 200 nötkreatur och 100 får i samarbete med lantbrukare runt om i Sverige.”. På RISE:s hemsida står det att stängslen har ”potential att förenkla och effektivisera svensk betesdrift”.
Är då allt verkligen så bra med virtuella stängsel som det verkar? Forskaren Per Frankelius, Agtech Sweden, tog i rapporten ”Virtuella stängsel – Berättelsen om innovationen Nofence från idé till marknad” upp en lista med fördelar och nackdelar, som sammanfattats av Hans Dahlgren, 2021.
Fritt utifrån den listan finns bland fördelarna sådant som att inga djur fastnar i stängsel, vilket måste betraktas som ett stort plus samt att det är enklare och billigare att beta svåråtkomliga marker samt lättare med daglig tillsyn.
Ser man på sidan med utmaningar så nämns risken
med att använda dessa stängsel nära vägar eftersom trafikanter kan uppfatta det som att djuren är lösa. Ibland kan det även med vanliga elstängsel vara svårt att avgöra om det finns en tråd eller inte. Mobiltäckningen är inte 100 procent all tid och överallt, vilket medför en faktor att hålla reda på för aktuellt betesområde. Kostnaden för virtuella stängsel anförs av en del som ett minus.
En punkt som berör både fördelar och utmaningar är den som rör friluftslivet. Utan hindrande fysiska stängsel underlättas det och därmed tillgängligheten. Samtidigt blir det en utmaning då människor inte märker att de kommer innanför stängslet, med allt vad det kan innebära även för människor och djur.
Kanske är punkten om att det är lättare för boskap att fly från rovdjur, något som kan tilltala fårägare. RISE skriver dock att kunskapen om detta ännu är begränsad. Teoretiskt sett kan de virtuella stängsel istället underlätta för rovdjur, men betesdjuren
kan å andra sidan faktiskt ha lättare att fly. Man vet ännu inte.
Mycket verkar väldigt bra med de här nya mö jligheterna, men de här stängslen har varit förbjudna i Sverige enligt svensk djurskyddslag, 2 kap. 16 § djurskyddsförordningen (2019:66), skriver Frankelius i sin rapport. Man får helt enkelt inte använda något som ger elektriska stöta till djur. Här påpekar han att vanliga elstängsel ändå är tillåtna, genom ett undantag i lagen. Detta har dock ändrats med början den 1 januari i år.
Lagen har sedan 1 januari ändrats så dessa stängsel är tillåtna för nöt och får. I flera andra länder har de använts länge.
Hur många som planerar att börja använda stängslen är svårt att säga. Länsstyrelsen i Östergötland svarar att ingen än så länge använder dem i länet och att kanske den enda användaren, bortsett från de som fått dispens för forskningsändamål, finns på Öland.
Text och bild: BO BÄCKMAN
VIRTUELLA STÄNGSEL OCH INVESTERINGSSTÖD Virtuella stängsel är en teknik som gör det möjligt att hålla betesdjur inom ett område utan fysiska stängsel. Djuren bär GPSutrustade halsband. När djuret närmar sig gränsen hörs en varningssignal (pip). Om djuret passerar gränsen ges en svag, godkänd elektrisk stöt. tillåtet sedan 1 januari i år att användas till nötkreatur och får.
Investeringsstöd kan sök as då tekniken nu är godkänd i Sverige. Stödet omfattar ny teknik som funnits på marknaden i max 2 år, det går alltså inte att söka stöd för till exempel mjölkrobotar. Upp till 40 % av investeringskostnaden kan ersättas
Minsta investering: 200 000 kr. Max stöd är 2 400 000 kr per treårsperiod
Ansökan görs via Jordbruksverket och länsstyrelsen handlägger ärendet.
Norska Oscar Hovde, grundaren av företaget
Köksväxter är det vi dagligdags kallar för grönsaker, kryddor och rotfrukter, med undantag för potatis. Att nästan allt utsäde för odlingen av köksväxter importeras ger sårbarhet vid kriser. BILD: PIXHILL
Utan frön får vi inga köksväxter
Nästan allt utsäde för köksväxtodlingen importeras –stor sårbarhet vid kriser
LIVSMEDEL (PM)
Livsmedelsförsörjningen i Sverige riskerar att bli sårbar vid olika kriser och störningar då nästan allt utsäde för odlingen av köksväxter importeras. I projektet Fröberedd, som ska stärka vår livsmedelsberedskap, har Jordbruksverket kartlagt riskerna och pekat ut de grödor och strategier som är avgörande för att säkra tillgången på utsäde.
Köksväxter är det vi dagligdags kallar för grönsaker,
kryddor och rotfrukter, med undantag för potatis. – Utan importerat köksväxtutsäde blir det snabbt svårt att odla grönsaker i Sverige. Det gör vår livsmedelsförsörjning sårbar och begränsar möjligheten att producera näringsrik mat vid fredstida kriser, säger Simon Jeppsson, rådgivare på utsädesenheten, Jordbruksverket.
Köksväxter som grönsaker, rotfrukter, bönor och kål bidrar med viktiga vitaminer, mineraler, fibrer och antioxidanter. De spelar en avgörande roll för folkhälsan –särskilt i situationer där till-
gången till en varierad kost är begränsad. Samtidigt är dagens svenska produktion starkt beroende av importerat utsäde, vilket innebär en risk om internationella leveransked jor skulle störas.
Projektet Fröberedd har gjort en bedömning av vilka köksväxter som är de viktigaste för livsmedelsberedskapen. Bedömningen baseras på ett antal faktorer som näringshalt, möjlighet till lagring, odlingens geografiska spridning och produktionsvolym. Resultatet är en lista med köksväxter där morot och bondböna/åkerböna lyfts
LRF har skickat begäran till regeringen:
fram som särskilt viktiga. De prioriterade grödorna är:
•Bladkål
•Blommande kål
•Bondböna/Åker
•böna
•Bönor
•Huvudkål
•Kålrot
•Lök
•Morot
•Pumpa och Vintersquash
•Rotselleri
•Rödbeta
•Spenat och Mangold
•Ärter
Potatis är inte med i denna rapport eftersom den inte klassas som köksväxt och sällan odlas från frön, vilket är
rapportens fokus. Potatis har en särställning i svensk odling och kosthållning, vilket kan vara en anledning till en egen utredning.
Rapporten pekar ut tre möjliga strategier för att stärka den inhemska tillgången på köksväxtutsäde:
•Överlagring av utsäde för att snabbt kunna möta en krissituation
•Planerad och målinriktad förökning av utsäde för att möta framtida behov, exempelvis av bevarandesorter och genbanksmaterial
•En ökning av den inhemska utsädesproduktionen
för att minska beroendet av import på lång sikt Strategierna skiljer sig åt, men kan tillsammans ök a Sveriges motståndskraft och handlingsfrihet vid olika störningar.
– Projektet Fröberedd visar att det finns flera möjliga vägar framåt. Nästa steg handlar om att fördjupa analyserna och sedan gå vidare till genomförandet, säger Rikhard Dahl, chef för växt- och kontrollavdelningen på Jordbruksverket.
Källa: Jordbruksverket
”Det vi inte odlar nu kan inte bli mat nästa år”
LANTBRUK (PM) De ökande energipriserna kombinerat med stor osäkerhet gör att svensk ekonomi tappar fart och regeringen sänker tillväxtprognosen. Denna utveckling drabbar svenskt lantbruk hårt och det befinner sig i ett mycket pressat läge. LRF har nu skickat in en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.
– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF. LRF begär ett nationellt tidsbegränsat krisstöd på minst två miljarder kronor till lantbrukssektorn, riktat mot växtodling och trädgårdsnäring. Behovet kan komma att förändras beroende på hur kostnadsutvecklingen fortsätter framöver. Stödet ska möta de kraftigt ökade kostnaderna för energi och gödsel och snabbt nå de företag där insatskostnaderna har direkt betydelse för den fortsatta produktionen.
LRF hemställer också att regeringen förlänger återbetalningen av dieselskatten efter årsskiftet och inför en biopremie som påskyndar övergången till fossilfria flytande drivmedel.
– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. D et handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? säger Palle Borgström. Livsmedelsproduktion präglas av långa ledtider. Det
som odlas nu är det som ska bli mat på bordet nästa år. Därför syns inte hela effekten av dagens kostnadskris i butikshyllan här och nu, men den riskerar att få tydliga konsekvenser framöver. – När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säge r Palle Borgström.
LRF:s beräkningar visar att kostnaderna för svenskt lantbruk har ökat med cirka 2,1 miljarder kronor på bara
En medlemsundersökning med över 1 400 lantbrukare visar att kostnadsläget redan påverkar företagens framtidsplaner:
•En tredjedel planerar att minska sin odling.
•Hälften skjuter upp eller ställer in investeringar.
•En tredjedel planerar kostnadsbesparingar genom minskad produktion eller personal.
•Sju av tio uppger att deras framtidstro påverkas negativt.
några veckor till följd av stigande diesel- och gödselpriser. Samtidigt är lönsamheten mycket låg, särskilt inom växtodlingen. Med dagens prisnivåer ger brödveteod-
ling i genomsnitt ett negativt resultat om cirka 2 000 kronor per hektar.
LRF understryker att svensk livsmedelsproduktion är samhällskritisk och att politiska beslut nu behöver stärka, inte försvaga, lantbrukets möjligheter att producera mat.
– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet, säger Palle Borgström.
Källa: LRF
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.
– Det räcker inte längre att bara äga skog. Läget och fastighetens ekonomiska förutsättningar får ett tydligt genomslag i värderingen hos köparna, säger Paul Nord, affärsområdeschef Svefa Skog & Lantbruk.
Selektiv skogsmarknad i rörelse
Större och mer värdefulla fastigheter
SKOG (PM)
Skogsfastighetsmarknaden utvecklas fortsatt stabilt, med en genomsnittlig prisuppgång om 2,3 procent under 2025. Samtidigt ökade transaktionsvolymen med 6,2 procent, medan antalet affärer minskade. Det visar Svefa i sin senaste rapport om den svenska skogsfastighetsmarknaden. Utvecklingen innebär att det i allt högre grad är större och mer värdefulla fastigheter som driver marknaden.
– Skogsfastighetsmarknaden står emot bättre än många andra tillgångsslag i det här läget. Men det är inte en marknad längre. Det är två. Skillnaderna mellan rätt och fel fastighet ökar tydligt, säger Paul Nord, affärsområ-
deschef Svefa Skog & Lantbruk.
Marknaden blir mer selektiv. Fastigheter med starkt kassaflöde, god produktionsförmåga och rätt läge fortsätter att efterfrågas. Övriga segment får det be tydligt tuffare. Lägesfaktorn väger samtidigt allt tyngre. Län med närhet till tillväxtregioner och marknader stärks relativt glesare områden. Stockholm och Uppsala toppar årets skogsfastighetsindex, medan Västernorrland återfinns i botten.
– Det räcker inte längre att bara äga skog. Läget och fastighetens ekonomiska förutsättningar får ett tydligt genomslag i värderingen hos köparna, säger Paul Nord. Und er 2025 vände virkespriserna ned efter flera år av kraftiga uppgångar. Sänkningar har genomförts för både timmer och massaved över
driver marknaden
hela landet. Trots det fortsätter skogsfastighetspriserna att utvecklas svagt positivt.
– Det visar att skog värderas bredare än bara som ett kortsiktigt kassaflöde från virke. Det handlar om en långsiktig tillgång, alternativa värden och i allt högre grad strategisk betydelse, säger Paul Nord.
Skillnaderna i prisnivåer är fortsatt betydande. I februari 2026 varierar genomsnittspriset från cirka 315 kronor per kubikmeter skog i Norrbotten till omkring 1 100 kronor per kubikmeter skog i Skåne. Samtidigt sker tydliga förflyttningar i marknaden där till exempel Norrbotten klättrar kraftigt i indexet.
– Det är en marknad i rörelse, där både lokala och strukturella faktorer får större genomslag än tidigare, säger Paul Nord.
Flera faktorer pekar mot ett mer begränsat utbud av virke framåt. Förändrade regelverk, ökade naturvårdsavsättningar och en minskad avverkningsvilja i takt med fallande virkespriser påverkar tillgången på råvara.
– Utbudssidan av virke är underskattad i diskussionen. Det finns flera krafter som samtidigt drar åt samma håll. Det kommer att få betydelse över tid, säger Paul Nord. Skogsfastighetsmarknaden är fortsatt stabil. Men utvecklingen är inte jämnt fördelad. Skillnaderna ökar, kapitalet koncentreras och långsiktiga faktorer väger tyngre än kortsiktiga prisrörelser.
– Det här är en marknad där långsiktighet premieras. För rätt typ av fastigheter med starkt kassaflöde, god produktionsförmåga och rätt läge finns fortsatt goda förut-
Skogsstyrelsen startar övervakning av granbarkborre i stormdrabbade områden
SKOG (PM)
Med hjälp av fällor börjar nu Skogsstyrelsen övervaka granbarkborrens svärmning i spåren efter stormarna Johannes och Dave. När vårvärmen kommer vaknar granbarkborrarna och nedblåsta granar är lättaste bytet för insekterna.
Nedblåsta granar som inte hunnit tas omhand efter vinterns stormar är attraktiva för granbarkborrarna att föröka sig i. I Gävleborgs, Dalarnas och Västernorrlands län ligger det fortfarande mycket virke
kvar efter stormen Johannes som fällde närmare 11 miljoner kubikmeter. Stormen Dave som drog in över Götaland i april fällde drygt två miljoner kubikmeter med en betydande mängd spridda vindfällen.
– När svärmningen kommer i gån g blir det viktigt att ha koll på om nedblåsta granar blir angripna. Efter ett angrepp tar det ungefär åtta veckor innan de nyutvecklade granbarkborrarna lämnar trädet, så vill vi ha bort insekterna från skogen är det inom detta smala tidsfönster som virket måste ut, säger Mattias
SKOGSSTYRELSENS RÅD TILL MARKÄGARE I STORMDRABBADE OMRÅDEN:
•Prioritera om möjligt att ta hand om nedblåsta granar framför andra trädslag
•Följ Skogsstyrelsens svärmningsövervakning för att se när det är risk för angrepp på nedblåsta granar.
•Kontrollera vindfällen av gran kontinuerligt under svärmningsperioden. Ett vanligt tecken på angrepp är små högar av rödbrunt borrmjöl på stammen.
•Om vindfällen angrips – se till att få ut virket ur skogen medan insekterna fortfarande finns kvar i barken. Ett alternativ kan vara att ta bort barken på virket så att ägg och larver dör.
Sparf, skadesamordnare på Skogsstyrelsen.
Om de nedblåsta granarna blir liggande i skogen ökar risken för att granbarkborrarna massförökar sig och att det blir
angrepp på stående träd längre fram.
Det senaste stora granbarkborreutbrottet i framför allt Götaland orsakades av den extremt torra sommaren 2018.
FAKTA: SKOGSFASTIGHETSMARKNADEN 2025–2026
•Genomsnittlig prisuppgång på skogsfastigheter 2025: +2,3 procent
•Fastigheter med starkt kassaflöde, god produktionsförmåga och attraktivt läge nära tillväxtregioner efterfrågas mest
•Stockholm och Uppsala toppar Svefas skogsfastighetsindex medan Västernorrland återfinns i botten.
sättningar. För andra s er det annorlunda ut. Och i slutändan är det samma sak som alltid, läge, läge, läge, avslutar Paul Nord.
Den fullständiga rapporten, Svensk Fastighetsmarknad Skog 2026 finns på svefa.se
Källa: Svefa
Mattias Sparf, skadesamordnare på Skogsstyrelsen, tömmer en barkborrefälla. BILD: SKOGSSTYRELSEN
Tidigare utbrott har dock oftast varit kopplade till större stormar och nedblåsta granar som blivit liggande.
– Efter stormen Gudrun i södra Sverige 2005 blev det omfattande angrepp av granbarkborre de kommande åren som en följd av att de förökat
sig i de nedblåsta granarna. Nu är det inte lika stora mängder gran som blåst ner, men historien har lärt oss att det är otroligt viktigt att ta rätt på vindfällen för att förebygga angrepp på stående skog, säger Mattias Sparf.
