Issuu

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926 • www.jordbrukaren.se Nummer 11 • Årgång 100 Oktober 2026

Isabelle Andersson från Naturbruksskolan Sötåsen kopplar slangar till balgripen som en del av ett tävlingsmoment. BILD: BO BÄCKMAN

Traktor-SM i Vreta kloster LANTBRUK. Tolv lag från naturbruksgymnasier runt om i landet samlades på Vreta utbildningscentrum för att göra upp i Skolmästerskapet i traktorkörning. I fyra moment sattes elevernas kunskaper på prov, från teori och säkerhet till precisionskörning, koppling och lastning. Tävlingen har arrangerats sedan 2007 och lockar fortfarande ett stort intresse från både elever och sponsorer. Utöver äran får segraren även arrangera nästa års mästerskap. SIDAN 8

Precision och samspel under DM i skogskörning. På bilden Martin Hellgren med ardennern Robust i momentet kälkbana. BILD: BO BÄCKMAN

DM i skogskörning avgjord Styrka och precision när hästarna drog stockar genom skogen

Älmekullas storsatsning snart i mål

HÄST. Höstfärgerna hade tagit över när JUF distriktsmästerskap i skogskörning med häst avgjordes i Ullstorp utanför Nykil. Ekipagen sattes på prov i fem moment där pre-

cision, samspel och tid var avgörande. Tomas Eriksson med den femåriga nordsvensken Alva tog hem DM-titeln och visade att framtiden ser lovande ut. Arrangörerna hop-

pas också locka fler till sporten genom att ordna träningstillfällen i skogen under vintern.

VECKANS BORRING

LANTBRUK

GÅRD TILL SALU

LANTBRUK. Efter en intensiv byggsäsong närmar sig den nya ladugården i Älmekulla färdigställandet. Den 28 oktober ska mjölkningen starta i robotarna. Stina och Mats Wennerholm med sönerna Tim och Ola satsar på att öka besättningen från 50 till 120 mjölkkor. SIDAN 10

Dyr firmafest eller nödvändig mötesplats?

SLU pejlade känslor kring diesel

Skönt och modernt i historisk bygd

SIDAN 2

SISTA SIDAN

SIDAN 6

För alla med lantbruksintresse! Nyheter, reportage och inspiration om jordbruk, skogsbruk, djurhållning och odling – för dig som bor på gård eller bara älskar livet på landet.

Seko Mixervagnar för alla behov...

SIDAN 4

Fylltömmare för omgående leverans.

Nya & begagnade. • Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet • Kastfläktar KK1600 och KK1800

"'&!"&( %$ #$

Vill du synas med annons i tidningen? Ring 0141-560 09 så hjälper vi dig!

Nummer 11 • Oktober 2026

AKTUELLT

Tipsa Jordbrukaren/Länstidningen om det som händer nära dig! E-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Dyr firmafest eller nödvändig mötesplats?

å är då en av branschens dyraste firmafester avklarade. Jag pratar så klart om Elmia Lantbruk. Totalt har knappt 24800 besökare passerat grindarna och med utställarnas personal så hamnar vi väl runt totalt 30 000. Alla med en sak gemensamt. Ett engagemang och intresse för någon eller flera delar av svenskt lantbruk. Själv har jag en allt mera ambivalent känsla och inställning till detta och denna mötesplats. Å ena sidan känner jag allt mera en inre stress att hinna se så mycket som möjligt som lantbruksföretagare, inte minst de där små grejorna som finns i de små montrarna längs hallarnas kanter som man både kanske har råd att köpa men som faktiskt kan spara pengar, tid eller underlätta på annat sätt. Men samtidigt vill man inte vara utan de stora leverantörernas blänkande allt större och dyrare och därmed egentligen mera ointressanta maskiner för mig som medelbonde. En traktor på varje mässa ska jag i alla fall ha hunnit provsitta. Men stressen att som medelbonde – med drygt 200 hektar växtodling utan omsättningsdrivande specialgrödor – gå runt och känna att allt färre maskiner är i närheten av att hamna på min gårdsplan de närmaste

tio åren, och att det därmed blir allt svårare att hänga med i den tekniska utvecklingen. Men också en liten stress i att tekniken blir allt mera sårbar då plan B, mekaniska nödlösningar, om tekniken strular blir allt färre. Känslan av att allt flera maskiner görs för någon annan än mig, trots att jag tillhör den vanligaste gårdstorleken. Utifrån en hel del samtal tycks jag dock inte vara ensam om den känslan. Sedan känner jag också en stress över att vilja hinna prata med så många som möjligt. Vilket tar oss in på den andra halvan av min ambivalenta känsla. För visst är det häftigt att vi numera igen träffas hela branschen på Elmia, både växtodlare, djurbönder av alla slag, myndigheter och alla våra organisationer. För de flesta av oss i branschen är det en stor återträff från olika lantbruksutbildningar och man ska inte underskatta värdet av att hålla våra nätverk vid liv som denna typ av mötesplatser innebär. Dessutom har jag konstaterat att som tekniklärare, opinionsbil-

För de flesta av oss i branschen är det en stor återträff från olika lantbruksutbildningar och man ska inte underskatta värdet av att hålla våra nätverk vid liv som denna typ av mötesplatser innebär.

dare och förtroendevald i branschen är det viktigt att hålla sig grovt uppdaterad även om den teknik och maskiner som inte är aktuella i mitt företag och om några år kommer även jag kanske köpa en del de maskiner vi ser i hallarna fast som begagnade. Vi behöver få vara stolta och bygga yrkesskicklighet och därför är koutställningarna så viktiga för att bygga kunskap, tradition men också framtidstro som bygger över generationer. Skulle man kanske i framtiden även förlägga SM i skolmästerskap för traktorförare på Elmia för att även fånga den delen av lantbruket här? Med en blick in i framtiden kan

man ändå inte låta bli att reflektera. Denna typ av mötesplats blir allt dyrare för branschen. Transport av maskiner, bemanning av montrar och så klart själva utställningsytan. Som en följd av det sistnämnda, kunde vi se en trend att tillverkarna inte har med sig de största tröskorna och så många stora traktorer. Det blir för dyrt helt enkelt. Det görs inte så många affärer på själva mässan utan i bästa fall sår man frön och

etablerar kontakter som man kan följa upp efteråt som leder till affärer. Med branschens strukturutveckling med cirka 67000 heltidsföretag skulle leverantörerna kunna bussa ned en stor del av de mest presumtiva kunderna till internationella mässor för samma pengar som man sätter in i mässor som denna. Eller dyrare kundevent till riktade kundkategorier ute i landet. Men då försvinner den där folkfesten där alla i branschen träffas, där alla deltidsbönderna som också köper foder, har maskiner som behöver reservdelar och som behöver olika tjänster också inkluderas. Dit rådgivare och myndighetspersoner som normalt inte jobbar med vissa områden också kommer. En dag – om denna våldsamma struktur-

och kostnadsutveckling fortsätter – kommer branschen till en punkt när man kommer ställa sig just ovanstående fråga var man får mest pang för pengarna. Var blir det mest affärer, på en stor folkfest och central samlingsplats eller på väl riktade kundevenemang? Förhoppningsvis dröjer den tidpunkten och till dess ska jag njuta! Vilken traktor jag provsatt? I år råkade det bli Valtras nya T serie.. Må så gott i ett framtidstörstande jordbruksSverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

samhällsdebattör och opinionsbildare

Edward the King of Fall är Sveriges stiligaste tjur LANTBRUK (PM)

Sverige stiligaste tjur heter Edward the King of Fall och är hemmahörande i Östergötland. Nyligen tog han hem SIRE-priset och en check från Agria påElmia Lantbruk.

Enligt juryn är han en värdig vinnare som utmärker sig med bra meriter, utmärkta rörelser, rejäla muskler och med fin utstrålning i ringen. I facebookomröstningen blev en annan tjur publikens favorit. Vinnartjuren Edward the

King of Fall tillsammans med sin ägare, Stefan Johansson, Einar Johansson samt resten av hans crew Sofia Persson, Miranda Teden, Oliver Karlsson, Teodor Johansson med vinnarchecken från Agria. Agria

Edward the King of Fall korades till Sveriges stiligaste elittjur i tuff konkurrens med totalt fyra finalister. Stefan Johansson från Ljusfallshammar, en väldigt glad och stolt ägare tog emot priset. – Vi på Agria gratulerar Stefan Johansson och hela gänget till den fina bedriften att ta hem utmärkelsen SIRE-priset, säger Rasmus Troedson, lantbrukspecialist på Agria. Edward the King of Fall är uppfödd på gården hemma i Ljusfallshammar. Där har han lämnat många fina avkommor och är en viktig del av gårdens avelsarbete. Enligt ägaren utmärker sig Edward framför allt genom sitt lugna lynne och sin goda exteriör. – Det kändes bra idag, han var väldigt lugn och

gick bra i ringen, säger Einar Johansson som visade tjuren för hand. Förutom äran att vara den finaste avelstjuren får Edward och hans stolta ägare ta emot guldmedaljen och en check på 25 000 kronor från arrangörerna Agria och Svensk Köttrasprövning. – Vi ska göra något roligt för pengarna, kanske resa någonstans, säger den nöjda ägaren Stefan Johansson.

Källa: Agria

Vinnartjuren Edward the King of Fall tillsammans med sin ägare, Stefan Johansson, Einar Johansson samt resten av hans crew Sofia Persson, Miranda Teden, Oliver Karlsson,Teodor Johansson med vinnarchecken från Agria

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Jordbrukaren ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Jordbrukaren kan komma att lagras i digital form och publiceras på Jordbrukaren hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

ANNONSER E–post: annons@lanstidningen.se, tel 0141-560 09. Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införande. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått. TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping (Svanengodkänt).

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Hemsida: www.jordbrukaren.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl a Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

VEM FÅR JORDBRUKAREN? Tidningen riktar sig till alla som arbetar med jordbruk, skogsbruk, djurhållning eller frukt- och trädgårdsodling. Läs mer på www.jordbrukaren.se TIPSA OSS! Maila till redaktionen@lanstidningen.se Skriv Jordbrukaren i ämnesraden.

Nummer 11 • Oktober 2026

" %,+#+.+ )% %( ! $ !

%,+#,,( .' )' ! $ !

%,%#(,' ,& )) ! $ !

# " %,(#-&) '* %% ! $ !

! #

( ( ( ( +%( $"( +$(% ( ( ( ( +%( $" +$(% (

( ( ( ( ( ( ( ( ( %%(%( ** +$ (( * ( ( ( * ( ( ( ( * %+% ( +%( ( ( * (%+% ( ( +%( ( $ ( ( %%(% ** +$ ( ( $ (( ( (( ( (** ( ( (%( $" +$( $" (+$( ( ( ( $$ ( +%( $" +$( +($"%% ( *+& (# *( ( $" +$( $ ( ( + ( +($("%(% ( ( *+&( (# *( ( ( ( ( ( (( ( ( & ( ( ( *( & & * & & ( * & & ( $( $(( *( (# ($ ( ( % %( ( ( * & & $( ( & ( * (# $ ( % % ( $( ( "* +$( + ( + % "* +$( ( + ( +% ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( (

! ! ! "

( (

(

( (

(

, ,+*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( ( +*)('+&%+$(#" %+$ (•( * ( (

ludvigfast.se

+ M ´ ´ ´ J &ć ´ ć º ´ ć º J

4 a 1 /0E

& Ɲ 4 ć 9@9E>>@ ;: == J D J

HÄST

Nummer 11 • Oktober 2026 För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.

Martin Hellgren med ardennern Robust under momentet långstock.

Maria Petersson med fjordhästen Ellen Bee tog hem silvret i Distriktsmästerskapet.

Tomas Erikssons bror hade kommit hit ända från Ystad för att se brorsan tävla.

Full fart med arbetshäst i skogen Precision och samspel när DM i skogskörning avgjordes NYKIL (JB)

Det gäller att ha både styrka och precision när hästarna ska dra stockar genom skogen. I Ullstorp utanför Nykil samlades hästekipage för att göra upp om distriktsmästerskapet i skogskörning.

Liksom förra året hölls JUF Distriktsmästerskap, DM, i skogskörning med häst i Ullstorp utanför Nykil. Banan var, med vissa justeringar, också nästan densamma. Här fanns också den enklare serveringen där såväl tävlande som funktionärer och publik vid behov kunde fylla på med välbehövlig energi. Det var laddat för en trevlig dag. Fjolårsvinnaren

Roger

Axelssons ardenner Balder har hunnit fylla 19 och gått i pension så det ekipaget saknades i år. Även om mycket var ungefär som förra året så var en slående skillnad att det i år hunnit bli riktig höst innan DM-et hölls. Förra året hölls det första maj. Anna Lundberg, ordförande i Östergötlands brukshästklubb, ÖBK, berättar att det var en rad omständigheter som försköt tiden för DM. – Det var ston på betäckning och det var sjukdom och frånvaro. Våren är egentligen att föredra, men det gick ändå utmärkt att ha DM på hösten också. Till och med vädret var riktigt fint, som förra året. – Det är svårt för att det är

så mycket annat som händer under hösten, det är premieringar fram till september och sedan är det plöj-SM och Nordsvensk-SM och ja, hösten är tjock med aktiviteter så vi har haft svårt att hitta det här datumet. – Det ska hållas DM före ett visst datum, första december, tror jag, för att kunna räknas in.

Tomas Eriksson med nordsvensken Alva blev distriktsmästare. Här ses ekipaget under momentet vagnbana.

Årets DM hade, sett till antalet starter, ett blygsamt startfält, men genom att även i år samköra DM och KM fick man upp antalet. – Vi har fler än fem starter

på plats, det är det viktiga, säger Ann Lundberg. Det behöver inte vara fem starter i DM, men det kan vara fem starter totalt och då räknas det som distriktsmästerskap. – Maria Petersson kör för Tranås också så det är hon och Martin Hellgren i Tranås Kusksällskaps klubbmästerskap. – Sedan är det Maria Peterson, Tomas Eriksson och Jessica Göransson för DM, de är medlemmar i ÖBK.

Någon tävlar för Nykils Rid- och Körsällskap. Ett sätt att få fler till start stavas träning. – Många säger att de har svårt att få tag på skog att köra i, säger Ann Lundberg. Då kanske man inte åker på ett KM eller ett DM det första man gör, så vi ska ordna lite tillfällen i vinter och öva att köra i skogen. – Det är inte bara att ordna

tävlingar, man måste ordna träningar också En tanke som alltid också osökt dyker upp när man ser de här ekipagen arbeta i skog och på fält är hur viktiga de måste vara för beredskapen. I händelse av någon kris kan det vara en poäng med att

det finns körbara hästar och någon som kan köra dem. Tävlingsmomenten eller

stationerna i körningen var som sig bör Funktionskontroll, Kälkbana, Vagnsbana, Lunnbänk och Långstock. För varje station finns ett antal moment att göra så bra som möjligt. Det är mycket att tänka på och hålla reda på, även var medhjälparen ska hålla till. Poängavdrag kan ticka på snabbt. Marginalerna är inte sällan små. Ett litet steg av en stor häst som släpar en stock på marken, betyder mycket när det räknas centimetrar i precision. Man har också tidsgränser som kan stressa.

Lunnbänken som många brukar se som rysaren i sådana här tävlingar handlar om att lägga sju stockar i ordning och så jämnt som möjligt i framkant. Att den kan avgöra en tävling är förståeligt, men i år hade ettan och tvåan i DM-et, intressant nog, nästan exakt samma poäng på den. Tomas Eriksson med nordsvensken Alva blev distriktsmästare. Han var nöjd efter lunnbänken. – Jag har haft tre hyfsade sådana här bänkar, varav två med henne, berättade han. Redan förra året surrades det om Alva, som av många ansågs som mycket fin och

Anna Lundberg, ordförande i Östergötlands brukshästklubb, ÖBK

lovande. Det låter som att du fått rätt häst. – Absolut! Hon är fem år. Det låter hoppfullt och spännande inför kommande år. Text och bild: BO BÄCKMAN

Nummer 11 • Oktober 2026

Antalet kor ökar Får minskar – oförändrat för grisar LANTBRUK (PM)

Det preliminära resultatet från Jordbruksverkets årliga djurräkning visar att antalet kor, såväl mjölkkor som kor för uppfödning av kalvar, har ökat mellan juni 2025 och juni 2026. Även antalet kalvar har ökat under samma period.

– Efter att ha minskat kontinuerligt sedan år 2015 har antalet mjölkkor nu ökat två år på raken, säger Anders Grönvall, statistiker på Jordbruksverket. Även invägningen av mjölk har ökat under denna period. Antalet övriga kor (kor som inte mjölkas utan som hålls för att föda upp köttdjur) och kalvar har också ökat efter flera års minskning. Det totala antalet nötkre-

atur ökade med 25 000 djur mellan juni 2025 och juni 2026. Det innebär att det finns sammanlagt 1 425 000 nötkreatur på svenska jordbruk i år. Att antalet nötkreatur ökar så mycket på två år hör inte till vanligheterna. Det har inte hänt sedan början på 1990-talet, enligt uppgifter från djurräkningen.

Överlåta gården? Efter att ha minskat kontinuerligt sedan år 2015 har antalet mjölkkor nu ökat två år på raken visar statistik från Jordbruksverket. BILD: PIXHILL

Antalet får beräknas preliminärt ha minskat till 438 200 i juni 2026. Det är 1,8 procent färre än 2025 och nästan 13 procent färre än 2020. Antalet får har minskat kontinuerligt under ett antal år efter att ha varit som flest i mitten på 2010-talet. Antalet lamm har preliminärt minskat med 8 500 djur, eller 4,1 procent, sedan juni 2025 medan antalet

tackor och baggar är oförändrat. Antalet grisar har inte förändrats på något signifikant sätt jämfört med föregående år enligt de preliminära resultaten. De små förändringar som skett, även mellan olika kategorier (suggor, slaktgrisar, smågrisar) ligger inom den statistiska felmarginalen. Källa: Jordbruksverket

Vi hjälper dig med förmedling och värdering av lantbruksfastigheter, generationsskiften och arrendefrågor. Med erfarenhet och kunskap guidar vi dig genom hela processen. Välkommen att höra av dig!

Jacob Rappe Nilsson 073-822 00 16 jacob.rappe@areal.se

Magnus Jansson 070-606 91 53 magnus.jansson@areal.se

Lars Ektander 073-822 00 44 lars.ektander@areal.se

Areal | Linköping och Vadstena | 013-24 20 00 | areal.se

Rebecca Regnander................................0709-992 375 Gustaf Eriksson.........................................0703-510 577 Caroline Lundén ......................................0761-153 211

Ska du sälja eller värdera din gård? Kontakta oss så hjälper vi dig.

Nummer 11 • Oktober 2026

GÅRD TILL SALU

För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.

Skönt och modernt i historisk bygd

Jordsfälle, Boxholm

328 kvadratmeter och sju rum i bostadshus från 2025. 43 hektar i ett skifte med ladugård och jakt. Välkommen till Jordsfälle som är till salu.

Kör man E4 söderut från Mjölby så kör man, lite grovt uttryckt, i kanten av den vida slätten i norr och mellanbygden i söder. Det betyder för all del inte att det är en skarp gräns. Den första orten man kommer till är Väderstad. Bygden runt Väderstad är omtalad och uppskattad. Här odlas många grödor och här tillverkas också lantbruksmaskiner med världsrykte. Att det är en trevlig bygd vittnar antalet besökare om och de återkommer gärna. En del längväga besökare har alltid ett stopp i Väderstad på schemat när de är här. På nära håll finns välkända platser

som Bjälbo, Rök, Tåkern och lite längre bort Omberg. Sedan finns ju alla kyrkor, några är mycket gamla. Det är tätt med kända och mindre kända historiska lämningar och platser. Som ett exempel kan nämnas att ett så kallat stenkast österut från Väderstad, norr om E4, grävdes 1996 länets då äldsta kända boplats ut. Det var en mesolitisk boplats, alltså från äldre stenåldern, som inleddes cirka 9 500 före Kristus. Även senare forntida lämningar påträffades. Utgrävningen rönte stor medial uppmärksamhet. Ofta har platser som människor funnit bra att leva på förr fått en kontinuitet som sträcker sig in i våra dagar. Även om de mesolitiska människorna var kringflyttande jägare, fiskare och samlare, så följdes de av andra, som började bruka jorden. På södra sidan om E4, nästan rakt över från ovanstående bosättning, finner

man en skönt belägen gård i det härliga agrara landskapet. Det är Jordsfälle och den är till salu. Vad som direkt utmärker gården är det ljusa bostadshuset från 2025. Det är uppfört i en tämligen traditionell stil som harmoniserar väl med miljön och de mäktiga träden som omger byggnaden. Boytan uppgår till hela 328 kvadratmeter som fördelas på sju generöst tilltagna rum. Det är modernt, ljust, fräscht och har rymd som tillåter att andas fritt i.

Entréplanet rymmer sådant som

hall, kök och två wc. Här finns även ett stort vardagsrum med kamin samt en utgång till trädgården, där man kan njuta av sköna vyer. Planet har även ett sovrum med eget badrum och klädkammare. Trappan till övre plan finner man i hallen. Följer man trappan upp så välkomnar ett stort rum där det finns en kamin och takkupor för två väderstreck. Som nämnts är huset ljust. Häruppe finns även badrum och tre sovrum. Alla sovrum har sin egen klädkammare. Gården har även ekonomibyggnader

däribland en ladugård med loge. För den som önskar ha djur framöver kan det vara av värde att det finns el och vatten indragna. Fastigheten har även en maskinhall samt en plansilo med två fack. Den totala arealen uppgår, enligt

skogsbruksplanen, till totalt 42,8 hektar. Av dessa utgörs 16,8 av skogsmark med 9,8 hektar klassade som E3, det vill säga skog av hagmarkskaraktär. Den rena inägomarken uppgår till 16,8 hektar, med åkermarken väl samkad omkring gårdscentrum. ”Betesmarken utgörs främst av välskötta ekhagar i god hävd. Hela arealen är utarrenderad till 2032-0314.” skriver mäklaren. Till fastigheten hör också jakt, som inte är upplåten. Här kan man jaga sådant som älg, rådjur, vildsvin och småvilt. Jordsfälle erbjuder ett fint, modernt och skönt boende i en vacker jordbruksbygd med en rik och gammal historia. Genom närheten till E4 och andra vägnät tar man sig lätt vidare dit man har lust och ärende. Text: BO BÄCKMAN

KORTA FAKTA JORDSFÄLLE Bostadsbyggnad: Uppförd 2025. Cirka 328 kvm. 7 r o k. Tomt med fruktträd. Ladugård: Loge, före detta ladugårdsdel. El och vatten finns. Maskinhall: Delar av hallen är muntligen upplåten till arrendatorn. Säljaren förbehåller sig rätten att förvara en husbil och en släpkärra tills sista maj 2027 vederlagsfritt. Plansilo: Två fack. Ingår i arrendet. Areal: Totalt 42,8 ha, enligt skogsbruksplan. Skogsmark 16,8 ha. Virkesförråd 1 216 m3sk Medelbonitet 8,4. 9,8 ha klassat som skog av hagmarkskaraktär) och

den arealen betas idag av arrendatorn. Inägomark 22,7 ha. Enligt uppgift från arrendatorn omfattar åkermarken cirka 15 ha och betesmarken cirka 15 ha. Åkermarken är samlad kring gårdscentrum och fördelad på fem skiften. Betesmarken utgörs främst av välskötta ekhagar i god hävd. Jakt: Älg, rådjur och vildsvin samt övrigt småvilt. Jakten inte upplåten. Pris: Prisidé 10 000 000 kr. Ansvarig mäklare: Magnus Jansson, Areal, tel 070-606 91 53, e-post: magnus.jansson@areal.se

Nummer 11 • Oktober 2026

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.

Levererar allt i grusbranschen.

Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34

AKTUELLT

Levererar färdig betong certifierad av

Vi utför: Bredgrusning och spårgrusning Lossning och lastning med lastmaskin Större och mindre schaktarbeten

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

Joakim 070-600 19 72

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

Stora inom lantbruksdäck Tel 0142-415 02 · www.skanningegummiverkstad.se

SNÖKEDJOR / SLIRSKYDD KINGQUAD LT-A500XPM

VI HAR ÅF I HELA LANDET

Nya Suzuki KingQuad är bättre än någonsin! Den har fått helt ny ram, ny servostyrning och ny växellåda, vilket gör att den tar sig fram ännu bättre i tuff terräng och kan dra ännu tyngre släp – upp till 600 kg.

Vi utför grävarbeten! Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin

CHAUFFÖRVÄGEN 23 • 831 48 ÖSTERSUND 063-51 77 55 • www.kedjanab.se

0142-809 60, 070-659 67 63

VI UTFÖR TVÄTT OCH MÅLNING AV FASADER • Sprutning av Falu rödfärg • Målning av fasader • Fasadrengöring • Skyliftarbeten

Boka rödfärgning! VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Ödeshög · 070-333 38 05 info@viktoranderssonsmaleri.se www.viktoranderssonsmaleri.se

Välkommen in i butiken!

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

• Rekommenderade sprutmålare av Falu Rödfärg • Över 35 års erfarenhet av branschen • Lämnar kostnadsfri offert på plats • Lagerförsäljning av Gjøcos kompletta färgsortiment Vi målar allt ifrån Småland till Uppland Carl Stråkander 0730 66 00 04 carl@stragard.se www.stragard.se

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 09

LUFT/VATTENVÄRMEPUMP & VEDELDNING 2ȇҌҟ3 11"+3þ/*"-2*-"+ "/&# )-2*-"+ ҙщҌуц ( Қ þ/ -"/#"(1 11 &+01 ))"/ +1&+$"+ 0,* "+ "$"+ 2--3þ/*+&+$0(þ)) "))"/ 0,* "11 (,*-)"*"+1 1&)) "+ 3"!- ++ ѷ "+ ( + "+(")1 +0)21 0 *,1 (2*2) 1,/1 +(ҟ- ++ ѷ &+0( 3"! "%,3"1 $"+,* 11 (,*-)"11"/ ѷ !&11 0601"*ѷ ѷ ѹҌ ъц цъ ѷ ъ ѷ

,+20 &$%1 þ/ "+ (/ ȇ#2)) *"+ "+(") 3"!- ++ -ā фс ( , % % )3Ҍ *"1"/03"!ѷ "+ þ/ $,!(þ+! "+)&$1 !" +6 ,!"0&$+(/ 3"+ , % !þ/*"! #/ *1&!00þ(/ !ѷ Bonus Light þ/ "+ *6 ("1 -/&03þ/! цсѷ ф ѷ 3"!- ++ ѷ ссѹҌ

HS Perifal AB, Storgatan 50, 521 43 Falköping www.baxi.se - info@baxi.se Tel: 0515-171 10

Värmepumpar och pannor säljs och installeras av VVS installatörer

Boka rödfärgning till 2027! Vi sprutmålar med äkta Falu rödfärg

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Hanna eller Anders når ni på:

Tel 013-23 44 64/65 Något mer att läsa? Länstidningen Östergötland bjuder på unika reportage från länets alla kommuner. Evenemangstips, tv-tablå och korsord. www.lanstidningen.se

Vi erbjuder även:

• Fasadtvätt • Taktvätt • Stalltvätt • Teknos färger

VÄGSLADD

Besök webbutik: högtrycksdelar.se

SOFAB Sanering & färg AB

t Fri frak il 5m inom 2

17.000:+moms

Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

gruvdalens däck & allservice

www.sofabskanninge.se

0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se

Flytgödselkörning Fastgödselkörning Fyrkantspressning Slåtterkrossning Rundbalspressning Fälthack Claas Krokvagnar

Du vet väl att du kan läsa Jordbrukaren på nätet? Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.jordbrukaren.se

Andreas: 070-888 25 80 Marcus: 070-535 90 08

LANTBRUK

Nummer 11 • Oktober 2026 För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.

Isabelle Andersson från Sötåsen kopplar slangar till balgripen.

Tennisbollen skulle knuffas ner med betesputsen utan att rubba konen.

Det var inte bara att flytta och stapla däcken. Balgripen skulle monteras och den trånga banan krävde flera vändningar.

Att backa med vagn på en smal slingrig bana gjordes ännu svårare med en förtäckt bakruta.

Laget från Naturbruksskolan Sötåsen: Isabelle Andersson, Måns Karlsson, Saga Malmsten och Hanna Lundgren.

Överdomare Peter Borring. Det råder knappast någon tvekan om att det här är en populär tävling säger han.

Skolmästerskapet i traktor avgjort Naturbruksgymnasiernas vassaste förare gjorde upp VRETA KLOSTER (JB)

Traktor-SM anordnades i år av Vreta, som vann SM förra året. Tolv lag med olika naturbruksgymnasiers traktorförare sattes på prov.

En tradition som pågått lite i skymundan är naturbruksgymnasiernas TraktorSM. Den började på Stora Segerstads naturbruksgymnasium redan 2007. Vinnande lag får anordna nästa års tävling. Eftersom Vreta vann förra året i Stora Segerstad så hölls Traktor-SM här i år. Vreta har vunnit SM fyra gånger. Elva lag från naturbruksgymnasier runt om i landet hade rest hit för att tävla. Med Vreta var det alltså tolv skollag i årets SM. Årets överdomare, Peter Borring, berättade om bakgrunden till SM: – På eget initiativ så tyckte man att det inom hästsidan finns mängder av tävlingar. På djursidan inom lantbruk åker de till Elmia och tävlar med showmanship och ställer ut sina kossor, men vad gör de som är maskinintresserade? – Förr fanns något som

hette precisionskörning med traktor för damer, som JUF hade för att peppa in tjejerna i lantbruket. Den rann ut i sanden lite i och med att JUF tappade orken att driva den tävlingen. – Då var det väl några år däremellan som det inte

fanns något. Så drogs det här igång. Att det här är en populär tävling råder knappast någon tvekan om. Peter Borring pekar bland annat på deltagandet. – Jag har nog varit överdomare vid ett par tillfällen tidigare och jag har också varit coach för Vretas lag en eller två gånger. – Det har varit runt tio

deltagande lag hela tiden. Över hälften av alla skolor tycker alltså det är viktigt att vara med. Det är lite roligt att det inte tappat. – Det här verkar vara ett koncept som fungerar. Skolorna gillar det. Det är uppskattat av eleverna och sponsorerna gillar det. Enligt arrangörerna här har det bara smackat till så har lokala företag sagt att självklart ska vi vara med. Man ser målgruppen och tycker den är viktig att synas inför. De fyra tävlingsmomenten var teori, backning, koppling och lastning. körmomenten så fanns mycket mer än själva körningen att tänka på. Det är till exempel inte bara att hoppa ur traktorn hur som helst eller att koppla hydraulslangar utan handskar. Slarv påverkade följaktligen poängen. En rättvisefråga är att de traktorer som används inte är arrangerande skolas. Inför tävlingen har det också informerats om vilken trakNär det gällde

TÄVLINGSRESULTAT Guld: Stora Segerstad (Reftele) Silver: Stiernhööksgymnasiet (Rättvik) Brons: Önnestadsgymnasiet (Kristianstad) Vreta landade på en hedrande 4:e plats Källa: Vreta utbildningscentrum

Isak Lorin var med i Vretas vinnarlag 2025. I år var han funktionär.

tor och vilken växellåda som kommer finnas. Vid stationen där en balgrip skulle monteras för att sedan flytta däck som skulle läggas i en stapel, fanns en funktionär, Isak Lorin, från förra årets segrande lag från Vreta. Då var det fyra killar i laget och det var likadant i år. – Det är uttagning till lagen på SM så det kan bli bara killar eller bara tjejer eller blandat, förklarade Isak. Nu råkade killarna va-

ra lite vassare. Sedan får du naturligtvis välja om du vill vara med och tävla eller inte. Laget från Svalöfs naturbruksgymnasium väntade vid en station. De tyckte det var trevligt att komma till Vreta. – Det är nästan som minisemester. Vi åkte igår och stannade i Gränna och åt. – Det är en rolig grej och det är kul att åka iväg. Det är lite mellan skolorna ock-

så, att bli bästa Skånelaget är vårt mål. Stiernhööksgymnasiet, Rättvik, hade två körningsmoment kvar. Teoridelen hade handlat om att göra en traktor säker. – Det var en traktor som skulle ut på väg, då skulle man kontrollera säkerheten och påpeka det som var fel. Det finns en rimlighet i att kunna det. – Det är lite lurt vad som är fel och inte. Det kan ju finnas mer fel än de skrivit ut.

– Det är jättefint här på Vreta. Det är stort och annorlunda mot hos oss. Där är det upp och ner, lite alplandskap. Det känns bra uppstyrt och mycket folk i rörelse som man kan fråga också. Det känns bra. Guldet gick till Stora Segerstads naturbruksgymnasium, som nu får anordna nästa års SM. Text och bild: BO BÄCKMAN

Nummer 11 • Oktober 2026

För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.

AKTUELLT

Maten kan snabbt ta slut Tomaterna försvinner först – nötköttet i juni VÅR MAT (PM)

Sverige importerar ungefär hälften av maten vi konsumerar. Ett långvarigt stopp för matimporten skulle därför snabbt märkas på svenska matbord. I en scenarioberäkning visar LRF när olika livsmedel skulle börja ta slut om matimporten stoppades i augusti. Tomaterna skulle räcka till den oktober, följt av bland annat lammkött i november och äpplen i december.

Sveriges livsmedelsförsörjning är beroende av handel med omvärlden. Det gäller både maten vi äter och viktiga insatsvaror till jordbruket, som drivmedel, mineralgödsel, foder och växtskyddsmedel. För att synliggöra sårbarheten har LRF gjort en scenarioberäkning, baserat på rapporter och statistik från Jordbruksverket, där importen till Sverige upphör i mitten av november. Beräkningarna visar ungefär när den svenska produktionen inte längre skulle motsvara dagens konsumtion av olika livsmedel.

Redan den 24 januari nästa år skulle tomaterna ta slut. Den 19 februari skulle fåroch lammköttet ta slut och den 1 mars äpplena. Osten skulle räcka till den 9 april, nötkött till den 16 juni och griskött till den 9 september. Spannmål, inklusive foder, skulle enligt beräkningen räcka till ungefär slutet av december 2027.

Scenarioberäkning visar varför livsmedelsberedskap inte bara handlar om lager. Sveriges förmåga att klara en kris avgörs också av hur mycket mat som faktiskt produceras i landet och om lantbruket har tillgång till de insatsvaror som behövs för att hålla produktionen igång.

Samtidigt som Sverige

behöver stärka livsmedelsproduktionen möter många lantbruksföretag det LRF kallar en trippelsmocka: höga kostnader, omfattande regelkrångel och osäkerhet kring framtida investeringar i svensk livsmedelsproduktion i samband med förhandlingar om EU:s kommande långtidsbudget. När lönsamheten pressas minskar möjligheterna att investera i mer produktion, ny teknik och stärkt beredskap. Det påverkar också Sveriges förmåga att öka produktionen i ett krisläge. Utgångspunkten är enkel: det som produceras i fred är också grunden för det Sverige kan producera i kris. För att öka svensk matproduktion och minska Sveriges sårbarhet vill LRF se åtgärder på tre områden: 1. Livsmedelssäkra alla politiska beslut Regering, riksdag, regioner och kommuner behöver systematiskt bedöma hur politiska beslut påverkar Sveriges förmåga att producera mat. Beslut om exempelvis markanvändning, energi, transporter, miljökrav, offentlig upphandling och tillstånd behöver prövas utifrån en enkel fråga: stärker eller försva-

--# (5$/ /# ./(0

* 00(" ! ,#09&3$/) )/

– Det vi producerar i fred är också det vi har att luta oss mot i en kris. Därför behöver Sverige livsmedelssäkra alla politiska beslut så vi kan producera mer mat här hemma i Sverige, säger Mikaela Johnsson, LRF:s vice förbundsordförande. BILD: KATE GABOR

gar beslutet svensk livsmedelsproduktion? Nya regler och beslut ska inte oväntat öka kostnaderna, skapa mer administration eller öka osäkerheten för företag som vill investera i svensk matproduktion. 2. Sätt mål för ökad svensk matproduktion Sverige behöver ett nationellt mål för ökad livsmedelsproduktion och stärkt självförsörjningsförmåga. Regioner och kommuner behöver samtidigt integrera livsmedelsförsörjning i sitt beredskaps- och utvecklingsarbete. Tydliga mål ger en gemensam riktning och bättre förutsättningar för företag att fatta långsiktiga investeringsbeslut.

Produkt

Tar slut ungefär (vid importstopp i mitten av november)

Tomater Får- och lammkött Äpple Ost Rapsolja Rapsmjöl Huvudkål Nötkött Mejeriprodukter Griskött Lök Socker Matpotatis Morötter Spannmål, inklusive foder

24 januari 2027 19 februari 2027 1 mars 2027 9 april 2027 25 april 2027 3 maj 2027 15 maj 2027 16 juni 2027 1 augusti 2027 9 september 2027 22 september 2027 1 oktober 2027 19 oktober 2027 28 oktober 2027 Slutet av december 2027

3. Gör det lönsamt att investera i svensk matproduktion Regelbördan behöver minska, tillståndsprocesserna bli snabbare och förutsättningarna för investeringar i livsmedelsproduktion, energi och kritiska insatsvaror förbättras. Kommuner och regioner kan också bidra genom offentlig upphandling, fysisk planering och regional utvecklingspolitik som stärker svenska livsmedelsföretags konkurrenskraft och investeringsvilja.

Källa: LRF

8 7 6 6

--# (5$/ %4/0(#$0'43$* +$# 3 /( !$* + 1,(,& /# ./(0 )/

Vi målar följande fasader:

Rödfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utför även: Epoxibeläggningar Handmålning Hetvattentvättning Invändig målning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

SOFAB Sanering & Färg AB

Källa: LRF:s beräkningar utifrån försörjningsförmåga inom olika produktgrupper enligt Jordbruksverkets rapport, "Förslag på mål och uppföljningsmetoder för svensk livsmedelsproduktion (2025) Ost från Jordbruksverkets statistikdatabas.

0705-300 751, 0730-36 71 36 www.sofabskanninge.se

!2/! &$+ 0)(, 0$ Villa- & fastighetsägare! TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT! …och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. 0763-45 65 77 • andreas@mb-isolering.se VI STÖDJER MISSING PEOPLE SWEDEN

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

Vi hjälper dig med: Från missväxt till tillväxt!

070-696 19 44

• Personbilsdäck • Lastbilsdäck

• Traktordäck • Däckhotell

Däckcentralen i Skänninge AB 0142-405 24 • Verkstadsvägen 6 dackteam.se/dackcentralen-skanninge

• Service • Fälgar

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

LANTBRUK

Nummer 11 • Oktober 2026 Tipsa Jordbrukaren/Länstidningen om det som händer nära dig! E-posta redaktionen@lanstidningen.se

Älmekullas storsatsning snart i mål Från 50 till 120 mjölkkor när nya anläggningen tas i bruk YDRE (JB)

En fantastisk byggsäsong i Älmekulla går mot sitt färdigställande. Den startade med markarbeten vid juletid förra året. Sedan kom några veckor med kyla och tjäle under januari som höll igen på grävandet.

Vår, sommar och höst har det byggts under goda väderförhållanden, inga blöta regn som "geggat" till det eller blött ner exempelvis isolering. Det som har blivit lite lidande är väl bristen på regn till vallarna men med närmare 3000 balar ensilage kommer man klara foderåtgången. Sista skörden blev klar i början av oktober under gynnsamma förhållanden. Vi träffar Stina Wenner-

holm, maka till Mats vid besöket i brittsommarsolen och hon säger beslutsamt: – Den 28 oktober börjar vi mjölka i robotarna! Som tidningen tidigare skrivit så är det Stina tillsammans med maken Mats och sönerna Tim och Ola som ingår i företaget. – Jag har städat och hållit undan emballage under byggtiden och stått i köket och haft många att utfodra tidvis. En väl så viktig syssla när man bygger. – Sedan har jag givetvis mjölkat däremellan, tillägger Stina. Många släktingar och vänner har också varit behjälpliga under byggandet. Vad finns då kvar att färdigställa? Jo, det är nockventilationen som ska upp.

Foderbord med rälsen till fullfodervagnen. De svarta gummimattorna i bildens högerkant är vattenfyllda likt vattensängar. Det ska vara bekvämt att vara ko i Älmekullas nya lagård.

De ner- och uppsänkbara plastväggarna som också fungerar som fönster och ventilation ska monteras. Bortre gavelspetsen ska isoleras och plåtas. Dörrar ska komma på plats och det rälsgående fodersystemet med vagn och foderskafferi

”Det ska bli skönt att slippa huka sig ner vid varje ko när robotarna gör jobbet”, säger en förväntansfull Stina.

ska monteras och sammanbindas med de gamla byggnaderna. Gödselledning till gamla

brunnen ska grävas vilket innebär att man kan använda den brunnen tills den nya härdat.

Den 21 oktober ska plattan till den 3500 kvadratmeter stora gödselbrunnen gjutas och en vecka senare sätts brunnsväggarna. Uppgradering från elnätsleverantören till 100 amperesäkring återstår också.

Utsikt från fönstret från lunchrummet på andra våningen. En elektriker i grön väst skymtas vid de två robotarna.

Dessutom en del inredning i personalrummen. Inköpta kvigor och sinkor har inköpts och hämtats på ganska nära håll i bygden. Man kommer förhoppningsvis upp i full produktion under nästa år. Från 50 till 120 mjölkande kor.

Ja, det kan låta som en tuff oktobermånad som väntar, men optimismen tar man inte miste på i den storsatsande Wennerholmsfamiljen i Älmekulla. Text och bild: JOHAN FÄLTH

Numera kallas de mjölksilos istället för mjölktankar och får stå utomhus.

Nummer 11 • Oktober 2026

För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.

AKTUELLT

Jag och min skog Vad gör en skogsägare med sin skog? Vi ställer frågor till en skogsägare om skötsel, beslut och livet med skog. Denna gång möter vi Niklas Palmcrantz som äger skog på ön Tisenö.

Varför äger du skog? Jag och min exfru tog över gården Tisenö, som ligger i sjön Tisnaren i norra Östergötland 1982. Min far, Dag Palmcrantz hade tidigare brukat gården sedan 1959 efter att min farfar Eric köpt gården 1933. När blev du skogsägare? Från början hade min far kvar ansvaret för skogsbruket men jag började allt mer under senare delen av 80-talet ta ansvar även för skogsbruket. Lantbruket med grönsaksodling och djur var annars vårt huvudsakliga arbete och inkomstkälla. Gården lades om till ekologisk produktion redan 1982 medan skogsbruket drevs konventionellt till en början. Jag arbetar sedan början av 2000-talet även som lärare på ett naturbruks-

gymnasium där jag bland annat undervisar i biologi, skogsskötsel och motor- och röjmotorsåg. Vad har du för skog? Skogsbruket omfattar cirkaa 80 hektar och består numera av drygt 50 procent löv varav en del ädellöv som bland annat ek. Resten är barr där den största delen är granskog med en hel del lövinblandning. Hur sköter/driver du skogen? Redan på 80-talet inspirerades både jag och min far av skogsbruket som drevs av en granne som hette Erik Bergström och som hade utvecklat en slags hyggesfri metod. Efter några år i Brasilien och Dominikanska republiken där jag och min familj var engagerade i att utveckla lant- och skogsbruk i ekologisk riktning under 90talet, började jag efter vår hemkomst allt mer driva även skogsbruket hyggesfritt med inspiration av Lübeckmetoden. Jag kom då i kontakt med bland andra Martin Jentzen

i Silvaskog som hjälpte mig att upprätta en ny skogsbruksplan på hyggesfri och mer naturnära basis. Dock fick vår skog allvarliga barkborreangrepp under ett par år med början 2018 vilket gjorde att en del ”ofrivilliga” hyggen skapades. Dessa områden planterades dock inte utan har fått utvecklas fritt, vilket är mycket spännande att följa. Bland annat har skogslönn vandrat in på bred front vilket är en art som är skuggtålig och växer väl med gran och andra trädslag. Vad tar du hjälp med? Vi har sedan starten byggt en hel del nya hus på gården och fått möjlighet att genom vår närmaste granne på Ekeby såga upp och hyvla mycket av virket till husen, bland annat en hel del virke som varit barkborreskadat. Det mesta virket har annars levererats genom Södra ända sedan vi började. En viktig omständighet är att ön saknar fast landförbindelse, som gör att allt som kommer från och till gården måste transporteras på vår linfärja som min far köpte

*,"*) ) 0 , & '' * # &' , . 0 , $) -$-. (*,"*) " ) %6 +5 -. ,& 0$) , , ") * # -*' -5-*( '$0 . -%4'0. &2()$)" ) &*( .$ $". 0$) ) -.$'' -$" * # / -'6. $) 6"*) !6, .. $). 6++) ( $" ) #6-. )- .$ 5 ''. *(&,$)" *-- "5, .$'' 0$' !$ & * &-5 / ,* ", 0)$)"- &. ) #6'' 0$ +5 &2,&*"5, ) / -*( ''.$ 4'-& . .. 0 , /. ,4 )- -/- * # ) ./, )- *!. , !$ & *(-'/. *-- $ -./) ) %/&. !'6" .,/(+ . )- .*) , )- (. ( ) 4) 5 #*++!/''. /++ (*. #$(( ' ) 8 / &4) - -5 )4, * # 4) 5 -5 '5)". $!,5)7

-6& *-- +5 &*).*, ) *,,"5, -" . ) .*," . ) *1#*'( '' , *& # ( -6& 3

%6' 2

och installerade 1970. Speciellt skogsbruket är lidande av detta och under några av de senaste åren har Södra inte kunnat bidra med skördare och skotare på grund av försäkringsbegränsningar. Nyligen är detta dock löst men annars har vi avverkat helt manuellt med motorsåg och kört ut med egen traktor och skogsvagn under ett antal år vilket varit kostsamt och begränsande. Vad är din plan/mål för skogen? Jag är med i en förening som heter Plockhugget och även Ekoskog som utvecklat en ny standard för naturnära skogsbruk. Tillsammans med Ekoskog hade vi en kurs på Tisenö för intresserade skogsbrukare och entreprenörer i september. Jag hoppas att utveckla kursverksamheten på gården men även på att möjligheter ska öppnas för att sälja certifierade sortiment till köpare som vill stödja denna typen av skogsbruk. Vad betyder skogen för dig?

Niklas Palmcrantz äger skog på ön Tisenö. BILD: PRIVAT

Skogen betyder oerhört mycket för mig! Jag tror verkligen på att vi i detta land behöver ändra på mycket för att vi ska få ett hållbart skogsbruk med stor biologisk mångfald. Jag var med på 80-talet då ekologiskt lantbruk utvecklades och det fanns då många krafter som höll emot både lokalt och centralt. Samma tendens ser jag nu i skogsbruket där många skogsägare är oroade, av förklarliga skäl, att skogsbruket blir mer centralstyrt. Från centralt håll är man rädd att förlora produktion och kanske kontroll. Själv tror jag att vägen framåt är

att satsa på kvalitet och mångsidighet snarare än kvantitet och ensidighet. Att förena rimliga ekonomiska krav på skogen med viljan att utveckla ett skogsbruk som är resilient och kan leverera mer ekosystemtjänster. Jag är tacksam för att jag får följa utvecklingen i min egen skog och har möjlighet att prova nya brukningssätt. Äntligen börjar även fler skogsägare intressera sig för att prova nya brukningsmetoder vilket jag tror är nödvändigt för att skogsdebatten ska bli mer saklig och verklighetsförankrad. Jordbrukaren

Nummer 11 Oktober 2026 Årgång 100

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

LANTBRUK

För dig som lever och verkar på landet – med gården, djuren, skogen och de gröna näringarna som en del av vardagen.

Undersökte känslor kring diesel ”Diesel kan vara mer än en energibärare eller bara ett bränsle” VRETA KLOSTER (JB)

Under naturbruksgymnasiernas Traktor-SM på Vreta pågick en undersökning om elevernas känslor runt diesel. För en del är diesel mer än ett bränsle.

Jordbrukaren berättar på annan plats om naturbruksgymnasiernas Traktor-SM som i år hölls på Vreta. Även om tävlingarna dominerade dagens aktiviteter så var det mer som pågick. Bland annat genomförde AgroDrive en undersökning om elevernas känslor kring diesel. En stor cirkel uppdelad i

många ”tårtbitar” där varje bit hade ett ord som ”Taggad”, ”Hotad”, ”Trygg”, ”Hoppfull” och så vidare, satt uppsatt på en tavla. Eleverna fick självhäftande prickar att placera vid ord de tyckte bäst motsvarade deras känslor. Det kanske låter märkligt med diesel och känslor. Johanna Bergman Lodin, som är forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Ultuna, förklarade närmare: – Vi har det här dieselkänslohjulet som vi anpassat från någonting som heter Climate Emotions Wheel och är ett sätt att undersöka kring klimatförändringar. – Då tänkte vi låt oss testa och göra något liknande kring diesel, för det väcker mycket känslor, sa Johanna och fortsatte:

– Kanske är det för vissa

– Det är lätt att säga att nu ska vi ställa om och diesel ska bort, men vi känner att för många för av de här ungdomarna betyder diesel mer än ett bränsle och då försöka att ta hänsyn till det och ta det på allvar.

till och med knutet till deras identitet, kanske kör de Epa eller inom lantbruket. Det kändes som en rolig grej att fånga in det. Johanna berättar också att hon leder ett samarbete inom AgroDrive med skolor och jobbar med Vreta

Johanna Bergman Lodin, forskare på SLU, genomförde en undersökning om elevernas känslor kring diesel. I bilden syns också hjulet där eleverna fick sätta självhäftande prickar vid de ord de tyckte bäst motsvarade deras känslor. Följdfrågans tre alternativ syns nedanför.

– Vi har det här känslohjulet där de kan ploppa i de känslor de identifierar sig med kring diesel. Det här känns viktigt för att fånga in ungdomarnas perspektiv.

och Uddetorp i dagsläget. Både Östergötland och Västra Götalandsregionen, VGR, är partners i AgroDrive. – Det var precis det här vi

ville ha få möjlighet att utforska lite vidare. Vi har redan under de aktiviteter vi haft med Vreta och Uddetorp under vår och sommar noterat att det finns mycket gravitation mot den delen och det känns som det är kopplat lite till vissa elevers identitet att det är mer än bara en energibärare eller

bara ett bränsle. Det är det vi gärna vill förstå mer. Nu är det mitt under pågående tävlingar och alla har inte hunnit med det här hjulet, men ser du några tendenser? – Vi ser redan nu att det är mycket positiva känslor som att eleverna älskar det, känner stolthet, fascination frihet kring diesel. Följdfrågan nedanför hjulet hade tre alternativ: ”Vill behålla det”, ”Vill förändra det” samt ”Vet inte”. Alla hade satt sina ploppar

på att de vill behålla det snarare än att förändra det eller att de inte vet. Något som kan vara av intresse är vad som egentligen menas med diesel. Är det fossil, RME eller HVO? – Jag tror att de flesta tolkar det som fossil diesel och det var kanske det vi tänkte också. Ofta pratar man om HVO och RME som dieselalternativ. Ungdomarna kommer att vara representerade även på Elmiamässan. Johanna Bergman Lodin berättar:

– På Elmia kommer det vara några elever härifrån och från skolan i Öddetorp som kommer få ställa frågor till rikspolitiker under ett seminarium. – AgroDrive tycker det är

viktigt att ta med ungdomen och fånga in deras perspektiv. Det är ju de som ska ta över livsmedelssystemet så småningom och ta det vidare. Text och bild: BO BÄCKMAN

Kanadensisk vetenskapsman prisas för veteforskning JORDBRUK JB) Den kanadensiske växtförädlaren Curtis Pozniak tilldelas Bertebospriset 2026 för sin forskning om vetesorter som ger höga skördar och står emot sjukdomar och torka. Forskningen kan bidra till ett mer hållbart jordbruk i ett klimat som förändras.

Curtis Pozniak är professor och chef för Crop Development Centre vid University of Saskatchewan i Kanada. Genom sin forskning har han haft en viktig roll i kart-

läggningen av arvsmassan hos både vanligt vete och durumvete, skriver Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i ett pressmeddelande. Arbetet har samlat forskare från olika håll och

bidragit till utvecklingen av nya vetesorter som är bättre anpassade till varierande odlingsförhållanden. – Vete är en viktig gröda som står för 20 procent av människans kaloriintag, säger Curtis Pozniak. Hans forskargrupp har utvecklat sorter som tål torka och är motståndskraftiga mot sjukdomar och skadeinsekter. Forskarna har också kartlagt gener för

sjukdomsresistens hos vilda gräs, vilket kan få betydelse för framtida växtförädling och utvecklingen av mer hållbara grödor. Bertebospriset är på 400 000 kronor och uppmärksammar Pozniaks banbrytande insatser för att förena hög avkastning med motståndskraft och hållbarhet i veteodlingen. Den 20 oktober presenterades hans forskning vid ett

symposium på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i Stockholm. Under dagen samlades forskare för att diskutera hur vetenskap, teknik och växtförädling kan samverka för att minska skillnaden mellan grödornas möjliga och faktiska avkastning. Programmet omfattade bland annat genetisk forskning, bevarande av växtgenetiska resurser i genbanker

och utveckling av nya grödegenskaper. Även frågor om näringsliv, politik och livsmedelskedjor togs upp. – Pozniaks arbete kan ses som ett av vår tids stora bidrag till en ökad och hållbar livsmedelsproduktion som minskar människans negativa miljöpåverkan, säger Jan Stenlid, vice preses (ordförande) vid KSLA. Jordbrukaren