Markusevangeliet KAPITEL 1 1 Början av evangeliet om Jesu Kristi, Guds Son; 2 Såsom det är skrivet i profeterna: Se, jag sänder min budbärare framför ditt ansikte, som skall bereda din väg inför dig. 3 Rösten av en som ropar i öknen: Bereden Herrens väg, gör hans stigar jämna. 4 Johannes döpte i öknen och predikade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. 5 Och hela Judeens land och Jerusalems land gick ut till honom, och de blev alla döpta av honom i Jordanfloden och bekände sina synder. 6 Och Johannes var klädd i kamelhår och med ett skinnbälte om sina ländar; och han åt gräshoppor och vild honung; 7 Och han predikade och sade: Efter mig kommer en som är mäktigare än jag, vars skolås jag inte är värdig att böja ner och lossa. 8 Jag har verkligen döpt er med vatten, men han skall döpa er med den Helige Ande. 9 Och det hände sig på den tiden att Jesus kom från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordan. 10 Och genast när han steg upp ur vattnet, såg han himlarna öppnade och Anden som en duva komma ned över honom. 11 Och en röst kom från himlen, som sade: Du är min älskade Son, i vilken jag har välbehag. 12 Och genast driver Anden honom ut i öknen. 13 Och han var där i öknen i fyrtio dagar, frestad av Satan; och var med vilddjuren; och änglarna tjänade honom. 14 Sedan Johannes hade satts i fängelse, kom Jesus till Galileen och predikade evangeliet om Guds rike, 15 och sade: Tiden är fullbordad och Guds rike är nära; omvänd er och tro evangeliet. 16 När han nu gick vid Galileiska sjön, såg han Simon och hans bror Andreas kasta ett nät i havet, ty de var fiskare. 17 Och Jesus sade till dem: Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare. 18 Och genast övergav de sina nät och följde honom. 19 Och när han hade gått lite längre därifrån, såg han Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, som också var i skeppet och lagade sina nät. 20 Och genast kallade han dem till sig, och de lämnade sin fader Sebedeus i skeppet med daglönare och följde efter honom. 21 Och de gick till Kapernaum; Och genast på sabbatsdagen gick han in i synagogan och undervisade. 22 Och de häpnade över hans lära, ty han undervisade dem som en som hade makt och inte som de skriftlärda. 23 Och det fanns i deras synagoga en man med en oren ande; och han ropade, 24 och sade: Låt oss vara i fred; vad har vi med dig att göra, du Jesus från Nasaret? kommer du för att förgöra oss? Jag känner dig vem du är, Guds Helige. 25 Och Jesus tillrättavisade honom och sade: " Ti tyst och gå ut ur honom." 26 Och när den orena anden slet sönder honom och ropade med hög röst, gick han ut ur honom.
27 Och de blev alla förvånade, så att de frågade sinsemellan och sade: Vad är detta för något? vilken ny doktrin är detta? ty med myndighet befaller han även de orena andarna, och de lyder honom. 28 Och omedelbart spreds hans rykte över hela trakten runt Galileen. 29 Och genast, när de hade gått ut ur synagogan, gick de in i Simons och Andreas hus tillsammans med Jakob och Johannes. 30 Men Simons hustrus mor låg sjuk i feber, och innan de berättade för honom om henne. 31 Och han kom och tog henne i handen och lyfte upp henne; och genast lämnade febern henne, och hon tjänade dem. 32 Och på kvällen, när solen gick ner, förde de till honom alla som var sjuka och de som var besatta av djävlar. 33 Och hela staden samlades vid dörren. 34 Och han botade många som var sjuka av olika sjukdomar och drev ut många djävlar; och lät inte djävlarna tala, eftersom de kände honom. 35 Och på morgonen, när han stod upp en lång stund före dagen, gick han ut och begav sig till en enslig plats och bad där. 36 Och Simon och de som var med honom följde efter honom. 37 Och när de hade funnit honom, sade de till honom: Alla människor söker efter dig. 38 Och han sade till dem: " Låt oss gå till de närmaste städerna, så att jag kan predika också där; ty därför gick jag ut." 39 Och han predikade i deras synagogor i hela Galileen och drev ut onda andar. 40 Och en spetälsk kom till honom och bad honom och föll på knä för honom och sade till honom: Om du vill, kan du göra mig ren. 41 Och Jesus, rörd av medkänsla, räckte ut sin hand och rörde vid honom och sade till honom: Jag vill; var du ren. 42 Och så snart han hade talat, vek spetälskan genast ifrån honom, och han blev ren. 43 Och han bjöd honom hårt och sände honom genast bort; 44 Och han sade till honom: " Se till att du inte säger något till någon; men gå din väg och visa dig för prästen och offra för din rening det som Mose har befallt, till ett vittnesbörd för dem. 45 Men han gick ut och började offentliggöra det mycket och spränga upp saken, så att Jesus inte mer öppet kunde gå in i staden utan var ute på öde platser; och de kom till honom från alla håll. KAPITEL 2 1 Och efter några dagar gick han åter in i Kapernaum; och det hördes att han var i huset. 2 Och genast samlades många, så att det inte fanns något utrymme att ta emot dem, nej, inte så mycket som vid dörren; och han predikade ordet för dem. 3 Och de kommo till honom och förde med sig en förlamad, som bars av fyra. 4 Och när de inte kunde komma nära honom för pressen, blottade de taket där han var; och när de hade brutit upp det, släppte de ner sängen där den lamme låg. 5 När Jesus såg deras tro, sade han till den lamme: " Son, dina synder är dig förlåtna."