Polykarpos brev till filipperna KAPITEL 1 1 Polykarpus och de äldste som är med honom till Guds församling i Filippi: Nåd vare med er och frid från Gud den Allsmäktige, och må Herren Jesus Kristus, vår Frälsare, föröka sig i mängd. 2 Jag har glatt mig storligen med er i vår Herre Jesus Kristus, över att ni tog emot bilder av sann kärlek och, som det bör vara er, följde dem som var i bojor och blev heliga. Dessa är kronorna på dem som är utvalda av Gud och vår Herre. 3 liksom också den tros rot, som har predikats från urminnes tider, förblir fast i er än i dag och bär frukt åt vår Herre Jesus Kristus, som lät sig själv lida döden för våra synder. 4 Honom har Gud uppväckt, sedan han löst dödens kval. Honom älskar ni, fastän ni inte har sett honom. I honom fröjdar ni er ändå, trots att ni tror, med en outsäglig och härlig glädje. 5 i vilken många vill komma in, eftersom ni vet att av nåd är ni frälsta, inte genom gärningar, utan genom Guds vilja genom Jesus Kristus. 6 Spänn därför fast era sinnens höfter och tjäna Herren med fruktan och i sanning. Lägg av er allt tomt och fåfängt tal och mångas villfarelse, och tro på honom som uppväckte vår Herre Jesus Kristus från de döda och har gett honom härlighet och en tron på hans högra sida. 7 honom är allt underlagt, både det som är i himlen och det som är på jorden, honom skall alla levande varelser tillbe, honom som skall komma för att döma levande och döda, vars blod Gud skall utkräva av dem som tror på honom. 8 Men han som uppväckte Kristus från de döda, han skall också uppväcka oss på samma sätt, om vi gör hans vilja och vandrar efter hans bud och älskar det som han älskade. 9 Avhåll er från all orättfärdighet, från otillbörlig kärlek och penningkärlek, från ont tal och falskt vittnesbörd, utan att vedergälla ont med ont, inte heller smädelse med smädelse, inte heller slag med slag, inte heller förbanna med förbannelse. 10 Men kom ihåg vad Herren har lärt oss: Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förlåt, så skall ni bli förlåtna. Var barmhärtiga, så skall ni få barmhärtighet. Ty med samma mått som ni mäter, skall det mätas upp åt er igen. 11 Och vidare, att välsignade är de fattiga och de som förföljs för rättfärdighetens skull, ty Guds rike är deras. KAPITEL 2 1 Detta, mina bröder, tog jag mig inte friheten att skriva till er om rättfärdighet, men ni själva har förut uppmuntrat mig till det. 2 Ty varken jag eller någon annan som jag kan uppnå den salige och förnekade Paulus visdom. Han, som själv var tillsammans med dem som då levde, undervisade sanningens ord med all noggrannhet och sanning. Sedan han lämnat er skrev han ett brev till er.
3 Om ni ser in i den tron, kan ni bygga upp er själva i den tro som har överlämnats åt er, vilken är allas vår moder. Ni leds av hopp och en allmän kärlek till Gud och Kristus och nästan. 4 Ty om någon har detta, har han uppfyllt rättfärdighetens lag. Den som har kärlek är långt ifrån all synd. 5 Men penningkärleken är roten till allt ont. Eftersom vi därför vet att liksom vi inte har fört något in i världen, så kan vi inte heller föra något ut. Låt oss då väpna oss med rättfärdighetens vapenrustning. 6 Och lär oss först att vandra enligt Herrens bud, och sedan era hustrur att vandra likaså enligt den tro som är given åt dem, i kärlek och renhet, älska sina egna män med all uppriktighet, och alla andra lika med all måttfullhet, och att uppfostra sina barn i Herrens tuktan och fruktan. 7 Änkorna lär också att de ska vara nyktra i vad som angår tron på Herren: att de alltid ska be för alla människor, att de ska hålla sig borta från allt som är obehagligt, från förtal och från falskt vittnesbörd, från girighet och allt ont. 8 De vet att de är Guds altaren, han som ser alla fläckar och för vilken ingenting är dolt, han som utforskar våra hjärtans tankar och förstånd, och hans hemligheter. 9 Eftersom vi därför vet att Gud inte låter sig hånas, bör vi leva värdiga både hans bud och hans härlighet. 10 Och diakonerna skall vara oskyldiga inför honom, såsom Guds tjänare i Kristus, och inte människors. De skall inte vara falska anklagare, inte tala tvetydigt, inte vara penningkära, utan vara måna i allt, barmhärtiga, noggranna, i enlighet med Herrens sanning, han som har varit allas tjänare. 11 Om vi vill det i den nuvarande världen skall vi också få del i den kommande, enligt vad han har lovat oss att han skall uppväcka oss från de döda. Och om vi lever värdigt honom, skall vi också regera med honom, om vi tror. 12 På samma sätt måste de yngre männen vara oklanderliga i allt, framför allt vårdande om sin renhet och avhållande från allt ont. Ty det är bra att vara avskuren från de begär som finns i världen, ty varje sådan begär strider mot anden. Och varken otuktiga eller kvinnliga eller människor som begår oförrätter skall ärva Guds rike, inte heller de som gör dåraktiga och oförnuftiga ting. 13 Därför måste ni avhålla er från allt detta och underordna er prästerna och diakonerna, såsom Gud och Kristus. 14 Jungfrurna förmanar att vandra med ett fläckfritt och rent samvete. 15 Och de äldste skall vara barmhärtiga och medlidsamma mot alla, så att de vänder sig bort från deras felsteg, söker upp de svaga, förgäter inte änkorna, de faderlösa och de fattiga, utan alltid strävar efter det som är gott inför både Gud och människor. 16 Avhåll er från all vrede, ansträngning för personer och orättfärdig dom, och framför allt från all girighet. 17 Inte lätt att tro något emot någon; inte sträng i sin dom, eftersom vi vet att vi alla står i skuld till synd. 18 Om vi därför ber Herren att han ska förlåta oss, är vi också skyldiga att förlåta andra. Ty vi är alla inför vår Herre och Gud och måste alla stå inför Kristi domstol och var och en ska avlägga räkenskap för sig själv. 19 Låt oss därför tjäna honom i fruktan och med all vördnad, såsom han själv har befallt, och såsom apostlarna, som har predikat evangeliet för oss, och profeterna, som har förutsagt vår Herres ankomst, har lärt oss.