Ignatiusbrevet romarna
till
KAPITEL 1 1 Ignatius, som också kallas Theophorus, till den församling som har fått nåd av den Högste Faders majestät och hans enfödde Son Jesus Kristus; älskade och upplysta genom viljan av vem som vill allt som är i enlighet med Jesu Kristi kärlek, vår Guds, som också presiderar i romarnas område; och som jag hälsar i Jesu Kristi namn som förenad både i kött och ande till alla hans bud och fylld av Guds nåd; all glädje i Jesus Kristus, vår Gud. 2 Eftersom jag äntligen genom mina böner till Gud har fått se era ansikten, vilket jag så gärna ville göra; Eftersom jag är bunden i Jesus Kristus, hoppas jag att jag länge får hälsa er, om det är Guds vilja att ge mig att nå det ände jag längtar efter. 3 Ty början är välvilligt, om jag bara får nåd, utan hinder, att ta emot det som är utsett för mig. 4 Men jag fruktar din kärlek, så att den inte gör mig till skada. Ty det är lätt för dig att göra vad du vill; men det kommer att bli svårt för mig att komma till Gud, om du skonar mig. 5 Men jag vill inte att ni ska behaga människor, utan Gud som ni också behagar. Ty inte heller kommer jag hädanefter att ha en sådan möjlighet att gå till Gud; inte heller kommer ni, om ni nu skall vara tysta, någonsin ha rätt till ett bättre verk. Ty om ni är tysta för mig, så skall jag bli delaktig i Gud. 6 Men om du älskar min kropp, så kommer jag att få min väg att springa igen. Därför kan ni inte göra mig större nåd än att låta mig offras åt Gud, nu när altaret redan är förberett. 7 För att när ni församlas i kärlek, må ni tacka Fadern genom Kristus Jesus. att han har förbundit sig att föra en biskop av Syrien till er, kallad från öster till väster. 8 Ty det är bra för mig att vända mig från världen till Gud; så att jag må återuppstå till honom. 9 I har aldrig avundat någon; du har lärt andra. Jag vill därför att ni nu själva gör de saker som ni i era instruktioner har föreskrivit andra. 10 Bed bara för mig, att Gud vill ge mig både inre och yttre styrka, så att jag inte bara säger, utan vill; inte heller bara kallas en kristen, utan bli hittad en. 11 Ty om jag finner mig en kristen, kan jag då förtjänat kallas en; och tänk trogen, när jag inte längre kommer att visa sig för världen. 12 Ingenting är bra, det syns. 13 Ty även vår Gud, Jesus Kristus, nu när han är i Fadern, visar sig så mycket mer. 14 En kristen är inte ett åsiktsverk; men av storhet i sinnet, särskilt när han är hatad av världen. KAPITEL 2 1 Jag skriver till församlingarna och betyder för dem alla, som är villiga att dö för Gud, om de inte hindrar mig. 2 Jag ber er att ni inte visar mig en oskälig god vilja. Låt mig vara mat åt vilddjuren; genom vilken jag skall nå Gud. 3 Ty jag är Guds vete; och jag skall slipas av vilddjurens tänder, så att jag kan finna Kristi rena bröd. 4 Uppmuntra hellre djuren, så att de kan bli min grav; och får inte lämna någonting av min kropp; att vara död jag mazy inte vara besvärande för någon. 5 Då skall jag i sanning vara Jesu Kristi lärjunge, när världen inte ser så mycket som min kropp. Be därför till Kristus för mig, att jag genom dessa redskap kan bli offer för Guds offer. 6 Jag befaller er inte, såsom Petrus och Paulus. De var apostlar, jag en dömd man; de var fria, men jag är än i dag en tjänare: 7 Men om jag lider, skall jag då bli Jesu Kristi friman och uppstå fri. Och nu, när jag är i band, lär jag mig att inte önska något. 8 Från Syrien ända till Rom strider jag med djur både till sjöss och på land; både natt och dag: att vara bunden till tio leoparder, det vill säga till en sådan grupp soldater; som, fastän de behandlas med all slags vänlighet, är de sämre för det. 9 Men jag är desto mer undervisad av deras skador; men jag är inte därför berättigad. 10 Må jag njuta av de vilda djur som är beredda åt mig; som också jag önskar att all deras våldsamhet skall utöva på mig.
11 Och vem för det ändamålet vill jag uppmuntra, så att de förvissa sig om att förtära mig och inte tjäna mig som de har gjort några, som de av fruktan inte har rört vid. Men, och om de inte gör det frivilligt, kommer jag att reta dem till det. 12 Ursäkta mig i denna fråga; Jag vet vad som är lönsamt för mig. Nu börjar jag bli en lärjunge. Inte heller skall något röra mig, vare sig det är synligt eller osynligt, så att jag kan nå Jesus Kristus. 13 Låt elden och korset; låt vilddjurens sällskap; låt brott av ben och sönderrivning av medlemmar; låt hela kroppens splittring och alla djävulens onda plågor komma över mig; låt mig bara njuta av Jesus Kristus. 14 Alla världens ändar och dess riken kommer mig inte till någon nytta: jag skulle hellre dö för Jesus Kristus än att regera till jordens yttersta ände. Honom söker jag som dog för oss; honom önskar jag, som reste sig igen för oss. Detta är vinsten som är upplagd för mig. 15 Förlåt mig, mina bröder, ni skall inte hindra mig från att leva. Eftersom jag inte heller vill gå till Gud, må du skilja mig från honom för denna världens skull; inte heller reducera mig med något av dets önskningar. Låt mig gå in i rent ljus: Där jag kommer, skall jag verkligen vara Guds tjänare. 16 Tillåt mig att efterlikna min Guds passion. Om någon har honom inom sig, låt honom se efter vad jag önskar; och låt honom förbarma sig över mig, eftersom han vet hur jag är rätad. KAPITEL 3 1 Den här världens furste skulle gärna föra bort mig och fördärva mitt beslut mot min Gud. Låt därför ingen av eder hjälpa honom: Sluten i stället med mig, det vill säga med Gud. 2 Tala inte med Jesus Kristus och begär ändå världen. Låt ingen avund bo hos dig; Nej, fastän jag själv när jag kommer till eder skulle förmana eder till det, så hören ni inte till mig; men tro hellre det jag nu skriver till dig. 3 Ty fastän jag lever, när jag skriver detta, så är min önskan att dö. Min kärlek är korsfäst; och elden som finns inom mig vill inte ha något vatten; men när jag lever och växer inom mig, säger han: Kom till Fadern. 4 Jag njuter inte av fördärvets mat, inte heller i detta livs nöjen. 5 Jag önskar Guds bröd, som är Jesu Kristi kött, av Davids säd. och drycken som jag längtar efter är hans blod, som är oförgänglig kärlek. 6 Jag vill inte längre leva efter människors sätt, och det skall jag inte heller, om du samtycker. Var därför villiga, så att även ni själva må behaga Gud. Jag uppmanar er med några få ord; Jag ber att du tror mig. 7 Jesus Kristus ska visa dig att jag talar sant. Min mun är utan svek, och Fadern har verkligen talat genom den. Be därför för mig, att jag må fullborda det jag önskar. 8 Jag har inte skrivit till er efter köttet, utan enligt Guds vilja. Om jag lider, så har ni älskat mig; men om jag blir förkastad, så har I hatat mig. 9 Tänk i dina böner på den syriska kyrkan, som nu åtnjuter Gud som sin herde i stället för mig: Låt Jesus Kristus bara övervaka den och din välgörenhet. 10 Men jag skäms till och med över att räknas som en av dem, ty inte heller är jag värdig att vara den minsta bland dem och som en född i rätt tid. Men genom barmhärtighet har jag fått vara någon, om jag kommer till Gud. 11 Min ande hälsar dig; och välgörenheten i de kyrkor som har tagit emot mig i Jesu Kristi namn; inte som passagerare. Ty även de som inte var nära mig på vägen, har gått före mig till nästa stad för att möta mig. 12 Detta skriver jag till er från Smyrna, av den värdigaste av församlingen i Efesos. 13 Där är nu med mig, tillsammans med många andra, Crocus, den mest älskade av mig. Vad gäller dem som kommit från Syrien och gått före mig till Rom, till Guds ära, jag antar att du inte är okunnig om dem. 14 Därför skall ni beteckna för dem att jag närmar mig, ty de är alla värdiga både Gud och er: vilka det är lämpligt att ni vidmakthåller i allt. 15 Detta har jag skrivit till er, dagen före den nionde i september. Var stark intill slutet, i Jesu Kristi tålamod.