2 Krönikeboken KAPITEL 1 1 Och Salomo, Davids son, blev starkare i sitt kungadöme, och Herren, hans Gud, var med honom och gjorde honom övermåta stor. 2 Sedan talade Salomo till hela Israel, till hövitsmännen över tusen och över hundra, till domarna och till alla ståthållare i hela Israel, huvudmännen för familjerna. 3 Så gick Salomo och hela församlingen med honom till offerplatsen i Gibeon, ty där stod Guds församlingstält, som Mose, Herrens tjänare, hade gjort i öknen. 4 Men Guds ark hade David fört upp från Kirjat-Jearim till den plats som David hade förberett åt den, ty han hade slagit upp ett tält åt den i Jerusalem. 5 Och kopparaltaret som Besalel, son till Uri, son till Hur, hade gjort, ställde han framför Herrens tabernakel, och Salomo och församlingen sökte sig till det. 6 Och Salomo gick dit upp till kopparaltaret inför Herren, det som var vid uppenbarelsetältet, och offrade tusen brännoffer på det. 7 Samma natt uppenbarade sig Gud för Salomo och sade till honom: ”Begär vad jag skall ge dig.” 8 Och Salomo sade till Gud: Du har gjort stor barmhärtighet mot min fader David och gjort mig till kung i hans ställe. 9 Herre Gud, låt nu ditt löfte till min far David bli uppfyllt, ty du har gjort mig till kung över ett folk, talrikt som jordens stoft. 10 Ge mig nu visdom och kunskap, så att jag kan gå ut och in inför detta folk. Ty vem kan döma detta ditt folk, som är så stort? 11 Och Gud sade till Salomo: Eftersom detta var i ditt hjärta, och du inte har bett om rikedom, förtjänster eller ära, inte heller om dina fienders liv, och inte heller om ett långt liv, utan har bett om vishet och kunskap för dig själv, för att du må döma mitt folk, över vilket jag har gjort dig till kung, 12 Vishet och kunskap är dig given, och jag skall ge dig rikedom, välstånd och ära, sådan som ingen av kungarna som har varit före dig har haft, och som ingen efter dig skall ha. 13 Sedan kom Salomo från sin resa till offerplatsen i Gibeon tillbaka till Jerusalem, från platsen framför uppenbarelsetältet, och regerade över Israel. 14 Och Salomo samlade vagnar och ryttare, och han hade ett tusen fyra hundra vagnar och tolv tusen ryttare, som han placerade i vagnstäderna och hos kungen i Jerusalem. 15 Och kungen gjorde silver och guld i Jerusalem lika överflödande som stenar, och cederträd gjorde han lika överflödande som sykomorträden som växer i dalen. 16 Och Salomo lät hämta hästar och linnegarn från Egypten. Kungens köpmän tog emot linnegarnet till ett pris. 17 Och de hämtade upp och förde ut ur Egypten en vagn för sex hundra siklar silver och en häst för ett hundra femtio. Och så förde de ut hästar åt alla hettiternas kungar och åt kungarna i Syrien, med hjälp av dem.
KAPITEL 2 1 Och Salomo bestämde sig för att bygga ett hus åt HERRENS namn och ett hus åt sitt kungadöme. 2 Och Salomo utsåg sjuttio tusen män till att bära bördor, åttio tusen till att hugga i berget och tre tusen sex hundra till att övervaka dem. 3 Och Salomo sände bud till Huram, kungen i Tyrus, och lät säga: Såsom du gjorde med min fader David och sände honom cederträ för att han skulle bygga ett hus åt honom att bo i, så gör så med mig. 4 Se, jag bygger ett hus åt Herren, min Guds, namn, för att helga det åt honom och för att bränna välluktande rökelse inför honom, och för det ständiga skådebrödet och för brännoffren morgon och kväll, på sabbaterna, nymånaderna och högtiderna för Herren, vår Gud. Detta är en evig stadga för Israel. 5 Och huset som jag bygger är stort, ty vår Gud är större än alla gudar. 6 Men vem kan bygga honom ett hus, när himlen, ja, himlarnas himmel, inte kan rymma honom? Vem är då jag, att jag skulle bygga honom ett hus, annat än att offra offer inför honom? 7 Skicka mig därför nu en man som är skicklig att arbeta i guld, silver, mässing, järn, purpurrött, karmosinrött och blått, och som är skicklig på att gravera, tillsammans med de skickliga män som är hos mig i Juda och Jerusalem, dem som min far David utsåg. 8 Sänd mig också cederträd, furuträd och algumträd från Libanon, ty jag vet att dina tjänare är skickliga på att hugga timmer på Libanon, och se, mina tjänare skall vara med dina tjänare. 9 Ja, för att skaffa mig virke i överflöd, ty det hus som jag skall bygga skall bli underbart och stort. 10 Och se, jag skall ge dina tjänare, huggarna som hugger virke, tjugo tusen kor tärnat vete, tjugo tusen kor korn, tjugo tusen bat vin och tjugo tusen bat olja. 11 Då svarade Huram, kungen i Tyrus, i en skrift som han sände till Salomo: ”Eftersom HERREN älskar sitt folk har han gjort dig till kung över dem.” 12 Och Huram sade vidare: ”Lovad vare Herren, Israels Gud, som har skapat himmel och jord, som har gett kung David en vis son, utrustad med klokhet och förstånd, som kan bygga ett hus åt Herren och ett hus åt sitt kungarike.” 13 Och nu har jag sänt en listig man, utrustad med förstånd, från min far Huram, 14 Son till en kvinna av Dans döttrar, och hans far var en man från Tyrus, skicklig i att arbeta i guld och silver, mässing, järn, sten och trä, purpurrött, blått, fint linne och karmosinrött, och i att rista alla slags gravyrer och utarbeta alla slags listiga idéer som skulle läggas på honom, med hjälp av dina listiga män och med min herre, din far Davids, listiga män. 15 Nu skall min herre sända sina tjänare vetet, kornet, oljan och vinet som han har talat om. 16 Och vi skall hugga virke från Libanon, så mycket du behöver, och vi skall föra det till dig i flottar sjövägen till Jafo, och du skall föra det upp till Jerusalem. 17 Och Salomo räknade alla främlingar som bodde i Israels land, efter den räknare med vilken hans fader David hade räknat dem; och de befanns vara ett hundra femtio tusen tre tusen sex hundra.