

BELYSNINGSSKOLA
HBA reder ut vanliga belysningsbegrepp
Fordonsbelysning Àr HBAs kÀrnverksamhet och ord som lumen, lux och kelvin vanligt förekommande i vÄr vardag. VÄra produktexperter vill gÀrna dela med sig av sin kunskap och hÀr förklarar vi vad olika belysningsbegrepp innebÀr. Se guiden som en hjÀlp och vÀgledning nÀr du ska jÀmföra och vÀlja belysning.
Vad Àr Lumen?
Lumen anger den totala mÀngd ljus som en strÄlkastare avger, utan hÀnsyn till i vilken riktning ljuset strÄlar. HÀr skiljer vi mellan teoretisk och faktisk lumen.
Teoretisk lumen Àr det ljusflöde LED-kÀrnan kan prestera under optimala förhÄllanden i ett laboratorium och faktisk lumen Àr det verkliga ljusflöde en belysning levererar nÀr reflektor och lins Àr monterade. En annan vanligt förekommande benÀmning pÄ faktisk lumen Àr praktisk lumen.
Vad Àr Lux?
Lux Ă€r det vĂ€rde som beskriver hur en strĂ„lkastare lyser, vĂ€rdet anger hur mycket ljus som nĂ„r fram till ett visst omrĂ„de. Belysningsstyrkan uppgĂ„r till 1 lux nĂ€r ett jĂ€mnt ljusflöde pĂ„ 1 lumen trĂ€ffar en yta pĂ„ 1 mÂČ.
Vad Àr Watt?
Watt Àr den effekt som gÄr Ät för att driva en lampa och korrelerar inte nödvÀndigtvis med belysningens ljusstyrka. En vanlig glödlampa anvÀnder till exempel endast 5% av sin energi till att lysa och resterande energi omvandlas till vÀrme. LED tekniken Àr desto mer effektiv och en LED lampa utnyttjar 80-90% av sin energi till att lysa. PÄ sÄ sÀtt Àr det inte rÀttvist att enbart utifrÄn respektive wattal jÀmföra traditionell halogenbelysning och LED belysning.
Vad Àr Kelvin?
Kelvin Àr en mÄttenhet som mÀter den fÀrgtemperatur ett ljus har. PÄ Kelvinskalan Äterfinns dagsljus kring 5500-6500K, en halogenlampa ligger runt 3200K och LED lampor brukar generellt sett ligga runt 6000K. Vid höga fÀrgtemperaturer uppemot 7000K blir ljuset blÄaktigt för att sedan anta en violett nyans.
1900K 2800K 3400K 4500K 5500K 7000K 11000-18000K
Stearinljus Glödlampor Studiolampor Dagsljus Blixtljus Molnigt vÀder/ skugga BlÄ himmel
Kallvitt och varmvitt ljus
Om vi dyker djupare ner i mĂ„ttenheten kelvin Ă€r det vanligt att ljuset klassas in i tvĂ„ kategorier; kallvitt och varmvitt ljus. Ljus med lite lĂ€gre fĂ€rgtemperatur Ă€n normalt dagsljus brukar benĂ€mnas som varmvitt. De flesta arbetsljus har ett kelvintal som ligger i spannet runt 6000, och de avger ett kallvitt ljus. Ăgat uppfattar att kallvita lampor har ett vitt och skarpt ljus med en blĂ„ ton. Det varmvita ljuset har en fĂ€rgtemperatur runt 3000K och avger ett mjukt ljus som ger skarpa kontraster och bra djupseende. Varmvitt ljus upplevs gulaktigt av ögat och Ă„terger konturer och föremĂ„l tydligt samtidigt som det dĂ€mpar reflektioner frĂ„n regn, snö och is. En lĂ„g fĂ€rgtemperatur ger en verklighetstrogen fĂ€rgĂ„tergivning och vid lĂ„ngvarig exponering upplevs det varmvita ljuset behagligt för ögat.
Belysning med varmvitt ljus
Idag finns det bÄde extraljus och arbetsbelysning som har en lÀgre fÀrgtemperatur. Ett exempel pÄ extraljus Àr Lazer Lamps nylanserade extrajusserie Elite+. Sortimentet innebÀr en nyutveckling och uppgradering av tidigare Elite-serier. Utvecklingsarbetet tar avstamp i en unik funktion dÀr bÄde gula och vita dioder har installerats i lamphuset. NÀr det kommer till arbetsljus har HBA en arbetsbelysning i sortimentet med 3000 Kelvin i ljustemperatur.


JÀmförelse av Lazer Linear Elite+ med kallvitt ljus och varmvitt ljus.
Extraljus med 3000 Kelvin


LAZER TRIPLE-R 1250E + VIT/GUL 23â/590MM
Artikelnr: 12-00012504


LAZER LINEAR 6E+ VIT/GUL 9.1â/232MM
Artikelnr: 12-000313


LAZER TRIPLE-R 24E + VIT/GUL 1125MM
Artikelnr: 12-0001243


LAZER LINEAR 18E+ VIT/GUL 21â/532MM
Artikelnr: 12-000333
Arbetsbelysning med 3000 Kelvin

ARBETSBELYSNING 22W
Artikelnr: 18-22807-1Y


ARBETSBELYSNING
VEGA 60W
Artikelnr: 18-4800-Y


ARBETSBELYSNING
VEGA 120W
Artikelnr: 18-15400-Y


IP klassning
IP-klassning (Ingress Protection) Àr ett system som anvÀnds för att klassificera och betygsÀtta graden av skydd som en elektrisk enhet har mot intrÀngning av fasta föremÄl (som damm) och vÀtskor (som vatten). IP-klassningen bestÄr av tvÄ siffror, dÀr den första siffran anger skyddsnivÄn mot fasta föremÄl och den andra siffran anger skyddsnivÄn mot vÀtskor.
HÀr Àr en tydlig förklaring av vad varje siffra innebÀr: Första siffran: Skydd mot fasta föremÄl
0: Inget skydd.
1: Skydd mot fasta föremÄl större Àn 50 mm (t.ex. oavsiktlig kontakt med handen).
2: Skydd mot fasta föremÄl större Àn 12,5 mm (t.ex. fingrar).
3: Skydd mot fasta föremÄl större Àn 2,5 mm (t.ex. verktyg, tjocka kablar).
4: Skydd mot fasta föremÄl större Àn 1 mm (t.ex. smÄ verktyg, tunna kablar).
5: Dammskyddad (begrÀnsad intrÀngning av damm tillÄten, men inte i mÀngder som stör utrustningens funktion).
6: DammtÀt (ingen intrÀngning av damm).
Andra siffran: Skydd mot vÀtskor
0: Inget skydd.
1: Skydd mot droppande vatten (vertikalt fallande droppar).
2: Skydd mot droppande vatten nÀr enheten lutas upp till 15 grader.
3: Skydd mot sprayande vatten (vinkel upp till 60 grader frÄn vertikalen).
4: Skydd mot stÀnkande vatten frÄn alla riktningar.
5: Skydd mot vattenstrÄlar (lÄgt tryck) frÄn alla riktningar.
6: Skydd mot kraftiga vattenstrÄlar eller kraftigt sjöslag.
7: Skydd mot tillfÀllig nedsÀnkning i vatten (upp till 1 meter djup i upp till 30 minuter).
8: Skydd mot lÄngvarig nedsÀnkning i vatten under specificerade förhÄllanden (tillverkaren specificerar exakta förhÄllanden).
9K: Skydd mot högtryckstvÀtt och ÄngtvÀtt (högt tryck och hög temperatur).
Exempel pÄ IP-klassningar
IP65: DammtÀt och skyddad mot vattenstrÄlar.
IP67: DammtÀt och skyddad mot tillfÀllig nedsÀnkning i vatten.
IP68: DammtÀt och skyddad mot lÄngvarig nedsÀnkning i vatten.
Genom att förstÄ IP-klassningen kan man vÀlja belysning som Àr lÀmplig för de specifika förhÄllanden dÀr den ska anvÀndas.




Ny struktur för ECE-reglementet för fordon
Nu förÀndras mÀrkningen för vÄra vanligaste ECE-godkÀnnanden som Àr en omfattande samling lagar och regler. Vi har sammanstÀllt den information som kommunicerats av FN och förklarar hur de nya föreskrifterna ser ut. HÀr har vi valt ut de viktigaste delarna som berör vÄra kunders vardag och verksamhet.
FN förklarar att mÄlet med de nya föreskrifterna Àr att öka tydligheten, konsolidera och rationalisera de komplexa kraven som innefattas i FN-föreskrifterna. Detta genom att minska ner antalet föreskrifter utan att Àndra nÄgra av de detaljerade tekniska krav som redan Àr i kraft. Vidare innebÀr förÀndringen en förenkling av föreskrifterna om ljus- och ljussignaler samt en harmonisering av alla fordonsföreskrifter pÄ en vÀrldsomspÀnnande nivÄ.
Den första nya föreskriften gÀller för Signalljus, kallas ECE R148 och innefattar ECE nummer R4, R6, R7, R23, R38, R50, R77, R87 och R91.
NÀsta föreskrift Àr ECE R149 StrÄlkastarljus och innehÄller ECE nummer R19, R98, R112, R113, R119 och R123.
Till sist har vi ECE R150 som Àr Reflekterande enheter och numera ingÄr ECE nummer R3, R27, R69, R70 och R104 i det reglementet.
ECE R148
Signalljus
Tidigare omfattning
R4 NummerplÄtsbelysning
R6 Blinkers bakÄt & Ät sidorna
R7 Positionsljus, bakljus, stoppljus
R23 Backljus
ECE R149
StrÄlkastarljus
Tidigare omfattning
R19 Dimljus framÄt
R98 Extraljus xenon
R112 Extraljus
R113 Reflekterande varningsljusskyltar
R38 Dimljus bakÄt R119 Kurvljus
R77 Parkeringsljus framÄt & bakÄt
R91 Sidomarkeringsljus
R123 Adaptivt helljus (AFS)
ECE R150 Reflekterande enheter
Tidigare omfattning
R3 Reflexer
R27 Varningstrianglar
R69 LÄngsamtgÄende fordon, LGF-skylt
R70 Reflekterande varningsskyltar
R104 Konturmarkeringar
Vi kommer successivt att gÄ över till att kommunicera de nya ECE-numren för vÄra produkter, men tills vidare skriver vi Àven ut de tidigare ECE-godkÀnnanden i vÄr produktdokumentation.
SjÀlvklart Àr vÄra nya produkter mÀrkta enligt det aktuella reglementet.
HBA reder ut begreppen kring E-godkÀnda extraljus
Det nya reglementet ECE R149 (tidigare benÀmnt ECE R112) Àr det godkÀnnande som sÀkerstÀller att ett extraljus uppfyller stÀllda lag- och trafikkrav. E-godkÀnnandet Àr framtaget med hÀnsyn till, och baseras pÄ, lampans ljusstyrka.
I godkĂ€nnandesyfte mĂ€ts extraljusets styrka i enheten candela. Förenklat Ă€r candela ett mĂ„tt pĂ„ hur lĂ„ngt en lampa kan kasta en ljusstrĂ„le. MĂ„ttenheten candela Ă€r sammanlĂ€nkad med lux eftersom candela berĂ€knas genom att luxvĂ€rdet multipliceras med kvadraten pĂ„ avstĂ„ndet till ljuskĂ€llan. Till exempel 1 lux uppmĂ€tt pĂ„ ett avstĂ„nd av 1 meter ger 1 candela. Vidare skulle motsvarande mĂ€tning pĂ„ 10 meter generera ett vĂ€rde pĂ„ 1 lux x 10ÂČ = 100 candela.
Vi gÄr tillbaka till reglementet ECE R149 som sÀtter en övre grÀns för hur mÄnga candela ett extraljus fÄr avge. I praktiken begrÀnsar det lampans ljusbild till att inte överstiga referenstalet 50.
Referenstalet anger hur lÄngt och hur starkt ett extraljus och helljus lyser. Desto högre referentstal en lampa har, desto lÀngre och smalare ljusbild har den.
Referenstalet finns angivet för alla E-godkÀnda extraljus och Àr tryckt i lampans glas.

Vidare sÀtter reglementet ett tak som innebÀr att extraljus pÄ ett fordon inte fÄr ha en total ljusstyrka som överstiger ett referensvÀrde av 100. I Sverige finns det ett nationellt undantag frÄn begrÀsningen vilket tillÄter att gÄ över det sammanlagda referensvÀrdet pÄ 100. Det Àr alltsÄ möjligt att montera ett obegrÀnsat antal extraljus pÄ fordon i Sverige. TÀnk bara pÄ undantaget enbart gÀller för referenstalet. Samtliga extraljus mÄste fortfarande vara E-godkÀnda enligt ECE R149. För att uppfylla kraven ska bÄde ett E-mÀrke och ett godkÀnnandenummer finnas pÄ extraljuset.
Nedan jÀmför vi Aries extraljusramp med Styx extraljusramp.

ARIES EXTRALJUSRAMP 21â
Artikelnr: 12-216012

30
- 1lux pÄ 635 m - 6800 faktiska lumen - 120W
58 m

STYX EXTRALJUSRAMP 22â
Artikelnr: 12-21151

Referenstal 45
36 m

- 1lux pÄ 450 m - 4690 faktiska lumen - 90W
Referenstal
EllÀra och installationstips
För att vÄra produkter ska fungera korrekt krÀvs strömförsörjning. HÀr ger vi en översikt av nÄgra grundlÀggande begrepp inom ellÀra och hur de samverkar.
Elektrisk ström
Elektrisk ström Àr ett flöde av elektriska laddningar, vanligtvis orsakat av en spÀnning. SpÀnning innebÀr en skillnad i elektrisk potential mellan tvÄ punkter, och motsvarar det arbete som utförs per laddningsenhet för att förflytta en laddad partikel mellan tvÄ punkter. Strömmen möter ett elektriskt motstÄnd, kallat resistans, som mÀter hur svÄrt det Àr för strömmen att passera genom ett material.
Ohms Lag
Ohms lag beskriver sambandet mellan spÀnning (U), ström (I), och resistans (R). Den uttrycks som: U = R x I
U = SpÀnning Volt (V)
R = Resistans Ohm (âŠ)
I = Strömstyrkan Ampere (A)
DĂ€r spĂ€nning mĂ€ts i Volt (V), ström i Ampere (A), och resistans i Ohm (âŠ). Ohms lag visar hur dessa elektriska storheter samverkar.
Joules Lag â Effekt
Effekt beskriver hur kraftfull en elektrisk apparat Àr, och den elektriska effekten (P) Àr produkten av spÀnningen (U) och strömmen (I). Joules lag formuleras som: P = U x I
P = Effekt Watt (W)
U = SpÀnning Volt (V)
I = Strömstyrkan Ampere (A)
Effekten mÀts i Watt (W). För att berÀkna en storhet kan du anvÀnda omformade versioner av formeln: U = P/I och I = P/U
RĂ€kneexempel
LÄt oss anvÀnda dessa principer för att berÀkna strömförbrukningen för en extraljusramp. För en 180W extraljusramp installerad i ett 12V system, anvÀnd Joules lag: P = U x I
Om vi omformar formeln för att hitta strömmen (I): I = P/U
Vi fÄr: I = 180W/12V = 15A
DÀrmed drar extraljusrampen 15A och bör avsÀkras dÀrefter.
SĂ€kringar â För sĂ€kerhets skull
SÀkringar skyddar elektriska system mot överbelastning genom att bryta strömmen om den blir för hög, vilket förhindrar överhettning och potentiella brÀnder. En korrekt dimensionerad sÀkring avbryter strömmen nÀr den överskrider den tillÄtna grÀnsen för ledningen.
I vÄrt installationssortiment finns ett brett utbud av sÀkringar, sÀkringshÄllare och kablar för olika behov. HÀr Àr en avsÀkringstabell för 12V-system som hjÀlper dig att vÀlja rÀtt sÀkring.
AvsÀkring vs kabelarea vid 12V
Kabelarea Kontinuerlig strömstyrka SÀkring mot överbelastning SÀkring mot kortslutning
1 mmÂČ 6A
1,5 mmÂČ 9A 10A 20A
2,5 mmÂČ 15A 16A 35A
4 mmÂČ 16A 20A 35A
6 mmÂČ 21A 25A 63A
10 mmÂČ 28A 35A 100A
16 mmÂČ 37A 50A 160A 25 mmÂČ 49A 63A 200A 35 mmÂČ 60A 80A 315A
50 mmÂČ 76A 100A 400A
Nomogram för kabelrÀkning
Med ett nomogram för kabelarean fÄr du snabbt och enkelt fram hur stor kabelarea din installation krÀver.
RĂ€kneexempel
En kabel med 50 watt tas ut över en 10 meter lĂ„ng ledning. Vilken kabelarea behövs för installationen? Dra ett streck pĂ„ nomogrammet mellan 50 watt och 10 meter. LĂ€s av den punkt dĂ€r strecket korsar skalan för kabelarea (mmÂČ). I exemplet blir kabelarean 2,5 mmÂČ.
LĂ€ngd meter Area mmÂČ Belastning Amp Watt

Allt du behöver veta om reglementet för varningsljus
Varje vÄr drar nya vÀgarbeten igÄng runt om i landet. Ett fordon som arbetar pÄ vÀg behöver uppfylla vissa krav. Fordon som anvÀnds för detta ÀndamÄl mÄste uppfylla specifika krav, och en av de viktigaste kraven Àr att vara utrustad med en varningslykta.
Vi vÀnder oss till Transportstyrelsens regler för varningsljus för att förstÄ mer.
Vid första anblicken kan reglerna verka lite komplicerade, men med hjÀlp av vÄr produktchef Dan kommer vi att reda ut begreppen.
Transportstyrelsens reglemente för varningsljus
Enligt Transportstyrelsen mÄste ett fordon som anvÀnds i vÀghÄllningsarbete vara utrustat med en varningslykta som Àr synlig och godkÀnd frÄn alla hÄll.
Syftet med varningsljuset Àr att uppmÀrksamma och varna andra trafikanter i situationer dÀr fordonet:
⹠Behöver stÀllas upp pÄ vÀgen.
⹠Utgör ett hinder pÄ vÀgen.
⹠Utgör fara för övrig trafik.
Dan förklarar Transportstyrelsens förordning TSFS 2009.83, som anger situationer dÀr varningsljus pÄ fordon fÄr anvÀndas, inklusive vÀghÄllningsarbete, bÀrgning, fordonskontroll, vid olycksplatser och i samband med eskort av lÄnga, breda eller tunga transporter.
E-godkÀnnande och krav pÄ placering av varningsljus
Bra, dÄ har vi koll pÄ varför varningsljus behövs och nÀr de ska anvÀndas. Nu tittar vi pÄ de krav som finns för sjÀlva varningsljuset. Vid montering pÄ fordon ska varningsljuset avge ett blinkande orangegult ljus i alla riktningar i horisontalplanet och vara E-godkÀnt enligt ECE-reglemente 65 (ECE R65). Men det stannar inte dÀr. Placeringen av varningsljuset ska vara sÄ att du kan observera ljuskÀllans centrum frÄn varje punkt pÄ en höjd av 1,2 meter över markplanet, och pÄ ett avstÄnd av 20 meter och lÀngre frÄn fordonet.
20 m 1,2 m
BromsstrÀcka

Sedan ska varningslyktan sitta pÄ fordonet sÄ att dess symmetriaxel Àr vinkelrÀt mot marken. Om fordonet utrustas med flera varningsljus ska de sammankopplas och lysa samtidigt.
Glöm inte att montera en orange kontrollampa intill föraren som indikerar nÀr varningsljuset Àr pÄ. Det Àr en viktig detalj som lÀtt kan glömmas bort.
Klassningar och benÀmningar
Till sist förklarar vi mer runt de klassningar och benÀmningar som finns för varningsljus.
Vad Àr skillnaden mellan klass 1 och klass 2?
ECE R65 Klass 1 Àr varningsljus med ett ljuslÀge
ECE R65 Klass 2 Àr varningsljus med ett starkare ljuslÀge för dagsljus och ett svagare lÀge för natt.
Vad betyder till exempel TA1 och XA2?
Den första bokstaven anger om ljuset Àr runtomlysande eller inte. Den andra bokstaven beskriver fÀrgen pÄ ljuset; amber (A), blue (B) eller red (R). Siffran i slutet förklarar om varningsljuset Àr godkÀnt enligt klass 1 eller klass 2. HÀr ser du en sammanstÀllning över begreppen:
T = 360° runtomlysande varningsljus X = Riktade varningsljus A = Orange ljus B = BlÄtt ljus R = Rött ljus 1 = Klass 1 (ett ljuslÀge) 2 = Klass 2 (tvÄ ljuslÀgen)
Nu nĂ€r vi har gĂ„tt igenom reglerna för varningsljus och förhoppningsvis fĂ„tt lite klarhet kvarstĂ„r bara en viktig frĂ„ga till Dan - vad Ă€r egentligen okej att kalla ljusen? Dan svarar lugnt; âDu kan kalla dem allt frĂ„n rotorljus, saftblandare och blixtljus till ljusramper och varningsljus. Det viktiga Ă€r att dina ljus uppfyller kravet för arbete pĂ„ vĂ€g och att de bidrar till ökad sĂ€kerhet för dig och dina medtrafikanterâ.
För dig som vill lÀsa mer om sÀkerhet pÄ vÀg finns det mycket matnyttig information pÄ Trafikverkets hemsida.
KONTAKTA OSS


JENS NORBERG
Distriktschef Norr
Tel: 08-519 290 09
REIDAR GRIMSTAD
Distriktschef VĂ€rmland
Tel: 08-519 290 22

PETER HĂRNBERG
Distriktschef
SydvÀstra Sverige
Tel: 08-519 290 26
TOBIAS ERIKSSON
Distriktschef Nordöst
Tel: 08-519 290 25
MATTIAS SANDSTRĂM
Distriktschef
Sydöst

Tel: 08-519 290 17

KUNDSERVICE OCH ORDERMOTTAGNING
Tel: 08-519 290 10

TINA WIKLANDER