Issuu

Offentligt meddelande, delas ut till alla hushåll.

Världens lyckligaste människa är Sebastian! s. 4 Den nya fullmäktigeperioden har börjat s. 15

Hela livsmiljön inverkar på välfärden s. 8

Vasa stads invånartidning 02/2021

Invånartidning 02/2021

Världens lyckligaste människa är Sebastian

”

Ledare

Vi frågade

SEBASTIAN ÄR VÄRLDENS LYCKLIGASTE MÄNNISKA

Vid Seniorcentrets gym är glädjen som störst

I korthet

På välfärden inverkar hela livsmiljön

Skötar- och läkarmottagningarna flyttar till H-huset

Det här är en av idrottssektorns deletapper på vår resa mot ett koldioxidneutralt Vasa

Briefly in English

Energieffektiv belysning är ett steg mot koldioxidneutralitet

Till din tjänst

Invånarorienterad verksamhet och växelverkan i fokus

Som fullmäktigeledamot kan man påverka på riktigt

Den nya fullmäktigeperioden förde med sig ändringar

Tanka välbefinnande på stigen, i parken och på teatern

Med teknologi mot en tryggare framtid

Plock bland evenemang

Briefly in English

Chefredaktör: Leena Forsén / Redaktion: Johanna Jussila, Heli Masa, Sarianne Manninen, Maria Mäenpää, Eevamaria Paasikari, Ilari Rautiainen, Susanna

Saari, Mona-Maria Sandström, Jenni Tuliniemi / Översättningar: Vasa stads översättningsbyrå / Pärmbild: Rauli Lehto / Layout: Mikael Matikainen, Vasa stads grafiska tjänster / Tryck: Reusner AS / Upplaga: 54 300 st. / Papper: UPM Star Silk H 80g (PEFC™ & FSC® -certifikat) / Utgivare och förläggare: Vasa stad, PB 3, 65101 Vasa, www.vasa.fi / Issn (tryckt): 1459-6016 / Issn (nättidningen): 1459-6032 / Respons: feedback.vaasa.fi / Följande invånartidning utkommer i januari 2022 fb.com/vaasankaupunki

@vaasavasa

youtube.com/cityofvaasa

pinterest.com/vaasa

linkedin.com/company/city-of-vaasa

Vi frågade

Välbefinnande skapar lycka

Ledare

Den som lyckan har, den bör dela med sig

Mona-Maria Sandström och Sarianne Manninen Mona-Maria Sandström

Vasa vill vara världens lyckligaste stad. Lycka hör ändå samman med många olika saker, till exempel välbefinnande. I sommar tog vi reda på vad välbefinnande betyder för Vasaborna. Vi ställde följande frågor:

1. Hur sköter ni ert eget välbefinnande? 2. Vad är viktigast för er med tanke på välbefinnandet? 3. Erbjuder Vasa goda möjligheter att värna om välbefinnandet?

NÄR vi stolt har talat om stadens mål att ha de lyckligaste invånarna i Finland har vi ofta mötts av misstänksamma blickar. Vill vi alltså se världen genom rosa glasögon, hela tiden tvinga folk till positivt tänkande eller blunda för det faktum att livet inte alltid är lätt? Här spelar säkert också det djupt inrotade finländska sinneslandskapet en roll: Den som lyckan har, den ska lyckan dölja. Livet är ju ett lidande, och även om det just nu inte skulle vara fallet, varar lyckan säkert inte länge. Jag hoppas att alla senast nu har det klart för sig att vi inte försöker svepa en rosa slöja av lycka över staden. I våras fick jag läsa 115 ansökningar till världens lyckligaste människa – levnadshistorier, berättelser om svåra stunder och insikter om lycka. Det var otroligt svårt att utse finalisterna bland dessa fantastiskt fina människor som alla var lyckliga på sitt sätt. Allas berättelser skulle ha varit värda att berättas: Hur dessa människor har lyckats hitta glädjen i livet även efter stora motgångar eller hur några av oss har en medfödd förmåga att vara tacksamma för väldigt enkla saker och känna lycka. Genuina, uppriktiga och gripande levnadshistorier. Jag är tacksam över att få arbeta för stadsbornas lycka. Det är svårt att tänka sig ett finare mål. För oss innebär lycka absolut inte ett perfekt liv utan svårigheter. När man riktigt tänker efter, är det ens möjligt att vara lycklig om man inte känner till motsatsen? Vi alla har både goda och dåliga stunder. Ett sätt att öka lyckan är att hjälpa andra – när någon annan genomgår svåra tider, kan du genom att hjälpa hen också hjälpa dig själv. Vilken kedjereaktion! Professor emeritus Markku Ojanen, vår kompanjon på resan mot lycka, har ändrat på perspektivet i Leinos dikt: Den som lyckan har, den bör dela med sig! Det viktigaste är inte vem som är lycklig utan att så många som möjligt är så lyckliga som möjligt. Vi fortsätter att jobba för detta mål.

Läs Vasabornas funderingar här nere!

Maria & Matias Vähätiitto Vasa

1 2 3

Vi äter bra, sover och rör på oss tillräckligt. Socialt umgänge är en mycket stor del av vårt välbefinnande.

Här hittar man fritidsaktiviteter av alla de slag och till exempel stränderna är mycket trevliga. Det skulle också vara fint med en skejtpark.

Tanja & Juha Nyqvist Vasa

1 2 3

Vi äter hälsosamt, rör på oss och dansar. Det har också varit en stor sak att skaffa hund. Det viktigaste är motion, socialt umgänge och ett bra allmänt hälsotillstånd.

Stränderna har varit bättre i år och gågatan är en verkligt god idé. Vi håller på med pardans och med tanke på det erbjuder Vasa inte så många möjligheter för personer i vår ålder att utöva den hobbyn.

Briefly IN ENGLISH s. 20

LEENA FORSÉN kommunikationschef

INVÅNARTIDNING 02/2021

VÄLBEFINNANDE Sebastian Da Costa och Maria Veitola

”Jag vill uppmuntra alla att tala om lycka” Sebastian Da Costa röstades fram som världens lyckligaste människa under Lycklighetskvällen den 2 oktober. Det kom som en överraskning för Sebastian att han hade blivit anmäld till tävlingen, men han gav sig helhjärtat in på upptäcktsresan. Målet med sökandet efter den lyckligaste människan har varit att dela med sig av insikter om lycka. Eevamaria Paasikari • Heli Masa

Rauli Lehto • Mikael Matikainen

ebastian är en producent och musiker från Vasa som utstrålar positiv energi. Hans starka och på vissa ställen även stormiga förhållande till Vasa har utvecklats till förtroende. — Innerst inne är jag alltid på gott humör, men på grund av att jag sticker ut från mängden med mitt utseende har jag ända sedan barn varit tvungen att handskas med hat och fördomar. Vasa har alltid

varit mitt hem, här har jag byggt upp mig själv. Jag är tacksam för att jag har lyckats omge mig med pålitliga människor, säger Sebastian. Den positiva och optimistiska livsinställningen har Sebastian lärt sig hemifrån. Musiken kom in i Sebastians liv när han som 9-åring fick besöka en familjeväns studio. — Musik har alltid varit en del av mitt liv och en tillflykt under svåra tider. Lyckokänslan ökar av tacksamheten för att jag har frihet och möjlighet att förverkliga mig själv. Musiken är en del av vår familj, för också min fästmö Zaida sjunger och även vår son Valentino har redan hunnit spela in ett par låtar, berättar Sebastian med ett leende.

Det öppnar ögonen när man möter sig själv Sebastian fick uppleva en stor framgång redan i ung ålder men såg då också en annorlunda sida av musikvärlden. Han brände ut sig, vilket fick honom att stanna upp och fundera på vad det egentligen är som gör honom lycklig. — Som 25-åring hade jag alldeles för fullt upp. Men sist och slutligen skulle jag inte vilja byta bort en enda erfarenhet. Jag gjorde en vändning i livet och började satsa på mitt eget välbefinnande. Då råkade jag också läsa boken Kunskapens röst av Don Miguel Ruiz. Nu är det fint att tänka tillbaka på min resa fram till denna stund, säger Sebastian. Det krävs emellertid inte nödvändigtvis några

Förutom Sebastian var också Maija Mäki och Anni Ruostekoski nominerade till de lyckligaste.

stora kriser för att bli lycklig, utan det räcker med små övningar för att kunna lära sig om sig själv. Sebastian uppmuntrar alla att genuint se sig själv i ögonen mitt i vardagen. — Du kan stå framför en spegel, tala med dig själv och se dig själv så som du är. Du upptäcker att det är annorlunda glasögon från dag till dag: en dag är du trött, en annan full av energi. Det kan till en början vara överraskande svårt eller konstigt att tala till sig själv, men det hjälper dig att acceptera dig själv och även vara öppnare mot andra, säger Sebastian.

Uppfriskande och ger mersmak Maria Veitola

Rauli Lehto

Stadens mål är lyckliga invånare Ett av de viktigaste målen i Vasa stads strategi är Finlands lyckligaste invånare. Det hur lyckliga invånarna känner sig kontrolleras årligen med hjälp av lycklighetsenkäter i samarbete med professor emeritus Markku Ojanen. I maj 2021 efterlyste Vasa världens lyckligaste människa. Bland de 115 människor som antingen själva anmälde sig eller blev anmälda till tävlingen utsågs tre finalister. Finalisterna fick redaktör Maria Veitola på besök, och besöken sammanställdes till en videoserie med tre avsnitt som fick namnet Maria & världens lyckligaste.

Se på videorna på: varldenslyckligastestad.fi

JAG HADE BESÖKT Vasa bara en gång tidigare. Jag spenderade den där berömda egentiden: jag åt en utmärkt middag i restaurangen och tog en lång kvällspromenad på stan. Stadskärnans historiska, flerskiktade arkitektur med sina pastellnyanser charmade mig verkligen. Det kändes bra att vara tillbaka i Vasa. Jag blev bekant med Anni, Sebastian och Maija: tre Vasabor som vågade dela nyckeln till sin lycka med mig och världen. De har alla sitt sinsemellan helt olika liv i Vasa, men jag hittade också förenande faktorer hos dem. I allas bakgrund fanns en tid och omständigheter då lyckan var ifrågasatt. Alla hade de trots motgångar – eller kanske på grund av dem – hittat sitt eget sätt att leva ett lyckligt liv. Alla hade de också hittat och omgett sig med de människor som gav dem kärlek, stöd, trygghet och bekräftelse att göra egna, personliga val. Och vad är Vasas roll i våra lyckokandidaters liv? Vasa verkar erbjuda perfekta ramar för ett lyckligt och tryggt liv med mänskliga mått. Det tycks finnas något att göra och hobbymöjligheter för alla. Kultur, konst, idrottsmöjligheter, restaurangupplevelser, kvartersbutiker, lopptorg. I Vasa blev också ett av mina potentiella trumfkort i ”Jag har aldrig”-spelet ogiltigförklarat. ”Jag har aldrig sett havtornsbuskar som växer i naturen och ätit havtornsbär direkt från busken.” Nå, nu har jag det. De färska bären smakade skojigt friskt och gav mersmak, liksom också Vasa.

MARIA VEITOLA

INVÅNARTIDNING 02/2021

VÄLBEFINNANDE Ja, det är nog en enorm nytta med detta. För annars kunde jag inte röra på mig. Denna grupp betyder mycket för mig även på mental nivå , berättar Helena Piilikangas. Bakom henne vid gymmet är Katariina Vaara.

Läs me ra: www.v aasa.fi / motion sservic e -for-ald re

Vid Seniorcentrets gym är glädjen som störst Johanna Jussila

Linus Lindholm

Då åldern stiger försvagas balansen samtidigt som kroppshanteringen försvåras. Seniorcentrets gymverksamhet är en stor hjälp för hemmaboende seniorer. Gymverksamheten sker numera i de tidigare festsalsutrymmena i Seniorcentret.

ymverksamheten är riktad till hemmaboende över 65 åriga Vasabor, vars fysiska, psykiska eller sociala funktionsförmåga är nedsatt eller i risken att bli nedsatt. Målet är att upprätthålla och förbättra klientens funktionsförmåga och på detta sätt stöda klienterna i hemmaboende. Vid gymmet utförs övningar för balans och funktionsförmåga i smågrupper med hjälp av gymanläggningar. De viktigaste övningarna berör upprätthållande av balansen och förstärkande av benmusklerna.

Övningar utförs så mångsidigt som möjligt med glad och avslappnad attityd. — I våra grupper finns handledare på plats och gruppbesöken hålls en gång i veckan. Gymmen finns på Berggatan och Dammbrunnsvägen, där även vattengymnastik erbjuds, berättar ansvariga fysioterapeuten Marja Carlström. Då coronabegränsningarna beaktas, kan det högst vara sex personer i varje grupp. Grupperna hålls under olika tider så, att grupperna inte möts då deras gymtider börjar och slutar.

Sök dig med, ifall din funktionsförmåga håller på att försvagas Till Seniorcentrets motionsservice kan man söka fortgående. En senior kan ansöka själv eller också kan senioren rekommenderas verksamheten t.ex. genom motionsrådgivningen. I ansökningsblanketten frågas bl.a. om funktionsförmågan och eventuella fallanden. Ifall en person meddelar att hen fallit, hänvisas personen i fråga till fallpolikliniken för en närmare situationsbedömning. — Vi kartlägger de sökandes lämplighet utifrån

förhandsuppgifter, tester för funktionsförmåga och valkriterier. På detta vis vet vi en hurdan grupp lämpar sig bäst för respektive klient. Vi strävar till att placera klienter med liknande funktionsförmåga i samma grupper. Även för de personer som är i grupperna görs en bedömning av funktionsförmågan med ett halvt års mellanrum, för att känna till funktionsförmågan för klienten i just den stunden, klarlägger Carlström. Gymverksamheten kostar i år 43,60 euro/säsong och vattengymnastiken 40,10 euro/säsong.

Övningar för uppstigning är mycket viktiga

Fallpoliklinikens fysioterapeut Annika Andersson håller i gymgrupperna uppstigningsövningar individuellt med varje klient. — I synnerhet ifall den äldre personen någon gång fallit, kan fallande börja skrämma dem. Därför är det viktigt att ge de äldre råd om hur man faller rätt och även lära ut hur man stiger upp från marken t.ex. med hjälp av en stol, beskriver Andersson. För närståendevårdarnas gymgrupper planeras rådgivning för hur man bistår en person som fallit med att stiga upp.

I KORTHET

Seniorklubben Pärlestunden ger glädje och trevliga aktiviteter i vardagen

Bostadsrätt lämpar sig för många olika livssituationer Ilari Rautiainen

Johanna Jussila

Christoffer Björklund

PÄRLESTUNDEN erbjuder seniorerna mångsidigt program, såsom musik, temadagar och motion. Även klienternas önskemål tas i beaktande. Ansvariga för verksamheten är studerande vid Vamia under ledning av sina lärare. Pärlestunden är avgiftsfri men kräver tidsbokning. Klubben har öppet från måndag till onsdag kl. 10–14 i Brändös Pärla, enheten för effetiverat serviceboende för äldre, på adressen Kaptensgatan 32. — Efter en två års paus på grund av coronavirussituationen ser vi verkligen fram emot att seniorklubben återigen öppnar sina dörrar för de äldre i Vasa. Alla nya och gamla klienter är välkomna! hälsar enhetschefen för Brändös Pärla Marjo Suutari och lektor Marjut Töyli vid Vamia. När tidningen kommer ut ska Pärlestundens verksamhet inledas igen i januari 2022. Läs mer: www.vasa.fi/seniorklubben-parlestunden

Tjänsten Alvar erbjuder seniorer hemvård och rekreationsverksamhet på distans Johanna Jussila

Linus Lindholm

BILDTELEFONEN ALVAR utgörs av en pekplatta, genom vilken seniorernas möjligheter att klara sig självständigt hemma understöds och deras sociala liv samt funktionsförmåga och rehabilitering främjas. Apparaten placeras på en sådan plats i klientens hem att man via den kan få en tillräckligt bra synkontakt med klienten. Användningen av bildtelefonen kräver inte något teknologiskt kunnande eller några tekniska anskaffningar av klienten. Via bildtelefontjänsten Alvar gör vårdarna hemvårdsbesök på distans vid överenskomna tidpunkter. Då det är dags för vårdaren att träffa klienten, ringer hen upp klienten och förbindelsen öppnas automatiskt.

Klientförhållande inleds via en socialoch hälsovårdsanställd Antalet bildtelefoner är begränsat. Därför blir man klient hos Alvar-tjänsten via en yrkesutbildad socialoch hälsovårdsanställd. — Under hemvårdsbesöken via Alvar handleds klienten genom distanskontakten till att agera självständigt hemma, exempelvis att ta sina mediciner. Under stunderna med rekreationsverksamhet kan klienten delta i olika program, såsom sittgympa, och diskutera med andra klienter, beskriver Margareeta Verronen, serviceansvarig inom hemvården. Läs mer: www.vasa.fi/alvar-tjansten

LÄS FLER nyheter på adressen www.vasa.fi

VASA BOSTADSRÄTT AB är ett stadsägt bolag som har 241 bostadsrättsbostäder på olika håll i Vasa. Bostadsrätten är ett bra val för olika behov och i olika livssituationer. — Bostadsrätten är en mellanform mellan ägarboende och hyresboende. Vi har lägenheter i olika storlekar, allt från ettor till större familjebostäder. En bostadsrättsbostad är ett bra val för exempelvis unga familjer som är osäkra på om de vill bygga eget eller för äldre som vill avstå från sina egnahemshus, säger Marianna Ala, verkställande direktör för BC Consulting som ansvarar för fastighetsförvaltningen. För att få en bostadsrättsbostad ska du betala 15 procent av bostadens anskaffningspris. Du kan bo i bostaden så länge du vill och avgiften återbetalas när du flyttar därifrån. — I en bostadsrättsbostad kan du bo som i din egen, bara utan de risker som ägandet för med sig. Också boendesäkerheten motsvarar den för ägarbostäder, konstaterar Ala. För bostaden betalas ett månatligt bruksvederlag, som ofta är lägre än den allmänna hyresnivån. Dessutom kan du ansöka om bostadsbidrag för vederlaget på samma sätt som för hyran. Läs mer: www.vaasanasumisoikeus.com/sv

INVÅNARTIDNING 02/2021

VÄLBEFINNANDE

På kommuninvånarnas välfärd inverkar hela livsmiljön Johanna Jussila

Katja Lösönen

Då socialoch hälsotjänsterna 1.1.2022 övergår till Österbottens välfärdsområde, får ärenden i anslutning till bildningen och stadsmiljön betydande roller för främjandet av Vasabornas välfärd. Viktiga saker som ökar välfärden är bland annat idrott och kultur, intressanta arbetsmöjligheter och en trygg livsmiljö.

älfärd är ett väldigt brett begrepp. Välfärd är inte bara socialoch hälsotjänster, utan alla de saker som bidrar till en fungerande vardag samt möjligheten till ett socialt och aktivt liv oberoende av ålder och livssituation. — Välfärden består av bland annat idrott, kultur, natur, hobbymöjligheter, fungerande trafikarrangemang och hela livsmiljön, beskriver koncernförvaltningsdirektör Jari Karjalainen.

Bildning, kultur, en vacker stadsmiljö och bra fritidsmöjligheter Då socialoch hälsotjänsterna flyttas från staden till välfärdsområdet innebär det att tjänsterna i anslutning till bildningen och stadsmiljön betonas i stadens framtida planer samt i organisationsstrukturen. Till bildningen hör bland annat småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, kultur- och bibliotekstjänsterna, museerna, teatern, orkestern och idrottsservicen. Till stadsmiljön hör bland annat fastigheter, gator, trafik, byggnadstillsyn, parker och rekreationsområden. Som Vasa stads service fortsätter enheten för häl s ofr ämjande, f lyk ting för läg gningen,

integrationsservicen, Österbottens medlingsbyrå, sysselsättningsservicen, rådet för personer med funktionsnedsättning, äldrerådet och invandrarrådet samt koordineringen av frivilligarbetet. I reformen överförs cirka 1600 anställda inom socialoch hälsosektorn samt cirka 40 procent av stadens budget till Österbottens välfärdsområde.

Kommuninvånarnas välfärd främjas heltäckande med hjälp av en arbetsgrupp — För oss har det stor betydelse hur vi över sektorerna lyckas fundera på och genomföra förebyggande verksamhet som ökar välfärden för kommuninvånarna. Jag hoppas att vi lyckas bra med detta. Vi har tillsatt en arbetsgrupp med representanter från olika sektorer och välfärdsområdet som genuint tar hand om tjänsterna för kommuninvånarna, bekräftar Karjalainen. Samtidigt som den nya fullmäktigeperioden inleddes på hösten började man även ta fram en ny strategi för staden. I strategiarbetet lyfts de viktigaste målen för Vasa stads verksamhet fram för de kommande åren.

Det nya serviceområdet Välfärdstjänster ger stöd för kommuninvånarnas välfärd — Inom staden inrättades på hösten det nya serviceområdet Välfärdstjänster som leds av Virve Flinkkilä. Välfärdsdirektören har en betydande roll vid främjandet av välfärdstjänsterna på ett övergripande sätt i ett starkt samarbete med bildningen och stadsmiljön, säger Karjalainen. Även välfärdssektionen inledde sin verksamhet under hösten 2021 och dess uppgift är att säkerställa att välfärdstjänsterna för kommuninvånarna fungerar. Beviljande av understöd som grundar sig på donationer från tredje sektorn, t.ex. olika fonder och privatpersoner, är en av välfärdssektionens uppgifter, som tidigare huvudsakligen hörde till socialoch hälsovårdsnämnden.

Det nya serviceområdet Välfärdstjänster består av följande helheter:

u Skötsel av sysselsättningen u Flyktingförläggningen u Integrationsservicen u Medlingsverksamhet u Främjande och koordinering av hälsa och välbefinnande

u Råden u Koordinatorer för frivilligarbete u Tredje sektorns understöd och beviljande av dem

Skötar- och läkarmottagningarna samt mentalvårds-, beroende- och missbrukarservicen flyttar till H-huset som blir klart hösten 2022 Johanna Jussila

ÖSTERBOTTENS VÄLFÄRDSOMRÅDE inleder sin verksamhet 1.1.2022. I ändringsstunden består servicepunkterna som tidigare och personalen överförs i sina nuvarande uppgifter. Österbottens välfärdsområde kommer att kombinera specialsjukvårds-, primärvårds- och socialvårdsservicen. För Vasa stads del flyttar sjukskötar- och läkarmottagningarna på hälsostationerna i Gerby, Kyrkoesplanaden, Korsnäståget och Dammbrunnen till den nya H-byggnaden som blir klar hösten 2022. Lillkyro hälsostation hålls fortfarande separat. Även diabetes- och astmaskötarnas mottagningar, polikliniken för könssjukdomar, gipsningsverksamheten, Vasa undervisningshälsocentral och Vasa specialiseringsläkarutbildning flyttar till H-huset. — Det att vi får mycket gemensam service under samma tak medför fördelar för servicebrukarna. Verksamheten är smidigare och mer multiprofessionellt jämfört med tidigare, berättar förvaltningsöverskötare Camilla Mäkinen. Vasa missbrukarcenter sammanslås med Vasa centralsjukhus psykiatriska avdelning 1. Den nya enhetens namn är Beroendepsykiatriska avdelningen. — Vi flyttar till 7 våningen i H-huset i slutet av år 2022. Den beroendepsykiatriska avdelningen har en öppen och sluten sida. På den öppna sidan kommer två tillnyktringsvårdsplatser samt nio akutvårds- och avgiftningsplatser. På den slutna sidan kommer 10 akutpsykiatriska platser. Även substitutionsvården för opioidberoende flyttar till 0-våningen, berättar Missbrukarcentrets föreståndare Mika Nevasaari. Det har planerat att Mentalvårds- och beroendecentret Horisonten och Hälsorådgivningspunkten Tipsi, bytesplatsen för missbrukarrelaterade tillbehör, överförs till H-huset under hösten 2022. All övrig socialoch hälsovårdsservice fortsätter i sina tidigare utrymmen. Ca 1600 personer övergår från Vasa stad till Österbottens välfärdsområde. Av dessa flyttar 168 personer till H-huset. Följ H-husets färdigställning: www.bothniahigh5.fi Fr.o.m. 1.1.2022 öppnas Österbottens välfärdsområdes webbplats: www.osterbottensvalfard.fi

INVÅNARTIDNING 02/2021

VASA I UTVECKLING

Energieffektiv belysning på motionsspåren är ett steg på vägen mot koldioxidneutralitet Ilari Rautiainen • Susanna Saari

Mikael Matikainen

I Vasa förnyas belysningen på nio motionsspår. De gamla energislukarna ersätts med LED-armaturer som även utrustas med rörelse- och snödetektorer samt besökarräknare. Den nya belysningen är ett exempel på konkreta åtgärder för att främja Vasas mål att vara en koldioxidneutral stad före årtiondets slut.

elysningen längs motionsspåren förnyas under 2021– 2022. I år står motionsspåren i Merikart, Korsnäståget, Sunnanvik, Vapenbrödrabyn och Vasklot i tur. Nästa år installeras belysningen på motionsspåren i Roparnäs, Skogsberget, Öjberget och Saarenpää i Lillkyro. De nuvarande högeffektiva och oekonomiska kvicksilverlamporna och högtrycksnatriumlamporna längs motionsspåren ersätts med energieffektiva LED-armaturer. Totalt byts 793 armaturer ut. — Det här är en av idrottssektorns deletapper på vår resa mot ett koldioxidneutralt Vasa. De nya armaturerna betalar sig själva genom energibesparingar. Vi får en bra och trygg belysning på motionsspåren som också minskar mängden ljusföroreningar och förlänger armaturernas livslängd, säger Mika Lehtonen, chef för idrottsverksamheten.

Rörelsedetektorerna justerar belysningen alltefter användning Utöver LED-tekniken ger även rörelse- och snödetektorerna i armaturerna upphov till energibesparingar. — Om ingen rör sig på motionsspåret dämpas belysningen till 10 procent. När armaturerna observerar en rörelse, ökar ljusstyrkan till 80 procent och minskar igen efter en programmerad tid, beskriver eltekniker Harri Heino.

Snödetektorerna i de nya armaturerna effektiverar belysningen om det inte finns snö på motionsspåret. Om det finns snö, kan belysningens högsta nivå sänkas. — Snön kan återkasta upp till 98 procent av ljuset som träffar den. Därmed förbättrar snödetektorerna både belysningens kvalitet och säkerheten, säger Heino. Motionsspåren utrustas samtidigt även med besökarräknare som visar spårens och skidspårens faktiska användningsgrad. Det underlättar även planeringen av investeringar och underhållet av motionsspåren.

Målen om koldioxidneutralitet främjas på många fronter

Som exempel nämner Hakosalo projektet där energiförbrukningen i fastigheter optimeras med hjälp av sensorer och ett system med artificiell intelligens. Systemet testas i år och målet är att tekniken används i alla stadsägda fastigheter före slutet av 2025. — Utöver för att optimera energiförbrukningen arbetar vi aktivt även för exempelvis koldioxidsnålt byggande samt för att minska trafikutsläppen och främja cykling och gång. Vi är också med och utvecklar ett verktyg med vilket trafikutsläppen kan kontrolleras i realtid och informationen utnyttjas i trafikplaneringen. Förhoppningsvis kan vi berätta mera om allt detta redan inom den närmaste framtiden, säger Hakosalo.

Enligt Vasa stads energi- och klimatsakkunnig Mika Hakosalo främjas målen om koldioxidneutralitet på många fronter i Vasa. — Utöver belysningen på motionsspåren pågår det ett flertal projekt och åtgärder där syftet är att minska utsläppen under de kommande åren. Det är mycket som ännu befinner sig i planeringsstadiet, men mot slutet av året kan vi redan också vidta konkreta åtgärder, säger Hakosalo.

Läs mer:

www.vasa.fi/hallbar-utveckling

Så här kan du minska ditt koldioxidavtryck Med koldioxidavtryck avses den mängd växthusgasutsläpp som en människa ger upphov till. En finländares koldioxidavtryck är i genomsnitt cirka 10 000 kg per år. Testa ditt koldioxidavtryck på livsstilstest.sitra.fi 1.

Företa åtminstone en del av resorna till fots, med cykel eller kollektivtrafik i stället för med egen bil.

Öka mängden vegetariska rätter i vardagen och ha exempelvis en vegedag per vecka.

Planera måltiderna på förhand och fäst uppmärksamhet vid matsvinnet. Upp till 30 procent av all producerad mat hamnar i soporna och en tredjedel av matsvinnet uppstår hemma hos folk.

Kontrollera att dina inköp är miljömärkta och föredra närproducerad mat.

Sänk inomhustemperaturen och minska förbrukningen av varmvatten. Dessa är några av de effektivaste enskilda sätten att minska energiförbrukningen i hemmet.

Kontrollera att dörrarna och fönstren är täta. Genom att byta ut förtätningarna kan du förbättra energieffektiviteten hemma hos dig.

Byt ut vanliga lampor mot LED-lampor och se till att du inte har ljus påslagna i onödan.

Köp grön el som har producerats av förnybara energikällor.

Se till att dina hushållsmaskiner, i synnerhet kylen och frysen, är energieffektiva.

10. Förläng klädernas livslängd. Lär dig hur olika material ska skötas och ta hand om både dina kläder och skor. Tvätta fulla maskiner i en så låg temperatur som möjligt.

Till din tjänst Ilari Rautiainen

Ilari Rautiainen

VEM ÄR DU OCH VILKA ÄR DINA ARBETSUPPGIFTER? Jag heter Mika Hakosalo och jag började som energi- och klimatsakkunnig hos Vasa stad i januari. Jag ser min egen roll som en typ av samordnare mellan stadens olika funktioner, program och mål. Min uppgift är att fundera över hur klimatärendena och energifrågorna beaktas och förs vidare i det praktiska utförandet. HUR SKULLE DINA KOLLEGER BESKRIVA DIG? Jag har hört mina kolleger säga att jag är systematisk, har det lätt att bilda nätverk och samarbetar aktivt med olika aktörer. VILKA ÄR HÖJ DPU NKTERNA I DITT ARBETE? Jag tycker att det är viktigt att fästa uppmärksamhet vid hur våra åtgärder syns i stadsbornas vardag eller hur en innovation förbättrar människornas livskvalitet. Höjdpunkter är när vi samtidigt kan främja stadsbornas välbefinnande och minska utsläppen. VAR HITTAR MAN DIG SANNOLIKT PÅ FRITIDEN? Jag trivs i naturen på min fritid. Jag tillbringar också mycket tid på gården men hemma står jag ändå mest sannolikt i köket. VART SKULLE DU TA EN BESÖKARE I VASA OCH VARFÖR? Wasa Innovation Center är en plats som fascinerade mig redan under det första besöket. Detsamma gäller universitetscampus. Bådadera är mångprofessionella mötesplatser för ny information och vetenskap.

INVÅNARTIDNING 02/2021

VASA I UTVECKLING

Vi strävar efter att förbättra invånarnas möjligheter att påverka direkt och växelverka SUVI AHO

Jesse Kurunsaari och Elias Riekki från ungdomsfullmäktige uppmuntrar unga att komma med och delta i beslutsfattandet och i påverkandet av gemensamma ärenden. Genom att följa med ungdomsfullmäktiges IG-konto nuva. vaasa och genom att delta i evenemangen kommer man med i verksamheten. Vi hoppas också att vi får med en representant från ungdomsfullmäktige i stadsfullmäktige, så att ungas röst skulle komma fram ännu mer konkret.

Invånarorienterad verksamhet och växelverkan i fokus i Vasa Maria Mäenpää

Christoffer Björklund

Stödande av invånarnas delaktighet och förbättrande av interaktionsmöjligheterna hör till de viktigaste målen på stadens lista. Delaktighetsprogrammet har uppdaterats inför fullmäktiges nästa mandatperiod och genomförs bland annat med hjälp av Öppen kommun -projektet. I år blev även ett övergripande språkprogram för staden färdigt. Med hjälp av programmet vill man göra Vasa ännu attraktivare att bo och leva i.

asa stads delaktighetsprogram, som blev färdigt år 2017, har uppdaterats för den följande fyraårsperioden. — Under den senaste fullmäktigeperioden skedde det stora framsteg framför allt i invånarnas elektroniska deltagande. Sådana interaktionsmetoder, som utbyte av erfarenheter och sparring har man börjat utveckla mellan olika sektorer, berättar områdeschef Suvi Aho som koordinerar delaktighetsprogramarbetet. Delaktighetsprogrammen har blivit vanligare på kommunfältet under de senaste 15 åren. — Vi strävar efter att förbättra invånarnas möjligheter att påverka direkt och växelverka samt att få så många kommuninvånares röster hörda som möjligt, och även deras som inte hörs, fortsätter Aho. Delaktigheten kan förbättras med exempelvis diskussionstillfällen, kommuninvånarråd och enkäter. Man kan också stöda den genom att ta till hjälp personer som har egen erfarenhet och genom att stöda invånares

Min stad-helheten, som samlar ihop alla elektroniska tjänster. Man vill även få barns och ungas röst hörd, och för dem gjordes också en enkät som gav bra och belysande resultat. — Barnen och ungdomarna berättade att de är stolta över sin havsnära hemstad och att de vill vara med och påverka stadsmiljön och en hållbar utveckling. Lätta digitala påverkningssätt samt påverkan som sker på skoltid intresserade unga. Inom ramen för projektet gör man år 2022 ett försök med en påverkansdag som riktas till elever i åk 1-6, berättar Aho glatt.

Läs mera:

www.vaasa.fi/delta-och-paverka och sammanslutningars planering och beredning av olika saker på eget initiativ. — Fokusområden för den nya fullmäktigeperiodens delaktighetsarbete är olika kanaler för växelverkan, stadens närvaro och nåbarhet i invånarnas vardag, systematisering av användningen av invånaruppgifter samt utvärdering av delaktighetsarbetets inverkan, räknar Aho upp.

En öppen kommun -projektet stöder delaktighetsprogrammet Tillsammans med Riihimäki, Tavastehus, Kristinestad och Pedersöre inleddes i början av året ett av finansministeriet finansierat Öppen kommun -projekt, som utnyttjas vid genomförandet av Vasas delaktighetsprogram. Syftet är att göra kommunservicen och verksamhetsmetoderna ännu mer kund- och invånarorienterade. Planeringen av bland annat en plattform för växelverkan, med hjälp av vilken information om invånarna samlas in och lagras på samma ställe för att sedan lätt kunna utnyttjas av kommuninvånarna, är under arbete. Plattformen är samtidigt en del av den större

Språkprogrammet som stöd för internationalism I år blev också stadens övergripande språkprogram färdigt, som stöder stadens flerspråkighet och internationalism. — Målet är kvalitativa och flerspråkiga tjänster, en språkkunnig personal samt invånare som mår bra. Då vi gjorde programmet fick vi av invånarna önskemål speciellt om utvidgande av den engelskspråkiga muntliga servicen, utöver önskemålen gällande värnandet om nationalspråken, berättar Aho som varit sekreterare i språkprogrammets arbetsgrupp. En uppmuntrande språkatmosfär är kärnan i språkprogrammet för personalen. Målet är att uppmuntra till ett livslångt lärande. För förbättrande av rekryteringarna erbjuds möjlighet att kunna få sin språkkompetens vid sidan om arbetet. — Förutom de lagstadgade tvåspråkiga åtgärderna har vi dessutom språkpositiv praxis för vardagen, t.ex. planläggningens team har varje vecka sin svenska torsdag, då man talar endast svenska inom arbetsenheten. I kommunikationen under coronapandemin har man gjort ett bra samarbete med mångkulturella organisationer för att kommunikationen ska fungera. Likaså stöder den engelskspråkiga undervisningsstigen och många andra av stadens tjänster målen i språkprogrammet. Härifrån är det bra att fortsätta att utvecklas tillsammans, avslutar Aho.

INVÅNARTIDNING 02/2021

VASA I UTVECKLING

Som fullmäktigeledamot kan man påverka på riktigt Jenni Tuliniemi • Marko Heinonen • Sanna Halonen

Marko Heinonen

Mikael Matikainen

Hur är det att arbeta som förtroendevald? Varför är du intresserad av samhällsfrågor? Vad vill du främja under fullmäktigeperioden? Vad gör dig lycklig? Dessa och även ett par andra frågor besvarades av Marko Heinonen, som gick in på sin fjärde fullmäktigeperiod, och Sanna Halonen, som nu för första gången valdes som fullmäktigeledamot. Marko Heinonen (Saml)

Stadsstyrelsens vice ordförande

”Jag är en 50-årig infödd Vasabo. Jag bor med min familj i Sundom. På fritiden sysslar jag med konditionsidrott och är också intresserad av engelsk fotboll. Jag arbetar med försäljning och marknadsföring och håller på att slutföra mina studier i regionalvetenskap vid Vasa universitet. Jag gick med i kommunalpolitiken eftersom jag ville påverka gemensamma frågor. Det här är min fjärde fullmäktigeperiod och arbetet känns fortfarande meningsfullt. Politiken ger inga snabbvinster utan det är långsiktighet som gäller. Det bästa är när man märker att man på riktigt kan påverka olika frågor. Jag uppmuntrar alla intresserade att modigt komma med. Jag främjar allt som bidrar till stadens livskraft. Sådant är bland annat strategiska investeringar och att locka nya företag och arbetsplatser till Vasa. Även stadens ekonomi ska hållas i balans. Överföringen av ansvaret för stadens socialoch hälsovårdsservice till Österbottens välfärdssamkommun kommer att innebära en stor omorganisering. Mitt framtida Vasa är en livskraftig och internationell havsstad där basservicen fungerar och är lättillgänglig. I staden finns mycket att göra, se och uppleva. Jag blir lycklig av mina nära och kära och av att vara frisk. Lycka är också en livsinställning.”

Sanna Halonen (SDP)

Ordförande för Österbottens kulturnämnd, ledamot i den finskspråkiga sektionen av Nämnden för fostran och undervisning och vice ordförande för SDP:s fullmäktigegrupp ”Jag är en 35-årig socionom. Jag bor i Sandviken med min make och våra två barn. Jag arbetar som socialhandledare på stadens flyktingförläggning. På min fritid njuter jag av kultur, konst och av att röra mig i naturen. Det var intresset för samhälleliga frågor som gjorde att jag gick med i kommunalpolitiken. Det sitter för få unga i fullmäktige och det kan vara svårt för många att hitta en lämplig kandidat. Arbetet i olika förtroendeuppdrag har varit intressant. Jag lär mig hela tiden mera om förvaltningen och beslutsfattandet. Det är överraskande hur många olika instanser och förvaltningsrundor som krävs innan ett ärende kan genomföras. Jag vill främja barns och ungas välbefinnande, familjeservicen samt allmän trivsel och säkerhet. Staden ska också te sig lockande för kompetent arbetskraft från både Finland och utlandet. Vi måste kunna få de studerande att stanna kvar i staden även efter att de slutfört sina studier. Mitt framtida Vasa är en trivsam, innovativ och miljövänlig stad som utvecklas. Det som gör mig lycklig är familj, vänner, kreativitet, att lära mig nytt, hjälpa andra och överträffa mig själv.”

Sanna Halonen

Förtroendeorganisationen Stadsfullmäktige Revisionsnämnden

Centralvalnämnden Stadsstyrelsen

Välfärdssektionen

Koncernstyrningen

Bildningssektorn Nämnden för fostran och undervisning Småbarnspedagogik Finskspråkig grundläggande utbildning Svenskspråkig grundläggande utbildning Finskspråkig och svenskspråkig sektion Sektionen för individärenden

Utbildningsnämnden

Kultur- och idrottsnämnden

Lyseon lukio, Vasa gymnasium och Vasa svenska aftonläroverk

Kultur- och bibliotekstjänster

Vamia (yrkesutbildning)

Kaupunginteatteri

Vasa stads institut Ungdomsservice Finskspråkig och svenskspråkig sektion

Museitjänster Stadsorkester ldrottsservice Kultursektion ldrottssektion

Koncernförvaltningen Välfärdsservice Direktionen för Österbottens räddningsverk Områdesnämnden i Lillkyro Lillkyro lokalförvaltning Direktionen för Kyrolands arbetsverkstad Arpeeti

Koncernsektionen Social- och hälsosektorn

Social- och hälsonämnden

Stadsmiljösektorn

Socialarbete och familjeservice

Stadsmiljönämnden

Hem- och anstaltsvård

Fastighetssektorn

Hälsoservice

Planläggning

Sektionen för individärenden

Direktionen för de tekniska affärsverken

Områdessektion för Vasa och Laihela

Kommunteknik

Byggnads- och miljönämnden Byggnadstillsyn Miljöservice Avfallsnämnden

Den nya fullmäktigeperioden förde med sig ändringar i beslutsfattandet Jenni Tuliniemi

Diagram: Mikael Matikainen

Fullmäktigeperioden 2021–2025 inleddes i augusti. Den nya perioden förde med sig ändringar i och med att stadsstyrelsens allmänna sektion och planeringssektion drogs in och en ny välfärdssektion inrättades. Planeringssektionens uppgifter överfördes till den nya stadsmiljönämnden. Beslut i staden fattas av stadsfullmäktige, stadsstyrelsen, styrelsens sektioner samt av 11 nämnder. Därtill finns det råd, kommittéer, direktioner och samkommuner. STADSFULLMÄKTIGE utövar den högsta beslutanderätten i ärenden som berör staden. Joakim Strand (SFP) omvaldes som ordförande. Första vice ordförande är Tommi Mäki (Saml) och andra vice ordförande Päivi Karppi (Sannf). Till fullmäktige valdes 55 ledamöter i valet i somras. Sammanträdena kan följas i direktsändning på nätet, www.vasa.fi/ folj-med-beslutsfattandet. STADSSTYRELSEN ansvarar för att stadens förvaltning och ekonomi fungerar i praktiken

och förbereder ärendena för fullmäktige. Maria Tolppanen (SDP) omvaldes som ordförande. Första vice ordförande är Marko Heinonen (Saml) och andra vice ordförande Anne Rintamäki (Sannf). Styrelsen har 11 ledamöter. STADSSTYRELSENS VÄLFÄRDSSEKTION svarar för de lagstadgade uppgifterna för främjande av hälsa och välfärd till den del som ansvaret för att anordna uppgifterna inte har överförts på den framtida Österbottens välfärdssamkommun. Ordförande

är Anne Salovaara-Kero (SFP) och vice ordförande Lotta Alhonnoro (Gröna). Sektionen har sju ledamöter. STADSSTYRELSENS KONCERNSEKTION ansvarar för stadens ägarstyrning och utövandet av ägarstyrningens befogenheter. Ordförande är Jorma Kivimäki (SDP) och vice ordförande Mauri Ollila (Sannf). Sektionen har nio ledamöter. ANTALET NÄMNDER är 11. Nämnderna kan ha sektioner. Det finns 7–12 ledamöter i respektive nämnd. Vasa stad har följande nämnder: Nämnden för fostran och undervisning, Stadsfullmäktiges valnämnd, Stadsmiljönämnden, Centralvalnämnden, Utbildningsnämnden, Kultur- och idrottsnämnden, Byggnads- och miljönämnden, Social- och hälsovårdsnämnden (tills välfärdssamkommunen inleder sin verksamhet), Revisionsnämnden, Vasaregionens avfallsnämnd samt Områdesnämnden för Lillkyro. Läs mer om beslutsfattandet och de förtroendevalda på www.vasa.fi/beslutsfattande.

INVÅNARTIDNING 02/2021

VÄLBEFINNANDE

Mika Lehtonen, Mari Omars och Jukka Talvi njuter av att röra sig i naturen.

Tanka välbefinnande på stigen, i parken och på teatern 16

Susanna Saari

Linus Lindholm

I Vasa finns ypperliga förutsättningar att upprätthålla det egna välbefinnandet med hjälp av kultur och motion. Vaasan kaupunginteatteris försäljningschef Mari Omars, kommunteknikdirektör Jukka Talvi och chefen för idrottsverksamheten Mika Lehtonen tar sig gärna under sin fritid till skogsstigar, konserter eller lekparker.

aasan kaupunginteatteris försäljningschef Mari Omars medger att hon är en Duracell-människa som är i rörelse nästan hela tiden. — Jag springer både på vägar och i skogen och jag har nyligen också blivit en hängiven hinderbanelöpare. Jag njuter av att röra mig i naturen under alla årstider och i alla väder, berättar Omars. Det är också avkopplande att titta på en pjäs på teatern eller lyssna på en konsert. — Tankarna på vardagen kan man lämna därhän för en stund, och en två timmar lång själslig miniresa någon annanstans ger märkligt mycket energi, säger Omars leende. Vaasan kaupunginteatteri bjuder under den här säsongen på en omfattande skala av känslor i sin repertoar med temat ”Ett bra liv”. — Musikalen Katri Helena är full av fina, älskade melodier. Colorado Avenue är för sin del en lekfull berättelse som andas lokalhistoria om att våga älska och mod att ta tag i livet. Under våren bjuds vi på stora känslor i ett av den komiska operans mästerverk Così fan tutte av Mozart, berättar Omars.

Kommuntekniken sköter vägar, skidspår och parker

Vasa stads kommunteknikdirektör Jukka Talvi kan man träffa på i någon av Vasas över 80 lekparker. — Med två små barn går tiden i huvudsak till att vistas i parker och på spelplaner. Jag joggar dessutom på våra fina strandleder och spelar gitarr till husbehov, berättar Talvi. Kommuntekniken påverkar i praktiken varje Vasabos välbefinnande; trafiklederna ska alltid vara i trafikerbart skick, hobbyställena kunna användas och miljön vara trivsam. Kommuntekniken som leds av Talvi upprätthåller och utvecklar en stor del av stadens utomhusområden, såsom gator, cykelvägar, parker och skogar. — Den här vintern förbättrar vi Södra stadsfjärdens friluftsled och servicen från Fiskstranden till Risö. Belysningen på gågatan på Hovrättsesplanaden har fått bli kvar så att den lyser också på vintern. En av vårvinterns höjdpunkter är naturligtvis skidspåren på isen, dit det lönar sig att söka sig direkt då issituationen så tillåter, tipsar Talvi.

Satsningar har gjorts på utemotion

För chefen för idrottsverksamheten Mika Lehtonen innebär skogen välbefinnande. — Terränglöpning, terrängcykling och skidåkning, med andra ord utövar jag allt som man kan göra på skogsstigar. Att träna i naturen är min grej, säger Lehtonen. Också simning ligger Lehtonen nära om hjärtat, både i Vasa simhall och i öppna havet. Lehtonen berättar att stadens idrottsservice under den senaste tiden har satsat på att utveckla möjligheterna att motionera utomhus. — En skejtpark öppnades under hösten i Metviksparken, motionsbanornas belysning förnyas och möjligheterna till terrängcykling förbättras. Till Metviksparken ska det också komma ett utegym på nästa års sida, berättar Lehtonen. Lehtonen önskar förstås att vintern ska bli bra och snörik, så att Vasa vintersportcentrum Öjberget och de övriga vintersportplatserna, såsom skidspår och skridskobanor, ska kunna bli i lika bra skick som senaste år. — Förra året var det en rekordmängd besökare vid Öjbergets slalomcenter, och vi fick också i gång den populära och avgiftsfria barnbacken med sin mattlift, säger Lehtonen.

Tre tips för att må bra: Mari Omars: 1. Försök hitta någonting positivt i varje dag och le ofta. 2. Rör på dig på valfritt sätt 30 minuter om dagen. 3. Pigga upp dig emellanåt med t.ex. ett restaurang-, teater-, musei- eller konstutställningsbesök.

Jukka Talvi: 1. Ta dig till och från jobbet med cykel. 2. Knäpp på något instrument. 3. Lyssna på ljudböcker och poddar.

Mika Lehtonen: 1. Motionera utomhus dagligen, t.ex. under vägen till och från jobbet. 2. Utöva uthållighetsinriktad motion som gör dig andfådd och svettig flera gånger i veckan. 3. Ät hälsosamt, bada bastu ofta och sov tillräckligt.

Aktiviteter i Vasa:

www.vaasa.fi/sv/se-och-upplev

INVÅNARTIDNING 02/2021

UNDERVISNING OCH UTBILDNING

Med teknologi mot en tryggare framtid Sarianne Manninen

Christoffer Björklund

VamiaEASY är ett strålande exempel på en modern inlärningsmiljö som utnyttjar välfärdsteknologi som överskrider examensgränserna. I inlärningsmiljön testas apparater och teknologier samt arbetsmiljön och invånarnas säkerhet simuleras.

Enligt Juulia Valkola och Anu Vuorenmaa medför teknologin säkerhet i boendet.

inlärningsmiljöer, och företagen får sina produkter testade på ett säkert sätt av blivande yrkesmänniskor inom sektorn, säger Ylikahri.

Vid Vamia är man ivrig att utveckla nya lösningar Liksom produkterna från många andra projekt fick även VamiaEASY sin början av projektpersonalens vilja att utveckla en ny och fungerande lösning. — Vi började fundera på dagens och framtidens kompetenskrav inom socialoch hälsosektorn och hur vi skulle kunna tillgodose dem som läroanstalt. Då förhållandet mellan seniorer och personer i arbetsför ålder förändras, väcks frågor kring vårdarnas tillräcklighet och hur man skulle kunna göra det möjligt för seniorer att bo hemma längre. Lösningar som främjar tillgänglighet är viktiga här, beskriver Ylikahri. — Vamia har långa traditioner inom en fungerande projektverksamhet som långt grundar sig på projektanställda som är engagerade i arbetet. Utvecklandet av arbetsoch inlärningsmiljöerna ses som något viktigt, bekräftar Vamias projektchef Sirpa Suomalainen. VamiaEASY har uppstått ur projektet Tecnofuture och byggts upp med projektmedel med hjälp av ESF-finansiering.

Läs mer:

vamia.fi/vamiaeasy

yftet med VamiaEASY är att lyfta fram välfärdsteknologin som en del av de studerandes inlärning på ett meningsfullt och motiverande sätt. Med hjälp av simuleringsapparatur som byggts i lokalen kan de studerande utöver att bekanta sig med teknologin även träna på situationer i arbetslivet i förväg på ett säkert sätt. — Jag ser våra studerande som budbärare av välfärdsteknologin ut i arbetslivet, belyser Anu Ylikahri, som är pedagogisk utvecklare. Vamias studerande Anu Vuorenmaa och Juulia Valkola förhåller sig väldigt positivt till VamiaEASY. De har redan fått bekanta sig några gånger med lokalen. — Jag ser utnyttjandet av den här typen av välfärdsteknologi som ett plus i vårdarbetet och i framtiden. Exempelvis för personer med minnessjukdomar ger den här typen av lösningar säkerhet och möjliggör ett normalare liv, säger Vuorenmaa. Att lära sig välfärdsteknologi under utbildningen kan vara till stor hjälp senare i arbetslivet, då man redan har kunskaper om dess verksamhetsprinciper. — Då välfärdsteknologin utvecklas och i och med nya lösningar, förändras och utökas även kompetenskraven inom socialoch hälsosektorn. Det är fint att Vamia erbjuder studerande och övriga yrkesmänniskor inom sektorn en möjlighet att få utveckla sin kompetens i en inlärningsmiljö som har planerats för att tillgodose framtida behov i fråga om teknologi och tillgänglighet, funderar Valkola

Tillsammans letar man efter fungerande lösningar VamiaEASY möjliggör samarbete över examensgränserna och fungerar därtill som en presentations- och testningsmiljö. Detta har även möjliggjort företags- och läroanstaltssamarbete. Vasanejdens Minnesförening är en av parterna som samarbetar med VamiaEASY. — En princip för minnesföreningen är att arbeta för personer med minnessjukdomar, deras anhöriga och närstående. Med minnesföreningen utvecklas aktivt aktiviteter enligt klienternas smak och önskemål. Den bärande tanken är att möjliggöra ett bra liv på egna villkor för varje klient, säger Minnesföreningens verksamhetsledare Henna Minkkinen. Välfärdsteknologin som VamiaEASY erbjuder tillgodoser behovet hos Minnesföreningens klienter att få mer information om hjälpmedel och teknologi som finns för personer med minnessjukdomar. — Vi började utveckla samarbetet med VamiaEASY. Under hösten har vi ordnat tillställningar, där våra klienter har fått bekanta sig med välfärdsteknologin och fått information om hur den kan utnyttjas i fråga om boendet, säger Minkkinen. Lokalen som i första hand har gjorts för studerande har visat sig vara ett mångsidigt koncept som betjänar olika parter. — Ur företagssamarbetsperspektiv kan detta ses som en Win-Win-situation. De studerande får studera i motiverande och moderna

INVÅNARTIDNING 02/2021

POIMINTOJA TAPAHTUMISTA PLOCK BLAND EVENEMANG

BRIEFLY IN ENGLISH Participation can be promoted, for example, through discussion events, municipal councils, and surveys. It can also be supported by utilising experienced experts and by supporting the planning and preparation of issues on the initiative of residents and communities.

Language programme supports internationality

Original: Johanna Jussila • Translation: Paul Wilkinson

Christoffer Björklund

In Vaasa, resident orientation and interaction at the heart of what we do

upporting participation and improving residents’ interaction opportunities are on the city’s top list of goals. The participation programme has been updated for the new term of office. — Great strides were taken during the last term of office, particularly with the implementation of

electronic participation for residents. We continue to work to improve the opportunities for direct influence and resident interaction and to make the voices of as many residents heard as possible, including those who are quieter, says the district service manager coordinating the participation programme work, Suvi Aho.

This year, a city-wide language programme was also completed, which will make Vaasa an even more attractive place to reside and live in. — The goal is to have high-quality multilingual services, improved language proficiency among members of staff and a positive sense of wellbeing among residents. When making the programme, we received special wishes from residents in addition to the wishes related to the expansion of English-language oral services and the preservation of national languages, says Aho, who acted as the secretary of the language programme’s working group. — In coronavirus communications, good cooperation has been built with multicultural organisations to implement multilingual communications. Likewise, the English-language learning path and many other city services support the goals of the language programme, Aho concludes.

security and enable a more normal life, says Vuorenmaa. — It’s great that Vamia offers students and other professionals the opportunity to develop their skills in a learning environment designed to meet future needs in technology and accessibility, thinks Valkola.

Workable solutions are sought together

Vaasa Region Memory Association (Vaasan seudun Muistiyhdistys) is one of the parties cooperating with VamiaEASY. The wellness technology provided by VamiaEASY meets the needs of the Memory Association’s customers

19.–20.11. Vaasan tiedekarnevaalit – Vetenskapskarnevalen i Vasa Rewell 20.11. Volume Metal Night WS Arena

20.-21.11. Joulunavaus – Julöppning Tori / Torg 11.10.–26.11. Bär det som en krona Wasa Teater 26.–27.11. Rocking Around The Christmas Tree, vol 5 Ritz 5.10.–27.11. Bladis Pojkan Wasa Teater

Towards a safer future through technology amiaEASY is a great example of a modern learning environment utilising cross-border wellness technology. The learning environment tests equipment and technologies and simulates the work environment and resident safety. With the help of simulation equipment, students can practice work situations safely in advance. Vamia students Anu Vuorenmaa and Juulia Valkola have a very positive attitude towards VamiaEASY. They have already got to know the virtual space a few times already. — I see the use of this style of wellness technology as a plus in nursing and safety. For memory patients, for example, solutions of this style bring

MARRASKUU • NOVEMBER

to get more information about the aids and technology available to memory patients. — The principle of the Memory Association is to work for the benefit of people with memory loss, their relatives and loved ones. That is why we started to develop our cooperation with VamiaEASY. During the autumn, we organised events where our customers could get information and learn about the utilisation of wellbeing technology in the home, says the Director of the Memory Association, Henna Minkkinen. vamia.fi/vamiaeasy

9.10.–27.11. Anna Niskanen – A Dune is a Wave Vaasan taidehalli / Vasa konsthall 28.11. Vaasan Kiisto - Lempo-Volley Variska 28.11. Årets Stora Julkonsert 2021 Ritz 15.10.–29.12. Korjaamo Vaasan kaupunginteatteri 4.11.–29.12. Colorado Avenue Vaasan kaupunginteatteri

The wellbeing of local residents is affected by the entire living environment

ellbeing is a really broad concept. It is not only social welfare and healthcare services, but all those things that bring functionality to everyday life and the opportunity for a social and active life, regardless of age or life situation. — Among other things, wellbeing consists of exercise, culture, nature, hobby opportunities, well-functioning traffic arrangements and the entire living environment, explains Group Administration Director, Jari Karjalainen. As social welfare and healthcare services move to the Ostrobothnian Wellbeing Services County (Pohjanmaan hyvinvointialue) as of 1 January 2022, issues related to education and the urban environment will play important roles. Education includes early childhood education, basic education, cultural and library services, museums, theatres, orchestras, and sports services. The urban environment includes real estate, streets, traffic, building control, parks, and recreational areas. Mikael Matikainen

—The City of Vaasa will continue to provide services for the promotion of health and wellbeing, the reception centre, integration services, the Ostrobothnia Mediation Office, employment services, the Disability-, Age- and Immigrant Councils and the coordination of voluntary work. In the change, about 1,600 employees from social welfare and healthcare services and about 40 per cent of the city’s budget will move to the Ostrobothnian Wellbeing Services County.

Nurses and doctor’s surgeries as well as mental health, addiction and substance abuse services will be transferred to the H-building, which will be completed in autumn 2022

The Ostrobothnian Wellbeing Services County will combine special medical care, primary healthcare and social care services. When the Ostrobothnian Wellbeing Services

County starts operations on 1 January 2022, the service points will remain the same and the personnel will carry on as before. The nurses and doctors’ surgeries at Gerby, Kirkkopuistikko, Ristinummi and Tammikaivo health stations will move to the H- Building. Vähäkyrö’s health station will remain separate. Other units and departments moving to the H-building include diabetes and asthma nurse receptions, an outpatient clinic for sexually transmitted diseases, a fracture clinic, the Vaasa Teaching Health Centre and Vaasa Specialist Education. — The fact that we get a lot of common services under one roof brings benefits to the users of the services. The operations now run much smoother than before and are more professional, says Chief Administrative Nursing Officer, Camilla Mäkinen. The Vaasa substance abuse centre will merge with Vaasa Central Hospital’s Psychiatric Ward 1, and the unit will be called the Substance Abuse Psychiatric Ward. It is also planned to move the Horizon Centre for Mental Health and Substance Abuse and the Health help desk (Terveysneuvontapiste) Tipsi to the H-building. All other social welfare and healthcare services will continue in the premises where they are already working.

2.1.–31.12. Vaasa 400 – Vasa 400 Hedmanin kerros – Hedmanska våningen Pohjanmaan museo / Österbottens museum 30.9.–30.12. Botnia Paradise Wasa Teater 30.9.–30.12. Katri Helena Vaasan kaupunginteatteri 1.10.–4.12. Bapsilarometri 2021 Vaasan kaupunginteatteri 15.3.–22.1. Joel Slotte - Vuoden Nuori Taiteilija 2021 / Årets unga konstnär 2021 Tikanojan taidekoti / Tikanojas konsthem 17.9.–13.3. Jan-Erik Andersson: Vapaa tila – Fritt rum Pohjanmaan museo / Österbottens museum JOULUKUU • DECEMBER 1.12. Jesse Kaikuranta - Jazzy Christmas Ritz 3.–4.12. Winter Vaasa Festival Vaasan Sähkö Areena / Vasa Elektriska Arena 5.12. Neljä Ruusua WS Arena 6.12. Naisten joulumessut Vamia (Ruutikellarintie / Krutkällarvägen) 11.12. Viikate WS Arena 16.12. Vaasan kaupunginorkesterin konsertti Vasa stadsorkesters konsert Mustasaaren kirkko / Korsholms kyrka Tarkistathan, järjestetäänkö tapahtuma: Vänligen kontrollera eventuella ändringar i evenemangen:

events.vaasa.fi