Issuu

VASA STADS REVISIONSNÄMND

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Ordförandens översikt - Förändringarnas år 2017

2. Revisionsnämnden - planering av verksamheten samt arbetsformer

3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen 3.1. Strategin som ledningsverktyg 3.2. Strategin och stadskoncernen 3.2.1. Koncernledning 3.2.2. Utfall av koncernmålen 2017 3.3. Utfall av de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 2017

7 7 10 11 12 14

4. Utveckling av områdets attraktionskraft 4.1. Energi och kunnande 4.2. Deskriptorer för utmanande tider

17 17 19

5. Utveckling av den representativa och den direkta demokratin 5.1. Från organisationer till agerande 5.2. Upplevt förtroende

21 21 22

6. Ekonomisk balans 6.1. Ökning av inkomster 6.2. Resultatet år 2017 och den ekonomiska situationen i stadskoncernen 6.3 Balansering av ekonomin - programmet och dess genomförande

25 25 28

7. Ordnande av den interna kontrollen samt riskhantering

8. Behandling av utvärderingsberättelserna och deras verkningsfullhet

I utvärderingsberättelsen har följande symboler använts för att beskriva utvärderingen: Ärendet/målet har framskridit väl och/eller det har positiva verkningar Ärendet/målet har inte framskridit och/eller det har negativa verkningar Ärendet kan utvecklas/uppnåendet av målet kan främjas

Pärmbild: Katja Lösönen Layout: Jouko Keto | Vasa stad | Grafiska tjänster 2018

Foto: Jouko Keto

1.ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Förändringarnas år 2017 nämndens grundläggande bedömning kan detta av allt att döma skötas om före utgången av år 2020.

Förändringarna duggade tätt under verksamhetsåret 2017. Revisionsnämnden fick nya uppgifter, men nämndens möjligheter att utvärdera bolagen som hör till stadskoncernen naggades i kanterna.

Särskilt mycket diskuterade nämnden frågor som gäller höjning av avgifter och taxor. En sak som väckte funderingar var till exempel simhallens höjda avgifter. Förutom att simhallens kundströmmar har minskat har också inkomsterna sjunkit trots höjning av taxorna. Simhallens utgifter däremot har ökat med 5 % från början av förra fullmäktigeperioden.

Att bygga upp registret och att samla in uppgifterna över bindningar orsakade en hel del extra arbete för revisionsverkets personal. Det var nära att den tid som reserverats för beredning av utvärderingsberättelsen och utvärderingsarbetet helt skulle ha gått åt till arbetet med bindningsregistret. Men uppgiften avklarades och verket kunde börja arbeta med sina utvärderingsuppgifter. Tiden kommer att utvisa hur bindningsregistret fungerar. Uppdateringen av registret ställer utmaningar för både tjänstemannaledningen och de förtroendevalda. Förändringar i registret ska meddelas inom två månader från att förändringar i en eller annan riktning skett i bindningarna.

Något egentligt koncernbokslut fick vi inte heller den här gången möjlighet att utvärdera, eftersom det även nu var försenat. Detta bör påpekas på skarpen. Det är redan tredje året som koncernbokslutet inte blir färdigt i tid tillsammans med moderstadens bokslut. Inom koncernstyrningen har det däremot skett en utveckling. Koncerndirektivet har trätt i kraft och är i bruk. Stadsstyrelsens koncernsektion har tagit sig an ärendet. Revisionsnämnden konstaterar också att det är skäl att ännu klargöra koncerndirektivet för stadskoncernens bolag under år 2018.

Under den gångna utvärderingsperioden genomgick också den så kallade årsklockan för verksamheten tydliga förändringar. Till följd av kommunalvalet uppstod nya situationer jämfört med det normala. Den nya nämndens arbete inleddes på hösten så att säga mitt under året. Situationen underlättades naturligtvis av att jag ännu fortsatte som ordförande i revisionsnämnden.

På det hela taget har havsnära Vasa många förliga vindar i seglen i riktning mot ett kolneutralt GigaVaasa 2035.

Själva utvärderingsberättelsen innehåller återigen ett rejält informationspaket för fullmäktige. Mycket har hänt i energiska Vasa under året. Stadens tillväxt förväntades vara större än den i verkligheten blev. Tiden som är reserverad för täckande av underskott går snabbt. Enligt revisions-

Heimo Hokkanen Revisionsnämndens ordförande

2. REVISIONSNÄMNDEN - PLANERING AV VERKSAMHETEN SAMT ARBETSFORMER Enligt kommunallagen lämnar revisionsnämnden för varje år fullmäktige en utvärderingsberättelse, där nämnden i enlighet med sin årliga utvärderingsplan lägger fram resultaten av utvärderingen. Revisionsnämnden ska bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i

Foto: Katja Lösönen

kommunen och kommunkoncernen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Vasa stads revisionsnämnds position och den tjänsteproducerande organisationen presenteras i bild 1.

VASA STADS ORGANISATION Stadsfullmäktige Revisionsnämnden Tarkastuslautakunta Stadsstyrelsen Stadsdirektör

Perusturva Socialoch hälsosektorn

Sivistystoimen joht Bildningssektorn

Småbarnspedagogik Varhaiskasvatus ja

Idrottsservice Vapaa-aikatoimi

Grundläggande utbildning

Ungdomsservice Vapaa-aikatoimi

Vaasan lyseon lukio Vasa gymnasium & Vasa svenska aftonläroverk Vamia Työväenopistot Vasa stads institut

Kultur- och bibliotekväsendet Vasa stads museer

Keskushal

Centralförvaltningen li

Stadsutveckling

Förvaltningsservice

Sosiaali- ja Gemensam och terveystoimi teknisk stödservice

Affärsverk

Tekniska sektorn johtaja

nto

Ekonomi- och ägarstyrning

Personalservice

Hem - och anstaltsvård

Socialarbete och familjeservice

Samarbetsområdet Laihela

Hälsovårdsservice

Lillkyro områdesförvaltning

Planläggning* Kaavoitus *) Kommunteknik Katutoimi Kiinteistö- ja Fastighetssektorn

Byggnadstillsyn Rakennusvalvonta

Vaasan kaupunginteatteri

Logistik

Vaasan Matservice Ruokapalvelut Vaasan Städservice Siivouspalvelut

Österbottens Vaasan Vesi räddningsverk * Vasa regionala Vaasan Vesi företagshälsovård

Vaasan Vesi Vasa Vatten

Vasa Vaasan Hussektor Satama

Vaasan TekniskTekniset service palvelut Ympäristötoimi Miljösektorn

Vasaregionens Ympäristötoimi avfallsnämnd

Vasa stadsorkester

* Resultatområde inom centralförvaltningen

Bild 1. Vasa stads organisation.

Under fullmäktigeperioden 2017-2021 består Vasa stads revisionsnämnd av nio ordinarie ledamöter, vilka var och en har en personlig ersättare. Revisionsnämndens medlemsantal återställdes till det nuvarande i förvaltningsstadgan som godkändes våren 2017. Under fullmäktigeperioden 2013-2016 var antalet ledamöter tio.

värderingen. Tyngdpunkterna och förloppet för revisionsnämndens utvärderingsverksamhet under fullmäktigeperioden 2017-2021 presenteras i bild 2. Ordinarie ledamöter Heimo Hokkanen, ordförande Anne Rintamäki, vice ordförande Christian Pundars Raimo Rauhala Alexandra Saarinen Maria Storgård Piia Yli-Heikkuri Mikael Ö Mauri JV. Öljymäki

Vid planeringen av verksamheten för fullmäktigeperioden 2017-2021 och år 2017 beslutade revisionsnämnden att i kommunallagens anda ta stadens strategi, dess mål och den praktiska verksamheten som är förutsättning för uppnående av målen, det vill säga processerna, till föremål för ut-

Ersättare Hillevi Potoinen Juhani Rautakoski Mathias Skytte Marko Lähdesniemi Gunlög Ingves Andreas Back Johanna Välimaa Liisa Stolt Jani Peräsarka

Bild 2. Vasa stads revisionsnämnds utvärderingsram.

Verksamhetens grunder

Praktisk verksamhet, alternativ för genomförandet, rapportering

Resultat

-Specialvillkor och förutsättningar för genomförande av beslut godkända av stadsfullmäktige – strategi och ledningssystem -Konsekvens i måluppställningen: strategins anknytning till ekonomiplanen -Balansering av ekonomin -Separata utvärderingar

År 1

-Val och utvärdering av mål enligt tyngdpunkterna i strategin, även i stadskoncernen -Balansering av ekonomin -Separata utvärderingar

År 2 och 3

-Har verksamheten ordnats på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt – sammanfattande utvärdering av fullmäktigeperiodens strategi -Har ekonomisk balans uppnåtts? -Övriga särskilda frågor under fullmäktigeperioden som ska beaktas i planeringen

År 4

Enligt revisionsnämndens åsikt kan den i kommunallagen definierade frågan huruvida verksamheten har ordnats resultatrikt och ändamålsenligt utvärderas motiverat genom att jämföra fullmäktigeperiodens beslut sinsemellan, deras förhållande till strategin (det eftersträvade slutresultatet) samt i synnerhet hur balanseringen av ekonomin har lyckats i Vasa.

Bild 3. Vasa stads revisionsnämnd på kurs.

sedan 2014 års bokslut. Enligt kommunallagen som godkändes år 2015 ska Vasa stads ekonomi vara i balans före utgången av år 2020. Därför behandlar revisionsnämnden i den här utvärderingsberättelsen, nu för tredje gången, stadens ekonomiska balans och balanseringsprogrammets tillräcklighet. Dessutom utvärderas separat förverkligandet av det strategiska målet beträffande ökandet av inkomster. I utvärderingen använder sig revisionsnämnden av jämförelseuppgifter från andra städer, data ur stadens egna system, intervjuer och samråd, svar som getts och beslut som fattats till följd av utvärderingsberättelserna samt material som sammanställts och utarbetats separat för nämnden. Såsom framgår av bild 2 eftersträvas en utvärdering av verksamheten som är heltäckande över hela fullmäktigeperioden. Revisionsnämndens mål är att en utvärdering som gjorts på detta sätt ska innebära långvarigt mervärde för stadens beslutsfattande.

I Vasa stads budget för år 2017 presenteras stadens strategiska mål och samtidigt de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige. Förutom granskning av strategiutvecklingen och ledarskapssystemet har man bland de strategiska målen år 2017 valt att utvärdera områdets attraktionskraft och stärkande av den representativa och den direkta demokratin. Det första för att genomförandet av det möjliggör en hållbar utveckling i området och det andra för att det är en viktig del av ledningen av den kommunala servicen och bemötandet av kunderna.

Stadsstyrelsen ger i enlighet med kommunallagen ett utlåtande till stadsfullmäktige om de åtgärder som utvärderingsberättelsen ger anledning till. Därför har de observationer som framförs i den här utvärderingsberättelsen inte sänts på någon separat remiss före publicerandet. I sitt arbete bistås revisionsnämnden av revisionsenheten. Vasa stads lagstadgade revisor var under år 2017 BDO Audiator Ab.

Vasa stads resultat har varit ett underskott sedan år 2013 och den kumulativa balansräkningen har visat underskott

Foto: Jouko Keto

3.VASA STADS STRATEGI OCH UTVÄRDERING AV MÅLEN I Vasa gjordes åren 2012 och 2013 ett omfattande arbete för att förnya strategin. Den nya strategin godkändes i stadsfullmäktige 10.6. 2013. Strategins vision är "Nordens energihuvudstad - flöde för ett gott liv". Strategin har efter år 2013 bestått av tre delområden: attraktionskraft, välfärd och ekonomisk balans. För varje delområde har mål fastställts samt åtgärder och mätare för dem. Revisionsnämnden har i sina utvärderingsberättelser för åren 20132016 utvärderat beredningen och verkställandet av den nya strategin. Verksamhetsåret 2017 var den nya strategins fjärde verkställighetsår.

utvärdera strategins styreffekter och stadsfullmäktiges realistiska påverkningsmöjligheter. Det centrala var hur stadens ledningssystem och strategiberedning möjliggör stadsfullmäktiges styrning och påverkningsmöjligheter. Resultatet blev att i beredningsskedet var stadsfullmäktige bättre än tidigare delaktiga i det utförda arbetet. Likaså hade stadsfullmäktige genom den nya strategin bättre möjligheter än tidigare till bättre årlig styrning, eftersom budgetplaneringen tydligt styrdes med hjälp av strategin redan innan planeringen inleddes i stadsstyrelsen. Detta har enligt revisionsnämndens iakttagelser fortsatt genom hela fullmäktigeperioden 2013-2016 samt också år 2017. Tack vare flera seminarier och strategiarbetsdagar har stadsfullmäktige fått en tydlig bild av hur stadens organisation leds på målnivå och vad som eftersträvas i fråga om verksamheten (bild 4). Ledningssystemets funktionsduglighet har främjats av förnyelsearbetet gällande förvaltningsstadgan under fullmäktigeperioden 2013-2016 (den nya förvaltningsstadgan godkändes i stadsfullmäktige 20.2.2017), varvid stadsfullmäktige enligt revisionsnämndens åsikt har organiserat förvaltningen så att också de i strategin fastslagna målen kan förverkligas inom sektorerna.

3.1. Strategin som ledningsverktyg Den av stadsfullmäktige godkända strategin har efter förnyelsearbetet år 2013 varit fullmäktiges huvudsakliga styrmedel i fråga om stadens funktioner. Den har blivit ett viktigt politiskt styrmedel för att de i strategin fastslagna målen och mätarna och åtgärderna som preciserar dem årligen har överförts till stadens budget och ekonomiplan samt som sådana bildat mål som är bindande i förhållande till fullmäktige. I utvärderingsberättelsen som behandlade verksamheten år 2013 koncentrerade revisionsnämnden sig på att

Bild 4: Definition av nuläge och målbild för Vasa stads strategi åren 2014-2017.

Vid 2013 års utvärdering användes den av Institutet för hälsa och välfärd upprätthållna tjänsten TEAviisari som verktyg för att beskriva ledningssystemets funktionsduglighet och förankringen av strategin. Med hjälp av TEAviisari kan man granska hur väl kommunen har skött funktioner i anslutning till främjandet av befolkningens hälsa och välfärd. Eftersom Vasa stad fortsättningsvis har som mål även de vid förnyelsearbetet år 2013 godkända målen gällande hälsofrämjande, ger mätaren som ett exempel en god bild av ledningssystemens funktionsduglighet samt i praktiken till exempel av hur de av fullmäktige uppsatta målen kan anses ha blivit förankrade i den

praktiska verksamheten under fullmäktigeperioden 20132016 och år 2017. I början av fullmäktigeperioden 2013-2016 låg Vasa då det gäller hälsofrämjande betydligt före resten av landet när det gäller att beakta kundernas och den egna organisationens delaktighet, men i fråga om engagemang och att engagera fanns det rum för förbättringar (bild 5). Detta syntes på styrsystemsnivå bland annat i målstyrningen. I synnerhet sänkte brister i fastställandet av mål och åtgärder i verksamhets- och ekonomiplanerna ännu år 2013 värdet för visaren gällande engagemang enligt bild 5.

Engagemang Ledning Uppföljning och behovsanalys Delaktighet

Bild 5: Hälsofrämjande aktivitet år 2013, Vasa (till vänster) och hela landet (till höger). Källa: Institutet för hälsa och välfärd, TEAviisari.

År 2017 var situationen annorlunda (bild 6). I fråga om engagemang var Vasas värde betydligt högre än det övriga landets. Enligt Institutet för hälsa och välfärds material har de mål och åtgärder som ingår i delområdet engagemang slagits fast i verksamhets- och ekonomiplanerna i Vasa och till exempel för att minska hälsoskillnaderna, som också i Vasas strategi ansetts vara viktiga, har man vidtagit mera åtgärder än i landet i övrigt. Likaså ligger vi vad gäller värdena inom delområdet delaktighet fortsättningsvis före resten av landet, om än på en något lägre nivå än i början av fullmäktigeperioden 2013-2016.

Engagemang Ledning Uppföljning och behovsanalys Delaktighet

Dåligt resultat

Kan förbättras

Bra resultat

Bild 6: Hälsofrämjande aktivitet år 2017, Vasa (brun) och hela landet (blå). Obs! För år 2017 producerar THL inte längre uppgifter för Vasa i mätarform såsom år 2013. Källa: Institutet för hälsa och välfärd, TEAviisari.

Delområdet för uppföljning och behovsanalys är i Vasa på samma nivå som i resten av landet. Värdet inom delområdet uppföljning och behovsanalys sjunker i synnerhet på grund av att ledningsgruppens uppföljning av hälsofrämjandet enligt TEAviisaris uppgifter år 2017 skulle vara varierande. Enligt revisionsnämndens observationer stämmer detta delvis, eftersom man i ledningsgruppen till stor del har koncentrerat sig på faktorer som gäller uppbyggande av energiklustret samt på att lösa strukturella frågor gällande staden som har att göra med både socialoch hälsovårdsförvaltningen och landskapsreformen.

används förhandsbedömning av beslut i tillämpliga delar i omfattande utsträckning vid beredning av kommunstrategin. Ett processkede inom utvecklingen av kommunstrategin har år 2017 varit genomförandet av kommuninvånarenkäter och en demografisk konkurrenskraftsanalys, som för sin del har gjort det möjligt både att beakta olika åsikter och tvingat till mångsidigare övervägande av alternativ i beredningen. Dessutom tillämpas förhandsbedömning av beslut till exempel i beslutsfattandet gällande markanvändning, men i övrigt inte just alls på det sätt som avses i lagstiftningen. Enligt revisionsnämndens utredningar har registrering av förhandsbedömningar, uppföljning av antal och utveckling av modellen, vilka godkändes i Vasa stads ledningsgrupps beslut år 2016, inte gjorts vid granskningstidpunkten.

Funktionsdugligheten i fråga om ledningssystemen och stadsfullmäktiges påverkningsmöjligheter i slutet av år 2017 beskrivs i TEAviisari mycket väl av delområdet ledning. För Vasa stads del får de olika faktorerna inom delområdet ledning fulla 100 poäng såväl i fråga om ledningsansvar, uppföljningsansvariga som definieringen av kommunens välfärdsmål. Gällande förhandsbedömning av beslut får Vasa 70 poäng, medan situationen i resten av landet är betydligt sämre, 39 poäng.

Genom förhandsbedömning av beslut kan man ge olika alternativ, analysera dem och producera betydande, till och med alternativ information till stöd för det strategiska beslutsfattandet. Redan en enda bedömning på olika nivåer för beslutsfattandet ökar genomskinligheten i utvecklandet av kommunen.

I Vasa har man, såsom framgår av TEAviisari, fattat beslut i stadens ledningsgrupp (15.1.2016) om att ta i bruk förhandsbedömning av beslut och gett en skriftlig anvisning i ärendet. Speciellt den skriftliga anvisningen är en sak som enligt TEAviisari landets övriga kommuner saknar i anslutning till förhandsbedömning av beslut. Enligt TEAviisari är förhandsbedömning i bruk i Vasa inom en del sektorer vid beredningen av kommunstrategin, nämndbeslut samt planer och program. Enligt revisionsnämndens utredningar

Vasa stads strategiska planering har utvecklats i en riktning, där målen för både det politiska och det praktiska arbetet möts. Vid förvaltningsstadgereformen i slutet av fullmäktigeperioden 2013-2016 och våren 2017 har möjligheterna för strategiskt ledarskap beaktats och skapats förutsättningar för organisering av ledningssystemet utgående från strategin. Målen i Vasa stads strategi har förankrats i den praktiska verksamheten i stadens budgetar och ekonomiplaner. På basis av mätarna gällande hälsofrämjande (TEAviisari) har målen för Vasa stads strategiska utveckling förverkligats bra i stadens verksamhet och jämfört med jämförelsestäderna till och med utmärkt. Med tanke på den strategiska informationsproduktionen är det viktigt att anvisningen om förhandsbedömning av beslut som godkändes i Vasa år 2016 iakttas. I slutet av år 2017 finns det emellertid beklagansvärt lite information, beslut och uppföljning i enlighet med anvisningen. I början av fullmäktigeperioden 2017-2021 har Vasa stads fullmäktige goda utgångspunkter för verkställande av framgångsfaktorerna som definierats i strategin och den operativa ledningen för förverkligandet av dem. Enligt revisionsnämndens åsikt kräver detta framför allt uppföljning av det praktiska genomförandet på ett sätt som producerar relevant information till stöd för stadsfullmäktiges beslutsfattande.

Foto: Katja Lösönen

3.2 Strategin och stadskoncernen År 2012 granskade Kommunförbundets expertarbetsgrupp kommunernas koncernledning och definierade begreppet "funktionell kommunkoncern", som är mera omfattande än kommunallagens begrepp. Enligt definitionen är en funktionell kommunkoncern:

Såsom framgår av tabell 1 innehåller Vasas funktionella kommunkoncern aktörer från flera områden som producerar olika tjänster i det omgivande samhället. Beroende på utvecklingsskedet för stadens strategi- och koncernstyrning koncentreras denna granskning på kommunkoncernen enligt kommunallagens definition. Enligt kommunallagen bildas kommunkoncernen av kommunen och dess dottersammanslutningar. Kommunens dottersammanslutning anses en sådan sammanslutning vara där kommunen har bestämmande inflytande enligt bokföringslagen. Kommunen har därmed förutom i kommunens egen organisation och egna affärsverk bestämmande inflytande i sammanslutningar, då den äger mer än hälften av röstetalet för sammanslutningens aktier eller andelar. Anmärkningsvärt är att till

1. Kommunens egen organisation (moder) med sina budgetfinansierade uppgifter (ämbetsverk) samt objektsfinansierade uppgifter (affärsverk och övriga balansenheter) 2. Privaträttsliga sammanslutningar (dotter- och intressesammanslutningar) 3. Kommunernas samarbetsenheter (samkommuner, avtalskommunsmodeller)

Tabell 1: Sammanslutningar som hör till Vasa stads koncern 2017, den funktionella kommunkoncernen. Källa: Vasa stad, ekonomisektorn.

kommunkoncernen hör också de sammanslutningar i vilka kommunens dottersammanslutningar har bestämmande inflytande. Begreppet kommunkoncern och dess definition i en snävare variant än den funktionella kommunkoncernen kom in i kommunallagen redan år 2007.

Under den nya fullmäktigeperioden 2017-2021 har möjligheterna till koncernledning och -styrning enligt r ev i s i o n s n ä m n d e n s å s i k t f ö r b ä t t ra t s b e t yd l i g t . Koncernanvisningarna som varit i kraft från år 2001 uppdaterades och det nya koncerndirektivet godkändes i stadsfullmäktige i juni 2017. Uppdateringen av koncernanvisningarna tog sex år. I enlighet med Vasa stads nya förvaltningsstadga inledde stadsstyrelsens nya koncernsektion sin verksamhet i augusti 2017. Vasa stads koncernledning bildas enligt förvaltningsstadgan utöver den separata koncernsektionen av stadsstyrelsen, stadsdirektören, sektordirektörerna och ekonomidirektören.

3.2.1. Koncernledning Kommunförbundets expertgrupp för koncernledning separerade år 2012 koncernledningen och koncernstyrningen från kommunernas ledning och kontroll som inriktas på dottersammanslutningarna. En väsentlig del av koncernledningen var enligt arbetsgruppen beaktande av hela kommunkoncernen vid utarbetandet av kommunens strategi och mål. Enligt arbetsgruppen kunde kommunens strategi som en del av kommunkoncernledningen förtydligas till exempel med hjälp av program för ordnande av servicen och ägarpolitiska program. Därmed skulle de ge noggrannare styrning åt koncernsammanslutningarna än kommunstrategin.

I det nya koncerndirektivet som godkändes år 2017 har enligt revisionsnämnden koncernsammanslutningarnas och koncernledningens uppgifter preciserats betydligt jämfört med koncernanvisningarna som godkändes år 2001. Dessutom har man i koncerndirektivet beaktat de av stadsfullmäktige uppsatta målens betydelse för stadskoncernen samt det att utgångspunkten för stadskoncernens verksamhetsidé är strategin och de ägarpolitiska linjedragningarna som stadsfullmäktige har godkänt. Enligt revisionsnämndens observationer har frågor i anslutning till ägarpolitiken inte som sådana inbegripits i strategin (vilken kommunallagens grundidé för strategin är) utan beslut om ägarpolitiska linjedragningar fattas enligt koncerndirektivet alltid separat. Enligt redogörelser som revisionsnämnden har fått är det meningen att uppdateringen av de ägarpolitiska linjedragningarna ska inledas år 2018.

I kommunallagen som trädde i kraft år 2015 intogs en ny föreskrift gällande ägarstyrning, som enligt revisionsnämnden tydligare beskriver den praktiska koncernstyrningen. I kommunallagen definierades att ägarstyrning avser åtgärder genom vilka kommunen som ägare eller medlem medverkar i förvaltningen och verksamheten i ett bolag eller annan sammanslutning. Ägarstyrning är alltså koncernledning som genomförs i praktiken. Det är fråga om operativt verkställande och uppföljning och utvärdering av förEn central uppgift för Enligt revisionsnämndens verkligandet av uppsatta mål. För observationer existerar de genomförandet av ägarstyrningkoncernledningen och -styrningen formella strukturerna för ledning av en och ordnandet av koncernöverär att förverkliga den av stadsfullmäkkommunkoncernen och i praktiken har vakningen ansvarar enligt tige godkända strategin. Detta är enligt för koncern tyrningen skapats sådana kommunallagen koncernledningen, revisionsnämnden viktigt för i ramar att ägarstyrning enligt komtill vilken hör kommunstyrelsen, framtiden kommer allt flera tjänster munallagen är möjlig i Vasa stad. I kommundirektören eller borgkoncerndirektivet som godkändes år som erbjuds kommuninvånarna mästaren och andra i förvaltnings2017 slås fast att koncerndirektivet stadgan angivna myndigheter. att produceras antingen i ska behandlas och godkännas av Koncernledningen stöder sig i sitt koncernbolagen eller i en mera bolagsstämmorna för de dottersamarbete på de mål som satts upp i omfattande funktionell manslutningar som staden har bestämkommunens strategi, olika genomkommunkoncern. mande inflytande i. Revisionsnämnden förandeprogram samt budgeten och anser det var synnerligen viktigt att Vasa stads ekonomiplanen. koncerndirektiv förs till behandling i dottersammanslutningarna senast under år 2018. Samtidigt säkerRevisionsnämnden har utvärderat situationen för koncernställs både koncernsektionens ställning i koncernledningen ledningen och -styrningen i sina utvärderingsberättelser och förutsätts att dotterbolagen i sin verksamhet beaktar både under fullmäktigeperioden 2009-2012 och 2013förutom aktiebolagslagen även moderstadens intressen. Till 2016. Under fullmäktigeperioden 2009-2012 upplevdes exempel ännu i början av fullmäktigeperioden 2013-2016 problemet vara att man målen till trots inte hade inlett var det oklart vad stadsfullmäktige avser med koncernmålen uppdateringen av koncernanvisningarna och de ägarpolitissom satts upp i budgeten och hur bindande de är. ka linjedragningarna hade inte förelagts fullmäktige för behandling. Under fullmäktigeperioden 2013-2016 riktade Revisionsnämnden anser att det är bra att koncernsektionen revisionsnämnden uppmärksamhet på att praktisk konhar i sina planer att Vasa stads strategi ska behandlas i cernstyrning saknades, att den till sin karaktär var informell dotterbolagen. Detta är anmärkningsvärt av två orsaker. samt på att målen om att förnya koncernanvisningarna och Allmänt taget är de ur Vasa stads strategi härledda koncernatt skapa en utvärderingspraxis inte hade förverkligats. målen få och den strategiska målstyrningen, i den mån sådan Utifrån dessa utgångspunkter förutsatte revisionsnämnhar förekommit, har hittills varit informell i dotterbolagen. den att planeringen och verksamheten i anslutning till På samma sätt utvecklas strategistyrningen betydligt av att koncernledningen och -styrningen görs smidigare samt att koncernledningen har för avsikt att från år 2018 börja samla en separat ekonomi- och koncernsektion grundas, likt dem information om koncernbolagens situation i fråga om som flera av landets städer hade.

Kuva: Jouko Keto

ekonomi och verksamhet lika som i moderstaden tre gånger per verksamhetsår.

Kiinteistö Oy, Fastighets Ab Sekahaku, Botnialab Oy, Brändö Företagscentrum Ab, Fastighets Ab Klemetsösvängen, Vasa Bostadsrätt Ab, Fastighets Ab Pikipruukki, NLC Vasa (Kova Login Ab), Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, Vasaregionens turism Ab och Vasa Yrkeshögskola Ab samt Stormossen Ab.

3.2.2. Utfall av koncernmålen 2017 I början av fullmäktigeperioden 2013-2016 hade Vasa stad ännu som ett i förhållande till fullmäktige bindande, ur strategin härlett mål att utveckla koncernstyrningen och -ledningen. Såsom kan konstateras utifrån ovan stående har det arbete som pågått länge för att utveckla systemnivån burit frukt. Däremot är koncernbolagens målstyrning enligt revisionsnämndens uppfattning fortfarande ett problem. Enligt revisionsnämndens observationer är de mål som Vasa stadsfullmäktige har satt upp för koncernbolagen i budgeten synnerligen allmänt hållna beskrivningar av bolagens verksamhetsområden eller om vad till exempel bolagens styrelser anser vara viktigt. Till exempel för år 2017 fanns för Vasa Elektriska Ab utöver en kort beskrivning av verksamheten ett särskilt mål att samtidigt sänka både kostnaderna för energianskaffning och de specifika utsläppen. På motsvarande sätt var Fastighets Ab Pikipruukkis strategiska mål bland annat att stöda och utveckla samarbetet med invånarna och deras möjligheter att delta och påverka, att bevara bostädernas och fastigheternas värde samt att höja bostädernas användningsgrad på alla tänkbara sätt. I de finansiella inkomsterna i stadens budget har man separat slagit fast det för Vasa Elektriska uppsatta dividendintäktsmålet, vilket för år 2017 var 13,0 miljoner euro.

Revisionsnämnden konstaterar att rapporteringen om målutfallet i de viktigaste dotterbolagen som definierades i budgeten 2017 fortfarande är mycket allmänt hållen i bokslutet 2017. Bokslutsrapporteringen har för koncernbolagens del varit likartad också under hela fullmäktigeperioden 2013-2016. Nytt jämfört med tidigare år är att redogörelserna som bifogats till bokslutet innehåller mera information om dotterbolagens uppgifter, allmänna målsättningar och framtida utveckling. Eftersom måluppställningen i budgeten har varit allmänt hållen, anser revisionsnämnden på basis av bokslutsrapporteringen att stadsfullmäktiges strategiska avsikter har förverkligats i koncernbolagen år 2017. Resultatet berättar dock inte om målstyrning och revisionsnämnden har inte några sådana mål eller någon sådan utfallsrapportering att tillgå som en egentlig utvärdering kan grunda sig på. Vasa Elektriska Ab:s dividendintäkt för år 2017 (13 miljoner euro) har förverkligats och har rapporterats i bokslutets finansiella inkomster.

Med tanke på stadskoncernens målstyrning är det bekymmersamt att den strategiska målstyrningen och koncernledningen inte möts i praktiken i budgetmålen och verkställandet av budgeten.

Oavsett bristerna i målstyrningen har omfattningen för styrning inriktad på koncernbolagen ökat från år 2014. År 2014 uppsattes mål för sju dotterbolag, medan siffran år 2017 var 16. För följande dotterbolag i stadskoncernen hade mål satts upp för år 2017 (jfr tabell 1): Fastighets Ab Brändö Campus, Fastighets Ab Vasa Teaterparkering, Vasa Ekovärme Ab, Vasa Elektriska Ab, Vähänkyrön Vuokratalot

Koncernbokslutet har däremot inte inom den tidsfrist som kommunallagen förutsätter inbegripits i Vasa stads bokslut för år 2017 (se kapitel 6.2. om den ekonomiska situationen i kommunkoncernen). I fråga om stadskoncernen innehåller bokslutet enbart rapportering om de mål som satts upp för bolagen.

anledning att avvika från detta. Enligt koncerndirektivet, som godkändes i Vasa stad år 2017, utser stadsstyrelsens koncernsektion en revisorskandidat till stadens dottersammanslutningar och revisionsnämnden ger vid behov stadsstyrelsens koncernsektion mera detaljerade anvisningar om utförandet av revisionen. Revisionsnämnden förutsätter att stadsstyrelsens koncernsektion strävar efter att iaktta kommunallagen i fråga om granskningen gällande dottersammanslutningarna. I ordnandet av revisionen i stadskoncernens dottersammanslutningar finns rum för utveckling. Vasa stads revisionssammanslutning verkar som åtminstone en revisor i 69,6 % av stadens dottersammanslutningar. Nivån bör med beaktande av kommunallagens krav anses vara tillfredsställande.

Enligt kommunallagen ska revisionsnämnden se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas. I kommunallagen konstateras också att till revisor i kommunens dottersammanslutningar ska kommunens revisionssammanslutning väljas, om det inte i anslutning till ordnandet av granskningen finns grundad

Förutsättningarna för koncernledning har utvecklats från år 2014. Koncerndirektivet som godkändes år 2017 gör det möjligt att leda stadskoncernens dottersammanslutningar i enlighet med stadens strategi. Man har förstått koncernens dotterbolags betydelse som en del av stadens servicehelhet. Koncernens betydelse som en del av metodurvalet i stadens serviceproduktion har ökat. Stadsstyrelsens koncernsektion, som inledde sin verksamhet år 2017, har möjligheter till praktisk koncernstyrning enligt de riktlinjer som stadsfullmäktige och stadsstyrelsen har fattat beslut om. Stadskoncernens dotterbolag har år 2017 fungerat i enlighet med stadens allmänna strategiska avsikter. Målen för stadskoncernens dotterbolag som sattes upp för år 2017 kan inte utvärderas ur koncernlednings- och koncernstyrningsperspektiv. Rapporteringen om de viktigaste dotterbolagens målutfall berättar inte om utfallet för de mål som stadsfullmäktige har satt upp. Koncernstyrningen var ännu våren 2017 informell och dess koppling till koncernledningens grunder kan inte verifieras. Rapporteringen om de viktigaste dotterbolagens strategiska målstyrning och funktionella och ekonomiska resultat bör utvecklas, så att förverkligandet av de mål som fullmäktige har satt upp blir synliga i stadens bokslut. Revisionsnämnden anser det vara viktigt att det av stadsfullmäktige godkända koncerndirektivet senast under år 2018 behandlas och godkänns i stadskoncernens dotterbolag på det sätt som föreskrivs i direktivet. Detta stärker koncernsektionens betydelse i den praktiska koncernstyrningen. Revisionsnämnden konstaterar i enlighet med sina tidigare rekommendationer att koncernstyrning också inbegriper annat än att fatta tekniska beslut. Ur revisionsnämndens synvinkel blir det genom koncernsektionens framtida beslut möjligt att öka genomskinligheten för beslutsfattandet gällande stadskoncernen. Samtidigt förmedlas signaler till kommuninvånarna om stadskoncernens betydelse som en del av stadens serviceverksamhet.

12 Foto Jouko Keto

De centrala mätarnas utveckling beskriver också utvecklingen av värden som strategins övriga mätare visar. Såsom framgår av bild 7 är resultaten som mätarna visar år 2017 sämre än nivån under fullmäktigeperioden 20132016. Enligt revisionsnämndens granskning påverkade i synnerhet de tidigare årens försvagade situation inom sysselsättning och ekonomi ännu år 2017 till exempel den negativa utvecklingen vad gäller arbetsplatser och invånarnas möjligheter att få arbete på stadens område samt många olika ekonomiska mätare, vilka år 2017 till flera delar var på minus. Detta gäller i synnerhet mätarna i stadens strategi som beskriver utveckling av attraktionskraften (se stycke 4.2. Deskriptorer för utmanande tider). Resultatet år 2017 höjs däremot av utvecklingen för mätare som beskriver befolkningens välfärd, till exempel den goda nivån för sjuklighetsindexet såväl nationellt som i förhållande till jämförelsestäderna, förverkligandet av tidsfristerna inom basservicen samt faktorer som beskriver demokratins utveckling (se stycke 5.2. Upplevt förtroende).

3.3. Utfall av de mål som är bindande i förhållande till fullmäktige 2017 I Vasa stads budget har man i enlighet med strategin fastställt tre centrala mål (attraktionskraft, välfärd, ekonomisk balans), vars förverkligande man mäter med hjälp av mätare och åtgärder. Hur utfallet av den år 2014 ibruktagna strategin har lyckats mäts genom de centrala mätare som presenteras i tabell 2. Av dessa mätare är mätaren i anslutning till upplevd lycka den enda som har ändrats under fullmäktigeperioden, eftersom Institutet för hälsa och välfärd inte längre producerar några uppföljningsuppgifter om mätaren. De centrala mätarna hör även till de mätare som mäter strategins delområden attraktionskraft, välfärd och ekonomisk balans. I Vasa stads bokslut har resultaten av mätarna i tabell 2 rapporterats, men de har under hela strategiperioden släpat ett år efter det resultat som förutsätts i bokslutet.

euro/invånare

invånare - 222 inv. (- 0,3 %)

3 836 + 538 ***

4 150 5.****

2017

+ 1 inv. (0 %)

68,1 % 6.**

3 939 + 631 ***

4 198 5.****

2016

Livskvalitet: 13.*

+ 654 inv. (1 %)

68,2 % 6.**

3 658 + 673 ***

4114 4.****

2015

+ 644 inv. (1 %)

69,4 % 9.**

3 179 + 337 ***

4 093 4.****

2014

Om åtgärder uppsatta i strategin som inte har förverkligats berättar mätarresultaten år 2017 dock inte. Såsom framgår av bild 8 har de åtgärder som satts upp för år 2017 förverkligats till stor del antingen helt eller delvis och betydligt oftare än under åren 2014-2016. Förutom att åtgärderna gällande attraktivitet (se stycke 4.1. Energi och kunnande) samt stärkande av den representativa och den direkta demokratin (se stycke 5.1. Från organisationer till agerande) har flera åtgärder som utvecklar befolkningens välfärd förverkligats åtminstone delvis. Utmärkande är emellertid att de riksomfattande socialoch hälsovårds- samt landskapsreformernas långsamma framskridande också påverkar genomförandet av stadens egna åtgärder. Sådana är bland annat tryggandet av integreringen av specialsjukvården och primärvården samt socialvården och lösandet av särskilda frågor i anslutning till specialsjukvården. År 2017 utgjorde specialsjukvårdens kostnader cirka 37,5 % av stadens alla externa köp av tjänster.

Tabell 2: Centrala mätare och resultat 2014-2017 i Vasa stads år 2013 förnyade strategi. Källor: Vasa stads strategi 2013 (Fg 17.6.2013 § 97) och Vasa stads bokslut 2014-2017. *Placeringen för den andel som upplever livskvaliteten vara god bland 17 jämförelsestäder; Institutet för hälsa och välfärd. **Sysselsättningsgraden, placering bland de 20 största städerna; Statistikcentralen. ***Skulden i relation till de 20 största städernas medelnivå; Statistikcentralen, städernas bokslut 2017. ****Placering, skatteinkomsterna bland de 20 största städerna; Skatteförvaltningen, städernas bokslut 2017.

Av de centrala mätarna i Vasa stads strategi är skatteinkomstutvecklingen fortsättningsvis på en god nivå och enligt den uppsatta gränsen. Till övriga delar uppfylls de av fullmäktige godkända gränsvärdena inte. År 2017 har också målet gällande befolkningstillväxt blivit negativt. Skuldbördan har minskat en aning från år 2016 och skulle utan den negativa befolkningsutvecklingen till och med ha varit något bättre per invånare, men är fortfarande beklagligt nog ännu rejält över medeltalet för jämförelsegruppen. För år 2017 finns vid granskningstidpunkten inget resultat som beskriver sysselsättningsgraden, men enligt Arbets- och näringsministeriets uppgifter har antalet arbetslösa i Vasa minskat under år 2017. I slutet av december 2017 var arbetslöshetsgraden i Vasa 9,9 %, medan den i slutet av år 2016 ännu var 12,1 %. Skillnaden till landets medeltal har hållits nästan oförändrad. Vasas arbetslöshetsgrad var under motsvarande tid cirka 1,5 % lägre än landets medeltal.

Revisionsnämnden anser att förverkligandet av Vasa stads strategiska åtgärder år 2017 till stor del är en följd av det strategiska ledningssystemets utveckling i en riktning, där både budgetmålen och verkställandet av budgeten stöder förverkligandet av strategin.

Bild 8: Förverkligandet av åtgärderna i Vasa stads strategi 2014-2016 och 2017; grön = förverkligades, ljusgrön = förverkligades delvis, röd = förverkligades inte, lila = kan inte bedömas.

Bild 7: Förverkligandet av mätarna i Vasa stads strategi 2014-2016 och 2017; grön = förverkligades, röd = förverkligades inte, lila = kan inte bedömas.

På basis av revisionsnämndens granskning år 2017 har det strategiska delområdet som ansluter sig till befolkningens välfärd lyckats bäst både vad gäller förverkligandet av åtgärderna (förverkligades helt eller delvis cirka 90 %) och på basis av den nivå som mätarna utvisar (förverkligades cirka 57 %). Motsägelsefullast var delområdet gällande utveckling av attraktionskraften, där åtgärderna har förverkligats bra (ca 86 %), men där mätarna utvisar annat (förverkligades inte eller kan inte bedömas sammanlagt cirka 80 %). I fråga om delområdet ekonomi förverkligades cirka 78 % av åtgärderna helt eller delvis och av mätarna

cirka 36 %. Granskningen omfattar inte i det här skedet stadskoncernen, eftersom den strategiska målstyrningen och koncernledningen inte ännu möts i praktiken vid verkställandet av budgeten (se 3.2.2. Utfall av koncernmålen 2017). Revisionsnämnden saknar också en jämförelse med till exempel städer med 50 001-100 000 invånare, men någon sådan ingår inte i granskningen, eftersom det i vårt land inte har producerats jämförbara resultatuppgifter om hur strategier har lyckats.

Jämfört med resultatet åren 2014-2016 har man år 2017 lyckats bra med förverkligandet av åtgärderna i strategin. År 2017 genomfördes av åtgärderna helt eller delvis cirka 84 %, medan motsvarande siffra åren 2014-2016 var cirka 62 %. Målvärdet för den centrala mätaren som gäller skatteutfallet förverkligades också år 2017. Vasa finns fortfarande bland TOPP 6 per invånare på basis av skatteutfallet. Det goda resultatet av förverkligandet av åtgärderna år 2017 har inte påverkat mätarnas resultatnivå på motsvarande sätt. Av mätarna förverkligades år 2017 i genomsnitt 36 %, medan motsvarande siffra åren 2014-2016 var 40 %. Målvärdena för de centrala mätarna upplevd lycka, befolkningstillväxt, sysselsättning och utveckling av skuldbeloppet har på basis av de insamlade uppgifterna och referensvärdena inte uppnåtts i början av fullmäktigeperioden 2017-2021. Åtgärder: Ska definitionen av årliga åtgärder fortsättningsvis bibehållas? Detta förutsätter att åtgärderna vid granskningstidpunkten är betydligt bättre specificerade. Vid granskningstidpunkten är åtgärderna delvis så allmänna att möjligheterna för dem att förverkligas sträcker sig minst över en fullmäktigeperiod. Strategin förverkligas till många delar genom sina åtgärder. Eftersom åtgärderna i strategin är bundna vid den årliga budgeten och dess verkställande, ska uppmärksamhet fästas på rapporteringen under verksamhetsåret. Vid granskningstidpunkten rapporteras åtgärdsutfallet inte till stadsfullmäktige under verksamhetsåret, vilket försvagar fullmäktiges möjligheter till målstyrning under budgetåret. Mätare: Vad betyder de uppställda mätarnas värden egentligen? Är de uppsatta mätarna sådana att de i verkligheten mäter målet eller den utveckling som skett till följd av åtgärderna? Centralt med tanke på utvecklingen av stadens egen verksamhet är att man med egna åtgärder kan påverka värdet som mätarna utvisar. I samband med att strategin godkänns skulle det vara bra att slå fast både begynnelse- och målvärden för mätarna. På basis av det kan utvecklingen av det värde mätaren utvisar följas upp.

Foto: Katja Lรถsรถnen

4. UTVECKLING AV OMRÅDETS ATTRAKTIONSKRAFT genta och hållbara energilösningar. Ett av Vasaområdets synligaste projekt har varit GigaVaasa-projektet, vars idé baserar sig på lagring av energi samt marknadsföringssituationen och den teknologiska omvälvningen i anknytning till ackumulatorer.

En av de viktigaste uppgifterna för en fungerande kommun är att producera tjänster för invånarna på kommunens område. Produktionen av tjänster för kommuninvånarna kräver bland annat både inkomster som baserar sig på beskattning och sådana tjänster som gör att området hålls livskraftigt såväl ur företagens som ur kommuninvånarnas synvinkel. Därför har Vasa stad sedan strategiarbetet förnyades år 2013 haft som första mål i strategin att utveckla områdets attraktionskraft. Under åren 20132017 har mätarna som mäter förverkligandet av målet varierat, men åtgärdernas huvudsakliga budskap har hållits oförändrat nästan hela den tiden. Ett flertal mätare och åtgärder har definierats.

För att skapa GigaVaasa godkände Vasa stadsfullmäktige 30.1.2017 grundandet av utvecklingsföreningen Gigafactory och ett anslag för ändamålet, vilket beviljades till föreningen som allmänt understöd. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått har största delen av det cirka 500600 hektar stora markområdet som behövs införskaffats i kommunernas besittning i slutet av år 2017, säkerhetsutredningarna färdigställts på det cirka 1000 hektar stora utredningsområdet och miljökonsekvensbedömningen (MKB) med utredning om nuläget blivit färdig. Målet är att området på sommaren 2018 har bygglovsberedskap både för ackumulatorfabrikstomterna på 200-400 hektar och för industribyggnadstomter på upp till 30-50 hektar.

4.1. Energi och kunnande För att utveckla områdets attraktionskraft har flera åtgärder definierats, i fråga om vilka det centrala har varit både att skapa och utveckla områdets energiekonomiska verksamhetsförutsättningar och att stärka och säkra den utbildningsmässiga kunskapsgrunden. Skapandet av verksamhetsförutsättningar ansluter sig till skapandet av ett internationellt innovationskluster och forsknings- och utvecklingsplattformar, inriktande av näringspolitiskt viktiga investeringar och stärkande av områdets nåbarhet samt främjande av en kommun som omfattar pendlingsområdet. Kompetensutvecklingen försöker man förutom genom innovationsklustret även beakta med hjälp av utbildningsstigen som tillämpas i området från småbarnspedagogiken till universitetet.

Nåbarheten har man i Vasa stad enligt revisionsnämnden aktivt strävat efter att främja redan innan den nuvarande strategin. Hit hör bland annat samarbetet med Korsholms kommun för elektrifiering av järnvägsförbindelsen mellan Seinäjoki och Vasa (färdigställdes år 2011) samt grundandet av NCL Ferry Oy Ab (Wasaline) tillsammans med Umeå stad (Sverige) för att upprätthålla passagerarfartygstrafiken. Parallellt med utvecklandet av fartygstrafiken har städerna Vasa och Umeå också grundat det gemensamma hamnbolaget Kvarken Ports Ltd. år 2015. Vid granskningstidpunkten pågår beredningen inom Vasa stad gällande anskaffning av en ny modern färja till fartygsrutten VasaUmeå. Målet är bland annat att garantera säkerheten och kontinuiteten för färjetrafiken. Fartygsanskaffningen är enligt revisionsnämnden motiverad, om mätaren som används är ökningen i vissa nyckeltal för den nuvarande linjen (bild 9) och den jämförs med den nu använda materielens återstående användningstid (Wasa Express har tagits i bruk år 1981) och kapacitet.

Enligt utredningar som revisionsnämnden har fått och insamlat material har strategiåtgärderna bland annat lett till att Vaasa Energy Business Innovation Centre (Vebic) har grundats i anslutning till Vasa universitet med hjälp av stadens kraftiga åtgärder och investeringar. Vid Vebic koncentrerar man sig på forskning i inverkningarna av nya energiteknologier och ibruktagande av dem. Likaså har med staten överenskommits om ett cirka 1,7 miljoner euros tillväxtavtal, där ett delområde är utvecklande av intelli-

Bild 9: Utvecklingen för vissa nyckeltal inom Wasaline (Wasa Express) från att bolaget grundades. Källa: NLC Ferry Oy Ab.

Betydelsen av främjandet av innovationsklustret, energibranschen och livskraften har betonats i strategin. Detta innebär i praktiken också utveckling av det kommunala arbetet. Att skapa nya attraktionsfaktorer kräver att infallsvinklarna breddas. Kommunens aktörer kan i fortsättningen allt mera vara marknadsförare av sitt område, budbärare som aktivt söker samarbete och växelverkansrelationer. I det sammanhanget får emellertid det som i kommunallagen anses höra till den kommunala verksamheten inte falla i glömska.

Utvecklingen av två- och flerspråkiga campus och inlärningsmiljöer har enligt revisionsnämndens åsikt huvudsakligen förlöpt enligt planerna. Vasa universitet, Vasa yrkeshögskola och yrkeshögskolan Novia verkar vid granskningstidpunkten på samma område i Brändö i Vasa. Enligt utredningar som revisionsnämnden fått förekommer det ändå bara lite utbildning på två språk. Ett av målen då två- och flerspråkiga campus skapades var försök och möjligheter med två-/flerspråkiga studiehelheter. En förutsättning för utveckling av innovationer är samarbete mellan olika aktörer på flera nivåer. Exempel på detta är både bildande av en kommun som omfattar pendlingsområdet, vilket syftar till regionalt samarbete, och åtgärder i anslutning till skapande av ett HR-nätverk. Inom Vasaregionen har under år 2017 inletts förhandlingar om sammanslagning av Vasa och Korsholm. Något egentligt HR-nätverk, som på basis av bokslutsrapporteringen år 2017 var ett mål, har enligt revisionsnämnden ännu inte skapats. Samarbetet mellan Vasa stad och stora regionala organisationer gällande personaladministrativa frågor är inte ännu något nätverk, om än det är en bra början. Däremot måste revisionsnämnden konstatera att åtgärden "Främjande av en mångsidig stadskultur: åstadkommande av positivt vimmel." i likhet med tidigare år fortfarande är svår att verifiera. Åtgärden har inget begynnelse- eller slutvärde och därför kan främjandet av en mångsidig stadskultur trots de många rapporterade evenemangen inte utvärderas tillförlitligt.

Förutom att nya energilösningar har undersökts har man i Vasa stad år 2015 godkänt en energiutbildningsstrategi som sträcker sig från småbarnspedagogik till vuxenutbildning. För uppföljning av genomförandet av energiutbildningsstrategin har en arbetsgrupp inrättats, som på basis av bokslutsrapporteringen för år 2017 har arbetat aktivt. Enligt utredningar som revisionsnämnden har fått består arbetsgruppen av 13 medlemmar från olika utbildningsstadier och -områden. Arbetsgruppen har bland annat utarbetat en områdesinriktad energiutbildningsstig i Vasa för år 2017 (bild 10). Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått kommer utvecklandet av energikunnande till synes inom småbarnspedagogiken ur revisionsnämndens synvinkel mera som en del av normala inlärningshändelser än som målmedvetna och långvariga helheter. Detta gäller bland annat att förstå hållbar utveckling, att iaktta hälsosamma matvanor och att bli bekant med naturen. Inom den grundläggande utbildningen har däremot tydliga inlärningsmål utformats, i vilka både åldersskedet och övergången till fortsatta studier har beaktats. Energiska Vasainlärningshelheter ingår i läroplanen inom den grundläggande utbildningen i årskurserna 2, 5 och 9.

Bild 10: Energiutbildningsstig i Vasa 2017. Källa: Arbetsgruppen för energiutbildning, Vasa.

Inom utbildningen på andra stadiet har utbildningen inom energiområdet koncentrerats mera, i traditionell mening, till yrkesutbildningen än till gymnasieutbildningen. Medan energikunnandet i gymnasieverksamheten kopplas till företagsbesök vid energiklustret i Vasa koncentrerar man sig inom yrkesutbildningen konkret på att lära sig om framtida möjligheter. Inom yrkesutbildningen har man investerat i inlärningsmiljöer bland annat i form av solenergi- och byggnadsautomationssystem. På yrkeshögskolenivå har energin funnits med i flera år och en nyhet är energiteknikprogrammet, som koncentrerar sig på kompetensbehovet i Vasa. Därtill har Vasa yrkeshögskola samarbetat med Vasa universitet i planeringen av undervisning i ackumulatorteknologi och cirkulär ekonomi med finansiering av Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Avsikten är att studiehelheten inleds hösten 2018.

4.2. Deskriptorer för utmanande tider För att beskriva attraktionskraftens utveckling har man i Vasa stads strategi valt mätare som ansluter sig till befolkningsutveckling, utveckling av områdets näringsliv och beskattning samt aktiviteten i området. Revisionsnämnden anser att mätarresultaten visar att det är utmanande att utveckla områdets attraktionskraft, men även svårt att definiera och att följa upp. De åtgärder som satts upp för attraktivitetsmålet kan på basis av det ovan stående anses ha nått ett bra skede och delvis också till och med helt förverkligats före utgången av år 2017. Det oaktat uppvisar mätarna som satts upp för målet i Vasa stads strategi inte ännu några tecken på utveckling. Vasa stads befolkningsutveckling har under strategins två sista år i fråga om tillväxtmålet varit negativ (bild 11). Under den tid strategin varit i kraft har befolkningsutvecklingen dock som helhet varit positiv. Jämfört med nivån i början av år 2013 har tillväxten varit cirka 1,6 %. Jämfört med jämförelsestäderna är Vasas situation god. Såsom kan ses i bild 12 har fem kommuner under den förra fullmäktigeperioden 2013-2016 och år 2017 haft en positiv utveckling, men utvecklingen i sex kommuner under motsvarande tid har varit negativ. Den negativa befolkningsutvecklingen syns för sin del också i kommunalskatteinkomsternas utveckling (bild 14). Både kommunalskatterna och de totala skatteinkomsterna har sjunkit en aning år 2017. Minskningen i skatteinkomsterna påverkas också av att den årliga utvecklingen för det totala antalet arbetsplatser växlar. Enligt statistikcentralen var minskningen i antalet arbetsplatser till exempel år 2015 i Vasaområdet sammanlagt 569 stycken. Som en viktig faktor för attraktionskraften har man i Vasa med tanke på skapandet av nya arbetsplatser definierat företagarnas och den privata sektorns livskraft och utvecklingsmöjligheter (bild 13). Som helhet har utvecklingen av den privata sektorns och företagarnas arbetsplatser i Vasa varit rejält positiv under åren 2005-2015 och den har utgjort cirka 75 % av arbetsplatstillväxten. Det starka entreprenörskapet och företagsunderlaget i Vasa syns också i samfundsskatteintäkternas utveckling (bild 15). Samfundsskatteintäkten har uppgått till nästan det dubbla jämfört med andra kommuner med 50 001 - 100 000 invånare under hela den förra fullmäktigeperioden 20132016. Även år 2017 var resultatet gott, för det är högre än 2016 års nivå. Enligt revisionsnämndens uppfattning bör målet i Vasa stads strategi om samfundsskattens andel på 15 % av alla skatteinkomster anses vara ambitiöst, då man beaktar den försvagade sysselsättningssituationen under motsvarande tid. År 2017 är det bland de 21 största städerna i Finland bara Helsingfors mål för samfundsskatteinkomsterna som skulle uppfyllas (15,64 %).

Bild 11: Vasa stads befolkningsutveckling, årlig befolkningsförändring 2000-2017. Källa: Statistikcentralen, Vasa stads stadsutveckling.

Seinäjoki Joensuu Rovaniemi Vasa Villmanstrand Tavastehus S:t Michel Björneborg Kotka Salo Kouvola

Bild 12: Befolkningsförändring i städer med 50 001-100 000 invånare 2013-2017. Källa: Statistikcentralen, Vasa stads stadsutveckling

Bild 13: Förändring i antalet arbetsplatser i Vasa 2005-2015. Källa: Statistikcentralen, Vasa stads stadsutveckling.

Bild 14: Skatteutveckling i Vasa stad 2013-2017. Källa: Vasa stad, Exreport-ledningens informationssystem.

Bild 15: Samfundsskatteutfallet av Vasa stads totala skatteutfall 2013-2017, Vasa – jämförelsekommuner med 50 001-100 000 invånare. Källa: Statistikcentralen, kommunernas bokslut 2017.

Sett enligt mätarna som satts upp i Vasa stads strategi är situationen verkligen utmanande. Till exempel med det kraftiga investeringsprogrammet som inleddes år 2011 har man utifrån de ovan nämnda mätarna inte ännu nått det befolkningsunderlag som skulle trygga kommunens service i nuvarande form och i framtiden. Enligt revisionsnämndens åsikt har utveckling ändå skett. På basis av vissa andra undersökningar som beskriver konkurrenskraft och livskraft är situationen som revisionsnämnden ser den emellertid betydligt ljusare. Till exempel enligt Timo Aros undersökning från år 2016 om de ekonomiska regionernas livskraftsindex (Seutukuntien elinvoimaindeksi) hör Vasas ekonomiska region tillsammans med Borgå och Mariehamn till de livskraftigaste i landet genast efter Helsingfors. Likaså hade Vasas ekonomiska region enligt en undersökning som gjordes vid Björneborgsenheten inom Handelshögskolan vid Åbo universitet (Turun kauppakorkeakoulu) år 2017 den bästa livskraften i Finland (bild 16). Som variabler i handelshögskolans undersökning användes arbetsproduktivitet, sysselsättningsgrad, innovativitet, utbildningsnivå, företagsdynamik och industribetoning. Utgående från detta kan man enligt revisionsnämnden också konstatera att skatteinkomstnivån i förhållande till områdets folkmängd och den konkurrenskraft som den genererar är på mycket god nivå.

Vasa Borgå Helsingfors Tammerfors Uleåborg Jakobstadsregionen Åbo Södra Birkaland Villmanstrand Raumo Tavastehus Karleby Björneborg Åboland Imatra

Bild 16: Finlands ekonomiska regioners konkurrenskraft 2015. Obs! De 15 ekonomiska regionerna med den bästa konkurrenskraften, ekonomiska regioner sammanlagt 70 st. Källa: Handelshögskolan vid Åbo universitet, Björneborgsenheten 2017.

Vasa har gjort stora ansträngningar för att skapa ett attraktivt område. Nästan alla de i strategin definierade åtgärderna kan anses ha blivit förverkligade eller åtminstone igångsatta år 2017. I synnerhet har utvecklingen av energikunnandet framskridit väl. Utvecklingen har koncentrerats både på att skapa fysiska verksamhetsförutsättningar och på att utbilda framtida aktörer. På basis av granskningen av åtgärderna kan man konstatera att de (även omfattande) investeringar som i början av strategiperioden gjordes för att främja attraktiviteten i begynnelseskedet har visat sig vara viktiga och lyckade med tanke på områdets utveckling. Jämförelserna som gjorts visar att bland annat områdets konkurrenskraft är på en mycket god nivå. Hur strategins åtgärder har lyckats syns inte ännu i de uppsatta mätarnas resultat. I synnerhet befolkningsutvecklingen, som med tanke på skatteinkomstutfallet är viktig, har i motsats till målen varit negativ. De totala skatteinkomsterna har varit på nedåtgående trots de goda samfundsskatteinkomsterna. Samfundsskatteinkomsterna har emellertid inte nått den uppsatta andelen på 15 % av alla skatteinkomster, fastän dess motsvarande andel jämfört med jämförelsestäderna är nästan den dubbla. Resultaten av den kraftiga utvecklingen och koncentreringen av den strategiska planeringen är synliga. Med tanke på den strategiska utvecklingen är det viktigt att man i fortsättningen gör en riskanalys också av vad den nu genomförda kraftiga koncentreringen av verksamheten innebär i praktiken. Har man i tillräcklig grad förberett sig på att till exempel de långsiktiga målen i fråga om energiutveckling inte förverkligas?

5. UTVECKLING AV DEN REPRESENTATIVA OCH DEN DIREKTA DEMOKRATIN Vasa stad har från och med fullmäktigeperioden 2013-2016 haft som mål att stärka den representativa och den direkta demokratin. Måluppfyllelsen har följts upp under motsvarande tid med samma mätmetod, resultaten av invånarenkäterna som Kommunförbundets Arttu 2-forskningsprogram har producerat. Åtgärderna som definierats för förverkligande av målen har under hela forskningsprogrammet varit de samma.

förknippat med förnyelsearbetet inom hela förtroendeorganisationen i samband med stadens förvaltningsstadgereform (genomfördes huvudsakligen år 2016). I Vasa stads förvaltningsstadgereform kunde man enligt revisionsnämndens observationer på ett lyckat sätt knyta samman både den administrativa styrningen och organisationernas förnyelsearbete även genom beaktande av framtida behov. Till exempel antalet stadgor som reglerar stadens verksamhet har minskat betydligt och logiken och kärnfullheten i de nya verksamhetsstadgorna som utarbetats på basis av förvaltningsstadgan följer förvaltningsstadgans anda. Samtidigt har man bland annat kunnat göra styrningen inom bildningsverksamheten lättare jämfört med det tidigare systemet med flera nämnder. Detta främjar enligt revisionsnämndens åsikt uppnåendet av gemensamma utbildnings- och bildningsmål och beaktar också till exempel kulturarbetets betydelse som en del av utbildningsstigarna.

5.1. Från organisationer till agerande Enligt revisionsnämndens observationer har det centrala i stärkandet av den representativa och den direkta demokratin i Vasa varit att strukturera arbetet i anslutning till organisationerna, så att det fungerar bättre än tidigare samt att beakta olika påverkanskanaler som en del av en fungerande beslutsprocess. Redan innan den förnyade kommunallagen trädde i kraft sommaren 2015 hade staden upprättat kanaler avsedda för ungdomsfullmäktige och äldrerådet (namnet ändrat på finska från ikäneuvosto till vanhusneuvosto) för remissvar och påverkningsarbete. Efter år 2015 har också rådets för personer med funktionsnedsättning och invandrarrådets ställning etablerats som en del av verksamheten. På våren 2017 har också de sista rådens verksamhetsstadgor uppdaterats. Detta är fast

I Vasa bildades i samband med kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro år 2013 Lillkyro områdesnämnd, vars generella uppgift var att styra och koordinera funktionerna inom tidigare Lillkyro kommuns område. Enligt revisionsnämndens observationer och på basis av tidigare

Revisionsnämndens åsikt är att utvecklande av det kommunala beslutsfattandet i riktning mot öppenhet, där kommuninvånarna blir hörda, är en av hörnstenarna i det demokratiska beslutsfattandet som avses i kommunallagen. Den i strategin valda målbilden om främjande av den representativa och den direkta demokratin är värd att understöda. Resultaten visar redan på kort sikt att en utveckling har skett.

utvärderingar styrde Lillkyro områdesnämnd målmedvetet verksamheten inom sitt område. Till följd av kommunsammanslagningen minskade emellertid övriga, i Vasa redan existerande områdeskommittéers roll. Revisionsnämnden anser att detta skedde både på grund av initierad beredningspersonal och strikt regelstyrning i Lillkyro.

Såsom framgår av bilderna 17-20 har Vasas ställning på basis av några frågor som beskriver förtroendet för det kommunala beslutsfattandet förbättrats i slutet av fullmäktigeperioden 2013-2016 och i början av fullmäktigeperioden 2017-2020. Särskilt anmärkningsvärt är att den just med tanke på Vasas strategi centrala mätaren "Jag litar på att de politiska beslutsfattarna i kommunen kan utveckla kommunen." (bild 17) mellan åren 2015 och 2017 har stigit med 5 % och är på en betydligt högre nivå än i jämförelsestäderna. Resultatet och det upplevda förtroendet stärks också av att kommuninvånarna tror att de förtroendevalda arbetar helt uppriktigt för kommunens bästa (36 % år 2017, bild 18). Enligt revisionsnämnden ska resultatet anses vara bra med tanke på målets utvecklingsskede och med beaktande av att av dem som svarade hade år 2015 cirka 86 % och år 2017 cirka 88 % aldrig verkat i ett kommunalt förtroendeuppdrag.

I slutet av fullmäktigeperioden 2013-2016 och i början av fullmäktigeperioden 2017-2020 är emellertid de övriga områdeskommittéernas (Sundom, de norra stadsdelarna, Variska) roll stadd i tillväxt. Områdeskommittéerna fungerar enligt revisionsnämndens observationer numera aktivare än tidigare på sina områden. Verksamheten har tagit fart såväl på grund av kommunsammanslagningen år 2013 som uppdateringen av områdeskommittéernas verksamhetsstadgor, som inleddes hösten 2017. Områdeskommittéernas verksamhetsstadgor godkändes i mars 2018. Det har gett det långvariga arbetet officiella påverkningskanaler och möjligheter till planering av den praktiska verksamheten. Däremot är befästandet av medborgarrådsverksamheten som en del av serviceutvecklingen som åtgärd ännu i startgroparna. Utvecklandet av medborgarrådsverksamheten saknar ännu en långsiktig plan och tankar om i vilka sammanhang den här verksamhetsmodellen är bra och eventuellt till och med kunde ersätta övriga områdesaktörers verksamhet. Att bygga upp överlappande verksamheter är nämligen inte ett meningsfullt sätt att agera i en struktur av Vasas storlek.

Verkningsfullheten av åtgärder (stycke 5.1. Från organisationer till agerande) som definierats för ett strategiskt mål kan förutom med nämnda mätare följas upp med hur kommuninvånarna upplever att informationen och påverkningsmöjligheterna i anslutning till tjänsterna förbättras. I Vasa har informeringen om servicen vid ingången till år 2017 äntligen nått jämförelsestädernas nivå (35 %, bild 19). Likaså blir kommuninvånarnas åsikter i Vasa hörda mera än genomsnittligt i jämförelsestäderna (bild 20), vilket visar bland annat att arbetet med att utveckla Vasas områdesnämnd och områdeskommittéer har lyckats.

5.2. Upplevt förtroende

Revisionsnämnden måste dock påpeka att en målnivå som upplevts vara bra och tillräcklig för staden inte har definierats för strategins mätare. Vid granskning av resultaten bör konstateras att dessa kan förbättras. Målet kunde enligt revisionsnämnden i slutet av fullmäktigeperioden 2017-2020 vara till exempel att man på en nivå som är hela 46-48 % litar på kommunens förtroendevalda då det gäller att utveckla kommunen och att kommuninvånarnas upplevelse av att man lyssnar på deras åsikter har stigit till 30 %.

Vasa stad har deltagit i Kommunförbundets Arttu 2forskningsprojekt sedan slutet av år 2014. I sitt strategiarbete har Vasa stad valt som mätare som beskriver stärkandet av den representativa och den direkta demokratin det upplevda förtroendet för beslutsfattandet. I forskningsprojektet Arttu 2 är motsvarande mätare "Jag litar på att de politiska beslutsfattarna i kommunen kan utveckla kommunen." År 2015 besvarades enkäten i Vasa av 430 personer och år 2017 var motsvarande siffra 387, medan hela urvalet båda gångerna var 1200 personer. I Kommunförbundets forskningsprojekt deltar sammanlagt 40 kommuner, av vilkas sex (Tavastehus, Kotka, Villmanstrand, S:t Michel, Salo, Vaasa) är kommuner med 50 001- 100 000 invånare.

Bild 17: Jag litar på att de politiska beslutsfattarna i kommunen kan utveckla kommunen. Vasa-jämförelsekommuner med 50 001-100 000 invånare – alla kommuner i undersökningen. Källa: Arttu 2-forskningsprogrammet, Finlands kommunförbund.

Bild 18: Jag tror att de förtroendevalda i kommunen arbetar helt uppriktigt för kommunens bästa. Vasa-jämförelsekommuner med 50 001-100 000 invånare – alla kommuner i undersökningen. Källa: Arttu 2-forskningsprogrammet, Finlands kommunförbund.

Bild 19: Det informeras tillräckligt om den kommunala servicen. Vasa-jämförelsekommuner med 50 001-100 000 invånare – alla kommuner i undersökningen. Källa: Arttu 2-forskningsprogrammet, Finlands kommunförbund.

Bild 20: I kommunen lyssnar man på invånarnas åsikter. Vasa-jämförelsekommuner med 50 001-100 000 invånare – alla kommuner i undersökningen. Källa: Arttu 2-forskningsprogrammet, Finlands kommunförbund.

Stärkande av demokratin har varit föremål för utveckling i vår stad redan innan den nuvarande strategiperioden. I synnerhet, till följd av den nya kommunallagen som godkändes år 2015, har olika demokratiska påverkningsmedel utvecklats i vår stad. Senast efter förvaltningsstadgan som godkändes år 2017 och därpå följande revideringar av verksamhetsstadgorna har aktörerna getts en legitim ställning i stadens organisation. Detta både befäster och möjliggör beaktande av olika synvinklar i stadens beslutsfattande. Områdesnämndsmodellen har blivit en stark form för organisering av verksamheten efter kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro år 2013. Detta har stärkt också andra områdesorgans verksamhetsförutsättningar och -möjligheter. Det förtroende som Vasaborna upplever i fråga om demokratiskt beslutsfattande är enligt Kommunförbundets Arttu 2-undersökning på en god nivå jämfört med jämförelsestäderna. År 2017 upplevde kommuninvånarna också att informationen om servicen är tillräcklig. För revisionsnämnden är det viktigt att resultatet av mätaren som gäller information om servicen har förbättrats från år 2015. Då det gäller utveckling av medborgarrådsverksamheten saknas ännu en långsiktig plan och tankar om i vilka sammanhang ifrågavarande verksamhetsmodell är så fungerande som möjligt. De demokratiska påverkningskanalerna som kommunallagen känner är många. Likaså är de inom Vasa stad för olika aktörer möjliggjorda påverkningskanalerna. Revisionsnämnden önskar att verksamheten i anslutning till påverkningskanalerna koordineras, så att man också där kan undvika överlappningar och beakta optimalt riktade påverkningsmöjligheter. Målnivån för mätarna som gäller utveckling av den representativa och den direkta demokratin borde också granskas med tanke på hur beslutsfattandet lyckas. Resultatet för de nu uppnådda Arttu 2-mätarna borde kunna förbättras. Detta skulle också berätta om att man i beslutsfattande beaktar olika aktörer på bred bas.

Foto: Katja Lรถsรถnen

6. EKONOMISK BALANS om målet varit så gott som oförändrade under hela perioden. Målet har eftersträvats genom att hyra/arrendera ut och sälja tomter och bostadsaktier samt genom att utveckla avgiftsbelagda tjänster. Särskilt har höjningen av avgifter och taxor granskats. Som mätare har man använt inkomstnivåns utveckling, egendomsförsäljningen och avgiftsinflödet.

Enligt 121 § 2 momentet 3 punkten i kommunallagen som godkändes år 2015 ska revisionsnämnden, om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet. I den nya kommunallagen föreskrivs också om utvärderingsförfarandet i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning (118 §). På grund av kommunallagens övergångsbestämmelser tillämpas utvärderingsförfarandet första gången från och med räkenskapsperioden 2017.

I bokslutet år 2017 rapporteras att arrendeintäkterna för tomter var cirka 8,12 miljoner euro och försäljningsvinsterna för fast egendom cirka 2,72 miljoner euro. Likaså konstateras att sektorernas kundavgifter och taxor har justerats under år 2017. Rapporteringen om åtgärderna i bokslutet bör anses vara knapphändig.

Ett utvärderingsförfarande kan inledas om kommunen inte har täckt underskottet i kommunens balansräkning inom den tidsfrist som angetts eller om underskottet i kommunkoncernens senaste bokslut är minst 1000 euro per invånare och i det föregående bokslutet minst 500 euro per invånare. Ett utvärderingsförfarande kan också inledas om vissa ekonomiska nyckeltal för kommunkoncernens ekonomi som beskriver tillräckligheten eller soliditeten i finansieringen två år i följd har uppfyllt gränsvärdena. Värt att notera i anslutning till det tidigare utvärderingsförfarandet är att granskningssynvinkeln nu avvikande från primärstaden riktas på stadskoncernens ekonomiska nyckeltal.

Enligt utredningar som revisionsnämnden har fått har åtgärderna år 2017 bundits i fråga om försäljning och arrendering av tomter till de centrala målen för stadens markanvändning och markpolitik. Dessa är bland annat att mark- och tomtpriserna hålls på en rimlig nivå, värdestegringen på grund av stadens åtgärder hålls hos staden och markegendomens avkastning är skälig. Med tanke på dessa mål bör revisionsnämnden på basis av bild 21 anse att arrendeinkomstflödet är en lyckad och framför allt en skälig, balanserad åtgärd. Däremot står det inte helt klart för revisionsnämnden utgående från markförsäljningsintäkterna med vilken effektivitet verksamheten baserar sig på stadens strategi och grunderna för markanvändning och markpolitik. Till exempel försäljningsvinsterna av fast egendom var år 2017 cirka 52 % högre än år 2016, men ändå cirka 27 % lägre än år 2015. Utgående från bild 21 är en bedömning av markintäkterna som ett strategiskt mål osäker och svår att göra. Inflödet av markförsäljningsintäkter ser enligt revisionsnämnden ut att påverkas av många faktorer utanför stadens egna åtgärder.

Revisionsnämnden har som grund för beräkningen av Vasas ekonomiska tal per invånare som presenteras i denna berättelse använt det invånarantal som Statistikcentralen har meddelat. Det av Statistikcentralen meddelade invånarantalet per 31.12.2017 var 67 398.

6.1. Ökning av inkomster Vasa stad har under hela den nya strategiperioden haft som mål att öka inkomsterna. Åtgärderna och mätarna har i fråga

Bild 21: Markförsäljnings- och arrendeinkomster 2005-2017. Källa: Vasa stad, fastighetssektorn.

Försäljning

Arrendeinkomster

utgifterna med ökade inkomster. Stadsteaterns utgifter är nästan dubbelt så stora som de ökade inkomsterna under samma tid. För Vasa simhalls del kan resultatet anses vara rentav bekymmersamt. Förutom att simhallens kundströmmar har minskat har också inkomsterna sjunkit trots höjning av taxorna. Simhallens utgifter har däremot ökat med 5 %.

Stadsstyrelsen slog fast i anvisningen för uppgörande av budgeten för år 2017 att justeringsnivån gällande externa avgifter är minst 2 %. Enligt de utredningar som revisionsnämnden har fått har resultatområdena under år 2017 iakttagit anvisningen där det har varit möjligt, bland annat inom fritt bildningsarbete, stadsteatern, stadsorkestern, idrottsservicen och tekniska sektorn. Såsom framgår av bild 22 har till exempel de inträdesavgifter som uppbärs i stadens serviceproduktion dock inte ökat nämnvärt och i synnerhet år 2017 har de sjunkit från 2016 års nivå. Likaså har anstaltsvårdens avgifter inom primärvården sjunkit, men detta är en följd av det långsiktiga strategiska målet inom socialoch hälsovårdsservicen om att minska anstaltsvården och öka hemvården bland de äldre. Vårddagsavgifterna steg redan år 2014 med anledning av indexjusteringen av de kommunala vårddagsavgifterna. Tandvårdsavgifterna har enligt de uppgifter som revisionsnämnden erhållit i huvudsak ökat mera beroende på det vite som regionförvaltningsmyndigheten har förelagt (iakttagande av vårdtiderna) än på ett strategiskt beslut om förbättring av servicenivån för kommuninvånarna.

Totalt har Vasa stads och dess affärsverks verksamhetsintäkter varit på nästan samma nivå under de två senaste åren trots ökningen i försäljningsintäkter år 2017. Såsom framgår av bild 23 är avgiftsintäkterna år 2017 de lägsta (26,7 miljoner euro) under hela strategiperioden. Hyresintäktsnivån har stabiliserats till ungefär 60 miljoner euro. Stadsstyrelsens rapportering i bokslutet för år 2017 gäller för mätarnas del staden utan affärsverken och enligt den skulle stadens verksamhetsintäkter ha sjunkit med 3,6 %. År 2016 var Vasa stads verksamhetsintäkter (utan affärsverken) 1 730 euro/invånare, medan siffran år 2017 var 1 675 euro/invånare. Enligt 2016 års uppgifter var verksamhetsinkomsterna per invånare cirka 20,6 % högre än i jämförelsekommunerna (50 000 - 100 000 invånare).

Vid en närmare granskning av det bokslut som Vasa stadsstyrelse har gett för år 2017 och några aktörer som har höjt sina taxor kan man se att till exempel kundströmmarna har svängt och börjat öka hos aktörer där stadsfullmäktige inte har direkt beslutanderätt, till exempel i samkommuner. Detta gäller särskilt idrottstjänster. Samtidigt har de totala kundströmmarna vid kultur- och idrottsinrättningar som producerar tjänster inom staden varit på nedåtgående. Såsom framgår av tabell 3 har kundströmmarna i till exempel landskapets viktigaste museum och stadens simhall minskat under åren 20132017. Då man granskar eventuella taxehöjningars inverkan på de tillgängliga inkomsterna och utgifterna kan man utgående från tabell 4 konstatera att endast stadsorkestern under motsvarande till har klarat av att täcka de ökade

Till en höjning av taxor och avgifter ansluter sig i fråga om det strategiska beslutsfattandet alternativa utvecklingsförlopp, som enligt revisionsnämnden i fortsättningen borde granskas ur en infallsvinkel med särskilt fokus på serviceproduktionen för kommuninvånarna. Orsakar verkställandet av det egentliga målet andra, eventuellt icke-önskade inverkningar?

2013 10 478 22 329 9 424 277 478 31 009 55 748 406 466

Kuntsin modernin taiteen museo / Kuntsis museum för modern konst Pohjanmaan museo ja Terranova / Österbottens museum och Terranova Tikanojan taidekoti / Tikanojas konsthem Uimahalli / Simhallen Vaasan kaupunginorkesteri / Vasa stadsorkester Vaasan kaupunginteatteri / Vasa stadsteater YHTEENSÄ / TOTALT

2014 9 636 16 345 11 010 270 764 22 092 59 716 389 563

2015 10 531 16 884 8 371 269 613 30 780 50 518 386 697

2016 8 656 15 255 7 575 265 353 30 572 57 514 384 925

2017 muutos/förändring 9 954 -524 20 913 -1 416 11 363 1 939 257 469 -20 009 40 454 9 445 58 524 2 776 398 677 -7 789

Tabell 3: Utvecklingen av kundmängderna hos vissa aktörer som uppbär kundavgifter 2013-2017. Källa: Vasa stad, stadsutvecklinge

2013 Kuntsin modernin taiteen museo / Kuntsis museum för modern konst Pohjanmaan museo ja Terranova / Österbottens museum och Terranova Tikanojan taidekoti / Tikanojas konsthem Uimahalli / Simhallen Vaasan kaupunginorkesteri / Vasa stadsorkester Vaasan kaupunginteatteri / Vasa stadsteater YHTEENSÄ / TOTALT

2017

%-muutos/förändring

Menot / Utgifter Tulot / Inkomster

Tulot / Inkomster

Menot / Utgifter

Tulot / Inkomster

412

3 550

369

3 818

1 009

2 295

991

229

2 118

281

1 023

4 202

2 673

12 165

Menot / Utgifter

-10

2 411

-2

2 142

1 343

4 844

2 984

13 215

Tabell 4: Utvecklingen av inkomster och utgifter hos vissa aktörer som uppbär kundavgifter 2013 och2017. Källa: Vasa stad, bokslut 2013 och 2017 samt Exreport-ledningens informationssystem.

Bild 22: Vissa avgiftsintäkter: 3210 anstaltsvårdens klientavgifter inom primärvården, 3220 tandvårdsavgifter, 3244 vårddagsavgifter, 3262 inträdesavgifter, 3270 byggnadstillsynens och -inspektionens avgifter. Källa: Vasa stad, Exreport-ledningens informationssystem.

Bild 23: Utvecklingen av Vasa stads och affärsverkens verksamhetsintäkter 2013-2017. Källa: Vasa stad, Exreport-ledningens informationssystem.

Den totala utvecklingen av Vasa stads verksamhetsintäkter har inte varit negativ under år 2017. Målet som gäller hyrning/arrendering av tomter och bostadsaktier har förverkligats och det följer tillväxtmålen för stadens markanvändning och markpolitik. Att förverkliga målet som gäller försäljning av markområden är mycket konjunkturkänsligt. Till exempel försäljningsvinsterna av fast egendom var år 2017 cirka 52 % högre än år 2016, men ändå cirka 27 % lägre än år 2015. Utvecklingen av avgiftsintäkter har varit negativ trots målet gällande höjning av avgifter och taxor. Målgenomförandet i fråga om höjning av taxor och avgifter var inte i balans under år 2017. Det årliga inflödet av inträdesavgifter är bara cirka 8 % av alla avgiftsintäkter, men revisionsnämnden anser att taxe- och avgiftsförhöjningar ser ut att påverka nåbarheten i fråga om till exempel kultur- och idrottstjänster. Vid utvärdering av strategins inverkningar skulle det i framtiden vara bra att också utvärdera eventuella följder av målen, så att tjänsterna som kommuninvånarna använder inte oavsiktligt försämras.

Kommunens inkomstskattesats är minst 1,0 procentenhet högre än alla kommuners vägda genomsnittliga inkomstskattesats.

6.2. Resultatet år 2017 och den ekonomiska situationen i stadskoncernen Överskottet för det första året under fullmäktigeperioden 2017-2021 blev enligt stadens bokslut cirka 0,7 miljoner euro. I Vasa stads balansräkning finns således i början av år 2018 ett underskott på cirka 23,7 miljoner euro, som är 351 euro/invånare. I början av fullmäktigeperioden 2013-2016, efter år 2012, hade Vasa ännu ett samlat överskott i balansräkningen på cirka 28,9 miljoner euro. Den ekonomiska balansen har utvärderats i stycke 6.3 Balansering av ekonomin - programmet och dess förverkligande. €/invånare Räkenskaps- årsbidrag statsandelar

skatteinkomster

periodens resultat

Vasa Jämförelsekommuner

474

1 497

4 150

127

428

1 654

3 906

Kbild 24: Kommunernas inkomstskattesatser år 2017, Vasa – jämförelsekommuner med 50 001-100 000 invånare. Källa: Kommunförbundet, förhandsuppgift för år 2017.

Kommunkoncernens årsbidrag är negativt.

Tabell 5: Några ekonomiska nyckeltal för år 2017 (euro/invånare, jämförelse: kommuner 50 001–100 000 invånare). Källa: Statistikcentralen, kommunernas bokslutsprognoser för 2017, Vasa stads bokslut 2017.

Vid den här punkten borde enligt kommunallagens infallsvinkel för granskningen (§ 118) anges kommunkoncernens vissa nyckeltal som beskriver finansieringens tillräcklighet och soliditet samt jämförelser och bedömning av den ekonomiska situationen i Vasa stads kommunkoncern. I Vasa stads bokslut för år 2017 har emellertid inte framlagts ett koncernbokslut inom i kommunallagen föreskriven tid. Därför går det i det här läget att bland kriskommunskriterierna utvärdera endast inkomstskattesatsen. Såsom framgår av bild 24 är Vasa stads inkomstskattesats lägre än gränsvärdet för kriskommunskriteriet och jämfört med jämförelsekommunerna på en bra nivå. Det kalkylerade gränsvärdet för kriskommunskriteriet är 20,91 % år 2017. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen var år 2017 i jämförelsekommunerna 20,6 %, medan den i Vasa var 20,0 %. År 2017 var inkomstskattesatsen lägre än i Vasa i Björneborg och Borgå (i båda 19,75 %).

Bild 25: Kommunkoncernens årsbidrag 2017 (€/invånare), Vasa – jämförelsekommuner med 50 001-100 000 invånare. Källa: Kommunernas koncernbokslut 2017.

Räknat per invånare överskrider det beräknade lånebeloppet för kommunkoncernen alla kommunkoncerners genomsnittliga lånebelopp med minst 50 procent.

Bild 26: Kommunkoncernens årsbidrag 2017, Vasa – jämförelsekommuner med 50 001-100 000 invånare. Obs! Uppgifter om kommunkoncernernas genomsnittliga lånebelopp år 2017 finns inte till förfogande vid granskningstidpunkten. Källa: Kommunernas koncernbokslut 2017.

Kommunkoncernens relativa skuldsättning är minst 50 procent.

Utan koncernbokslutet är det svårt att utvärdera den ekonomiska situationen i stadskoncernen.

Bild 27: Kommunkoncernens årsbidrag 2017, Vasa – jämförelsekommuner med 50 001-100 000 invånare. Källa: Kommunernas koncernbokslut 2017.

Vasa stads resultat år 2017 är knappt positivt (0,774 miljoner euro). Vasa stads årsbidrag, statsandelar och skatteinkomster är på högre nivå än i jämförelsestäderna. Även inkomstskattesatsen är jämfört med jämförelsestäderna på en bra nivå. Koncernbokslutet har inte blivit färdigt inom utsatt tid redan tre gånger under den nuvarande strategiperioden. Förfarandet äventyrar kommunallagsenlig verksamhet både i fråga om bokslutet och utvärderingen. Bokslutsrapporteringen bör fås till den nivå som kommunallagen förutsätter.

Vasa stads resultat för verksamhetsåret 2017 var cirka 2,3 miljoner euro mindre än vad som förutspåddes i budgeten 2017. Efter bokslutet 2017 finns det i Vasa stads balansräkning ett samlat underskott på cirka 23,7 miljoner euro, som revisionsnämnden också i sin utvärderingsberättelse våren 2017 bedömde skulle bli det slutliga underskottet efter år 2017. Enligt revisionsnämndens beräkningar var det här resultatet ett resultat av en så kallad försiktig bedömning. Enligt en mera positiv prognos som bättre följer stadsstyrelsens ekonomiplan för åren 2017-2019 skulle underskottet efter 2017 års resultat ha varit cirka 19,7 miljoner euro.

6.3 Balansering av ekonomin - programmet och dess genomförande Revisionsnämnden har behandlat balanseringen av Vasa stads ekonomi i sina utvärderingsberättelser för åren 2014-2016. På våren 2015 konstaterade nämnden att den inte har tillgång till någon sådan plan genom vilken det underskott som samlats under år 2014 systematiskt skulle kunna täckas på det sätt som förutsätts i kommunallagen. På våren 2016 uppskattade revisionsnämnden på basis av målen i det ekonomiska balanseringsprogram som ingår i budgeten för år 2016 och den alltför positiva ekonomiplanen att Vasa stads krav i enlighet med kommunallagen att ekonomin ska vara i balans är hotat. På våren 2017 bedömde revisionsnämnden att situationen var något negativare än det som presenterades i ekonomiplanen för åren 20172019. Att täcka det ekonomiska underskottet före bokslutet år 2019 skulle innebära att flera lyckade sparåtgärder vidtas och inkomstinflödet förbättras. Revisionsnämnden konstaterade att årsbidraget redan för ekonomiplaneåret 2018 borde vara cirka 3 miljoner euro högre än planerat. Årsbidraget år 2018 borde enligt nämndens beräkningar vara 40,78 miljoner euro. I budgeten för år 2018 har årsbidraget angetts på nivån 38,13 miljoner euro.

Enligt ekonomiplanen 2018-2020 skulle det samlade underskottet ännu efter år 2019 vara -0,3 miljoner euro, men enligt kommunallagen skulle något underskott inte finnas efter år 2020. Sedan budgeten 2016 och godkännandet av balanseringsplanen för ekonomin har beloppet för det samlade under-/överskottet sjunkit i ekonomiplanerna för år 2019 med cirka 6,8 miljoner euro. Stadsstyrelsen har haft som mål att underskottet som samlas som resultat av Vasa stads ekonomiska balanseringsprogram ska vara täckt fram till slutet av år 2019. Spareffekten av det ekonomiska balanseringsprogrammet, som presenteras i budgeten för år 2016, uppskattades till 26,8 miljoner euro. Programmet uppskattades vara framtungt i fråga om åtgärderna, vilket medför att effekterna, enligt utredningar som revisionsnämnden fått, till stor del skulle bli synliga efter bokslutet år 2017. I slutet av år 2016 hade 16,2 miljoner euro förverkligats av balanseringsprogrammet, personalbesparingarna medräknade, men beroende på bristerna i bokslutsrapporteringen år 2017 kan balanseringsprogrammets utfall för år 2017 inte längre utvärderas på samma sätt som efter bokslutet år 2016. Därför bör uppnåendet av balans i Vasa stads ekonomi enligt revisionsnämnden bedömas kalkylmässigt med beaktande av tidpunkten.

Vid granskningstidpunkten har revisionsnämnden tillgång till ekonomiplanen för åren 2018-2020, bokslutet för år 2017, utfallsuppgifterna för det ekonomiska balanseringsprogrammet år 2016 och en preliminär prognos över utfallet år 2018. Tyvärr har stadsstyrelsen i bokslutet 2017 inte rapporterat om utfallet år 2017 av det ekonomiska balanseringsprogrammet som man fattade beslut om vid budgetbehandlingen år 2016. Ur stadsfullmäktiges ekonomistyrningsperspektiv är förfarandet inte acceptabelt.

BG 2016 Årsbidrag 25,7 Avskrivningar - 27,6 Räkenskapsperiodens resultat - 1,9 Kumulativt över-/underskott - 25,4

BS 2016 27,3 - 31,3

BG 2017 31,2 - 28,9

BS 2017 32,0 - 32,0

BG2018 38,1 - 30,9

- 4,0 - 24,5

2,3 - 21,0

0 - 23,7

7,2 -16,3

Tabell 6: Utvecklingen av några centrala nyckeltal 2016-2020 enligt stadens godkända budgetar och bokslut. Källa: Vasa stad. *På basis av budgeten för år 2018.

EP* 2019 46,6 - 30,6 16,0 - 0,3

EP* 2020 50,1 - 30,6 19,6 19,3

Verksamhetsbidrag Skatteinkomster totalt Statsandelar Finansieringsinkomster och -utgifter Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Kumulativt underskott

euro, vilket är cirka 10-7 miljoner euro sämre än i gällande budget. Beroende på den i tabell 7 framställda ökningen av skatteinkomster och statsandelar (förutsatt att det inte sker några betydande förändringar i beslutsfattandet gällande skatteinkomsterna år 2018 jämfört med år 2017) skulle Vasas årsbidrag vara cirka 43,4 - 42,7 miljoner euro, vilket är 5,3 - 4,6 miljoner euro positivare än i budgeten för år 2018.

2018 -370 500 * / - 366 800 ** 298 400 / 294 000 103 400 12 100 43 400 / 33 000

42 700

10 400 / 9 700 - 13 300 / - 14 000

Det för år 2018 beräknade positiva årsbidragets inverkan på det slutliga resultatet försvagas emellertid av osäkerheten i fråga om avskrivningar och beräkningsnoggrannhet. Revisionsnämnden har behandlat ärendet i sina utvärderingsberättelser sedan år 2012 och gjort ett sammandrag i ärendet bland annat i utvärderingsberättelserna för åren 2014, 2015 och 2016. Avskrivningsnivån för åren 20142017 har varit jämn, över 30 miljoner euro och närmare 3132 miljoner euro. Den slutgiltiga avskrivningsnivån för år 2017 var 32,0 miljoner euro, vilket är cirka 3,1 miljoner euro över prognosen i budgeten för år 2017. I utvärderingsberättelsen för år 2016 bedömde revisionsnämnden att bristerna i fastställandet av avskrivningsnivån har försämrat stadens resultat sedan år 2013 med totalt 16,4 miljoner euro. Den sammanräknade försämringen av stadens slutgiltiga resultat jämfört med de ursprungliga budgetarna har i slutet av år 2017 således varit 19,5 miljoner euro.

Tabell 7: Vasa stads resultat och kumulativa underskott enligt revisionsnämnden efter år 2018 (1000 euro). *Innehåller en minskning av verksamhetsintäkterna 6 miljoner euro, ett synnerligen positivt skatteinkomstflöde cirka 14 miljoner euro, en minskning av personalutgifter 2,7 miljoner euro, en ökning av specialsjukvårdsutgifter 1,4 miljoner euro, en ökning av övriga köptjänster cirka 3,5 miljoner euro samt en ökning av arbetsmarknadsstödets kommunandel 0,4 miljoner euro. Beaktar inte eventuella stigande kostnader i hyror. **Innehåller verksamhetsintäkterna enligt bokslutet år 2017, en positiv ökning av skatteinkomsterna 10 miljoner euro, en ökning av specialsjukvårdsutgifter 1,4 miljoner euro samt en ökning av arbetsmarknadsstödets kommunandel 0,4 miljoner euro.

Ekonomiplanen för åren 2017-2019 har planerats bli stram. Den innehåller en moderat ökning av egna verksamhetsintäkter. Samtidigt anses ökningen i verksamhetsintäkter ha avstannat eller åtminstone bibehållas på nuvarande nivå tack vare det ekonomiska balanseringsprogrammet. Revisionsnämnden har i tabell 7 beräknat resultatet på basis av utvärderingsuppgifterna år 2017, bokslutet år 2017 samt inflödesuppgifterna åren 2017 och 2018 i mars. Det kalkylerade resultatet anses sålunda för år 2018 innehålla 4 miljoner euro av balanseringsprogrammets resterande 8 miljoner euro.

Revisionsnämnden uppskattar att avskrivningsnivån för år 2018 bli cirka 33 miljoner euro beroende på grunderna och utvärderingen för år 2017 samt ökade nedskrivningar. Detta sänker årsbidraget något mera än budgeten 2018. Resultatet skulle emellertid ännu vara cirka 3,2-2,5 miljoner euro över det nuvarande resultatet som fastställts i budgeten (7,2 miljoner euro). På basis av det här skulle underskottet i Vasa stads balansräkning således efter år 2018 vara cirka 13,3 -14,0 miljoner euro, vilket samtidigt är cirka 3 miljoner euro mindre än vad som har uppskattats i budgeten för år 2018 (tabell 7).

Såsom framgår av tabellerna 6 och 7 kommer revisionsnämnden i sina beräkningar fram till ett något positivare resultat än stadsstyrelsen för år 2018. Huvudsakligen kan resultatet förbättras genom ett skatteinflöde som är betydligt positivare än budgeterat. På basis av inflödesuppgifterna för mars månad 2017 och 2018 samt bokslutet för år 2017 kan Vasa stads totala skatteinflöde bli hela 14 miljoner euro bättre än enligt budgeten 2018. Däremot dämpas det slutliga resultatet av ökande köp av tjänster avvikande från sparprogrammet, vilka kan stiga med cirka 4-5 miljoner euro specialsjukvårdskostnaderna medräknade. Beaktas bör att specialsjukvårdskostnaderna i revisionsnämndens beräkningar för år 2018 är cirka 87 miljoner euro, vilket mera följer bokslutet för år 2017 än de tidigare årens bokslut. Till exempel år 2015 var specialsjukvårdskostnaderna ännu cirka 92 miljoner euro, medan de år 2017 var 84 miljoner euro.

Nettoeffekten av de resterande sparåtgärderna i det ekonomiska balanseringsprogrammet uppskattas till cirka 4 miljoner euro. Såsom framgår av tabell 8 skulle årsbidraget för ekonomiplaneåret 2019 enligt den redan ikraftvarande budgeten 2018 för Vasa stad räcka till för att täcka underskottet. Detta skulle kräva att Vasa stads skatteinkomster utvecklas år 2018 enligt det av revisionsnämnden uppskattade synnerligen positiva skattinkomstinflödet. Det samlade överskottet skulle i slutet av år 2019 således vara cirka 300 000 euro. Om skatteinkomsterna år 2018 utvecklas något sämre (men ändå bättre än enligt budgeten 2018) och det inte längre går att spara i verksamhetsutgifterna, skulle underskottet i slutet av år 2019 ännu vara 400 000 euro. På basis av revisionsnämndens egen jäm-

Enligt ovanstående grova beräkningar skulle Vasa stads verksamhetsbidrag för år 2018 vara cirka 370-367 miljoner

Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Kumulativt över-/underskott

Budget 2018 årsbidrag* 2019 2020 46 600 50 100 33 000 33 000 13 600 17 100 300 / - 400 17 400 / 16 700

Revisionsnämnden** 2019 2020 47 400 / 46 700 47 400 / 46 700 33 000 33 000 14 400 / 13 700 14 400 / 13 700 1 100 / - 300 15 500 / 13 400

Tabell 8: Vasa stads resultat och utvecklingen av det kumulativa underskottet enligt revisionsnämnden åren 2018–2020 (1 000 euro). * På basis av årsbidraget för de ekonomiplaneår som har fastställts i budgeten för år 2018. ** På basis av det årsbidrag och balanseringsprogram som revisionsnämnden definierat för år 2018 (4 miljoner euro).

Anmärkningsvärt är att de nedskärningsåtgärder i fråga om personalen som verkställdes under fullmäktigeperioden 2013-2016 är en av de centralaste orsakerna till stadens lyckade nedskärning av verksamhetskostnader. Från bokslutet år 2013 har personalkostnaderna sjunkit med nästan 20 miljoner euro fram till början av år 2018. Med tanke på utvärderingen av verksamheten förundrar sig revisionsnämnden fortfarande över att personalbesparingarna inte budgeterades som sådana som en del av den ekonomiska balanseringsplanen, utan de årliga nedskärningarna på 100 årsverken har varit en åtgärd utanför programmet och därför svåra att utvärdera. Det bör beaktas att före år 2017 hade personalutgiftsminskningar inte uppskattas i de budgeterade verksamhetskostnaderna.

Enligt revisionsnämndens åsikt kommer balans att nås i Vasa stad inom utsatt tid enligt kommunallagen. Av mycket stor betydelse för den lyckade balanseringen av ekonomin är satsningarna på stadens attraktionsfaktorer definierade i stadens strategi, vilka för sin del påverkar uppskattningarna om en större ökning i stadens skatteinkomster än prognostiserat.

förelse är resultatet likartat, om än det samlade överskottets nivå i slutet av år 2019 skulle vara något högre och det samlade överskottet under ekonomiplaneåret 2020 mera dämpat än i ekonomiplanen.

Vid granskningstidpunkten bör uppmärksamhet fästas på osäkerhetsfaktorerna i stadens egna verksamhetsintäkter, för inflödet i mars 2018 är sämre än för ett år sedan. Likaså ska de igen en gång ökade inköpen av externa tjänster beaktas, vilka flera år låg på en god nivå jämfört med övriga verksamhetskostnader. Revisionsnämndens beräkningar innehåller inte några förändringar med anledning av de eventuella riksomfattande landskaps- och vårdreformerna eller av dem eventuellt orsakade risker för verksamheten och ekonomin.

År 2017 förutsatte revisionsnämnden att årsbidraget år 2018 bör vara 3 miljoner euro bättre än i den dåvarande ekonomiplanen. På våren 2018 är situationen enligt det önskade. För revisionsnämnden är situationen dock motsägelsefylld. Eftersom man för år 2018 ansåg att det ekonomiska balanseringsprogrammet redan har förverkligats, uppfylls i praktiken inte det slutliga balanseringskravet av den år 2016 fastslagna ekonomiska balanseringsplanen, utan av de totala skatteinkomsterna som vid granskningstidpunkten ser speciellt bra ut.

Vasa stads kumulativa underskott har minskat utgående från bokslutet 2017. Samlat underskott återstår i början av år 2018 23,7 miljoner euro. En av de viktigaste orsakerna till att ekonomisk balans nåtts ser ut att vara de förverkligade personalbesparingarna. Spareffekten mellan åren 2013-2017 har varit nästan 20 miljoner euro. Om utfallet för det ekonomiska balanseringsprogrammet som godkändes i samband med budgeten år 2016 har ingen rapportering getts i bokslutet för år 2017. Rapporteringen borde ha gjorts, eftersom man ansåg att effekterna av balanseringsprogrammet är framtunga och sålunda möjliga att se i bokslutet för år 2017. Resultatet år 2017 var 2,3 miljoner euro mindre än vad som uppskattats i budgeten för året. Den avskrivningsnivå som investeringarna under de två senaste fullmäktigeperioderna orsakat har inte kunnat bedömas med tillräcklig noggrannhet. Även om bristerna har rättats till i boksluten och behövliga beslut fattats, har bristerna försämrat stadens resultat sedan budgeten för år 2013. Försämringen är från den planerade nivån fram till slutet av år 2017 redan cirka 19,5 miljoner euro. Den avskrivningsnivå som fastställts i budgeten för år 2018 bör även bedömas vara cirka 1,1 miljoner euro för låg. Revisionsnämnden vill fästa uppmärksamhet på variationerna i stadens egna verksamhetsintäkter samt på köpen av externa tjänster som började öka i början av år 2018. Av de egna verksamhetsintäkterna har till exempel avgiftsintäkterna sjunkit. Köp av externa tjänster ska inte öka på grund av personalbesparingar, utan på grund av stadens beslut gällande strategiska tjänster. Revisionsnämnden bedömer att kravet på ekonomisk balans enligt kommunallagen inte längre är hotat i vår stad. På detta inverkar i första hand de synnerligen positiva uppskattningarna om det totala skatteinflödet år 2018. Revisionsnämnden konstaterar därför att det resultat för räkenskapsperioden som har fastställts för år 2018 kan till sina grunder vara cirka 1 miljon euro för lågt. Enligt revisionsnämndens uppskattning kommer Vasa stads balansräkning att visa ett överskott på cirka 1 miljon euro redan efter år 2019, om besparingseffekten av återstående kalkylerade 4 miljoner euro i balanseringsprogrammet genomförs. Enligt revisionsnämndens uppskattning visar Vasa stads kumulativa balansräkning överskott inom i kommunallagen förutsatt tid efter år 2020. De investeringar som görs/planeras i huvudsak med hjälp av lånefinansiering under ekonomiplaneperioden 20182020 stöder enligt revisionsnämndens observationer endast delvis de lagstadgade bastjänster genom vilkas effektivering stadens verksamhetsbidrag permanent skulle kunna förbättras.

27 Foto: Katja Lรถsรถnen

Kuva:: Jouko Keto

7. ORDNANDE AV DEN INTERNA KONTROLLEN SAMT RISKHANTERING Kommunstyrelsen ska i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna kontrollen och den därmed förbundna riskhanteringen är ordnad i kommunen och stadskoncernen, om det har framkommit brister i kontrollen under den gångna räkenskapsperioden och hur den interna kontrollen ska utvecklas under den pågående ekonomiplaneperioden. I början av strategiperioden, år 2014 har ett system tagits i bruk som innebär att förvaltningarna sätter budgetmål även i anslutning till utvecklandet av den interna kontrollen. Till följd av en ändring i kommunallagen godkändes 16.12.2013 grunderna för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering.

interna kontrollen är redan på en godtagbar nivå i stadsorganisationen, men revisionsnämnden ger den ännu inte gott betyg. I huvudsak är det dessutom fråga om att den rapportering som presenteras i bokslutsrapporteringen till stor del baserar sig på förvaltningarnas självutvärdering, men staden har ännu inte någon egentlig funktion för att kontrollera resultaten eller några metoder för att konstatera deras riktighet. Revisionsnämnden har fäst uppmärksamhet på målstyrningssystemet samt på olika uppföljningsmetoders tillförlitlighet. Det har främst varit fråga om hur riskerna för processerna har identifierats och hur man reagerar på dem. Likaså är det på uppföljningssystemsnivå i praktiken fråga om till exempel hur beslutens verkställighet övervakas och styrs. I den här berättelsen har också i anslutning till förhandsutvärdering av beslut behandlats beslutsövervakning samt i sin enkelhet hur tidsfrister och innehåll i anslutning till bokslutsrapporteringen håller. Revisionsnämnden vill också lyfta fram sin oro över hur man i staden förstår olika förfaringssätt i anknytning till offentligt beslutsfattande och offentlig ställning samt anvisningarna som getts om verksamheten. Under de senaste åren har vissa av tekniska verkets tjänsteinnehavares eventuella missbruk, som lett till förundersökning och domstolsbehandling, behandlats. Revisionsnämnden önskar påminna om att efter de omfattande utredningarna inom staden år 2011 i anslutning till den interna kontrollen, borde det inte råda några oklarheter om förutsättningarna att finansiera offentlig verksamhet med skattemedel eller om verksamhetens gränser. Stadens verksamhet är öppen och beslutsfattandet på de olika nivåerna bör tåla en dylik granskning.

Vasa stads revisionsnämnd har regelbundet i sina utvärderingsberättelser utvärderat situationen vad gäller den interna kontrollen. Tyngdpunkten har legat på förståelsen av sambandet mellan ledarskapet och den interna kontrollen. Under de senaste åren har framsteg gjorts och utveckling har skett i redogörelsen i boksluten om hur den interna kontrollen är ordnad. I början av strategiperioden ansåg revisionsnämnden att informationen ännu var dålig och att uppföljningssystemen för den interna kontrollen borde utvecklas. Från och med år 2014 har den redogörelse som stadsstyrelsen gett i bokslutet om den interna kontrollens situation varit mer avancerad än tidigare. I slutet av år 2017 är rapporteringen i bokslutet ännu mera täckande. Redogörelsens struktur är klarare och baserar sig till stor del på information som samlats in på fältet. Under de tre senaste åren har redogörelsen även beaktat riskaspekten och koncernbolagen. Revisionsnämnden anser att utvecklingen är bra och konstaterar att den i sin nuvarande form uppfyller kraven i kommunallagen. Vid situationen i slutet av år 2017 önskar revisionsnämnden särskilt betona att rapporteringen även inkluderar en analys om riskerna i anslutning till egendomen och om utvecklingsåtgärderna under ekonomiplaneperioden. I riskanalysen om egendomen beaktas både kostnaderna till följd av skötseln av egendomen (lånestocken) och de nya finansieringsrisker som denna medför.

Rapporteringen i anslutning till den interna kontrollen och riskhanteringen har utvecklats. En utmaning i framtiden kommer att vara förebyggande av riskfaktorer för verksamheten samt utveckling av den offentliga förvaltningens ställning och skyldigheter i praktiken.

De senaste åren har stadsstyrelsen framfört att den interna kontrollen når godtagbar nivå. Likaså har på senare år föreslagits att ett systematiskt utvecklingsarbete när det gäller att identifiera, bedöma och kontrollera riskerna ska pågå. På basis av revisionsnämndens utvärderingar och det utvecklingsarbete som har gjorts förenar sig revisionsnämnden med stadsstyrelsens bedömning i bokslutet. Den

Rapporteringen om den interna kontrollen i boksluten har utvecklats systematiskt. Helhetsbedömningen är bättre och mera detaljerad än tidigare. Som en följd av utvecklandet av den interna kontrollen borde det inte råda några oklarheter om förutsättningarna för att finansiera offentlig verksamhet med skattemedel eller om gränserna för verksamheten. I beslutsfattandet bör alltid det offentliga samfundets och kommuninvånarnas intresse beaktas. När den interna kontrollen och riskhanteringen utvecklas kan resurser inriktas även på de kontrollåtgärder genom vilka förverkligandet av de rapporterade verksamhetssätten säkerställs även i praktiken.

8. BEHANDLING AV UTVÄRDERINGSBERÄTTELSERNA OCH DERAS VERKNINGSFULLHET Revisionsnämnden har årligen meddelat fullmäktige de anmärkningar som funnits i utvärderingsberättelsen och som lett till åtgärder inom stadens förvaltning eller i fråga om vilka ingenting har gjorts och/eller tillräckliga åtgärder vidtagits. Utvärderingsberättelserna har årligen behandlats i stadsfullmäktige samtidigt med bokslutet för motsvarande år. De utredningar och förslag som stadsstyrelsen gett med anledning av utvärderingsberättelserna har behandlats i stadsfullmäktige samma verksamhetsår.

Foto: Katja Lösönen

Stadsstyrelsens bemötande, som utarbetats på basis av revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2016, har behandlats i stadsfullmäktige 9.10.2017 § 101 inom den utsatta tiden. Verkningsfullheten av utvärderingsberättelserna för fullmäktigeperioden 2009-2012 har behandlats i revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2013.

Ärende

Utvärdering

Förverkligats/Inletts

Inte förverkligats/ Inte inletts

Anmärkning Se 3. Vasa stads strategi och utvärdering av målen

Vasa stads strategi och utvärdering av målen

2013 2014 2015 2016

Ordnande av den interna kontrollen samt riskhantering

2013 2014 2015 2016

Se 7. Ordnande av intern kontroll samt riskhantering

Avloppsvattnet på glesbebyggda områden

2013

Finlands regering har godkänt en förlängning av avloppsvattenförordningens övergångsperiod med två år (15.3.2018) och andra lindringar planeras. Lillkyro område i Vasa är alltjämt en utmaning med beaktande av den nya tidsfristen.

Vasa kommunkoncern koncernledning och -styrning

2013 2014 2015

Se 3.2.1. Koncernledning.

Balanserad totalfinansiering

2013 2014 2015 2016

Se 6. Ekonomisk balans.

Sammanslagning av Vasa och Lillkyro kommun åtgärdsförslag

2013 2014 2015

Revisionsnämndens utvärderingar beaktades som en del av utvecklandet av Lillkyros områdesförvaltning och område.

Kommunsammanslagningens sammanslagningsavtals utvecklings- och investeringsprogram - Lillkyro

2013 2014 2015 2016

Utvecklings- och investeringsprogrammet förverkligades enligt sammanslagningsavtalet och Vasa stad klarade av sina skyldigheter väl.

Välfärd och välfärdsberättelsen 2013

2013 2016

Välfärdsberättelsen är en del av behandlingen av stadens strategiska information. Rapporteringen borde i mån av möjlighet också innehålla en analys om hur de förverkligade utvecklingsåtgärderna har påverkat välfärdsberättelsens indikatorer eller situationen för den omständighet de gäller.

Klientens delaktighet och främjande av autonomin

2014

Se 5. 2. Utveckling av den representativa och den direkta demokratin.

God tillgång på basservice

2014

Social- och hälsosektorn är under ständig utveckling, bl.a. centraliseras nätet av hälsocentraler. I framtiden påverkas ordnandet av servicen av den riksomfattande reform av socialoch hälsovårdstjänsterna som planeras vid granskningstidpunkten.

Kultur- och fritidsevenemang, utvecklande av deltagarantalet

2014

Erbjudandet av service och servicebrukarnas handlingssätt är inne i en brytningstid. Det skulle vara bra att granska mätandet av deltagarantalets utveckling mera genom kvalitativa än kvantitativa mätare, eftersom jämförbarheten under olika år har visat sig variera. T.ex. rapporteringen för år 2017 ger inte en tydlig bild av vilket resultatet av stadens egen verksamhet är. Se också 6.2. Ökning av inkomster.

Fungerande kollektivtrafik

2014

Konkurrenskraftig samhällsstruktur

2015

Kollektivtrafiken har utvecklats och i början av år 2017 togs i enlighet med åtgärderna i strategin 12 biogasbussar i bruk. År 2017 var tillväxten inom kollektivtrafiken 3 %, medan den i slutet av år 2016 var hela 12,6 %. Genomförandeprogrammet för markanvändningen är i bruk. Med tanke på tidpunkten anses tomtutbudet vara tillräckligt. Sektorerna gör servicenätsutredningar i anslutning till vidareutvecklingen av sin verksamhet.

Ärende

Utvärdering

Förverkligats/Inletts

Förnuftig och effektiv egendomsförvaltning

2015

Under strategiperioden har den lokalmängd som staden förvaltar minskat och en fastighetsutvecklingsgrupp har inrättats. Uppföljningen av reparationsskulden har utvecklats. Se också 6.1. Ökning av inkomster.

Balanseringen av ekonomin och åtgärdsprogrammets tillräcklighet

2015 2016

Se 6.3 Balansering av ekonomin - programmet och dess genomförande.

Det idrottspolitiska programmet

2011 2016

Uppdateringen av det idrottspolitiska arbetet har inletts, men trots meddelanden har det inte blivit färdigt hösten 2017.

Investeringarna och planenligheten beträffande investeringsbudgeteringen

2012 2016

Särskild uppmärksamhet har fästs på investeringarnas planenlighet under år 2017. T.ex. Wasa Station och tryggande av färjetrafiken mellan Vasa och Umeå kommer att vara stora investeringar för staden, vilkas genomförande också kommer att kräva genomskinlig budgetering och noggrann uppföljning.

Vasa stads lokaler och inneluftsprocessen

2011 2016

Under år 2017 har ett behov identifierats gällande en dialog med kommuninvånarna om byggnadernas situation. De vidtagna åtgärderna ger hopp om att förmågan att lösa problem i frågor gällande inneluften utvecklas i vår stad.

Optimering av personalstrukturen

2016

Inte förverkligats/ Inte inletts

Anmärkning

Ett förnyande av personalstrukturen har i praktiken varit på gång under hela strategiperioden. Antalet årsverken sjönk år 2017 med cirka 52.

Tabell 9: Verkningsfullheten av revisionsnämndens utvärderingsberättelser för åren 2013–2016.

Kuva: JoukoFoto: KetoJouko Keto

VASA STADS REVISIONSNÄMND | 2017-2021