UT bygga-o-bo

Bygga & Bo

Henrik

Att måla med breda penseldrag är bättre än att måla med torra. Trots den vetskapen blir det samma visa varje år.

ödfärg är det bästa, förstås. Breda penseldrag, inget komplicerat underarbete och jobbet flyter på i ganska god takt. Ett måleriuppdrag lämpligt för oss amatörer.

Linoljefärg har också sin charm. När man väl anammat de tunna och många strykningarna och hittat rätt penselborst för rätt tillfälle så är det lätt att lyckas. Slutresultatet blir också tillfredsställande med en matt yta som, i alla fall inomhus, står sig över tid.

Sommarens eventuella måleriprojekt ligger just nu på tankestadiet.

Den sista strykningen i hallen i torpet som inte blev av förra året står överst på listan. Ett par fönster på hus och lada kommer därefter. Rödfärgen på stora ladan kräver nog både mer kraft och mer tid än vad som ser ut att finnas.

Ett första steg i planeringen inför dagar med sommarmålning är att titta över utrustningen. Det är lika nedslående varje vår.

Riktiga målare som jag pratat med kan tala sig varma kring sina penslar. Människor som dagligen jobbar med målning kan hylla en pensel som levt med dem i flera år. Kvalitetspenslar med naturlig borst. Outslitliga.

Mitt eget rekord är sex veckor. En gång lyckades jag förvara en linoljefärgspensel genom ett helt sommarprojekt på landet. Den var sämre mot slutet än när arbetet inleddes – men den funkade. Att förvara en pensel över en vinter, det är science fiction.

Människor som dagligen jobbar med målning kan hylla en pensel som levt med dem i flera år. Kvalitetspenslar med naturlig borst. Outslitliga.

Årets aprilkoll gav följande nedslående resultat: Rödfärgspenslarna hittades i en kruka i en av ladorna. I botten av krukan hade vattnet sannolikt torkar ut redan före vintern och penslarna var nu så hårda att de var mer lämpliga som mordvapen än som hantverkarutrustning.

Linoljepenseln hittades i en liten plastkopp i en skrubb. I botten av koppen en liten sörja av rå linolja. Även den här penseln, betydligt dyrare i inköp, var långt bortom räddning.

Också den här säsongen inleds alltså med ett besök hos en färghandlare – och jag tänker att om alla hade så bra hand om sina penslar som de inbitna målarna, hur skulle färghandlarna överleva då?

Jag har också satt upp ett tvådelat mål med sommarens målning. Att inte bli klar i år heller – och att minst en pensel ska överleva till säsongen 2027.

X5 GENERATION 2 2.000 M2

Från 13.990:-

Klarar en yta på 800 m2 upp till 24.000 m2. • Upp till 42 graders lutning Djur- och barnsäker klippning • Ny teknik utan slingor, styrd med GPS, 4G och kamera Du kan göra din egna installation, men vi hjälper dig gärna!

Kollegorna Henrik Svensson och Pär Stål sa upp sig från arbetet för att satsa på en egen verksamhet.

”Det är något fint med att arbeta lokalt”, säger Pär.

FOTO: PERNILLA RUDENWALL

Kollegor drömde lokalt och startade eget: ”Fick lära oss den hårda vägen”

ULRICEHAMN

Pär Stål, 43, och Henrik Svensson, 38, hade en dröm om att få arbeta mer lokalt. För tre år sedan tog de chansen och startade elföretag. Sedan dess har verksamheten växt med flera anställda och ny lokal.

– Det roligaste med arbetet är att få vara kreativ, säger Henrik Svensson.

En förkärlek för det lokala blev starten till det som i dag är Åsundens elektriska. Allt började 2023 när Henrik Svensson sa upp sig från sitt jobb. Några månader senare gick Pär Stål i samma fotspår och duon som gått i tankarna på att starta en egen verksamhet gjorde verklighet av drömmen.

– Vi kommer från ett företag som var mer geografiskt utbrett, men vi ville ha något med stor lokal förankring i Ulricehamn, säger Henrik Svensson.

Trots att de saknade erfarenhet av att driva företag lät de inte okunskapen skrämma dem.

– Vi kastade oss ut och fick lära oss den hårda vägen. Det var roligt och utmanande, säger Henrik.

– Men samtidigt lite läskigt också när vi inte hade all kunskap, säger Pär Stål.

De sökte information hos banken, andra företagare och tidigare kontakter. Från början hade de inte några lokaler utan klarade sig hemma i Henriks uthus.

– Men det var lite svårt för barnen

att förstå när det var jobb och ledigt. Vi var överens om att familj inte skulle behöva ställa upp i företaget och hade från start en praktikant från Tingsholmsgymnasiet. Det var också mycket administrativt i början som vi inte hade räknat med, säger Henrik. Det första hindret dök upp när verksamheten satte i gång i maj 2023. – Vi startade före sommaren och då gör alla klart jobben inför semestern. Vi hade ingenting att börja på, säger Henrik.

Det dröjde till augusti innan telefonen ringde och kunderna dök upp. Bland Pär och Henriks kunder finns bland annat industrier, privatpersoner och fastighetsbolag.

Deras arbetsdagar kan kraftigt skilja sig åt, duon varvar elektriskt arbete med administrativa uppgifter.

– Det roligaste med arbetet är att få vara kreativ, till exempel hur vi ska belysa ett badrum. Vi väljer och lägger upp det mesta av arbetet själva, säger Henrik.

Hur var det att starta företag med sin kollega?

– Vi har aldrig umgåtts privat innan och inte nu heller. Det har funkat bra för oss. Henriks styrka är att han är bra på att strukturera arbetet framåt, säger Pär.

Vad är Pärs styrka då?

– Han är bra på att göra klart arbeten och att fakturera. Vi kompletterar varandra, säger Henrik. Efter åtta månader gick företaget med vinst och företagarna uppger att omkostnaderna för verksamheten inte är höga.

”Det svåraste med arbetet är den nya tekniken där saker styrs med appar och är programmerade”, säger Henrik Svensson (till höger).

Pär Stål har arbetat som elektriker i 17 år och hans tidigare kollega och numera affärspartner Henrik Svensson i 15 år. ”Det är kul att jobba ihop.”

Vi jagar inte vinster eller hög omsättning, vi vill att företaget ska gå bra och att vi ska må bra.

Henrik Svensson

– Det är bilar och lokalen som är de stora kostnaderna, säger Pär. För två år sedan flyttade de in i källaren under väveriet i Ulricehamn och håller nu på med en ommöblering i lokalen.

– Vi trivs här och gör nu plats för att utöka vårt lager. Lokalen signade vi upp när vi var tre i företaget och då var den perfekt, men nu börjar det bli trångt, säger Henrik.

I dag är de sex personer som arbetar i verksamheten och efter sommaren blir de sju stycken. – Vi behöver kanske större lokaler i framtiden, säger Henrik.

Genom åren har duon hunnit med flera arbeten, där några är lite extra minnesvärda.

– Vi gjorde en källare där vi använde plåtrör och gamla uttag. Vi hade fria händer. Vi har också gjort en omlastningsstation som var vår första stora entreprenad, den ritade vi själva. Mest stolta är vi när en installation vi gjort gör nytta och kunden är nöjd, säger Pär Stål. Vad har ni för mål med företaget? – Det lokala är vår nisch och vill vara i Ulricehamn. Vi jagar inte vinster eller hög omsättning, vi vill att företaget ska gå bra och att vi ska må bra, det blir egentligen bara att fortsätta som vi gör, säger Henrik Svensson.

Michaela Bjerkebo

Text michaela.bjerkebo@ut.se

Vännerna förvandlar ödegård till nytt hem

På en gård i Murum har tre vänner tagit sig an ett projekt som för många skulle kännas övermäktigt. Tillsammans rustar de upp en gammal, delvis fallfärdig, gård för att skapa ett gemensamt hem. – Det är så mycket roligare och mer meningsfullt att  dela arbetet med andra, säger Erik Svensson.

Exakt när huset byggdes är oklart men senast någon bodde där var på  80-talet.

Köket är fullt fungerande och de lagar mat en dag i veckan var till alla i hushållet.

Joel Fredriksson, Erik Svensson, Lina Lina Steenari och Karin Gustavsson sitter trappan till kollektivet i Murum.

FOTO: PERNILLA RUDENWALL

ÄLMESTAD

DDet var väl också en tanke när vi köpte huset att framtida partners skulle få flytta hit.

Joel Fredriksson, vars flickvän Lina snart ansluter till kollektivet

et var 2021 som vännerna slog till och köpte gården. Då var huset under avstyckning och det tog nästan ett år innan de kunde få tillgång på riktigt. Ingen av dem är ursprungligen från trakten. Karin Gustavsson kommer från Västmanland och hamnade sedan i Göteborg, Joel Fredriksson är från Hudiksvall och Erik Svensson är från Värmland, uppvuxen på Gotland och hamnade också senare i Göteborg. Erik och Joel pluggade byggnadsvård tillsammans i Mariestad. Erik och Karin lärde känna varandra genom en grupp på Facebook. – Jag skulle hyra ett hus i Sassarp men det var alldeles för stort och för dyrt så jag behövde hitta några rumskamrater och jag har bott i kollektiv förut.

Det slutade med att både Erik och Joel flyttade in i huset tillsammans med Karin och hennes son. Bara något år senare köpte de gården i Murum ihop för cirka två miljoner kronor.

– Det kanske inte syns, men vi bor faktiskt här nu, säger Erik och skrattar.

– Det är finare på insidan, fyller Joel i.

Innan vännerna flyttade in hade huset varit obebott sedan 1980-talet. Trion beskriver det som ett tomt skal. Både inne och ute var det mycket som behövde fixas – allt från ruttna timmerstockar i fasaden, grundmur som fallit samman, en oinredd kallvind, fönster som behövde repareras och golv och innertak som behövde bytas.

– Vi fick lyfta ett hörn av huset med sju centimeter, säger Joel.

X Fortsättning på nästa sida

I processen att riva ut allt gammalt har de också gjort flera fynd. Mellan golvbjälklagen låg, förutom drivor av spån, även gamla brev och broschyrer. På dörrar och golv hade också tidigare hantverkare lämnat meddelanden till eftervärlden. ”Det var bra priser på skog men skatten är hög” och en betryggande notis ”Ryssarna har ännu inte kommit”.

Exakt när huset byggdes vet ingen men trion har hittat gamla tidningssidor i huset från 1867.

– Det mesta arbetet vi har gjort syns ju inte. Det är inne i väggarna, i grunden och i isoleringen. Det har varit frustrerande för ett tag kändes det som att det bara såg värre och värre ut när vi fick riva upp allt. Det var bara något år sedan som vi började göra saker som faktiskt syns och som gör det visuellt finare, säger Erik. Trion har också fått hjälp av andra hantverkare att dra om elen i huset, fixa ett värmesystem och dra in vatten.

Både Joel och Erik jobbar till vardags med byggnadsvård och Karin arbetar på Jordbruksverket.

– Jag har lärt mig jättemycket men jag kanske inte är så delaktig i saker som att lyfta huset. Jag har i stället målat mycket och fixat innertak och annat, säger Karin.

Vännerna har tillsammans tagit fram en lista över vad som ska prioriteras i renoveringen. Därefter har de delat upp arbetsuppgifterna mellan sig.

– Ibland får man utmana sig och bara göra saker som man känner att man inte kan. Men vi hjälps åt, säger Karin.

Ibland får man utmana sig och bara göra saker som man känner att man inte kan. Men vi hjälps åt.

Karin Gustavsson

De har också tagit fram ett system där de antecknar hur många timmar var och en lagt ner på renoveringen för att hålla arbetsbördan så rättvis som möjligt.

– Det kanske känns lite fyrkantigt med ett sådant system men jag tycker att det funkar bra, säger Joel. – Ibland är man i en period där man är lite nere, inte är så rolig att ha och göra med och man känner bara vilket jävla skitprojekt. Men då kommer någon av er och har energi. Man turas om att dra helt enkelt, säger Erik.

Ibland får trion också hjälp utifrån. Då och då anordnar de ”arbetsdagar” då vänner och bekanta bjuds in till gården för att hjälpa till med olika projekt. Som tack bjuds alla som kommer på mat och fika.

– Som mest hade vi 20 personer här tror jag. Vi har många vänner som bor i stan och sitter på kontor hela dagarna och bara längtar ut till landet så det brukar vara väldigt roliga dagar, säger Erik.

Utöver att dela bördan med renoveringsprocessen delar vännerna även vardagen. Matlagning, städning

Trots att det är mycket kvar att  göra på huset är det redan nu beboligt.

På nedervåningen har man ett separat badrum och ett separat duschrum.

Karin har putsat och målat elementen i huset men det ska på ytterligare ett lager färg.

och ekonomi sköts gemensamt. En gång i månaden går de igenom kvitton och ser till att allt gått jämnt ut inför nästa månad.

– Jag levde ett storstadsliv i flera år men kände sedan att jag vill leva på landet. Samtidigt kändes det meningslöst att göra det själv. Jag vill inte odla själv till exempel, jag vill göra det tillsammans med andra. Det finns så många fördelar med att bo tillsammans, säger Erik och fortsätter: – Framför allt behöver man inte vara ensam. Det finns redan så mycket ensamhet i samhället.

– Och känner man att nej, nu vill jag bara vara själv, så går man in på sitt rum, fyller Karin i.

Vännerna beskriver sig själva som en liten familj. Efter att ha bott ihop i flera år har de hittat ett naturligt samspel. Som i alla familjer uppstår ibland mindre konflikter men fördelen med att vara fler än två är att någon alltid kan komma med ett tredje perspektiv vilket brukar vara bra för kommunikationen.

Grannar i Murum som trion i dag lärt känna har berättat att det fanns lite funderingar om kollektivet som skulle flytta in på gården.

Delar av ovanvåningen var tidigare en kallvind. Nu ska det bli ett tv-rum.

Det finns många fina snickeridetaljer kvar på fasaden.

Man har försökt bevara gamla detaljer, bland annat trappan.

Om: Här är kollektivet i  Murum

Karin Gustavsson, 46 år, Erik Svensson, 42 år och Joel Fredriksson, 34 år plus katterna Magnus och Mikael. Inköpspris: Cirka två miljoner kronor.

Renoveringskostnad: I nuläget cirka en miljon kronor. Husets storlek: Cirka 320 kvadratmeter boendeyta. När huset är färdigrenoverat kommer det finnas fyra sovrum, fyra kattvindar, två toaletter varav ett separat duschrum, ett kök och två vardagsrum.

Övrigt om gården: Utöver bostadshuset finns en ladugård, ett garage och ett gammalt svinhus. Till gården hör också tre hektar mark.

– De hade spekulerat vilt om vilka vi var och vad vi hade för oss. De trodde väl att vi var något slags hippiekollektiv, säger Erik och skrattar. Men att kollektivet på gården kan utökas är inte vännerna helt främmande för. Bland annat finns redan en färdig timmerstomme på gården som kan bli ytterligare ett hus och trion har pratat om att bygga en lägenhet ovanför det nuvarande garaget. Först på tur att flytta in är dock Joels flickvän Lina Steenari. – När ni träffades så vet jag att ni pratade med oss och stämde av vad vi tyckte om att Lina eventuellt skulle bo med oss, säger Karin.

– Vi har pratat öppet om det även när du har varit med Lina. Alltså inte så ”vad tycker vi om Lina” utan mer att det känns väldigt bra och att du jättegärna får flytta till oss, fyller Erik i.

– Det var väl också en tanke när vi köpte huset att framtida partners skulle få flytta hit, säger Joel. Lina berättar att hon ser fram emot att få bli en del av gänget på heltid. Även om det känns lite nervöst. – Det är klart att det är speciellt att samleva många och vara ett par i det. Jag och Joel har vår privata jargong och bor man med andra är det som att ha ett vittne på sin relation hela tiden vilket är speciellt, säger Lina.

Tillsammans drömmer de om att kunna odla och även ha lite djur på gården. Ett vindskydd för en kommande köksträdgård är redan på plats. Innan odling, djurhållning och utökning av kollektivet blir verklighet vill de först få lite mer ordning på huset.

Finns det någon deadline för när huset ska vara klart?

– Helt klara blir vi nog aldrig. Det kommer alltid vara något nytt som behöver göras, säger Karin.

– Men det vore väldigt skönt att få klart utsidan så det inte ser ut som det gör nu, säger Joel.

Mathilda Alveflo

Text

mathilda.alveflo@ut.se

Pernilla Rudenwall Foto

pernilla.rudenwall@ut.se

”Ingen kö.” Förväntade rusningen till bostadsmarknaden uteblev

ULRICEHAMNS KOMMUN

De nya bolånereglerna var tänkta att få fart på bostadsmarknaden. Än så länge har den effekten uteblivit lokalt. – Folk är ganska försiktiga, säger Josefine Härngren på Svenskfast.

1 april infördes nya bolåneregler som syftar till att bland annat hjälpa förstagångsköpare in på bostadsmarknaden. Maxtaket på belåningsgraden höjdes till 90 procent, från tidigare 85, och det extra amorteringskravet slopades. Med andra ord sänktes kravet på kontantinsats från 15 till 10 procent.

På förhand spåddes ett uppsving på bostadsmarknaden lokalt – men det har uteblivit. Det vittnar ett par lokala mäklare, som UT pratat med, om.

Det blev inte så stor skillnad från en dag till den andra, det är inte så att folk har köat utanför. Men det kan hjälpa oss med tiden, säger Josefin Härngren.

Elin Nöremark på Bjurfors är lite mer pessimistisk att just de nya reglerna kommer ha stor effekt på sikt.

Vi har...

– Jag kan inte se någon jätteskillnad ännu, och jag vet inte om vi kommer att göra det. Men trots det vi ser ljust på framtiden. Det har varit ett par år med stiltje och nu finns det ett behov och sug att röra på sig och flytta, säger Elin Nöremark.

Under pandemin rusade bostadsmarknaden lokalt. I dag är köparna betydligt mer försiktiga.

– Nu jämförs objekten mer och köparna är mer insatta i till exempel bostadsrätters ekonomi och kommer med helt andra frågor. Tidigare agerade folk bara och hade nog knappt öppnat en årsredovisning innan de la ett bud, säger Josefin Härngren.

En effekt de har sett rör däremot en annan regeländring.

Tidigare var det möjligt att belåna upp till 85 procent av husets värde om man ville ta in extra kapital för att renovera. Nu har den procentsatsen sänkts till 80.

– Vi gjorde många sista minutenvärderingar innan de nya reglerna trädde i kraft. Det är en nackdel som försvårar för många som vill investera och satsa på sina hus, säger Josefin Härngren.

Josefin Härngren säger att hon ser positivt på det kommande året på den lokala bostadsmarknaden. Arkivbild.

FOTO: PERNILLA

Fakta: Nya bolåneregelerna

• Kravet på kontantinsats vid köp av bostad sänks från 15 till 10 procent.

• Tidigare fick de som hade lån som överskred 4,5 gånger inkomsten amortera en extra procent av lånet. Det förhöjda amorteringskravet har nu slopats.

• Regler för tilläggslån, eller utökning av bolån, ändras. Tidigare var det tillåtet att belåna upp till 85 procent av bostadens värde för exempelvis en renovering. Nu är det endast tillåtet att belåna upp till 80 procent.

Men trots det vi ser ljust på framtiden. Det har varit ett par år med stiltje och nu finns det ett behov och sug att röra på sig och flytta.

Elin Nöremark, Bjurfors

Hur ser bostadsmarknaden ut i Ulricehamn i dag?

– Starten hittills i år har varit bra och det kommer att bli ett bra år. Jag tror att det kommer vara många som vill sälja i år, och vi ser att spekulanterna ökar i antal. Det kan bero på flera faktorer, där de nya bolånereglerna kan vara en, säger Josefin Härngren.

Jasmin Frljevic Text jasmin.frljevic@ut.se

VAXDUKAR

TAPETER TRÄOLJA

SYBEHÖR

TYGER

TRANEMO-RÖDFÄRG Ta en tur till oss! FÄRG

BLOMMOR, PLANTERINGAR, KRUKOR M.M.

Måndag-Fredag 9-18 | Lördag 10-15 | Söndag Stängt Tel 0321-718 90

PROFFS ELLER HEMMAFIXARE?

DET SPELAR INGEN ROLL! VI ERBJUDER PERSONLIG SERVICE MARKNADENS BÄSTA MASKINER VÄLKOMMEN TILL DIN LOKALA MASKINUTHYRARE

Är det dags att förvandla ditt hem med ny färg denna sommar? Kom gärna in så hjälper vi dig! - EL & VÄRME

- BYGGMASKINER

- LIFTAR

- BODAR & VAGNAR

- ANLÄGGNINGSMASKINER KONTAKTA OSS

0321-353 80 www.nyrent.se

Vägbygge • Vägunderhåll Schaktning för grunder Leveranser av grus, matjord m.m. VA-arbeten • Trädgårdsanläggning (plattläggning, plantering, stödmurar m.m) Omdränering av villor • Skogsvägar

www.helgesmaskingravning.se Bohestra, 523 96 Grönahög Mobil 070-550 74 96

Tove, 33, lever ut sina drömmar i  torpet: ”Som ett litet dockhus”

ULRICEHAMN

Tove och Patrik suktade länge efter granntorpet. Nu har drömmen gått i uppfyllelse –och Tove har fått leva ut sin inredningsfantasi.

Paret Tove Griph, 33, och Patrik Andersson, 32, lämnade stadslivet i Ulricehamn för fem år sedan och flyttade till sitt lantliga boende längs 157:an strax norr om Gällstad. Ett stenkast från huset sneglade de mot ett litet rödfärgat torp.

– Vi hade någon slags vision om att ha detta huset också. Jag har alltid tyckt att det varit ett intressant hus, men var aldrig inne i byggnaden när kvinnan som bodde här tidigare bodde här. Vi var i trädgården och fick rabarber någon gång, säger Tove. I december fick de äntligen möjligheten och slog till. Under vintern och den tidiga våren har kvällar, helger –men också nätter – tillbringats i torpet för att renovera ytskikt, lägga golv och installera ett begagnat kök.

– Jag har inte gjort allt själv med måleri och bygg. Det är jag, min sambo och en god vän till oss som har snickrat. Inredningen har varit min del i det hela, och lite måleri. Jag har bestämt färger, så har de verkställt det, skrattar Tove.

Torpet köptes för en miljon och ungefär 100 000 har lagts till för att piffa upp skicket invändigt. Bland annat har ett nytt golv lagts i hela torpet. Tidigare ägaren hade bara trasmattor på ett betonggolv berättar Tove. Renoveringsarbetet inleddes i mellandagarna och blev klart i början av april.

– Vi har jobbat på olika fronter i treskift. Jag har jobbat mycket på nätterna, säger Tove som till vardags ar-

Tove tipsar: Fem favoritbutiker lokalt

1 Choices by Annie, Gällstad. Där kan man få mycket inspiration då allt ställs ut väldigt fint.

2 Butik Andra handen, Gällstad. Har jättefina second hand-grejer. Det kostar lite grann, men man kan hitta till bra pris också.

3 Soptippen och butiken på Övreskog. Där kan man hitta jättemycket.

4 Sjuans i Ulricehamn. De har också börjat få in mycket mer möbler än vad de haft tidigare.

5 Frufällans marknad. Ligger i en jättestor blå byggnad lite utanför Borås. De har jättemycket fina saker.

betar som undersköterska och gipstekniker på akuten på Säs.

Parallellt med att rummen renoverades klev Tove in och påbörjade inredningsarbetet – med fokus på second hand. Allt, förutom två möbler i vardagsrummet, har inhandlats på loppisar, second hand-butiker eller hämtats på Övreskog.

– Soptippen är en guldgruva. Folk slänger saker en annan hade betalt bra pengar för.

I en bod har hon byggt upp ett eget litet lager med inredningsdetaljer och möbler som ännu inte hittat en permanent plats i huset.

– Här kan jag bara gå och plocka lite. Just fokus på det begagnade, eller second hand, är något som Tove brinner för. Ett intresse som väcktes till liv när de flyttade under pandemin.

– Jag tycker det är kul med inredning och loppisar. Detta har varit lite som ett dockhus och jag har fått leva ut min dröm, Vad är dina bästa tips för att lyckas med en inredningen bestående av endast begagnade prylar?

– Gå flera varv, från olika håll och plocka på dig. Lita på magkänslan och fyll på korgen direkt. Annars riskerar man att någon annan får glädjen av att hitta ett fynd. Sortera kan man göra sen.

Planen nu är att hyra ut torpet på Airbnb.

– På sikt är det tänkt att min pappa ska flytta in den dagen han bestämmer sig att flytta från Stockholm. Men innan dess behöver torpet nyttjas.

Jasmin Frljevic Text & foto

jasmin.frljevic@ut.se

Före: Efter:

Klippa gräset. Trimma kanter. Rensa ogräs. Köra bort avfall. Vanliga tjänster hos oss:

Sovrummet på övervåningen har fått ett lyft med färg och blommiga fondtapeter..

Tove berättar att hon, under de fem år de bodde granne med den tidigare ägaren, aldrig satt sin fot inne i torpet.

”Matplatsen har blivit min lilla Carl Larssonhörna”, säger Tove som inspirerats mycket av den kända svenska konstnären.

”Innan vi målade trappan bestod den av alla regnbågens färger”, säger Tove.

All inredning på ovanvåningen är köpta på second hand eller hämtat på soptippen.

Att få köpa det lilla torpet på drygt 60 kvadrat har funnits i Tove Griphs tankar under närmare fem år.

Toves tips är att hitta en röd tråd i inredningen – hennes var den gröna färgen med mässingdetaljer.

Gamla ladan blir svinbra boende: Ett års arbete är snart färdigt

Strax efter midsommar planerar paret Ann och Anders Stenström att inviga sitt senaste renoveringsobjekt. Tanken är att bedriva uthyrningsverksamhet, bland annat för att konsertgäster ska kunna övernatta.

– Det är ett tillskott till Hermans lada. Jag har alltid drömt om detta, säger Ann Stenström.

Rivningsarbetet startade i maj 2025, men tankarna på att bygga om det gamla svinhuset har funnits längre än så.

– Det har varit vår plan sedan vi tog över släktgården 2008. Det är en del av ett större renoveringsprojekt, säger Anders Stenström.

Bygglovet beviljades i oktober 2025 med byggstart av den nya fastigheten månaden efter. Efter ett halvårs arbete har hantverkarna nu kommit en bra bit på vägen.

Det gamla Svinhuset innan det revs ned i maj 2025. FOTO: PRIVAT

processen och uppskattar att ha fått välja själva.

Det är lugnt och avsides, folk får vara för sig själva. Jag vill också att det ska kännas lyxigt, enkelt och omhändertagande.

Ann Stenström

– Vi har precis fått det isolerat och ska snart lägga in golv, säger Anders. Byggnaden rymmer två lägenheter på cirka 80 kvadratmeter, med balkong på övervåningen och altan på undervåningen.

– Gästerna kommer att ha bästa utsikten. Min vision är att göra något lite mer harmoniskt, säger Ann Stenström.

Varje lägenhet har plats för fyra personer med två sovrum, klädkammare, badrum, vardagsrum och kök.

– Vi hyr ut det som ett vandrarhem och satsar på att folk ska vilja stanna längre, säger Ann.

Vad vill ni att gästerna ska känna när de vistas här?

– Platsen är magisk, de har bästa läget över Ätradalen. Det är lugnt och avsides, folk får vara för sig själva. Jag vill också att det ska kännas lyxigt, enkelt och omhändertagande, säger

Ann.

– Våra artister som har sovit över på gården har sagt att de uppskattar lugnet och att komma bort från stressen, säger Anders.

Svinhuset, som även den nya byggnaden kallas, ska användas året om.

– På vintern är det mycket skidfolk här som kan använda den. Båda lägenheter får kaminer, säger Ann. Paret har varit med i varje del av

– Det roligaste har varit att se det växa fram. Jag älskar alla fönster med den gammaldags röda färgen. Jag har också valt matta färger i lägenheterna, bland annat grönblå väggar och lite brunare nyans i sovrummen, säger

Ann.

Har ni stött på några utmaningar under projektets gång?

– Det blev en liten utmaning i att badrummet blir mindre än vi föreställde oss. Men det är också roligt när det inte blir som tänkt, säger Ann.

För paret har det också varit viktigt att hålla allt nära och lokalt.

– Vi har bara lokala hantverkare, många av dem har arbetat med oss tidigare. De har gjort ett fantastiskt jobb, säger Ann.

Efter att byggnaden är färdigställd är nästa steg att fixa trädgården. – Jag tänker stora krukor, ett trädäck och en grillplats. Det ska vara lättskött, säger Ann.

Vad betyder det här bygget för er?

– Det är ett tillskott till Hermans lada, det blir något mer än bara konserter. Jag har alltid drömt om detta. Det är också kul att förvalta gården, säger Ann Stenström.

Michaela Bjerkebo

Text

michaela.bjerkebo@ut.se

Ann och Anders Stenström är i sluttampen av sitt senaste renoveringsobjekt ”Svinhuset”. I slutet av juni hoppas de att de första gästerna kan flytta in. FOTO: PERNILLA RUDENWALL

Ann har förälskat sig i fönstren från Scandinavian Windowcraft.

På övervåningen blir det balkong och lägenheten under får en altan. Lägenheterna inreds med begagnade möbler. ”Vi vill använda det vi har”, säger Ann.

Fritidshus dalar i

ULRICEHAMN

Under pandemin var intresset för fritidshus skyhögt på våra breddgrader.

Nu är trenden den motsatta och Ulricehamns kommun sticker ut som den kommun med störst prisnedgång av alla i Västra Götaland under den senaste femårsperioden.

– Med tanke på den otroliga toppen vi hade är fallhöjden desto större, säger mäklaren Tobias Westman.

– Det är helt otroligt, jag har aldrig varit med om så stort intresse tidigare, det är fantastiskt.

Så lät det våren 2020, när mäklaren Tobias Westman vid Fastighetsbyrån Ulricehamn visade ett sommarhus i Bjättlunda. Spekulanterna vallfärdade till kommunen och Westman var tvungen att budgetera med flera extradagar för att hinna ta emot alla intressenter.

Reserestriktioner till följd av pandemin var förklaringen till den plötsliga peaken och Ulricehamn placerade sig på en nationell andraplats med en prisuppgång för fritidshus på 165 procent mellan 2016 och 2021.

Men bubblan skulle inte hålla för evigt. När pandemin klingade av och konjunkturen vände under 2023 sprack stugutopin – och det med besked. Såhär fem år senare är tappet tydligt. I Ulricehamn har snittpriset sjunkit med 11 procent 2025–2026 jämfört med 2020–2021, vilket utgör den största minskningen i hela Västra Götaland.

Priserna för fritidshus har sjunkit mest i Ulricehamn av alla jämförbara kommuner i Västra Götaland de senaste fem åren. Det visar nya siffror från Svensk mäklarstatistik.  FOTO: JESSICA GOW/TT

Bottenplaceringen förvånar dock inte Tobias Westman. – Den prisuppgången vi hade 2020 liknade ingenting annat. Vi hade fritidshus som dubblades och till och med tredubblades i pris. Så det är klart att när elpriset rusade och kriget i Ukraina bröt ut dog marknaden helt, sä ger Westman och fortsät ter; – Fritidshus un nar man sig när man har råd och den allmänna oron för ekonomin har

Fritidshus unnar man sig när man har råd och den allmänna oron för ekonomin har gjort att folk varit försiktiga.

Tobias Westman, mäklare på Fastighetsbyrån

gjort att folk varit försiktiga. Många äldre har valt att inte sälja sina stugor, för att de inte skulle få lika mycket som grannen fick under 2021.

Fastän han inte längre springer mellan visningar på landsbygden med andan i halsen, har Tobias Westman och hans kollegor dock märkt av en viss ljusning i horisonten.

– I höstas hände något. Marknaden började vakna till liv lite.

En förklaring till den lilla återhämtningen kan vara de stigande flygpriserna, spekulerar Tobias Westman. Framför allt är det försäljningar inom det lite dyrare segmentet som rör sig mest.

– Kunder som inte är så priskänsliga har klivit tillbaka. De som haft en bra ekonomi genom hela lågkonjunkturen, men valt att inte skrida till verket på grund av den allmänna oron, vågar nu slå till.

Att priserna skulle upp och nosa på 2020 och 2021 års nivå igen låter föga troligt, men Westman är ändå optimistisk inför framtiden.

– Den stora uppgång som var under pandemin sticker ut. Men vi repar oss. Ulricehamn är en fantastiskt bygd för både sommar- och vinterhus, med vår närhet till sjöar, natur och storstäder, säger han och tillägger: – Vi har varit nere och sett botten. Nu behöver säljarna inte sitta och vänta för att få rättvist betalt längre.

Evelina Segerqvist Text evelina.segerqvist@ut.se

Vi är en komplett leverantör av plastmattor, heltäckningsmattor, parkett, m.m.

Försäljning kakel, klinker med tillbehör

Vi utför slipning parkett, lägger plast, heltäck, trägolv

”Ha pengar kvar på fickan.” Här är alla hus till salu för under miljonen

ULRICEHAMNS KOMMUN

Inte alla hus i Ulricehamns kommun kräver kontantinsats på flera hundra tusen. För den som rör sig med en mindre budget finns flera alternativ på marknaden. Men för ett lägre pris kanske köparen behöver vara beredd att kompromissa med vissa bekvämligheter.

För en storstadsbo må det låta som en fantasisumma. Men på våra breddgrader är det inte helt unikt att kunna köpa loss en villa, ett kedje- eller fritidshus för under en miljon kronor. I skrivande stund finns 14 objekt av det slaget till salu på annonssajten Booli. – I de flesta samhällen, om man inte kollar på Ulricehamn som centralort, har vi hus som ligger ute för de pengarna eller strax över, säger Martin Lundgren, mäklare på Länsförsäkringar fastighetsförmedling.

14

billigaste

husen till salu i Ulricehamns kommun

10 Kölaby 104 Vad? Villa.

Var? Trädet

Pris: 750 000 kronor.

Storlek: 62+35 kvadratmeter, tre rum, 932 kvadratmeter tomt.

Status: Legat ute till försäljning på Booli i 218 dagar.

5 Lingtonstigen 11 Vad? Villa. Var? Röshult.

Pris: 650 000 kronor.

Storlek: 53 kvadratmeter, två rum, 1 876 kvadratmeter tomt.

Status: Legat ute till försäljning på Booli i 264 dagar.

Men det finns en bostad som sticker ut lite extra. I Älmestad kan spekulanter nu hitta en 1,5-plansvilla motsvarande priset för ett fritidshus med arrenderätt. Loftgatan 12 ligger nämligen ute för under en halv miljon kronor.

Men det finns en hake. Utöver ett ganska omfattande renoveringsbehov säljs bostaden med friskrivningsklausul, vilket betyder att säljaren frånsäger sig allt ansvar för eventuella dolda fel.

14

Första Ringvägen 6 Vad? Villa.

Var? Timmele.

Pris: 975 000 kronor.

Storlek: 109+94 kvadratmeter, fem rum, 850 kvadratmeter tomt.

Status: Snart till salu.

9 Centralvägen 29 Vad? Villa.

Var? Trädet.

Pris: 750 000 kronor.

Storlek: 107+80 kvadratmeter, fyra rum, 1 230 kvadratmeter tomt.

Status: Legat ute till försäljning på

Booli i 197 dagar.

4 Böne 103 Vad? Fritidshus.

Var? Dalum.

Pris: 650 000 kronor.

Storlek: 55 kvadratmeter, fyra rum. 1 238 kvadratmeter tomt.

Status: Legat ute till försäljning på Booli i 32 dagar.

– Det betingar ofta ett lägre pris, eftersom det medför en risk för köparen. Och en köpare är generellt inte villig att lägga lika stor peng om risken är större, säger Martin Lundgren.

Liksom för bostäder i allmänhet är det framför allt två faktorer som pressar priserna. Skick och läge. En närliggande väg kan reducera värdet med många tusenlappar, precis som direktverkande el som uppvärmning kan reducera utgångspriset.

– Det är det som är det svåra. I vår kommun, där man har lite lägre priser, finns det ju maxpriser på vad man kan få i de mindre samhällena. Det kan vara svårt att få tillbaka pengarna vid en försäljning om du kostar på med alla dyra element – som fönster, tak och våtrum.

Vad ska man då tänka på om man köper ett hus i den här prisklassen?

13 Falkgatan 5A Vad? Kedjehus.

Var? Blidsberg.

Pris: 910 000 kronor.

Storlek: 97+8 kvadratmeter, fyra rum, 357 kvadratmeter tomt.

Status: Legat ute till försäljning på Booli i 589 dagar.

8 Boråsvägen 43

Vad? Villa.

Var? Gällstad.

Pris: 695 000 kronor.

Storlek: 102+60 kvadratmeter, fem rum, 1 009 kvadratmeter tomt.

Status: Legat ute till försäljning på Booli i 64 dagar.

3 Vings Aspanäs 150 Vad? Fritidshus, arrende. Var? Hökerum. Pris: 495 000 kronor.

Storlek: 45 kvadratmeter, två rum.

Status: Snart till salu.

Det är viktigt ha pengar kvar på fickan för att göra de viktiga delarna, som tak och uppvärmning.

Martin Lundgren, mäklare på Länsförsäkringar

– Med tanke på hur lånereglerna ser ut just nu, är det viktigt ha pengar kvar på fickan för att göra de viktiga delarna, som tak och uppvärmning. I dag är bankerna än mer restriktiva att låna ut till renoveringar, även för billigare hus, säger Martin Lundgren och fortsätter:

– Köper du ett hus för 500 000 kronor, kan byte av värmesystem utgöra en ganska procentuellt stor del. Det kostar lika mycket att byta oavsett husets pris och om du inte kan låna för det behövs en buffert. Så ett tips är att inte bara stirra sig blind på priset, utan se till att ha lite pengar på fickan efter köpet.

Evelina Segerqvist

Text evelina.segerqvist@ut.se

12 Vimbrogatan 1 Vad? Villa.

Var? Blidsberg.

Pris: 895 000 kronor.

Storlek: 110+68 kvadratmeter, fem rum, 1 672 kvadratmeter tomt.

Status: Legat ute till försäljning på Booli i 397 dagar.

7 Härveredsvägen 8 Vad? Villa.

Var? Torsbo.

Pris: 695 000 kronor.

Storlek: 135+80 kvadratmeter, fem rum, 1 159 kvadratmeter tomt.

Status: Legat ute till försäljning på Booli i 34 dagar.

2 Loftgatan 12 Vad? Villa.

Var? Älmestad.

Pris: 475 000 kronor.

Pris: 81+76 kvadratmeter, fem rum, 1 595 kvadratmeter tomt.

Status: Snart till salu.

11 Vimbrogatan 17 Vad? Villa.

Var? Blidsberg.

Pris: 895 000 kronor.

Storlek: 106+8 kvadratmeter, fyra rum, 844 kvadratmeter tomt.

Status: Legat ute till försäljning på Booli i 21 dagar.

6

Varnums Trädet 111

Vad? Villa.

Var? Nitta.

Pris: 695 000 kronor.

Storlek: 60 kvadratmeter, tre rum, 2 923 kvadratmeter tomt.

Status: Snart till salu.

1 Mörkö 111

Vad? Fritidshus, arrende.

Var? Grönahög.

Pris: 240 000 kronor.

Storlek:

Status:

Husförvandling i idyllen: ”Nyper sig lite i armen”

ULRICEHAMN

För tre år sedan blev de ett par. Nu är de husägare till ett totalrenoverat hus i idyllisk miljö. – Jag har haft en dröm att bo så här, säger Anna Lundström.

Förbi Hesters industriområde, med skogen och golfbanan som grannar, har byggställningarna tagits bort och maskinerna tystnat. I efterdyningarna har huset, byggt på 1940 ­talet, fått en helt ny beklädnad. Det gamla plåttaket har ersatts med ett nytt, den gula och delvis blekta fasaden har

uppdaterats till en modern träfärgad variant och husformen har vuxit med en tillbyggnad med stora glaspartier i tre väderstreck. Och altanen på framsidan har ersatts av en inbjudande veranda. Bakom renoveringen står paret Anna Lundström och Anders Olsén. Backa bandet ett år så stod här ett hus som knappt gick att skåda på grund av täta, höga träd längs tomtgränsen. Tomten hade meterhögt gräs och var i behov av uppröjning.

– När vi tog över huset sa Anders att här skulle vi kunna bo. Jo, ja, sa jag men absolut inte i detta hus. Först var vi inne på att riva det, men det skulle kosta ganska mycket pengar och efter att ha tagit hit en snickare så sa han åt oss att absolut inte riva, säger Anna som visat stora delar av husrenoveringen på Instagram.

Paret träffades för tre år sedan, och kastade sig rätt omgående in i en i omfattande renovering. De rev själva ut innanmätet i huset och lämnade ett skal efter sig.

– Det går inte att uppskatta hur många timmar rivningsarbetet tog, säger Anders som är uppvuxen i Ulricehamn men som de 35 senaste åren bott och arbetat i Östergötland.

Desto bättre koll har de på antalet turer till tippen på Övreskog. Paret noterade ett streck för varje tur och de stannade vid 80.

– Vi blev lite kändisar däruppe, säger Anna och skrattar.

Det arbetet var också det tyngsta, berättar paret – men också det som de gjorde på egen hand. När den nya bostaden skulle ta form tog de hjälp av proffs.

Hela renoveringen tog närmare ett år – där rivningen tog halva tiden och uppbyggnaden den andra. Exakt vad renoveringen kommer att kosta i slut­

De bor här:

ANNA LUNDSTRÖM

Ålder: 57.

Yrke: Tidningsbud och extraarbete på Sportshopen i Gällstad.

Familj: Två vuxna barn.

Intressen: Stickning och sport, följer det flesta förutom motorsport.

ANDERS OLSÉN

Ålder: 60

Yrke: Lastbilsförare och bygger event.

Familj: Tre barn och fyra barnbarn med ett femte på gång.

Intressen: Hänga med Anna, träning, skog och golf.

Så här såg villan ut innan renovering påbörjades. Många ulricehamnare som tagit sig norr om Lassalyckans friluftsområden har sett det nedgångna huset utmed vägen mellan golfbanan och Hillared. FOTO: PRIVAT

ändan vet inte paret. Alla fakturor har ännu inte skickats ut. Budgeten, som är i flermiljonsklassen, kommer däremot att hållas, berättar Anna.

Veckan innan påsk flyttade hon och Anders Olsén in i sin nya bostad.

– Man nyper sig lite i armen när man tittar på vad vi har åstadkommit.

Processen har bara pågått och helt plötsligt är det färdigt och nu ska vi bo här, säger Anders.

– Det kommer ta ett tag att landa i det. Jag har inte hunnit hänga så mycket i huset ännu. Jag har mest fått plocka saker och flytta om saker, säger Anna.

Via de dubbla entrédörrarna kommer man in till ett entréplan med stora öppna ytor. Rakt fram står den gamla murstocken som fräschats upp och förbi den brer det platsbyggda köket ut sig med en köksö som en tydligt ”center piece”.

– Murstocken var min dröm att få fram. Och jag pratade med stora bokstäver när jag sa att jag ville ha en köksö, säger Anders.

Huset och skogstomten har varit i Anders familjs ägor sedan den andra hälften av 00 ­talet då hans far köpte tomten för att ha mer kontroll över sin jakt. När hans föräldrar gick bort tog han och hans bror över fastigheten. Därefter köptes brodern ut som ägare av huset av Anders sambo Anna.

– Jag har haft en dröm att bo så här. Även om vi var tidigt i relationen så kände vi att det är nu eller aldrig, säger Anna som är uppväxt i Grönahög och sedan har levt i Ölsremma i 29 år.

Jasmin Frljevic

Text

jasmin.frljevic@ut.se

Pernilla Rudenwall Foto

pernilla.rudenwall@ut.se

0325-716

0325-716

Mail: patrik@limmaredsror.se www.limmaredsror.se

BILDTEXTER:

Totalt tog renoveringen ett drygt år och dagarna innan påsk flyttade Anna och Anders in.

Kommoden och spegeln är unika av sitt slag och har byggts av virke som revs från huset.

Golvet, och trappan, har Anna valt att luta och inte lacka för att bevara den mjuka och ljusa tonen.

Anna berättar att hennes favoritdel av huset är ovanvåningen: ”Det är så mysigt här”.

Anna Lundström och Anders Olsén träffades för tre år sedan. Ett av åren tillsammans har spenderats med att renovera huset på Hester.

Husgrunder • husdränering dammar • dikning • avlopp minireningsverk snö- & halkbekämpning markberedning skogsvägar • kantskärning • sopning sandupptagning transport av grus m.m. plattläggning och murar m.m.

Grävmaskiner 8-25 ton grävlastare hjullastare brammesasentreprenad.se

Ditt hem – deras arbetsplats: Här är oskrivna reglerna för hantverkare

HÖKERUM

Ska det renoveras hemma kanske man behöver anlita hjälp. Ditt hem blir då hantverkarens arbetsplats. Det gör att en rad oskrivna regler uppstår, som båda parter bör tänka på.

– Det har mycket med åldern att göra, om det är en pensionär eller någon yngre, berättar snickaren Erik Björling.

Solen och värmen är på ingång. Det är tiden då byggare och hantverkare har som allra mest att göra. Huset ska kanske piffas upp inför sommaren, en ny altan ska byggas eller kanske ska till och med att taket ska bytas ut. Det är något som snickaren Erik Björling märker av.

I samband med att kunder avlöser varandra och att alla har olika behov, önskemål och livsstil skiljer sig också hemmen åt. Kundens hem men hantverkarnas arbetsplatser. Det gör att arbetsförhållandena inte alltid har samma standard.

31-åriga Erik Björling från Hökerum har arbetat i mer än tio år som hantverkare. I dag driver han en egen byggfirma. Det projektet han sysslar med nu är en totalrenovering av ett hus strax utanför Hökerum. Under sina år har han gjort jobb hos många olika kunder och sett tydliga skillnader dem emellan.

– Kommer du hem till en pensionär så kan det vara helt nystädat och det har dukats upp för massor av fika. Kommer du hem till någon yngre medelålders så kommer du in i en vardag, med leksaker på golvet, säger Erik Björling.

Om: Vett och etikett för hantverkare:

(Enligt hantverkare)

INTE OKEJ:

• Att ta mat från kundens kylskåp

• Att röka på kundens balkong/altan

• Att gå in med smutsiga skor

• Att låta verktyg ligga kvar i  vägen vid slutet av dagen

• Att förvänta sig fika och kaffe

DET ÄR OKEJ:

• Att använda kundens toalett

• Att ta emot gåvor och mat

• Att kunden övervakar arbetet

• Att kunden hjälper till under arbetet

• Att inte få husnyckeln

Om: Vett och etikett för kunden:

(Enligt kunden)

DET KAN FÖRVÄNTAS:

• Att bjuda på fika och kaffe

• Att lämna över husnyckeln

• Att hantverkarna ska få använda toaletten

DET FÖRVÄNTAS INTE:

• Att det alltid bjuds på fika och kaffe

• Att ge fri tillgång till huset

Han tillägger även att framför allt pensionärer gärna vill bjuda på mycket fika, prata och umgås, vilket inte är lika vanligt hos den yngre generationen. Erik menar att det är ett trevligt bemötande men att de allt som oftast bara vill färdigställa jobbet de är anlitade för.

En annan faktor som skiljer jobben och bemötandet åt är om jobbet görs i en bostadsrätt eller en hyresrätt. I en hyresrätt är det inte den boende som anlitat hantverkaren.

– Vi har ju inte samma förtroende då, det behöver byggas upp först. Det blir annorlunda när en person inte får ut någonting av det vi gör, säger Erik.

Det är mest utmanande att göra dagsjobb eller renoveringar som endast är i ett rum, exempelvis en renovering av ett badrum. Då krävs det att man sprider ut sig över större ytor än badrummet. Att få plats med diverse verktyg, material och flera hantverkare i ett rum blir då svårt.

I och med att arbetsplatsen alltid är någons hem kan inte hantverkarna ta sig vilka friheter som helst, menar Erik. Det finns alltså vett och etikett för hantverkare att förhålla sig till. En hantverkare får exempelvis inte gå in med skorna i någons hem och de får heller inte använda någons kylskåp utan att fråga först. De kan heller inte förvänta sig kaffe eller fika, och ska de ha rökpaus så får de inte sitta på kundens balkong eller altan.

I slutändan har kunden alltid rätt och det är hantverkarna som får anpassa sig efter deras behov och önskemål, menar Erik. Det är de som betalar deras löner och som vill få ett jobb uträttat.

Kunden har däremot oskrivna regler som de också bör förhålla sig till,

Om bättre fika ger bättre arbete vet jag inte, men de blir kanske gladare i magen i alla fall. Det är alltid positivt.

Erik Björling har under sina tio år som hantverkare arbetat hemma hos många olika människor. Relationen mellan kund och hantverkare skiljer sig beroende på om jobbet görs i en bostadsrätt eller i en hyresrätt.

FOTO: PERNILLA RUDENWALL

Under våren har hantverkarna som mest att göra. ”Även om det är trevligt att någon bjuder på fika så vill vi oftast bara färdigställa jobbet”, säger Erik.

Elias är gärna med och underlättar för snickarna genom att städa undan material och bröte.

Det är Elias och hans familj som ska flytta in i huset som nu totalrenoveras.

menar Elias Källström som är husägare och Erik Björlings nuvarande kund.

Elias har tillsammans med sin familj valt att totalrenovera ett gammalt hus strax utanför Hökerum. För att underlätta hantverkarnas jobb och för att spara in pengar hjälper han gärna till under arbetet. Han plockar bland annat undan material och bröte, men passar också på att se och lära sig av hantverkarna som arbetar. – Jag tror de kan känna sig lite övervakade, säger Elias och skrattar till.

– Men jag försöker hålla mig lite på mitt hörn men att jag vill vara behjälplig och så att de alltid kan ställa frågor till mig.

Han tror att arbetarna gör ett bättre arbete ju bättre arbetsförhållandena är.

– Man bildar ju en liten relation med de här gubbarna och tjejerna som jobbar. Om bättre fika ger bättre arbete vet jag inte, men de blir kanske gladare i magen i alla fall. Det är alltid positivt, säger Elias.

Lovisa Proos Text

Lovisa.proos@ut.se

Pernilla Rudenwall Foto

pernilla.rudenwall@ut.se

Välkommen till Optimera Ulricehamn, din partner för effektiva byggprojekt Karlsnäsvägen 2, Ulricehamn 0321-623 40 Öppet vardagar 6.30-18.00, lördagar 9.30-13.00

Nya Björkåsskolan tar form: ”Händer saker hela tiden”

ULRICEHAMN

Firmabilarna står uppradade på parkeringen, och drygt 60 hantverkare arbetar på bygget varje dag. Den nya Björkåsskolan börjar torna upp sig i södra delen av Ulricehamn – och nu är ungefär hälften av byggprojektet klart. – I år kommer det smälla till ordentligt och hända mycket på plats, säger platschefen Patrik Johansson.

enom hela planeringsfasen har temat ”Skolan i skogen” präglat det som blir Ulricehamns nya grundskola. Nu har nästan alla väggar rests för den 10 000 kvadratmeter stora skolbyggnaden, som sticker ut mitt bland granarna vid det nya området Sanatorieskogen. Kommunanställde projektledaren Tobias Gyllenbring välkomnar oss till barackerna – som har två våningar och plats för såväl kontor och mötesrum som ombytesytor och lunchrum. Uppe i det största mötesrummet konstaterar platschefen Patrik Johansson, Peab, att arbetet följer tidsplanen. Skolan ska vara redo att tas i bruk höstterminen 2027. – Och vi ser goda möjligheter till det, säger platschefen.

När UT är på besök är man bara någon vecka från att ha ett ”tätt hus” – alltså att tak och väggar är kompletta för hela byggnaden. – Det är en sådan klassisk milstolpe – så då ska det firas. Då blir det tårtkalas. Byggarbetare gillar tårta och fika, säger Patrik Johansson och ler. När han sedan visar oss runt i den stora byggnaden är det tydligt att

mycket jobb återstår invändigt, även om man redan nu kan se konturerna av hur skolan kommer se ut.

– Här är den nya idrottshallen, säger Patrik Johansson och visar in i den stora hallen.

Det första man möts av är läktaren som ligger på marknivå och har 280 sittplatser. Från läktaren vandrar blicken ner mot planen som tekniskt sett ligger under markytan.

Hela skolan är egentligen ganska finurligt integrerad längs den varierade marknivån. Vissa våningsplan av skolan är till exempel förstavåning i en del av byggnaden, och andravåning i en annan del. Allt för att undvika att göra för stora ingrepp på de befintliga marknivåerna.

– Det är lite extra svårt att bygga så. Man får tänka till lite i vilken ordning man gör saker, säger Johansson och visar oss vidare i skollokalen.

Bredvid den imponerande idrottshallen byggs den blivande matsalen, med fönster som ger utsikt genom väggen som skiljer dem åt. Lite längre bort i byggnaden ligger den huvudsakliga entrén – och sedan kommer flera hemvister till de olika årskullarna. Finns det något som är annorlunda kring hur man bygger en skola i dag, jämfört med de äldre skolorna som finns i kommunen?

Här är en av skisserna på hur skolan kommer se ut när den är klar.

FOTO: FÖRETAGSBILD/HORISONT

– Nu tänker man lite mer hemvisttänk. Där eleverna har sin trygga ort dit lärarna kommer för att undervisa i stället för att eleverna ska röra sig till olika salar för respektive ämne, säger Tobias Gyllenbring.

Den kommunala projektledaren berättar att de yngre eleverna ska ha sina hemvister på plan ett, medan de äldre eleverna får sina hemvister på plan två. Anpassad grundskola får också en särskilt anpassad yta på skolans ovanvåning.

– Jag tror att skillnaden är att förr gick eleverna till lärarna. Nu kommer lärarna till eleverna, säger Peab:s projektchef Ove Svanberg. Peab, som är huvudentreprenör över skolprojektet, har också ansvar över utemiljöerna och skolgården som ligger precis intill den närliggande skogsdungen.

Förutom den nya skolan så ska även ett nytt bostadsområde växa fram i Sanatorieskogen, i södra Ulricehamn.

En vacker bäck kommer rinna genom skolgården.

På utsidan pågår arbetet med träfasaden.

Ove Svanberg, Tobias Gyllenbring och Patrik Johansson har alla ledande roller i bygget av Björkåsskolan.

Idrottshallen kommer att hålla hög klass.

I den ena änden av skolan finns inga väggar än.

Här kommer matsalen att ligga.

Snabbfakta: Björkåsskolan

Storlek: 10 000 kvadratmeter

Antal elever: 550 elever, inklusive elever för anpassad grundskola

Budget: 382 miljoner kronor

Byggstart: 2025

Färdigställande: Våren 2027

Källa: Ulricehamns kommun och Peab

– Det som är lite intressant här är övergången från skola till skog. Det känns som att det flyter ihop i det här projektet. Så jag tror det kommer bli en väldigt trevlig miljö för barnen att vara i, säger Ove Svanberg. När vi tar ett varv längs skolgården utbrister projektchefen förvånat:

– Här har man redan börjat plantera träd, ja.

– Det händer saker hela tiden, konstaterar platschefen Patrik Johansson som får hjälp av flera underchefer och därför inte har detaljkoll på varje förändring.

På plats på byggarbetsplatsen får man intrycket av att allt går i rasande takt. Samtidigt har det absolut funnits moment som tagit längre tid än väntat.

– Det som har stuckit ut i det här projektet, som gjort det knöligare, är ju att vi fick en vinter i år. Det har man ju varit förskonad från under många års tid, säger Ove Svanberg. Peab-duon konstaterar att det därmed blivit extremt mycket skottande.

– Skolan är ju väldigt utdragen så det har varit väldigt många kvadratmeter att hålla undan. Väldigt mycket snöhantering och halkbekämpning också efter det, säger Patrik Johansson.

Med tanke på projektets storlek är väldigt många olika byggfirmor in-

blandade. Företagsbilarna avlöser varandra på parkeringen, och platschefen Patrik Johansson beräknar att drygt 60 personer arbetar på bygget per dag.

– Det är inte omöjligt att vi går upp ännu mer i sommar – uppemot åttio personer då.

Trots att projektet är ovanligt stort för Ulricehamn är det tydligt att platschefen inte tycker att storleken på organisationen är särskilt märkvärdig.

– Det är nog ganska vanligt för en skola, förklarar projektchefen Ove Svanberg.

– Det är ganska normalt ändå. Man är ganska van, men det kräver bra kommunikation, säger Patrik Johansson.

När den här skolan står klar. Tror du andra elever kommer vara lite avundsjuka på de som får gå här?

– Det finns väl risk för det, säger platschefen och ler.

Emil Davidson Text

emil.davidson@ut.se

Pernilla Rudenwall

Foto

pernilla.rudenwall@ut.se

Ett färskt exempel på en tomt som Katarina Ringman har gjort med skiss och nästan färdigt anlagt. Häckplantor ska planteras senare i vår.

FOTO: PRIVAT

Med några utbildningar i  ryggsäcken driver Katarina Ringman nu eget företag som trädgårdsdesigner.

FOTO: PELLE BOERSMA

Katarina bygger andras trädgårdar: ”Sittplatser är nog väldigt svenskt”

NITTORP

I många år jobbade Katarina Ringman med datorer och administration. Men den kreativa längtan blev för stor. Som trädgårdsarkitekt hjälper hon människor med att få ordning på sina tomter. Hon ser en del tydliga trender i hur folk vill ha det.

Katarinas skånska dialekt har slagit rot i Nittorp där hon och sambon Martin Axelsson flyttade in på Martins släktgård för sex år sedan.

Kontrasten mot storstaden Malmö är enorm men Katarina trivs i grönskan och har ständigt nya projekt för gården – När jag bodde i Malmö var min balkong och mina fönsterkarmar fulla av växter. Jag hade så härligt ljus där på söderläge. Här får jag testa mig fram vilka växter som trivs men jag har planterat en hel del lavendel. Vi sätter också potatis och morötter så att barnen kan vara med och se var maten kommer ifrån.

När Katarina bodde i Malmö jobbade hon tio år med utveckling av datasystem. Hon var även en period teckningslärare i modeillustration på ett studieförbund. Efter att hon 2019 flyttade till Borås har hon jobbat som controller på H&M.

Sambon Martin har egen firma för olika typer av markarbeten där han bland annat anlägger trädgårdar. Han märkte med tiden att många kunder stod och tvekade in i det sista hur de ville ha det.

Det var sambon som kom med idén om att Katarina skulle starta eget företag.

– Han sade att ”du tycker ju om att rita och att plantera. Om du först ritar en illustration på hur trädgården ska se ut så har jag något att gå efter. Så slipper de stå där och vara oense på gräsmattan medan jag jobbar”.

Katarina sade upp sig på H&M 2022 och startade sitt företag Ringman Form & Design.

– Jag hade saknat skapandet och tänkte att jag provar.

Efter ett par utbildningar på Trädgårdsakademin är hon nu i gång på allvar.

Ett normalt uppdrag startar med att Katarina träffar kunden och diskuterar hur den vill ha det, och gör en snabbskiss på plats. Sedan går hon hem och gör en första ritning.

– Jag pratar mycket med kunden och försöker få en känsla för vad den vill ha. Det är viktigt att jag får den känslan på plats och sen sätter jag ner känslan på papper. Jag gillar det personliga mötet och att få jobba från ett tomt papper.

Varje uppdrag är en tombola av olika förutsättningar. Vill kunden ha lummigt med många växter som växer fort eller mer spartanskt med raka linjer? Ska det vara mycket gångar och hårda ytor eller mer grönt? Vill man ha mycket odlingar och planteringar eller mer plattsättningar? Vill man lägga mycket tid på sin trädgård eller ska den skötta sig själv?

Önskemål är en sak, förutsättning­

arna en annan… – Det är viktigt att planera utifrån vilken växtzon det är, det påverkar ju vilka växter man kan ha. Vad är det för jordmån? Kan man ta vatten någonstans?. Är det mycket skugga eller ligger det mest i solen? Finns det nå­

Katarina Ringman är van att teckna och har tidigare haft kurser i modeillustration. Nu tecknar hon förslag på trädgårdar för hand.

got material på plats som man kan och vill använda?

När Katarina har tagit in all information går hon hem till ritbordet och gör ett förslag som hon bollar med kunden och sedan justerar innan de bestämmer sig. Många av uppdragen byggs sedan av sambon men hon har även en hel del jobb där han inte är inblandad.

På senare år har Katarina sett en del tydliga trender, och det är framför allt en ökad miljömedvetenhet och ett hållbarhetstänk hos kunderna.

– Många vill använda sig av befintligt material och det är ju en spännande utmaning. Kan man flytta träd och buskar i stället för att göra sig av med dem och köpa nya?

En särskild kultur tar också allt mer plats, förklarar Katarina:

– Många som anlägger en trädgård vill ha en eller några mysiga sittplatser där man kan sitta och ta en fika. Det är nog väldigt svenskt, säger hon och ler.

En annan trend är att kunderna inte vill störa naturen för mycket. Många

Många vill låta grönskan svälla lite så det får vara lummigt och låta växterna leva på egen hand. Då blir det växter och buskar som naturen själv får skapa, och som inte är odlat.

Katarina Ringman

planterar växter som gynnar pollinatörer och andra insekter, det vill säga den biologiska mångfalden.

– Många tycker det är viktigare att växten passar de insekterna än att det ska vara en särskild sort. Många vill låta grönskan svälla lite så det får vara lummigt och låta växterna leva på egen hand. Då blir det växter och buskar som naturen själv får skapa, och som inte är odlat.

När Katarina planerar och väljer växter försöker hon också tänka långsiktigt med tanke på de klimatförändringar som sker.

– När det regnar så regnar det mycket, om det blir torrt så blir det torrt längre. Det är inte alla växter som klarar av det.

Katarina har nu haft sitt företag i fyra år och har en jämn ström av nya uppdrag. Bästa marknadsföringen är hennes tidigare uppdrag:

– Jag har fått en del kunder via Instagram faktiskt. Sen är det några av mina kunder som har rekommenderat vidare. Sedan får jag ju in ett gäng kunder via Martin också.

För att kunna ta nästa steg håller Katarina på just nu och går en kurs i att skapa tredimensionella skisser på datorn. Det är för att få helt nya kundgrupper.

– Då kan jag vända mig mer mot industrier, förvaltningar och bostadsrättsföreningar. Om det är en styrelse som ska godkänna ett förslag är behovet större att få se en ritning i 3D.

Pelle Boersma Text

pelle.boersma@bt.se