7173603_UT_Tema-var by gotamedia1

Tema vår

Första lammkullen

ett säkert vårtecken

Cykelreparatören jobbar

för

högtryck i H(j)ulared

Ett drygt halvår har gått sedan XCC stängde sin butik på Lassalyckan. Förändringen märks för Martin Kleivard på Eks i Hulared, där trycket har varit högt de senaste månaderna.

Beroende på hur mycket personer använder sin cykel behöver den i regel service en gång per säsong. De flesta väljer att göra det på våren när snön och gruset på vägarna har försvunnit.

Hos Martin Kleivard på Eks i Hulared har trycket länge varit högt och det har varit svårt att hinna med alla kunder. ”Vi har ett kösystem, men det är kämpigt.”

Högtryck på cykelbutiken i Hulared – men snart öppnar en ny verkstad

HULARED/ULRICEHAMN

Sedan XCC stängde har det ekat tomt på cykelverkstäder i Ulricehamn. Kunder har i stället åkt till Hulared, där mekanikerna har fått neka kunder som har vallfärdat söderut.

Men nu finns det en ljusning på cykelfronten i stan.

Ett drygt halvår har gått sedan XCC stängde sin butik på Lassalyckan och Ulricehamn blev utan cykelverkstad. En förändring som gav avtryck på Eks i Hulared, där trycket har varit högt de senaste månaderna. De många ulricehamnare som velat ha hjälp har fått lov att ställa sig i kö.

– Det är ett prioriteringssystem där de som köpt sin cykel här har förhandstur. I fjol fick jag neka folk för att vi inte hann med dem. Egentligen är de en potentiell kund, det har därför varit tufft, säger Martin Kleivard, ägare av Eks.

I Hulared arbetar han tillsammans med sin timanställde Hugo Östbye, 19. Men för att hantera trycket hade han velat anställa en person till, något som är en utmaning.

– Det är svårt att hitta kompetent personal som finns tillgänglig under en säsong. Det är kämpigt här. Martin har även gått i tankarna att öppna en verksamhet i Ulricehamn, men säger att det är en personalfråga.

– Ungefär 80 procent av mina kunder är från Ulricehamn, de har sagt att jag borde starta något där. Men om jag gör det försvinner också väldigt mycket från den här butiken. Även om det är under samma ägande blir det två lokaler som ska finansieras. Jag vill också hålla det småskaligt.

Men nu ser dock ulricehamnarnas önskan ut att bli hörd. Dock inte söderifrån, utan västerifrån. Under påskhelgen var boråsaren Shahab Lonikan på plats på Bogesundsgatan och rustade upp för sin nya verksamhet för cykelreparation och service.

– Många som gick förbi var glada och redan nu vill folk komma. Det känns bra, vi startar och se hur det går, säger han.

Trots att han formellt inte har öppnat sin verkstad kan han, tillsammans med sin anställde Markus, redan ta emot kunder.

– Vår verkstad är ännu inte klar, vi har tänkt att öppna helt på måndag den 13 april. Det ska upp lite hyllor, arbetsbord och verktygstavla. Vi inväntar också en kassa, säger Shahab Lonikan.

Shahab har hållit på med cyklar i 18 år och äger redan en verkstad i Borås. Men då efterfrågan varit stor i Ulricehamn bestämde han sig för att öppna en butik till.

– Många kunder har kommit från Ulricehamn eftersom det har varit brist. Det är tråkigt, varje stad ska ha ett ställe för cykelservice och reparation. Nu kan kunderna komma hit i stället.

Martin Kleivard på Eks i Hulared tycker det är positivt att Ulricehamn får en verkstad.

– Det är bra för ulricehamnarna att de får något nära och slipper åka långt för mindre jobb som en punktering, säger han.

Själv är han inte orolig för att kunderna ska välja bort hans verksamhet.

– Under alla år som det varit cykelverkstad i Ulricehamn har vi ändå

Vi får skjuta på service eftersom reparation är viktigare.

Martin Kleivard

funnits. Cykling fick en boom under pandemin när många var hemma och oftast satt inne. Då skulle alla ut i skogen och fokus var på friluftsliv, cykelmarknaden exploderade. Sedan är konkurrens bra.

Vad tror du om framtiden för cykelbutiker och verkstäder?

– Jag tror att den här typen av butik där vi säljer cyklar blir allt mindre. Det känns som att människor handlar sina cyklar på nätet och sedan förväntar de sig att kunna gå någonstans och få dem servade. Jag tror därför att det finns mer potential för verkstäder än cykelförsäljning.

Högsäsongen för service är redan i gång och allt fler plockar ut sin cykel för första gången i år. Men med en kö som blir allt längre tipsar Martin om att serva cykeln redan under vintersäsongen när trycket är mindre. – Vi får skjuta på service eftersom reparation är viktigare. Personer behöver inte plocka isär och gå igenom sin cykel minutiöst varje gång, det tar för lång tid. De bör kolla luften i däcken, att styret sitter fast, att bromsarna tar bra, att kedjan är sträckt samt rengöra cykeln, säger Martin Kleivard.

Michaela Bjerkebo

Text

michaela.bjerkebo@ut.se

Shahab Lonikan har alltid varit intresserad av cyklar. ”Jag hade en racercykel som ung”, säger han.

Vårtecknet på gården i Hökerum: ”Det brukar landa runt 65 lamm”

HÖKERUM

Våren är en intensiv tid på Avelsås ull i Hökerum. För

Morgan och Charlotte Svensson innebär lamningen både glädje och utmaningar – men framför allt är det ett tydligt vårtecken på gården.

Den 26 mars kom våren till Charlotte och Morgan Svensson på Avelsås ull. Då såg årets första lamm ljuset. Tio dagar senare är lammen 18 till antalet och fler väntas.

– Det brukar landa på någonstans runt 65 lamm, säger Charlotte.

De två baggarna på gården har fått ligga i helt enkelt. De flesta av gårdens cirka 40 tackor är eller har varit dräktiga.

– Det är alltid lika spännande när lamningen drar igång. Det är jättemysigt när första lammen kommer och man kan sätta sig gosa. När de sista av de här 65 lammen kommer så är det inte lika roligt längre, säger Morgan.

– Det är verkligen ett vårtecken och det är svårt att inte tycka om dem när man ser de här små. Men det blir en intensiv period, säger Charlotte.

På gården har man valt att satsa på Gotlandsfår, en av Sveriges vanligaste fårraser. För Morgan och Charlotte handlar valet om rasens mångsidighet. De har haft runt 40 tackor i närmre 35 år och menar att det går att ta vara på både skinnet, ullen och köttet.

– I början hade vi bara baggar men sedan röjde vi ur alla hagar och då behövde vi fler som kunde hålla buskar borta, säger Morgan.

– Fåren är väldigt bra landskapsvårdare så det är tacksamt att ha på våra marker, fyller Charlotte i.

Även om de flesta tackor sköter lamningen bra själva krävs det en del förberedelse och ibland kan en tacka behöva lite hjälp.

Charlotte och Morgan har både kameror installerade i ladugården där tackorna håller till och ser till att de nyfödda lammen får vara inne i en egen box med sin mamma ett par dagar innan de släpps ut till resten av gruppen.

– Det är så att lammen och tackan får vänja sig vid varandra. Sedan ska alla lamm märkas och vi får se till så att allt man kan behöva finns lättill-

Välkommen ut till Granngården!

Granngården

gängligt. Det kan vara hinkar, handskar och exempelvis kalk utifall någon skulle få lamningsförlamning (ett akut livshotande tillstånd som kan drabba dräktiga tackor), säger Charlotte.

Om man är sugen på att skaffa får vad ska man tänka på då?

– Dels måste man ha ett intresse för att ta hand om djuren för det är verkligen ett året runt-jobb. Det är ett sällskap även om det inte är som att ha hund, speciellt inte när man har såhär många. Men skaffar man bara några stycken så blir det ju personligheter som präglas på en, säger Charlotte.

– Det är också ganska enkla djur att ha hand om egentligen i jämförelse med exempelvis nötkreatur, fyller Morgan i.

– Storleksmässigt är de enklare att hantera men man behöver ju också ha bra förutsättningar för bete och ha plats för fåren.

Mathilda Alveflo

Text

mathilda.alveflo@ut.se

Lammen på gården föds svarta och får mer gråaktig ull när de växer upp.

Charlotte och Morgan Svensson menar att fåren är relativt enkla djur att ta hand om. FOTO: MATHILDA ALVEFLO

Fåglarna flockas hos Peder – trots den kalla vintern

DALUM

Den långa kalla vintern tog död på många vårfåglar – men hemma hos Peder i Dalum frodas fåglarna året om. – Det är trevligt när de flyger här och sitter och sjunger.

et riskerar att bli tyst i skogarna i vår. Det säger journalisten och ornitologen Niklas Aronsson i en intervju med Göteborgs-Posten. Årets långa och kalla vinter har nämligen gått hårt åt en del fågelarter som valde att övervintra i Sverige. Enligt GP, som hänvisar till inrapporteringar i Artportalen, verkar närmare 90 procent av alla övervintrande gärdsmygare ha strukit med i vinter. Första veckan i januari rapporterades närmre 2 400 gärdsmygare. Sista veckan i februari rapporterades endast 251 stycken. – Om vi utgår från att folks benägenhet att rapportera är lika stor hela året kan vi ändå dra slutsatsen att gärdsmygarna har minskat kraftigt i antal, säger Niklas Aronsson till GP.

När Peder Lundgren blev pensionär hittade han tillbaka till fotograferandet. Nu tar han främst bilder på fåglar från sitt gömställe i trädgården i Dalum. FOTO: MATHILDA ALVEFLO

Även bland rödhakarna, gråhägrarna, morkullorna och kungsfåglarna ser det dystert ut.

– Den enda rimliga förklaringen är att fåglarna har dött, säger Niklas Aronsson.

I Dalum har förhoppningsvis fler fåglar överlevt in på vårkanten. Hemma hos fågelentusiasten och fotografen Peder Lundgren kan fåglarna hitta mat och husrum från hösten till våren – men också fångas av Peders kameralins.

– Många börjar mata fåglarna först när snön kommer men det är viktigt att börja redan på hösten så fåglarna hinner bygga upp lite hull inför vintern, säger han.

Peder föddes i Göteborg och arbetade först som pressfotograf. Efter att ha ägnat sig åt det i Sörmland och Göteborg bytte han bana och blev säljare. 2018 flyttade han till Ulricehamn och för ett år sedan slog han sig ner i Dalum. Där har han hittat en plats där naturen är nära och fågellivet rikt.

Som pensionär har han även återupptagit sitt intresse för fotografi och just fåglar är ett favoritobjekt att fota.

Småfåglar

som

Peder

har

fotograferat:

– Min far var intresserad av fåglar och när en fågel sjöng kunde han stanna upp och säga ”hör du? Det är svartvita flugsnappare”. Då fick man titta sig omkring tills man såg den. Den vägen fick jag lära mig lite sedan har jag lärt mig undan för undan. Men tar jag en bild på en okänd fågel går jag in och bildsöker på Google och kollar vad det är för någon.

I trädgården har Peder både satt upp fågelholkar och byggt en matstation. I en större gren har han gjort en skåra där han kan hälla fröer och nötter till fåglarna. Framför matstationen står ett tält uppsatt. När vädret tillåter tillbringar han någon timme eller två i tältet med kameralinsen riktad mot matstationen.

– Det gäller att ha tålamod, men det är också det som är tjusningen. Det viktiga är att bilden blir skarp och att det händer något. Antingen att fågeln flyger eller äter eller sitter och fightas med en granne. Det ska vara lite ”happening”.

Bland alla fåglar som besöker trädgården har Peder några favoriter.

fyller på

– Blåmesen är en riktig tuffing. Liten men orädd och väldigt färggrann.

Men jag gillar också rödhake och bergfink.

Hur mycket pengar lägger du på fågelmat?

– Det behöver vi inte prata om, säger Peder och skrattar.

– Senaste beställningen var på 70 kilo med olika fröer och havregryn. Men det är min hobby så det får kosta några kronor, säger han.

För att fota större fåglar tar han sig ner till Ätran som rinner genom dalen bakom huset.

– Då sätter jag upp ett annat lite mindre gömsle och fotograferar änder och gäss.

Utöver fåglar fotograferar han även andra djur, som älgar och rådjur. Då tar han tältet med sig ut i naturen. Det kan bli många timmars gäckande och att få napp är ingenting han tar för givet.

Senaste beställningen var på 70 kilo med olika fröer och havregryn. Men det är min hobby så det får kosta några kronor. ”

Peder Lundgren

– Det är inte alltid det kommer ett rådjur och då får man packa ihop och åka hem. Men ibland kommer de och då gäller det att vara så tyst som möjligt för de har en otroligt god hörsel. Då får man sitta still. Trots många år bakom kameran har Peder fortfarande drömmar kvar.

– Jag skulle gärna vilja fotografera rovfåglar men det kräver ett annat tålamod och lite tur.

Inne i Peders hus pryds väggarna av fotografier han själv tagit genom åren.

Det är allt från foton från sin tid som pressfotograf men också på rådjur och självklart även fåglar. Han säljer inte bilder men delar gärna med sig av naturupplevelserna.

Bland annat genom att posta bilder i en lokal facebookgrupp.

– Jag började lägga ut en och annan bild och många tyckte det var roligt. Då blev jag sugen på att lägga ut fler. Du har inte funderat på att ställa ut?

– Kanske att jag skulle göra det. Jag är inte ute efter någon ära men det är kul att dela med sig av det vackra i naturen.

Mathilda Alveflo Text

mathilda.alveflo@ut.se

Fakta: Då kommer flyttfåglarna tillbaka till Sverige

Fåglarna som börjar anlända till Sverige i mars: Alfågel, bergfink, bofink, brun kärrhök, ejder, enkelbeckasin, grågås, gråhäger, knipa, kricka, morkulla, ormvråk, ringduva, rödhake, silltrut, skogsduva, skäggdopping, sparvhök, stare, storlom, storspov, strandskata, större strandpipare, sånglärka, sångsvan, taltrast, tofsvipa, tornfalk, trana, trädlärka, ängspiplärka

Fåglarna som börjar anlända till Sverige i april: Backsvala, brushane, buskskvätta , drillsnäppa, fiskgjuse, fisktärna, gransångare, grönbena, grönsångare, gulärla, hussvala, kärrsnäppa, ladusvala, lövsångare, rödbena, rödstjärt, rörhöna, silvertärna, smålom, stenskvätta, storskarv, storskrake, svarthakedopping, svartvit flugsnappare, sädesärla, trädpiplärka

Fåglarna som börjar anlända till Sverige i maj: Bivråk, blåhake, grå flugsnappare, gök, kärrsångare, näktergal, rosenfink, rörsångare, svarthätta, sävsångare, tornseglare, trädgårdssångare, törnskata, törnsångare, ärtsångare

Källa: Naturhistoriska riksmuseet

Peder

med frön och nötter till fåglarna i matstationen.

Han har också satt upp lite matstationer i ett buskage.

BLÅMES

STENKNÄCK

TALLTITA

RÖDHAKE

KOLTRAST

”Det finns flera positiva aspekter på biokol. Det är bra för miljön, det ger förutsättningar till bra affärer och så är det spännande”, säger Erik Öhlund.

Biokol: Från avfall till bördig jord

• Biokol framställs genom att organiskt material, exempelvis ved, trädgårdsrester eller matavfall, upphettas till typiskt mellan 300 och 800 °C i en ugn utan tillförsel av syre.

• Den fasta återstoden kallas för träkol eller biokol om avsikten är användning som kombinerar långsiktig kolinlagring och användning som jordförbättringsmedel. Processen kallas pyrolys, och den begränsade syretillgången skiljer pyrolys från vanlig förbränning med fri syretillförsel.

• Biokol kan öka markens bördighet, särskilt vid varmt klimat och vid jordar med lågt pHvärde, öka jordbrukets produktivitet och ge skydd mot vissa blad- och jordburna sjukdomar.

• Då den är porös bidrar biokol till mikrolivet i jorden vilket gör att det ofta växer bättre.

FOTO: PERNILLA RUDENWALL

Träflis torkas innan det tas in i ugnen för rostning.

Strukturen är väldigt lik vanlig grillkol.

Klimatförbättrade betongelement från Tranemo!

Fabriken satsar på försäljning av biokol till trädgårdsodlare

ULRICEHAMN

Senare i år startar fabriksförsäljning av biokol till privatpersoner, som vill få fart på sin odling hemma på täppan.

– Dels ger det bra för-utsättningar för trädgårdsodlarna, dels ger vår försäljning uppmärksamhet åt produkten, säger Erik Öhlund, som driver biokolfabriken i Ulricehamn.

Anläggningen, som Erik Öhlund etablerat på industriområdet Rönnåsen, är i en ständig utvecklingsfas, allt sedan starten för tre år sedan. Då UT hälsar på, bjuder Erik Öhlund på en kort rundvandring. På baksidan ligger skogsråvara av sämre kvalitet som inte kan säljas vidare till traditionell användning. I stället flisas det sönder och avfuktas, innan det förs in i pyrolysugnen.

I en temperatur på upp emot 800 grader, rostas materialet till biokol.

– Det är en produkt som inte bryts ner, och inte innehåller någon näring. Däremot fungerar den som jordförbättringsmedel genom sin struktur, säger Erik Öhlund.

Biokol ger goda förutsättningar för mikroliv i jorden, det minskar behovet av att vattna vid torka och ger

Jordförbättring med biokol påverkar odlingen.

dessutom jorden en struktur som gagnar odling, berättar han.

Försäljning till privatpersoner sker i dag via återförsäljare som vänder sig till trädgårdsodlare. Men tanken är att starta fabriksförsäljning senare i år.

– Det är vad vi siktar på. Då ska vanliga trädgårdsodlare kunna köpa biokol i behändiga förpackningar. De får bra förutsättningar till sin odling, men det är också ett sätt för oss att öka kännedomen om produkten, säger Erik Öhlund.

Jordförbättring är bara ett av många användningsområden. Biokol har även funktionen av filter, som kan nyttjas inom flera olika områden, berättar Erik Öhlund.

– Vi säljer till kärnkraftverk, där det används för att rena mark som förorenats

av PFAS, till följd av de brandövningar som hålls i området. Biokol fångar upp PFAS. Vi kan återföra biokolen till rostning, där den höga temperaturen gör att det bryts ner, säger Erik Öhlund.

Rening av förorenad mark är något som även diskuteras med vissa kommuner, som har behov av detta, enligt Erik Öhlund.

– Våra två pannor här i Ulricehamn svarar för cirka 25-30 procent av den svenska marknaden. Men skulle efterfrågan öka, exempelvis om fler kommuner och större företag vill använda biokol för rening, filtrering eller jordförbättring av allmänna grönyotor, så är jag öppen för att utveckla och utöka verksamheten, säger Erik Öhlund.

Christer Seldevall christer.seldevall@ut.se