Issuu

Jord Skog

LÄS MER HÄR!

10 Jord & Skog

SMP Torsdag 24 september 2026

Nils Johansson är uppvuxen på en mindre mjölkgård utanför Växjö. I stället för att lägga ner ville han satsa – på får. FOTO: LARS-GÖRAN RYDQVIST

Investera i din skogs tillväxt Du kan i högsta grad påverka värdet på din skog. Redan från början. Vi har fokus på plantkvalitet, hög tillväxt och erbjuder ett brett sortiment av olika trädslag. Hitta din lokala kundansvarige på skogsplantor.se

Jord & Skog 11

SMP Torsdag 24 september 2026

Satsningen gör Nils till landets största lammproducent VÄXJÖ KOMMUN Fler vill äta svenskt lammkött. 33-årige Nils Johansson i Tveta är redo att leverera. Nästa år siktar han på 2 500 lamm, med det blir han landets största producent. – Man har fått en del uppmärksamhet.

Den breda mittgången i det nya stallet leder rakt in i det gamla. De flesta tackorna är korsningar mellan finull och dorset och baggarna texel. En fårklippare ger lite rabatt för att få ta hand om ullen. ”Allting tas tillvara, men det är ingenting som vi tjänar pengar på”, säger Nils Johansson.

ara en fjärdedel av lammköttet som vi äter kommer från svenska djur. Många fårbönder håller mindre besättningar i äldre gårdsbyggnader. – Det är en omogen bransch. Det behöver göras mycket inom lammproduktionen för att den ska växa. Det behövs en ökad grad av professionalism framför allt, säger Nils Johansson. När Smålandsposten besökte honom för drygt sex år sedan hade första stallet nyligen blivit klart. Där skulle han ha 700 tackor, föda upp 1 200 lamm om året och jobba mer eller mindre ensam. Han berättade att han tidigare hade haft ett 30-tal får på hobbynivå på föräldragården Tveta Erlandsgård. – Jag köpte en vallhund när jag var i tioårsåldern. Sedan köpte jag några tackor till den. Det blev roligare med tackorna än med vallhunden och så bar det av på den vägen, förklarade han. Efter studier på Lantbruksuniversitetet i Alnarp och noggrann planering bestämde han sig för att bli fårbonde på allvar. – Jag är uppvuxen på en mindre mjölkgård där farsan hade en tjugokorsbesättning. Tanken var väl som med många andra sådana gårdar att den skulle läggas ner, men jag ville satsa. Så det har blivit tvärtom i stället, säger han nu. Det nya stallet är 90 meter långt och 30 meter brett. Lite större än det första, med bredare mittgång, fler ätplatser och vattenkoppar. Totalt blir det utrymme för 1500 lammande tackor och ett 60-tal baggar. Målet är att ökad omsättning ska ge bättre lönsamhet. – Det finns inte så mycket storskalig lammproduktion i Sverige så det är många som hör av sig och kommer hit på studiebesök. Det är inte så stort företag egentligen, vi är två heltidstjänster, men det är många som upplever det som väldigt stort. Tio miljoner kronor kostade den nya satsningen. Stallet är byggt utan stolpar för att det ska

Genom utökningen har han råd med en anställd vilket ger en jämnare arbetsbelastning. Föräldrarna Caroline Sand och Mats Johansson hjälper fortfarande till när det behövs, liksom sambon Stina Larsson.

Nils Johansson har utrymme att bygga fler stall. Just nu är han nöjd med två, vilket gör honom till störst i landet. ”Vi får se på om någon ska bräcka mig i framtiden.”

vara enkelt att ändra planlösning och använda det till andra djur eller till exempel lager. – Jag har tänkt på framtiden och alternativvärden om jag inte vill fortsätta med lantbruket. Man kan se det som en långsiktig investering. När konsumenternas efterfrågan ökar växer svensk lammproduktion nu för första gången på flera år. – Det finns absolut stor potential i branschen. Det är inga problem att dubbla produktionen i landet. Det skulle bara vara positivt ur marknadsföringssynpunkt. I dag kan slakterierna inte driva kampanj för att det inte finns tillräckligt mycket råvara. Nils har hunnit skicka nästan alla årets lamm till KLS i Kalmar. De flesta övriga djuren är fortfarande ute på bete. Han brukar 200 hektar åkeroch betesmark i Tveta och andra byar norr om Växjö. Det är lugnt i det nya stallet. I några fållor har tackorna fått sällskap av baggar för betäckning. De ger ifrån sig några bäande läten ibland, men lusten har ännu inte riktigt infunnit sig i halmbädden. Nils förklarar att nycklarna till framgång är att producera många lamm per tacka och att få dem att växa till höga slaktvikter. För det behövs bra foder och god stallmiljö. Då minskar också risken för olika smittor. – Det handlar om att orka hela vägen och vara noggrann.

Nästan alla djur är födda på gården, bara några få baggar är inköpta. Nils genomför den stora utökningen genom att skicka färre djur till slakt under en period. Bakom det nya stallet går en flock lamm som sparats för rekrytering. De tittar försiktigt nyfikna på besökarna. Nästa år ska de få egna lamm. Från hagen sluttar det ner mot den stora planen. Nils Johansson blickar ut över vyn. – Vi har asfalterat runt stallen och fram till gödselplattan så att alla ytor man kör på varje dag ska vara rena och fina. Vi har nästan obegränsat med yta att ha grejor på. Om vi vill bygga fler stall i framtiden har vi plats för det också. Men just nu är han nöjd med att kunna ta det lite lugnare efter att ha rott det stora byggprojektet i land. – Det var väl också det som var drivkraften, att jobba lite mindre och tjäna lite mer. Johan Persson Text johan.persson@smp.se

Lars-Göran Rydqvist Foto lars-goran.rydqvist@smp.se

Ökad slakt när priserna stiger

• Det slaktades 14 300 får och lamm under juni

2026. Den totala slaktvikten var 330 ton. I förhållande till juni 2025 ökade slaktvikten med mer än fyra procent. Lammpriserna i Sverige har stigit successivt de senaste fem åren. Våren 2026 fick lammproducenter en bra bit över 100 kronor per kilo i snitt på sin avräkning. Källa: Jordbruksverket

•

NYVAB’s Skogsekipage med Yamaha 700 Grizzly • Fast monterad vinsch fram • Hasplåtsats • Variatorkit, växlar ner maskinen 10% för mjukare gång

NYVABS’s timmervagn med kran och radiostyrd vinsch

• Teleskopiskt stödben • Stödfot-Timmersax • Klass 3 godkänd låskätting med hänglås • Griper ATV – mönstrade kedjor runt om maskinen • Fulltankad

150.000:- exkl moms med terrängregistrerad maskin 158.000:- exkl moms med traktorregistrerad maskin Captain 263 med Kranman T1850 Pro

• Motor: Mitsubishi 3-cylindrig, 26hk • Växellåda 9F+3B • PTO/Kraftuttag: 540/1000 rpm • Lyftkapacitet: 650 kg • Hydraulik: 3-punktslyft KAT I • Avgasrening: Steg V • Transmission: 4 WD • Servostyrning • Differentialspärr • Jordbruksdrag • Ett dubbelverkande uttag för hydraulik

Kranman T1850 Pro

• Kran KX30 • Hydraulisk Vinsch, radiostyrd • Flerspaks ventilpaket • Krandämpare • Beslysning 2x15W • Hjul 300/65-12 • Ramstyrning • 3 bankpar inkl, stakar • Fallplåt

Överlåta gården? 299.000:- exkl moms

Tel 0476-521 35 • www.nyvab.se Delaryvägen 5, Älmhult

Värdering, försäljning, generationsskifte och upplösning av samägande. Välkommen! Ulf Brogren | Reg. fastighetsmäklare 072-731 41 00 | ulf.brogren@areal.se

Carl Westling | Reg. fastighetsmäklare 073-027 85 70 | carl.westling@areal.se

12 Jord & Skog

SMP Torsdag 24 september 2026

Från Bonde söker fru till prisad nötköttsföretagare VITTARYD Han blev känd genom att delta i Bonde söker fru. Nu uppmärksammas Dennis Andersson som årets nötköttsproducent i länet. – Jag hoppas vara en förebild för andra.

illsammans med sin storebror Pierre driver Dennis Toftaholms lantbruk mellan sjöarna Vidöstern och Flåren i västra länsdelen. Med 165 dikor föder de upp kalvar hela vägen till slakt. – Grundfilosofin i vårt lantbruk är att ta vara på naturbeten. Vi är både köttproducenter och naturvårdare. Vi använder nötkreaturen för att sköta naturreservat och andra naturbeten.

Toftaholms nötkreatur på bete. FOTO: AMELIA BOLMVALL

Är det dags att sälja gården? Vi hjälper dig med en värdering och information om de olika delmomenten i försäljningsprocessen. Det är mycket att tänka på, vare sig du vill överlåta gården till någon i familjen eller om du vill sälja på den öppna marknaden.

Brist på nötkött har lett till höjda priser. På Toftaholms gård ser de möjlighet att utöka produktionen. – Vi hoppas bygga framöver för att få fler platser. Vi kan också få mer betesmark på arealen som vi äger. Men det är en trög produktion. Om vi ökar med djur genom att behålla fler då minskar mängden kött som vi levererar nu. Sedan tar det ett par år innan ökningen märks på leveranserna. Dennis Andersson fann aldrig kärleken i det omta-

H Ä L G E AV L A R S M O R T I M E R © Egmont

Kronobergs nötköttsproducenter har tillsammans med LRF utsett pristagaren:

”Med ett stort engagemang för både djur, natur och företagande är han en förebild för framtidens nötköttsföretagare”, står det i motiveringen. – Det är kul att få lite kredd för det man sysslar med, tycker han. När föräldrarna Gösta och Lisbeth Andersson började driva gården för 30 år sedan hade en stor del av de gamla betesmarkerna vuxit igen. Sedan dess har både de och sönerna arbetat hårt med att restaurera markerna. – Vi har tagit fram otroligt stora arealer betesmarker, säger 33-årige Dennis. I dag brukar de 450 hek-

tar bete och 250 hektar åker. Får ni betalt för naturvården? – Vi söker miljöersättningar för betesmarkerna så på det sättet får vi betalt. Men vi anser att det egentligen är ett konsumentstöd, för att kunna hålla nere priserna på maten.

Några av de många frågor du kan ställas inför är: Vad är skogen värd? Ska enbart delar av fastigheten säljas? Hur stor blir skatten? Att sälja din gård är förmodligen en av de ekonomiskt viktigaste affärerna du gör, en gårdsförsäljning kräver kunskap om skog, juridik, ekonomi, skatter, marknadsföring och säljteknik. Även den mest intresserade och kunnige skogsägaren gör därför klokt i att ta hjälp av oss fastighetsmäklare i denna affär.

TRICO

Välkommen att höra av dig till oss! Peter 070-514 49 10 Jonas 070-514 46 33

Mot

lansfast.se/vaxjo

VILTSKADOR

Vi stödjer och är medlemmar av FSC. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

Tel. 070-340 32 01 | 073-980 06 36 info@organox.se | www.organox.se

Jord & Skog 13

SMP Torsdag 24 september 2026

• Vi utför alla slags grävtjänster • Säljer jord & grusmaterial, även siktad kompostjord • Buskröjning och högröjning längs skogsvägar

Välkomna att kontakta oss!

Trehörna Entreprenad AB 072-326 33 93, 076-795 50 24 jacobgustafsson99@gmail.com

Stefans Entreprenad Dennis Andersson är årets nötköttsproducent i länet. Här tillsammans med hustrun Amelia Bolmvall som driver gårdsbutiken där en del av köttet säljs. FOTO: LENA GUNNARSSON

• Gräv- och planeringsarbete • Skogsdiken • Kantklippning av vägar

lade tv-programmet för nio år sedan. Men det dröjde inte länge innan han träffade Amelia Bolmvall. De har gift sig och fått två barn tillsammans. Amelia ansvarar för gårdsbutiken där en del av köttet från de egna djuren

säljs. De är korsningar av köttraserna Angus och Hereford. – Det är ett viktigt sätt att komma nära konsumenten och visa vad gården erbjuder. Det kommer också studiebesök från skolor. Det är viktigt att visa hur ett

svenskt lantbruk fungerar. Dennis Andersson tvekade aldrig att ta över gården efter föräldrarna. – Jag har vuxit upp i traktorn och bland djuren. Det är inte helt enkelt att starta ett lantbruk. Om man får möjligheten vill man ta den.

Marken i skogen kan påverka klimatet mer än träden

Många skogar med torvmark dikades för länge sedan. I dag vet vi att de kan bidra till utsläpp av växthusgaser. Återvätning – att höja vattennivån – minskar dessa utsläpp. Det är också bra för skogens växt- och djurliv. Vi hjälper gärna till att ta reda på om du har torvmark som passar att återväta. Du kan få ersättning och vi står för kostnaderna. Ring 010-172 10 00 eller läs mer på vår hemsida. skogsstyrelsen.se/atervatning

Jag hoppas att vi får fler unga som börjar i branschen, säger Dennis som nyligen bytte efternamn till Bolmvall. Johan Persson johan.persson@smp.se

• Allt inom avlopp och dränering

Mobiltfn

070-528 05 39

Du är väl medlem? LRF står upp för äganderätten, hela vägen från din kommun till Bryssel!

Stina Kristiansson, lantbrukare Moheda

Scanna QR-koden & bli medlem! 800 kr på Granngården! (Kampanj giltig tom 31 december 2026)

14 Jord & Skog

SMP Torsdag 24 september 2026

Bröderna Martin, Emil och Erik Törnqvist är uppvuxna på gården i Svartshult. FOTO: LARS-GÖRAN RYDQVIST

Brödernas vägval – en framtid i pappas fotspår ÄLGHULT

För 67-årige Ingvald Törnqvist var det självklart att ta över gården i Svartshult efter sin far. Nu har han byggt ett dikostall för att förbereda för sina söner att axla ansvaret, men de tvekar om hur det ska gå till. – Det är så mycket pengar och stora fastigheter det handlar om, säger äldste sonen Erik.

id tegelväggen växer en buske med röda rosor. Den gav Christina Törnqvist sin man Ingvald i födelsedagspresent en gång. – Hon sa att jag skulle sätta den här vid ladugården, ”för där är du mest”. Ladugården bär fortfarande på lukten av alla kor som genom åren tuggat foder, lämnat spillning och mjölk. Sedan förra våren är det tomt i båsen och bara rälsen påminner om var mjölkmaskinerna drogs fram. – Man fick hänga mjölkmaskiner på varje ko så det var ganska mycket upp och ner hela tiden. Det är slitsamt för kroppen så det saknar man inte, förklarar yngste sonen Martin.

Det är friare med den här verksamheten. Man behöver inte gå upp så tidigt. Det blir också väldigt luftigt och bra miljö för både djuren och personalen.

Förra våren skickades de sista mjölkkorna till slakt och avslutade en lång tradition på gården utanför Älghult. 1957 när Ingvalds föräldrar

Christina Törnqvist

”

Börje och Gunvor tog över hade de 14 mjölkkor. – Då var de med i Hohults mejeri i Alstermo. Det var 90 leverantörer som lämnade sin mjölk dit. Nu är det bara tre kvar i Älghults socken, berättar Ingvald. Han har varit med och byggt om ladugården flera gånger och till slut hade de 48 mjölkkor, men för att kunna fortsätta hade de behövt bygga helt nytt. Då valde de att satsa på dikor i stället. – Vi kände att det passade bättre för förutsättningarna, säger Martin. – Det är för lite att beta runt omkring, fyller Ingvald i. I Uppvidinge finns många små tegar mellan större skogsområden. På Svartshult brukar de 180 hektar skog, 130 hektar åker- och betesmark. De arrenderar åker och bete av 12 gårdar. Det är inte de bördigaste bygderna. En gång grävde ett skånskt företag ner elka-

Jord & Skog 15

SMP Torsdag 24 september 2026

blar på fastigheten. När de fyllde igen blandade de ihop allt, de tyckte inte att det var lönt att separera den lilla mängden matjord. – Jag brukar säga att det är det tunna matjords lagret vi har levt på i alla åren, berättar Ingvald. Precis som många aktiva lantbrukare har han och hustrun Christina uppnått pensionsålder. Sönerna Emil, 36, och Martin, 30, jobbar också på gården medan Erik, 38, är byggnadsarbetare och hjälper till på lediga stunder. Nu visar de upp vad de ska leva på i fortsätt ningen. Ett nytt stall i röd korrugerad plåt med plats för 70 dikor och deras avkommor. Dess utom kalvningsboxar och en djupströbädd. Det är högt i tak och öppet mot foderbordet där det är lätt att komma till och fylla på med ensilage och kraftfoder. – Det är friare med den här verksamheten. Man behöver inte gå upp så tidigt. Det blir ock så väldigt luftigt och bra miljö för både djuren och personalen, säger Christina Törnqvist som jobbat borta i alla år samtidigt som hon skött sysslor på gården. Drygt fem miljoner kronor kostade stallet, minus en miljon i investeringsstöd, plus eget arbete. De fixade själva gjutningen med hjälp av en lokal byggare och monterade inredningen. – Det tog ett halvår att bygga. Vi var med del vis tre man och Erik tog tjänstledigt i tre veckor för att jobba här. Vi skötte gården med, men det gick bra, säger Ingvald. Omställningen till köttproduktion pågår fort farande. De har fyllt på besättningen med kött raser som Hereford, Simmenthal, Charolais och Angus. Men det tar flera år för en kalv att ut vecklas till ko och hennes avkomma att bli slakt mogen.

1. Den gamla ladugården från 1940 bär spår från många års användning. Martin Törnqvist saknar inte den slitsamma mjölkningen. 2. Martin, Erik, Ingvald, Emil och Christina Törnqvist ser en styrka i att hela familjen är engagerad i lantbruket. De tycker att det nya stallet blivit ett lyft. 3. Kor och tjurkalvar på bete. Målet är att årligen skicka 50 djur till slakt och sälja 20 till andra lantbruk för vidare uppfödning. 4. Ingvald Törnqvist var 31 år när han tog över gården efter sin far. Nu är han 67 och redo att lämna över till sina söner.

– Booo, ropar Ingvald. – Muuu, svarar en av korna som går i den när maste beteshagen tillsammans med sina tjur kalvar som föddes i början av året. – De förstfödda kalvarna gosade man med mest, så de är ganska tama. Sedan är det några som har kalvat ute och de blir lite mer vilda, be rättar Martin som jobbar mest med djuren. Ingvald Törnqvist var 31 år när han tog över ansvaret för gården efter sin far. På den tiden var det ingen större diskussion, särskilt som han var den ende sonen. – Det är roligt att driva något eget och utveck la. Det har varit bra, men det har varit mycket arbete. I början var det kämpigt. Vi hade inte så hög produktion då. Med tanke på att hans farfars far startade verk samheten på en gård i grannbyn kan sönerna bli femte generationen som tar över. – Vi tänkte på det för några år sedan, men vi tyckte att det var bättre att bygga det nya stallet först. Det är inte så lätt att ta över gården och sedan bygga med en gång, säger Ingvald. Alla sönerna har jobbat på annat håll, men på gården kan de få större variation och flexibilitet. De bor i närheten. – Jag jobbade lite på morgonen, sedan åkte jag hem och åt frukost och skjutsade till försko lan. Sedan kan jag jobba lite till, åka hem och äta lunch och så hämta dem på förskolan igen, berättar Emil som är far till Bob, fyra, Ture, två, och Vilton, tre månader. Men att ta över en gård är ett beslut som på verkar hela livet. Fastigheterna är ofta högt vär derade i förhållande till avkastningen. – Det är svårt för många unga idag. Gårdarna är så högt värderade och det är bundna pengar.

Man kan inte jämföra med att ha ett hus som man kan sälja. Det här är mycket större. Nu vet vi inte riktigt hur det fungerar med den nya verk samheten heller, säger Christina. – Även om det är roligt att vara egen och job ba för sig själv är det viktigt att känna att man får ersättning för det. För det är så mycket ar bete som behövs hela tiden, resonerar hon. De gläds åt att priset på nötkött varit högt de senaste åren. Beredskapsfrågan har visat hur viktigt det svenska lantbruket är för vår försörj ning. Ingvald Törnqvist är engagerad i LRF och tycker att staten borde ge lånegarantier för att under lätta för unga att ta över. – Vi får väl göra det nu. Det är nästa projekt. Vi ser positivt på framtiden som bönder, säger Martin Törnqvist. Medelåldern för svenska bönder är runt 60 år. Man kan undra varför den är så hög. – Det är roligt att hålla på och svårt att sluta, svarar Ingvald Törnqvist. – De vet inget annat sätt att leva, säger Chris tina Törnqvist.

Johan Persson Text johan.persson@smp.se

Lars-Göran Rydqvist Foto lars-goran.rydqvist@smp.se

16 Jord & Skog

SMP Torsdag 24 september 2026

Bjuder på småländsk mat Det lokala skogsföretaget - en långsiktig partner Skogliga tjänster för ett ekonomiskt och hållbart skogsbruk

VÄXJÖ Ia Ahlsgård har förvandlat residenset till ett skyltfönster för småländsk mat. Smålands och Ölands gastronomiska akademi uppmärksammar hennes insatser. – Om jag kan hjälpa en enda leverantör härifrån genom att lyfta deras råvaror, då blir jag väldigt glad.

ronomiska akademien fångat hennes ambitioner väl i sin motivering: ”Med stort kunnande och genuin omsorg låter Ia Ahlsgård den småländska maten ta plats i en av offentlighetens finaste miljöer – Residenset i Kronoberg. Genom mat från grunden, lokala råvaror och gediget mathantverk skapar hon måltider som visar upp det bästa av Småland där människor från när och fjärran möts.”

På Residenset jobbar hon mer ensam och får ofta ta upp telefonen om hon behöver någon att bolla med. – Jag får väldigt fria händer. Jag har min egen matfilosofi och den är inte att laga mat på de dyraste råvarorna utan att laga efter säsong. Och så mycket som möjligt från Småland där vi står. Hon tycker att den gast-

Prisceremonin ägde rum i samband med Mat 2026. För att hitta råvarorna som hon söker har Ia Ahlsgård kontakt med alla från större grossister till mindre producenter. Bland annat örter och frukt hämtar hon från Residensets egen trädgård. – Det är klart svårare på vinterhalvåret, men precis som alla andra kan vi äta mer rotfrukter. Sedan kan man alltid lagra råvarorna på olika sätt. Man kan konservera, sylta, safta, frysa sin. Just nu är det jättemycket svamp i skogen, den kan man torka och frysa.

snart sex år har hon varit husföreståndare på residenset vid Stortorget i Växjö. Innan dess hade hon en lång yrkeskarriär inom restaurangbranschen som bland annat gick via Stadshotellet i Växjö, Operakällaren i Stockholm och sedan en lång sejour på PM & Vänner.

Kontakta oss för värdefull rådgivning! www.ata.nu

Bota typ 1-diabetes nu

MINNESGÅVA

Barndiabetesfonden.se/minnesgava Telefon: 013-10 56 90 • Pg: 90 00 59-7

Har ni skog?

Råvarorna kommer till användning för den långa raden av sittningar som äger rum på Residenset. Aktuellt i kalendern är Linnéakademiens höstsammankomst, Ambassadörer mot våld, introduktion för nyanställda på länsstyrelsen, viltförvaltningsdelegationen och Kugghjulsgalan. – Min drivkraft är så klart att ha nöjda gäster varje dag. Kan jag vara en inspirationskälla för någon så är det jätteroligt. Länsstyrelsens uppdrag ligger i att lyfta det lokala. Vi var värd för matrundan. Om jag då kan plocka in en olja från Ljungby eller en kål från Gårdsby är det plus i kanten. Har du någon lokal favoritråvara? – Oj, vad svårt. Vår gös är en favoritråvara, det får jag säga. Fisk över lag är trevligt. Jag älskar att lägga in sill och att göra julbord. Nej, men det är ju ganska mycket.

Johan Persson johan.persson@smp.se

www.sundins-skogsplantor.se

ÅRYD- DIN LOKALA PLANTTERMINAL

Vi har kunskapen och resurserna. Professionell gallring Skotning Slutavverkning Skogsvård

Braås Lenhovda

Alvesta

BESTÄLL VÅRENS PLANTOR NU!

Växjö

ÅRYD Lessebo

Väckelsång

Ombud för Sundins Skogsplantor i östra Kronoberg

FRÅGA DOKTORN! 0706-87 22 23 www.drskog.se

Vi utför • slutavverkning • gallring • ﬂisning • markberedning • energigallring • hag- och betesmarkshuggning Med kunnig och kompetent personal och lång erfarenhet har företaget som mål att alltid göra kunden nöjd. Verksamheten bedrivs i hela Blekinge och södra Småland. Vi är certifierade enligt PEFC, för ett hållbart skogsbruk

BENGT-ÅKE PERSSONS SKOGSENTREPRENAD AB 0705-27 83 00 • www.skogsent.se • bengt-ake@skogsent.se

Manuella arbeten och maskintransporter

Vi köper gärna Flis & grot Ring för kostnadsberäkning 070- 53 33 469

I 35 år har vi funnits där när ingen annan gjort det. Nu behöver vi din hjälp för att kunna fortsätta i 35 år till. Ge en gåva till vår födelsedagsinsamling – och gör vård möjlig för de som behöver den mest. Swisha valfri födelsedagsgåva över 35 kr på 900 10 90 och skriv Grattis 35 som meddelande. Läs gärna mer om vårt arbete på lakareivarlden.se där du kan bli medlem eller anmäla dig som volontär.

Jord & Skog 17

SMP Torsdag 24 september 2026

– Ia prisas för sin insats

Skogsplantor för alla behov 40 års erfarenhet - 35 Kraftiga plantor Plantagematerial

Vi utför planteringsuppdrag med garanti!

Diplomet hänger i köket på residenset.

”Med stort kunnande och genuin omsorg låter Ia Ahlsgård den småländska maten ta plats i en av offentlighetens finaste miljöer – Residenset i Kronoberg.” Ia Ahlsgård plockar färska päron från residensets trädgård. FOTO: JONAS ENGMAN

HALVSIDA 248×178

Tel 0476 - 620 00 info@sydplantor.se www.sydplantor.se

Ur gastronomiska akademiens motivering till priset

HALVSIDA 248×178

ALLT DU BEHÖVER KLARA. FÄRDIGA. PROVKÖR. Nu är den här – uppgraderade Isuzu D-Max med helt ny drivlina och ökat vridmoment. Måste absolut provköras. 8-växlad automatlåda – 2.2 liters turbodiesel – 400 Nm vid 1600–2400v/min.

MED MILJÖALTERNATIVET CNG

SKATT 1.306:– /ÅR*

SKATT 4.268:– /ÅR

MED MILJÖALT ERNATIVET CNG *

ISUZU D-MAX DOUBLE CAB XRM fr.

469.900:– exkl. moms

KAPACITET ATT PRESTERA

3,5 ton dragvikt och upp till 1,1 ton lastvikt

ROBUST & PÅLITLIG

Marknadens kraftigaste rambygge, 8 tvärbalkar

OMFATTANDE S

som standard och 5

ISUZU ISUZUORT KALMAR

ISUZU VÄXJÖ Trångsundsvägen 20 Ljungadalsgatan 1 Adress 1, 070-123 45 Mån–Fre 9–18, Lör9-18, 10–15, 11–15Sön 11–15 Mån–Fre LörSön 10–15, 020-10 57 00, www.liljasbil.se www.hemsida.se

LOGOTYP

CNG-paketet gör det möjligt för dig att tanka och köra på biogas tillsammans med konventionell diesel eller *HVO100. CNG-paketet 39.900 kr exkl. moms, och utrustning. Med CNG-paketet blirkostar vägtrafikskatten 1.306 kr/år oavsett (Doublemodell Cab, Automat) CNG-paketet kostar 49.900 kr, oavsett modell och utrustning. Bränslefö Bränsleförbr. blandad körning 9,0 l/100 km, CO2 bl. körn. 236 g/km, utan konvertering (WLTP). Bilen på bildenBilen är extrautrustad. på bilden är extrautrustad.

18 Jord & Skog

SMP Torsdag 24 september 2026

Lövträden i de svenska skogarna är en dåligt utnyttjad resurs. Den mesta björken kommer upp av sig själv, men hamnar sällan hos sågverken. FOTO: JONAS ENGMAN

De vill satsa på lövträd – för klimatet och ekonomins skull VÄXJÖ

Allt fler lövträd växer i skogarna. Samtidigt lägger lövsågverk ner och de flesta stockarna går till massa och bränsle. Nu tas initiativ för att få igång en livskraftig lövträindustri och ta vara på träden bättre. – Vi har särskild anledning att bry oss om det här i Småland, säger Magnus Hellgren på Region Kronoberg.

ngefär en femtedel av Sveriges virkesförråd består av lövträd. Vanligast är björken som framför allt växer i ung blandskog. Trots att klimatförändringarna talar för att sprida riskerna genom att satsa på fler trädslag än gran och tall i skogsbruket, får björkarna ofta ingen riktig chans att utvecklas. – Den björk som finns är väldigt eftersatt. Björken är ett väldigt gott alternativ när den är naturligt föryngrad, den är i princip gratis eftersom den bara kommer upp. Men om vi inte gör någonting för att den ska finnas kvar i beståndet är det mycket som pekar på att den inte trivs så bra och kommer att försvinna, sa SLU-dokto-

randen Felicia Dahlgren Lidman nyligen på ett seminarium om skogsforskning i Växjö.

lands skog- och trästrategier på Region Kronoberg. Tillsammans med representanter från bland annat Skogforsk, Svenskt Trä och Träcentrum försöker han samla olika intressenter för att ta de initiativ som krävs för att öka förädlingen av svenskt lövträ. Framför allt finns förhoppningar om att kunna använda lövträ mer till byggnader. Då går det åt stora volymer och kolet binds under längre tid.

Där talade Lotta Woxblom, seniorforskare på forskningsinstitutet Skogforsk, om ett Moment 22 för svenskt lövträ. Eftersom träden ofta är spridda i bestånden är det dyrt att ta hand om dem. Medan ungefär hälften av FOTO: SVEN TEGELMO alla stockar från barrträd sågas, hamnar bara några få procent av lövstockarna hos lövsågverken. Det mesta blir massaved eller bränsle. – Sågverken kan inte lita på att de har ett jämnt flöde av råvara till sina industrier. Då vågar de inte satsa fullt ut och investera i moderna anläggningar och öka sin produktion, sa Lotta Woxblom. Den svenska möbel- och inredningsindustrin använder lövträ. Men osäkerhet kring leveranser, kvalitet och pris gör att de ofta litar på import. – För att skogsägare ska vilja satsa på att odla och sköta sina lövträd måste det finnas en rimlig möjlighet till bra avsättning. Det är utgångspunkten för vårt arbete, säger Magnus Hellgren som är samordnare för SmåFOTO: LRF

Med en blandning barr- och lövträd stärks den biologiska mångfalden och skogarna blir bättre rustade för klimatförändringarna. FOTO: JONAS ENGMAN

Den 29 september arrangeras en lövträdag på Linnéuniversitetet i Växjö. Där ska intresserade aktörer diskutera en färdplan för hur Sverige ska utveckla en konkurrenskraftig lövträindustri. Magnus Hellgren ser både ekonomiska och miljömässiga fördelar för Småland. – Huvuddelen av svensk snickeri- och träindustri ligger i Småland. Vi har en mycket stor andel löv i våra skogar och vi har flera olika lövträdslag. Vi kan också tänka oss att klimatförändringarna kan ha särskilt stor betydelse för skogen här nere i södra Sverige.

Johan Persson Text johan.persson@smp.se

Jord & Skog 19

SMP Torsdag 24 september 2026

Bönderna har slutat klaga – ”betydande optimism”

BAGA Förvaringstankar Lagring och distribution av diesel & AdBlue®

KRONOBERG Bönder som alltid klagar? Glöm det. – Jag har jobbat här länge, men nog inte upplevt en sådan positivism inom jordbruket, säger landsbygdsdirektör Stefan Carlsson. – Det har vänt, det finns en betydande optimism, säger LRF Sydosts ordförande Roger Gustafsson.

produktionen som är stor i Kronobergs län. – Det finns en framtidstro inom lantbruket i Sverige. Det har säkert att göra med beredskapsfrågan och att man lyfter lantbrukets betydelse för livsmedelsförsörjningen, säger Stefan Carlsson, landsbygdsdirektör med erfarenhet av att arbeta med lantbruksfrågor sedan början av 1990-talet.

Att det har vänt uppåt visar också Grönt näringslivsindex, som frågar personer inom de gröna näringarna hur de ser på konjunkturen. Visserligen slår indexet inte rekord, men uppgången är betydande inom animalie-

Han ser ökad investeringsvilja i bland annat djurstallar hos länets bönder. Konkurrensen om investeringsstöd är hård, trots att potten ökat. I senaste ansökningsomgången fanns det 20 miljoner kronor. Att bönderna på senare tid fått ganska bra betalt för både mjölken och nötköttet har stor betydelse, anser Roger Gustafsson, LRF Syd-

tt det finns en bild av bönder som en ständigt klagande yrkesgrupp bekräftas av AIverktyget Gemini, med tilllägget: ”Denna stereotyp bottnar förstås i att jordbrukarnas hela försörjning är extremt beroende av yttre, okontrollerbara faktorer som väder, vind, skadedjur och politiska beslut.”

osts ordförande. – Man är ju företagare och ekonomin är en väldigt central del som skapar tilltro inför framtiden. Men han hade inte varit LRF-ordförande om han inte lagt till: – Jag ska inte sitta här och säga att allt är frid och fröjd, för då får jag skit för det. Det finns en rad yttre faktorer som kan ställa till det: Klimatet. Torka och extremvärme påverkar både odlingen och djurhållningen. I Kronoberg var variationerna stora i sommar, framför allt södra länsdelen drabbades av torkan. – Det har funnits foder i relativ närhet, det har underlättat. Men nästa år får inte bli ett tufft år till, säger Roger Gustafsson. Världsmarknaderna. Utbud och efterfrågan styr priset på viktiga insatsvaror som mineralgödsel, drivmedel och foder. Både krig och handelskonflikter gör varuflödena osäkra.

•

• Sverige ska få en ny reger-

ing och EU ska besluta om en ny jordbrukspolitik för 2028–2034. Hur påverkas lantbruket? – Det pratas om en nedskärning av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det är viktigt att Sveriges medfinansiering täcker upp den minskningen, säger Roger Gustafsson.

Han hoppas att konsumenterna fortsätter köpa svenska varor, att bekämpningen av de skadliga vildsvinen intensifieras och att flera yngre tar över från en åldrande bondekår. – Vi har pengar över i startstöd så det finns utrymme för fler. Vi lyfter gärna den möjligheten, säger Stefan Carlsson om att lantbrukare upp till 40 år kan få upp till 300 000 kronor i stöd.

Johan Persson johan.persson@smp.se

Kingspan BAGA Fredrik Håkansson T: 0455-35 05 23 Christian Lamm T: 0738-620 417 www.kingspan.se/baga

AKTUELLT JUST NU

• Vi ordnar rivning av skogshägn, bidrag finns att söka • Markberedning utförs med harv och högläggning • Grävarbeten

BJÖRNS SKOGSSERVICE KÅLSHULT Tel 070-633 38 98

För dig och din skog Med rådgivning inom ekonomi, försäkringar, pension och fastighetsförmedling är hjälpen alltid nära. Hos oss får du även ta del av vår skadeförebyggande verksamhet och lokala skadehantering, om olyckan är framme. Välkommen till Länsförsäkring Kronoberg. Lokalt och kundägt sedan 1801.

Skanna QR-koden

20 Jord & Skog

SMP Torsdag 24 september 2026

Koncernchef Karl-Johan Löwenadler säger att produktionen i Orrefors och Urshult har gått bättre än han förväntade sig efter nedläggningsbesluten. FOTO: JONAS ENGMAN

FOTO: JONAS ENGMAN

Snart stänger sågverken – fortsatt tufft för Vida ALVESTA

Sågverken i Urshult och Orrefors är på väg att bomma igen för gott. Men Vida gjorde en operativ förlust på runt 120 miljoner kronor första halvåret och vd Karl-Johan Löwenadler utesluter inte fler åtgärder. – Här och nu är vi klara, men tittar man längre fram är det en öppen fråga.

maj kom beskedet att Vida lägger ner sågverken i Urshult och Orrefors. Ett hundratal anställda drabbas. När avverkningarna minskar räcker timret inte till för sågverken i södra Sverige. Samtidigt är priserna fortfarande så höga att Vida har svårt att få ihop kalkylen. Det avspeglas i de ekonomiska rapporterna från första halvåret. Omsättningen växte visserligen till 8,2 miljarder kronor, men rörelseresultatet blev minus 120 miljoner. – Första kvartalet var tufft, andra kvartalet var bättre, men vi fick engångskostnader för att stänga Orrefors och Urshult. Vi är fortfarande inte riktigt ikapp. Det är bra om man inte tappar pengar, det är ungefär där vi är nu, säger KarlJohan Löwenadler. Den sista stocken har sågats i Orrefors, men hyvleri och justerverk är igång ytterligare några veckor. Urshult sågar september ut, sedan pågår efterbearbetning ytterligare en tid.

– De har jobbat på fantastiskt bra trots de rådande omständigheterna. Produktionen har gått bättre än vad jag förväntade mig de här månaderna. Det är jättetråkigt att det kom dit det gjorde, men vi var tvungna att göra det. För att säkra produktionen erbjöd Vida 100 000 kronor till alla som stannade anställningstiden ut. – Det är någon form av plåster på såret. Jag vet att det inte är mycket om man förlorat sitt jobb, men vi ville ge dem något. Det är inte personalens fel, de har gjort allt de kunnat. Det är de yttre omständigheterna som har gjort det extra svårt. Flera av de uppsagda har hittat jobb på andra industrier. Det är klart att ett 20-tal får jobba på andra anläggningar inom Vida, men det kan bli fler. Planen är att så småningom försöka sälja fastigheterna och delar av utrustningen. – Det är inte de modernaste anläggningarna. En av anledningarna till att de försvinner är att det inte investerats så mycket där. Men det finns grejer som vi kommer använda på andra ställen. Samtidigt som Vida skär ner på vissa håll, har koncernen invigt sin största investering någonsin. Det handlar om panna, magasin, virkestorkar och framför allt ett nytt hyvleri till sågverket i Hjältevad för 700 miljoner kronor. – Det är en riktig Formel 1-hyvel som klarar väldigt många saker. Vi blir mer kompletta i vad vi kan producera. En sådan stor investering kräver full produktion. Hade ni tagit det beslutet med marknadsläget som råder idag? – När beslutet togs var det helt rätt som det såg

Vida

• Vida är Sveriges största

sågverkskoncern och levererar trävaror på en global marknad. Koncernen har cirka 1 800 anställda på 15 (snart 13) sågverk och ytterligare 14 produktionsanläggningar. Huvudkontoret ligger i Alvesta. Koncernen ägs till 77 procent av kanadensiska Canfor.

•

Sågverken i Orrefors och Urshult har snart sågat klart. FOTO: JONAS ENGMAN

ut då. Om vi hade tagit det i dag är jag inte lika säker på. Nu är vi osäkra på väldigt många saker. Vi kunde inte föreställa oss att det skulle bli en sådan inbromsning på avverkningarna som vi ser i södra Sverige. Karl-Johan Löwenadler tror att osäkerheten på grund av krig och handelskonflikter gör att många avvaktar med ekonomiska beslut. Det gäller inte minst skogsägare som fram till början av 2025 lockades med rekordpriser för att avverka. – De är lite mer försiktiga. Står det kvar på stubben är det ändå en tillväxt. De kanske inte behöver pengarna nu. Många skogskonton är ganska välfyllda. Men timmerpriserna är fortfarande höga, man får lika mycket som man fick 2024, så det är fortsatt bra tid att avverka. Även efter att Orrefors och Urshult stängts är den totala sågkapaciteten i Götaland större än skogens tillväxt under kommande år. Karl-Johan Löwenadler bedömer att det behövs fler anpassningar. – Industrin har lite för stora skor på sig för framtiden. Men tittar man på längre sikt kommer det byggas mer i trä i Europa för det är klimaträtt att göra det. Så det finns en marknad.

Johan Persson Text johan.persson@smp.se

JUST NU: GRATIS SKOGSBESIKTNING

Säg hej till dina lokala virkesinköpare! Dina lokala virkesinköpare är redo att hjälpa dig att få ut mesta möjliga av din skog. Just nu bjuder vi på en gratis skogsbesiktning – ett bra steg mot en mer lönsam, välskött och motståndskraftig skog. Hör av dig!

Vill du veta mer? Kontakta din lokala inköpare, skanna QR-koden eller besök vidasvag.se/kostnadsfri-skogsbesiktning