Ett hemsom fungerar
Ledarstick Berör EU-valet oss vanliga medborgare i Finland? Ja - i allra högsta grad! skriver förbundsordförande P-H. Nyman. - Finland Àr - och har alltid varit - en viktig del av Europa.1dag Àr Finland en av de tongivande staterna i den europeiska unionen. DÀr mÄste vi vara med och den tyngd vi har mÀts tili betydande del i relation tili hur gott valdeltagande vi kan redovisa för. SIDAN 2
Ulf Wahlström
Anne Wasen, som Àr verksamhetsledare tör Fungerande hem, demonstrerar handtag med sugkopp. De fÀster sÄ stadigt i vÀggen att ocksÄ sÀtt tunga personer kan resa sig ur stoten med hjÀlp av dem.
Förr eiler senare rÄkar vi ut för nÄgon krÀmpa eiler nÄgot handikapp som gör att vi inte klarar av den vanliga inredningen utan hjÀlpmedel eiler nyinredning. God Tid har besökt Fungerande hem som bestÄr av tvÄ modellÀgenheter planerade sÄ att de Àr utan hinder.lfrÄga om inredning och utrustning har man anvÀnt den nyaste teknologin som gör
det möjligt att manövrera bl.a. fönster, dörrar, belysning och hemelektronik. Alla som planerar reparation av sitt hem med tanke pÄ Àldre dar eiler handikapp kan besöka Fungerande hem i Kottby i Helsingfors och kostnadsfritt fÄ rÄd och upplysningar om allt som finns att fÄ i vÄrt eget land och utomlands. SIDAN 7
Rosor Àr Toinis livsverk
Toini Grönqvist har vid sidan av sin
lĂ€rargĂ€rning - det blev 40 Ă„r - Ă€gnat sig bl.a. Ă„t kulturhistorisk forskning, vĂ€lgörenhet och rosor. Hon har planerat och Ă„stadkommit rosarier, donerat över 2000 rosenplantor samt förfĂ„rdigat tusentals utsökta modeller av festkonfekt. 1sitt hem har hon ett imponerande arkivmaterial, som omfattar drygt 4000 rosenfotografier, album fyllda med faktamaterial, rosenkataloger ... Carin Ăminne trĂ€ffade Rosenmadamen Toini Grönqvist en lördag eftermiddag och fascinerades av hennes kunnande, vitalitet, iderikedom och givmildhet. Utöver rosorna Ă€r hon Ă€ven kĂ€nd som Konfektmadamen, som med sina otroliga konfektskapelser samlat in pengar för mĂ„nga sjuka barn pĂ„ barnkliniken. SIDAN4
Ofta anser Äldringarna att smÀrtan hör tili nÀr man blir Àldre, sÀger geriatriprofessorn Reijo Tiivis vid HUCS. - Det Àr sjukdom, inte Älderdom, som ger upphov tili smÀrtor. Ali slags smÀrta blir ÀndÄ inte vanligare med högre Älder. FörmÄgan att utsÄ stark smÀrta försvagas, trots att lindrig irritation inte upplevs som smÀrta lika lÀtt som hos yngre. Tiivis, som talade i ett seminarium om smÀrtor hos Àldre, sÀger att mÄlet för smÀrtmedicineringen Àr att förbÀttra patientens funktionsförmÄga. SIDAN
5
Det finns mycket att se och göra i Svenskfinland i sommar. SIDORNA8-9
I