Hos
experten i Ekenäs
SVENSKA PENSIONÄRSFÖRBUNDET r.f:s ORGAN
Nr6 na i Nordeuropa? frågar God Tid. - Jag trivs varsom belst och kommer överens med vem som belst, försäkrar Harald ocb vi går vidare i berättelsen om bans långa liv.
Efter olympiaden - en annan Australienberättelse
- Jag rymde i Port Lincoln och staaaade ÖVer 50 år! [ ett vanligt väningshus i lngå, på TaUvägen, träffar God TId:s redaktör Harald Hägerström. Han är en pigg pensionär, och 93 år ung, konstaterar vi. Harald gick till sjöss vid unga år och tjänade som matros på den 4-mastade barken Penape. - Mellan åren 1925 ocb 1930 seglade vi med vetelast tilJ Australien. Port Lincoln i södra Australien var orderharnn ocb segelfartygen gick in där för order om ny last ocb nya flirder. - Lönema i Australien var fyra gånger bögre än i Fin-
land, så frestelsen att rymma var stor.
- Båtarna från Europa gick in vid Port Lincoln på York Peninsula som ligger i jordbruksområdet. - Det var många av oss som rymde, berättar Harald. Matrosema stannade några år i Australien och förtjänade pengar. Så kom de hem till studier vid navigationsskolan och framtiden ordnade sig. J ag trivs var som helst - Hur var vädret? frågar God Tid och Harald skrattar. - Det är som att fråga, hur är vädret i Europa? Port Lincoln
hör till den delen av Australien där vädret är varmt. lngen frost, ingen snö och inte temperattuer under + 5 grader, säger Harald. - På vintem kan man odla rotsaker och potatis och ärter och på sommaren ömtålig grönsaker som tomater och paprika. Jag fick simrna året om, vattnets temperatur sjönk inte under 17 grader. Och jag tycker om att simrna. -Jag hade 120 fruktträd och 33 mandelträd, säger han. Och fem barn ocb en australiensisk fru som heter Edna. - Ocb du kom tillbaka tilI vårt bårda klimat och vintrar-
Jobb på byggen, fiskebåtar ocb elverket Harald började i Australien med att blanda murbruk på byggen. Han var byggnadsarbetare och fick så småningom ett bättre jobb på elverket. - Elverken var lokala och arbete fanns bara periodvis. Elverket kunde pennittera oss för helger ocb veckor så man fick lön för ett par veckor i månaden. Resten av tiden fick man klara sig på den tidigare lönen. - lnställningen tili fackföreningsrörelsen var negativ. Om man börde till facket fick man gå utan jobb. Harald bade ttu, den som ledde bans lokala elverk i Port Lincoln blev med tiden bans svärfar ocb ban betalade hygglig lön. - Den fastställda lönen var tolv sbilling eller ca 120 mark per dag. Men vid arbetsbyte fick man nöja sig med lägre lön, 8 sbilling, ta det eller gå! - Det var svåra tider också i Australien. Jag rymde. 12 december 1929 ocb då var jag 23 år ocb stannade till 14 mars 1982 i ett sträck i Australien. Depressionen slog hårt mot både utbildad och outbildad arbetskraft på 30-talet. - Många av de finska sjömännen klarade sig relativt bra. De bade rykte om sig att vara duktiga arbetare, men svåra på att festa!
Forts. sid 10 ...
Var vi i sagolandet, skimrande och trolskt med rent vaUen och 1650 öar och skär'? Läs om Esbopensionärernas äventyr mellan Iniö och Houtskär,
I I I I I I I I I I RI I I I I I I I _ :.1
t?
Iiis sido 5 .-_