Fria Företagare #1 2026

FRIA FÖRETAGARE

AI-utvecklingenpåframfart

”Lika viktigt som datorer och

internet” Småföretagare – landets sanna vardagshjältar

Klarna satsade hårt på AI – mer än halverade antalet anställda

”Precissomiomställningenfrånanaloga tilldigitalabildergällerdetatthängamed”

Automatisera mera – men ta inte bort roliga moment

Vem äger egentligen allt som AI skapar?

Företagarförbundet har kämpat för företagshjältar sedan 1936 – och fortsätter!

Vår roll är alltid att översätta företagens verklighet till konkreta reformkrav.

10

12

16

Demoskop automatiserade flera tidskrävande processer.

Samarbetet med OpenAI innebar stora besparingar för Klarna.

år I år fyller vårt förbund 90 år. Det är en imponerande milstolpe – inte bara i tid, utan i betydelse. För i 90 år har vi burit samma grundidé: att företagande är mer än verksamheter, omsättning och siffror. Företagande är vilja. Mod. Frihet. Och framför allt ansvar –för medarbetare, kunder, lokalsamhälle och framtid.

När vårt förbund grundades såg världen helt annorlunda ut. Då var trygghet något man byggde med lagerhyllor, kontakter och kassaböcker. Globalisering var ett ord få hade hört, och förändringens takt mättes i årtionden snarare än i kvartal. Mycket har hänt sedan dess –men kanske har skillnaden aldrig varit så stor som den är nu.

ligheter där andra ser hinder. Men vi vet också att innovation kräver spelregler som fungerar: rimliga kostnader, rättvisa villkor, relevant utbildning och ett samhälle där det lönar sig att ta ansvar och investera. När vi firar 90 år firar vi därför inte bara historia. Vi firar uthållighet. Och vi firar att vi fortfarande behövs – kanske mer än någonsin.

För i en ny värld blir gemenskapen viktigare. Den enskilde företagaren ska inte behöva vara ensam inför nya lagkrav, nya säkerhetsrisker eller ny teknik som förändrar marknaden. Förbundet ska vara platsen där vi delar kunskap, lyfter gemensamma frågor och gör det lättare att vara företagare – oavsett bransch, storlek eller ort.

Automatisera mera –men ta inte bort allt som anställda tycker är kul.

Kraftig ökning av AI-användning bland småföretagare – upp 300%. 26

Tryckeribranschen under kraftig press i utvecklingen.

Vi lever i en tid där omvärlden förändras i realtid. Geopolitik, energi, inflation, leveranskedjor, regleringar, cybersäkerhet och kompetensbrist påverkar företagen snabbare och mer direkt än tidigare. Många företagare vittnar om samma sak: det är inte längre enstaka stormar som ska ridas ut – det är ett nytt väderläge. Och mitt i detta står en ny kraft som inte bara förändrar hur vi arbetar, utan vad arbete är: artificiell intelligens – AI.

AI är inte en framtidsfråga. Den är redan en del av vardagen. Den skriver texter, gör analyser, förbättrar kundservice, skapar bilder, optimerar lager, föreslår prissättning och hjälper oss att fatta bättre beslut. Den tar bort onödigt krångel – och öppnar nya möjligheter. Men den utmanar också: våra affärsmodeller, vår kompetens, vår integritet och vår syn på kvalitet och förtroende.

Det är lätt att känna både förväntan och oro. Och det är helt rimligt.

90 år är en påminnelse om att framtiden byggs varje dag. Och att det som varit framgångsrikt förr aldrig är en garanti för morgondagen. Men det är också en påminnelse om något hoppfullt: att företagande alltid har varit en del av lösningen.

När AI förändrar världen kommer det inte vara de största som automatiskt vinner. Det kommer vara de mest nyfikna, de mest lärande –och de som vågar använda tekniken utan att tappa det mänskliga. För i slutändan handlar företagande fortfarande om relationer: att förstå kunden, skapa värde och göra skillnad.

Så låt oss fira 90 år med stolthet – och med blicken framåt. För om de första 90 åren handlade om att bygga stabilitet och tillväxt i en industrivärld, då handlar de kommande 90 om att skapa konkurrenskraft, ansvar och hållbarhet i en digital värld.Och vi gör det som vi alltid har gjort: tillsammans.

tekniktrenden – ”Det gäller att hänga med”. 48

För varje tekniksprång har haft två sidor. Tryckpressen spred kunskap – men också propaganda. Internet skapade nya marknader –men samtidigt med beroendet blev vi sårbara. Nu står vi inför samma sak igen: ett verktyg som kan bli en enorm konkurrensfördel för den som använder det klokt, och en risk för den som står still.

Det är här företagandet alltid har visat sin styrka. Företagare är vana att navigera i osäkerhet. Vi kan fatta beslut när informationen är ofullständig. Vi kan anpassa oss. Vi kan se möj-

Paradoxen: medarbetare stannar – men söker nytt

n Sex av tio svenska medarbetare planerar att stanna i sina nuvarande roller det kommande halvåret, samtidigt som 58 procent söker nytt jobb, enligt ManpowerGroups Talent Barometer 2026. Dessutom tror 28 procent att de kan förlora jobbet inom sex månader.

– Det motsägelsefulla beteendet att både välja att stanna och söka nytt jobb visar att medarbetare försöker öka sina möjligheter till både trygghet och utveckling. Troligen har många som har velat byta jobb de senaste åren bromsats av läget på arbetsmarknaden och en växande oro för att förlora jobbet, säger Helen Remnås, landschef ManpowerGroup i Sverige.

– Arbetsgivare som tydligt erbjuder karriärvägar, utvecklingsmöjligheter och stöd för kompetensutveckling kan vinna både lojalitet och attraktivitet när arbetsmarknaden tar fart under 2026, säger Helen Remnås.

” Om

ett företag saknar de grundläggande registreringarna är det en varningssignal.

Nina Blomkvist, nationell samordnare på Skatteverket, om vikten att kolla upp företag man inleder ett samarbete med.

Ny

tjänst ska förenkla

n Den nya tjänsten Hitta tillstånd för din bransch på Verksamt.se ska göra det enklare för företag inom exempelvis restaurang, odling och mejeri att få överblick över vilka tillstånd som krävs och vilka myndigheter som ansvarar för

för företagare

dem. Tidigare har företagare själva behövt ta reda på vad som gäller och vart de ska vända sig.

Med den nya tjänsten kan aktörer i hela livsmedelskedjan söka fram vilka tillstånd, anmälningar och godkännan-

den som kan behövas – både vid start och utveckling av verksamhet.

Tjänsten är en del av Sveriges livsmedelsstrategi och ska vidareutvecklas till fler branscher under de kommande tre åren.

n Idag vill omkring sex procent av de sysselsatta arbeta fler timmar per vecka än de vanligtvis gör. Störst andel undersysselsatta finns bland dem som jobbar deltid.

– Under 2018 vände undersysselsättningen upp, efter att

Undersysselsatta vill arbeta fler timmar Fem

ha varit på väg ned för både kvinnor och män under flera års tid. När sedan pandemin slog till 2020 med varsel, neddragningar och permitteringar, ökade undersysselsättningen ytterligare, säger Krister Näsen, utredare på SCB.

n En rask promenad på fem minuter extra om dagen skulle kunna förebygga många dödsfall, visar en studie från Uppsala universitet, som omfattar över 135 000 äldre personer. Fem minuters måttlig fysisk aktivitet dagligen, hade kunnat förebygga omkring tio procent av dödsfallen.

Fler än 3 av 4 pizzabagare i Sverige är utrikesfödda. Andra yrken med hög andel utrikesfödda är städare och taxiförare. Det visar SCB:s yrkesstatistik. – Av 6 290 anställda pizzabagare var 76 procent födda utanför Sverige, säger Linn Eriksson, statistiker på SCB. Lägst andel utrikesfödda finns inom yrken som officerare, brandmän, poliser och soldater – yrken med 2-3 procent utrikes födda.

Vad vore vår vardag utan småföretagen?

Vilka är småföretagen? Och vad bidrar de med till samhället?

Om fiket vid stationen slog igen, frisören plötsligt försvann, lantbrukaren klev ur stövlarna och lämnade gården. Om det inte fanns någon rörmokare att ringa när diskmaskinen gav upp, ingen skolskjuts som tog barnen till skolan, eller byggfirma som kunde hjälpa till med Attefallshuset. Hur skulle din egen vardag se ut utan småföretag?

Sverige är Sverige, ett av världens bästa länder, tack vare småföretagen. Tack vare bagaren som går upp och bakar 02.30, tack vare IT-konsulten och revisorn som hjälper andra företagare att bli sitt bästa jag, tack vare åkeriet eller lanthandlaren som får hjulen att snurra också utanför stan. Sveriges fria företagare – där har du våra sanna vardagshjältar.

Företagarförbundet har samlat och kämpat för just dessa vardagshjältar i 90 år. Världskrig, valrörelser och VM-somrar har passerat sedan starten 1936, men vårt arbete har bestått. Arbetet med att göra vardagen enklare och bättre för småföretagen, så att de kan göra vardagen enklare och bättre för dig och mig. Det arbetet fortsätter. För det är tydligt att vår kraft behövs.

Sverige är på många sätt ett fantastiskt företagarland.

Svenska företag har förändrat allt från bilindustrin, till hur vi lyssnar på musik och inreder våra hem. Men alltför ofta fastnar företagarfrågorna just där. Vid storföretagens verklighet och utmaningar. Trots att 9 av 10 svenska företag har färre än tio anställda. Trots att närmare en miljon företag är enmansföretag.

Vissa småföretagare vill testa att bli bäst i världen. Men betydligt fler vill bara kunna sjunka ner i soffan framför Bäst i test, med fredagsmys och familj. Se tillbaka på en bra vecka, med tryggheten att uppdragen, kollegorna och lönen finns kvar på måndag morgon. De vill ha en vardag med färre blanketter, enklare regler, få behålla lite mer i plånboken, eller ha råd att anställa en ny kollega.

Deras verklighet ser olika ut och det finns mycket de vill förändra. Men några saker återkommer när vi frågar våra medlemmar. Saker som skulle göra småföretagen starkare, tryggare och bättre och samtidigt har exakt samma effekt på Sverige som land. Rent konkret handlar det om tre saker som är kärnan i vad våra medlemmar behöver för att fortsätta vara den avgörande kraft man är för Sveriges framgång. För en bättre vardag, för fler jobb, för mer pengar till skolan, sjukvården och infrastrukturen. För att få människor att tro på morgondagen.

För så är det. Utan våra småföretag, som skapar 4 av 5 jobb, stannar vårt land. Utan pizzerian, med de randiga markiserna, på torget i Borlänge, utan blomsterhandeln, bara ett stenkast från havet, i Båstad, eller det familjeägda snickerföretaget i skogen utanför Gislaved, försvinner pengarna till lasarettet i Alingsås, förskolan i Gällivare och nya JASplan. Våra småföretag är de som tänder och släcker vårt land varje dag, året om. När de mår bra, då mår Sverige bra. Du som själv är företagare och tycker att detta låter självklart? Berätta historien om ditt företag och dina kollegors så att fler förstår de värden som du och alla andra småföretag bidrar med i vårt samhälle. Var stolt över ditt företag och sträck på dig lite extra, du gör skillnad varje dag, både för dig själv och andra.

Småföretagare påminner oss varje dag om att hjältar inte alltid bär slängkappa och mask. Vissa skickar fakturor på badrumsrenoveringar, eller bakar den perfekta Calzonen, andra hjälper till med årsbokslut eller skurar förskolegolv mitt i natten.

Sveriges fria företagare, våra sanna vardagshjältar. Företagarförbundet har kämpat för dessa företagshjältar sedan 1936. Vi ser fram emot att göra det ännu ett sekel.

Text: Dennis O Krook Foto: Adobe Stock

Frigör småföretagarkraften.

Småföretagens kostnader måste ner, bara så kan fler nyanställa och växa. Två kostnader som kväver företag just nu är arbetsgivaravgiften och höga, men framförallt oförutsägbara, energikostnader. Arbetsgivaravgiften måste bli lägre. Energifrågan kräver andra svar än osäkra projekt decennier framåt eller statliga elstöd, år efter år. Förändring krävs nu om inte fler företag ska släcka ner för gott. Med stigande arbetslöshet är varje sänkt kostnad för de jobbskapande småföretagen också en investering i trygghet, tillväxt och framtidstro.

Satsa på tillväxtjobb. Enkelt förklarat, låt fler lära sig jobbet på jobbet. Storsatsa på en modern lärlingsanställning där staten och företagen delar på kostnaden och företagen utbildar, på arbetsplatsen. Det ger kunskap som inte kan läras ut i ett klassrum och sänker tröskeln för företagen att anställa.

Utse en småföretagarminister. Ge våra en miljon småföretagare en stark och tydlig röst vid förhandlingsborden och i mötesrummen. Med ett enda fokus, få ner arbetslösheten. Utse en doer, som varje dag jobbar uteslutande för småföretagens bästa. 3 !

! viktiga politiska insatser för småföretag

n FRIA FÖRETAGARE

n Namnändringar och sammanslagningar genom åren.

1936

Svenska Småföretagares Intresseförening bildas och byter snabbt namn till Svenska Småföretagares Riksförbund, SSFR.

1940

Förbundet byter namn till Svenska Företagares Riksförbund, SFR.

Företagarförbundet – 90 år

I år fyller Företagarförbundet 90 år. Ordförande

Mats Assarsson blickar här tillbaka på bildandet, vilka frågor som varit ständigt aktuella och varför förbundets uppdrag är minst lika viktigt i dag.

När Företagarförbundet bildades 1936 var behovet tydligt. – Förbundet växte fram ur småföretagarnas behov av en egen röst, berättar Mats Assarsson. Man upplevde att de minsta företagens villkor, risker och vardag inte fick tillräckligt genomslag i politik och samhällsdebatt.

Även om små företag fortfarande har behov av en gemensam

röst är det mycket som har förändrats sedan dess. På 1930-talet var företagen lokala, löner betalades kontant och kunderna kom in genom dörren för att köpa det som fanns. I dag är småföretagaren arbetsgivare som verkar i en global, digital vardag och under ett komplext regelverk.

– Förr öppnade man en butik och kunderna steg in. I dag ska du marknadsföra dig på otaliga plattformar, hantera bokningssystem, skatter, möten,

certifieringar, hållbarhet och mycket mer. Allt det här kräver enormt mycket tid av företagare.

Trots utvecklingen finns frågor som varit ständigt aktuella.

– Skatter, regelbörda och trygghetssystemen, det vill säga hur mycket risk som läggs på den som startar och driver företag, har varit en röd tråd genom hela förbundets historia, säger Mats.

Företagarförbundet har under åren organiserat småföretagarnas röst nationellt och byggt styrka genom samarbete. När flera organisationer gick samman 1951 gav det tyngd på riksnivå, och under 1980-talet spelade förbundet

en viktig roll i motståndet mot löntagarfonderna.

– 4 oktober-rörelsen var en avgörande vändpunkt i kampen mot löntagarfonderna. Det var ett politiskt fientligt förslag mot små och stora företag som hade kunnat bli förödande för hela Sverige.

I modern tid har arbetet ofta handlat om vaksamhet och uthållighet.

– Man kan ibland tycka att de stora genombrotten lyser med sin frånvaro, säger Mats. Men att långsiktigt driva konkreta reformkrav och samtidigt undvika försämringar i småföretagens vardag är minst lika viktigt. 3:12-reglerna är ett exempel på nutida regler som

1951

Organisationen växer genom samgående av Svenska Småföretagares Intresseförening, Svenska Småföretagares Riksförbund, Svenska Företagares Riksförbund, Göteborgs Företagares Riksförbund och Näringsidkarnas Organisation.

1991

Företagarnas Riksorganisation, FR, bildas genom sammanslagning av Svenska Företagares Riksförbund, SFR (”Företagareförbundet”) och Småföretagens Riksorganisation. En del medlemmar och föreningar valde att stå utanför sammanslagningen och fortsättningsvis verka utanför det nya FR.

2002

FöretagarFörbundet, FF, blir det nya namnet på organisationen.

2013

Namnbyte till Företagarförbundet Fria Företagare

1991

Företagareförbundet Företagarforum, FF, bildas av Företagareförbundsmedlemmar som valde att stå utanför sammanslagningen. Bland annat bildas föreningar i Skåne och Stockholm som fortsätter tidigare verksamhet.

1997

Företagareförbundet Företagarforum, FF, samordnas genom sammanslagning av föreningarna i Stockholm och Skåne. Genom denna sammanslagning blir verksamhetsinriktningen också riksomfattande.

2019

Företagarförbundet stryker tillägget Fria Företagare från namnet. (Medlemstidningen heter fortsatt Fria Företagare.)

90 som småföretagarnas röst

flera gånger hotats av försämringar, men där Företagarförbundet höjt rösten och argumenterat med kraft i god tid.

De mindre besvärliga LASregler som infördes för några år sedan är en viktig förändring som betyder mycket för småföretagens flexibilitet. Något som Företagarförbundet kämpat för i decennier.

– Det är uppenbart att politik tar tid och att man inte får ge upp, säger Mats.

Vid kriser har förbundets roll kanske blivit särskilt tydlig. Under pandemin glömde politikerna först helt bort stöd till de hundratusentals enskilda firmor som finns i landet. Efter hårda påtryckningar gick det

” Det är uppenbart att politik tar tid och att man inte får ge upp.

Mats Assarsson

för en gångs skull snabbt och det togs fram stöd även för de enskilda firmorna.

– Vår roll är alltid att översätta företagens verklighet till konkreta reformkrav, förklarar Mats. Under pandemin handlade det om att justera trubbiga förslag så att de faktiskt fungerade för små företag, och

se till att fler blev inkluderade i de politiska stödsystemen. I dag pekar Mats på kostnadstryck, regelbörda och oro kring trygghet som de största utmaningarna. Framåt krävs enklare regler, bättre riskdelning i trygghetssystemen och konkurrenskraftiga villkor för att anställa och växa.

– Företagarförbundet samlar småföretagens fakta och berättelser, driver reformer med uthållighet och stöttar företagare praktiskt med rådgivning och medlemsnytta. Det uppdraget är minst lika relevant idag som när förbundet bildades för 90 år sedan.

Text: Stefan Hedner Foto: Adobe Stock

7 svar om småföretags juridiska verklighet

Vi pratade med Magnus Hedenberg, advokat som är ansvarig för Företagarförbundets experter som sitter I rådgivningspanelen.

n Hur har rådgivningen förändrats under åren?

– Rådgivningens karaktär är förvånansvärt stabil genom åren. Det har alltid varit en hel del arbetsrätt. Ofta handlar det då om hur man ska kunna minska på arbetsstyrkan. Därtill kommer tvister av olika slag om avtal, köp och hyreskontrakt med mera. Det varierar till viss del med konjunkturen; det blev mycket frågor om uppsägningar under den senaste krisen. Därefter kom det in frågor om återvinning i konkurs och liknande, eftersom en del kunder hade gått i konkurs.

n Vilka frågor var aktuella förr och vilka frågor är aktuella idag?

– Som sagt ganska stabilt över åren. Om något, så har frågorna blivit mer ”kvalificerade”. Numera kan man få mycket information via myndigheters hemsidor och liknande och särskilt yngre medlemmar är vana vid att leta sig fram där på egen hand. Det är ingen som behöver blanketter längre. Frågorna blir i stället litet svårare och mer komplexa, vilket vi uppskattar. Förr var det vanligt med frågor om att de hade blivit lurade av någon, någon hade sålt på dem någon

”

Vi har ingen färsk statistik, men frågor om uppsägning och avsked av personal är nog vanligast.

Magnus Hedenberg.

tjänst som inte fanns exempelvis. Sådant har det blivit mycket mindre av, medlemmarna är mer vakna på sådant verkar det som. Skattefrågor förekommer i stort sett inte alls längre.

n Vilken typ av frågor är vanligast att rådgivarna får?

– Vi har ingen färsk statistik,

men frågor om uppsägning och avsked av personal är nog vanligast.

n Vilka stora frågor eller stora utmaningar förekommer?

– Vi har nyligen lyckats genomföra en föryngring av rådgivningskretsen, vilket vi är glada för. Vi strävar efter att bibehålla en bred kompetens som passar våra medlemmar, som ju oftast är litet mindre företag. Vår ambition är också att vara någorlunda utspridda över landet, vilket vi lyckats ganska bra med. Många medlemmar är mindre företag. Sådana företag har en ekonomifunktion eller redovisningskonsult till hjälp, men sällan har de upparbetade advokatkontakter. För sådana företag är nyttan med rådgivningshjälpen uppenbar. En utmaning är att kunna erbjuda lika adekvat rådgivning också till litet större medlemmar och att hitta en bra modell för det.

n Vilka konsekvenser får rådgivningen, eller kan få i dessa fall?

– Vår uppfattning är att medlemmarna har stor nytta av rådgivningen och att vi kan vara till stor hjälp. Det är inte alltid så att vi kan lösa ett problem slutligt, men råden kan vara en hjälp på vägen och en bra anvisning om vad de kan göra och vart de kan vända sig.

n Efter att en medlem fått

hjälp – fortsätter relationen mellan företaget och rådgivaren därefter?

– Ja, ibland upprättas en relation som lever vidare över tid.

n När snart alla kan ställa en fråga och få ett svar på mindre än en minut med hjälp av AI? Litar folk på en språkmodell som ChatGPT i juridiska sammanhang? Borde de det? – En bra fråga. Talade med en domstolsanställd häromdagen om detta. Svaret var att de använde AI för att söka relevant information i form av lagtext, rättsfall och olika kommentarer och liknande. Däremot ansåg personen i fråga att man inte kunde fråga AI hur den aktuella juridiska problematiken skulle lösas eller bedömas. Det kommer snart att gå snabbare att göra rättsutredningar, men man måste fortfarande förstå grundläggande juridiska regler och förhållanden för att kunna lösa ett problem. Så, alltså ingen omedelbar betydelse för oss på kort tid.

En krona hit, en kostnad dit

Ilandet Småföretagistan låg tre butiker, en verkstad och en frisörsalong så tätt att man kunde klippa sig, byta bromsar och köpa kanelbullar utan att hinna bli riktigt vuxen mellan dörrarna. Där regerade Drottning Marginal – en sträng men rättvis härskarinna som bestämde att varje krona skulle räknas två gånger: först när den kom in, och sedan när den försvann.

En dag red ett sällskap från Huvudstaden in på torget. De bar mantlar av pressmeddelanden och talade med den där varma, mjuka rösten som får alla att känna sig omhändertagna – tills någon frågar vem som betalar notan. I täten gick Reformtrollkarlen Damberg, utsänd av Socialdemokraterna, med en skinande stav märkt: ”Slopa karensen!”

”Godt folk!” ropade han. ”Varför ska den som nyser behöva känna plånbokens sorg? Vi tar bort karensdagen och gör tryggheten större!”

Byborna applåderade artigt, för trygghet låter alltid fint – ungefär som ”gratis frakt” och ”ny förbättrad formula”. Men längst bak stod Skräddaren Stig, Frisör-Fanny och Verkstads-Vera och bytte blickar. De visste att i Småföretagistan betyder ”större trygghet” ofta ”större faktura”.

För på torget bodde också Karensalven – en liten vakt vid sjukförsäkringens port. Inte särskilt charmig, ibland lite kantig, men med ett tydligt jobb: ”En liten självrisk, så systemet håller,” pep han. Han var som den där myntautomaten på parkeringen: irriterande, ja – men när den tas bort blir hela kvarteret plötsligt fullt av bilar som ”bara skulle stå fem minuter”.

”Om alven försvinner,” sa Frisör-Fanny, ”vem tar första dagens sjuklön då? Jag? Med tre stolar och noll reservpersonal?”

”Och när någon ‘känner sig lite trött i själen’ på fredag morgon?” fyllde Verkstads-Vera i. ”Då står jag här med en tom lyft, en arg kund och en ägare som får jobba kväll och helg – samtidigt som jag betalar för frånvaron.”

” Om ni vill bjuda på kakan får ni också köpa mjölet. Låt staten ta notan från dag ett – annars blir småföretagen systemets bankomat.

Trollkarlen log. ”Misstro inte folket!”

”Det gör vi inte,” sa Skräddaren Stig. ”Vi misstror matematiken. Den har aldrig lovat mer än den kan hålla.”

Byråkraten i sällskapet hostade fram en pärm. ”Det blir lite mer administration, bara… lite.”

”Lite?” sa Stig och pekade på sin kassaapparat. ”För oss är ‘lite’ ofta skillnaden mellan att anställa en fjärde och att sälja symaskinen.”

Karensalven harklade sig. ”Jag är inte perfekt. Kanske borde jag ha en kusin så det blir två dagar,” pep han och tittade ner i marken. ”Men om ni kastar ut mig helt…

då måste någon annan stå i porten och ta kostnaden.”

Trollkarlen Damberg sänkte staven en aning. ”Men reformen är ju god!”

”God kan den vara,” sa Frisör-Fanny. ”Men om ni vill bjuda på kakan får ni också köpa mjölet. Låt staten ta notan från dag ett – annars blir småföretagen systemets bankomat.”

Och så blev det tyst på torget, på det där sättet som bara uppstår när någon råkar säga det man egentligen menar: trygghet är dyrt, och i Småföretagistan är marginalerna inte en buffert – de är en myt som berättas för barn för att de ska somna.

Sällskapet red vidare, och Karensalven stod kvar vid porten. Inte älskad, men fortfarande anställd. För i sagor, precis som i verkligheten, behöver även goda idéer en finansieringsplan.

Vår krönikör Saga Lönnholm kommer från framtiden, en AI-skribent som tillåter sig att fundera över allt du ber henne om – alltid påläst, men inte alltid pålitlig?

n Gör AI till en ledningsfråga. AI är ett strategiskt beslut. Formulera en kort och enkel AI-strategi som alla medarbetare förstår.

n Se till att era system har dokumenterade API:er. När era tekniska verktyg kan kopplas ihop blir det möjligt att ansluta AI-modeller och bygga agenter som tar över manuella och tidskrävande arbetsuppgifter.

n Prata om AI hela tiden. Ha löpande möten där ni delar erfarenheter, problem och möjligheter.

AI är mer en organisationsfråga än en IT-fråga och behöver utvecklas tillsammans. tips

Demoskop gör bland annat väljarundersökningar och har stor nytta av AI för att analysera vad personer tycker och varför.

”På Demoskop används AI till bland annat text-, bild- och dataanalys, transkribering av intervjuer, kvalitetssäkring, research och rapportskrivning”, säger Karin Nelsson, vd på Demoskop.

När ChatGPT och generativ AI slog igenom kunde Demoskop automatisera flera tidskrävande processer. I dag är AI en självklar del av hela verksamheten.

n AI är inget nytt för Demoskop. Analysföretaget har länge använt maskininlärning för att analysera stora datamängder. AI har även förekommit inom avancerad analys som eye tracking, för att registrera och analysera ögonrörelser och därigenom förstå exempelvis hur människor tittar i butikshyllor eller läser en tidning. Det som däremot krävt mer manuellt arbete är de öppna svaren i undersökningar, det vill säga de texter där människor berättar vad de tycker och varför.

– De öppna svaren har varit extremt tidskrävande att analysera, säger Karin Nelsson, vd på Demoskop. Öppna svar innehåller väldigt värdefull information. Jag har själv suttit i många timmar med vår väljarbarometer och läst svar efter svar för att hitta mönster och förstå varför väljare röstar som de gör.

När ChatGPT och generativ AI kom skapades nya möjligheter. Plötsligt gick det att sammanställa och analysera stora mängder text snabbt.

– Vi förstod direkt att det här kunde automatisera flera tidskrävande processer hos oss, säger Karin. Samtidigt insåg vi att vi inte kunde använda öppna AI-tjänster, eftersom vi hanterar känslig respondentoch kunddata. Lösningen blev en egenutvecklad AI-plattform, som vi döpte till Stella. Stella är en intern AI-plattform med specialiserade agen-

ter som hjälper till med det mesta från text-, bild- och dataanalys till transkribering av intervjuer, kvalitetssäkring, research och rapportskrivning. Stella erbjuds även som en tjänst till andra företag som vill arbeta med egen data på ett säkert sätt.

– Vi är 25 konsulter på Demoskop och alla har sina egna agenter som hjälper till med dagliga uppgifter, säger Karin. Jag har exempelvis en agent som hjälper mig med vardagliga vd-uppgifter som mejl, offerter och personalärenden. Jag har även en juristagent som har sparat väldigt mycket pengar, men där naturligtvis en riktig jurist alltid kontrollerar kvaliteten i slutändan. Att hela tiden jobba med ”human in the loop” och kvalitetssäkra allt arbete är viktigt.

Resultatet är tydligt. Arbetsmoment som tidigare kunde ta flera dagar kan nu göras på en bråkdel av den tiden, med högre kvalitet. Samtidigt frigörs tid till analys, tolkning och rådgivning.

– Numera är AI lika självklart för oss som internet, säger Karin. AI drivs inte som ett separat projekt, utan är något som alla jobbar med och pratar om i det dagliga arbetet.

Text: Stefan Hedner Foto: Demoskop och Unsplash

AI-satsning bakom rekordtillväxten

Genom ett samarbete med OpenAI – bolaget bakom Chat GTP – har Klarna satsat hårt på att effektivisera med hjälp av AI och mer än halverat antalet anställda.

n VD:n Sebastian Siemiatkowski varnar för att AI kommer förändra arbetsmarknaden snabbare än många tror och uppmanar politikerna att ta frågan på allvar.

Klarna är ett globalt fintechbolag, en digital bank och en flexibel betaltjänst som sedan starten 2005 vuxit i en rasande hastighet.

– Under första halvan av vårt 20:e år nådde vi milstolpar jag en gång bara kunde drömma om: 7,9 miljarder kronor i intäkter, 111 miljoner aktiva kunder, 790 000 handlare och 1 miljon dollar i intäkt per anställd. Samarbeten med ledande betalbolag och några av världens största handlare gör att vi når fler och växer snabbare, framhöll vd:n Sebastian Siemiatkowski på företagets webbsajt.

Samtidigt som antalet kunder fortsätter att öka berättade bolaget i sin kvartalsrapport för tredje kvartalet 2025 hur antalet medarbetare har sjunkit rejält de senaste åren.

– På ett företag som Klarna stannar medarbetarna i snitt

” AI-utvecklingen går snabbare än både näringslivet och politiken hinner anpassa sig till – och nu krävs en bredare diskussion om hur jobben påverkas.

Sebastian Siemiatkowski till SVT.

fem år, det är ganska vanligt i techbolag. 20 procent slutar varje år och eftersom vi slutade att rekrytera så har vi krympt från 7 400 anställda till runt 3 000 de senaste två åren. Samtidigt har vår omsättning och transaktionerna gått upp. Det har vi kunnat göra för att vi tillämpar tekniken löpande, sa han till SVT.

Klarna var ett av de första företagen att samarbeta med OpenAI och har på senare år stuckit ut som fintechbranschens förmodligen största AI-entusiaster.

Den hårda satsningen ledde till att den nya AI-assistenten hanterade två tredjedelar av alla kundtjänstärenden. Den är tillgänglig i Klarnas app och utformad för att förbättra shopping- och betalningsupplevelsen för alla miljoner kunder i en flerspråkig kundservice.

”Klarna är i absolut framkant bland OpenAI:s partners när det gäller adoption och praktisk tillämpning av AI,” lyfte Brad Lightcap, operativ chef på OpenAI fram och fortsatte: ”Tillsammans låser vi upp den enorma potential AI har för att öka produktiviteten och förbättra våra dagliga liv.”

Sebastian Siemiatkowski är

en stark förespråkare av AI och dess möjligheter att kapa kostnader och höja effektiviteten. Samtidigt har viljan att spara pengar gått för långt, medgav han för Bloomberg. Som ny policy får därför kunderna alltid möjlighet att prata med en riktig person när de hör av sig. Men AI-satsningen fortsätter ändå i full fart – bland annat genom att sköta mer av marknadsföringen.

I SVT:s dokumentär Homo Roboticus varnade han för att omställningen kommer bli tuffare än många vill tro. För egen del tror han att AI kommer att skapa mer välstånd i samhället på lång sikt och inte ta över allt som vi människor gör på jobbet i dag. Men det kan bli en tuff övergångsperiod för flera av oss.

– Det här kommer vara samhällsomvälvande. Jag hoppas att politikerna börjar ta de här frågorna på allvar. AI-utvecklingen går snabbare än både näringslivet och politiken hinner anpassa sig till – och att det nu krävs en bredare diskussion om hur jobben påverkas, menade Sebastian Siemiatkowski till SVT.

Text: Joakim Löwing Foto: Adobe Stock Foto: Klarna

Kurserna för dig som vill lära dig mer om AI

Om du aldrig har gått någon kurs i AI förut – nu är det dags! Och det går faktiskt att hinna lära sig en hel del på bara en dag – genom att kostnadsfritt titta igenom olika onlineutbildningar av bland annat AI Sweden.

Utbudet vad gäller AI-kurser är enormt stort och det finns en hel del som inte bara är snabbt och flexibelt avverkade för företagare med tidsbrist –utan dessutom kostnadsfria. Bland annat dessa som AI Sweden erbjuder:

n Starta din AI-resa: my.ai.se/ learnings/starta-din-ai-resa Grundutbildning i AI i form av fem olika videor. Du får lära dig några grundläggande och viktiga aspekter av artificiell intelligens (AI). En bra start på din resa in i ämnet. n Intro till Generativ AI: ai.se/ sv/tillampning/kurser-ochkompetensutveckling/intro-till-generativ-ai

En filmserie som inte kräver några förkunskaper och som ger en grundlig introduktion till generativ AI-verktyg och tips på hur du kommer igång.

Helsingfors universitet och företaget MinnaLearn har denna gratiskurs:

n Elements of AI: elementsofai.com

Kursen riktar sig till alla som vill veta vad AI är, vad man kan göra (eller inte göra) med

AI och hur AI påverkar våra liv. Du behöver inte vara insatt i matematik eller programmering. Utbildningen kombinerar teori med praktiska exempel och kan göras i egen takt.

I den stora djungel som finns tipsar även Astrid Sjögren, projektansvarig för SME-segmentet på AI Sweden om följande:

n MyAI: my.ai.se

En plattform som samlar kunskap om AI. Kurser, event och användningsfall.

Poddavsnitt som Astrid Sjögren, har tagit fram med företagare bakom mikrofonen: n Demoskop: ai.se/sv/frandagar-till-minuter-om-hurdemoskop-byggde-sittnya-erbjudande

Demoskop tog klivet från en traditionell undersökningsbyrå till ett framåtlutat modernt analysbolag – med en egenutvecklad AI-plattform och en ny affärsmodell. Resan med vd Karin Nelsson i spetsen, visar hur företag utan några större externa resurser kan bygga AI-lösningar som både stärker affären och lyfter dem högre upp i värdekedjan.

n Contentor: ai.se/sv/75-procent-av-kunderna-forsvannover-en-natt-sa-byggde-contentor-om-sin-affar-med-ai Översättningsbranschen var bland de första att skakas om av de stora språkmodellernas intåg. I det första avsnittet av poddserien möter du Contentor, ett företag vars resa visar hur en etablerad affär snabbt kan utmanas av generativ AI. Och hur ledarskapet och nyfikenheten blir avgörande för att vända det till något positivt.

– Fördelen med allt digitalt material som du kan titta igenom online är att du kan göra det precis när det passar dig på dygnet och går ju att dela upp vid flera olika tillfällen. Efter att ha kollat igenom en del material kan man börja testa sig fram med några enkla uppgifter som inte involverar känslig data. Vill man skala upp sin användning finns det säkra lösningar beroende på ditt företags behov, men det är viktigt att undersöka rätt lösningar innan man delar känsliga uppgifter, säger Astrid Sjögren. – AI-verktygen, som ständigt utvecklas, kan bland annat användas till hjälp att brainstorma nya idéer och vara som en form av bollplank.

Text: Joakim Löwing Foto: Adobe Stock

300 procents ökning – AI på bred front i småföretag

Enligt en undersökning från Svea Ekonomi har andelen småföretagare som använder AI ökat med 300 procent och intresset fortsätter att stiga.

n Administration, marknadsföring, kundservice, kompetensutveckling och analyser är fem områden där AI kan bidra med mest nytta för småföretagare.

För många småföretagare är AI redan ett konkret stöd i vardagen, framför allt för att effektivisera och förenkla arbetsflöden. Undersökningen från Svea Ekonomi visar att det främst är inom marknadsföring, datahantering och produktion som AI hittills har implementerats. Marknadsföring är det område där användningen har ökat mest. – Att marknadsföring ökar mest beror på att det är ett av de enklare områdena att effektivisera med AI. AI-baserade text- och bildredigeringsprogram är lättillgängliga och ingenting måste byggas in i de egna systemen, säger Emma Lindgren, digitaliseringsexpert på Svea Bank.

En AI-lösning som kan spara mycket tid för många småföretagare är AI-drivna chattbottar som kan hantera vanliga kundfrågor dygnet runt. Det kan exempelvis handla om prisfrågor, frågor om öppettider eller information om olika produkter och lösningar. Ytterligare ett område där AI kan göra verklig nytta och spara tid är automatiseringen av administrativa uppgifter, exempel-

” Att marknadsföring ökar mest beror på att det är ett av de enklare områdena att effektivisera med AI.

Emma Lindgren, Svea Bank.

För många småföretagare är AI redan ett konkret stöd i vardagen, framför allt för att effektivisera och förenkla arbetsflöden.

vis automatisk skanning och organisering av dokument eller automatiserad fakturering och bokföring med AI-ekonomisystem.

Många småföretagare använder redan generativ AI för att producera text och visuellt material till hemsida, nyhets-

brev, kampanjer och sociala medier. Chat-GPT och Midjourney tillhör de mest populära verktygen. Ytterligare ett område där AI kan göra verklig skillnad för mindre företagare är analys och beslutsfattande. AI-verktygens förmåga att snabbt analysera stora mängder data ger företagare tillgång

till beslutsunderlag som exempelvis kan optimera lagerhållningen, förutsäga försäljningstrender baserat på fjolårets försäljningsstatistik vid olika tidpunkter på året.

Text: Annika Wihlborg Foto: Svea Bank

Var försiktig med att mata in vissa data och uppgifter i exempelvis ChatGPT.Öppna

AI-tjänster hanterar ofta data i externa system, vilket gör det svårt att garantera sekretess.

Vad ska man aldrig mata in i öppna AI-verktyg?

AI-verktyg har snabbt blivit ett uppskattat stöd för många småföretagare. Därför är det viktigt att känna till att viss information inte är lämplig att mata in i öppna AI-verktyg som ChatGPT och liknande publika tjänster.

n Det gäller i första hand personuppgifter samt uppgifter om kunder och anställda. Här är GDPR tydlig: som företagare är du ansvarig för hur du behandlar personuppgifter. De ska därför inte delas i verktyg

där du saknar kontroll över lagring, vidareanvändning och åtkomst.

Orsaken är att öppna AI-tjänster ofta hanterar data i externa system, vilket gör det svårt att säkerställa sekretess

och regelefterlevnad. Vid arbete med kunduppdrag bör därför kunden alltid anonymiseras. Beskriv hellre bransch och uppdrag än att ange namn eller företagsbeteckning. Även företagsintern eller konfidentiell information ska uteslutas, till exempel avtal, offerter, affärsstrategier och ekonomiska underlag. Inloggningsuppgifter, lösenord och API-nycklar ska förstås aldrig delas. Detsamma gäller juridiskt eller medicinskt känslig

information samt opublicerat material som nya affärsidéer, kampanjer eller texter som ännu inte är avsedda för extern spridning. Om verksamheten regelbundet hanterar känsliga uppgifter bör man istället använda slutna AI-lösningar, exempelvis egenutvecklade AI-verktyg eller system där data stannar inom organisationen.

Text: Stefan Hedner Foto: Pexels

”AI lika viktigt som datorer och internet”

Om du som företagare till ett små- eller medelstort bolag inte kommit i gång med att använda AI ännu är det hög tid att börja göra det.

– Det kommer att vara lika viktigt som behovet av datorer och Internet på arbetsplatsen, säger Astrid Sjögren, projektansvarig för SME-segmentet på AI Sweden.

Många små och medelstora företag vill börja använda sig mer av AI – men på grund av tidsbrist eller begränsade resurser fastnar de i startblocken.

Som projektansvarig för SME-segmentet på AI Sweden arbetar Astrid Sjögren för att få AI-användningen att ta mer

fart. Med erfarenhet som ingenjör, entreprenör och ledare har hon stöttat över 400 organisationer i att hitta rätt användningsområden, testa i liten skala och skapa långsiktig effekt.

Hon brinner för att göra AI begripligt och konkret, samt möjliggöra för fler att komma i gång med tekniken – även företag utan stora resurser.

– När jag började jobba här 2021 var kunskapen och intresset för AI generellt sett ganska lågt hos många - både

företag och privatpersoner. Efter att ChatGTP lanserades i november 2022 exploderade det fullständigt och extremt mycket har hänt under dessa dryga tre åren. Allt fler upptäcker den stora nyttan med AI, men fortfarande finns mycket att göra, säger Astrid Sjögren.

Det handlar för företagare om att lägga tid på att sätta sig in i hur man kan nyttja AI på bästa sätt för sitt eget bolags utveckling. Det finns både enkla kortsiktiga vinster att göra, samt mer långsiktiga affärsfördelar. – För att förstå betydelsen i det hela skulle jag säga att de företag som är i behov av dato-

rer och Internet på sin arbetsplats kommer vara i lika stort behov av AI för att lyckas vara konkurrenskraftiga. Ja, det kan för många till och med vara en överlevnadsfråga som bolag, säger Astrid Sjögren och fortsätter:

– Visst kan det skilja en hel del mellan olika branscher, där rörmokare, frisörer och kakelsättare inte har samma behov av AI när de utför sina hantverksyrken. Däremot är AI även där betydelsefull för de som driver företaget, genom att bidra till din marknadsföring, att hitta nya kunder och behålla de gamla – som annars riskerar att försvinna till konkurrenter med bättre och mer

AI Sweden

n Startade 2019 och är Sveriges nationella center för tillämpad AI – med uppdrag att accelerera användningen av AI för att gynna vårt samhälle, vår konkurrenskraft och alla som bor i Sverige.

n Har kontor i Göteborg och Stockholm med cirka 110 anställda, samt lokala värdorganisationer på sex olika platser, från Luleå i norr till Malmö i söder. Här arbetar allt från ledande AI-experter, data scientists, forskningsingenjörer, lingvister och matematiker till policyexperter, jurister, journalister och förändringsledare.

n De största finansiärerna är Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, Tillväxtverket, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Västra Götalandsregionen och AI Sweden partner.

n Partnernätverket består av fler än 170 partner från privat och offentlig sektor, akademi, samt civilsamhället. n AI Sweden fungerar som en katalysator för partners som har ambitionen att generera hållbart värde med hjälp av AI. De arbetar icke-vinstdrivande, samarbetar i allt de gör och leder vägen med snabbhet och djärvhet.

kundvänliga erbjudanden. Det finns mycket i ett företag som kan förenklas och effektiviseras med hjälp av AI, inte minst administration.

En bra start är att ta hjälp av AI med just administrationen som förenklar vardagen – som exempelvis att boka in mötestider i kalendern. Eftersom alla har möjlighet att göra detta

Astrid Sjögren

ger det dock inga unika konkurrensfördelar, utan blir snarare en hygienfaktor.

– Det gäller att se långsiktigt och ta ett helhetsgrepp i sitt företag. Genom att använda datadrivna beslut och AI kan man gå bortom att effektivisera. De som kan skapa mer värde för sina kunder genom ökad kvalitet och/eller nya erbjudanden i form av tjänster och produkter kommer vara långsiktigt mer konkurrenskraftiga, säger Astrid Sjögren.

Text: Joakm Löwing

Foto: Adobe Stock & AI Sweden

Hur upptäcker du att AI ger fel svar?

AI har snabbt blivit en del av många småföretagares vardag. Samtidigt finns alltid risken att AI ger felaktiga och till och med påhittade svar. Ofta med stor självsäkerhet.

n Ett första varningstecken är när AI levererar exakta siffror, procentsatser, årtal eller juridiska påståenden utan att ange källa. Det gäller särskilt inom ekonomi, skatt och regelverk. Uppgifter som är ”för precisa” bör alltid kontrolleras mot originalkällor, till exempel myndigheters webbplatser eller branschorganisationer. Var också uppmärksam på namngivna lagar, regler, rapporter eller experter som inte går att verifiera. AI kan formulera trovärdiga referenser som i praktiken inte existerar. Ett annat vanligt problem är föråldrad information. Gamla regler och tidigare rekommendationer kan presenteras som om de fortfarande gäller.

AI-texter kan dessutom innehålla svepande formuleringar som ”detta gäller alla företag” eller ”så här måste du göra”. I verkligheten finns nästan alltid undantag, särskilt i frågor som rör arbetsrätt, marknadsföring och skatter. Kontrollera även att resonemangen hänger ihop. Motsägelser i texten är ett tecken på bristande tillförlitlighet.

Ett enkelt sätt att testa kvaliteten är att ställa följdfrågor. Be AI:n förklara hur den kommit fram till sitt svar eller peka

ut osäkerheter. Om svaren blir vaga eller motsägelsefulla bör informationen inte användas utan vidare granskning. Be också AI:n länka till de källor som har använts, och kontrollera sedan dessa.

För affärskritiska texter som avtal, juridiska formuleringar, ekonomiska beslutsunderlag eller marknadsföring kopplad till regler bör AI ses som ett stöd, inte som expert. Skapa interna rutiner för vad som alltid ska granskas manuellt och vem som ansvarar för faktakontrollen.

AI kan spara mycket tid, men ansvaret för att innehållet är korrekt, aktuellt och lämpligt att använda ligger alltid hos företaget.

Text: Stefan Hedner Foto: Pexels

Håll koll på detta!

n Finns källor till siffror och regler?

n Är uppgifterna aktuella och verifierbara?

n Förekommer svepande eller tvärsäkra påståenden?

n Håller resonemangen ihop hela vägen?

n Har ni granskat viktiga delar manuellt?

Programmet ger småföretag konkreta verktyg för att komma i gång med eller fortsätta sin AI-utveckling.

Regional satsning ska guida småföretag in i AI-eran

n Behovet av utbildning och konkret stöd för att använda AI är stort bland landets småföretagare. I Västra Götaland medfinansierar regionen programmet ”Insikt-AI för hållbar affärsutveckling”, en satsning som hjälper småföretagare att utvecklas genom att analysera och visualisera data om företagets tillväxt, hållbarhetsarbete och strategier.

Många pratar idag om värdet av den data som företag genererar, men för att kunna tillvarata och analysera data krävs

kompetens. Målet med ”Insikt-AI för hållbar affärsutveckling”, som arrangeras av Connect Väst, en ideell organisation som hjälper företag att utvecklas och nå sina mål, är att ge småföretag nya verktyg för hållbar tillväxt och ökad konkurrenskraft genom att testa, utforska och implementera AI utifrån sina egna förutsättningar.

– Vi ger företag tillgång till konkreta verktyg för att påbörja eller fördjupa sitt pågående AI-arbete. Inom ramen för

projektet utvecklar vi en AI-driven kunskapsplattform för affärsutveckling som många företag kan dra nytta av. Vår ambition är att programmet ska ge företag de verktyg de behöver för att fatta informerade beslut och stärka sin konkurrenskraft, säger Marcus Nordanstad, vd på Connect Väst.

Text: Annika Wihlborg Foto: Connect & Visma

Småföretagens AI-kliv bromsas av osäkerhet

26 procent av småföretagarna vet inte vilka digitala verktyg de ska använda, medan 25 procent säger att de saknar de färdigheter och kunskaper som krävs för att komma i gång, enligt en undersökning från IT-bolaget Team Blue.

n Genom att starta i liten skala och våga prova sig fram kan småföretag stärka sitt självförtroende i AI-sammanhang.

Enligt undersökningen förstår småföretagare att AI har potential att vara transformerande, men många betraktar tröskeln för att komma i gång som för hög. Att AI behöver vara enkelt och effektivt att använda är tydligt. 20 procent av företagarna uppger brist på tid och resurser som deras största hinder.

– Småföretagen ser potentialen men saknar tiden, tryggheten och tilliten att välja rätt. Det är inte viljan som saknas utan vägledningen, säger Alexander Liljeblad på Team Blue Sverige.

Enligt Christoffer Nordström, affärsrådgivare på Almi i Örebro, som bland annat utbildar företag i hur de kan komma i gång med och nyttja möjligheterna med AI, bör småföretag inte blunda för AI-utvecklingen. Fundera istället på vilka arbetsuppgifter som i dagsläget tar mycket av din tid, ex-

Marknadsföring är det område där företagens AI-användning har ökat mest.

empelvis att göra inlägg i sociala medier eller skriva texter till hemsidor och nyhetsbrev. Fokusera i nästa steg på att hitta AI-verktyg som kan hjälpa dig att effektivisera dessa uppgifter.

Via satsningen Framgångslyftet, ett affärsutvecklingsprojekt i Östra Mellansverige, erbjuder Almi Företagspartner bland annat AI-Workshops där företag får lära sig mer om AI-automation, datainsamling, kostnadsbesparing ge-

nom AI och att planera, driva och avsluta AI-projekt. – Satsa gärna på att samla data över längre tid. Ett bra exempel på hur denna data kan effektivisera det dagliga arbetet är företag som sparat tidigare kundtjänstärenden och använt dem till att träna en AI-modell som på sikt kunde hantera uppemot 90 procent av alla kundtjänstärenden, säger Christoffer Nordström.

Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock

”Låt inte AI ta över det roliga”

Många småföretag har fått upp ögonen för AI och vill börja använda den nya tekniken. Men i ivern att automatisera finns en risk att AI får ta över det som är allra roligast på jobbet.

– De flesta företag har ingen uttalad strategi för AI, menar Marcus Nohlberg, docent som forskar om cybersäkerhet vid Högskolan i Skövde. I stället växer AI-användandet fram, ofta drivet av enskilda personers intresse.

Efter att ha diskuterat AI med många organisationer ser Marcus ett mönster, där företag ofta börjar med att titta på vad som går att automatisera. Inte vad som bör automatiseras.

– Ofta är AI väldigt bra på kreativa uppgifter, sådant som många företagare och

deras anställda tycker är kul att göra själva. Om man automatiserar detta försvinner kanske de roligaste arbetsmomenten och kvar blir de lite tråkigare.

Här uppstår två risker. Den ena handlar om arbetsmiljö. När medarbetare inte längre har roligt på jobbet minskar engagemanget. Den andra handlar om kompetensförsörjning.

– Det blir förstås också svårare att rekrytera om jobben som finns kvar upplevs som monotona, säger Marcus och föreslår ett annat angreppssätt.

Med hjälp av AI kan företag äga konceptet känslor genom att ta bort tråkiga arbetsuppgifter, säger Marcus Nohlberg, docent som forskar om cybersäkerhet vid Högskolan i Skövde.

– Den viktigaste frågan är inte ”vad kan vi automatisera?”, utan ”vad är det vår personal inte tycker om att göra?”.

När man börjar där händer något. Medarbetare blir ofta väldigt kreativa när de får identifiera uppgifter som är jobbiga. Här är det relativt lätt att komma på smarta lösningar.

Särskilt viktigt blir detta framöver, eftersom yngre generationer har betydligt lägre tolerans för långtråkigt arbete.

– Yngre står inte ut med tråkiga uppgifter på samma sätt som många äldre har gjort, säger Marcus. Istället kommer de att se sig om efter andra jobb.

Marcus menar också att vi lever i ett skifte där känslor har blivit allt viktigare, även i teknikfrågor.

– Det paradoxala är att vi tror att vi lever i teknikens tidevarv, men egentligen handlar det mesta om känslor idag, säger han.

Hans råd till företagare är därför att göra en genomgång av vad som är roligt på jobbet.

– Det är ett mycket kraftfullt redskap för framtiden. Företagare har via AI möjlighet att äga konceptet känslor och se till att medarbetarna har roligt och är engagerade på arbetet. Tar vi bort de uppgifter som är tråkiga och stjäl energi finns det dessutom ännu mer tid för det som är roligt och utvecklande.

Text: Stefan Hedner Foto: Rebecka Thor, Högskolan i Skövde

AI sänker kostnaderna för bokföring

n Med den snabba utveckling vi ser inom AI kommer framtidens bokföringsprogram sannolikt att bli ännu snabbare, smidigare och mer kostnadseffektiva. Det innebär i sin tur att småföretagens bokföringskostnader sänks och att fler istället kan lägga pengarna på kvalificerad ekonomisk rådgivning eller att utveckla sin verksamhet.

Ett viktigt steg mot en digitaliserad bokföring för småföretag togs 2024, när en ändring i bokföringslagen gjorde att företag inte längre behöver spara pappersoriginal av kvitton och fakturor som finns digitalt. På senare tid har AI-drivna redovisningskonsulter som hjälper småföretagare att spara tid och pengar på sin bokföring, lanserats.

En av dem är Lennart, som beskrivs som världens första helt AI-drivna redovisningskonsult som säger sig kunna hantera hela bokföringen för en småföretagare. Samtidigt försvinner inte behovet av redovisningskonsulter, men de redovisningskonsulter som sannolikt kommer att klara sig bäst i framtiden är de som kombinerar sin expertis med AI. –Vår ambition är att småföretagare ska slippa tänka på bokföring, att AI ska kunna hantera det på ett smidigt, korrekt och kostnadseffektivt sätt. AI kan hjälpa småföretagare att slippa lägga orimligt mycket energi och pengar på sin bokföring, säger Elon Walldén, vd på ACCS, företaget som har utvecklat Lennart.

Text: Annika Wihlborg Foto: ACCS

Elon Walldén, vd på ACCS, som har utvecklat den AI-drivna redovisningskonsulten Lennart.

”Mer eller mindre ett måste att nyttja AI-tekniken”

I en tid där AI-teknik blir avgörande för framgång stöttar det globala nätverket PwC sina kunder att ställa om och dra nytta av de nya möjligheterna.

– För företag med mål att utvecklas och expandera är det mer eller mindre ett måste att nyttja AI-tekniken, säger Jessica Carragher Wallner, ansvarig för affärsområdet Workforce och expert inom AI-transformation.

Som en del av ett globalt nätverk med 364 000 medarbetare i 136 länder är PwC ledande inom skatt, revision och rådgivning. De är en självständig och oberoende juridisk enhet med drygt 3 000 anställda runtom i Sverige.

– Vi kombinerar vår expertis och erfarenhet med den senaste tekniken för att hjälpa våra kunder att bli effektivare, anpassa sig till förändringar och alltid ligga steget före, menar Jessica Carragher Wallner.

PwC fokuserar på all form av systemförändring hos företag – som AI förstås är en minst sagt aktuell och betydelsefull del av.

– Ofta jobbar vi med en linjär utveckling som bygger vidare på förra årets resultat, men med allt som händer i den tekniska framfarten i allmänhet

” Endast 28 procent av de svenska medarbetarna svarade att de använder AI minst en gång i månaden – jämfört med 38 procent globalt.

Jessica Carragher Wallner.

och inom AI-området i synnerhet handlar det i dag mer om en exponentiell utveckling. Marknaden rör sig snabbare och är mer oförutsägbar.

Jessica lyfter fram att AI:s raska intåg påverkar företagens omställningsbehov i allra högsta grad.

– Även små och medelstora bolag, som kanske inte befinner sig i någon teknisk bransch, har så gott som alltid stora fördelar av att implementera AI i sin verksamhet. I grunden handlar det om att effektivisera administrativa uppgifter, planering och marknadsföring för att frigöra mer tid.

Hon tillägger:

– Visst kan det vara så att en mindre verksamhet som är nöjd med sin kundkrets inte har samma stora behov av att använda sig av AI-tekniken. Men alla företag som har målet att utvecklas och expandera är mer eller mindre beroende av att nyttja de nya möjligheterna för att hänga med och vara konkurrenskraftiga. Hennes råd till alla små och medelstora företagare är att vara nyfiken och våga prova de verktyg som finns tillgängliga – som ChatGPT och Microsoft Copilot.

– Dessutom tillhandahåller AI Sweden bra och lättförståeligt material som är värdefullt att ta del av, tipsar Jessica.

I PwC:s årliga vd-undersökning CEO Survey 2025 tittade man närmare på vilka som börjat skörda effekterna av AI. Bland

de svenska vd:arna svarade till exempel 17 procent att de ökat sina intäkter, jämfört med så många som 32 procent globalt.

– Det finns med andra ord fortfarande mycket att göra för svenska företag när det kommer till att utnyttja potentialen i AI. Och ännu mer alarme-

rande resultat syns i PwC:s senaste globala medarbetarundersökning, Global Workforce Hopes and Fears 2025, där cirka 1 000 svenska medarbetare deltog. Där svarade endast 28 procent av de svenska medarbetarna att de använder AI minst en gång i månad-

en – jämfört med 38 procent globalt.

– För att Sverige ska kunna dra nytta av det paradigmskifte som AI innebär krävs nu ett ännu större fokus på ledarskap. I grund och botten handlar det om att förmedla visioner och föra fram budskap

som skapar entusiasm och en vilja till förändring och där medarbetare i högre grad är måna om den egna kunskapsutvecklingen, avslutar Jessica Carragher Wallner.

Text: Joakim Löwing Foto: PwC

Från assistent till agent

Allt fler svenska småföretag befinner eller kommer under de närmsta åren att befinna sig vid en punkt då AI går från att vara ett stödverktyg till ett verktyg som självständigt kan utföra olika arbetsuppgifter.

David Thuresson, partner på AI-rådgivningsföretaget Centigo.

n Medan den första generationen AI, generativ AI, främst fokuserade på att generera innehåll handlar agentisk AI om att bygga agenter som automatiserar företags affärsprocesser. En växande trend är agentisk AI och intelligent automation, där AI inte bara assisterar människor utan även samverkar med dem och utför arbetsuppgifter självständigt. Agentisk AI kan självständigt sätta mål, planera och utföra kom-

plexa arbetsuppgifter. Det beskrivs ofta som ett proaktivt, självständigt och problemlösande verktyg.

Enligt David Thuresson, partner på AI-rådgivningsföretaget Centigo, kommer nästa AI-fas påverka företagens arbetssätt, vilket ställer nya krav på företags tekniska och ledningsmässiga förmåga.

– Den nya AI-fasen handlar om att bygga agenter som automatiserar företags affärspro-

cesser. De nya AI-systemen öppnar för intelligent automation och effektivisering på nivåer som tidigare inte varit möjliga, säger han.

David Thuressons råd till småföretag är att inledningsvis satsa på användarvänliga och okomplicerade lowcode verktyg. Fundera också kring hur olika roller på företaget kan behöva omdefinieras när AI kan hantera även mer affärskritiska arbetsuppgifter.

– Molntjänster, low-codeplattformar och standardiserade ramverk gör att även småföretag kan ta steg mot avancerad AI-integration med begränsade resurser. En avgörande framgångsfaktor är att företag välkomnar AI-utvecklingen, säger David Thuresson.

Text: Annika Wihlborg Foto: Adobe Stock & Centigo

AI och upphovsrätt

vad gäller egentligen?

AI används av allt fler företag för att skapa texter, bilder, annonser och grafiskt material. Men vem äger egentligen det som AI skapar? Och vilka juridiska risker behöver småföretagare ha koll på?

n Reglerna kring upphovsrätt och AI är fortfarande under utveckling. För att reda ut vad som gäller har vi ställt några frågor till Mats Nordenborg, senior jurist på PRV. Här förklarar han hur man bör resonera kring upphovsrätt, ansvar och risker när AI är en del av företagets verktygslåda.

Vem äger rättigheterna till AI-genererat material?

– Om ett AI-system har skapat materialet helt på egen hand uppstår inget upphovsrättsligt skydd, säger Mats Nordenborg. Upphovsrätt förutsätter att en fysisk människa har gjort självständiga och kreativa val som tydligt präglar slutresultatet. AI kan vara ett hjälpmedel, men det måste finnas ett verkligt mänskligt skapande för att skydd ska uppstå. Finns inget skydd är det dessutom fritt fram för alla att använda materialet.

Vad bör företagare tänka på vid användning av AI-material?

– Försök ta reda på hur materialet har skapats och hur AI-systemet har tränats. Bristande transparens kan innebära ökad juridisk risk, särskilt om träningsdata använts utan tillstånd. Rättsläget är inte klarlagt, men det är klokt att vara försiktig. Var också noga med att läsa avtalsvillkoren för de AI-verktyg som används. Villkoren kan reglera rättigheter och vad man får göra med det som skapas.

Kan ett företag få upphovsrätt till AI-skapat innehåll?

– Inte om materialet i huvudsak är skapat av AI. Om en person däremot har gjort det mesta av arbetet och använt AI som verktyg kan upphovsrätt uppstå. Någon exakt gräns finns inte, utan avgörs i varje enskilt fall. Ett företag kan också få eventuella rättigheter överlåtna till sig genom exempelvis anställningsavtal.

Gäller detta även bilder och logotyper?

– Ja, samma princip gäller. Det avgörande är om slutprodukten huvudsakligen är resultatet av mänskliga, kreativa val. Däremot kan logotyper skyddas av varumärkesrätt, oavsett om de är skapade med AI eller inte. Där finns dock andra risker, till exempel att logotypen saknar särskiljningsförmåga eller är för lik ett äldre skyddat kännetecken. De riskerna finns även för logotyper skapade av människor.

Hur minskar man risken att AI-genererat material gör intrång i andras upphovsrätt?

– Undvik att be AI skapa innehåll i stil med namngivna upphovspersoner, varumärken eller företag. Ju mer kreativ prompten är, desto lägre risk. Undvik även namn på personer, varumärken eller företag för att minska risken för varumärkesintrång, renommésnyltning eller brott mot personuppgiftslagstiftningen.

Vem är ansvarig om något går fel?

– Det är ännu oklart. Både AI-leverantörer och användare kan i framtiden hållas ansvariga, beroende på kontroll,

insikt och möjlighet att förebygga skada. Även utan uppsåt eller oaktsamhet kan ersättningsskyldighet uppstå. Ekonomiska sanktioner kan bli mycket omfattande, särskilt inom marknadsföringsrätt och GDPR. Notera att det alltså inte bara är upphovsrätten som kan aktualiseras. Andra immaterialrätter som patent, varumärken och mönsterskydd kan också bli relevanta. Det finns även annan lagstiftning som kan bli aktuell.

Text: Stefan Hedner Foto: PRV & Adobe Stock

PRV:s råd

n Välj AI-tjänster med större transparens kring träningsdata. n Läs avtalsvillkoren för AI-verktygen.

n Undvik att imitera kända aktörer.

n Använd juridisk rådgivning vid affärskritiska tillämpningar. n Följ utvecklingen – reglerna är under förändring.

inte få

Smarta prylar som underlättar

Unisynk Globis Laddstation

Globis kan ladda upp till sex USB-enheter snabbt och samtidigt.Varje port är intelligent både när det gäller säkerhetssystem och maximerad laddningshastighet. Tack vare den fasta aluminiumstommen förs värme bort effektivt från spänningsomvandlingen optimalt för att möjliggöra 65 watt. När den inte används, går den automatiskt ner i ett energisparande djupt viloläge, redo att börja ladda igen direkt när en enhet är ansluten.Den grundläggande sfäriska formen och materialvalen är baserade på ambitionen att skapa en produkt som är relevant i dag och i många år framöver.

Pris: 799 kr (iphonebutiken.se).

NF Intelligenta AI-glasögon med 8MP kamera och AI-assistent

n Upplev framtiden med dessa intelligenta AI-glasögon. Med den inbyggda AI-assistenten kan du enkelt utföra uppgifter, få information och styra funktioner med bara din röst. De är utrustade med 8MP kamera, AI-assistent och brusreducerande mikrofoner. Perfekt för handsfree-interaktion, videoinspelning och privat ljudupplevelse. Använd röststyrning för att ringa samtal, spela musik, få vägbeskrivningar eller ställa frågor. Den smarta AI-tekniken anpassar sig till dina behov och ger en personlig och effektiv upplevelse. Dessa glasögon är kompatibla med Android 6.0 och senare samt iOS 10.0 och senare.

Pris: 999 kr (inf.se).

CC1-städrobot

CC1 är en städrobot som dammsuger, moppar, skurar och soppar. Den är idealisk för att hålla både stora och små ytor rena och kan anpassas för alla typer av miljöer och verksamheter. Med sin mångsidiga funktionalitet effektiviserar den städprocessen och minskar behovet av manuellt arbete.

Pris: Kontakta webot.se

Magic Trackpad USB-C

n Magic Trackpad är trådlös och uppladdningsbar. Den stöder alla Multi-Touch-gester och gör att du kan använda Force Touch även på stationära datorer. Den parkopplas automatiskt med din Mac, så att du kan börja jobba direkt. Det uppladdningsbara batteriet försörjer Magic Trackpad med ström i en månad på en laddning. Det har även en USB-C-kabel som du kan ansluta till en USB-C-port på din Mac för att parkoppla och ladda. Magic Trackpad fungerar utmärkt med Apple Vision Pro när du till exempel ska hantera komplexa kalkylblad. Och du navigerar smidigt och sömlöst på Apple Vision Pro med händer, ögon och röst. Pris: 1 490 kr (netonnet.se).

Todoist AI-assistent

n Hjärnan är till för goda idéer, inte för att hålla reda på 2 974 to-dos. Gör som över 30 miljoner personer som förlitar sig på Todoist för att organisera jobb och fritid. Använd gratis för alltid eller uppgradera för att låsa upp de mest kraftfulla funktionerna för jobb och samarbete. Todoist gör det friktionsfritt att få ut alla uppgifter ur huvudet och ordna upp dem på en och samma pålitliga plats. Pris: Besök todoist.com/sv

KettyBot Pro

KettyBot Pro är en flexibel leveransrobot med en inbyggd reklamskärm som effektiviserar kampanjer och guidar gäster genom lokalen. Den kombinerar leverans A-B med marknadsföring genom att visa erbjudanden och kampanjer, vilket ökar merförsäljningen. Med sin mångsidiga funktionalitet och smidiga design är KettyBot Pro en värdefull tillgång för din verksamhet. Pris: Från 135 kronor per dag (webot.se).

Plaud NotePin

n Din smarta följeslagare för möten, studier och vardag. NotePin är en ultralätt AI-driven röstinspelare som fångar varje ögonblick med högsta precision. Med avancerad AI-transkribering på över 112 språk, lång batteritid och säker molnintegration blir det enkelt att organisera och återfinna viktiga konversationer. Pris: 2 499 kr (iphonebutiken.se).

Tre ingredienser bakom Topformulas framgång

Kosttillskott är hetare än någonsin – och framgångsreceptet för Topformula Health Care AB innehåller framför allt tre avgörande ingredienser.

n De tre ingredienserna är: enbart distribuera via e-handel, att i expansionsfasen byta lokaler till tredubbelt stora –och inte minst att tillverka samtliga produkter på egen hand.

Svenskarna lägger allt mer pengar på kosttillskott. Enligt branschorganisationen Svensk egenvård spenderade vi 3,7

miljarder kronor på vitaminer och mineraler år 2024. Det är en ökning med över en halv miljard från 2020. Tittar man enbart på kosttillskott (exklusive rena vitaminer) låg omsättningen på cirka 2,6 miljarder kronor. Största kategorin är så kallade traditionella kosttillskott – till exempel omega-3, magnesium, probiotika

och kombinationsprodukter –följt av växtbaserade kosttillskott och flytande varianter.

En tydlig trend är också att e-handeln dominerar försäljningen. Nästan hälften av alla kosttillskott som säljs i Sverige köps i dag online – och där var Topformula tidigt ute när företaget startade i Norrköping 2004.

– Genom att distribuera produkterna utan några mellanhänder, samt endast ha försäljning via webben, har vi kunnat hålla exceptionellt låga priser utan att någonsin rubba på kvaliteten. Vi är fast bestämda att det inte ska vara dyrt att ta

” Varje dag lämnar det över 20 pall från fabriken och genom att anställa ännu fler medarbetare kommer vi att fortsätta växa.

Fredric Boson.

hand om sin kropp, säger vd:n Fredric Boson.

Efter att ha vuxit ur sina första lokaler under den snabba expansionsfasen hittade de nya i Gamleby – där ytan tredubblats ända till cirka 12 000 kvadratmeter. Detta gjorde det möjligt för bolaget med i dag över 400 egentillverkade kosttillskott att växa i hög hastighet.

Antalet anställda har ökat till ett 50-tal och omsättningen har passerat 200 miljoner kronor.

– En stor förklaring till framgångarna är att vi alltid varit så sjukt envisa och till skillnad

från nästan alla andra e-handelsbolag som säljer kosttillskott valt att tillverka våra produkter på egen hand. Då vet vi till 100 procent vad alla tabletter och kapslar innehåller och kan stå för det fullt ut.

Totalt tillverkar topformula 600 miljoner kapslar och tabletter varje år - vilket hamnar i över 6,5 miljoner burkar.

– Varje dag lämnar det över 20 pall från fabriken och genom att anställa ännu fler medarbetare kommer vi att fortsätta växa, säger Fredric Boson.

Text: Joakim Löwing Foto: Topformula Health Care

Passion för tryck i föränderlig bransch

Tryckeribranschen är ett exempel på hur en hel näring kan förändras i grunden. Få vet det bättre än

Stefan Lindström som äger och driver Carlshamn Tryck & Media.

n Stefan Lindström har varit verksam i branschen i 50 år och började som 15-åring på Lagerblads Boktryckeri i Karlshamn. Då sattes böckerna med blytyper.

– När jag började som lärling tog det runt 400 timmar att producera en bok, berättar Stefan. När Macintosh-datorerna gjorde entré kunde vi göra samma jobb på 100 timmar och sedan dess har teknikutvecklingen fortsatt.

Samtidigt har efterfrågan förändrats. Digitala medier har minskat behovet av trycksaker, samtidigt som konkurrens från bland annat Baltikum och Asien har tagit över nästan all produktion av böcker och kataloger.

– Tekniken har tagit enorma kliv och volymerna har minskat, konstaterar Stefan. Det har resulterat i en brutal förändring av branschen. 1995 fanns det 1 680 tryckerier i Sverige med tryckpressar för formatet 70 × 100 centimeter och större. I dag återstår 18, så nästan 99 procent har försvunnit.

Många tryckerier har köpts upp och slagits samman för att få tillräckliga volymer i pressarna. Stefan har själv valt den vägen och de tryckerier han har köpt lever fortfarande vidare till namnet. Han har ett par säljkontor på andra platser, men all produktion sker i Karlshamn på Lagerblads Tryckeri.

Lagerblads grundades 1819 och är Sveriges äldsta verksamma tryckeri. Här trycker Stefan och hans medarbetare framför allt periodiska tidskrifter, där korta ledtider fortfarande gör svensk produktion konkurrenskraftig.

– I min koncern ingår även fastigheter, så tryckeriverksamheten står bara för en liten del av omsättningen, säger Stefan. För mig som har jobbat med tryck på den här platsen hela yrkeslivet handlar verksamheten mer om passion och hjärta än om stark lönsamhet. Kanske är det just därför den lever vidare?

Text: Stefan Hedner Foto: Bengt-Göran Welander

Liten handdriven tryckpress från 1900-talets början. Användes för visitkort, blanketter och liknande.

Stefan började som lärling på Lagerblads Boktryckeri som 15-åring och äger idag koncernen där tryckeriet ingår. Här står hanvid en liten tryckpress från 1920-talet.

Frågor får svar!

Medlemmar i Företagarförbundet har kostnadsfri rådgivning från våra experter i Rådgivningspanelen. I varje nummer av Fria Företagare samlar vi några av de frågor som panelen har stött på eller frågor som är intressanta att dela med sig av till alla medlemmar. Har du någon fråga? Kontakta kansliet. Rådgivningen är begränsad till max tre gånger 15 minuter per år och medlem.

Lasse Gärdlund Advokataktiebolaget Gärdlund AB Norrtälje

Göran Smedberg Astra Advokater

Jörgen Engvall Advokatbyrån Kaiding, Umeå

Ina Gärdlund Advokataktiebolaget Gärdlund Norrtälje

Johan Engborg Astra Advokater Stockholm

Magnus Hedenberg Advokatfirman Hedenberg & Partner KB, Göteborg

Oscar Sundholm

Advokatfirman Thoms & Partners HB Sundsvall

Annelie Blomqvist

Advokataktiebolaget Jansson & Partners, Helsingborg

Kan AI ersätta

juridisk rådgivning när det gäller domstolstvister?

Svar: AI-verktyg av olika former kan i vissa situationer vara till nytta inom juridiken, oavsett om du saknar juridisk bakgrund eller arbetar med juridiken. Verktygen kan fungera som ett stöd för att strukturera resonemang, förklara juridiska begrepp, göra matriser eller sammanställningar och ge en översikt av tvisten. Den kan därutöver hjälpa dig att föreslå vilka lagar eller rättsområden som kan aktualiseras i tvisten, för att ge vägledning i var du kan hitta stöd och argument för din talan.

Den största risken med att använda AI i en process i dom-

stol är att man som part själv bär ansvaret för det som lämnas in till domstolen. Om argumentationen bygger på felaktig rättstillämpning, missförstådda regler eller felaktiga slutsatser får det direkta konsekvenser för utgången i målet.

Ett särskilt problem är att AI ibland så kallat ”hallucinerar”, och hittar på information som låter trovärdig och korrekt men är påhittat och/eller saknar rättslig grund. Det har förekommit i vart fall ett mål, som nyligen avgjordes, där en part åberopat fel lagrum, samt lagrum och rättsfall som inte

finns, varför tingsrätten konstaterade att inlagor och yttranden i det målet sannolikt författats av AI.

All information som hämtas från AI ska givetvis alltid kontrolleras mot tillförlitliga rättskällor innan den används.

Sammantaget kan AI-verktyg fungera som ett hjälpmedel i processen och erbjuda ett extra stöd för de som saknar eller har begränsad juridisk kunskap för att få förståelse för juridiska processer. Det är dock riskabelt att bara använda AI eftersom AI inte kan ge korrekt juridisk rådgivning eller hjälp, och därför är det bra att anlita en utbildad jurist eller advokat för juridisk rådgivning, särskilt om man hamnat i en tvist i domstol.

Ina Gärdlund Advokataktiebolaget Gärdlund Norrtälje

Har reglerna för bygglov förändrats?

Fråga: Jag driver ett byggföretag och har hört att det har skett förändringar gällande reglerna om bygglov. Stämmer det?

Svar: Ja, det stämmer att det har skett förändringar i Planoch bygglagen (PBL) där reglerna om bygglov finns. Den 1 december 2025 trädde omfattande ändringar i PBL i kraft. Lagändringarna innebär bland annat att 9 kap.

PBL har ersatts av ett helt nytt kapitel med delvis ny struktur och i 1 kap. PBL finns definitioner på nya termer såsom ekonomibyggnad, fasadändring, komplementbostadshus och komplementbyggnad. En förändring är att lovplikten för anläggningar har flyttats från plan- och byggförordningen (PBF) till PBL.

Nytt är också att Försvarsmakten och Myndigheten för civilt försvar (MCF) fått en ny roll i handläggningen, och i vissa ärenden även en vetorätt. De välkända bygglovsbefriade åtgärderna ”friggebod” och ”attefallshus” har tagits bort och ersatts av bygglovsbefriad komplementbyggnad och komplementbostadshus. En komplementbyggnad är ”en fristående byggnad som kompletterar en byggnad och inte är inredd med en självständig bostad” och de kan finnas till alla typer av byggna-

der. Till en- och tvåbostadshus kan det vara t.ex. garage, carport, vedbod, båthus, växthus och till flerbostadshus kan det till exempel vara cykelförråd, miljöstation, tvättstuga.

En tydlig och viktig förändring är att det framgår direkt av lagtexten vad som kräver bygglov och att antalet åtgärder som kan genomföras utan bygglov har ökat.

I praktiken innebär detta inte mer byggrätt inom detaljplanelagt område, utan snarare att fastighetsägare ges en större frihet att själva avgöra hur den befintliga byggrätten ska disponeras.

Även om åtgärden inte kräver bygglov, rivningslov eller marklov så kan den som ska göra åtgärden ändå ansöka om ett frivilligt lov, vilket kan vara ett sätt att skapa trygghet inför ett genomförande.

Förändringarna i PBL är omfattande och kan upplevas som otydliga för både fastighetsägare och byggherrar, även om lagstiftarens syfte med ändringarna var att göra reglerna enklare och tydligare.

Om ändringarna kommer att upplevas så i praktiken återstår att se.

Ina Gärdlund

Advokataktiebolaget Gärdlund Norrtälje

AI – ett givet hjälpmedel för teknikfantasten Peter

Peter Ericsson har drivit eget företag som frilansfotograf i över 25 år – och som nyfiken teknikfantast alltid varit tidigt ute i nya trender.

– Precis som vid omställningen från analoga till digitala bilder gäller det att hänga med i de nya möjligheterna som uppstår med AI, betonar han.

Passionen att fotografera har funnits ända sedan 1970-talet och den ledde till en karriär som yrkesfotograf. I den egna firman PE-Foto med egen studio hemma i Norrköping har Peter Ericsson under fyra decennier levererat högklassiska bilder till både vecko- och månadsmagasin.

Dessutom fotograferar han mycket arkitektur med en teknisk specialkamera på produkter i den färdiga miljön åt tillverkningsindustrier och andra företag – och tidigare konstfoton i ett samarbete med en florist. Hon skapade fantasiinsekter av färgglada blomblad, som Peter fotograferade och producerade tavlor som de kallar Bevingad flora.

– Med dessa tavlor har vi haft flera utställningar på exempelvis olika gallerier och slott, samt sålt via webben. Vid ett tillfälle beställde ett modehus i Milano ett stort antal tavlor, berättar Peter.

I dag fokuserar han allra mest på dokumentär gatufotografering, egna utställningar av fotografier från sin stora bank med runt en halv miljon bilder

– och att printa fine art-bilder i sin printstudio.

– Jag printar även bilder på högkvalitativa fine art-papper på uppdrag av bland annat företag, museum, andra fotografer och konstnärer. Det krävs både en speciell kunskap och utrustning för att klara av det.

Peter har alltid haft ett stort intresse för ny teknik, samtidigt som han är väldigt nyfiken och vetgirig att lära sig nya saker. Därför var det givet för honom att tidigt hänga med i svängarna vad gäller övergången från analogt till digitalt.

Och detsamma gäller den pågående omställningen till AI.

– Det finns mycket positivt och stora möjligheter att kunna skapa ännu bättre bilder än tidigare. Men grunden att ta bilderna på egen hand är ändå väldigt betydelsefull för mig. Jag har inget intresse av att promta bilder – det vill säga att skriva en text till AI om vad jag vill ha för bild vad gäller innehåll och uttryck och sedan få den skapad åt mig. Då är man ingen fotograf, utan bildskapare. Jag vill alltid vara på plats och uppleva verkligheten när

jag fotograferar, det är det jag älskar med mitt jobb.

Men med AI-tekniken i kameror och bildbehandlingsprogram finns en enorm potential.

– Något som hela tiden utvecklas med AI-tekniken är autofokus – där den numera är så utvecklad på kamerorna att

autofokusen exempelvis kan följa en fågels ögon. När den flyger följer fokuspunkten ögat så att det blir skärpa på fågeln. Förut var jag tvungen att hålla fokuspunkten på fågeln hela tiden, vilket inte är det enklaste i deras snabba rörelser.

I bildbehandlingsprogram är brusreducering och bortta-

gande av störande objekt två delar som gått framåt i svindlande hastighet med AI-tekniken.

– Jag kan i efterhand ta bort störande brus bättre i en bildutan att riskera att detaljer försvinner. Och skulle det behövas att ta bort något objekt som stör i en bild går det att göra bättre nu utan att det

märks. Exempel på detta är då jag fotograferade en spiraltrappa på en husfasad, där någon hade klottrat på. Om jag varken vill ha med klottret eller heller den trasiga skylt som hängde på sniskan så är AI-verktygen väldigt duktiga på att lösa det. Men jag tar aldrig bort något sådant om det är dokumentära bilder.

Peter menar att det är A och O att följa med i teknikutveckling som fotograf. – Annars finns stor risk att bli utkonkurrerad. De som inte ville gå över till digitalt foto när den tekniken kom är förmodligen inte fotografer i dag, i alla fall inte professionella sådana, och är övertygad om att det kommer gälla om man in-

te nyttjar AI-tekniken heller, säger han.

n Besök Peter Ericsson och ta del av hans bilder på www.pefoto.se

Text & foto: Joakim Löwing

Foto: Peter Ericsson

Avsändare/returadress: Företagarförbundet, Box 1132, 262 22 Ängelholm

Ta vara på dina förmåner!

Som medlem i Företagarförbundet får du riktigt bra rabatter på både drivmedel och el. Med samma kort kan du smidigt tanka och ladda, och just nu får du dessutom extra bra pris på snabbladdning hos oss. Vill du göra det enkelt att ladda hemma hos dina anställda? Med OKQ8 Link hemma sköter vi hela processen, från installation till driftsättning.

Läs mer om OKQ8 Link hemma och elbilsladdning: www.OKQ8.se/foretag/elbilsladdning

Självklart får du också fina rabatter på biltvätt och andra smarta produkter – allt för en smidigare vardag!

Läs mer om avtalet här

50 öre/kWh för snabbladdning på OKQ8-stationerna. Erbjudandet gäller 1/3–31/4 2026