It's In The Details nr 6

It’s In The Details

Text:

Produktionsledning:

Det har aldrig

hänt så mycket som just nu!

Fotografiets utveckling de senaste åren har präglats av teknologiska framsteg, nya konsumtionsmönster och en demokratisering av bildskapandet. Digitaliseringen har länge varit den största drivkraften, men idag ser vi mobilkameror, sociala medier och

AI förändra både hur bilder skapas och används. När “alla är fotografer” ökar bildproduktionen och kraven på yrkesfotografer att leverera något unikt. Fotografiet har alltid varit en ung disciplin där varje teknisk innovation – från färgfilm till digitala sensorer –först mötts med skepsis, men senare blivit en naturlig del av yrket. Dagens förändringar är en fortsättning på denna utveckling, där nya verktyg integreras för att stärka fotografens kreativa process.

AI och maskininlärning förändrar bildskapandet. Inom kommersiell fotografi automatiseras monotona arbetsmoment som till exempel retuschering, friläggning och bildsortering, vilket ger mer tid för kreativa och strategiska delar, som konceptutveckling och kundrelationer.

AI används också för att skapa skisser och moodboards, vilket effektiviserar planeringsstadiet. Däremot kommer

AI aldrig att ersätta den mänskliga kreativiteten eller förmågan att skapa visuella berättelser med känsla och autenticitet; algoritmer saknar den kontextuella förståelse och emotionella intelligens som en fotograf har. Därför ser vi AI som ett viktigt komplement, inte en konkurrent.

AI kommer att spela en avgörande roll i framtidens bildskapande, men påverkan beror på hur vi använder teknologin. För yrkesfotografer

innebär AI både möjligheter och utmaningar. Möjligheterna ligger i att skapa skisser, simulera ljussättning och förbättra bildkvalitet, och att minska produktionstid och kostnader. Utmaningen är att behålla trovärdigheten i en tid där manipulerade och syntetiska bilder blir allt vanligare. Framtidens fotografer behöver därför inte bara teknisk kompetens, utan även förstå etik, moral, transparens och bildens ursprung för att bevara förtroendet för bildmediet.

Hållbarhet är en kritisk fråga även inom de fotografiska yrkesrollerna. Det handlar till exempel om att minska kemikalieanvändningen, förlänga livslängden på utrustning och främja delade resurser. Digital produktion har minskat vissa miljöbelastningar, men ökat energiförbrukningen via datalagring och AI-bearbetning. Socialt är det viktigt med arbetsmiljöer som främjar välmående och jämställdhet. Fotoskolan STHLM kommer att integrera cirkularitet och hållbarhet i utbildningen ännu mer, så att framtidens bildkreatörer blir både skickliga bildskapare och medvetna aktörer som bidrar till en cirkulär ekonomi och ett mer ansvarsfullt samhälle.

Fotoskolan

℅ Tokyo.

Under 2025 besökte studerande från Fotoskolan STHLM:s båda utbildningar Tokyo. Där fick de bland annat göra praktik hos japanska yrkesfotografer och utbyta erfarenheter med japanska fotografstuderande vid Tokyo Politechnic University. Japanska studerande har även besökt Sverige och Fotoskolan STHLM vid två tillfällen. Syftet med projektet är att sammanföra två olika visuella kulturer.

Bilderna är från höstresan 2025 och är fotograferade av Cecilia Wester, Kristoffer Keleman, Olof Bygren, Julia Persson, Marie-Ange Duval och Jennie Sjölund. De ingår i utställningen 722 bilder från Tokyo.

Projektet genomförs med stöd från Erasmus+. Fotoskolan STHLM är en auktoriserad partner till Erasmus+.

Budskap som når fram

Vad är en bra bild? I vissa fall är det såklart godtyckligt och högst personligt. Om man däremot utgår från kommersiell bild så blir svaret mer entydigt. Olof Cardelús, huvudlärare på yrkeshögskoleutbildningen Kommersiell Fotograf berättar vad som krävs för att en bild ska nå fram.

I dagens samhälle är kommersiell bild en grundsten för vårt sätt att leva.

– Vi förlitar oss på bilder för att kommunicera, konsumera och informera oss, säger Olof Cardelús, huvudlärare på yrkeshögskoleutbildningen Kommersiell Fotograf.

Den digitala utvecklingen under de senaste 20 åren har gjort att vår bildkonsumtion ökat explosionsartat. Vi möts av bilder överallt i vår vardag.

Detta har också medfört att både nationella och internationella aktörer måste använda bild för att nå fram till sina målgrupper.

– Vill du sälja ett par jeans måste de fotograferas av, men på rätt sätt, säger Olof.

Därför behövs det yrkeskunniga med hög kompetens inom bildframställning, som vet hur rätt bild ska utformas för att nå fram, och besitter kunskaperna att realisera detta.

– Kunskap uppstår inte slumpvis, utan kräver nästan alltid kvalificerad utbildning.

Yrkeshögskoleutbildningen Kommersiell Fotograf skiljer sig från andra fotoutbildningar genom sitt tydliga fokus på fotografi som ett kommersiellt verktyg. Under 2,5 år får de studerande arbeta mot kund och producera marknadsföringsmaterial för både svenska och internationella marknader.

– För att kunna verka som kommersiell fotograf krävs avancerad teknisk kunskap, branschförståelse och kompetens inom visuell kommunikation.

Men vad är egentligen en bra bild?

– I en kommersiell kontext är en bra bild den som fyller sitt syfte. Den attraherar och kommunicerar med en målgrupp och förtydligar ett budskap, säger Olof.

– Bra kommersiell bild når fram.

Cardelús

Kompetens i rörlig bild

allt viktigare

Under de senaste åren har rörlig bild tagit en mer framträdande plats i Fotoskolan STHLM:s utbildningar – ett direkt resultat av marknadens ökade efterfrågan.

Mats Andrén, huvudlärare på yrkeshögskoleutbildningen Retuschör - Bilddesigner, berättar om skolans arbete med rörlig bild och vilka kompetenser en yrkesfotograf behöver ha i dag.

Efterfrågan på rörlig bild ökar stadigt och den visuella marknaden består av en allt större del rörligt material.

– Till skillnad mot för 10 år sedan så går det knappt att arbeta som fotograf på yrkesmässig nivå utan att ha kunskap om både stillbild och rörlig bild, säger Mats Andrén.

Därför är det inte konstigt att de studerandes intresse för rörlig bild har ökat markant på senare tid. På Fotoskolan STHLM jobbar man numera med hela spannet av kunskaper som berör rörlig bild; Från idéskapande till filmning, klippning och färgställning.

– De studerande kan hela processen kring rörlig bild när de lämnar utbildningen. Kanske inte på den nivå

som jobb i Hollywood skulle kräva, men god nog för att filma, klippa och färgställa till exempel en musik- eller reklamvideo.

Mats berättar att det vid de flesta fotouppdrag på marknaden idag efterfrågas rörlig bild i lika stor utsträckning som stillbild.

– Det är nästan ett undantag att det efterfrågas bara stillbilder, och aktörer på marknaden behöver därför kunna skapa och leverera både stillbilder och rörligt material.

– Kunskap om rörlig bild en väldigt viktig del av en blivande fotografs kunskap.

Se filmen här: https://vimeo.com/ 1175527285

Se filmen här: https://vimeo.com/ 1175533326

Se filmen här: https://vimeo.com/ 1175524737

”Vi jobbade med riktiga uppdrag”

När Amelie Karlsbro tog examen från Fotoskolan STHLM hösten 2025 hade hon med sig både praktisk erfarenhet och ett internationellt nätverk. Under utbildningen till kommersiell fotograf fick hon arbeta med riktiga fotouppdrag –både i klassrummet och ute i världen.

– Utbildningen är tydligt branschinriktad och förbereder en väldigt bra för verkligheten, säger hon.

Som blivande fotograf fick Amelie arbeta mycket projektbaserat med uppdrag från externa kunder inom flera olika genrer av fotografi, till exempel mat, mode och arkitektur.

– Under första året reste vi till Barcelona tillsammans med bilddesigner-klassen. Där samarbetade vi med lokala företag och skapade bildmaterial till dem, berättar Amelie.

Utbildningen har också gett henne teknisk kunskap inom allt från olika program till kamerateknik och ljussättning, och en hel del har handlat om rörligt material.

– En av de roligaste uppgifterna var när vi i team fick skapa en musikvideo.

Under sin LIA-praktik var Amelie i Stockholm, Köpenhamn, Barcelona och Tokyo, vilket har gett henne ett brett internationellt nätverk och en förståelse för hur branschen fungerar i olika länder.

– Teknik och arbetsflöden är ofta lika,

det är kulturen och kommunikationen som skiljer sig mest, förklarar hon.

Praktiken i Stockholm hos Studio Förgätmigej handlade främst om musikvärlden, där Amelie arbetade med visuella koncept till artister i allt från förarbete, produktion och postproduktion.

– Det har ökat mitt kreativa självförtroende, inte bara det tekniska. Något jag tar med mig är insikten om att storytelling och bildens känsla är viktigare än att ha den dyraste tekniken.

Nu efter examen ser Amelie fram emot att börja frilansa och kombinera eget fotograferande med assistentjobb, helst inom musik- och modevärlden.

– För mig är känslan och berättandet alltid det viktigaste. Ljuset, färgerna och formerna är verktyg för att skapa bilder som berör.

Ett kritiskt öga och en osynlig hand. Med AI blir retuschören nyckelspelare i bildbranschen.

Bra retusch syns inte. Det är så hon brukar säga, Jenny Stigsdotter, ordförande för ledningsgruppen för Fotoskolan STHLM:s utbildning Retuschör-Bilddesigner.

Påståendet är en sanning med modifikation. De estetiska idealen rör sig över ett spann. I vissa sammanhang gäller idébaserade bilder som närmar sig ren fotoillustration och där postproduktionen är tydlig.

I andra sammanhang ska retuschen vara just omärkbar.

– En stor trend just nu är den som har med autenticitet att göra. Det är en reaktion på AI-utvecklingen och handlar om att förfina fotografens vision utan att det syns, säger Jenny Stigsdotter. Hon vet vad hon talar om. Jenny Stigsdotter är själv verksam som retuschör sedan många år tillbaka.

Branschförankringen är viktig för Fotoskolan STHLM, där nio av tio studerande får jobb efter avslutad utbildning.

– För att utbildningen ska fungera måste den interagera med den praktiska verkligheten, annars riskerar de studerande att komma ut till en

arbetsmarknad där det ställs helt andra krav än vad man är inställd på. Vi har koll på branschen och vet vad kunderna efterfrågar.

Sedan retuschens inträde vid millennieskiftet har mycket hänt. Det som då ofta utfördes av självlärda entusiaster om nätterna är idag ett högprofessionellt yrke med ett antal olika inriktningar – allt från att arbeta med plagg som ska visas på webbplattformar till att jobba som moderetuschör med nära relation till fotografen.

Precis som i många andra branscher är AI den stora framtidsfaktorn. AI kommer att användas för att förenkla bildflöden och kanske också i vissa fall ersätta kameran, säger Jenny Stigsdotter.

Samtidigt kommer det tränade ögat vara nödvändigt, menar hon. – Precis som AI-producerad text kräver en redaktör för att upptäcka faktafel, kräver AI-bilder granskning. Likaså behöver du kunna benämna sådant som bländare, slutartid och kameravinklar för att kunna promta en bild. Både foto- och bildkunskap är viktigt i det skifte vi står inför.

Jenny Stigsdotter

”Japan – en enda stor våg av intryck”

Under utbytet i Japan fick Cecilia Wester praktisera hos en fotograf, samarbeta med japanska fotostudenter och ställa ut sitt fotoprojekt She Who Bloom. – Jag var ofta utanför min comfort zone, vilket var både spännande och utmanande, säger Cecilia.

– Att åka till Japan var en otrolig upplevelse. Vi mötte många människor i olika sammanhang och fick en nära inblick i hur landet verkligen är, säger Cecilia Wester som deltog i Fotoskolan STHLM:s utbytesprojekt med Tokyo Polytechnical University (TPU).

Cecilias eget bidrag till projektet var bildserien She Who Bloom, där hon med diptyker satte ihop bilder av kroppen med blommor, för att skildra kvinnokroppen och de känslor som ideal och förväntningar väcker.

– Jag ville visa hur våra känslor och erfarenheter kan speglas i naturen och i former omkring oss. Precis som växter behöver vi rätt sorts omsorg för att må bra och utvecklas.

Under utbytet praktiserade hon hos en japansk fotograf och samarbetade med studenter från TPU.

– Jag reagerade på hur bra de japanska studenterna samarbetade i grupp. De hjälptes åt med allt från

fotograferingar till att bygga utställningar och lämnade aldrig varandra att arbeta ensamma. Det kändes viktigt för dem att alla skulle komma i mål tillsammans.

Resan avslutades med en workshop ledd av fotografen Julia Hetta, där de studerande fick skapa stilleben med föremål som betydde något för dem. – Mötet med Julia var höjdpunkten för mig. Jag fick med mig massor av idéer för framtida projekt och en känsla för hur man kan ta inspiration från andra och göra något eget av det.

Cecilia Wester

Foto: Jennie Sjölund

Kintsugi – skörhet, läkning, skönhet

Jennie Sjölund är en av sex studerande som valdes ut till Fotoskolan STHLM:s och Tokyo Polytechnic Universitys gemensamma projekt Flowers. På plats i Tokyo fick hon ställa ut sitt eget fotoprojekt Kintsugi – Restored Beauty.

– Utbytet har utvecklat mig enormt, både yrkesmässigt och personligt, säger Jennie.

Jennie Sjölunds verk Kintsugi – Restored Beauty bygger på den japanska kintsugitekniken, där hon fotograferade, torkade och pressade blommor, för att sedan laga dem med guld.

– Metoden symboliserar skörhet, läkning och tanken om att det finns något vackert i att gå sönder och bli hel igen, säger Jennie.

Under sin vistelse i Tokyo praktiserade hon hos fyra fotografer.

– Att få arbeta med japanska fotografer gav mig en djupare förståelse för struktur och noggrannhet, och respekt för yrkesrollen. Jag har vuxit som person av att behöva anpassa mig till en ny kultur, ett nytt språk och ett annat sätt att arbeta och leva på.

Hon beskriver skillnaderna mellan svensk och japansk fotoutbildning:

– I Japan är arbetet extremt välplanerat och hierarkiskt med tydliga

roller på set och ett stort fokus på perfektion. I Sverige jobbar vi mer experimentellt och med större utrymme för egna initiativ.

Det mest oförglömliga var att assistera Photographer HAL, känd för att vakuumförpacka par på deras favoritplatser.

– På en fotografering vid Mount Fuji fick jag hjälpa till att plasta in personerna inför fotograferingen. En surrealistisk dag som jag kommer bära med mig resten av livet!

Jennie Sjölund

Jennie Sjölund

”Det finns så mycket

resurser

samlade här på utbildningen”

Henrik Lewander tycker att helheten och tillgången till resurser är det bästa med utbildningen till bilddesigner. Praktiken på Layer 1 i Stockholm gav honom dessutom värdefull erfarenhet och bekräftelse på att kunskaperna från utbildningen håller även ute i arbetslivet.

Henrik går andra året på YH-utbildningen Retuschör – Bilddesigner. Han gillar att utbildningen innehåller både praktiska och teoretiska moment som förbereder en för arbetslivet.

– Vi har fått lära oss programmen som används i branschen, som till exempel Photoshop, Capture 1 och DaVinci Resolve. Och vi har även studerat teoretiska ämnen som fotohistoria, film och konst, företagande och juridik, säger Henrik.

Utbildningen innehåller många praktiska moment. Bland annat har de studerande haft workshops i skolans fotostudio, där de fått fotografera för olika företagssamarbeten.

– Det finns så mycket samlat på samma ställe här: kompetens, kunskap om branschen, möten, utmaningar, människor med brinnande intresse, tillgång till all utrustning som behövs: datorer, skrivare, kameror och studios.

Under sin LIA-praktik fick han möjlighet att testa sina kunskaper i verkligheten.

– Jag gjorde min LIA på Layer 1 i Stockholm. Där erbjuder de allt från postproduktion av stillbild och rörligt till print och skanning. Jag fick använda allt det jag lärt mig i skolan och kunde känna mig trygg i att det vi lär oss här kan appliceras ute i arbetslivet.

Planerna efter utbildningen är tydliga.

– Jag vill jobba som retuschör. Om det blir som frilansare eller hur själva upplägget ska se ut vet jag inte ännu.

Till den som funderar på att söka utbildningen har han ett råd:

– Gillar du bild, kameror och teknik så kör! Du kommer inte ångra dig!

Hon bygger nya världar i Paris

Efter att Katarina Karsikas tog examen från Fotoskolan STHLM för ett år sedan har hon etablerat sig på Paris kreativa modescen. Idag frilansar hon som digi tech, andra ljusassistent och retuschör på olika fashionplåtningar.

– Jag är otroligt glad att jag kom in på Fotoskolan STHLM som ledde mig till det jag gör idag, säger hon.

– Jag samarbetar med flera svenska fotografer, men också med internationella kreatörer som är bosatta här i Paris, berättar Katarina.

Intresset för bild har alltid funnits där, men Katarina hade först ingen aning om hur det kunde bli ett professionellt jobb. Nu när hon jobbar med bild och kreativa människor varje dag inspireras hon ständigt till att utvecklas, göra egna projekt och utforska nya idéer.

– De bästa stunderna är när man jobbar med ett bra team och en kund som inte är rädd för kreativitet. Då kan man bygga upp fantastiska världar med ljus, styling och location.

Utbildningen på Fotoskolan STHLM har gett henne ett viktigt perspektiv på yrkeslivet: rädslan för att misslyckas får aldrig bli större än nyfikenheten.

– Ingenting är omöjligt, men man känner sig aldrig helt redo. Det gäller att våga lita på sig själv och sitt team, även när projekt inte går smärtfritt.

Till blivande studerande på Fotoskolan STHLM ger hon rådet att ta vara på alla möjligheter att prova nytt.

– Assistera mycket och kolla upp vad som händer i världen – inom konst, teater, utställningar och mode. Under studietiden har man chans att ställa alla dumma frågor och hitta likasinnade, så utnyttja det!

Vad gäller hennes egna framtidsplaner så har hon en klar bild av vad hon vill.

– Jag hoppas bli ännu säkrare på mitt jobb, utmana mig själv med egna projekt och kunder, och börja jobba mer med film.

Katarina Karsikas

En bra retuschör är i dialog med både kunden och fotografins rötter. Det säger Sebastian Aaseby på agenturen Parapix.

30 år i branschen. 16 år med egen agentur. Och nu – kundansvarig på Parapix, där 15 anställda utgör ett produktionshus dit även andra agenturer och produktionsbolag vänder sig.

Redan som tolvåring visste Sebastian Aaseby att han ville hålla på med fotografi.

En barndomsdröm om fritt skapande som successivt slipats ner av teknikens och postproduktionens framväxt? Inte alls.

– Jag upplever att postproduktion är mer kreativt idag än vad det var för tio år sen. Medielandskapet är också helt förändrat. För 20 år sen gjorde man en vår- och en höstkampanj. Nu ska det ut material varje dag eller varje vecka. En kampanj ska kunna gå i tunnelbanan, Instagram och TikTok. Man måste vara väldigt kreativ för att det ska funka i alla format och medier.

Sebastian Aaseby hör till dem som tonar ner AI-hajpen. AI är ett verktyg som hjälper och effektiviserar vissa moment, säger han. Men någon trollstav är det inte. Kunniga yrkesutövare kommer fortfarande behövas.

– När AI kom ville många använda det så mycket som bara gick. Ibland drogs det för långt, kunderna såg att det gav en negativ effekt. Vi har tajt dialog med kunderna kring hur man bäst förhåller sig. Specialist eller generalist. Vara expert på färggradering eller kunna många program samtidigt. Det är vägarna framåt för den går utbildning inom postproduktion, säger Sebastian Aaseby.

Vad är det viktigaste att tänka på när man går ut i yrkeslivet efter färdig utbildning?

– Att vara nyfiken. Gå på utställningar och bläddra i gamla fotoböcker. Titta på bild, inte bara på motiven utan på hur det är ljussatt och varför det är ljussatt just så.

Det handlar om att få kontakt med fotografins rötter. Något som enligt Sebastian Aaseby var lättare förr än idag, då varenda iPhone kan åstadkomma ett bra foto.

– Jämför två bilder. Varför blir jag glad eller ledsen av den ena och likgiltig inför den andra? Det är sådant du som retuschör ska kunna förmedla.

Sebastian Aaseby

Framtidens bildskapare:

När tekniken möter hjärtat

På branschträffar och uppdrag träffar jag bildskapande kollegor. I klassrummet möter jag nästa generation fotografer och retuschörer. Det diskuteras teknik och delas kunskap, men det smyger sig också in andra frågor. Till exempel ”om det kommer finnas jobb kvar för oss när AI snart kan generera allt?”. Här svarar jag resolut ”ja”, men med tillägget att det kommer att se lite annorlunda ut jämfört med det vi är vana vid. Jag tror att framtidens fotografer inte bara kommer vara bildskapare utan visuella regissörer. I en tid av överflöd blir fotografen den som förstår skillnaden mellan en genererad yta och en bild med själ.

Vi befinner oss i ett teknikskifte som är större än det från mörkrum till digital bild, ja rent av ett paradigmskifte. AI är här, men vi vill inte se tekniken som en ersättare, utan som vår mest kraftfulla assistent. Den kan sortera, märka upp, städa, justera, skissa och generera på några sekunder. Men AI saknar ännu en avgörande komponent för att skapa bilder som faktiskt betyder något: förmågan att känna.

Framtidens kreatör rör sig i gränslandet mellan det tekniskt perfekta och det mänskligt imperfekta. För att vara autentisk måste man förstå att en bilds värde inte ligger i vilken teknik som krävts för att skapa den, utan i hur den landar i betraktaren. Att vara fotograf har alltid handlat om att se det andra missar. I en framtid mättad av syntetiska bilder blir det mänskliga ögat – förmågan att läsa av en blick, fånga en subtil spänning i ett rum eller förstå en målgrupp – vår främsta konkurrensfördel.

Vi går från att vara operatörer till att bli regissörer. Exakt vilken teknik som används är inte lika viktig. Men det kräver en djup kunskap om vad en bra bild faktiskt är. Utan en mänsklig avsändare med känsla, etisk kompass och kulturell förankring blir syntetiska bilder bara ett eko. Det är i mötet mellan den tekniska briljansen och den mänskliga intuitionen som framtidens bildberättelser skapas.

Vår roll är inte hotad, den är under utveckling.

Sara Arnald är fotograf, skribent, teknisk redaktör för Fotografisk Tidskrift och lärare vid Fotoskolan STHLM.

Instagram: @fotoskolansthlm Facebook: fotoskolansthlm www.fotoskolansthlm.se