Fiolen min, nr 1/2026

Sidan 8

Sidan 12

Sidan 14

Fiolen min 1/2 • 2026

Den

Årets

Pärmbild: Frigg uppträder på Folklandia 2026

Foto: Ville Kurki

Fiolen min | Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

ISSN 0782-3479 (print)

ISSN 3087-8136 (online)

Ansvarig utgivare: Tobias Elfving

Redaktör: Simon Gripenberg | 044 291 4680 fiolenmin@spelmansforbundet.fi

Annonser:

Helsida (183x257 mm): 270 euro

Halvsida (183x126mm eller 89x257 mm): 130 euro

1/4 sida (89x126 mm): 100 euro 1/8 sida (89x63 mm): 70 euro

Kontakta kansliet för bokning

Deadlines för material:

15 maj (medlemsbrev)

15 juli (Fiolen min 2/2 • 2026)

15 maj (medlemsbrev)

Preliminära publiceringstider:

månadsskiftet maj-juni (medlemsbrev) månadsskiftet augusti-september (Fiolen min 2/2 • 2026) månadsskiftet november-december (medlemsbrev)

Material till tidningen sänds till kansliet@spelmansforbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi

Tryckeri: Grano/Vasa, www.grano.fi

Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet samt Svenska kulturfonden.

www.spelmanforbundet.fi kansliet@spelmansforbundet.fi

Ordförande: Tobias Elfving 050 563 1533 ordforande@spelmansforbundet.fi

Vice ordförande: Åsa Lillhannus 0400 951 958 asa.lillhannus@gmail.com

Spelmansförbundets kansli: Finlands svenska spelmansforbund r.f. Centrumvägen 3 65610 Korsholm Kansliet är öppet mån-tors kl 10–14

Organisationssekreterare:

Pia-Stina Sarin 0500 560 209 kansliet@spelmansforbundet.fi

Styrelseledamöter:

Anders Portin 050 400 7075 portinus17@gmail.com

Birgitta Beijar-Österberg 050 525 3072 birgitta.beijar-osterberg@korsholm.fi

Kenneth Nordman 040 594 6546 kennethnordman@hotmail.com

Klas Nyström 050 379 3154 klas.nystrom@arcada.fi

Sten Eriksson 0457 344 5640 stenchie60@gmail.com

Linnea Holmberg 040 558 2075 linnea1975.lh@gmail.com

Göran Jonsson 0500 232 425 goran.jonsson@jonel.fi

Emil Antman 0400 487 877 emil.antman@gmail.com

1029

Vem är vi?

Jag har unDer Året som varit funderat mycket på vem vi är. Det kanske du redan listat ut om du läst vad jag tidigare skrivit. Identitet är viktigt, det är grunden som resten byggs på. Det är rotsystemet som tar in vatten och ger vidare till stammen och grenarna som sedan ger blad och frukt. Vi hade en gång en lek för några arbetsplatser sen inför året där alla presenterade sig utan att nämna vad de arbetade med eller att nämna familjen. Det var intressant! De flesta insåg snabbt att största delen av deras identitet var knuten till arbete och familj. Inget illa i sig med det, men då blir Spelmansförbudets identitet en svår fråga. Jobbet är att spela, bevara och utveckla spelmansmusiken, folkmusiken, i Svenskfinland. Familjen är alla ni spelmän, och varför inte också spelföräldrar och spelbarn, som tillsammans gör att vi trivs med att spela tillsammans. Så vem är vi? Vad är det värt att vara delaktig i förbundet? Jag ser oss som en samling individer med gemensamt intresse, vi har olika särintressen inom folkmusiken, men vi behöver varandra för att komma vidare. Sen har vi delvis en gemensam livsstil som träffas regelbundet för att vara tillsammans, lära av varandra och låta olika grenar växa och se när nya spelmän blommar ut.

När vi träffas för vinterstämma i Kronoby och spelmansstämma i Närpes så är detta min förhoppning: Vi spelar tillsammans, vi lyssnar på varandra, vi inspireras av varandra och vi umgås spelmän emellan.

Tobias Elfving, ordförande

Medlemmarna i Finlands svenska spelmansförbund r.f. kallas till

FÖRBUNDSDAG

lördagen den 21 mars 2026 kl. 14.45 på Kvarnen / Kronoby folkhögskola, Torgarevägen 4, Kronoby

Stadgeenliga ärenden

Styrelsen

Lilla spelmansstämman

Lilla spelmansstämman är den finlandssvenska programdelen under Kaustinen Folk Music Festival. År 2026 sträcker sig festivalen från måndag till söndag, 13-19 juli, med Lilla spelmansstämman tisdag-onsdag 14-15 juli.

Anmälningar skickas direkt till Kaustby: kaustinen.net

Folklandia 2027

Intresseförfrågan

Folkmusik- och folkdanskryssningen Folklandia arrangeras nästa gång 8–9 januari 2027. Som tidigare år kommer Finlands svenska spelmansförbund att fungera som medarrangör. Men finns det intresse bland förbundsmedlemmarna att delta? Intresset har varierat stort de senaste åren, därför bokar vi kryssningsplatser först då vi vet intresset. Skicka önskemål om hyttstorlek (hytt för en, två, tre eller fyra) och hyttkategori (innerhytt eller fönsterhytt) till kansliet@spelmansforbundet.fi före utgången av april 2026. Ju fler i hytten, desto förmånligare! Meddela också om du eller ditt lag önskar uppträda.

Kortkurser i Kronoby

lördag 21.3.2026 kl. 18.15–19.00

Kom med på en av Spelmansförbundets två kortkurser under Vinterstämman i Kronoby. Anmäl gärna på förhand till kansliet@spelmansforbunder.fi vilken kurs du deltar i, så kan vi reservera rätt utrymmen för kurserna. Men du är också välkommen med utan förhandsanmälan! Kurserna är avgiftsfria.

Kronobylåtar med Mikael Fröjdö

Plats: Samlingshuset, Säbråvägen 2

På kursen kan du bl.a. spela Kronoby polskan och bröllopsmarsch (slumrande toner i spelmanstappning) med Mikael.

Mikael är jazzviolinist, spelman, pedagog och rektor. Han har vuxit upp med spelmansmusiken inom Karlebynejdens spelmansgille med fördjupning i låtar från Kronoby- och Karleby regionen. Aktuell som violinist i gypsy jazz bandet Hot Club de Jakobstad. Tidigare aktuell bl.a. med grupperna Sammuls (3 cd:n, årets band 2002 på Kaustby folkmusikfestival, Yle:s band på EBU-festival 2003), Lost Libidos (1 cd) och Bellman ensemblen (1 cd) i Åbo, musikmonologen om spelmannen Fux och workshopledare i låtspel.

Dragspelstimme med Klas Nyström

Plats: Kvarnen, Torgarevägen 4

”Vi slår oss ner och går igenom några dragspelslåtar tillsammans. Beroende på deltagare och intresse kan vi pröva på något arrangemang, men också spela unisont, kanske t.o.m. på gehör. Det här kan bli ett första steg på en dragspelsrepertoar till spelmansstämman i sommar”

Dragspelsmusiker framför Jularboschottis under ledning av mästerspelman Klas Nyström under Spelmansstämman 2025 i Borgå.

Kronoby folkhögskola grundades redan 1891 och verkar fortfarande i samma byggnader. Foto: Arkivbild från Kvarnen

Förbundsdag och Vinterstämma i Kronoby

Medlemmarna i Finlands svenska spelmansförbund samlas till förbundsdag lördagen den 21 mars 2026 på Kvarnen i Kronoby. Förutom årsmöte blir det genomspelning av sommarens stämmolåtar och gemensam middag samt två kortkurser (den ena preliminärt på Kvarnen, den andra i Samlingshuset).

På kvällen fortsätter Vinterstämmans program i Samlingshuset. Kvällsprogrammet arrangeras i samarbete med Kronoby Ungdomsförening KU&N. Ungdomsföreningen ansvarar bland annat för biljettförsäljningen och serveringen samt en del av musikprogrammet. Som lokal värd för evenemanget står Karlebynejdens spelmansgille. Mera om gillet kan du läsa på sidan 16.

Lördag 21.3

Kvarnen (Kronoby Folkhögskola, Torgarevägen 4):

12.00–13.00 Lunch

13.00–14.00 Jam och fritt umgänge

14.15–14.45 Välkomstkaffe och välkomstmusik

14.45 Förbundsdagen öppnas

16.15–16.45 Genomspelning av sommarens stämmolåtar

16.45–17.30 Middag

18.15–19.00 Dragspelskurs, kursledare Klas Nyström Samlingshuset (Säbråvägen 2):

18.15–19.00 Kronobylåtar, kursledare Mikael Fröjdö 19.00 Samlingshusets dörrar öppnas för allmänheten, inträde 10 € 19.15 Spelmansgrupper uppträder 20.30 Konsert med ”The Rogues” Jam fram till småtimmarna

Söndag 22.3

Kvarnen:

09.00–10.30 Nya förbundsstyrelsens konstituering

Anmälan och priser

21–22.3.2026

Anmäl dig eller ditt lag senast torsdag 12.3.2026 till kansliet@spelmansforbundet.fi

Behövs logi behöver anmälan vara inne senast torsdag 5.3.2026. Login sker i huvudsak på Botnia Hotel, behövs fler rum kan det ordnas på Kvarnen. Kurserna är avgiftsfria, men meddela gärna på förhand om du deltar och i vilken kurs. Önskar du eller ditt lag uppträda, anmäl också det.

Deltagande i enbart årsmötet kräver ingen anmälan, men redan välkomstkaffet kräver det. Det övriga säljs som paketpris; välj bland alternativen nertill. Till lunch serveras fisksoppa, till middag griskött. Ämnar du bara komma till Samlingshuset behövs ingen förhandsanmälan, bara att betala inträde 10 euro vid dörren.

Priser:

Lunch, välkomstkaffe, middag, frukost, inträde till Samlingshuset: 45 euro

Lunch, välkomstkaffe, middag, inträde till Samlingshuset: 40 euro

Välkomstkaffe, middag, inträde till Samlingshuset: 30 euro Middag och inträde till Samlingshuset: 30 euro

Logi vid Botnia Hotel (Kyrkovägen 8):

• Enkelrum 74 €/natt

• Dubbelrum 84 €/natt

• Twinrum 84 €/natt

• Tvåbäddsrum 84 €/natt + våningssäng med två bäddar, 25 €/natt/bädd/

• Trippelrum 84 €/natt + extra bädd 25 €/natt

• Lägenhet för max 7 personer (tre enkelrum och ett rum för fyra) med litet kök, stor bastu, bastukabinett, 2 wc och 3 duschar, 200 €/natt

Avståndet mellan Kvarnen och Samlingshuset är ca 1 km, Botnia Hotel ligger mitt emellan dessa två.

Varmt välkomna till Kronoby!

Kaustinen Folk Music Festival

Årets upplaga av Kaustinen Folk Music Festival arrangeras 13–19 juli. Lokala, nationella och långväga artister samsas som vanligt på scenerna. Artisten Vilma Jää deltar för första gången och årets grupp, Hilja Grönfors & Latšo Džinta, lyfter fram den romska musiktraditionen. Inhemska Steven´s´Seagulls, som blivit något av ett internationellt fenomen, kliver också upp på scenen.

Exempel på nordiska inslag är violinisten Johanna-Adele Jüssis trio från Norge. Danska Trolska polska uppträder också, denna gång i en gemensam konsert tillsammans med tyska Brunsviga Folk Orchestra. Från Kanada deltar North Shore Celtic Ensamble samt Torontogruppen Moskitto Bar.

Årets landskapstema är Norra Österbotten. I och med att Uleåborg detta år är Europas kulturhuvudstad del-

tar ovanligt många spelmän och dansare från Uleåborgstrakten. Unescos immateriella kulturarv lyfts upp genom konceptet "Elävä perintö" och bastubyn, som blivit mycket populär. Kaustinen ICH Academy arrangerar föreläsningar och seminarier som är öppna för alla intresserade.

Festivalprogrammet är som vanligt omfattande. Det ordnas mycket program för barn och unga, traditionsenlig Konsta Jylhä-tävling, Showcase-konserter, med mera.

Förra året medverkade ungefär 700 musik- och dansgrupper från 25 olika länder i festivalen och publikmängden under festivalveckan var över 54 000!

Mera information finns på kaustinen.net

Shore Celtic Ensamble.

Evenemanget "Gränslös folkmusik över alla gränser" – som ordnades i Torneå – samlade ca. 260 finska, svenska och norska spelmän i alla åldrar.

Foto: Daniel Ainasoja

Nytt nordiskt projekt ska stärka musikaliska kulturarv genom utbildning

Ett nytt nordiskt treårigt samarbetsprojekt, ICH EDU North – Living Musical Heritage, har startat i januari 2026 med målet att stärka social hållbarhet genom utbildning, livslångt lärande och ökad synlighet för musikaliska kulturarv. Projektet samlar utbildningsaktörer och kulturinstitutioner i Finland och Sverige kring gemensamma modeller för hur traditioner, musik och kulturarv kan föras vidare till nya generationer. Projektet ska även arbeta med samarbetsparter i Norge och täcker in det så kallade Interreg Aurora-området, ett EU-initiativ för gränsöverskridanden samarbeten i norra Norden, som står för största delen av finansieringen.

Genom både när- och distansbaserade aktiviteter ska projektet utveckla kompetens inom musikaliska kulturarv och samtidigt skapa nya vägar till sysselsättning och entreprenörskap. En viktig del är att ta fram digitala och skalbara verktyg som hjälper lärare att undervisa i traditionell musik och kulturarv. Dessutom byggs produktionsmodeller för ett högkvalitativt digitalt arkiv med fördjupade läromaterial i folkmusik.

Genom att utveckla nya och omfattande utbildningslösningar och modeller ska projektet även stödja bevarandet av kulturell mångfald och främja inkludering och likabehandling, med särskild betoning på minoritetskulturer.

Projektet ska ge synlighet, delaktighet och kunskapsöverföring för bland annat samiska, tornedalska/meänkielitalande, kvänska, romska och finlandssvenska traditioner samt för olika invandrargrupper inom de regionala musik- och utbildningssystemen.

Pilotinsatser ska samtidigt främja samarbete mellan kulturarvsutövare, pedagoger och beslutsfattare, så att musikaliska kulturarv i högre grad kan integreras i utbildningssystem och policyarbete.

ICH EDU North bygger vidare på nätverk och erfarenheter från tidigare samarbeten inom området. Projektet leds av Centria University of Applied Sciences och bland partnerorganisationerna finns Kulturakademin, Västernorrlands Museum, School of Music, Theatre and Art at Örebro University och Framnäs Folkhögskola i Sverige samt Novia University of Applied Sciences, KulturÖsterbotten och Finnish Folk Music Institute i Finland. Tillsammans vill aktörerna skapa hållbara strukturer för hur musikaliska kulturarv kan leva vidare genom utbildning.

Under söndagen ordnas en "vridkonsert" vid Närpes Teaters speciella vridläktare. Foto: Visit Närpes

Spelmansstämma

26–28.6.2026 i

Närpes

Välkommen till årets Spelmansstämma i Närpes! Närpes Spelmansgille har äran att stå värd för spelmansstämman för tredje gången i historien. Första gången var 1980 och senast 2007.

PLanerIngen Drog IgÅng redan på bussresan hem från bildsköna Borgå. Östra Nylands Spelmansgille skämde bort oss under en hel helg med fint program som vi kommer att minnas länge. Spelmanskryssningen var särskilt uppskattad av skribenten. Tack igen för den spelmansstämman!

Det nära är det kära. När vi har knåpat ihop underhållning, utflykter och kaffedopp har vi tänkt lokalt. Vi är mycket stolta över vad vi har i Österbotten och i Närpes och är nu glada att få öppna våra dörrar för att välkomna er att ta del av vår hembygd. Vi ser verkligen fram emot årets stämma!

På spelmansforbundet.fi uppdateras programmet vartefter punkter blir bekräftade, följ gärna med där!

Efter midsommarhelgen får vi vila upp oss en vecka innan hela Svenskfinlands spelmän sammanstrålar i Närpes. Alla anländer enligt egen tidtabell på fredag kväll för stämmo-

inskrivning på Hotel Red & Green i centrum. Hotellet har passande nog temat tomater och gurkor. Hotellets restaurang är privatbokad för oss under hela kvällen och när man har anmält sin närvaro får man hugga in i en smakrik buffé i restaurangen.

Efter att vi alla avnjutit buffé samlas vi i festsalen som ligger i anslutning till restaurangen för att officiellt öppna Spelmansstämman 2026. Här följer musik, dans, samkväm och uppträdanden under fria former. Servering av drycker ombesörjs av restaurangens personal under hela kvällen.

Lördagens program består av utflykter till lokala utflyktsmål. Busstransporter ordnas från centrum till samtliga utflyktsmål. Utflyktsmålen erbjuder alla möjligheter till buskspel och uppträdanden.

Ett av utflyktsmålen är sommarcaféet Strandhem i fiskebyn Nämpnäs skärgård, ett mysigt café i lantlig miljö. Man kan även välja att åka till Linds kök, den världsberömda växthusrestaurangen som fått internationell synlighet i flera omgångar. En stenkast från centrum finns ytterligare ett sommarcafé, Cornelia, där man kan avnjuta bakverk, söta och salta våfflor samt annat gott i en pittoresk bondstugemiljö. Ett fjärde alternativ är i skrivande stund ännu under planering, men kommer att involvera folkdans.

Den som inte vill åka på utflykt erbjudes möjlighet att åka till simhallsbyggnaden där det erbjuds ledda jamsessioner och intressant program av Folkmusikinstitutet.

Klockan 14 på lördagseftermiddagen sammanstrålar alla från sina förmiddagsprogram till simhallsbyggnaden där vi alla dricker kaffe och äter gott! När kaffet låtit sig smaka greppar vi våra instrument och övar på allspelslåtarna före vi får ta plats i simhallssalen för att ta del av en konsert som vi krönt till ”Kulturpärlan Närpes”. Konserten är ett axplock av den dagliga kultur som förgyller vår vardag i Närpes. Har ni tur kanske ni till och med får se självaste Lasse Eriksson!

Efter konserten följer middag och kvällsdans!

Söndagen har vi fyllt med stämningsfullt program. På förmiddagen samlas vi vid Närpes Församlingshem och tågar förbi kyrkstallarna. Först i ledet går häst och kärra. Vi ställer oss framför kyrkans klockstapel och spelar någon allspelslåt innan vi bänkar oss för spelmansgudstjänst i Närpes Kyrka.

Efter det heliga följer, som sig bör, kyrkkaffe. Spelmän erbjuds lunch.

Trots att Närpes är en internationell metropol saknas det naturliga ställen för det traditionella inslaget av ’bygdespel’. Därför har vi lagt en twist på detta genom att avsluta stämman med en ”vridkonsert” direkt efter spelmansgudstjänsten. Vridkonserten sker på den unika vridläktare som vi fått hyra av Närpes Teater. Spelmanslagen är således uppradade i en cirkel runt läktaren och publiken vrids fram till orkestrarna.

I skrivande stund är vi fyra och en halv månad från stämmoöppningen så vi måste brasklappa för att eventuella ändringar i programmet kan förekomma. Vädergudarna rår vi inte på mer än vad borgåborna gör, men alternativ finns vid skyfall. Håll koll på nyhetsbreven som skickas ut från Spelmansförbundet samt på spelmansforbundet.fi för att ta del av senaste informationen gällande stämman.

Vi är redan väldigt glada och stolta att få stå värd för spelmansstämman 2026 och vi önskar er alla hjärtligt varmt välkomna till Närpes!

Hälsningar

Magnus Westerlund, Närpes Spelmansgille

Närpes centrum omges av öppna landskap.

Foto: Visit Närpes

Utrymmen och mat

Hotel Red & Green

Närpesvägen 16, 64200 Närpes

Här samlas vi på fredagskvällen. Hotellet ligger i det så kallade Mittistan-huset i kärnan av Närpes centrum. Mittistan rymmer även Frans Henrikssonsalen, i vilken programmet kommer att vara i efter kvällsbuffén.

Närpes Simhall

Simhallsvägen 3, 64200 Närpes Lördagens program utgår från Närpes Simhall. Simhallsbyggnaden är en byggnad som, förutom simning, erbjuder musikrum och en stor gymnastiksal. Ena grannbyggnaden är Närpes Gymnasium som även upplåter sina utrymmen till oss under stämman. En annan grannbyggnad är Oneil’s Kitchen som serverar både kaffe och lunch.

Strandhem

Äggrundsvägen 272, 64510 Nämpnäs

Ett av utflyktsmålen för lördagen. Strandhem är en social och kulturell mötesplats, en besöksgård som är öppen och avgiftsfri. Under sommaren finns djur på strandbete där besökarna dagligen får vara med och mata djuren. Verksamheten drivs i huvudsak av volontärer.

Linds Kök

Bäcklidvägen 476, 64200 Närpes

Linds kök är en populär växthusrestaurang belägen längs riksväg 8 i Finland. Restaurangen är öppen året runt på beställning. Linds Kök har uppmärksammats i över hundra olika tidningsreportage, fått en plats på Lonely Planets lista över de 16 bästa restaurangerna i Finland, samt en plats på Thrillist lista över de mest besöksvärda restaurangerna i Europa.

Cornelia

Vasavägen 10, 64200 Närpes

Cornelia är en livsstilsbutik med en mix av inrednings- och presentartiklar, delikatesser, bak- och kalastillbehör samt kläder. Cornelia har också ett mysigt café med 25 sittplatser. Butiken är inrymd i ett 1800-talshus, omgivet av gamla gårdsbyggnader och en vacker trädgård.

Övernattning

På visitnarpes.fi under flikten ”Övernattning” finns en gedigen lista på övernattningsmöjligheter i Närpes. Inför stämmoanmälningen kommer det komma tilläggsinformation om övernattningsmöjligheter, då vi har gjort bokningsreservation hos vissa aktörer.

Stämmolåtar

Under söndagen spelar vi stämmolåtar utanför kyrkan samt på vridkonserten. Vi övar låtarna på lördag i Närpes Simhall. Årets stämmolåtar är:

- Finbydjin, Polka

- Närpespolka

- Risås Karl-Hindrikas vals

- Högåsvalsen

- Tures schottis (även känd som Schottis på Soludden)

Transport

Under stämman behöver man ingen bil om man håller sig till stämmoprogrammet. Det kommer ordnas busstransport för samtliga deltagare. Närmare detaljer om busstider släpper vi efter att anmälningarna har kommit in och alla har bokat logi.

14.30

Preliminärt program

Fredag 26.6

17.00-20.00 Incheckning på Hotel Red & Green

18.00-19.30 Middagsbuffé

20.00

Stämmoöppning med konsert, öppningstal av stadsdirektören, fri dans/jam mot slutet

Lördag 27.6

08.00-09.30  Frukost på Hotel Red & Green

09.30

Förmiddagsutflykt, alternativ:

- Utflykt med lunch på Strandhem (sommarcafé, trevlig bondgårdsmiljö)

- Utflykt med lunch på Linds kök, en unik växthusrestaurang

- Utflykt med lunch på sommarcaféet Cornelia

Uppträdanden/jam under fria former är möjliga på samtliga ställen!

Om ingen utflykt önskas kan man

åka till Närpes simhall:

- Temajam kl. 10.00-11.30. under ledning av Kenneth Nordman och Mats Granfors

- Lunch antingen vid simhallen eller på Oneil's Kitchen som är grannbyggnaden.

15.15

FMI:s Traditionshörna (platsen ej bekräftad)

Övning av stämmolåtarna

15.30 Konsert, Kulturpärlan Närpes Program av Lasse Eriksson, delegations från Närpes Skolmusikkår, Mixtakören. Programmet tar 45-60 min. och fungerar som en slags uppvisning av kulturlivet i Närpes.

17.00

19.00

Söndag 28.6

Middag i Närpes simhall / på O´Neils Kitchen.

Dans

08.00-09.30  Frukost på Hotel Red & Green

10.15  Bussen startar mot församlingshemmet

10.30

11.00

14.00

12.00

13.30

14.30

- Program av FMI (Finlands svenska folkmusikinstitut) kl. 12.30-13.45.

Kaffe i simhallens serveringsutrymmen: kaffe, te, smetamunkar (lokal version av Berlinermunk), lokal glass från Närpes Glassfabrik.

15.30

Samling vid församlingshemmet

Marsch till Närpes kyrka, vi går efter häst och vagn. Uppställning utanför klockstapeln vid kyrkan, spelning av allspelslåtarna.

Spelmansgudstjänst i Sankta Maria Kyrka.

Kaffe och tilltugg utanför kyrkan för allmänheten, lunch för spelmännen vid vridläktaren i Öjskogsparken.

Vridspelning vid Närpes Teater / Öjskogsparkens vridläktare (alla spelmanslag står runt vridläktaren och läktaren vrids fram till olika spelmanslag).

Hemfärd.

Foton: Visit Närpes

Kursdeltagarna samlade vid stranden.

Foto: Privat

Den populära Skärikursen

i Sideby 26–28 september

eFter MÅnga År av SKärIKurS PÅ SäLgrunD blev det i år av ekonomiska skäl ny plats, nämligen Jonnsborg i Sideby. Jonnsborg är en lägergård i Kristinestads svenska församlings ägo. Huvudbyggnaden med tillhörande sovstugor visade sej vara en utmärkt plats för den härliga skärikursen så som jag lärde mej känna den ifjol på Sälgrund under min första skärikurs.

Som lärare hade vi en av Finlands främste spelmän, Arto Järvelä. En stor majoritet av deltagarna var violinister av vilka en också hanterade borhan, men med fanns också en tvärflöjtist samt två dragspelare. Den yngsta violinisten var en duktig och ivrig 10-åring. Mera yngre spelmän borde fås med för tillväxtens skull!

För mej blev Arto som låtutlärare en ny och fin upplevelse och jag vågar påstå att de övriga deltagarna instämmer i min uppfattning. Kursen var späckad av musik. Att på gehör ta till sej minst 10 nya spelmanslåtar under två dygn kräver en hel del av deltagarna, men det kräver också en mästare till lärare att få adepterna med på kärran. Artos sätt att i mycket lugnt tempo och bara med några takter åt gången nöta in en låt i taget gjorde stort intryck på mej. Och han spelade när som helst upp ett stycke på nytt då någon av deltagarna önskade förtydligande. Violinisterna fick fina tips beträffande stråkföringen utan att en dragspelare kände sej utanför. Bland låtarna vi fick oss till livs kan nämnas Engelska efter Björklund, Menuett från Oravais, Polska från Oravais, Polka från Kilen, Brudvals av Arto Järvelä, Brudmarsch från svenska

finnskogarna och Springaren. Låtutlärning i all ära, men samvaron spelmännen emellan under en kurs är lika viktig och härlig. Till samvaron hör naturligtvis allmänt mingel och förplägnad. Kenneth Nordman, som stod för arrangemanget för årets skärikurs, hade ordnat dit Torolf Back och Christina CaldénBack för att sköta om maten. Paret stod förtjänstfullt för tillredning och servering av luncherna och fredagskvällens middag samt för anskaffningen av tillbehör till morgonmålen och lördagens middag. Morgonmålen samt lördagsmiddagen tillreddes sedan av spelmännen, vilket åtminstone jag tyckte att ytterligare ökade känslan av samhörighet spelmännen emellan.

spelmän sökt sej till fjäderholmarna medan de mest ivriga fick klara sej med ett par timmar sömn. Men sova kan man senare är nog en god tanke under skärikurserna.

"De mest ivriga fick klara sej med ett par timmar sömn"

Ifjol under fredagsnatten på Sälgrund sade en av spelmännen åt mej att det här var grädden på moset. Då avsåg han naturligtvis Jammet med stort J. Efter flere timmars koncentration kring nya låtar kommer jammet med rätt så kända låtar som både belöning och befrielse. Så också i Sideby i år. Vid tolvtiden på natten hade redan en del trötta

Ett av programmen under årets skärikurs handlade om Roy Höglunds vals, Morgon på Sälgrund. Den framfördes av Linnea Holmberg och mig som ett hedrande minne av skärikurserna på Sälgrund. Dessutom framförde jag till gitarr mina nyskrivna ord till valsen. Orden beskriver både Roys och mina upplevelser av Sälgrund och de har säkert stor igenkänningsfaktor för alla de spelmän som besökt Sälgrund.

Personligen ser jag med stor iver fram emot kommande Skärikurser. Jonnsborg i Sideby är ett fint alternativ för ändamålet.

Kursledaren Arto Järvelä lärde under helgen deltagarna drygt 10 låtar. Undervisningen skedde på gehör.

Gruppen Supsista Haatana med Benjamin Backman som gästartist.

Årets Folklandia

9–10.1.2026

Jag SegLaDe ut PÅ FoLKLanDIa 30-års jubileumskryssningen med stora förväntningar på bra jam, många bra grupper att lyssna på, att spela tillsammans med bekanta och obekanta, att få njuta av skickliga musikers arbete och stifta nya spelmanskontakter.

Jag gick först till Iskelmäbaari för att lyssna på Sturle Dagsland från Norge. För egen del var det lite för mycket mystik och obekant i deras musik för min smak. Sturle hade ju en otrolig röstkontroll och en röst som förvandlades nästan till vilken typ som helst, allt från djupa strupljud till höga falsettljud. Bröderna Sturle och Sjur använde sig av mycket teknik, loopar, färdiga rytmsekvenser med mera. Ett fenomen som jag överlag upplever störande är att man idag ofta låter kompdivisionen ljudmässigt överrösta melodi och sång då man förstärker musik, så även på denna konsert.

Sedan blev det ”Maija Pokela med vänner” konsert på Conference och oj vad skönt och vilsamt det var att få njuta av fin musik på kantele, fioler, gitarr och sång. Fina arrangemang där man låter de olika instrumenten lysa tillsammans och var för sig.

Vid midnatt fick vi med Ingå spelmansgille spela på Disco första gången i vår historia. Det var i övrigt en riktigt ok plats men vi brukar ha gott om dansare på golvet och nu

fanns det ingen plats för dem att dansa, för ljudteknikerna hade ockuperat halva dansgolvet. Vi hade ändå gott om publik vilket ju alltid gör en spelning roligare.

Sedan blev det Triore (en trio med studerande på Sibelius akademin: Aapo Nieminen, Henrica Westerholm och Janeta Österberg) som spelar traditionell folkmusik från Replot och Björkö. De gjorde en bra och varierande helhet med fiol, gitarr, dragspel och sång.

Sedan blev det Supsista Haatana där JP Jyväsjärvi, Eemeli och Viljami Pruiksma samt Henrica Westerholm spelar. Den här gången hade de Benjamin Backman som gästartist i några av melodierna. Deras repertoar består av bland annat egna kompositioner och melodier av Sven Runar Wiik. De spelade med fart och fläkt och med flera skickliga folkmusikstuderande i samma grupp visade de på ett fint samarbete och skicklighet samtidigt som de bjöd på sig själva i showen.

Nu börjar klockan vara så mycket (ca 02) att det är hög tid för nattjam och så blev det också på denna kryssning. Jag deltog i jam med spelmän från Uleåborg längs med kusten ner till södra Finland, dylika jam är för mig bland det bästa med att delta i Folklandia.

Morgonens program började med att ställa igång Finlands svenska spelmansförbunds representationsbord tillsammans med Finlands svenska folkdansring på Folkmessut där vi får marknadsföra våra förbund och berätta om vår verksamhet för intresserade. FSF ställde upp och delade ut av vårt material också medan jag for på spelningen med Röttren.

Allspelslaget i Conference.

Foto: Bea Småros

Nordic Tree med Hans Kennemark, Arto Järvelä och Timo Alakotila levererar alltid svängande, taktfast och vacker musik.

Foto: Linnea Holmberg

Vår västnyländska folkmusikgrupp Röttren fick spela i pianobaren och hade bra med publik som lyssnade på våra tolkningar av melodier från mästerspelmannen Erik Dannbergs notarkiv. Gruppen består av Marina Aspelin, Ingolf Backman, Anders och Linnea Holmberg samt Tommi Pietiläinen.

Sibbo spelmanslag spelade i Disco och det var enligt Göran Jonsson svårt att få publik till Disco på 12:e däck och Conference på däck 5, då majoriteten av människorna rör sig på däck 7-8. Han rekommenderar att spela på Pelimannipenkki på däck 7 och 8 om man vill ha åhörare. Görans uppfattning om årets kryssning är att det var färre deltagare eller att spelningarna var mera utspridda. Han funderar också lite över vilka tider som är bäst att uppträda under Folklandia. Lördagförmiddag är ganska lugn på båten så då är det svårt att få publik. Trots att fredagskvällen blir ganska kort så är den ändå mera attraktiv för de uppträdande. Resebyrån berömmer han för att det fanns möjlighet att åka med deras buss från Helsingfors. Göran tror att Sibbo spelmanslag kommer att delta i Folklandia framöver också och tycker att Folklandia som evenemang är bra.

De finlandssvenska spelmännen ställde verkligen upp i Allspelslaget för vi var drygt 20 personer som spelade melodier från Allspelshäftena. Som ledare för gruppen den här gången vill jag tacka alla som gjorde spelningen lyckad. Utrymmet på Conference scenen var bra men dansarna saknade möjligheten att dansa till vår musik och på grund av det blev vår publikmängd ganska minimal.

Ingå spelmansgille spelar på Disco.

Foto: Anki Sved

Kuolleiden nuottikirjojen seura – Döda notböckers sällskap på Disco

Foto: Linnea Holmberg

Mandolinduon Duo Patina, bestående av Kristoffer Albrecht och Tommi Pietiläinen från Degerby, uppträdde i Sea Pub. Det var verkligen en avkoppling från alla invecklade ljudbilder, att få lyssna till två mandoliner utan en massa extra och effekter. De hade också vidtalat en gästartist, musikstuderande Benjamin Backman, så man fick njuta av 3-stämmig mandolinmusik. Från den här konserten fortsatte jag till Kuolleiden nuottikirjojen seura – Döda notböckers sällskaps spelning på Disco, där medlemmarna spelade melodier som de hittat i notböckerna. Svenskfinland är bra representerat i sällskapet av bland andra Mats Granfors, Stefan Kuni, Kenneth Nordman och Jacob Sundström.

Utöver allt detta blev det jam med spelmän från Hangö till norra Österbotten. Svenskfinland var ju också välrepresenterat på folkdanssidan med bland annat Streetfolk, Ungfolk och Kyrkslätt folkdansare. Finska mästerskapen i Skinkompasse vanns av Corina Welke som är hemma från Ingå. Medan vi väntade på att båten kom tillbaka i hamn blev det ett spontant jam som växte efterhand vid hissen utanför våra hytter. Slutligen var vi ca 15 finlandssvenska spelmän med gitarrer, mandolin, fioler, munspel och dragspel. Det blev till och med lite önskekonsert med till exempel Bara bada bastu på önskelistan. Tydligen hade vi många melodier kvar att spela efter ett knappt dygn fyllt av musik.

Linnea Holmberg

Karlebynejdens Spelmansgille på resa

KarLebyneJDenS SPeLManSgILLe styrde den 21 november kosan mot Uleåborg. Vi hade länge planerat att åka ut till någon finskspråkig ort och visa upp lite finlandssvensk kultur i form av sång och musik. För att detta över huvud taget skulle vara möjligt sökte vi understöd från Svenska kulturfonden och fick det, vilket vi är mycket tacksamma för.

En resa tillsammans betyder mycket för en grupp. Karlebynejdens Spelmansgille har medlemmar i åldern 14–85 år och att få sammanhållning i sådan grupp krävs lite planerande. Under våra normala övningar på torsdagar är det svårt att få med alla och öva. En del bor redan på annat håll men Spelmansgillet är ändå viktigt även för dem fastän de inte kan delta så ofta och andra har på torsdagar hobbyer och jobb som hindrar närvaro. För att få vår verksamhet att fungera måste vi då ibland vara kreativa och hitta på något utöver det normala. Denna gång blev det en resa till Uleåborg.

Vi startade med tåget från Karleby på fredag eftermiddag efter skola och jobb och kom fram i tid så att vi hann boka in oss på hotell Apollo innan vi hade genrep i karaokebaren. Vårt hotell är ett litet och trivsamt hotell med möjlighet till egen bastu, vilket passade oss perfekt.

Efter en kort paus på rummen promenerade vi genom ett vintervackert centrum till restaurangen, Restaurant Ule, där vi kunde avnjuta en god middag under många diskussioner och skratt. Detta att vara tillsammans och ha tid för varandra utan att någon har bråttom till följande ställe är mycket viktigt för samhörigheten i vår grupp.

Klockan hann bli ganska mycket innan vi återvände till hotellet där de ivrigaste ännu träffades för samvaro innan den välförtjänta nattsömnen.

På morgonen åt vi en utmärkt frukost på hotellet innan vi packade och tog vårt pick och pack och promenerade till köpcentret Valkea. När vi planerade vår resa funderade vi på hur vi skulle nå den största publiken och kom då småningom fram till Valkea som visade sig vara ett bra val.

Kl. 11.00 och kl. 13.00 uppträdde vi mitt i Valkea. Det gick smidigt, ljudåtergivning ordnades av köpcentret och vi fick sätta

i gång. Eftersom vår idé från början varit att vi ville föra fram den finlandssvenska musiktraditionen till personer som kanske normalt inte har mycket kontakt med svenskspråkiga, talade jag som konferencier nästan enbart svenska och de sånger som vi sjöng var också svenska.

Under de två timmar som vi uppträdde där kände vi oss uppskattade, mänskorna log och vinkade och flera stannade också en längre stund och lyssnade på oss. Roligt var också att vi hade några som dansade och ville prata med oss om spelmansmusik, svenskan och vem vi var och vad vi gjorde där. Vi inbjöd också publiken till att delta i sångerna med oss och det var verkligen uppskattat, många kunde sångerna och sjöng med. Vi räknade med att vi hade nått ca 6 000 åhörare under dagen, så många har vi aldrig tidigare haft under en så kort stund. Alla stannade ju inte och hörde på en längre stund men fick ändå en liten inblick i vem vi är och vad vi står för, en liten språkdusch i svenska och svensk musikskatt.

Mellan konserterna hann vi äta lunch och efter att vi spelat och sjungit den sista låten hade vi ännu lite tid att shoppa innan det igen var dags att hoppa på tåget och åka hem till Karleby.

Med facit i hand kan vi bara tacka Svenska kulturfonden och Svenska litteratursällskapet i Finland som gjorde denna resa möjlig. För oss blev det ett fint minne och dessutom blev vi så taggade att vi redan började fundera på vart vi far nästa gång! Det som stannade mest kvar i minnet efter denna resa var gemenskapen som vi upplevde och den värme och den glädje som publiken gav oss.

Ann-Christin Strang

Serien ”Spelmanslaget” presenterar olika spelmanslag och -grupper. Om man framöver vill vara med kan man meddela sitt intresse till Fiolen min.

Folkmusikdagar på Fiika

FoLKMuSIKDagarna I JaKobStaD 2026 gick av stapeln lördagen den 31 januari. På lördagseftermiddagen höll folkmusikbandet Bordun från Umeå en kurs i irländska låtar och på kvällen var det konsert med Bordun och Gypsyjazzgruppen Hot Club de Jakobstad.

Idén till årets program för Folkmusikdagarna i Jakobstad väcktes då jag länge velat bjuda hit Anton Teljebäck som gick Kallekursen på samma gång som jag gick Jonnykursen i Malung i Dalarna läsåret 2007-2008. Anton Teljebäck spelar fiol i gruppen Bordun tillsammans med Ralf Nyrén som spelar den irländska säckpipan Uilleann Pipes och Gunnar Lingegård som spelar gitarr, luta och trattgitarr. Gruppen bildades i Umeå år 2004.

Det året vi gick i Malung spelade Bordun på olika danstillfällen och när vår årskurs besökte UmeFolk uppträdde gruppen på den festivalen. På fritiden under det året jammade vi ofta irländska, rikssvenska och Jeppolåtar tillsammans. Några låtar från Balkanhalvön var också med i vår jamrepertoar. Gruppen Bordun hade nämligen tidigare besökt Jakobstad och Kaustinen Folk Music Festival och lärt sig låtar från svenska Österbotten och från Kaustbynejden.

På kursen som Bordun höll under Folkmusikdagarnafestivalen i Jakobstad lärdes det ut jiggarna Paddy from Portlaw och McIntyre's Fancy med arrangemang för både melodiinstrument och ackompanjemangsinstrument. I kursen deltog fiolister, en mandolinist, gitarrister och en kontrabasist. Det blev en fin helhet då alla spelade låtarna tillsammans. Kvällens konsert bestod av uppträdande med Bordun som spelade irländska jiggar och rikssvenska polskor. Hot Club de Jakobstad, som består av musikerna Mikael Fröjdö på fiol, Joel Svenfelt och Peki Jansson på gitarrer och Rufus Malén på kontrabas, spelade några kända låtar av Django Reinhardt och visor såsom t.ex. Plocka vill jag skogsviol och Slumrande toner i gypsyjazz-tappning. Båda grupperna bestod av skickliga musiker som skapade svängig musik. Kvällen var välbesökt och Fiika Café är ett mysigt ställe att hålla folkmusikfestival på. Efter konserten stannade ca 10 spelmän kvar och jammade tillsammans.

text och bilder: Johanna Lönngren

Bordun från Umeå höll både kurs och konsert.

Västnyländsk spelmansträff

Den traDItIoneLLa väStnyLänDSKa spelmansträffen arrangerades i år på Borgkila i Karis den 16.1.2026. Arrangör för evenemanget var Stråkdragarna.

Enligt tradition så arrangeras årligen en midvinterträff, från Hangö till Kyrkslätt, för spelmän + avec, dansare och alla som är intresserade att lyssna eller dansa till folkmusik.

Bjarne Lundsten hälsade gästerna välkomna och påpekade att för 34 år sedan så arrangerades samma träff den 17.1.1992 på Borgkila. Då var deltagande en aning högre ca 80 personer. Antalet deltagare denna gång var ca 40 personer varav ca 15 var spelmän.

Stråkdragarna spelade några låtar varefter vi fick åtnjuta en utsökt middag. Spelmän från Ingå och Hangö spelade några låtar innan kaffe + tårta.

Linnea Holmberg rådfrågade deltagarna om det skulle finnas intresse av en WhatsApp-grupp för spelmän i Västnyland. Det finns spelmän ute i bygderna som inte spelar med i någon grupp men som gärna kanske skulle vilja träffas och spela kanske en gång per månad. Genom den här gruppen kunde man få kontakt med spelmän som inte är så aktiva. Deltagarna tyckte det här var ett ypperligt förslag.

Efter kaffet spelade alla deltagande spelmän ihop. Undertecknad måste tyvärr åka hemåt vid 23-tiden, eftersom hemma väntade två hundar med benen i kors. Skulle gärna ha fortsatt jamma en stund till :)

Kyrkslätt 19.1.2026

Marina Aspelin

Från vänster till höger: diatonisk kantele, konsertkantele, 5-strängad kantele, 14-strängad Korpiselkä-kantele och Saarijärvi-kantele.

Foto: Aurora Fustinoni

Finlandssvenska kantelespelmän och den finlandssvenska kanteletraditionen

Kantele och den finlandssvenska folkmusiktraditionen är kanske inte de första sakerna man skulle förknippa med varandra. Trots detta, berättar arkiven en spännande historia om en liten, men mångsidig, folklig finlandssvensk kanteletradition som uppstod vid slutet av 1800-talet.

Kantele – ett namn, många instrument

Termen kantele inkluderar många olika instrument och kan innebära allt från så kallade “fåsträngade kantele” till mera omfattande instrument. De fåsträngande kantelen har i regel 5-15 strängar. Till de större instrumenten räknas bland annat den 21-strängade Saarijärvi-kantelen, den 36-strängade diatoniska kantelen och den 39-strängade konsertkantelen som är kromatisk tack vare “tonväxlar”.

Kantele är i själva verket inte ett uteslutande finskt instrument utan hör till en stor och internationell instrumentfamilj. Besläktade instrument till kantele spelas bland annat i olika delar av Ryssland bland finsk-ugriska folkgrupper samt i Estland och övriga Baltikum. Mera avlägset besläktade instrument kan

också hittas från Kina och Japan samt olika delar av Mellanöstern. Arkeologiska fynd från Ukraina och Polen tyder även på att kanteleliknande instrument skulle ha spelats där.

Idag är kanteletraditionen relativt spridd, och alla typer av kantele spelas inte bara i Finland utan också i USA, Japan, Sverige, Norge, Danmark och en del andra europeiska länder.

Kantele i Svenskfinland

Även om kanteletraditionen i Finland främst är förknippad med den finskspråkiga befolkningen, har det också funnits en finlandssvensk kanteletradition. Det äldsta arkivmaterialet om kantele i Svenskfinland är från Österbotten, där uppgifter om kantelespel härstammar från Korsholm, Korsnäs, Malax, Mun-

sala, Esse och Vasa. Traditionen var som starkast just i Österbotten vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet, då kanteleentusiasmen var så stark att man till och med kunde prata om en “kanteleboom”, vilket var unikt för den tiden. Då klingade en kantele så gott som i varje hus.

Möjliga orsaker till fenomenet var ökningen av antalet strängar på instrumentet, vilket möjliggjorde spelandet av en bredare spelmansrepertoar. Samtidigt var den österbottniska kantelespelerskan Kreeta Haapasalo (1813-1883) synlig i media, vilket också ökade kantelens synlighet. Under denna tidsperiod fanns kanteleannonser i tidningar där svenskspråkiga spelbeskrivningar ingick. Även kringvandrande instrumenthandlare var en vanlig syn på många orter. Det var troligtvis på det sättet också svenskspråkiga spelmän kom i kontakt med instrumentet.

Den populäraste kantelen i Österbotten var Saarijärvikantelen. Från mitten av 1900-talet spelades också diatonisk kantele, men den blev inte lika populär. Uppgifter om finlandssvenska kantelebyggare finns bland annat från Munsala och Esse.

I dag finns den finlanddsvenska kanteletraditionen dokumenterat i SLS arkiv i form av bilder och inspelningar. Vid Stundars hembygdsmuseum finns det i sin tur en samling av cittra- och kanteleinstrument samlade från olika delar av svenska Österbotten.

Ett annat kanteleliknande instrument som vid samma tidspunkt blev populärt i svenska Österbotten var cittran. Cittran och kantelen har många likheter och blandades ofta ihop i arkiven. De båda instrumenten spelades också vid likadana tillställningar, ofta som soloframföranden eller i små grupper med sångare, fiolspelmän eller gitarrister. Instrumenten kunde också spelas i större "strängband", alltså i grupper med gitarr-, fiol-, och kantele- eller cittraspelare. Det finns dock inga uppgifter om kantele- eller cittragrupper eller om spelmanslag med kan-

tele- eller cittraspelare. Man vet inte säkert om finlandssvenska kantelespelmän spelade till dans, men det är fullt möjligt att grupper innehållande kantele skulle ha gjort det. Det är dock osannolikt att enskilda kantelespelare spelade till dans.

Även om kantele ofta ackompanjerade sång eller fiolspel, spelade man också instrumental musik på den. Spelmännens repertoar bestod av spelmansmusik, psalmer och visor. Trots att kantele inte var ett dansinstrument var det ett vanligt konsertinstrument. Bland annat har det klingat vid Spelmansförbundets årsmöte 1973 i Vasa där Christina Nordqvist (1948-2020) bjöd till konsert.

Finlandssvenska kantelespelare som arkiven minns

Bröderna Krank – Legenderna av Saarijärvi kantele

Bröderna Fredrik Leonard (1838-1901) och Frans Oscar Krank (1835-1891) var hemma från Mellersta Österbotten. Som vuxna flyttade de till Saarijärvi, där de blev kända som två av traktens främsta kantelespelmän.

Fredrik - eller Resu-Rankka - är idag känd som en av de främsta spelmännen på Saarijärvi-kantele. Han försörjde sig först och främst som en vandrande kantelespelman och hans arv lever bland annat vidare i låten Resu-Rankan polkka, en kanteleklassiker som lär ska ha varit hans bravurlåt.

Han bror Frans blev en mindre känd figur i kantelens historia. I Saarijärvi försörjde han sig som forstmästare, men byggde på fritiden instrument och uppträdde ofta.

Amanda Amalia Lillbacka

- en spelkvinna med en unik spelstil

Amanda Lillbacka föddes i Oravais år 1883. Familjen flyttade till Ylihärmä år 1890 och efter moderns död 1893 började Amanda, som redan var skicklig på fiolen, spela kantele. Tillsammans med sin make emigrerade Amanda 1912 till Wyoming i USA, där maken fick jobb i en metallgruva.

Även om Amanda ofta spelade fiol till dans med sin syster i Österbotten, spelade hon aldrig kantele i offentligheten. Efter en traumatisk gruvolycka 1923 lär hon aldrig ha spelat mera. Därför har man väldigt få uppgifter av hennes spelstil och repertoar bevarade idag. De kvarlevande uppgifterna visar dock att Amanda hade en unik spelstil. Som många andra spelade hon Saarijärvi-kantele med den s.k. dämpningsstilen där vanligtvis vänstra handens fingrar dämpar de strängar som inte ska klinga, medan högra handens fingrar drar över strängarna med eller utan ett spelredskap. Det som skilde henne från många, om inte alla, var att hon som vänsterhänt spelade omvänt så att hon dämpade strängarna med högra handens fingrar och med vänstra handen drog över strängarna. Hennes val av spelredskap var också ovanligt: mot tidens norm spelade Amanda nämligen sitt instrument med en metallbit i stället för det mer traditionella redskapet som är en träpinne eller en skinnbit.

Instrumentsamlingen vid

Stundars hembygdsmuseum.

Foto: Kari Dahlblom

Johan (John) Adolf Stark – en finlandssvensk-amerikansk visionär

Johan föddes 1893 i Enso nära Imatra. Släkten var ursprungligen från Åbo och han växte upp i en musikalisk miljö omgiven av modern Irene Högbloms finlandssvenska folkvisor. Som trettonåring började han spela fiol och redan innan det hade intresset för kantelen gradvis vuxit fram. Efter att en kantelespelman hade besökt familjen dröjde det inte länge innan han fick en egen kantele av hans far och började uppträda med den.

Efter en fartfylld ungdom emigrerade Johan till Amerika där han blev känd inte bara i de finsk-amerikanska kretsarna, utan också utanför dom. Hans drivande kraft var att genom sitt arbete bevara och föra kanteletraditionen vidare till de kommande finsk-amerikanska generationerna och bekanta allmänheten med kantele. Under hans karriär arbetade han bland annat vid USA:s första radiostation i New York, översatte ett antal folkvisor och byggde flera instrument. Till dem hörde bland annat hans 72-strängade “dubbelkantele” som hade 36 strängar både på nedre och övre sidan av instrumentet. En sida var stämt i dur och den andra i moll. Johan uppträdde både i radion och vid olika tillställningar, samt spelade in och publicerade både egen musik och folkmusik från Finland. Han skickade till och med sin soloskiva till Jean Sibelius i 90-års gåva, vilket kompositören, enligt Johan själv, uppskattade mycket.

Christina (1948-2020) började spela kantele redan som barn och behärskade även dragspel. Idag är hon den enda finlandssvenska kantelespelaren vars musik finns inspelad.

Christina var hemma från Singsby, Korsholm, och dotter till fiolspelmannen Elis Dahl. Av honom lärde hon sig en stor del av sin repertoar, som bland annat innehåller flera “kantelevänliga” varianter av finlandssvenska spelmanslåtar. Christina var självlärd på kantele, men det skulle man aldrig ana då man lyssnar på hennes skickliga spel. Utan tvekan har hon fått inslag från både fiol och dragspel samt 1900-talets främsta kantelespelare både inom folkmusiken och den klassiska inriktningen.

Christina uppträdde ofta vid Singsby Ungdomsförening, alltid på kantele. Hon spelade ofta tillsammans med traktens andra spelmän och utöver hemtrakterna uppträdde hon också utomlands.

Man kan konstatera att de finlandssvenska kantelespelmännen som vi känner till idag var intressanta musiker som förde vidare en liten, men unik, och mångkulturell tradition.

Aurora Fustinoni

Nya skivor

anne Kalmering & Stahlhammer/ Tshiribim

Jag bLev KontaKtaD av Anne Kalmering med förfrågan om vi berättar om skivor i Fiolen Min mera och om hon fick skicka en CD. Efter en tid kom Tshiribim (tra-la-la på svenska) med posten och för mig blev det en positiv upplevelse att bekanta mig med klezmer musik. På CD:n spelar och sjunger Anne Kalmering & Stahlhammer Klezmer Classic främst judiska visor men också klezmermusik i övrigt.

I och med Förintelsen försvann en stor del av en rik barnkultur, dess upphovsmän och utövare. Nu jobbar man för att bevara det som finns kvar, bland annat genom denna inspelning. De sjunger en del av sångerna bara på jiddisch men i infobladet i fodralet finns texterna även på svenska och engelska. Det är varierande svårighet på visorna och endel kan man efter en stund redan sjunga med i då man har texterna att tillgå. Det är helt fantastiska musiker som uppträder på skivan, de kan verkligen lyfta fram sina instrument och det speciella i klezmermusiken. Anne Kalmering är sångerska

och skådespelare och hon är en centralgestalt inom judisk musik i Sverige och har uppträtt i bland annat Skandinavien, Nordamerika och Europa. Miriam Oldenburg (dragspel) är en ofta anlitad musiker inom klezmer, världsmusik och kabaré, hon har bland annat uppträtt med Cirque de Soleil. Semmy Stahlhammer (violin) har varit förste konsertmästare på Kungliga operan i Stockholm och lektor i Kungliga musikhögskolan i Stockholm. Hans farfar och farbröder spelade i Stahlhammer Klezmer Orchestra som verkade i Polen 1920-1939. Isabel Blommé (cello) har varit med och grundat Stahlhammer Klezmer Classic 2009. Hon spelar bland annat i världsmusikgruppen Parizad och har varit Artist of Residence vid Banff, Centre for the Arts i Kanada.

Anne Kalmering & Stalhammer Klezmer Classic är ledande förmedlare och bärare av det judiska kulturarvet och nyskapande konstnärer med rötter inom folkmusik och judisk teatertradition. Helt klart en CD jag kommer att lyssna på ännu flera gånger än vad jag gjort för att kunna skriva något. Medryckande musik fast visornas namn ibland är verkligt enkla som till exempel Bulbes, som betyder potatis.

Skivan finns på digitala plattformar och kan även beställas via hemsidan annekalmering.com

Linnea Holmberg

Pekko Käppi/ Tåreportens pärla

PÅ FoLKMuSIKFronten inleddes det nya året redan på nyårsdagen med en spännande release. Albumet Tåreportens pärla släpptes då i digitalt format, och en dryg vecka senare som CD. Albumet är ett gränsöverskridande samarbete mellan dragspelsvirtuosen Maria Kalaniemi och stråkharpekonstnären Pekko Käppi. Finska forntida sånger presenteras finstämt och vackert i svenskspråkig kontext. Tematiskt bygger helheten på en dikt ur Kalevala, närmare bestämt sång 41, som handlar om hur skogens väsen och djur samlas för att lyssna på när Väinämöinen spelar kantele. De berörs av musikens skönhet och även Väinämöinen själv brister ut i tårar, som förvandlas till blåa pärlor i sjön.

I ett pressmeddelande förklarar Maria att berättelsen i nationaleposet öppnade upp sig ytterligare när hon kom över den svenska översättningen, som Lars Huldén gjorde tillsammans med sonen Mats 1991.

Hela albumet, som är omkring en halv timme långt, är inspelat i Kala-

niemis vardagsrum – i en endaste tagning! Melodierna föddes spontant i stunden, och ljudmässigt finns en speciell kontrast mellan det moderna dragspelet och den forntida stråkharpan. Albumet innehåller 11 melodier och de flesta har titeln på tre språk: svenska, finska och engelska. Alla melodier skapar en unik känslostämning samtidigt som de flyter smidigt in i varandra och tillsammans bildar en harmonisk helhet. Att lyssna på albumet känns som en slags andlig upplevelse. Man glömmer tid och rum, och förflyttas till naturen och en mytologisk forntid. Tåreportens pärla återuppväcker ens nyfikenhet på Kalevalaeposet. Det är dags att damma av den svenska översättningen som står hemma i bokhyllan.

Tåreportens pärla förverkligades med understöd från Kalevalasällskapet. Skivan finns att köpas som CD samt på digitala plattformar, så som Spotify, iTunes och YouTube Music.

Simon Gripenberg

Nya böcker

Laurie hart/

Give a Coin to the Fiddler (2024)

oM vI höJer bLIcKen från greppbrädan och de egna bygderna så kanske vi får syn på ett omfattande utövande av nordisk spelmansmusik i Nordamerika. En spelkvinna i USA är Laurie Hart (f.1963) som, trots att hon inte växt upp i traditionen, är en auktoritet inom nordisk spelmansmusik “over there”. Efter en utbildning på den klassiska sidan hittade hon folkmusiken för 40 år sedan och har specialiserat sig på nordisk folkmusik.

Nu har hon kommit ut med sitt Magnum opus, ett verk om den nordiska folkmusiken. Boken, som ursprungligen var tänkt som ett nothäfte, växte till en textbok om 400 sidor och innehåller allt man kan tänka sig; notblad till 140 låtar, en systematisk genomgång av olika typer av den nordiska folkmusiken, presentationer av olika instrument, festivaler och spelmän. En viss tyngdpunkt mot Norge och Sverige kan dock konstateras, därmed

också mycket polska-material. Noterna är i allmänhet kommenterade med tips om spelstil med mera. Även olika varianter på samma låt presenteras. Inbakat finns också faktablad med en hel del övrig kulturhistoria för att skapa ett övergripande sammanhang i berättelserna.

Hon har inte besökt fasta Finland och stämmorna här, men har nog koll på musiken och musikerna. Arto Järvelä träffade hon i USA redan i början av 1980-talet. Åland har hon däremot besökt tre gånger. Hennes vänner från hemstaden Ithaca i delstaten New York i USA bor sommartid på Åland. År 2015 medverkade hon som en av lärarna på Antons vänners läger på Kyrkogårdsö och deltog i Kvinnfolks spelmansstämma i Önningeby.

Som grädde på moset har hon givit ut 5 stycken CD där samtliga låtar finns inspelade. Boken är inbunden som ett spiralhäfte, vilket gör den hanterbar på ett notställ. Den kan också köpas som nedladdningsbar pdf, vilket är det mest prisvärda alternativet då man slipper såväl portokostnader som moms och eventuell tull. Då får man också en del av bilderna i färg. Mera information fås via hennes hemsida: lauriehart.com

Sten Eriksson

Avs. Finlands svenska spelmansförbund

Centrumvägen 3, 65610 KORSHOLM

Händelsekalender

21–22.3 Förbundsdag och Vinterstämma, Kronoby

26–28.6 Spelmansstämma, Närpes

13–19.7 Kaustinen Folk Music Festival, Kaustby

14–15.7 Lilla spelmansstämman, Kaustby

Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansförbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi