Scoutposten 4/2025

Innehåll

www.scout.fi • e-post: kansliet@scout.fi

Utgivare

Finlands Svenska Scouter rf Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100

Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter rf Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna.

Tf chefredaktör Ragnar Aminoff • @ragnar.aminoff@scout.fi Mikaela Nylund • mikaela.nylund@scout.fi

Redaktionssekreterare Susanna Elenius • susanna.elenius@scout.fi

Ombrytning Christian Aarnio

Pärmbild Mikael Nyberg

Adressförändringar & prenumerationer kansliet@scout.fi eller Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi

Tryckeri Oy Grano Ab, 2025 Upplaga 3 000

Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter

KONTAKTUPPGIFTER TILL FISSC:

Tf verksamhetsledare

Frida Nylund 050 430 3243

Koordinator med ansvar för utveckling av program

Jessica Lodenius 050 5405081

Koordinator med ansvar för kompetensutveckling

Andrea Hynynen 050 540 5083

Förbundskoordinator

Frida Lundberg 050 443 4862

Koordinator för medlemsutveckling

Emma Portman 044 749 3179

Kårstödskoordinator

Liselott Lindén 044 2700574

Specialist inom marknadsföring och innehåll

Susanna Elenius 044 2723463

Projektkoordinator för förbundsläger 2026

Ylva Nyman 044 902 0991

E-post: fornamn.efternamn@scout.fi

Tillsammans genom tiden

Det känns nästan overkligt att sitta här och skriva ledaren till jubileumsårets sista nummer av Scoutposten, sista numret på det stora jubileumsåret FiSSc 50! Under året har vi fått blicka både bakåt och framåt, fira, minnas och reflektera över allt scouting har gett oss. Att jobba med Scoutposten under jubileumsåret har gett oss en glimt både av hur det sett ut förr, och av hur det kan se ut i framtiden. Vi har läst artiklar från gamla upplagor, men också blickat framåt och mött unga scouter som tar sig an världen med samma nyfikenhet som alltid. Det är nästan som att scoutingen bär sin egen tidslinje inom sig, där gamla traditioner och nya idéer möts.

Under året har vi i redaktionen fått uppleva hur en stark scoutgemenskap faktiskt kan se ut. Oavsett om det handlat om att gräva igenom gamla artiklar, pussla ihop texterna inför deadline eller att fundera på hurdana tidningar just du vill läsa, har det alltid funnits någon som varit redo att hjälpa till. Det är just denna vilja att ställa upp för varandra som gör scoutingen så unik, och som påminner oss om varför vi gör det här.

Så tack till alla er som läst, skrivit, fotat, redigerat, intervjuat, peppat och bidragit under året. Tack vare er är Scoutposten just vad den är idag: en tidning för scouter, av scouter – fylld av gemenskap och äventyr.

När jubileumsåret nu tar slut och mörkret faller tidigare på kvällarna hoppas vi att ni alla hittar en skön stund och kan blicka tillbaka på året som gått, och kan känna er stolta över allt ni varit en del av. Tillsammans har vi skrivit ännu ett kapitel i scoutingens historia – och äventyret, det fortsätter förstås.

Alltid redo – även för nästa kapitel.

Psst! Har du något du vill bidra med?

En liten dagbok, bilder eller något annat?

Mejla ditt material till kansliet@scout.fi och bonga ditt material i någon av årets tidningar!

Ett ord, ett minne och ett tack från styrelsen!

Ett ord som beskriver FiSSc

Jonas beskriver FiSSc med ordet stolthet:

”Vi är stolta att vara scouter. Vi är stolta att vara finlandssvenska. Vi är stolta över vem vi är och vågar visa det, och vågar också stå för det.”

Matilda väljer ordet kompetens:

”Det här är mitt första år som förtroendevald och om det är någonting jag har sett hos våra medlemmar, förtroendevalda och anställda så är det en otrolig kompetens. Den ska vi bevara, utnyttja och dela med oss av.”

Petra lyfter fram gemenskap:

”Under de senaste 50 åren har det gjorts mycket för att bilda en gemenskap inom den finlandssvenska scoutingen och det har verkligen burit frukt. Inom FiSSc jobbar vi tillsammans för det gemensamma bästa och ser värde i att göra scouting inom en finlandssvensk gemenskap.”

Ida väljer gemenskap och vänskap:

“Fissc är gemenskap och vänskap. Det är förväntan att få gå på FiSSc-evenemang och träffa andra fisscar. Fisscar är människor som får otroligt mycket gjort, helt frivilligt!”

Ett minne och en tanke om framtiden

Carolina berättar:

”Ett av mina bästa scoutminnen är förbundslägret

Atlantis 2014. Nästa sommar får vi ses på förbundsläger igen – och jag hoppas att jag om 50 år kan sitta på mitt n:te förbundsläger och berätta om hur förbundslägren såg ut ‹på min tid›.»

Petra reflekterar:

”När jag funderade på vilket scoutminne jag ville lyfta upp insåg jag att i alla var kärnan mötet med andra scouter. Varje möte är unikt, ibland kort och flyktigt medan man andra gånger hinner lära känna varandra bättre. Oberoende är det en av de saker som är viktiga för mig inom scoutingen. Jag hoppas olika möten fortsätter vara en viktig del av den finlandssvenska scoutingen – både online-träffar och fysiska träffar, utbildningar samt läger.”

Ida minns:

“Mitt absoluta finaste minne är ett scoutläger på Island. Vår patrull samlade ihop pengar genom att städa, sälja, slita och jobba men vi lyckades och fick uppleva ett otroligt läger. Detta är scouting för mig, att kunna genomföra och få lyckas.

Ett tack

På bilden från vänster: vice scoutchef Emil, styrelsemedlem Carolina, scoutchef Laura, styrelsemedlem Matilda, vice scoutchef Petra, styrelsemedlem Jonas, styrelsemedlem Ida-Helena.

Carolina vill rikta sitt tack till alla förtroendevalda inom förbundet:

”Jag vill tacka förbundets förtroendevalda, både de som nu aktivt jobbar för FiSSc och de som har gjort det i vår femtioåriga historia. FiSSc skulle inte bli till något utan våra förtroendevalda!”

Jonas tackar sin scoutkår:

”Jag vill tacka min scoutkår, Scoutkåren Åfararna. Tack för att jag fick ett fint ställe att idka scouting, ett ställe att växa som människa och som scout, och en gemenskap som stöttade min utveckling som scoutledare. Tack för att ni öppnade scoutingens värld för mig!”

Matilda vill ge ett personligt tack:

”Jag vill tacka min scoutvän, min tidigare mentor och en förebild för mig inom min scoutkår – Jessica West. Ända sedan vargungeåldern har jag sett upp till dig och din förmåga att leda både dig själv och andra. Tack för att du har lyssnat på mig när jag velat fram och tillbaka, tack för att du har uppmuntrat mig att prova nya saker inom scoutingen och tack för att du har trott på mig.”

Petra riktar ett tack till hela scoutgemenskapen:

”Jag vill rikta mitt tack till alla som bidrar till att förverkliga scouting. Vi alla behövs oberoende om ditt bidrag är att vara kökshjälp på en förläggning, ledare för en åldersgrupp eller förtroendevald inom FiSSc. Alla behövs för att det ska finnas möjlighet att scouta på svenska i Finland.”

Ida tackar vargungar:

“Jag vill tacka scouterna, främst vargungarna i min egen kår Kristinestads Nybyggare, det är de som format mig till den scoutledare jag är idag. Att se då de får upp sin första eld och paddlar kanot utan mig, att vara med på paradplats då de sovit i tält utan att ha hemlängtan, att få ge ett vargungesigill åt dem och skicka dem vidare till äventyrspatrullen, att få se dagens barn växa och att som scoutledare få vara en lite del av allt detta är fantastisk och det påminner mig dagligen om varför vi gör det, varför just jag är scout.”

STUNDEN

Snart har de sista löven fallit, men ännu ett tag får vi njuta av prasslet under skorna. Ser du fram emot vintern?.

TEXT: ALVA SANDELIN

BILD: LINNÉA NYGÅRD

FiSSc bjuder på en vår fylld av äventyr och gemenskap

Delta i Alla med-utbildning i Helsingfors (21.3), Spejardagarna i Sagu (27–29.3), kårteamsträffen för ledare i Österbotten (18.4) eller Navigatortalkot (25–26.4) – och mycket mer! Anmäl dig till vårens evenemang senast 15 januari via händelsekalendern på scout.fi. Missa inte chansen att inspireras, nätverka och ha roligt tillsammans med andra scouter!

Save the date: Scoutveckan 2026

Boka redan nu in Scoutveckan 20–26 april 2026 i kårens kalender!

Scoutveckan firas varje vår under veckan för Sankt Göransdagen som infaller den 23 april. Sankt Göran är scouternas skyddshelgon.

Under veckan uppmanas alla scoutgrupper i Finland att samlas för att fira Hela Finlands scoutkväll tisdagen den 21 april. Scoutveckan är ett perfekt tillfälle för kåren att visa upp sin verksamhet och bjuda in nya människor att upptäcka scoutingens gemenskap och äventyr!

Traditionen med adventskalendrar kom till Finland tack vare de finlandssvenska flickscouterna! Den första kalendern gavs ut 1947 och illustrerades av Ulla von Wendt på uppdrag av förbundsordförande Tessi Fazer. Även om kalendern då inte blev någon succé – den var svartvit och finländarna förstod inte riktigt idén med luckorna – levde drömmen om en adventskalender vidare. Numera hör scouternas adventskalender till mångas jultraditioner!

Med den här bilden uppmärksammade Hergé, Tintins skapare, Belgiens katolska scouters 25-årsjubileum år 1938. Vad är väl då mer passande än att återskapa bilden för Finlands Svenska Scouters 50-årsfirande?

Under jubileumsdagen delades många utmärkelsetecken ut – grattis till de välförtjänta mottagarna!

FiSScs tacksamhetstecken av tredje klass:

Joonatan Penttinen

FiSScs tacksamhetstecken av andra klass:

Jens Hannuksela och Patrik Eriksson

Polstjärnespännet: Fanny Savikko och Krista Schulman

Finlands Scouters förtjänsttecken i silver:

Jessica West och Robert Lecklin

FiSScs tacksamhetstecken av första klass:

Henrik Wallén och Malin Lindholm

Utöver dessa delades följande utmärkelser ut under höstmötet:

Klyset Tom Nylund,

årets Navigatorskeppare Vidar Tollander och årets kårbåtsskeppare Vivi Hafrén

Under kvällen höll FiSSc:s första ordförande Filip Hamro-Drotz ett festtal. De lyckliga som var på plats fick bland annat höra om detaljerna från det legendariska pyjamaspartyt –68.

Stämningar

Dessa scouter ställde sig upp för att de identifierade sig med ett påstående –var det månne att de var med när FiSSc grundades eller att de vill ha ett uppdrag på förbundslägret Glänta?

Jockum Lundsten och Malin

Lindholm lotsade oss genom kvällen. Ett mycket vältaligt par som kanske pratade en aning för mycket om “den riktiga huvudstaden”.

Finlands Svenska Scouter firade 50-årsjubileum med festmiddag på Åbo slott 1.11.2025, på dagen 50 år sedan förbundet grundades i just Åbo!

Tänk att scouter har sådana moves! Det skulle man inte tro när man möter dem i skogen en regnig kväll i april.

Vilket snyggt gäng med scoutchefer och vice scoutchefer vi har! Kanske du kan vara med i den här bilden när den tas nästa jubileum?

från slottet!

Så här lyckliga miner ser man bara på scoutevenemang. Visst har du också ett scoutminne som får dig att le lite finurligt?

Det känns konstigt att se scouter så finklädda, när man är van vid att se dem i skogskläder de haft på sig i minst tre dagar. Känner du ens igen personerna på bilderna?

Vad är väl en bal på slottet?

Ja vilken 50-åring är det egentligen vi firar? Äh, alla ryms ju med!

Här diskuteras eventuellt scoutstatistiken på nästa sida. En bra konversationsstartare är ju definitivt: Hur många scouter har du pussat?

Det här är den fiilis får man av förbundet!

Grattis FiSSc 50!

Stämningen är nästan som på lägerdiscot! Men lite färre vargungar och träd.

Scoutstatistik

TEXT, DATAINSAMLING

OCH ANALYS: JANNICA SAVANDER

Under jubileumsveckoslutet samlades hundratals scouter för att fira FiSSc 50 i Åbo. Scoutposten var givetvis på plats och utnyttjade tillfället för att samla in viktig statistik om vårt förbund. Formuläret var öppet för alla scouter, både de som var på plats och de som inte var, och fick in hela 127 svar under de 36 timmar det var öppet. Det kan antas att de allra flesta

deltog på höstmötet och/eller jubileumsmiddagen, vilket betyder att svaren inte representerar de finlandssvenska scouterna som helhet –till exempel är de allra flesta som har svarat över 18-åringar. Resultaten kan alltså, som all statistik, tas med en nypa salt och kryddas med lite sunt förnuft!

Vi börjar med lite bakgrundsinformation (Figur 1): de flesta (över 70%) har blivit scouter när de har varit mellan 5 och 10 år. När det gäller hur många år de har varit scouter är variationen betydligt större: fördelningen är ganska jämn mellan 10 och 30 år, och några har till och med varit scouter över 50 år!

Baserat på kommentarerna som nådde redaktörens öron i mötesrummet var frågan om scoutidealen den svåraste frågan: hur går det att rangordna sju ideal som alla är viktiga? En styrelsemedlem som förblir anonym sa i en svag stund att “nog är det ju helt bra att vara pålitlig men inte vet jag om det är så viktigt”, vilket flera andra också verkar ha tyckt: att vara pålitlig har relativt stor spridning mellan svaren. Däremot är de svarande enade om att det är bra att respektera andra (en bra inställning att ha på höstmötet!), och att söka sanningen i tillvaron kanske inte alltid är högsta prioritet. Du ser resultaten som helhet i Figur 2.

Sist men inte minst kommer vi till den viktigaste frågan av dem alla: hur många av de svarande som har pussat en scout. Frågan, och egentligen hela artikeln, är inspirerad av en artikel i Scoutposten år 2011, där vi fick reda på att 56,6% av de svarande hade pussat en scout. Antingen har förbundet börjat pussas mycket mer eller så har vi valt vårt sampel av svarande dåligt, för nu är det hela 70,6% som har pussat en scout (Figur 5)! En otrolig utveckling som vi håller tummarna för att leder till tillväxt i det långa loppet.

Redaktören har länge haft en teori om att det ökar chanserna att tilldelas ett Mannerheimspänne avsevärt ifall minst en av ens föräldrar har varit scout. Till min stora glädje fick jag den här fördomen motbevisad, åtminstone bland de som närvarade på höstmötet! Det verkar inte spela någon större roll ifall ens familjemedlemmar är eller har varit scouter med tanke på Mannerheimspännet (Figur 3). Noteras bör dock att hela 42% av de som svarade hade ett Mannerheimspänne (Figur 4) – om jag har förstått Utmärkelseteckenkommittén rätt är det här inte ett representativt tal för finlandssvenska scouter i allmänhet.

En alternativ förklaring till att det pussas så mycket nuförtiden hittas också i Figur 6: att ha pussat en scout ser ut att bli märkbart vanligare ju längre man har varit scout. Inte så förvånande kanske – har man varit scout i över 20 år har man ju hunnit med både en och annan lägerromans.

Lägerromanser bland FiSSc-medlemmar ser dock ut att vara vanligare på våra egna läger än på andra storläger (Figur 7). Andelen personer som har pussat en scout och inte har pussat en scout är liknande bland personer som har deltagit och inte har deltagit i finnjamboreer och världsjamboreer, men bland de som inte har deltagit i ett FiSSc förbundsläger är det vanligare att inte ha pussat en scout än att ha gjort det! Allt tyder alltså på att dina chanser att ha pussat en scout ökar signifikant om du deltar i ett förbundsläger. Dags att börja vänta på Glänta?

Om du vill pussa scouter (eller undvika att göra det) kan det också löna sig att fundera på hurdan scoutkår du vill vara med i (Figur 8). Högst pussfrekvens finns i bland- och sjöscoutkårer, medan möjligheten/risken är minst i en flickscoutkår. Bland pojkscouterna som har svarat har 100% (!!) pussat en scout, men som ni ser är det väldigt få pojkscouter som har svarat över huvud taget. Något att fundera på om du till exempel skaffar en ny scoutkår på studieorten!

DET VAR ALLT FÖR DEN HÄR GÅNGEN!

Redaktören ser fram emot att genomföra en större undersökning (med eller utan pussar) under nästa sommars läger. Hypoteser, nya forskningsfrågor och egna analyser får gärna skickas till jannica.savander@scout.fi.

Scouterna fick hållbarhetsstipendium från LokalTapiola Österbotten

– för ett år fyllt av lärande,

inspiration och framtidstro

Finlands Svenska Scouter har under 2025 drivit projektet Hållbarhet genom scouting – ett initiativ som fått stöd genom LokalTapiola Österbottens miljöstipendium. Projektet har gett scouter, skolor och företag i regionen nya sätt att arbeta med hållbarhet i praktiken, med fokus på gemenskap, natur och lärande.

Projektet har bestått av flera olika delar där både scouter och allmänheten har kunnat delta på olika sätt. Det här för att vi genom projektet har strävat efter att nå så många som möjligt eftersom hållbarhet berör oss alla, inte bara vi scouter.

Hållbara vandringar – upplevelser med mening

Under våren och hösten har flera företag deltagit i våra hållbara vandringar. Under dessa dagar i naturen har deltagarna fått lära sig om biologisk mångfald, social hållbarhet och hållbara val i vardagen – samtidigt som de stärkt sin gruppgemenskap. Vi har bland annat haft naturbingo, naturinventering och lekt samarbetslekar, så deltagarna har verkligen fått pröva på scoutingen när den är som bäst. Runt elden har samtalen ofta handlat om hur olika organisationer jobbar med hållbarhet, och många har inspirerats av hur scoutingens värderingar går hand i hand med en hållbar livsstil.

Skolor och scoutkårer satsar på Hållbara spår Under hösten avlägger 23 skolor i Österbotten vårt nya hållbarhetsmärke Hållbara spår. Genom märket får eleverna lära sig om hållbarhetsmålen, hållbara val i vardagen och hur små handlingar kan ge hopp för framtiden. Innehållet är anpassat till alla åldersgrupper och lyfter upp hållbarhet ur ekonomisk, ekologisk och social synvinkel. Samma märke finns också tillgängligt för kårerna. På scout.fi hittar ni allt material ni kan behöva för att avlägga märket.

Personal från

Bosund skola i Larsmo fick

besöka Molnvikens vandringled tillsammans med scouter i våras.

Uppmuntran till kårerna – ta steget mot certifikatet

Vi vill också påminna om vårt Hållbar scoutkår-certifikat, som hjälper kårerna att kartlägga sitt hållbarhetsarbete och inspirerar till nästa steg. Många kårer är redan långt på väg – varför inte testa om just er kår kan få certifikatet redan idag?

Föreläsningar som inspirerade till handling

Under våren arrangerade vi en serie föreläsningar som på olika sätt belyste hållbarhetens många dimensioner –från biologisk mångfald och cirkulärt tänkande till socialt ansvar och klimatpåverkan.

Vi lärde oss att lyfta fram allt det bra vi redan gör, att ta hand om naturen, och att fundera på vad vi kan göra ännu mer av.

Från föreläsningarna tar vi främst med oss att också små handlingar som att hänga upp fågelholkar eller att lämna kvar några fällda träd runt scoutstugan för insekterna att bo i också kan ha stor inverkan på naturen. Vi scouter har stor möjlighet att

påverka naturen och miljön där vi redan finns och verkar. Hållbarhetsarbetet finns inte där långt borta utan börjar med oss.

Ett av många konkreta exempel är scoutskjortan – ett plagg som symboliserar både gemenskap och ansvar. Tyget till skjortan produceras i Kina av bomull och polyester för att göra den slitstark och långlivad. Själva sömnaden sker i Estland, och tillverkaren Imagewear tar emot gamla scoutskjortor för återbruk – ett fint exempel på cirkulärt tänk i praktiken.

TEXT: EMMA PORTMAN

FOTO: VIVECA HANSSON

Här hittar ni mer info om kriterierna och tabeller som ni kan ladda ner och kryssa för de saker ni redan idag gör! Kommer ni upp till 25 kryss så kan ni ansöka om certifikatet och få ett vackert diplom att smycka kårlokalen med.

Familjescouting gav Nykarleby forsfarare tillväxt och gemenskap

Allt fler hittar en plats i scouterna och höstens intagning är verkligen ett bevis på det. Det märks att det bubblar av liv och engagemang i våra kårer runt om i landet. Fler och fler scouter hittar sin plats i gemenskapen – och mycket tack vare kårer som satsar långsiktigt, välkomnande och kreativt.

TEXT: EMMA PORTMAN FOTO: NYKARLEBY FORSFARARE

Ett extra bevis på den positiva utvecklingen är Storfiskaren, FiSSc:s egen tillväxttävling där kårer som ökar sitt medlemsantal belönas med brons, silver eller guld. Tävlingen vill uppmuntra till nytänkande rekrytering och hållbar medlemsvård – och i år har flera kårer visat att det går att växa, även på små orter.

En av dem är Nykarleby forsfarare som under året vuxit med flera nya medlemmar och därmed tagit hem guldet i Storfiskaren. Deras framgångsrecept? En rejäl dos gemenskap – och en nystartad familjescoutinggrupp.

– Familjescoutingen som vi startade hösten 2024 är absolut den största orsaken till vår tillväxt, berättar kårchefen Jennie.

– Intresset var enormt! I vår kommun märkte vi snabbt att det fanns ett intresse för en verksamhet där hela familjen kunde delta.

Prova något nytt

När familjescoutingen startade i Nykarleby var ledarna överens om mottot: “Prova något nytt”. Och det gjorde de verkligen.

Ledarna satsade på att skapa en öppen, kravlös och välkomnande stämning – där alla kände sig sedda.

– Vi lade stort fokus på tydlig information, kravlös medverkan, god fika och varierande program. Dessutom lyssnade vi in familjernas önskemål och skapade program utifrån det.

För att sänka tröskeln ytterligare ansökte kåren om bidrag, så medlemsavgiften kunde hållas låg. Det visade sig vara en smart satsning.

– Det gjorde att fler kunde fortsätta, säger ledarna.

Synlighet och skolbesök gav resultat

Kåren har också satsat på att synas – både digitalt och ute i samhället.

– Vi lade upp info om patrullstart på kårens Facebook och Instagram, skickade ut meddelanden via Wilma i skolorna och satte upp affischer runtom i kommunen.

Och som extra bonus: inför nya patruller brukar ledarna göra skolbesök i de årskurser som patrullen riktar sig till.

– Det har gett riktigt bra resultat!

Gemenskap viktigare än siffror

Trots att kåren nu har växt rejält är det tydligt att det inte var siffrorna som motiverade dem från början.

– Målet var kanske aldrig tillväxt, utan gemenskap. En familj ville hitta andra familjer att dela uteglädje och scoutäventyr med – och startade helt enkelt en patrull för familjescouter.

Tillväxten har snarare blivit en naturlig följd av trivsel. Kåren lägger stor vikt vid att ta hand om sina ledare och skapa en hållbar gemenskap.

– Om ledarna trivs så tror vi att även småscouterna har roligt! Vi ordnar regelbundna träffar för våra ledare och gemensamma planeringstillfällen varje vår och höst, berättar Jennie.

Nya scouter – och gamla som hittar tillbaka

En oväntad bonus är att även tidigare scouter hittat tillbaka tack vare familjescoutingen.

– Många äldre scouter som vi tappat har kommit med igen, den vägen!

Det finns förstås också utmaningar – till exempel när alla nya medlemmar ska registreras i Kuksa.

– Det är svårare än man skulle kunna tro, skrattar Jennie.

När de får frågan om sitt bästa tips till andra kårer svarar Jennie snabbt:

– Starta familjescouting om ni inte redan gjort det!

Och så lägger hon till:

– Våga testa något nytt. Det är så man hittar vägen framåt.

Firar med stil

Hittills har kåren inte hunnit fira sin Storfiskarvinst – men planerna är klara:

– Vi kommer att uppmärksamma vinsten på kårens julfest den 6 december!

Och det finns all anledning till firande. För Nykarleby forsfarare är inte bara en växande kår – de är också ett bevis på att scoutingens styrka ligger i gemenskapen, glädjen och viljan att välkomna fler in i äventyret.

Välkommen på förbundslägret Glänta 2026!

Ordboken beskriver Glänta som en öppning i skogen, men för oss scouter kommer Glänta bli så mycket mer! Vi ordnar nämligen ett förbundsläger vid namn Glänta 2026 nästa sommar, i Skogby, Raseborg. Kanske någon undrar vad ett förbundsläger egentligen är? Låt oss berätta.

Ett förbundsläger betyder att Finlands Svenska Scouter, FiSSc, ordnar läger! Nästa sommar kommer vi tillsammans med tusentals andra finlandssvenska scouter (även internationella och andra scoutvänner) att samlas för att scouta i en hel sommarvecka. Under lägret kommer ledarna att ha olika uppdrag (kolla in uppdragsbörsen på scout.fi) och de yngre scouterna kommer att få delta i programmet. Unga som äldre kommer att få njuta av härlig scoutsamhörighet, “learning by

doing”-attityd, gamla och nya scoutvänner!

Anmälningen till lägret öppnar 1.12.2025 och stänger 24.2.2026. Anmälningen görs via medlemsregistret Kuksa, så håll utkik på FiSSc:s och Gläntas sociala medier, webbplatser och din kårs egna informationskanaler för mer info.

Under lägret kommer deltagarna att få ta del av diverse program, som sker i form av olika dalar där scouten får upptäcka och lära sig nytt. Till exempel kommer man i vetenskapsdalen att kunna utföra experiment och lära sig om sin omgivning! Lägret erbjuder även möjlighet till segling, nya vänskaper, och nattens öga för ledarna.

Ett förbundsläger skiljer sig mycket från ett kårläger; det är större, du får bekanta dig med en massa nya scoutord som

“dalar”, “lägerkår” och “Sten Nylander”, det finns främmande ansikten överallt, sjöscouter och landscouter umgås på samma ställe (tänka sig!?), du får möta internationella vänner och ett hav av nya upplevelser. Glänta är ett ypperligt ställe att lära känna de nya begreppen, prata om skillnaderna mellan sjö- och landscouting, utmana sig själv och bekanta sig med alla ljuvliga typer runt en!

Det senaste förbundslägret, Atlantis, gick av stapeln för tolv år sedan. Ännu idag hör man scouter jubla och skratta då de minns sina upplevelser av Atlantis 2014. Nu är det din, just din, chans att delta, planera och skapa nästa årtiondes diskussionsämne!

Vi ses i en glänta, på Glänta!

När: 22–29.7.2026

Var: Skogsby i Raseborg, Nyland

Hur: Anmäl dig fr.o.m. 1.12.2025

För vem: Just dig!

Du hittar oss även på: Instagram: @glanta2026

Epost: glanta@scout.fi Och glanta2026.fi

Roll: Finlands Svenska Scouters första scoutchef (valdes 1974). Lägerchef på förbundslägret OKEJ89 och i ledningen för förbundslägret FiSSc81.

Familj: gift, tre söner och sex barnbarn.

Bakgrund: Började 1956 som 8-åring i KFUM, flyttade efter två år till Sjöscoutkåren Seaboys, blev avdelnings- och kårchef.

Första patrull: Pingvinerna, patrulledare.

Bästa scoutminne: ”När jag dubbades till tredje klassens scout då kårchefen tittade i ögonen och skakade hand, och manade att ”bär ditt märke med heder!”. Det är inristat kristallklart.”

Motto: ”Learning by doing together.”

Att stiga över tröskeln

En solig höstdag slår vi oss ner i ett aningen tråkigt mötesrum i Helsingfors centrumbibliotek Ode. Snett framför mig sitter Filip Hamro-Drotz. Filip tillträdde som Finlands Svenska Scouters första scoutchef för ungefär 50 år sedan då förbundet grundades. På intervjuns agenda ligger just den tiden kring grundandet av ett nytt, gemensamt förbund. Vad var det som drev den tidens scoutledare att göra förändring och vad kan vi lära oss av det idag?

TEXT OCH BILD: DIDRIK LUNDSTEN

För FiSSc:s del började allt redan innan 1975, året då förbundet grundades. Pojkoch flickförbunden som separerade på 1920-talet hade redan i flera år ökat sitt samarbete.

- Vi hade vuxit upp tillsammans, varit på gemensamma ledarkurser och läger, berättar Filip.

Men varför slå ihop pojkar och flickor, då allt fungerade bra?

-Vi var en yngre generation som trivdes tillsammans och hade en vision och dröm.

Och visst var de unga, Filip var själv 26 år då han blev vald till scoutchef. Visionen som fanns handlade om att stiga över tröskeln och skapa något bättre för framtidens scouter.

– Det var för kommande scoutgenerationer som vi ansåg att det var rätt att vi går ihop. Vi satte en gemensam kurs och ville tillsammans föra vidare det som vi själva hade fått uppleva under våra uppväxtår i scoutingen, säger Filip.

Det var ändå inte helt solklart för alla att det skulle bli ett gemensamt scoutförbund, trots att det på finskt håll redan skedde tre år innan. Debattens vågor gick höga. Enligt Filip fanns två stora missförstånd som måste lösas.

– Det första var att man trodde att vi måste slå samman pojk- och flickförbunden. Lösningen var att vi bildade ett nytt förbund, FiSSc, där kårerna fick bli medlemmar.

Filip fortsätter:

– Det andra, och kanske svåraste i några kårer, var att en sammanslagning skulle betyda att man tvingar varje kår att bli samscoutkår.

Det här var dock ett missförstånd.

- Kårerna fick fortsätta som de ville. Det löste upp många knutar.

I praktiken hade redan några kårer, bland annat scoutkåren Spanarna i Helsingfors, varit samkårer innan FiSSc, och andra fortsätter som pojk- och flickscoutkårer ännu idag.

Scoutingens kärna

När Filip talar om scoutingens kärna, går diskussionen fort till ledarskap och samverkan. Han nämner det som utgör basen för scoutingen ända sedan B-P:s tid: -”Övning ger färdighet” eller ”Learning by doing”.

Filip lägger också till ett eget ord: ”together”. Tilläggsordet grundar sig i scoutingens roll som en fostrande verksamhet, att stöda barnet och den unga att bli en ansvarstagande, självständig, pålitlig och samarbetsvillig person.

Samverkan syns över åldersgränserna. Scouterna litar på, får intryck av och ser upp till ledaren som är både en förebild och en vägvisare. Scoutledaren ger med hjälp av scoutidealen vägkost för scouternas egen stig i livet.

Filip minns själv med värme sin kårchef, Börje ”Spindeln” Skytte.

– För oss patrullscouter var han nog egentligen som en far.

Det är den här nära samverkan över generationsgränserna som sammansvetsar scouterna.

Finns det Filip ångrar i sin scoutkarriär då? Svaret är fullständigt klart.

– Nej. Jag har fått så mycket, men jag känner också att jag har kunnat ge. Ju mera du ger, desto mera får du. Om du inte ger någonting, får du ingenting. Och då talar jag inte om pengar.

En av de saker som Filip har fått från scoutingen är kamratskap för livet. Han

berättar om erfarenheter från sitt eget arbete under åren, där han stött på gamla patrullscouter och genast fått höra ett glatt ”Hej!”.

– Så om jag tittar på de mycket goda vännerna under mina uppväxtår, så är de från scoutingen.

50 år efter FiSSc:s grundande ser Filip med tillfredsställelse hur livskraftig FiSSc fortfarande är.

– Det visar att vi för 50 år sedan gjorde rätt med att stiga över tröskeln och att vi gemensamt satte en riktig kurs.

Tillsammans reflekterar vi över att intresset för uteverksamheten, hajker, utfärder och läger verkar minska i scoutverksamheten, och att mycket av barnens och de ungas tid tillbringas virtuellt. Filip skickar en viktig hälsning till dagens ledare.

– Glöm aldrig ”face to face”, alltså det fysiska ledarskapet i scoutingen, lyder rådet.

Inte för att han oroar sig för att det skulle hända, men det kunde ändå ske ifall man inte är uppmärksam. Det är i den fysiska, nära samverkan som scoutingen blomstrar. Det görs främst i kårerna vilkas roll är central för scoutingen. Man kan inte hålla ett virtuellt läger eller en virtuell seglats.

– Fortsätt att flytta på kroppen inom scoutingen, rekommenderar Filip.

Hans budskap till dagens scouter är tydligt:

– Våga ta ansvar. Men var också beredd att dela på ansvaret åt yngre.

Och viktigast av allt:

– Uppskatta de andra. Inte bara ledarna, utan visa att du också uppskattar de små barnen och unga, samtidigt som du leder dem med fast hand, avslutar Filip.

Bygga pepparkakshus Scoutposten testar:

Det är inte så lätt som det ser ut… Julen närmar sig med stormsteg och vad passar väl inte bättre då än att Scoutposten testar att bygga pepparkakshus? Men inte vilka pepparkakshus som helst. Konstruktionerna fick förstås ett scoutigt tema!

FiSSc:s grupper inom verksamhetsområdet Marknadsföring och innehåll, det vill säga Scoutpostens redaktion och some-gruppen, träffades på Scoutstationen i Tölö för att skapa dessa konstverk. Till vårt förfogande hade vi en drös pepparkaksgubbar och husdelar bakade på förhand, samt ett huspaket från Annas pepparkakor ifall allt skulle gå åt pipsvängen.

Vi klarade fint av att värma upp socker och klistra ihop det första huset. Det blev kanske inte århundradets mest stabila konstruktion men det hölls att stå. För att följa årets stora tema, alltså FiSSc:s 50-årsjubileum, valde vi att dekorera ett av husen med FiSSc 50-tema! Kanske det är något även du vill göra?

En redaktionsmedlem försökte också återskapa en gran av pepparkaka och amerikanska pastiller. Granen liknade dock till slut mest det lutande tornet i Pisa. Förutom dessa konstruktioner byggde vi även lite mera scoutigt. Det blev bland annat ett tält och en liten lägereld, allt man behöver för en rolig utflykt!

För att göra verken ännu mer levande dekorerade vi även pepparkaksgubbar med scouthalsdukar i olika färger. Efter det, när vi bestämt att vårt pepparkaksbygge var klart, bar vi ut våra underbara skapelser i det vackra vädret – redo att stå stadigt (förhoppningsvis!) och sprida julglädje med en scoutig känsla!

TEXT: ELLEN HAAKANA & MIKAELA NYLUND

BILDER: ALVIN HEINSALMI

SCOUTPOSTENS FILMTIPS:

Scoutfilmer

Letar ni efter en film till kårens filmkväll eller känns det som att du aldrig ser scouting på film? Då ska du inte bläddra vidare!

Vi listar fyra filmer som på olika sätt behandlar scouter och scouting.

TEXT: AMOS ILONEN

Moonrise Kingdom (2012)

Längd: 94 minuter

Regi: Wes Anderson

Åldersgräns: Spejarscouter

I Wes Andersons absurda uppväxtskildring rymmer den 12-åriga scouten Sam ut i vildmarken med sin kompis Suzy. Scouting har en stor roll i filmen, men som i de tre andra filmrekommendationerna visas scoutingen från ett amerikanskt perspektiv. Utöver att huvudpersonen är en scout så kretsar en stor del av filmen kring Sams scoutpatrull som letar efter honom. Filmen är en bra introduktion till Andersons filmografi och för de som blir förtjusta i hans stil rekommenderar vi också Fantastic Mr. Fox (2009) och The Grand Budapest Hotel (2014).

Scoutfärdigheter som betonas i filmen är orientering, att inte lämna spår efter sig i naturen och att kunna sätta upp det bästa tältet ens scoutledare någonsin sett.

Up (2009)

Längd: 95 minuter

Regi: Pete Docter Åldersgräns: Vargungar

I Pixars moderna klassiker flyger pensionären Carl Fredricksen till Sydamerika i ett hus som är utrustat med ballonger. Med honom följer den målmedvetna, men inte så erfarna, scouten Russell. Russell saknar endast ett scoutmärke, som kräver att han måste hjälpa en gamling. Up är en av Pixars starkaste filmer och en varm rekommendation för alla som gillar Pixars filmer eller filmer överlag. Det är också den enda långfilmen på denna lista som passar alla i kåren, från vargungar till ledare.

Scoutfärdigheter som betonas i filmen är learning by doing, knopar och att hjälpa gamlingar genom djungeln i Venezuela.

Indiana Jones and the Last Crusade (1989)

Längd: 127 minuter

Regi: Steven Spielberg

Åldersgräns: Spejarscouter

Det är kanske en överdrift att kalla den tredje Indiana Jones-filmen för en scoutfilm. Filmen börjar ändå med en sekvens där den unga scouten Indy, iklädd scoutuniform, försöker stoppa ett gäng plundrare från att stjäla en gammal artefakt. Resten av filmen har egentligen inget att göra med scouting, men Indys bakgrund som scout ger en ytterligare dimension till hans karaktär. Indiana Jones är alltså, likt Neil Armstrong, en amerikansk hjälte som varit scout i sin ungdom. Filmen är den roligaste i serien och överlag enligt oss den näst bästa.

Scoutfärdigheter som betonas i filmen är bevarandet av historien, kartläsning och att stå upp mot fascism.

Good Scouts (1938)

Längd: 8 minuter

Regi: Jack King

Åldersgräns: Familjescouter

I Disneys klassiska animerade kortfilm vandrar Kalle Anka i en nationalpark med Knatte, Fnatte och Tjatte. Om ni har svårt att ordna en filmkväll för kåren, så passar denna film bra som en avslutning på ett vanligt veckomöte. Filmen kom ut före Knatte, Fnatte och Tjatte blev etablerade scouter i och med Gröngölingsserierna, varav den första utkom 1951. För mera information om Gröngölingarna och andra scoutserier, ta en titt på Scoutpostens sommarlästips: scoutserier (2/2025).

Scoutfärdigheter som betonas i filmen är första hjälpen, att spänna ett tält och att göra trovärdigt fejkblod till en orienteringskontroll.

Rapport från Ledareldar

TEXT: JENNIFER SUNDBERG & ANNI LEHTELÄ

Hej, vi är Anni och Jennifer, och i slutet av augusti så deltog vi i Ledareldarna i Evois. Ledareldarna är ett evenemang med fokus på ledarskap som ordnas vartannat år, med olika huvudteman varje gång. Under veckoslutet ordnas programstigar med olika talare, där man på förhand valt vilka stigar man skulle vilja delta i. Ledareldarna 2025 var ett väldigt inspirerande och kiva evenemang, och vi skulle båda gärna delta igen!

29.8

Idag kom vi till lägerområdet. Eftersom bussen startade först lite efter 16 från Åbo (och så stannade vi en stund på vägen) så anlände vi ganska sent till Evois och började genast sätta upp tält och hängmattor för att inte behöva göra det efter att det blivit mörkt. Efter det bar det av till kvällsprogrammet: invigningsceremonin vid sjöstranden. Kvällsprogrammet bestod av dansuppvisning, sång, ljusshow och några tal. Till kvällsmål fick vi tortillas med sojakross och grönsaker. Vi bestämde oss för att inte gå på något annat kvällsprogram mera utan rakt och sova för att orka nästa dag.

30.8

På lördag morgon vaknade vi av regnet mot tältduken. Efter morgonmålet begav vi oss mot vår första programstig,

vi hade båda valt den svenskspråkiga med temat Gemenskap. Vi tyckte båda att talarna och diskussionerna under tillfället var inspirerande och givande, och när vi efteråt sökte oss mot lunchkön var vi helt sådär “det här borde vi försöka göra i kåren!”. Till lunch blev det grönsakssoppa med grynost och en munk till efterrätt. Det var jättegott, och värmde speciellt mycket i hällregnet som ännu inte hade dragit förbi.

På eftermiddagen hade vi vår Päivän hyvä työ, som är en liten arbetsuppgift som man får hjälpa till med under evenemanget. Vår uppgift var att hjälpa till att dirigera bilarna på parkeringen. Det gick nog helt bra, trots att parkeringen var nära att bli helt full några gånger. Och det är ju inte alla dagar man får vara parkeringsvärdinna åt Pekka Haavisto.

Efter vår arbetsuppgift for vi och lyssnade till programstigen Doing good, där man fick höra om olika initiativ för att göra gott i samhället. Det var verkligen fint att få höra om alla de idéer som har eller som så småningom kommer att förverkligas, alla i syfte att förgylla och göra livet bättre för andra människor. Efter programstigen var det dags för middag som var hamburgare, med kladdkaka till efterrätt. Maten vi fick under veckoslutet var fantastisk, det kändes också lyxigt med efterrätt i skogen! Efter middagen besökte vi ännu

bastun och tog ett dopp i sjön för att känna oss uppfriskade inför kvällsprogrammet.

På kvällen blev det kvällsshow med ett band som spelade. Fiilisen var på topp, speciellt i de låtar som publiken också kunde. Vi sjöng även lite karaoke och åt kvällsmål innan det var dags att krypa ner i sovsäcken.

31.8

Idag var sista dagen, och morgonen började med frukost från caféet som vi tog med oss på programstigen som handlade om ledarskap ur jamboreesynvinkel. På plats var ledare från olika kårer som hade varit på många världsjamboreer och haft uppgifter i den finska kontingenten men också mera internationella uppdrag. Det var intressant att höra om deras jamboreeupplevelser och speciellt hur man behöver kunna anpassa både sina ledarskaps- och andra kunskaper i ett sådant sammanhang. Efter det tog vi oss tillbaka till tältbyn för att packa ihop allting före lunchen. Som sista måltid på lägret serverades spenatplättar och strax efter lunchen var det dags att vandra iväg med våra saker mot bussen. Efter ett lite fuktigt och svalt veckoslut var det skönt att sitta på den varma bussen och koppla av medan vi åkte hemåt.

Vad gör två stycken styrelseledamöter helst en söndag kl 16:34 i tåget på väg hem från FiSSc:s 50-årsjubileum? Tävlar i scoutkampen, såklart! Scoutkampens långkörare Emil mötte Ida-Helena. Kampen var otroligt jämn, läs för att se vem som vann och pröva dina egna kunskaper. Facit finns längst ner på sidan!

EMIL AF BJÖRKESTEN

Kår: Scoutkåren MuHö

Bästa jubileumsminne: Att baka jubileumskaka som en del av FiSSc 50-märket Höga eller låga strumpor: Höga

- HELENA PATORANTA - BLOMBERG

Scoutkår: Kristinestads Nybyggare

Bästa jubileumsminne: Firandet av Fissc 50 på Åbo slott och att klappa alpackor på Helsingfors torg!

Höga eller låga strumpor: Absolut inte höga, men inte heller så låga att de faller av hälen.

Scoutsången

5p: Denna sång är både en klassisk svensk barnvisa och en favorit på lägerbålet

4p: Sången släpptes år 1969

3p: Den är skriven av Lasse Berghagen, och är baserad på verkliga händelser i hans liv  Emil & Ida-Helena

2p: Sången börjar för länge sen när sångens jag-person fyllde fyra år

1p: Sången handlar om ett betydelsefullt kramdjur

Evenemanget

5p: Detta evenemang skapades då två liknande evenemang slogs ihop år 2014, men rötterna till det kan dateras tillbaka redan till år 1957  Emil

4p: Ett globalt och årligt scoutevenemang som ordnas av WOSM

3p: Evenemanget möjliggör direktkommunikation med scouter runt om i världen  Ida-Helena

2p: Evenemanget ordnas helt på distans, men det är vanligt att lokala scoutgrupper samlas för att delta tillsammans

1p: Evenemanget är det största i världen för scouter som möts digitalt och via radio

Scoutprylen

5p: Föremålet är ett exempel på Duodji, alltså traditionellt samiskt hantverk  Emil & Ida-Helena

4p: Ofta är prylen personlig

3p: Det kan anses bringa otur att tvätta föremålet annanstans än i en bäck eller sjö

2p: Detta träföremål är bra att ha då kaffesuget slår till i skogen eller på fjället

1p: Finlands Scouters medlemsregister har fått sitt namn efter det finska namnet på prylen

Scouttradition

5p: Baden-Powell inkluderade den här traditionen i sin bok Scouting for Boys (1908)

4p: Det är en stark tradition som upprätthålls av scouter världen över  Ida-Helena

3p: Traditionen är ett plagg som utöver att ha ett symboliskt värde kan vara praktiskt i vissa nödsituationer  Emil

2p: Plaggets utseende varierar från kår till kår

1p: Den mest välkända delen av scoutdräkten, som bärs vid allt från festliga tillfällen till veckomöten, hajker och läger

Scoutmärket

5p: Märket dök första gången upp 1934 hos förbundet Siniset Partiopojat

4p: För att utföra märket måste man ha fyllt 14 år

3p: Det finns tre officiella varianter av märket varav man kan utföra alla, dock endast i en specifik ordning  Emil & Ida-Helena

2p: Märket bärs på scoutbältet

1p: Märket beviljas scouter som på under ett dygn gått eller skidat en specifik sträcka

Utslagsfråga: Hur många artiklar finns det på PartioWiki? Emil: 3500 Ida: 178

Totalt: Emil: 19p, Ida-Helena: 18p

Scoutmärket: Läderliljan • Utslagsfrågan: 4479

SVAR: Scoutsången: Teddybjörnen Fredriksson • Evenemanget: JOTA-JOTI • Scoutprylen: Guksi / Kåsa / Kuksa • Scouttradition: Scouthalsduken

Throwback! Redaktionen har grävt och fyndat i Scoutpostens arkiv.

En tillbakablick på Scoutposten år 1928

PRESENTERAD AV RAGNAR AMINOFF

I Scoutposten nummer 1/2025 testade redaktionen FiSSc:s arkiv, och konstaterade att inte en enda serieruta kunde återfinnas i de gamla nummer av Scoutposten som fanns i Scoutstationens källare. Vi antog då felaktigt att det aldrig hade publicerats några serier i Scoutposten före Alltid redo startade år 2021. Nu vet vi bättre tack vare serieforskaren Ralf Kauranen, som var vänlig nog att bistå redaktionen med sina seriefynd från forna nummer. Nedan återpubliceras den allra första serien som någonsin publicerades i Scoutposten, i nummer 4/1928, tecknad av signaturen TW!

Redan i följande nummer ser vi en ny serie (eller i varje fall en serieliknande illustration), och den anknyter passande nog till det jubileumsår som nu närmar sig sitt slut.

Här ovan ser vi hur FSSF (Finlands Svenska Scoutförbund) delas i tu, och bildar ett pojkförbund och ett flickförbund. Förbundet hade från och med 1922 haft skilda flick- och pojkavdelningar, men 1928 delades det formellt i FSSF och FSFSF (Finlands Svenska Flickscoutförbund). I år firar vi att det är 50 år sedan förbunden återförenades och bildade Finlands Svenskar Scouter – alltså FiSSc!

Avslutningsvis en påminnelse om det vi meddelade om i Scoutposten 4/1928 (till vänster): Om du ännu saknar dina galoscher finns de fortfarande att avhämta hos herr Mattson.

Då fanorna avlägsnat sig efter festen är det ett fint tillfälle att reflektera. Reflektera över 50 år av vänskap, äventyr, knopar, vandring, upplevelser och lärdomar. Scouting helt enkelt. Scoutingen har förändrats, men grundvärderingarna och idealen är de samma. Tack till alla de som byggt den grund vi står på, och till alla som fortsätter älska och vårda scoutingen.