Scouter på äventyr i Pallasfjällen

Bästa maten i naturen?
Scoutposten testar
FiSSc-fjälls recept
Att vara scoutkompis ger en paus i vardagen
– och gör det möjligt för fler att scouta
![]()

Bästa maten i naturen?
Scoutposten testar
FiSSc-fjälls recept
Att vara scoutkompis ger en paus i vardagen
– och gör det möjligt för fler att scouta
www.scout.fi • e-post: kansliet@scout.fi
Utgivare
Finlands Svenska Scouter rf Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100
Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter rf Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna.
Tf chefredaktör Alva Sandelin • alva.sandelin@scout.fi
Ester Autio • ester.autio@scout.fi
Redaktionssekreterare Susanna Elenius • susanna.elenius@scout.fi
Ombrytning Christian Aarnio
Pärmbild Didrik Lundsten
Adressförändringar & prenumerationer kansliet@scout.fi eller
Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi
Tryckeri Oy Grano Ab, 2025 Upplaga 3 000
Utgivningstidtabell 2025 Nr Dl Utkommer 4 22.10 v. 49
Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter
KONTAKTUPPGIFTER TILL FISSC:
Tf verksamhetsledare
Frida Nylund 050 430 3243
Koordinator med ansvar för utveckling av program
Jessica Lodenius 050 5405081
Koordinator med ansvar för kompetensutveckling
Andrea Hynynen 050 540 5083
Förbundskoordinator
Frida Lundberg 050 443 4862
Koordinator för medlemsutveckling
Emma Portman 044 749 3179
Kårstödskoordinator
Liselott Lindén 044 2700574
Specialist inom marknadsföring och innehåll
Susanna Elenius 044 2723463
Projektkoordinator för förbundsläger 2026
Ylva Nyman 044 902 0991
E-post: fornamn.efternamn@scout.fi


Hösten har en unik förmåga att få oss att stanna upp. Det blir tystare i naturen, mörkret kommer tidigare och luften känns friskare. Kanske är det just därför som scoutingen under hösten är i sitt esse.
Scouting handlar inte bara om vilka förmågor vi besitter – huruvida man kan bygga vindskydd, göra upp eld eller knyta knopar eller vem som gör det bäst eller snabbast. Det handlar om att våga testa nya saker, misslyckas, och tillsammans resa sig och prova igen tills det äntligen lyckas. Emellanåt fylls vardagen av krav och förväntningar som känns överväldigande och oöverkomliga. I scoutingen får vi plats att bara vara – och samtidigt växa.
För det är ofta i det lilla som det stora händer. En kväll runt elden, en skrattattack som inte går att kontrollera på grund av trötthet efter en lång vandring, en ny vänskap som växer fram eller en ny fin sida du upptäcker hos en gammal vän. Vi kanske inte alltid inser när det händer, men det är dessa stunder som formar oss, som gör oss starkare och tryggare. Dessa stunder som gör scouting till världens bästa hobby.
Ge dig själv lite tid att utforska den här hösten. Inte bara naturen runt omkring dig, utan även nya sidor hos dig själv och de som finns runt dig. Kanske är du den som tar täten i en lek, kanske är du den som vågar ställa frågan, eller den som ser till att alla är med och trivs i gruppen. Våga utvecklas små steg i taget.
Äventyret behöver inte alltid vara stort – det räcker att vi gör det tillsammans!
Psst! Har du något du vill bidra med?
En liten dagbok, bilder eller något annat?
Mejla ditt material till kansliet@scout.fi och bonga ditt material i någon av årets tidningar!


En eldröd himmel en sen julikväll och många minnen från sommaren får följa med oss när kvällarna blir mörkare framåt hösten.
BILD: ELLEN HAAKANA
DET VIKTIGASTE OCH SENASTE
NYTT OM SCOUTING RUNT OM I LANDET. OCKSÅ KOMMANDE
KURSER OCH EVENEMANG VI
TROR JUST DU KOMMER GILLA.

Scoutmetoden ligger till grund för scoutingens pedagogiska arbete och är något unikt för scoutingen. Finlands Scouters medlemsmöte godkände hösten 2024 förändringar av scoutmetoden för att möta framtidens behov. Samtidigt uppdaterades också målen för fostran.
Den nya scoutmetoden består av nio delar, som är 1) verksamhet i naturen, 2) learning by doing, 3) vuxet stöd, 4) symbolik, 5) upplevelser, 6) löftet, valspråket och idealen, 7) den egna scoutstigen, 8) verksamhet i grupp och 9) goda gärningar.
Samtidigt utökades åldersgruppen roverscouter från 18–22 år till 18–25 år.

Vi gratulerar vinnarna i årets Storfiskaren, vår tillväxttävling mellan kårerna! Tack vare våra fantastiska kårer som kavlar upp ärmarna, öppnar famnen och välkomnar nya barn och unga in i gemenskapen får fler mer äventyr i vardagen och mer scouting i sina liv.
Bronsmedaljörer
● Östersundom Scouter
● KFUK/M-scouter
● Scoutkåren Nybyggarna
● Finströms Sjöscouter
● Kristinestads Nybyggare
Silvermedaljörer
● Munksnäs Spejare
● Nordsjö Skogsriddare
● Sjöscoutkåren Seaboys
● Vikingaflickorna
● Ekenäs Skogsvandrare
● Dalsbruks Sjöscouter
● Wasa Fyrvaktare
● Stormlyktan Kvevlax
● Scoutkåren Brobyggarna
Guldmedaljörer
● Ingå Scouter har växt med 22 medlemmar
● Nykarleby Forsfarare har växt med hela 27 medlemmar och kammar hem Storfiskarpokalen som delas ut på höstmötet.
Historiens första världsjamboree ordnades i London 1920 och gästades inte bara av 8000 scouter från 34 olika länder. På plats fanns även bland annat en alligator från Florida, en lejonunge från Rhodesia (idag Zimbabwe) och apor från Sydafrika.
Visst känner du till våra återkommande stora deadlines? Fyra gånger om året infaller sista ansökningsdag för att ansöka om FiSSc:s utmärkelser, scoutledarfullmakter och stipendier. Samma datum fungerar också som sista anmälningsdag till FiSSc:s kommande evenemang.
15 januari
15 april (+ 15 juni sista anmälningsdag för evenemang i juli och augusti)
15 september
15 november
Passa alltså på att anmäla dig till vinterns evenemang och utbildningar senast 15.11 i händelsekalendern på scout.fi!
Nu när hösten har kommit i gång tar jag igen oftare på mig scouthalsduken hemma framför datorn, i stället för ute i skogen när jag vaknar i mitt tält. Det är två väldigt olika sorters scouting, men efter alla fina lägerstunder under sommaren har jag fyllt på med scoutinspiration för en lång tid framåt.
Jag var på två olika läger i somras och blev påmind om mycket av det bästa med scouting. Alla hjälper varandra, kompletterar varandras styrkor och åstadkommer något riktigt bra tillsammans. Alla scouter vill att lägret ska fungera, så alla ser till

Alla hjälper till med att diska den gemensamma disken, det kan till och med bli en rolig grej med musik och dans. Den som orkar mest hjälper till att bära andras saker på väg upp på en fjälltopp. Alla går runt och plockar skräp och håller lägerområdet snyggt, och när det hittas ett par ensamma skor mitt på lägerområdet går alla runt och frågar varandra om de har tappat ett par skor tills ägaren hittas. Lägerbålet blir mycket roligare när alla deltar aktivt i idéer och program, och skapar stämning i stället för att bara vara publik.
Då det ser ut att börja regna och jag springer till tältet för att dikena finns där någon annan som hjälpa till. Överallt finns scouter som erbjuder sin hjälp, berättar en rolig historia och gör en på bättre spontana idéer på ännu fler roliga saker vi skulle kunna göra. Scouter i alla åldrar är aktivt med och bygger på lägerområdet, gemenskapen och stämningen.
alla åldrar som känner ett ansvar mot varandra och mot lägret, patrullen eller ledarskaran. Det ansvaret betyder förstås inte att vi ska lösa alla varandras problem, men nog att vi anstränger oss lite extra för att få allt att fungera tillsammans och göra vår egen
Jag väntar på att få uppleva den här gemensamma lägerkänslan nästa sommar på
Glänta tillsammans med alla er som läser det här! Före det vill jag njuta av och bidra till scoutgemenskapen i min egen patrull (patrull BlåsFiSSc, alltså FiSSc:s styrelse) och på alla olika evenemang och händelser under resten av året. Jag ska också göra jag kan för att fler ska få uppleva scoutgemenskap, att alla som vill ska ha möjlighet att vara scouter och att fler förstår att det är just scouter de vill vara.
När har du känt gemenskap mellan scouter, och vad kommer du att göra för att förstärka gemenskapen i höst?
TEXT: EMIL AF BJÖRKESTEN
FOTO: SUSANNA ELENIUS

FINLANDS SVENSKA SCOUTER rf - FiSSc
FINLANDS SVENSKA FLICKSCOUTFÖRBUND rf - FSFSF
Förbundsstyrelsen har beslutat att sammankalla förbundens medlemmar till stadgeenliga höstmöten lördagen den 1 november 2025 i Åbo.
MÖTEN
På mötena behandlas de i § 5 i föreningens stadgar nämnda ärenden. I enlighet med de på vårmötet godkända stadgarna kommer höstmötet att fastställa 2026 års budgeter för Finlands Svenska Scouter inklusive den landsomfattande svenska verksamheten i Suomen Partiolaiset – Finlands Scouter ry och för Finlands Svenska Flickscoutförbund samt 2026 års verksamhetsplan.
Eventuella övriga beslutsärenden anges i den officiella kallelsen som går direkt till medlemmarna. Den slutliga föredragningslistan sänds ut senast två veckor före mötet.
Med förhoppningen att få se många ledare från kårerna på höstmöte! Välkommen på höstmöte i Åbo!
LAURA NIEMINEN-ERIKSSON scoutchef förbundsordförande, FSFSF
FRIDA NYLUND tf verksamhetsledare
Mera information om höstmötet och anmälan finns på scout.fi och i kallelsen som skickas till kårerna per e-post.


– mäktiga upplevelser och nya vänner i fjällandskap
I juni vandrade drygt hundra scouter från hela Svenskfinland i Pallasfjällen igen. Efter en alltför lång paus på grund av pandemin gick det åttonde fjällägret vid Kåtan invid Pallas-Yllästunturi nationalpark av stapeln.
TEXT: MARIA SVENS BILDER: DIDRIK LUNDSTEN
Lägerupplevelsen inleddes för de flesta med nattåg genom Finland. Efter en bussresa från Rovaniemi anlände gänget till lägerplatsen på måndag förmiddag. Fem underläger, traditionellt döpta enligt fjälltopparna Keimiö, Sammal, Lommol, Pallas och Ounas, byggdes och förberedde sig för vandringarna som startade på tisdagen. De kommande tre dagarna vandrade underlägren olika rutter, i många olika väder. Alla besteg i något skede Taivaskero, eller Himmelriiki, som är fjällets högsta topp. Alla gjorde också en massa god mat längs med rutten, och att kunna dricka vatten rakt ur fjällbäckarna var en stark upplevelse för många som inte vandrat i Sapmí tidigare.
Efter att deltagarna återvänt från vandringarna följde tre dagar av olika program vid baslägret. Underlägren paddlade, löste ett escape-uppdrag, gjorde hantverk, lärde sig om

Tänk på det här efter en vandringsdag:
• Drick, gärna också annat än vatten, särskilt om det varit varmt.
• Ta hand om din kropp. Stretcha efter en dag med tung packning, tvätta och torka dina fötter. De är ditt viktigaste redskap på vandringen!
• Prata med dina vandringskompisar och ledare. Vad har varit bra i dag, vad var tungt eller jobbigt, som kanske kan beaktas imorgon?
• Vila och låt andra vila.

eld och utförde talkoarbete så att Kåtan nu är ännu bättre rustad att ta emot fler besökare framöver. Ett läger består av en stadig ström av upplevelser och utmaningar. Under ett så mångsidigt läger som FiSSc-fjäll blir det riktigt svårt att sammanfatta dem alla. Utmaningarna man möter och de starka upplevelserna man får under en vecka i fjällen är personliga och inte sådana som kanske kan fångas i bild eller beskrivas med ord.
En unik aspekt av just FiSSc-fjäll är mötet med andra unga från vitt skilda bakgrunder och platser. Scoutingen är en stor gemenskap, vilket kanske inte syns i den egna kårens vardagliga verksamhet, men som du upptäcker när du faller in i ledet bakom andra som har liknande intressen, rutiner, sånger, inställning. Scoutidealen är kanske inte något som syns väldigt mycket i ens vardag när man är 13–18
Taggad att delta i nästa FiSSc-fjäll?
Jaa! Så här förbereder du dig:
• Ladda med tillräcklig vandring på hemmaplan innan.
• Gå in dina skor, bli vän med din rinkka.
• Skapa ditt eget system för hur du packar och håller koll på din packning. Öva redan på nästa evenemang – sätt alltid tillbaka dina saker på rätt plats i packningen!
• Gör mat på stormkök. Ofta.
• Res och ta ner ditt tält. Många gånger. I alla väder.
• Den viktigaste förberedelsen är mental. Öva dig på att träffa nya människor. Öva på att möta motgångar med lugn, t.ex. genom ovanstående punkter.
år, och i en liten kår eller patrull på en ort där du möjligen är den enda scouten kan de kännas udda. FiSSc-fjäll är ett krävande läger där idealen omsätts i praktiken och dina färdigheter verkligen prövas, på en nivå som är lämplig för dig. Du ska verkligen göra din egen mat, gå de där 30 kilometrarna över bergen, hjälpa din grupp hem över sjön.
I år fick ytterligare ett gäng märka att det fungerar. De kunde! Vilka ungdomar vi ändå har i våra kårer alltså! Förhoppningsvis kom alla scouter hem starkare och säkrare på sina styrkor och utvecklingsområden. Deltagarna och deras kårer har all anledning att vara stolta över det de åstadkommit trots och tack vare stenig terräng, skavsår, brända kastruller, tung packning, snickers-diet och iskall nordanvind över mäktiga vyer från fjälltopparna.
På sommaren ordnas många olika evenemang av både Finlands Svenska Scouter och av kårer, allt från sommarläger till vandringar och resor utomlands. Här kommer några sommarhälsningar från olika håll i Svenskfinland!
Helsingfors KFUK/M
FisscFjäll är ett vandringsläger i finska
Lappland, där alla kårer i FiSSc får delta. Under några dagar av lägret vandrade vi i en nationalpark och gjorde toppturer på olika fjäll. Att få stå högst uppe på ett fjäll och beundra den fantastiska utsikten var en känsla som jag aldrig kommer att glömma. Under resten av dagarna var vi på lägerområdet där vi fick paddla, simma, orientera, vara med i tävlingar och andra roliga aktiviteter! I slutet av dagen fick man bada bastu om man ville. Dagarna avslutades med lägerbål och flagghalning. Jag tycker att det var jätteroligt att få vara med på FiSScFjäll och jag fick många nya kompisar från flera olika delar av landet. Det var min första gång på läger i Lappland och jag kan varmt rekommendera FiSScFjäll åt alla som tycker om den här typen av äventyr!
AMANDA AALTONEN


Scouter hade sitt 100-års jubileumssommarläger och Amazing Race i Noux 25.7–3.8. Under varje dag på lägret levde de enligt ett nytt decennium som var dagens tema.
NATALIE WECKMAN

15 scouter från Ingå Scouter deltog i norska jamboreen tillsammans med scouter från vänkårer i Norge och Danmark.
INGÅ SCOUTER


Raxa 2025
Ingå Scouter höll kårläger i Svartå där vi bland annat ägnade oss åt att bygga en egen hinderbana i skogen.
INGÅ SCOUTER
Sjöscoutorganisationen Fribytarna r.f. ordnade ett 5 dagars sommarläger ute i Borgå skärgård på Pellinge. De seglade, övade på seglingsteori, och hela kåren gick ett rådd tillsammans. Det var inte ett vanligt rådd utan Island Riddles, som påminner om ett escape room men i form av rådd. De gick även stigen som Tove Jansson gått tusentals gånger under hennes liv då hon gick från Eidis till Söderbyboden för att handla mat. Det var ett otroligt lyckat läger!
SANDRA GRANROTH


PNKB hade sommarläger och firade FiSSc 50 år med drama på lägerbålet, tårtbak och konstverk.
SOFIA KASS

Några PNKB-ledare drog iväg på ledarrekreation och upplevde svenska fjällen från hästryggen.
SOFIA KASS

I slutet av juli ordnade 6 kårer från Esbo och Åbo ett äventyrligt sommarläger på ön Stora Majsor utanför Åbo. Under lägret hann vi med segling, rådd, flera lägerbål, skjorttryck och många andra spännande saker.
DAN SUNDBLOM

Vad tänker du på när du hör ordet scoutledare? Kanske en vargungeledare som just lärt ut knopar. En explorerscout som skeppat sin första seglats. Eller lägerchefen som rott i land sommarens scoutläger. Scoutledare kan fungera i många roller, men gemensamt är att de möjliggör scouting för unga och samtidigt utvecklas som ledare. Som stöd finns ett brett utbud av utbildningar, modeller och andra stödformer.

I scouterna får unga öva ledarskap tidigt, något ganska unikt i dagens samhälle. Här får man prova på, lyckas, misslyckas och växa, med stöd av vuxna. Det här tankesättet bygger på scoutmetoden och scoutingens syfte: att fostra barn och unga till aktiva och ansvarsfulla samhällsmedlemmar.
Ledarskap inom scoutingen utmärks också av delat ledarskap, så att ingen ska få ett för stort ansvar eller bli lämnad vind för våg. Många
stora uppdrag sköts i dag genom parledarskap. Många scoutkårer använder också chefstriomodellen, där rollerna som kårchef, programchef och uppdragschef fördelas på tre personer.
Oavsett om man leder en patrull, en kår eller ett evenemang ska scoutingen erbjuda en plattform för livslångt lärande – både i scoutfärdigheter och ledarskap. Det återspeglar sig också i berättelserna från fem scoutledare:
”Scoutkåren var det första stället där jag fick testa på ledarskap som tonåring. Där fick jag mina första praktiska grunder. Bland det viktigaste jag lärt mig är hur min egen ledarstil ser ut, mina styrkor och hur stor inverkan små ledarroller kan ha på dem man leder.”
Filip Finnila, Scoutkåren Brobyggarna
”Jag har lärt mig att leda människor i olika åldrar. Min ledarstig började som explorerscout, då jag drog möten för yngre scouter. Sedan blev jag kårchef och fick leda mina jämnåriga, men också en helhet – hela kåren. Dessutom har jag lärt mig att leda dem som är äldre än jag, till exempel som utbildare på grundkursen för scoutledare.”
Meri Piippo, Södrik Stigfinnare


”Inom kåren gjordes handslag då jag började med mina första ledaruppdrag och oftast fanns det äldre scouter man kunde be om råd. Då jag stod inför att leda allt fler olika sorters grupper i olika åldrar i och med styrelseuppdrag bestämde jag mig för att gå kurser som grundledarutbildningen, akela- och kaptensutbildningen samt även chefsutbildningen. För mitt eget ledarskap upplever jag att alla dessa kurser har varit givande och framför allt gett tips på var man kan få hjälp och stöd i sitt ledarskap.”
Ida Björkqvist, KFUM:s Scouter Kamraterna & Flickscoutkåren Åbo Vildar
Utbildningar för
alla slags uppdrag
I scouterna finns utbildningar som stöder ledarskap redan från ung ålder. Som 15-åring kan du gå gruppledarutbildning och få stöd i ditt uppdrag till exempel som patrulledare. Andra centrala ledarskapsutbildningar är grundutbildningen för scoutledare (från 18 år) och scoutledarfortsättningsutbildningen (från 22 år). Det finns även uppdragsspecifika utbildningar, såsom akela-, kaptens- och lotsutbildningar, samt fördjupade utbildningar för förbunds- och distriktsuppdrag. Färdighetsutbildningar för till exempel uteoch sjöverksamhet kompletterar ledarskapsutbildningarna.
Handslag ger trygghet och tydlighet i uppdraget
Genom handslaget definierar man uppdragets uppgifter och ramar, samt diskuterar behovet av stöd med sin uppdragsgivare. Handslaget följs regelbundet upp och ger möjlighet till reflektion kring det egna uppdraget och ledarskapet. Med hjälp av handslagsdiskussioner kan man undvika vanliga fällor, som att förväntningarna är otydliga, att man inte vet hur länge ett uppdrag pågår eller att du som scoutledare inte får det stöd du behöver.
Mentorskap – ditt personliga bollplank
Mentorprogrammet erbjuder scoutledare möjligheten att reflektera över sig själv tillsammans med en annan ledare. En mentor har ofta mera erfarenhet av ledarskap och fungerar som bollplank, inspiratör och vägledare – någon som hjälper till att se nya möjligheter och utvecklingsvägar.
T-A-C-K – tack, tack, tack!
Inom scoutingen finns också processer för feedback och att visa sin uppskattning. Ett tack vid rätt tidpunkt kan ge ny motivation till ledare. Kom ihåg att också ansöka om utmärkelsetecken för era ledare – ett konkret sätt att visa uppskattning.
”Inom scoutingen har jag lärt mig om olika ledarstilar, hur man leder grupper och hanterar situationer som känns obekväma. Flexibilitet, självkänsla och erfarenheten av att leda både barn och vuxna är det som jag drar mest nytta av utanför scoutingen.”
Julia Eriksson, Kumlinge Sjöscouter


”Utanför scoutingen har jag haft nytta av kunskaper om gruppdynamik, ledarskap och projekt. Scoutingen har även gett mig en vana i att leva i asketiska förhållanden och hitta på kreativa lösningar.”
Thomas Holmberg, Sjöscoutorganisationen Fribytarna & Scoutkåren Pojkarna
Vill du hjälpa en annan scoutledare att växa?
Välkommen med som mentor i FiSSc:s årliga mentorprogram! Nästa program startar 2026, men vi söker kontinuerligt efter mentorer till vår växande mentorpool.
Du behöver ha ett intresse för ledarskapsfrågor och vilja stötta en scoutledares självutveckling och ledarskap. Du behöver varken vara supererfaren, aktiv inom scoutverksamheten eller ha tidigare erfarenhet av mentorering.
Läs mera och anmäl dig på scout.fi/bli-mentor
TOLKADE AV RAGNAR AMINOFF
1. Dalsbruks Sjöscouter
2. Finströms Sjöscouter
3. Flickscoutkåren Korsfararflickorna
12. Jakobstads Sjöscouter
13. Karis Flickorna
14. Karis Gossarna
23. Munksnäs Flickscouter
24. Nedervetil Scoutkår Vägvisarna
25. Nordsjö Skogsriddare

4. Flickscoutkåren Åbo Vildar
5. Frikyrkoscoutkåren Stigfinnarna
6. Grankulla Scoutkår
7. Hangö Scoutkår
8. Helsingfors KFUK/M Scouter
9. Helsingfors Scoutkår Spanarna
10. Ingå Scouter
11. Jakobstads Flickscouter

15. KFUM:s Scouter Kamraterna
16. Kimito Sjöscouter
17. Korsholms Spejare
18. Kristinestads Nybyggare
19. Kumlinge Sjöscouter
20. Kyrkslätt Scouter
21. Lovisa Scoutflickor
22. Lovisa Svenska Boyscouter
26. Nykarleby Forsfarare
27. Närpes Scoutkår
28. Pargas Scoutkår Skärgårdsvandrarna
29. Pedersörenejdens Korsbärare
30. Scoutkåren Brobyggarna
31. Scoutkåren Ekenäs Skogsvandrare
32. Scoutkåren MuHö
33. Scoutkåren Munksnäs Spejarna
34. Scoutkåren Nybyggarna
35. Scoutkåren Pojkarna
36. Scoutkåren Spejarna H:fors
45. Sjöscoutkåren Seaboys
46. Sjöscoutkåren Spejarna
47. Sjöscoutkåren Stormfågeln
56. Stormlyktan Kvevlax
57. Södrik Stigfinnare
58. Tammerfors Spejare

37. Scoutkåren Sydvästen
38. Scoutkåren Tre Björkar
39. Scoutkåren Vasa Korsfarare
40. Scoutkåren Åfararna
41. Scoutkåren Ålandsflickorna
42. Sjöscoutkåren Havsörnarna
43. Sjöscoutkåren Porkala
44. Sjöscoutkåren Sailors

48. Sjöscoutkåren Vikingaflickorna
49. Sjöscoutkåren Vikingarna
50. Sjöscoutkåren Wasa Fyrvaktare
51. Sjöscoutorganisationen Fribytarna
52. Spejarna i Gamlakarleby
53. St. Simons Sjöfararna
54. Stigfinnarna Sundom
55. St. Jacobs Sjöscouter
59. Tempelscouterna
60. Vårdkasarnas Scouter
61. Östersundom Scouter

Föreställ framför dig hundratals tält och hängmattor, guppande båtar i hamnen, havets bris och doften av tallar. Lägg till några tusen glada scouter från hela Finland – och världen – som skrattar, paddlar, hänger i lägervardagsrummet, springer omkring i skogen på patrullrådd eller sitter på en stubbe och njuter av eftermiddagskaffet. Ungefär så kommer livet att se ut under åtta dagar i juli, för då ordnas Glänta 2026 – det första förbundslägret på 12(!) år!
TEXT: CHARLOTTE LINDBERG
Vad?
Förbundslägret Glänta
När? 22–29.7.2026
Var?
Skogby, Raseborg, Nyland
Följ oss på Instagram: @glanta2026
Från den 22 till den 29 juli 2026 förvandlas Skogby till ett lägerområde och det är inget som händer av sig självt. Det krävs tiotals händer och ännu fler meter rep för att förvandla en fridfull skog till en livlig scoutby. Här byggs tältbyar för alla åldersgrupper, kök där lägergrytorna kan puttra från morgon till kväll, duschar och bastur där du kan tvätta bort lägerdoften och en hamn där ni kan parkera kårens segelbåt (eller kajak).
Här möts scoutkårer från alla hörn av Finland och dessutom internationella scouter från andra länder. Glänta kommer bli en vecka fylld av upplevelser som du inte vill missa! Som bäst sitter teamet och planerar ett mångsidigt program för alla åldersgrupper från de minsta familjescouterna till roverscouterna.
För den finlandssvenska scoutingen är förbundslägret ett tillfälle att visa styrkan i vår kultur och våra traditioner – men också att bjuda in världen in i vår gemenskap. Och visst, 12 år är en lång tid. Jag minns fortfarande det senaste förbundslägret Atlantis som det vore igår och orden till lägersången sitter (omedvetet) fast lika bra som Imse vimse spindel som börjar spela i huvudet just när du ska lägga dig. Många av dagens deltagare har knappt varit scouter när det senaste förbundslägret hölls och det här är en unik chans att få uppleva något som det pratas om i åratal efteråt!
Så samla kårens medlemmar, damma av tältpinnarna och börja peppa (och preppa) redan nu. Glänta 2026 väntar – och du vill vara där när vi tillsammans skriver nästa kapitel i den finlandssvenska scoutingens historia.
Glänta möjliggörs med hjälp av frivilliga. Är du en av dem som vill vara med och ordna århundradets läger?
Håll utkik för lediga uppdrag i uppdragsbörsen på scout.fi och kom med i vårt team!
För att lägret ska bli av krävs insatser av hundratals frivilliga ledare. När
lägret närmar sig blir det fler och fler som funderar på hur det ska bli en så bra lägervecka som möjligt, och under lägret kommer även explorerscouterna få testa på korta ledaruppdrag. Efter sommarens rekryteringsrunda är det redan över 60 ledare som har ett uppdrag i lägerorganisationen, och under hösten finns det möjlighet för ännu fler att hitta ett uppdrag genom uppdragsbörsen.
Thomas, Matilda och Meri är bland dem som redan har ett uppdrag och här berättar de mera om vad det innebär för dem just nu och under lägret.

THOMAS HOLMBERG, SJÖSCOUTORGANISATIONEN
FRIBYTARNA OCH SCOUTKÅREN
POJKARNA, INFRACHEF
Varför sökte du till just det här uppdraget?
Jag tänkte att det här lägret ska jag pröva på något nytt då jag så gott som alla läger har skeppat eller stått i köket. Jag är intresserad av teknik och tycker om att pilla och meka med saker. Jag finner glädje i när saker fungerar smidigt och jag tycker om att utveckla och optimera.
Vad gör du just nu i ditt uppdrag?
Jag planerar och koordinerar behov och lösningar för infrastrukturen. Jag samarbetar främst med anskaffning- och logistikteamet och lägerarkitekten men också med resten av lägerserviceteamet och organisationen. I korthet så försöker jag möjliggöra så mycket som möjligt för mina mästare. Mästarna är kunniga inom sina områden och jag försöker underlätta dem i sitt arbete så att de får fokusera på att lösa sakfrågor.
Vad kommer du göra på lägret?
Jag kommer att leda bygg- och rivlägret och under själva lägret kommer jag att koordinera underhållet av infrastrukturen samt lösandet av nya behov som uppstår.
Vad ser du mest fram emot i ditt uppdrag?
Att få jobba med duktiga och kunniga mänskor och få se när saker lyckas.

MATILDA LILLE, SCOUTKÅREN NYBYGGARNA, EN AV DE TVÅ HÅLLBARHETSEXPERTERNA (och samtidigt medlem i feedbacksteamet)
Varför sökte du till just det här uppdraget?
Jag ville ha ett uppdrag på Glänta och då jag såg uppdraget som hållbarhetsexpert nappade jag på det, eftersom jag är intresserad av hållbarhet och har en del erfarenhet gällande temat via mina studier.
Vad gör du just nu i ditt uppdrag?
Just nu har vi mest försökt koordinera oss med olika människor och grupper inom Glänta och försökt forma en bild över vad våra slutliga arbetsuppgifter kommer vara. Vi har också tagit reda på hurdana mål, riktlinjer och verktyg andra storläger har haft för att minimera sina utsläpp. Vi har även börjat formulera allmänna riktlinjer för hållbarhet på Glänta.
Vad kommer du göra på lägret?
Största delen av uppdragets arbete kommer ske före lägret och efter lägret då vi gör vår slutrapport. Det är ännu lite oklart vad vi kommer att göra under lägret, men jag tror det kommer bli kul!
Vad ser du mest fram emot i ditt uppdrag?
Jag ser fram emot att lära känna nya människor via hållbarhetsarbetet på Glänta!

MERI PIIPPO, SÖDRIK STIGFINNARE, EN AV DALMÄSTARNA FÖR VETENSKAPSDALEN PÅ GLÄNTA
Varför sökte du till just det här uppdraget?
Jag sökte dalmästaruppdraget för att jag ville utmana mig själv med ett större projektuppdrag och dessutom hade jag en idé om ett huisigt samarbete som jag ville förverkliga.
Vad gör du just nu i ditt uppdrag?
För tillfället är vi i full gång att bestämma vilka programpunkter som ska vara i dalen och exakt vilka material som behövs där.
Vad kommer du göra på lägret?
På själva lägret kommer jag tillsammans med mitt dalmästarpar hålla koll på att vår dal fungerar och att vårt programdalsteam har det bra.
Vad ser du mest fram emot i ditt uppdrag?
Jag set mest framemot att skapa en megacool dal där alla får en bra fiilis och upplevelse!
Efter att redaktionen hörde rykten om att vandringsmaten på FiSScFjäll ska ha varit exceptionellt god, bestämde vi oss för att tillsammans med some-gruppen undersöka saken själva. Vi valde ut tre rätt så olika recept från lägret och begav oss utomhus för att testa dem.
Potatisrieska med fetaost
“En rätt för att bjuda presidenten på trangiamat”
Ingredienser
1 påse potatismospulver (100 g) 1,5 dl vetemjöl
2 msk olja salt
1 paket fetaost i kartong 1 paket körsbärstomater
Gör så här
1. Gör potatismoset: koka upp 5,5 dl vatten och häll långsamt i potatismospulvret på samma gång som du rör om.
2. Blanda i mjölet, 1 msk olja och lite salt i potatismoset.
3. Forma plättar som du steker i olja.
4. Servera med fetaost och tomater.
Redaktionen tyckte:
Potatisrieskorna var smak- och utseendemässigt en tydlig favorit. De kändes mättande och tillfredsställande, varma och perfekt saltade. Fetaosten och körsbärstomaterna höjde även rätten ett steg, och gjorde den till och med lite lyxig.
Tillredningen var ändå lite krångligare och tog ganska lång tid. Plättarna är ganska ömtåliga så ett tips är att steka rieskorna ordentligt på var sida och använda en bred stekspade för att vända dem.
Potatisrieskorna är perfekta för en lite lyxigare rätt ute i naturen, men kanske inte så praktiskt när man är hungrig och trött efter en lång vandringsdag.

“Den slappar” - Spejarscouterna på FiSScFjäll
Ingredienser
70 g tomatpuré
2 msk torkad lök och 1 tsk torkad vitlök
2 paprikor
1 tsk chiliflakes (frivilligt)
1 tsk spiskummin
1 tsk paprikapulver
1,5 tsk rökt paprikapulver
1 tsk svartpeppar
0,5 tsk salt
1 grönsaksbuljongtärning
2 dl sojakross
400 g makaroner
1 msk olja
Gör så här
1. Hacka vitlöken och skär paprikan i små bitar.
2. Stek vitlöken och paprikan i olja.
3. Sätt i tomatpuré, kryddor, buljong och torkad lök.
4. Häll i sojakross och 3 dl vatten.
Chilimakaroner
5. Koka upp vatten för makaronerna och koka dem 8 min.
6. Blanda ihop såsen och makaronerna.
Redaktionen tyckte:
Denna makaronrätt är lättlagad och “värmer själen”. Den kräver inte så mycket förberedelser, och om man gör en färdig kryddblandning innan man åker på sin utflykt behöver man heller inte fundera på måtten när man är ute.
Det finns också många möjligheter att anpassa kryddorna efter de egna smaklökarna. En nackdel är att man måste tillreda makaronerna och såsen skilt i olika kastruller, har man inte två lediga stormkök tar det därför lite längre tid.

Rätten är ändå smakrik, relativt lätt att tillreda och mättande, en stabil vandringsmåltid helt enkelt.
Nudelsoppa med bönor
“Sörplig”
“Om du inte är ett nudelfan, är det kanske inte soppan för dig”
Ingredienser
3 paket nudlar
3 påsar Lämmin Kuppi-soppa (tomat)

2 burkar bönor (förkokta) ca 1l vatten
Gör så här
1. Koka upp vattnet.
2. Häll i Lämmin Kuppi-påsarna.
3. Häll bort vattnet från bönorna.
4. Häll bönorna i soppan, koka upp igen.
5. Sätt i nudlarna och låt stå/koka tills de är mjuka (2-3 minuter). Du kan också göra det här sista steget i tallrikarna.
Redaktionen tyckte:
Nudelsoppan var definitivt den snabbaste och lättaste att tillreda. Det mest tidskrävande steget var att koka upp vatten, och resten av ingredienserna gällde det i princip bara att hälla i soppan och låta koka en liten stund. Den här soppan smakade ganska exakt så som man skulle förvänta sig, tomatsoppa med nudlar och bönor. Vi provade även ha i ett av smakpaketen som kom med nudlarna vilket höjde rätten ett snäpp.
En väldigt förutsägbar måltid som utgör en perfekt lunch på fjället, eller efter en riktigt lång dag när man bara vill ha något snabbt och varmt.

Scanna QR-koden och lär dig hur du viker ihop din egen tältplats i origami! Det är lättare än matteprovet och roligare än att glömma sovsäcken på hajken.

Throwback! Redaktionen har grävt och fyndat i Scoutpostens arkiv.
I det här numret möttes två vice scoutchefer, Matilda (vice scoutchef 2023–2024) och Emil (vice scoutchef 2025–2026). Vid början av tävlingen kunde vi konstatera att det höll på att bli en Scoutkamp med sex kategorier, men lite realtidskorrigering gjorde tävlingen som den ska vara. Tävlingen var jämn, men med hjälp av några bitar detaljinformation och fullpoängare kammade Emil hem vinsten och fortsätter kampen i nästa nummer.

Kår: Scoutkåren MuHö Vad ser du mest framemot med FiSSc:s 50-årsjubileumsfest?:
Att vara på Åbo slott!
Bästa sommarminne:
När alla scouter kom in på FiSScFjälls lägerområde efter ett år av att bara ha funnits i ens tankar i ett år.

MATILDA WENMAN
Kår: Helsingfors Scoutkår Spanarna
Vad ser du mest framemot med FiSSc:s 50-årsjubileumsfest?:
Att höra fina tal och uppleva den härliga gemenskapen och FiSSc-andan!
Bästa sommarminne:
Att hitta en dunge med en massa kantareller!
5p: Kårlokalen kallas Scoutkällaren Emil
4p: Kåren har en syskonkår
3p: Kåren grundades 1946
2p: Scoutkåren är verksam i Munksnejden i Helsingfors Matilda
1p: Scouthalsduken är blå med en klöver som märke
Evenemanget
5p: Vinter, vandring, överlevnad... Matilda & Emil
4p: Arrangeras av Finlands Svenska Scouter
3p: Gick tidigare med en nummerordning i namnen
2p: En hel del färdighetskurser
1p: UTE-gruppen i FiSSc ansvarar för evenemangen
Scoutpryl (Spork)
5p: Första patenten för prylen dök upp redan 1874
4p: Svenska ordet för prylen är ett teleskopord
3p: Svenska orden för liknande prylar är kned, knaffel eller kniffelknaffel Matilda & Emil
2p: I scoutingen populariserades prylen av tillverkaren Light My Fire
1p: Namnet kommer från en kombination av engelska orden spoon och fork
Scoutsång (Brevet från kolonien)
5p: Melodin kommer från en opera skriven av Amilcare Ponchielle Emil
4p: Sången sjungs bl.a. på finska, engelska och svenska
3p: Svenska versionen av sången hade ursprungligen bara åtta verser mot dagens tio
2p: Originalet handlar om skribentens son som skrev brev från ett sommarläger Matilda
1p: Hejsan morsan, hejsan stabben ...
(Svenska Kungen, Carl XVI Gustaf)
5p: Scoutnamnet Mowgli som vargunge redan år 1955
4p: Hedersordförande för World Scout Foundation Emil
3p: Scouter som går svenska Value Based Leadership-kursen träffar personen Matilda
2p: Scout i Sverige
1p: Och kanske främst känd som landets regent

Totalt: Emil 22p, Matilda 15p
Utslagsfråga: Hur många deltagare hade Finn-jamboreen Tarus år 2004?
Emil: 15500, Matilda: 4570
Testa själv med din patrull! Kan ni utmana en annan patrull i Lilla scoutkampen och se vilket lag som får högst poäng?
Regler:
Man får inte kolla upp svar någonstans (inte ens i tidningen)
En gissning per fråga
Max svarstid per gissning är en minut
1 Ett svar per patrull

4p: Den första sången i “Scoutsånger”-kapitlet i sångboken
3p: Man delas in i två grupper för att sjunga sången
2p: Sjungs oftast tillsammans med “Trampa på gasen”
1p: Lägerbålet inleds med sången
4p: Kallas ibland för “Kungen av knopar”
3p: Används t.ex. som räddningsknop och för att knyta fast flaggan
2p: Knopen bildar en fast ögla
1p: Ormen och sjön
4p: Organisationens märke och logotyp är ett kors med liljor i två ändor och klöver i två ändor.
3p: Organisationen har runt 60 000 medlemmar, bl.a. er som scouter
2p: Organisationen ansvarar för bl.a. vårt scoutprogram
1p: Takorganisationen för scoutverksamheten i Finland
4p: Traditionen härstammar från det första scoutlägret på Brownsea Island
3p: En liten grupp av scouter tillsammans
2p: Det viktiga är tillhörigheten till den specifika gruppen
1p: Jag anmäler _____ till kontroll...
Finlands Scouter • Traditionen: Patrullsystemet
LILLA SCOUTKAMPEN Scoutsången: Fram med lägerbålshumöret • Knopen: Pålstek • Organisationen:
Scoutsång: Brevet från kolonien • Scoutpersonen: Svenska Kungen, Carl XVI Gustaf • Utslagsfråga: 12200
SCOUTKAMPEN Scoutkåren: Munksnäs Flickscouter • Evenemanget: UTE-kurser • Scoutpryl: Spork •


Vem är du?
– Mitt namn är Ester Ahlberg och jag studerar tredje och sista året vid Vasa övningsskola på IB-linjen.
Vad har du fått göra som scoutkompis?
– Som scoutkompis har jag varit med på veckomötena i en scoutkår i området under ett skolår. Jag har deltagit i alla aktiviteter under mötena och sett till så att alla hänger med i programmet med hänsyn till allas personliga förmåga att delta. Jag har även fungerat som stöd för gruppen och de övriga ledarna har varit tacksamma över att ha haft med mig på mötena. Jag har dessutom fungerat som ett extra stöd för en scout i gruppen, och då själv lärt mig de olika sakerna som scouterna gjort på mötena för att kunna stödja min person som jag har varit scoutkompis för i de olika aktiviteterna.
Varför valde du att bli scoutkompis?
– Anna Caldén från SAMS vänverksamhet besökte Vasa övningsskola och berättade om att man kan bli scoutkompis som en del av sina CAS-studier. Jag tyckte det lät intressant och jag var i behov av att få mina poäng inom servicedelen. Jag har ingen scoutbakgrund men Anna betonade under presentationen att man inte behöver ha det för att bli scoutkompis, vilket gjorde mitt val enklare. Jag kände också att någon annan skulle få ut mer av den tid jag lade ner som scoutkompis än vad jag själv gjorde, och det var också en anledning till att jag valde att engagera mig som scoutkompis.
Vad är CAS-poängen och vad behöver man göra för att få dessa?
– CAS är en del av utbildningen på IBprogrammet och ett tredelat ämne som står för Creativity, Activity, Service. Inom varje område ska man göra olika aktiviteter så att man kommer upp till ett timantal på 50 timmar. I delen Creativity ska man hitta på kreativa aktiviteter där hemma, exempelvis att måla eller fotografera. Delen Activity går ut på att hitta på olika aktiviteter, exempelvis att sporta. I delen Service ska man bidra till samhället, man kan exempelvis vara tutor, hjälpa till på katthus eller bli scoutkompis vilket jag valde att göra.

Vad är en scoutkompis?
En scoutkompis fungerar som en vän, möjliggörare och ett stöd för ett barn i behov av särskilt stöd som vill börja i scouterna. Scoutkompisen deltar i den verksamhet som barnet deltar i, hjälper där det behövs och upprätthåller kontakten till barnet, familjen, scoutkåren och scoutkompisprojektet.
TIPS! Under förbundslägret Glänta 2026 kommer det också finnas möjlighet att ha med en scoutkompis, utan extra kostnad för deltagaren. Mera info om det kommer snart!
Vad har varit det bästa med att vara scoutkompis?
– Det bästa med att vara scoutkompis är att jag har fått en paus i min egen vardag. Jag har fått spendera tid utomhus tillsammans med andra människor. Jag känner även att min insats i gruppen verkligen har uppskattats vilket har varit trevligt. Jag har verkligen trivts med att ha varit scoutkompis och jag ångrar inte mitt val.
Vad har varit det mest utmanande med att vara scoutkompis?
– Överlag tycker jag inte att det funnits så mycket utmaningar, men en sak som ibland varit lite utmanande är att sätta sig in i andra personers perspektiv och förstå dem. Men jag tycker ändå att det har varit lätt att vara scoutkompis.
Skulle du rekommendera andra att bli scoutkompis? – Jag rekommenderar verkligen andra att bli scoutkompis! För IB-studerande är det här ett mycket bra sätt att få sina CAS-poäng. Men även för andra rekommenderar jag att bli scoutkompis eftersom man får vara ute i naturen, lära känna nytt folk och göra nytta för andra.

Ordet tapto härstammar från en gammal militär hornsignal som blåstes när dagen var slut och det var dags för soldaterna att krypa till kojs.
Idag behöver det inte betyda att något tar slut.
Istället är tapto inom scouting ett sätt att minnas tillbaka, reflektera och bära det fina med sig framåt.
Föreställ dig att du sitter i den här bilden, kanske på en klippa med tårna i sanden eller på bänken som skymtar bakom träden. Tillåt dig själv att fundera en stund över sommaren som varit. Hör vågorna som kluckar, taltrasten som kvittrar avlägset någonstans bakom dig. Känn vinden som sakta smeker din kind. Lugnet som infinner sig i kroppen. Värmen från ylletröjan. Är det lycka, glädje, kanske lite vemod?
Vad har du lärt dig? Vad vill du ta med dig?

Sälj adventskalendrar och få Glänta-produkter!
Från mitten av oktober säljer många scouter våra traditionella adventskalendrar! Försäljningsintäkterna används i sin helhet till att stöda scoutverksamhet och den största andelen går direkt till de lokala scoutkårerna. För att sporra och uppmärksamma de unga försäljarna ordnar vi dessutom en pristävling för alla scouter som säljer adventskalendrar.
PRISTÄVLING 2025:
12 sålda kalendrar = Tomtemärke 2025
20 sålda kalendrar = Spork i rostfritt stål med Glänta-tryck
50 sålda kalendrar = Tomtemärke 2025 (silver)
100 sålda kalendrar = Handduk med Glänta-tryck + Tomtemärke 2025 (guld)