Scoutposten 1 2023

www.scout.fi • e-post: kansliet@scout.fi

Utgivare Finlands Svenska Scouter r.f. Tölögatan 55, 00250 Helsingfors Tfn (09) 8865 1100

Ansvarig utgivare för Scoutposten är Finlands Svenska Scouter r.f. Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta samt göra andra ändringar i de inkomna texterna. Chefredaktör Jannica Savander • jannica.savander@scout.fi

Redaktionssekreterare Kate Lönnberg • kate.lonnberg@scout.fi

Ombrytning Christian Aarnio Pärmbild Lotta Ollila

Adressförändringar & prenumerationer koordinator@scout.fi eller Frida Lundberg tfn (09) 8865 1305 e-post: frida.lundberg@scout.fi

Tryckeri Oy Grano Ab, 2023 Upplaga 4 200

Utgivningstidtabell 2023 Nr Dl Utkommer Nr 2 19.4. v. 22, 29.5-4.6 Nr 3 9.8. v. 39, 25-30.9 Nr 4 18.10. v. 48, 27.11-3.12

Läs Scoutposten elektroniskt på >> issuu.com/finlandssvenskascouter

Koordinator med ansvar för utveckling av program Gunilla Edelmann 050 540 5081

Koordinator med ansvar för utveckling av utbildningsområdet Heidi af Heurlin 050 430 3243

Koordinator med ansvar för utveckling av kårstöd Andrea Hynynen 050 540 5083

Koordinator för kårstöd Malin Lundström, 044 270 0574

Koordinator för medlemsutveckling Emma Sundstén 044 749 3179

Förbundskoordinator Frida Lundberg 050 4434 862

Kommunikationsansvarig Kate Lönnberg 044 2723 463

Verksamhetsledare Jonna Sahala 050 3535 037

Epost: kansliet@scout.fi fornamn.efternamn@scout.fi

I scouterna kan alla påverka

En av scoutingens grundprinciper är demokrati – alla ska få vara med och påverka, oberoende av om du är en vargunge, gruppledare eller kårmedlem som inte har varit aktiv på flera år. Genom att stegvis öka påverkandet kan scouterna bli till en kraft som förändrar samhällen och aktivt påverkar världen åt ett bättre håll.

Påverkan kan inte bara göras av de med de högsta positionerna inom scouting, utan jag påstår att varje läsare av Scoutposten kan påverka scoutingen. Som vargunge eller äventyrsscout kan du berätta för din ledare vad du skulle vilja göra på mötet nästa vecka – kanske leka en speciell lek eller vara ute hela mötet? Spejar- och explorerscouter kan hjälpa till med att planera evenemang, och över 15-åringar kan i de flesta fall gå med i kårstyrelsen och bestämma i vilken riktning kåren ska utvecklas. Som ledare kan du också uppmuntra unga scouter att påverka genom att ge dem valmöjligheter och få dem att känna att deras åsikt har skillnad i hur verksamheten förverkligas.

När kåren inte känns som rätt ställe att påverka finns det andra scoutorganisationer att ta sig till – kårteamet eller föreningen för kårer i din närhet, FiSSc, de finskspråkiga scoutdistrikten och centralorganisationen Finlands Scouter. Frivilliga är välkomna med i grupper och styrelser och kan påverka via dem, men också på de årliga medlemsmötena kan du delta och säga din åsikt. Alltid behöver påverkan inte heller hända genom formella kanaler, utan med att tala med kompisar och bekanta kommer du långt.

Din åsikt och dina tankar kan spela stor roll för hur scoutingen ser ut i framtiden – så var inte rädd för att uttrycka dina tankar på ett sätt som passar dig! I år finns det till exempel utmärkta möjligheter att påverka Finland för de kommande fyra åren med att rösta i riksdagsvalet och diskutera frågor som är viktiga för scouter med kandidaterna. Varför inte bjuda in några riksdagsvalskandidater från din hemort till ett scoutmöte och ge scouterna chansen att tala om frågor som är viktiga för dem?

Psst! Har du något du vill bidra med? En liten dagbok, bilder eller något annat?

Mejla ditt material till jannica.savander@scout.fi och bonga ditt material i någon av årets tidningar!

Lucian sprider ljus och glädje på gatorna i vintermörkret, vad livar upp dig under de mörka månaderna?

Hej!

Malin Lundström heter jag och är FiSSc:s nya kårstödskoordinator.

Jag är uppväxt runtom i Svenskfinland, barndomen i Åbolands skärgård, bland annat Houtskär, och tonåren i Österbotten, Jakobstad. Nu har jag landat med hund och sambo i Nyland, utanför ring tre i skogarna i Vanda.

Jag är utbildad Kulturproducent YH och har tidigare arbetat med kultur inom tredje sektorn, bland annat inom Finlands Svenska Ungdomsförbund och Esbobygdens Ungdomsförbund. Jag har fungerat som projektassistent för olika kulturprojekt och som producent för Mellannylands största sommarteater. Däremellan har jag hunnit vara några varv på Svenska Yle och arbetat med MGP (Melodi Grand Prix).

Närheten till naturen har alltid varit viktig för mig och hösten 2020 började jag studera till Vildmarksguide vid sidan om mina arbetsuppdrag. Jag har varit aktiv scout under barndomen och scoutingen är en stor bidragande faktor till mitt naturintresse och grunderna i mina naturkunskaper. Min dröm har alltid varit att få fokusera även på naturen i mitt arbetsliv. Så jag är väldigt ivrig att nu äntligen få möjlighet att slå ihop mina erfarenheter från kulturbranschen och mina fräscha lärdomar och min inspiration från vildmarksbranschen. Det känns fantastiskt att få vara med och utveckla scoutverksamheten!

På kontoret är jag den som föredrar papper och penna och gör anteckningar samt små komi-håg klott för det mesta. Det blir mycket analoga listor, checklistor och post-it lappar under en arbetsdag. Jag gillar planering och brainstorming; föreställ er en detektiv som löser brott och drar röda trådar på väggen med bilder, postit-lappar och mind-maps.

På fritiden kan man hitta mig i någon klätterhall eller ute hängandes på någon klippa från ett rep, då vädret tillåter. Ju högre, desto bättre. Friluftsliv ligger nära mitt hjärta och jag drar mig till aktiviteter och upplevelser som utmanar och utvecklar mig. Vildmarksstudierna har gett mig kunskaper inom många olika friluftsgrenar. Klippklättring och kajakpaddling hör till mina expertområden, inom vilka jag fått specialutbildning.

Vi ses, på kansliet, på fältet, eller kanske på klätterväggen!

Ny styrelse valdes på FISSC:S HÖSTMÖTE 30.10.2022 I VÖRÅ

De nya styrelsen består av:

Laura Nieminen-Eriksson, scoutchef 2023-2024 (Kyrkslätt Scouter) Matilda Wenman, vice scoutchef 2023-2024 (Helsingfors Scoutkår Spanarna)

Didrik Lundsten, vice scoutchef 2023-2024 (St. Simons Sjöfarare)

Petra Lapela, styrelsemedlem 2023 (Flickscoutkåren Åbo Vildar)

Alma Lüttge, styrelsemedlem 2023 (Scoutkåren Vasa Korsfarare & Sjöscoutkåren Sailors)

Laura Oksanen, styrelsemedlem 2023 (KFUM:s Scouter Kamraterna)

Joonatan Penttinen, styrelsemedlem 2023-2024 (Sjöscoutkåren Wasa Fyrvaktare)

Vilja Vihervuori, styrelsemedlem 2023-2024 (Harjunalustan Siniveljet ry) Maja Lögfren, styrelsemedlem 2023-2024 (Sjöscoutkåren Stormfågeln)

Under mötet presenterades styrelsen också ett uttalande gällande ökad andel vegetarisk kost på FiSSc:s evenemang. Uttalandet antogs av höstmötet och som en åtgärd för att minska FiSSc:s miljöpåverkan kommer FiSSc att från och med 1.1.2023 övergå till att öka andelen laktoovo-vegetarisk kost på sina evenemang.

Beslutet gäller endast för de evenemang som arrangeras av FiSSc och påverkar inte hurdan mat kårerna väljer att servera.

Beslutet och utlåtandet i sin helhet kan du läsa på www.scout.fi->fissc->om-oss->organisationen

Nya spår i vargungeprogrammet!

Vargungeprogrammet har uppdaterats på svenska under december-januari och i samband med det har programmet fått några nya spår!

Jag – i Jag-spåret får du fundera på vad som är viktigt för dig, vad du är bra på, hur du sätter gränser och så vidare.

Finland – Spåret Finland handlar, vilket man kanske hör på namnet, om den finländska kulturen, seder och traditioner. Till exempel traditionella finländska lekar och sagor ingår i spåret. Forskaren – i spåret forskaren får du testa, undersöka, uppfinna och forska. Det tidigare spåret Naturskydd har ersatts med två nya spår; Klimathjälten och Naturskyddaren som tar upp hur man kan göra hållbara val i vardagen och vad man kan göra för att hjälpa naturen.

…mer info om de nya spåren och resten av vargungeprogrammet hittar du på scoutprogrammet.fi

INBJUDAN TILL VÅRMÖTE 2023

Förbundsstyrelsen har beslutat att sammankalla förbundens medlemmar till stadgeenliga vårmöten lördagen den 25 mars 2023 på Scoutstationen Helsingfors. Deltagande online är också möjligt.

MÖTEN

På mötena behandlas de i § 5 i FiSSc:s och FSFSF:s stadgar nämnda ärenden som ska behandlas av vårmöte. Sådana är bland annat fastställande av bokslut och styrelsens årsberättelse. Övrigt beslutsärende är val av valberedningskommitté. Förslag som önskas behandlas på mötet ska tillställas styrelsen för vårmötets del före första februari. Eventuella övriga beslutsärenden anges i den officiella kallelsen som går direkt till medlemmarna. Den slutliga föredragningslistan sänds ut minst två veckor före mötet.

Välkommen att delta i vårmöte Förbundsstyrelsen

SCOUTING ÄR KULTUR OCH MÅNSKENSBONDEN ÄR SCOUT

FiSSc passade på att träffa Månskensbonden under hans spelning i Jakobstad. Det visade sig att Markus bakom artistnamnet Månskensbonden faktiskt varit scout. Och när man lyssnar på hans musik så märker man snabbt att han har en närhet till naturen i sin musik. Många låtar innehåller referenser till naturen eller så är handlingen placerad i naturen.

Det här är något vi också berör när vi sätter oss ner och pratar en liten stund. Markus var scout när han var 10-13 år, det här var före han hittade musiken som sen tog honom med storm och upptog all hans tid. Som scout i Kvevlax hörde Markus till patrull Falken, säger han stolt med ett leende. Under sina år i scouterna var de bästa att åka ut på hajk. Helst sov han under bar himmel så man blev ett med naturen. Men också pizzakvällarna med film hörde till favoritmötena. Ändå återkommer Markus till naturen och betydelsen av att lära känna naturen och vistas där, på naturens villkor. Den bästa hajken var ute på en öde ö i skärgården. På vägen till hajken togs ledarna fast av polisen vilket var otroligt spännande när han var ett litet barn. Många av minnena

från scouttiden lever med Markus ännu idag och man märker att tiden i scouterna varit en väldigt viktig tid.

Många nyttiga lärdomar från scoutingen

När jag frågar vad han har med sig från scouterna som han har nytta av idag i sitt jobb som musiker så säger han skämtsamt att han lärde sig att bära tunga saker i obekväma ställningar i scouterna och det har han nytta av idag. Och det kan jag inte annat än hålla med om att man gör ofta i scouterna, speciellt som ledare.

Vi kommer in på en diskussion kring varför scouting är så viktigt och varför man ska vara scout. Markus tycker det är otroligt viktigt med närheten till naturen och för barn att vara i naturen.

Det är speciellt viktigt i det samhälle vi har idag där allt går så snabbt och att vi lär oss att uppskatta och ta hand om vår natur.

- Jag skulle gärna vara så mycket mera i naturen och gärna sova ute mera men jag har nog blivit för bekväm, säger Markus. Det är ju ändå tur att naturen alltid har öppet och att Markus alltid är välkommen tillbaka till scouterna.

En regnig och dyster höstdag som den här tycker jag ändå vi kan njuta oss bort till naturen med Månskensbondens beskrivningar av naturen och vänta på bättre väder. För även om man är scout är man nog lite bekväm av sig. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Eller hur var det?

ADVENTSKALENDERFÖRSÄLJNINGEN 2022

– HUR GICK DET?

Åter en lyckad adventskalenderskampanj är nu avklarad! Det har varit ett finfint försäljningsår med bara en marginell minskning från förra året. Det här skulle inte vara möjligt utan alla engagerade scouter och kårer som än en gång levererat!

I år deltog hela 46 FiSSc-kårer i kampanjen, och totalt sålde de 14 420 kalendrar. Det är bara en liten minskning på ungefär 0,85% från 2021. Själva kårerna fick därmed tillsammans 66 570 € i intäkter, och FiSSc fick lite på 42 000 € för verksamheten. De här intäkterna fortsätter år efter år stöda scouting som hobby, och möjliggör alla skojiga evenemang. Så därför vill vi än en gång tacka alla scouter, ledare, kårer och föräldrar som varit med och bidragit, utan er skulle adventskalenderskampanjen inte kunna hållas!

Som vanligt har vi också resultat för årets kårtävling, var alla verksamma kårer kämpat om två pris; störst antal sålda kalendrar/medlem, och störst ökning i försäljning/medlem. Det är en tajt tävling, men det har ändå korats två vinnare:

Hangö Scoutkår – sålde 11,04 st/medlem

Munksnäs flickscouter – ökade sin försäljning från 7st/ medlem till 10,65st/medlem

SCOUTERNAS FÖRSÄLJNINGSTIPS

Även om det kan verka lätt, kräver det mycket energi och mod att sälja kalendrar, vare sig det är på stan eller från dörr till dörr. För många kan det vara svårt att tala med helt okända människor, speciellt på ett språk som man kanske inte är helt bekväm med.

Jag har kontaktat flera erfarna scouter för att ta reda på de bästa tipsen och strategierna för kalenderförsäljning, och baserat på deras svar har jag nu komponerat en lista som sammanfattning:

• Ta hjälp av släktingar & vänner, sprid ordet

• Om man är nervös kan det hjälpa att ta med sig en kompis eller sälja i en större grupp

• Öva! Be en ledare, förälder, eller kompis om hjälp

• Ha en bra attityd och var vänlig mot kunden

• Var inte rädd för att fråga människor! Det värsta som kan hända är att man får ett artigt “nej”

• Sätt inte för höga krav på dig själv! Alla kalendrar sålda räknas

”Jag får ofta ganska mycket sålt genom att fråga av gamla köpare att är dom intresserade att köpa igen. Varje år när jag har varit skrämd att gå till människor och fråga att vill ni köpa adventskalender, så tar jag min kusin med mig och så gör vi det tillsammans.” PEPPI,

Dessutom har vi också 5 scouter som i år sålt över 100 kalendrar:

Frans Ekebom - Hangö Scoutkår

Patrik Jankes - Ingå Scouter Axel Vanhanen

- Scoutkåren Tre Björkar Peppi Hertz - Munksnäs flickscouter

Amelie Eklund - Munksnäs flickscouter

”Tänk på dig själv i konsumentens situation, skulle det vara pinsamt, konstigt mm om någon kom och sälja åt dig?”

KAJSA, SJÖSCOUTKÅREN SAILORS

VAD SKA JAG

TÄNKA PÅ DÅ JAG RÖSTAR?

På våren är det dags för riksdagsval. Att vara röstberättigad i ett val kan kännas som en djungel av olika saker man behöver tänka på. Vem ska jag rösta på, vad tycker de olika partierna, vad är viktigt för mig och ska jag ens rösta?

I denna artikel försöker vi reda ut några frågetecken du kanske har gällande vårens riksdagsval och vad som kan vara bra att tänka på – ta till dig det just du behöver.

Varför ska jag rösta?

För att hjälpa till att skapa ett samhälle som återspeglar dina värderingar. Att rösta i val är den enskilt största påverkan alla individer kan ha på vilken riktning Finlands politik tar oss i framtiden. Ett sätt att se till att det du tycker är viktigt också tas upp och diskuteras på högre nivå. Dessutom, som det brukar sägas - du har ingen rätt att klaga om du inte har röstat. Det kan kanske kännas svårt och lite komplicerat att bestämma vad du ska rösta på, men oroa dig inte – du behöver inte vara någon politikexpert för att ha tillräckligt bra koll för att rösta. Och känns det läskigt att gå och rösta ensam finns det en lätt lösning - håll koll på info på till exempel instagram så kan du hänga med FiSSc:s samhällsgrupp till vallokalen, eller samla ihop ett kompisgäng som går tillsammans.

Vad är viktigt för mig?

Okej, nu har du förhoppningsvis bestämt dig för att du ska rösta. Men på vad? Först är det bra att reda ut vad det är som står dig närmast hjärtat. Större satsningar på klimatet, självförsörjning, integrering? Eller kanske mera vindkraftverk och internationellt samarbete? Här får du fundera vad just du tycker är viktigt, utan att påverkas av andras åsikter. Men behöver du lite idéer har Finlands Scouter (FS) en del valmål som scoutkandidaterna ställer sig bakom. Dessa är till exempel att förhindra nedskärningar i ungdomsorganisationers finansiering, se till att alla barn har möjlighet till en hobby de gillar och att hobbyn ska vara tillgängliga för alla. Låter ganska bra, eller hur?

Parti vs kandidat

Då tar vi ett steg närmare röstningsbeslutet. I Finland använder vi oss av en röstningmetod som kallas D´Honts metod. Kort förklarat går det till så att det partiet som får flest röster får flest platser i riksdagen, och de platserna delas ut bland de personer i partiet som fått flest röster. Din röst går alltså i första hand till partiet och i andra hand till din egen kandidat. Här finns det lite olika vägar att gå, men se till att både partiet och kandidaten speglar dina värderingar. Vissa tycker om att göra så att de bestämmer sig för ett parti och sedan väljer en kandidat inom det partiet, andra väljer först kandidat och ser sedan om de också kan ställa sig bakom partiets värderingar. Vad de olika partierna jobbar för ser man lätt på deras hemsidor.

Vem ska jag rösta på?

Det sista steget innan själva valet är att bestämma dig för vem du ska rösta på. Vi i Finland använder oss mycket av, och litar på, olika valkompasser (vaalikone). En valkompass är ett frågeformulär som kandidater svarar på, så svarar du på samma frågor och blir matchad med de kandidater som tycker mest lika som du. Ett bra sätt att hitta din kandidat, men kolla att du kan ställa dig bakom alla hens åsikter, och det hens parti står för. Alla scoutkandidater är också samlade på ett ställe som du hittar om du söker scoutkandidater på scout.fi. I skrivande stund finns det flest kandidater på den finskspråkiga sidan men den svenskspråkiga uppdateras säkerligen under våren. Dessa kandidater ställer sig bakom FS valmål och ni har antagligen också en del andra gemensamma värderingar eftersom båda är scouter.

Så, hoppas det här gjorde röstandet lite klarare. Hoppas se så många scouter som möjligt vid valurnorna i vår, och kom ihåg att belöna dig med valkaffe och en stor bulle efteråt!

Finlands scouter har tagit fram några instrument för att göra det lättare för scouter i alla åldrar att hänga med i valprocessen. Nu kommer vi presentera två instrument – det enda användes redan i tidigare val och det andra har alldeles nyss publiceras. Det handlar om märket valugglan och instrumentet valpasset, som i slutändan också leder till valugglan. Hoppas alltså se så många som möjligt med valugglemärket efter vårens val!

VALUGGLAN

Valugglan är ett märke som kan utföras av alla åldersgrupper, även av de som inte får rösta i valet. Det gör man genom att utföra olika uppgifter som relaterar till påverkan i samhället och själva valet. Olika många uppgifter måste göras beroende på vilken åldersgrupp scouten är i. Några exempel på uppgifter är att scouten bekantar sig med sidan där scoutkandidater presenteras, att scouten bekantar sig med en kandidat som ställer upp och att scouten pysslar sin egen valannons. Valugglan är framtagen i samband med kommunalvalet 2021, så vissa instruktioner hör mera ihop med det. Men vi scouter är ju duktiga på att improvisera så det går bra att anpassa en uppgift enligt riksdagsvalet i stället. Uppdaterade instruktioner finns också, men i skrivande stund tyvärr bara på finska. Du hittar instruktioner och allt material genom att söka på “valugglan” på scout.fi.

VALPASSET

Till skillnad från valugglan riktar sig valpasset endast till de som har rösträtt, det vill säga rovers och äldre. Valpasset har utvecklats som ett komplement eller alternativ till valugglan, och fokuserar mera på processen för de som faktiskt får rösta. Tanken är att valpasset kan följa den röstberättigade scouten genom hela processen, från sökandet efter det egna kandidaten till själva röstandet. Passet kan utföras ensam men det går också bra att göra det men en kompis eller fast med hela kårens ledargäng.

Det finns 14 olika punkter i valpasset, varav fyra är obligatoriska. Dessa fyra är att scout-

en känner till FS mål för riksdagsvalet, bekantar sig med sitt partis valprogram, får brevet om sitt röstberättigande och slutligen går och röstar. Sammanlagt ska scouten utföra tio av punkterna. Då scouten utfört dessa punkter har hen gjort valugglemärket. Valugglan kan man alltså få på två olika sätt, det rekommenderas att de röstberättigade gör märket via valpasset och övriga gör det på det “vanliga” sättet. Info om valpasset finns i skrivande stund tyvärr bara på finska, men hittas genom scoutkandidater-sidan på finska. Passet finns i ett format som man kan printa ut, och också i ett sådant format att det ryms bra in i en instagram-story. Så här har vi chansen att visa på sociala media hur samhällsaktiva vi scouter är!

SCOUTINGENS HANDAVTRYCK

Scoutingens handavtryck (hiilikädenjälki) innebär den positiva klimatpåverkan som scoutingen skapar genom att påverka dem som är medlemmar i scouterna, scouternas intressenter och samhället. Som en del av klimatmålens förebyggande strävar scoutingen efter att minska koldioxidavtrycket och ge positiva klimateffekter.

Hurdana positiva klimateffekter har scouting?

Scoutingen har en positiv inverkan på klimatet på många olika sätt:

● Ökar kunskaper och färdigheter (minskar scouternas koldioxidavtryck): scouterna lär sig att göra klimatsmarta val i sin vardag.

● Fostrar scouterna till att påverka (lär scouterna att påverka klimatet positivt): scouter och övriga volontärer lär sig att påverka sina samhällen och främja tillvägagångssättet i sin egna familj, vänkrets, arbetsplats och samhälle.

● Kräver förändringar också hos samarbetspartners: scouterna är en eftertraktad samarbetspartner och genom att i samarbetet ta fram miljövärden och sitt arbete mot klimatförändringen, skapar scouterna ett tryck på samarbetspartnerna att förverkliga klimatåtgärder.

● Socialt inflytande som organisation: scouterna strävar efter att främja åtgärder som motverkar klimatförändringen i samhället, samt till att påverka beslutsfattare och allmänna attityder.

Kan man mäta de positiva klimateffekterna?

Att noggrant beräkna de positiva klimateffekterna är svårt, eftersom det är svårt att veta om någon minskar sitt koldioxidavtryck bara på grund av scouting. Men man kan identifiera de positiva klimateffekterna och utvärdera dem genom tre steg:

● Innehåll: Att identifiera de positiva klimateffekterna börjar med att beskriva hurdana effekter aktiviteten har på deltagarnas eller samarbetsparternas kunskaper, färdigheter och attityder. Vad lär du dig till exempel på ett scoutevenemang som hjälper med att förändra dina egna aktiviteter och minska ditt koldioxidavtryck?

● Skala: Antalet deltagare bestämmer hur stor grupp människor som påverkas av förändringens positiva effekter.

● Effektivitet: Hur mycket de sakerna du lärt dig förändrar deltagarnas aktiviteter och hjälper med att minska koldioxidavtrycket kan bedömas till exempel med en undersökning.

År 2022 gjordes en rapport som beskriver scoutingens positiva klimateffekter, hur man definierar scoutingens positiva klimateffekter och beskriver tre exempelfall på hur man kan beskriva och utvärdera scoutingens positiva klimateffekter. Hela rapporten kan du läsa på adressen www.partio.fi/wp-content/uploads/2022/06/Partion_hiilikadenjalki_Ko-Gi_Kayhko_2022_booklet-1.pdf

ÖVER HUNDRA BESLUTSFATTARE SOM ÄR SCOUTER

I höstens församlingsval, som ordnas med fyra års mellanrum, valdes 102 scouter in i de evangelisk-lutherska församlingarnas kyrkofullmäktigen eller kyrkoråd. Det högsta beslutande organet i en självständig församling, kyrkofullmäktige, eller gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsrådet för en kyrklig samfällighet, väljs genom valet. Alla som är medlemmar i en evangelisk-luthersk församling och har fyllt 16 år får rösta i valet.

Höstens val förde med sig ett rekordhögt antal kandidater med scoutbakgrund.

Varför spelar församlingsvalet någon roll för scouter? Många scoutkårer har samarbete med den lokala församlingen, till exempel kan scoutkåren använda församlingens utrymmen. Då är församlingsvalet ett sätt man kan påverka hur den lokala församlingen gör sina beslut och vem som fattar dem - till exempel om lokalen ska behållas i församlingens ägo istället för att säljas. Valet ger också olika grupper och ideologier möjlighet att få representanter i församlingarna och påverka kyrkliga frågor.

Församlingsvalet har också ett lågt valdeltagande, vilket betyder att varje röst har större inverkan. I höstens val var valdeltagandet bara 12,7%, med enbart 6,6% av församlingsmedlemmarna i åldersgruppen 16-17 som röstade. Jämfört med det rekordlåga deltagandet i kommunalvalet, som låg på 55,1%, är det här valet viktigt att inte missa.

Första gången uppställd

Malin Lindholm från Sjöscoutkåren Stormfågeln ställde upp för första gången i Johannes församling i Helsingfors och blev invald i både kyrkofullmäktige och församlingsrådet. Som tidigare vice ordförande för Finlands Scouter och scoutchef i FiSSc är stora organisationer inget främmande.

”Min scoutbakgrund gav mig modet att ställa upp i församlingsvalet – det är i scouterna jag lärt mig att man genom att själv ta ansvar kan åtgärda sådant som känns orättvist eller man är upprörd på. Som ny i kyrkans beslutsfattande har jag en hel del att lära mig, samtidigt som all ledarskaps- och organisationserfarenhet

från scouterna ger en god grund för arbetet.”

Att ställa upp var inte en självklarhet för Malin, men att göra det ger nya möjligheter att påverka de frågor man själv tycker att är viktiga – så att församlingens arbete känns relevant och viktigt för en själv.

”Före valet bestämde jag mig för att antingen skriva ut mig ur kyrkan eller göra något, för att det ska kännas värdefullt att höra till församlingen. Kyrkan gör mycket gott, samtidigt finns åsikter och verksamhetskultur inom kyrkan som enligt mig inte hör hemma i dagens samhälle, till exempel en föråldrad äktenskapssyn.”

Erfaren scoutkandidat

Susanne ”Sussi” Björkman från Åbo Vildar ställde upp i Åbo Svenska Församlings val, troget ända sedan slutet av 80-talet. När jag frågar varför Sussi som scout väljer att ställa upp svarar hon att kyrkan är en av de viktigaste samarbetspartnerna vi har. Även om scouterna inte är ekonomiskt beroende av församling, så konstaterar Sussi att både församlingen och scouterna jobbar för liknande mål, och lånar Irres ord om att det viktigaste inom scoutingen är att hjälpa andra.

Samarbetet mellan scoutkårerna i Åbo och Åbo Svenska Församling fungerar väl, kanske som en följd av att det funnits scouter aktiva som förtroendevalda i församlingen. Sussi berättar att hon genom sina uppdragen i församlingen fått påverka väldigt konkreta beslut, t.ex. val av kyrkoherde och tror den möjligheten gynnat scoutkårerna i Åbo.

Scouter som aktiva medborgare

Scoutrörelsen vill vara aktivt med och påverka samhället, t.ex. i kampen mot klimatförändringen. En av många metoder är att ställa upp mål för de flesta nationella valen och samla kandidater med scoutbakgrund. På våren är det dags för riksdagsval, varför inte bekanta dig med scouternas valmål inför det?

FAKTA

Det enda landsomfattande valet 16-år gamla får rösta i.

Ordnas med fyra års mellanrum.

Lågt valdeltagande, enbart 12,7% förra året

VÄRDEBASERAT LEDARSKAP – vad händer sedan?

Amanda Ahlmark, Scoutkåren Vasa Korsfarare Senaste scoutuppdrag: explorerlots på Kajo 2022.

Jag deltog i VBL 8 mitt under pandemin år 2021 i Finland på finska. Pandemin påverkade vår kurs en hel del och slutligen hade vi två av fyra kurshelger på distans, vilket var nytt för VBL-konceptet.

VBL hade blivit bekant för mig redan flera år innan jag själv gick utbildningen och intresserade mig direkt. Logistiskt var det lättare att delta i Finland, vilket ledde till att jag antog mig utmaningen att göra VBL på finska. Jag är tvåspråkig, men mitt skol- och känslospråk är svenska, vilket gjorde kursen på finska litet knepigare. Trots den stundvisa språkbarriären lärde jag mig massor (också mer finska!), och fick framför allt lära känna många andra unga ledare från många olika organisationer. Tack vare allas olika erfarenheter blev diskussionerna rika och det fanns alltid nya saker att lära sig av varandra.

Under utbildningens gång hade jag inget uppdrag inom scoutingen, men hade i stället flera inom studierna. Ofta kunde jag ändå fundera på saker som vi behandlade via tidigare uppdrag inom scoutingen, och jag upplever att grundprinciperna inom ledarskap fungerar rätt så lika oavsett i vilken typ av organisation man leder. Jag har både under utbildningens gång och efteråt använt mig av sakerna vi behandlade, särskilt gruppdynamik och feedback, och antagligen har jag också använt många lärdomar omedvetet.

Något jag särskilt bär med mig från utbildningen är gemenskapen och tryggheten som vi tillsammans byggde upp. I min lilla grupp diskuterade vi stundvis mycket svåra grejer vilket möjliggjordes av den öppna och förtroendegivande atmosfären. Jag hade höga förväntningar för VBL och fick allt det och mycket mer, och är väldigt glad över att jag deltog. Jag rekommenderar varmt att delta i VBL om man har chansen!

Värdebaserat ledarskap (Value Based Leadership, VBL) är en kurs som 20-27-åriga scoutledare och andra ledare i frivilligorganisationer kan ansöka om att få gå. Kursens mål är att få deltagarna att utvecklas i sitt ledarskap genom självkännedom – en ledare som fungerar värdebaserat känner till sina värderingar, kan stå upp för dem och använda dem i sitt ledarskap. Kursen ordnades för första gången för femton år sedan, och många scoutledare har gått den och utvecklats i sitt ledarskap tack vare den. Amanda gick kursen nyligen och Jenna för flera lite längre sedan – här berättar de om hurdana perspektiv de fick och hur utbildningen påverkar dem i deras ledarskap idag.

Jenna Ehn, Scoutkåren Vasa Korsfarare Senaste scoutuppdrag: i sjukvården på Kajo 2022

Jag deltog i Värdebaserat Ledarskap 2011–2012. Kursen ordnades i både Sverige och Finland, med deltagare från arrangörsländerna samt från Danmark. Kursspråket var engelska.

Det jag burit med mig från kursen i över 10 år är tanken om att vi alla kan vara bra ledare, att ett gott ledarskap inte handlar om att man har en viss sorts personlighet eller en viss egenskap. Vi kan alla hitta ett personligt sätt att vara goda ledare som uppmärksammar, inspirerar och får saker att bli bättre.

DISC är ett verktyg som används på kursen, som jag verkligen tyckte om. DISC är en akronym för Dominance, Influence, Steadiness och Conscientiousness och det används som ett verktyg för att förbättra teamarbete, kommunikation och produktivitet. DISC gav oss ett ”språk” med vilket vi kunde tala om olikheter utan att en egenskap sågs som bättre än en annan. I DISC placeras man på olika ställen i en cirkel, beroende på hur man svarar på frågor. Var man befinner sig i cirkeln beskriver (åtminstone till en viss del) hurudan man är, som introvert/extrovert och människo-/sakorienterad, och till exempel hur man föredrar att kommunicera. Vi funderade mycket på optimal gruppdynamik och hur vi kan använda våra så kalllade DISC-profiler som ett verktyg för att bygga upp en välfungerande grupp.

I mitt yrke som intensivvårdsläkare har jag dagligen nytta av de färdigheter jag lärt mig inom scoutingen och VBL, inte minst för att mitt arbete kräver mycket olika ledarskap i olika situationer – att leda en nödsituation är mycket annorlunda än att leda ett utvecklingsprojekt. VBL gav mig verktyg för att vara en bättre ledare i bägge situationer. Åren efter kursen använde jag också mycket av det jag lärt mig i mina scoutuppdrag inom FiSSc och i olika projektuppdrag.

Förutom att VBL utvecklade mitt gruppledarskap, lärde jag mig mycket om mig själv. Jag gick VBL i slutet av mina studier som 25-åring, det var en mycket bra tidpunkt och på många sätt ”terapeutiskt” att få fundera på sig själv i en trygg liten grupp. VBL bidrog på många sätt till att förbättra min självkännedom och tro på att vi alla är bra just så som vi är, samtidigt som VBL fick mig att förstå hur viktigt det är att känna sig själv, sina styrkor och svagheter.

PÅVERKA SCOUTINGEN – FRÅN KÅRVERKSAMHETEN TILL VÄRLDFÖRBUNDEN

Du har många idéer för att utveckla din kår men ingen verkar lyssna – hur ska du gå tillväga för att idéerna ska bli verklighet? Det finns både informella sätt – att diskutera saken med andra och berätta vad du tycker – och mera formella sätt att påverka. Här ska vi ta en titt på några av dem!

Enklaste sättet att få igenom dina idéer är att diskutera med andra kårmedlemmar. Kanske de inte hade kommit att tänka på ditt fantastiska förslag själva men nu håller med dig då du förklarat hur saken ligger till. Eller kanske de kan peka ut nåt problem med din idé som du hade missat själv, och så kan ni tillsammans utveckla konceptet så det håller måttet. Gäller det hurudan mat ni ska äta på sommarlägret eller vart äventyrsscouterna ska på hajk är det bara att dyka upp på planeringsmötet och modigt säga vad du tycker, och har du övertygat dina kompisar på förhand kanske de kan uttrycka stöd för dina idéer på mötet. Eller så kan du ställa upp i lägerstaben eller som äventyrsscoutledare för terminen så kan du själv konkret påverka och bestämma hur det blir.

Delta på medlemsmöten

Gäller dina idéer något större är det bäst att gå på kårens medlemsmöten. En del kårer har endast ett årsmöte medan andra har både vår- och höstmöten. Dessa är kårens högsta beslutande organ, så om tillräckligt många röstar som du måste styrelsen genomföra din idé. Om ditt ärende inte gäller någon av de standardpunkter som behandlas på kårens medlemsmöten kan du behöva be styrelsen lägga in punkten i föredragningslistan innan de skickar ut kallelsen till mötet. Om de inte vill göra det kan du samla en tillräckligt stor mängd av kårens medlemmar (kolla era stadgar för exakta siffror som krävs) och begära ett extra medlemsmöte för att behandla ärendet. Eller så kan du lämna in en motion under mötet där du skrivit ner vad du tycker styrelsen borde åtgärda eller utreda till nästa möte. Ett enklare sätt är kanske att själv kandidera och bli invald i kårstyrelsen, då får du vara med och utforma dina idéer i praktiken. Men redan genom att bara delta i mötena och säga din åsikt högt eller rösta i en fråga så påverkar du diskussionen och din idé kanske går igenom i framtiden också om den inte skulle göra det genast.

Gå med i en grupp

Många kårer har också utskott eller grupper, till exempel för sin utfärdsstuga eller båt, så om en styrelsepost känns som ett för stort steg på din scoutstig just nu kan du alltid ställa upp i en sådan grupp istället. Där kan du vara med och påverka ärenden som berör gruppens mandat på ett konkret sätt. En annan möjlighet att påverka är ledarmöten eller förstärkta kårkvarter om din kår har sådana. Har din kår en bakgrundsorganisation eller en understöds- el-

ler föräldraförening kan du också ta upp dina tankar med dem och se ifall de kan hjälpa dig med att förverkliga dem.

Möten på olika nivåer

Gäller dina förbättringsförslag sådant som påverkar även andra kårer måste du föra ärendet till följande nivå i beslutsfattandet. Också här är bästa sättet att påverka att dyka upp på din områdesförenings (t.ex. ÅSD/HeSS/Scouterna i Åbo) eller paraplyorganisations (FiSSc, Suomen Partiolaiset-Finlands Scouters, eller varför inte världsförbunden WOSM och WAGGGS) möte och helt enkelt framföra din åsikt för att påverka diskussionen, rösta, lämna in motioner, eller till och med kandidera till deras styrelse eller övriga förtroendepositioner själv. De flesta kårer blir bara glada om du meddelar att du vill representera dem på ett sådant möte och behöver en fullmakt av kårchefen.

Vill du representera FiSSc på Suomen Partiolaiset-Finlands Scouters (FS) medlemsmöte som ordnas vartannat år måste du ansöka om det, men det brukar finnas gott om plats i delegationen åt alla intresserade. Vill du representera FS på världsförbundens möten måste du också ansöka om det, men då måste du dessutom redan ha ett lämpligt förtroendeuppdrag som ger dig rätt att ansöka. Om du inte har det kan du helt enkelt kontakta någon som redan sitter i en av dessa styrelser och framföra din idé direkt åt dem. De är alla vanliga människor och bits inte, är din idé tillräckligt bra kan de ta den till behandling, och finns det problem med den är de rätt person att kunna förklara för dig varför det kan vara svårt att genomföra.

Lämna in ett initiativ Ett bra sätt att direkt påverka scoutingen i Finland är att lämna in ett Scoutinitiativ på osallistu.partio.fi och sedan marknadsföra ditt förslag åt alla scouter du känner. Om minst hundra scouter skriver under ditt förslag måste ärendet behandlas av Finlands Scouter. Känns det för jobbigt kan du också kontakta din representant i Scoutrådet och berätta vad du tycker de borde arbeta för. Under mandatperioden 2023 och 2024 representeras FiSSc av Laura Nieminen-Eriksson (Kyrkslätt Scouter) och Didrik Lundsten (St. Simons Sjöfararna) i Scoutrådet tillsammans med deras vice scoutråd Filip Nyman (Scoutkåren Pojkarna), Melina Weckman (Grankulla Scoutkår) och Victor Spiby (Hfors KFUK/M Scouter). Alla nås på fornamn. efternamn@scout.fi.

Trygghetspersonens uppgifter ser olika ut från kår till kår beroende på kårens verksamhet och behov. Till trygghetspersonens uppgifter hör åtminstone ändå alltid att vara ett stöd för både ledare och scouter, någon som har på sig ”trygghetsglasögon” i verksamheten och lyfter upp trygghetsfrågor och potentiellt otrygga situationer som hen märker. Till uppdraget hör också att se över verksamheten i förebyggande syfte, till exempel fundera på hur mobbningssituationer hanteras innan de uppkommer, och hålla koll på pappersjobbet när det gäller trygghet – som att alla över 18-åringar och scouter med ledaruppdrag har gått Tryggt tillsammans-utbildningen.

Delat uppdrag

Emilia delar på uppdraget med Vicke, som är kårchef i Stormfågeln och i och med det är med i kårens dagliga verksamhet. I Stormfågeln har det fungerat väldigt bra med en sådan fördelning: Vicke är lätt att närma sig för alla kårens medlemmar, och Emilia har resurser att fundera mer på trygghetsarbetet ur ett längre perspektiv.

Trygghetsperspektiv såväl på land som till sjöss

Initiativet till att göra något i uppdraget som trygghetsperson kan komma från många olika håll: ibland kan Emilia påminna om trygghetsperspektivet när verksamheten planeras, ibland tar föräldrar kontakt om något som har hänt till exempel på ett gruppmöte, och ibland kommer initiativet från andra kårledare. Titti, som är ledare i Stormfågeln, lyfte upp att hon hade märkt att en del scouter är osäkra på seglatser och kanske därför väljer att inte alls delta i den verksamheten. Emilia hjälpte till med att utforma ett koncept för en kvällsseglats med lugnt tempo, erfarna skeppare och möjlighet för föräldrar att komma med barn som ville det. Tryggt ombord-seglatsen var väldigt lyckad och kåren planerar att ordna flera liknande seglatser i framtiden.

Trygghetspersonen är en resurs för ledarna

Mycket av trygghetspersonens uppdrag går också ut på att fungera som vuxet stöd och bollplank för andra ledare i trygghetsfrågor. Kårens medlemmar kan vända sig till trygghetspersonen om de själva känner att de har blivit fel bemötta och de kan diskutera tillsammans, men också i frågor som gäller gruppdynamik och mobbningsfall är trygghetspersonen ett stort stöd. Trygghetspersonerna berättar inte om det de har diskuterat med åt någon annan, och kan därför kän-

nas enklare att vända sig till än andra kårledare. Eftersom trygghetspersonerna har extra mycket tid att tänka på problemsituationer och ägna sig åt förebyggande arbete hjälper de också med att kunna bemöta situationer på samma sätt varje gång – vilket både gör att situationerna är enklare att lösa och att nya ledare inte behöver tänka ut allt från början själva. Det är en stor resurs för nya ledare som kanske inte har vanan inne på samma sätt som de som redan har varit gruppledare i flera år.

Ökad trygghetskänsla i kåren

Emilia upplever att trygghetspersonerna och deras sätt att målmedvetet och konkret arbeta med trygghetsfrågor i kåren har gett hela kåren en känsla av trygghet och förmåga att ta tag i situationer som känns otrygga redan innan de uppstår. I början kändes det svårt att komma igång och att fundera ut vad uppdraget riktigt gick ut på, men med små steg mot rätt håll har det blivit rätt bra ändå – Emilia och Vicke har hälsat på alla grupper på deras möten, och informerat om möjligheten att kontakta trygghetspersonerna åt kårens medlemmar och föräldrar. Det behövs en hel del jobb för att verkligen integrera trygghetsarbetet i kårens verksamhet, men det ger tillbaka i form av en verksamhet där alla trivs, känner sig trygga och kan utvecklas. Precis som det ska vara i scouterna!

Emilias tips till kårer som har svårt att komma igång med

trygghetsarbetet

● Sätt ord på det trygghetsarbete ni redan gör. Har ni vuxna som är aktivt med i verksamheten och scouterna känner sig trygga med? Hur gör ni om ni märker ett mobbningsfall i en av grupperna? Hur skapar ni en trygg stämning bland ledarna när nya ledare kommer in i gruppen?

● Leta efter externa resurser som kan hjälpa er. Till exempel kan uppdraget som trygghetsperson vara ett lätt sätt att stöda kåren för en ledare som inte är så aktiv eller en förälder som är intresserad av frågorna.

● Dela på ansvaret och uppdraget som trygghetsperson. Det kan bra finnas en trygghetsperson som inte är så aktivt med i verksamheten men har koll på uppdragsbeskrivningen och vilka verktyg som finns, som sedan kan ha tätare kontakt med yngre trygghetspersoner som är med i veckoverksamheten men inte vill eller kan hantera utvecklingsprojekt och problemsituationer på egen hand.

En god scoutkamrat sände mig i höstas länk till ett inlägg i HCpartiolaiset (en finskspråkig facebookgrupp för diskussioner om scouting) där frågan ställs om inte en lösning på ledarbrist kunde vara "att göra det så lätt som möjligt att leda scoutverksamhet".

SCOUTING SKA VARA MÖDOSAMT, OCH I SLUTÄNDAN ALL MÖDAN VÄRD

Först och främst; viktiga saker – att fostra barn och unga, att skydda miljön och kämpa för fred i världen – behöver inte vara lätta och enkla. Det finns saker som är så viktiga att det är värda blod, svett och tårar.

Mer specifikt föreslås i inlägget:

● Att göra och erbjuda ett färdigt detaljprogram för hela terminen

● Att ha färdiga detaljerade instruktioner för alla möten

● Att ha materialen färdiga för de detaljerat planerade mötena, samt på förhand bestämda utflyktsmål

● Erbjuda ute ”halare” åt ledarna så de inte behöver smutsa ner egna kläder.

● Ha en scout-hotline, scouternas telefontjänst, som kan ringa igenom deltagarna före anmälningsdeadline, sparra och koordinera för scoutledare osv.

Det här råden är tydligt skrivna med tanke på att mötesdragaren ska kunna vara vem som helst, potentiellt rekryterade föräldrar. Men problemet med att göra saker så enkelt som möjligt är att de tappar värde, vi får inflation i verksamheten. För att scouting ska vara en värdefull aktivitet, för både ledare och deltagare, ska den vara mödosam och då vi är klara, bor-

star av oss dammet och lägger kängorna på tork, så ska vi känna att det var värt all den mödan och besväret. Scoutmöten ska inte göras till en syssla jämförbar med att fylla diskmaskinen och sedan snurrar runt ungarna ett par timmar så att de nu har en hobby en kväll i veckan.

Hur gör vi det här? Först och främst ska den som gör verksamheten få bestämma vad och hur hen gör. Det är grunden för motivation och ett absolut måste för att frivillig verksamhet ska fungera i längden.

Att en nyrekryterad ledare inte vet vad och hur hen ska gå tillväga är självklart, men det kan vara en fördel om hen är genuint intresserad. Om hen vet att i slutet på säsongen ska hen och gruppen delta på hajk tillsammans är det lika angeläget för hens egen del som för scouterna att lära sig packa rinka, använda trangia och tälja med kniv. Det finns hur mycket material som helst. En stor del av materialet från de gamla scout- och scoutledarhandböckerna i kårens bokhylla fungerar fortfarande, för att inte tala om det nya. Och behövs mer så är internet fullt och det finns kanaler på sociala medier om inte någon mer erfaren ledare i kåren kan hjälpa. Till råga på allt är det handlingen, learning by doing, och inte det skrivna bakgrundsmaterialet som är receptet på succe! Den springande

Scoutmöten ska inte göras till en syssla jämförbar med att fylla diskmaskinen och sedan snurrar runt ungarna ett par timmar så att de nu har en hobby en kväll i veckan.

punkten är motivation, om ledaren har ambition för att dra god scoutverksamhet har hen extremt goda förutsättningar för det.

Att sätta sig själv på spel är oskört och det ger en signal till din omgivning. Det vi lär ut på scoutmöten ska motsvara det vi behöver i verkligheten. Om vår nyrekryterade förälder bara är scout en kväll i veckan och aldrig deltar i en hajk lägger hen ingenting eget på spel och vi har ingen orsak att tro på hens genuina intresse i att se till att våra scouter lär sig det de behöver. Det vi behöver är ge ledare motivation och ambition, ge en genuin orsak att göra sitt bästa, och se till att hen får känslan av att det var värt besväret, precis som så många av oss känt då rinkan dunsar i golvet innanför hemdörren efter ett läger. (#denkänslan)

Då vi rekryterar måste det här komma fram: scoutingen kräver en hel del men det ger mycket mer. Kolla till exempel på svenska försvaret rekryteringskampanj: “dina styrkor gör oss starkare”, finns bland annat på Instagram. De ger inte en bild av att det ska vara lätt och bekvämt att jobba för försvaret. De bygger en bild av att du gör ett meningsfullt arbete, och att insatsen kan se ut på olika sätt (som kock, mekaniker, pilot osv.) och att vi tillsammans gör världen bättre. Bygger vi en liknande bild har vi

bättre förutsättningar både för rekrytering samt för en hållbar och livskraftig verksamhet. Använd till exempel #denkänslan på sociala medier för att visa det!

Det vi vill med scouting är skapa en fostrande verksamhet där deltagarna lär sig fungera och ta ansvar för varandra, för samhället och för naturen (scoutidealen, valspråket och så vidare). Om vi kan förmedla det här till våra ledare och till de vi rekryterar, att deras styrkor gör oss starkare, och att de har rätten och friheten att skapa scoutingen så är vi på god väg.

Sist men inte minst: Learning by doing, åt alla våra ledare, nya och gamla. Era möten behöver inte vara perfekta, pröva er fram så blir ni bättre för varje gång, tänk igenom, utvärdera, planera, pröva, genomför och improvisera. Det finns inget vinnande koncept, men ju mer du vet om vad som inte fungerar desto lättare har du att göra en bra gissning nästa gång du står där och har kaoset framför dig, för så ser de flesta möten, läger, hajker osv, förr eller senare ut.

Känslan av kontroll är alltid en illusion, varför ska vi då sälja den åt våra ledare, då vi istället kan hjälpa dem lära sig behärska kaos.

SCOUTVÄSKAN FRÅN VÖRÅ

Vid ordern “Ta med din scoutväska” vet äventyrsscouten från Vörå precis vad som krävs:

● sittunderlag

● vattenflaska

● kniv

● eldpåsen (tände, tändstickor, eldstål, lite bomull)

● miniförstahjälpen

● blyertspenna och lite papper

● extra kläder, åtminstone vantar och sockor

● vintertid: pannlampa, reflexväst

● vid risk för regn: regnkläder

Tycker du att vi har glömt något? Sånt händer faktiskt. Ibland har man glömt hela väskan, men det löser sig ändå. I patrull Fjällräven kan vi nämligen alltid lita på fenomenet Adrians fickor!

De innehåller allt du saknar eller inte visste att du behövde. Så här hälsar Adrian:

”Fickor är roliga! Man kan ha nästan vad som helst i dem. Jag har alltid något i mina fickor, om det nu är en tändare eller en kniv. Jag har alltid med något sätt att göra eld, typ en ask med fyra tändstickor. En kniv är nog den viktigaste saken man kan ha med sig. En åtta euros prismakniv eller en multitool. Jag har också med tyg och någon form av tråd som kan användas som första hjälpen.”

Patrull Fjällräven hävdar att det finns mycket mer i Adrians packning som han håller hemligt, eller kanske har glömt. Vi har till exempel hittat: ● en träbit, som kan användas till namnskylt ● en halv tändare, om man behöver reservdelar ● plastbestick, från Stafettkarnevalen ● ett speciellt scoutmärke från flera generationer tillbaka

SCOUTKATTERNA

Roxie

Födelsedag: Oktober 2021

Kår: FiSSc och Jakobstads Flickscouter

Favoritmat: torrfoder och kattgodis

Berätta om en gång du deltagit på scoutevenemang: Jag har varit med och planerat det mesta i bakgrunden på FiSSc. Min plats är mellan tangentbordet och laptopen i hemmakontoret. En gång försökte jag också smita med på rekryteringsevenemang på Åland men jag fick inte åka i kappsäcken.

Favorit vandringsled eller promenad: Tycker inte så mycket om att vandra. Sitter helst på uppfarten och kollar på de som går förbi. Eller går omkring på kyrkans parkering och luktar på alla bilar.

Zoë

Födelsedag: oktober 2021

Kår: FiSSc och Jakobstad Flickscouter

Favoritmat: Whiskas kattmat med fisk Berätta om en gång du deltagit på scoutevenemang: Jag är den minst intresserade katten av scouting. Men hänger nog också ibland i hemmakontoret. Har ändå inte deltagit i något evenemang. Kollar hellre på fåglar i fönstret eller jagar flugor. Favorit vandringsled eller promenad: Går sällan nånstans. Ligger helst under uthuset.

Slash, husets överhuvud Födelsedag: Midsommar 2009

Kår: FiSSc främst men hänger också en del i Jakobstads flickscouter trots att jag är pojke

Favoritmat: Glass och yoghurt Berätta om en gång du deltagit på scoutevenemang: Jag är med på de flesta möten på kansliet. Vårsemi 2022 var mitt första större evenemang, tycker det är lite tråkigt när få evenemang ordnas på distans.

Favorit vandringsled eller promenad: Oftast rör jag mig i Kyrkostrand i Jakobstad men förr bodde jag på Björkö och gick då gärna runt byn.

Det här är

SCOUTPOSTENS REDAKTION

Jannica Savander

Ragnar Aminoff

Kår: Helsingfors Scoutkår Spanarna

Åldersgrupp: Roverscout

Uppgift: Ritar Alltid redo

Favorit-scoutpasta: Nyströms klister (läs mer i ”Spanarna – ett fenomen för sig”)

Vad heter tången man tar i trangians kastrull med? ”nån tång”

Mikaela Nylund

Kår: Sjöscoutkåren Stormfågeln Åldersgrupp: Explorerscout Uppgift: Redaktionsmedlem, “fixar det som behöver fixas”

Favorit-scoutpasta: Ärtpasta

Vad heter tången man tar i trangians kastrull med? Krokodil

Kår: Grankulla Scoutkår Åldersgrupp: Äldre ledare Uppgift: Chefredaktör

Favorit-scoutpasta: En gång lagade vi egen pasta på en hajk och jag har inte riktigt kunna släppa det Vad heter tången man tar i trangians kastrull med? Klipsklaps

Ester Autio

Kår: Sjöscoutkåren Sailors Åldersgrupp: Explorerscout Uppgift: Lite allt möjligt Favorit-scoutpasta: Räknas nudlar som pasta? Tortellini i tomatsås annars. Vad heter tången man tar i trangians kastrull med? Krokodil

Carolina Savander

Kår: Grankulla Scoutkår Åldersgrupp: Äldre ledare

Uppgift: Lokaljournalist, scoutkampsfixare

Favorit-scoutpasta: Majscarbonara

Vad heter tången man tar i trangians kastrull med? Klipsklaps förstås

Didrik Lundsten

Kår: St. Simons Sjöfararna rf. Åldersgrupp: Äldre ledare Uppgift: Scoutfältsaktualiteter

Favorit-scoutpasta: ”Änglaskit” i vegetarisk version!

Vad heter tången man tar i trangians kastrull med? Papukaija

Redaktionen testar

SPELA PIDRO

Scoutpostens redaktion samlades en kväll i december för att testa aktiviteten som har blivit bekant från bussresorna till och från FiSScs höstmöte: kortspelet Pidro. Spelet brukar enligt vår uppfattning spelas mycket i Österbotten – med oss hade vi ingen från Österbotten men som tur hade två av oss spelat spelet förut.

Vi började flera dagar innan träffen med att bekanta oss med reglerna, vi använde de som finns på http://www.pidrochallenge.com/pidro-regler.html. Vi delade upp oss i två lag: Scoutposten, bestående av Ragnar och Mikaela, och Scoutpastan, bestående av Carolina och Jannica. Kort sammanfattat så spelas Pidro med en kortlek utan jokrar, och målet är att vara det lag som först samlar ihop 62 poäng. Poängen samlas med att lägga ut kort i en viss färg i tur och ordning – det lag som lägger ut det högsta kortet vinner rundan och får de utlagda poängen.

Spelet tog ungefär en timme, och båda lagen hann gå igenom många frågor och känslor innan det var slut. Redaktionens tankar i kronologisk ordning:

”Jag läste reglerna två gånger men jag fattade ändå inget”

”Är det meningen att jag ska få jokrar?” (det är det inte – jokrarna är inte med i spelet)

”Det är bara hälften så roligt som det kunde vara” (när ställningen var 14 mot 28 poäng)

”Jag förstår inte hur det här spelet fungerar”

”Just nu skulle jag säga att det är ganska plus minus 0 – är det ett bra spel, är det ett dåligt spel?” (28 mot 28 poäng)

”Det här är ett ganska dåligt spel” (efter den dramatiska händelsen att Scoutposten hålar, alltså förlorar rundan genom att få mindre poäng än de har satsat!)

”Nu är det läge att vara feg” (Scoutpastan är 7 poäng från att vinna)

Till slut vinner Scoutpastan med 70 poäng, medan Scoutposten har 48 poäng. Redaktionen bedömer spelet såhär:

Mikaela: Det var jättebra Carolina: 70 poäng av 62 Ragnar: 48/62 Jannica: en röd femma

Tips och ordlista från redaktionen

Ha bra kort

Följ med vad som redan finns på bordet

Bjud högt, självförtroende är viktigare än kalla fakta

Håla: få färre poäng än laget har bjudit (vilket leder till minuspoäng)

Pidro: femman i färgen man spelar i

En plansch av Robert Baden-Powell (inramad)

I denna scoutkamp var frågorna svåra och kampen hård. Efter den jämna ställningen inför fråga fem tog Jens ändå hem spelet med ett poängs skillnad. Tack till Maja som får ge över stafettpinnen efter sina tre väl kämpade kamper – vi får se vem Jens möter i nästa nummer!

MAJA vs. JENS

Namn: Maja Löfgren Gör i scoutsammanhang: FiSSc styrelsemedlem, ena chefen för lägerkonstruktioner på Nothamn VIII Bästa scoutupplevelsen 2022: Kajo 2022 Vad heter saken man tar tag i trangiakastrullen med? Klipsklaps

Regler:

Namn: Jens Back Gör i scoutsammanhang: Vice ordförande för Finlands Scouter Bästa scoutupplevelsen 2022: Finnjamboree Kajo Vad heter saken man tar tag i trangiakastrullen med? Fågel

 Man får inte kolla upp saker, varken online eller offline.

 Man får en gissningar per ledtråd, vi säger när det går rätt.

 Max svarstid är en minut.

Scoutfenomen

Det finns en grupp som arbetar med detta fenomen året runt.

Fenomenet uppenbarar sig fyra gånger i året.

Alla FiSSc-medlemmar har möjlighet att ta del av fenomenet.

Du som gör scoutkampen hemma tittar på detta fenomen just nu. Medlemstidningen för svenskspråkiga scouter i Finland.

Scoutevenemanget

När evenemanget första gången ordnades i FiSSc:s namn hade upplagan av lägret ett annorlunda namn än före och efter.

Evenemanget är speciellt känt för ledarnas kvällskafé ”Nattens öga”.

Evenemanget är döpt efter platsen den första upplagan av lägret ordnades på.

Den åttonde upplagan av evenemanget ordnas sommaren 2023.

Evenemanget är ett läger med sjötema.

Scoutmärket

 Maja och Jens

 Jens

 Maja

Märket är det enda märket som fästes på scoutskjortans högra fickas lock  Jens Märket kan fås av en 15-år fylld scout som gör och rapporterar om en minst fem dagar lång vandring. Maja Märket är relativt ovanligt med under 500 beviljade märken.

Märket har en koppling till Finlands nationaldjur. Märket är en djurtand och namnet likaså.

Scoutkåren

Kåren deltog på finnjamboreen Kajo Deras vargungekull kallas “fjärilen”

Kårens halsduk är blå med gula detaljer Firade 40 år i december 2022  Maja Kåren är verksam i Kronoby Jens fick inte rätt.

Scouttradition

Handlar om mod och handlingskraft Uppmärksammas världen över  Jens Traditionen har att göra med historian om en riddare och en drake  Maja 23.4

Är scouternas skyddshelgons dag

Vinnare: Jens med 15 poäng mot Majas 14

• Scouttradition: Sankt Görans dag

Scoutkåren: Scoutkåren Brobyggarna

Scoutfenomen: Scoutposten • Scoutevenemanget: Nothamn VIII • Scoutmärket: Karhunhammas (Björntanden)

INTERNATIONELLA BUBBLAN

ROVERWAY 2024

– “NORTH OF THE ORDINARY”

Vill du upptäcka en del av Norges vackra natur?

KANDERSTEG

100 ÅR

Ja, det har jag alltid drömt om.

Vill du lära känna scouter från andra länder?

Är du mellan 16 och 22 år?

Då är Roverway 2024 den jamboreenperfekta för dig!

Javisst! Nya vänner är alltid roligt!

Inte ännu, men jag fyller 16 om ett halvt år. Wow, det vill jag absolut fara på! Jag ska genast börja samla in pengar till resan!

Roverway är en internationell jamboree för dig som är 16–22 år. Nästa Roverway ordnas i Norge 22.7 – 1.8.2024 och anmälningen kör i gång hösten 2023. Under Jamboreen samlas ungefär 5 000 scouter från hela världen för att tillsammans upptäcka den norska naturen och kulturen. Första halvan av jamboreen får man åka ut på äventyr i mindre grupper som man själv väljer och sedan samlas alla deltagare till ett gemensamt läger i Stavanger. Om du är över 22 år kan du delta som IST (International Service Team).

Mera info hittar du på www.roverway.no och finska kontingentens Roverway-info på www.partio.fi/nyt/roverway (på finska).

Scoutcentret Kandersteg i Schweiz firar sitt 100-årsjubileum i år. Hela 2023 kommer Kanderstegs hundraåriga historia att firas med fester och evenemang. Ett par saker som händer under året:

27.7–8.8.2023 Kandersteg 100, en jamboree med coolt program i Alperna. 28.12.2023–2.1.2024 See you in 100 years, en slutsmäll på årets festligheter med nyårsfirande och en titt framåt.

Om du är intresserad av att delta i festligheterna så finns det mera info på 2023.kisc.ch

Större evenemang utomlands de kommande åren

2024

 Roverway 22.7–1.8.2024 i Norge, anmälning hösten 2023.

2025

 Explorer Belt, sommaren 2025 (destinationsland ännu inte bestämt) anmälning under hösten 2024.  World Scout Moot, sommaren 2025 i Portugal.

Internationella Teamet i FiSSc Om du har frågor om internationella kontakter, projekt, läger och evenemang, så kan du kontakta oss på internationellt@scout.fi

2027

 26:e Världsscoutjamboreen 2027 i Polen.