DO WE HAVE TIME TO BE HEALTHY?
Findus & den nya vardagen
Som en av Nordens största aktörer gör Findus den här rapporten för att förstå hur digitala trender och förändrade levnadsvanor påverkar svenskarnas ätande. Men förändrade kostvanor är också en samhällsfråga som rör hälsa, hållbarhet och vardagsliv. Genom att undersöka beteenden och attityder kring mat ger rapporten insikter i hur vardagsmaten formas i dag, och vilka trender som kan påverka hur vi äter i morgon.
Svenskarnas vardag formas av tidspussel, hybridjobb och höga matpriser. I denna rapport fördjupar vi oss i vilka faktorer som styr måltidsvalen: hur mycket tid vi lägger
på matlagning, hur viktig enkelhet är när vi försöker äta hälsosamt, vilka hinder som står i vägen – och vad som faktiskt hänt med våra matvanor under hybridåren.
Svenskar har fortsatt ambitioner kring matlagning, men i praktiken styrs vardagsmaten alltmer av hur mycket tid vi realistiskt har. I undersökningen framkommer att många i genomsnitt lägger mellan 20 minuter och upp till en timme på matlagning under vardagar. Den vanligaste tiden är runt 30 minuter, men för många – särskilt yngre – är gränsen betydligt snävare. För grupper i åldern 18–29 år är andelen som endast lagar mat i 20 minuter
Nästan 1 av5 har ungefär 20 minuter eller mindre att förbereda och laga mat på vardagar
Resultat är i linje med internationella studier som visar att människor i högre grad väljer mat baserat på “friktion”: allt som kräver färre moment, färre beslut och färre steg. En stor amerikansk rapport från International Food Information Council visar att ”convenience” nu är en av de främsta drivkrafterna bakom matval – före både hälsa och pris i vissa grupper.
”Tid kommer för många alltid vara en bristvara. Genom att förenkla matlagningen och göra måltiderna mer lättillgängliga kan vi frigöra tid, samtidigt som vi behåller både näringskvalitet och matglädje. Det handlar inte om att kompromissa, utan om att hitta en balans mellan tidsåtgång och kvalitet – så att måltiden kan bli både hållbar och hanterbar i en hektisk vardag.”
Henrik von Lowzow, Cluster Marketing Director Nordics, Findus
Pandemins effekter märks fortfarande av genom hybridarbete som innebär större flexibilitet men även en större fragmentering av vardagen. Och även när det nu finns tendenser till att trenden börjats vända så kan vissa av dessa effekter leva kvar. En betydande del av svenskarna uppger i undersökningen att deras matvanor inte förändrats, men bland dem som upplever skillnad syns ett tydligt mönster: Fler snabba enkla måltider istället för ”riktiga” måltider. Det här bekräftas av forskning kring hybridarbete där experter ser att måltiderna blir mer rörliga, mindre sociala och ibland mer sporadiska.
Ungas matvanor har påverkats mest av hybridarbete.
Ungas matvanor har av hybridarbete, 14% äter fler mål mat och 15% äter oftare enklare mellanmål istället.
En global undersökning
matvanor för 35 000 anställda visar att de som arbetar hemifrån eller hybrid tenderar att snacka mer mellan måltiderna jämfört med de som arbetar på kontoret. Det är inte nödvändigtvis dåligt – men det innebär att matens roll förändras. Den måste fungera i ett mer flexibelt livspussel.
Enligt konsumentstudier från Euromonitor och
IFIC sker just nu ett globalt skifte där “health” och “convenience” inte längre är varandras mot satser. Konsumenter vill ha mat som är funktionell, snabb och tillgänglig – inte nödvändigtvis perfekt. Det är ett nytt sorts sundhetstänk: mindre ideal, mer realitet. För många innebär det också att frysta produkter ses som ett smartare val – enkelt att förvara, bra näringsinnehåll och mindre matsvinn.
15%
så mycket minskade svenskarnas konsumtion av kostfiber, frukt och grönt under 2022-2023 till följd av kraftiga prisökningar enligt en rapport från Lunds universitet.
När vi i undersökningen frågar hur stor roll enkelhet spelar vid hälsosam matlagning svarar en majoritet att det är avgörande. Samtidigt pekar resultaten på ett bredare behov än så. För många konsumenter handlar enkelhet inte bara om tillagning – utan om att maten ska vara snabb, tillgänglig och fungera i en vardag med begränsad tid. Behovet är särskilt tydligt bland kvinnor och yngre, vilket tyder på att kraven på smidiga och tidsbesparande lösningar ökar i takt med en mer intensiv livssituation.
Att en större andel av de över 50 år uppger att enkelhet spelar mindre roll kan spegla en vardag med mindre tidspress, och förstärker bilden av att efterfrågan på bekväma matlösningar är som störst när kraven på tid och flexibilitet är som högst.
De tre mest angivna anledningarna till vad som hindrar svenskarna från att äta hälsosamt är att de saknar inspiration, det är för dyrt eller att de inte har tid. I vår
Så mycket kunde svenska konsumenter spara genom att handla fryst mat för färskt enligt en kartläggning från Findus
”En vardag där vi vill lägga mindre tid på matlagning”
”En vardag där vi vill lägga mindre tid på matlagning innebär att efterfrågan kommer öka på sådant som kan leverera på de två nyckelfaktorerna, det vill säga att det går fort och att det är nyttigt. Den sortens uppgång i efterfrågan har ökat över tid och som vi arbetar dagligen för att ta reda på hur vi på ett balanserat sätt kan möta.” Henrik von Lowzow, Cluster Marketing Director Nordics, Findus
AI är redan en stor del av vår vardag och har sen ett par år tillbaka också flyttat in i köket. Vi kommer i allt högre grad se vitvaror som kan ta han om vardagsbestyr åt oss. Som att rota i kyl och frys och i huvudet försöka komponera en måltid, det kan idag AI göra åt dig.
På sikt handlar minskad tid vid spisen inte om att mat blir mindre viktig, utan om att den ska fungera bättre i
vardagen. När teknik tar över mer av planering och beslut flyttas fokus från själva matlagningen till resultatet: att maten är enkel att få på plats, passar in i livet och känns pålitlig. Framöver kommer konsumenter i högre grad förvänta sig lösningar som inte bara sparar tid, utan också minskar vardagsstress och gör det lätt att hålla goda vanor över tid. Köket blir därmed mindre en plats för krav och mer ett stöd i en allt mer pressad vardag.
intervjuer under perioden 28 oktober – 16 november.
