Issuu

Ă…rsredovisning

2013

17 februari 2014 Dnr 14-1728

INNEHÅLL Tillståndsprövning 38

Stärkta inför kommande utmaningar

Året i korthet

Om Finansinspektionen

Finansinspektionens uppdrag 7 Så finansieras FI 7 Organisation och ledning 8 Styrelsens sammansättning 9

Läsanvisningar 11 Resultatredovisningens indelning 11 Mätmetoder 11 Kostnader, intäkter och tid 11 Tabeller och diagram 12

Övergripande Finansinspektionen

Samlad bedömning FI 14 Internationellt arbete 14 Ökade resurser 15 Företagsenkäten 16 Ärendestatistik 16 Effektivitet 17 Ekonomiskt resultat 17

Tillsyn 20 Verksamhetsöversikt 20 Prestationer 21 Sanktioner 29 Resultatbedömning 30

Regelgivning 31 Verksamhetsöversikt 31 Prestationer 31 Föreskriftsarbete 32 Internationell reglering 34 Globalt arbete 36 Resultatbedömning 36

2 INNEHÅLL

Verksamhetsöversikt 38 Prestationer 39 Handläggningstider 40 Resultatbedömning 42

Övrig verksamhet

Finansiell folkbildning 43 Samordning mot penningtvätt 45 Finansmarknadsstatistik 46 Samhällskydd och beredskap 46 Avgift till EU:s tillsynsmyndigheter 47

Övrig återrapportering

Lokalförsörjning 48 Avgiftsredovisning 48 Rapporterade uppdrag 49

Kompetensförsörjning 55 Resultatbedömning 57

Finansiell redovisning

Resultaträkning 59 Balansräkning 60 Balansräkning fortsättning 61 Anslagsredovisning 62 Tillägsuppgifter och noter 63 Sammanställning över väsentliga uppgifter 71 Intygande om intern styrning och kontroll 72

Vårt ställningstagande

Foto: Dan Coleman

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Stärkta inför kommande utmaningar Finansinspektionen (FI) är med internationella mått en liten myndighet. Detta trots att den svenska finanssektorn är omfattande i relation till vårt lands storlek. Kraven på FI har dessutom ökat kraftigt på senare år, både här hemma och i våra internationella åtaganden.

Då vårt arbete handlar om att ligga i framkant och att agera proaktivt och beslutsamt är det viktigt att vi har rätt resurser och att vi arbetar effektivt. Därför deltog vi under förra året i en internationell jämförelse av tillsynsmyndigheters befogenheter, styrning av verksamheten, organi sation och processer. FI kom väl ut i jämförelsen när det gäller effektivitet men myndigheten ansågs generellt sett vara underdimensionerad och ha alltför begränsade resurser när det gällde konsumentskyddet. Sedan undersökningen genomfördes har det blivit klart att FI får ökade anslag för de kommande tre åren. Dessa medel ska framför allt användas till mer tillsyn och till att säkerställa att fler bolag inkluderas i myndig hetens tillsyn. FINANSIELL STABILITET Det har under året pågått en debatt om hur stater och myndigheter ska bli bättre på att identifiera, analysera och förebygga finansiella kriser. Detta brukar kallas för makrotillsyn. Makrotillsyn är egentligen ingen ny fråga för det traditionella tillsyns arbetet. Vad tidigare finanskriser däremot har visat – är att vi behöver bli bättre på att förstå hur så kallade systemrisker byggs upp i det finan siella systemet. De har också visat att vi mer aktivt, genom reglering och tillsyn, måste motverka att dessa systemrisker byggs upp och hotar den finansiella stabiliteten. I den debatt som pågått under året har man ibland fått intrycket att vi inte har kommit så långt vad avser utformningen av verktygen som kan användas för att bevara den finansiella stabiliteten. Jag tycker detta till viss del är en felaktig syn. FI förfogar sedan tidigare över flera verktyg som anses behövas i en verktygslåda för makrotillsyn, framför allt ban kers kapital- och likviditetskrav. Jag tänker också på bolånetaket som när det infördes i första hand motiverades utifrån ett konsumentskyddsperspektiv men som samtidigt bidrar till att hålla ner den totala skuld sättningen och belåningsgraden i samhället. Ett annat exempel är ökade riskvikter för svenska bolån. FÖRORD 3

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

I augusti presenterade företrädare för regeringen och riksdagens finans utskott en sjupartiöverenskommelse om att FI skulle bli ansvarig myn dighet för finansiell stabilitet i Sverige. Ett nytt stabilitetsråd ska inrättas med finansmarknadsministern som ordförande och med cheferna för Riksbanken, Riksgälden och FI som medlemmar. Rådet blir ett forum för diskussion om makrotillsyn och krishantering. Protokollen från mötena kommer att vara offentliga, där varje myndighet tydligt kan ge uttryck för sin respektive uppfattning i de frågor som diskuteras. Rådet fattar dock varken beslut eller ger rekommendationer. Det blir därför upp till FI att fatta de beslut som behövs för att stärka den finansiella sta biliteten. Diskussionen i rådet kommer givetvis att vara en viktig del av detta arbete. KONSUMENTSKYDD De åtgärder jag tidigare nämnt anses alla vara centrala i en verktygslåda för finansiell stabilitet. Men det är också viktigt att vi behåller och för stärker vårt fokus på konsumentskyddet under det kommande året. Enskilda medborgare ställs i dag inför ett antal viktiga beslut när det gäl ler den egna ekonomin. Vi ska välja mellan olika förvaltningsformer för vår framtida pension, välja hur vi vill spara, hur vi vill låna, hur vi ska betala tillbaka våra lån, och det är inte lätt att tolka och förstå den infor mation som finns tillgänglig. Här behövs en kraftsamling från samtliga aktörer, såväl bransch som berörda myndigheter, för att få till en ökad transparens och jämförbarhet mellan olika produkter och tjänster. FI har under året fört fram två förslag för att förbättra informationen till bolånekunder, dels att bankerna ska motivera den ränta de erbjuder varje kund samt att de med hjälp av tydliga räkneexempel ska visa hur amortering påverkar hushållets ekonomi och föreslå en individuellt anpassad amorteringsplan. Inom vårt specialuppdrag Finansiell folkbildning har nätverket Gilla Din Ekonomi fortsatt utgjort basen för FI:s utbildningsstrategi. Under hösten inleddes ett nytt samarbete med fem av de större pensionärsorganisation erna.”Tryggare ekonomi på äldre dagar” har en potential att nå cirka 900 000 medlemmar i dessa organisationer. FI kommer att ha ett ökat fokus på konsumentskyddsfrågor under det kommande året. INFÖR 2014 Det är viktigt att vi i vårt arbete fortsätter att arbeta proaktivt och ifrå gasättande. Att vi tar beslut utifrån noggranna analyser och inte minst att vi är tydliga i hur vi resonerar och att det finns en öppenhet och tyd lighet kring detta. Inför 2014 har vi ett förstärkt mandat som kompletterats med ett utökat anslag på cirka 100 miljoner över en treårsperiod. Det innebär att vi kan fortsätta växa med ett bibehållet fokus på såväl den finansiella stabilite ten som på konsumentskyddet.

Martin Andersson 4 FÖRORD

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Året i korthet MARS Finansinspektionens (FI) årliga bolåneundersökning bekräftade att bolånetaket fortsätter att fungera. Få hushåll tar lån över taket, det vill säga mer än 85 procent av marknadsvärdet, samtidigt som amorterings beteendet har förbättrats hos dem som tar stora lån. Hushåll med belå ning över taket amorterar och hela nio av tio hushåll amorterar på lån över 75 procents belåningsgrad. Både banker och hushåll har nu låga kostnader för bolån. Samtidigt ökar bankernas bolånemarginaler något. Utlåningen till hushåll och företag ökade under perioden, men i en lägre takt än tidigare. Det visade FI:s kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning. APRIL FI, Pensionsmyndigheten och Sveriges fem största pensionärsorganisa tioner startade ett samarbete för att stärka äldres kunskap om ekonomi. Genom ett omfattande utbildningsprojekt, Tryggare ekonomi på äldre dar, kommer nästan en miljon pensionärer att erbjudas privatekonomisk utbildning. I en ny rapport visade FI att flera företag inte gör tillräckligt för att mot verka risken för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terro rism. MAJ FI införde ett riskviktsgolv på 15 procent för bolån. Golvet infördes som en tillsynsåtgärd inom den så kallade pelare 2.1 De nya riskvikterna, som innebär en förändring av FI:s tillsynspraxis får direkt genomslag i myn dighetens tillsynsåtgärder. FI förlängde det tillfälliga räntegolvet för försäkringsföretagens beräk ning av diskonteringsräntan. Golvet förlängdes fram till att den nya Sol vens 22-anpassade metoden var på plats. På den årliga Tillsynsdagen presenterades slutsatser av FI:s arbete under året. Det konstaterades bland annat att bankerna inte har blivit mer öppna med vad som påverkar bolånemarginalerna, och att behovet av att stärka konsumentskyddet på rådgivningsmarknaden kvarstår. FI konstaterade i kvartalsrapporten Bankernas räntor och utlåning att bankernas marginaler på bolån har ökat samt att kunderna inte fullt ut har fått del av bankernas låga kostnader för bolån. AUGUSTI En nationell rapport om penningtvätt lämnades till regeringen. Rappor ten är ett samarbete mellan 17 svenska myndigheter samt organisationer och är en riskbedömning av läget i Sverige. Regeringen presenterade ett förslag på hur den så kallade makrotillsynen 1 Samlingsbegrepp för en bedömning av det totala kapitalbehovet hos ett företag utifrån samtliga risker som företaget är exponerat för eller kan komma att ex poneras för samt processer för att omhänderta och kontrollera dessa risker. 2 Det kommande EU-regelverket för försäkringsbranschen. ÅRET I KORTHET 5

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

ska organiseras i Sverige. FI får ett utökat uppdrag att arbeta för finan siell stabilitet och ansvaret att ta hand om alla tillsynsverktygen, inklu sive att banker ska avsätta mer kapital vid hög kredittillväxt, de så kal� lade kontracykliska buffertarna. SEPTEMBER FI lämnade ett förslag till regeringen att det ska bli enklare för bolåne kunderna att förstå vad de betalar för. Bankerna ska tydligt motivera räntan för kunden och samtidigt visa sina kostnader för den bolåneränta de erbjuder. FI:s kvartalsvisa redovisning av bankernas räntor och utlåning visade att bolånemarginalerna bromsat in sedan början av 2013. Under andra kvartalet i år minskade marginalerna ytterligare. FI, Pensionsmyndigheten och den fackliga samverkans-organisationen PTK ska tillsammans stärka tjänstemäns kunskaper i privatekonomi. Den nya utbildningssatsningen riktar sig till 750 000 tjänstemän och påbörjades under hösten. Genom att utbilda förtroendevalda inom 26 fackförbund som är anslutna till PTK ska privatanställda tjänstemäns kunskaper om det lagstadgade och kollektivavtalade pensions- och för säkringsskyddet stärkas. OKTOBER FI lämnade ett förslag till regeringen om att bankerna ska erbjuda hus hållen individuella amorteringsplaner. Syftet är att hushållen ska ta ställ ning till amortering genom att bankerna tydligt visar hur amortering påverkar hushållens ekonomi på lång sikt. Eftersom lagändringar skulle ta tid kontaktade FI Svenska Bankföreningen som nappade på förslaget och införde det i en rekommendation till svenska banker. NOVEMBER FI beslutade om nya regler för att beräkna försäkringsföretagens diskon teringsränta. Beslutet påverkade främst livförsäkringsföretag och försäk ringsföretag med liv- och sjukräntor. Den höga skuldsättningen bland svenska hushåll innebär risker för enskilda hushåll och i förlängningen också för den finansiella stabilite ten. FI gjorde bedömningen att det är väl avvägt att på sikt höja risk viktsgolvet på bolån till 25 procent. Storbankerna bör i det längre per spektivet vara återhållsamma med utdelningar då deras marginaler utöver buffertkraven är små. Detta och mer skrevs det om i FI:s årliga Riskrapport. DECEMBER Högre och hårdare krav på bankerna har haft små effekter på utlånings räntorna till hushållen och företagen. Bankernas marginaler på bolån minskade något under det tredje kvartalet. Det visade FI:s kvartalsvisa redovisning av bankernas räntor och utlåning. FI meddelar branschen att man inte avser att bevilja undantag från det så kallade Basel 1-golvet.

6 ÅRET I KORTHET

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Om Finansinspektionen FINANSINSPEKTIONENS UPPDRAG I förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen (FI) beskrivs de uppgifter som FI ansvarar för. I årliga regleringsbrev från regeringen framgår mål och uppdrag för FI:s verksamhet. Utöver detta kan uppdrag också ges genom särskilda regeringsbeslut. Enligt instruktionen ansvarar FI för tillsyn, regelgivning och tillstånd prövning som rör finansiella marknader och finansiella företag. FI ansvarar också för samordningsorganet för tillsyn enligt förordningen (2002:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (samordning mot penningtvätt). FI ska arbeta för att det finansiella systemet är stabilt och präglas av ett högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushål lens och företagens behov av finansiella tjänster, samt arbeta för att det finansiella systemet ger ett högt skydd för konsumenter. Det finns ett sär skilt ansvar för FI att följa och analysera utvecklingen inom sitt ansvars område. De regelverk och rutiner som FI disponerar över ska vara kostnadseffek tiva och enkla för medborgare och företag att förstå. FI ska biträda regeringen med yttranden och utredningar samt lämna sär skilda rapporter enligt instruktionen. Några rapporter som lämnas årligen är en om FI:s erfarenheter från tillsynsarbetet inom finansiell stabilitet och konsumentskydd (Tillsynsrapporten) och en med bedömning av riskerna inom det finansiella området (Riskrapporten). I uppdraget ingår även uppgifter enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken samt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. FI ska också fullgöra de uppgifter som enligt Europaparlamentet och rådets förordning (nr 2006/2004) ska skötas av behörig myndighet och som rör samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen. Det finns också ett ansvar för FI att aktivt delta i det samarbete inom Europeiska unionen som sker inom ramen för det europeiska systemet för finansiell tillsyn. SÅ FINANSIERAS FI FI:s huvudsakliga finansiering sker via anslag från statsbudgeten. FI dis ponerar ett anslag för förvaltningskostnader. Verksamheterna tillsyn, regelgivning, finansiell folkbildning och finansmarknadsstatistik finan sieras med förvaltningsanslaget. Verksamheten samordning mot pen ningtvätt finansieras med en egen anslagspost. Från och med 2012 har FI tilldelats ett anslag för att betala medlemsavgifter till de tre europeiska tillsynsmyndigheterna. Avgiftsintäkter har en stor betydelse för FI:s finansiering. Myndigheten disponerar avgiftsintäkterna för prövning av ansökningar och anmäl ningar inom FI:s ansvarsområde. Den verksamheten benämns till ståndsprövning. Avgifternas storlek beslutas av regeringen efter förslag från FI. Tillståndsprövningarna ska vara helt självfinanisierade och påverkar därför inte anslagsbelastningen. Verksamheten samhällsskydd och beredskap finansieras till största delen av bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

OM FINANSINSPEKTIONEN 7

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Inom verksamheten tillsyn redovisar FI intäkter av avgifter och bidrag som avser det nordiska samarbetet mellan Danmark, Norge, Finland och Sverige avseende det gemensamma transaktionsrapporteringssyste met (NTRS) för rapportering till EU. Länderna har kommit överens om att FI har huvudansvaret för att utveckla och förvalta systemet. FI har även till uppgift att ta ut avgifter som inte får disponeras i verk samheten utan redovisas som intäkt av uppbörd och som återfinns i redovisningen av inkomsttitlar. FI tar ut årliga avgifter från företagen under tillsyn. På sikt ska avgifterna motsvara de kostnader som FI redo visar mot förvaltningsanslaget och anslaget för FI:s avgifter till EU:s till synsmyndigheter. De årliga avgifterna som FI tar in levereras till stats budgeten. FI tar även ut rest- och dröjsmålsavgifter samt bötesmedel som levereras in till statskassan. ORGANISATION OCH LEDNING

FI:s verksamhet är sedan den 1 januari 2012 organiserad i fyra områden och tre staber. Områdena är Bank, Försäkring och fond, Marknader samt Administration och personal. Staberna är Ekonomisk analys, Juri disk samordning och Kommunikation. Verksamheten leds av en styrelse och en generaldirektör. FI:s internrevision arbetar på styrelsens uppdrag. Verksamheten finns lokaliserad i Stockholm och antalet anställda var 352 personer vid utgången av 2013. Området Bank ansvarar för tillsynen av banker, övriga kreditinstitut, värdepappersbolag, betalningsinstitut och utgivare av elektroniska pengar. Området Försäkring och fond ansvarar för tillsynen av försäk ringsföretag och understödsföreningar, pensionsstiftelser, fondbolag och värdepappersfonder samt specialfonder. Området Marknader ansvarar för tillsynen av värdepappersmarknaden och dess infrastruktur, försäk ringsförmedlare och har också det samordnande ansvaret för FI:s redo visnings- och penningtvättstillsyn. Inom de tre områdena utförs den till ståndsprövning och det regelgivningsarbete som är kopplat till respektive verksamhetsansvar. Staben Ekonomisk analys säkrar ett övergripande system- och makro ekonomiskt perspektiv för FI:s verksamhet och samordnar FI:s bedöm ningar av riskerna inom den finansiella sektorn. Staben Juridisk samord ning ansvarar för en övergripande samordning och ledning av juridiska

8 OM FINANSINSPEKTIONEN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

frågor. Kommunikationsstaben ansvarar för intern och extern kommu nikation samt den verksamhet som bedrivs inom finansiell folkbildning. Området Administration och personal ansvarar för personalfrågor, eko nomi- och löneadministration, planering och uppföljning, it -stöd med mera. FI leds av en styrelse med fullt ansvar för myndighetens verksamhet. Sty relsen beslutar i principiella frågor och i frågor som är av större vikt, exempelvis nya regler, sanktioner och planering av FI:s verksamhet. Generaldirektören ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Styrelsens ledamöter utses av regeringen, vanligen för tre år i taget. Ledamöterna ska ha kompetens från näringsliv eller finansmarknad, men får samtidigt inte arbeta i ett företag som står under FI:s tillsyn. Sty relsen bestod under 2013 av åtta ledamöter, utsedda av regeringen, samt två personalrepresentanter. Lars Nyberg entledigades den 31 augusti 2013 och Margareta Åberg den 31 december 2013. Den 1 januari 2014 tillträdde Kristina Ståhl som styrelseledamot. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING SAMT STYRELSEARVODEN OCH ÖVRIGA ERSÄTTNINGAR UNDER 2013 Styrelseledamöter

Arvoden och övriga ersättningar

Bengt Westerberg, ordförande

90 000 kr

Margareta Åberg, vice ordförande (tom 2013-12-31)

65 000 kr

Birgitta Johansson-Hedberg

45 000 kr

Eva Lindström

45 000 kr

Lars Nyberg (tom 2013-08-31)

30 000 kr

Hans Nyman

45 000 kr

Gustaf Sjöberg

47 139 kr

Martin Andersson, generaldirektör FI

1 517 209 kr

Marianne Bonde, personalrepresentant Saco-S

0 kr

Johan Edenholm, personalrepresentant ST

0 kr

OM FINANSINSPEKTIONEN 9

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Ledande befattningshavares och styrelseledamöters övriga uppdrag Redovisningen avser övriga uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktie bolag.

Bengt Westerberg, ordförande: Styrelseordförande i Institutet för framtidsstudier, SPBI Service AB, Cirkör AB, Patientförsäkringsföreningen, Linköpings universitet till och med 2013-04-30

Margareta Åberg (t o m 31/12): Ledamot i Domarnämnden och Notarienämnden samt styrelsesuppleant i Boutique Look AB.

Birgitta Johansson-Hedberg: Styrelseordförande i Umeå universitet (fram till 201304-30), Almi Företagspartner i Stockholm Sörmland AB, styrelseledamot i Vitec AB, Sveaskog AB, Vectura Consulting AB (till och med 2013-06-30), Rieber & Søn ASA (till och med 2013-04-30), Sveriges Radio AB, Pocketstället AB och Copenhagen Economics.

Eva Lindström: Styrelseordförande i Myndigheten för vårdanalys, ledamot i Finanspolitiska rådet, insynsrådet vid Nationalmuseum och vice ordförande i trafikverket (från och med 2013-07-01) samt styrelseordförande i Eva Lindström Consulting AB.

Lars Nyberg (t o m 31/8): Styrelseordförande i Nyberg & Son Konsult AB, styrelseledamot i Intervalor AB, styrelseledamot i Bank Asset Management Company i Slovenien.

Gustaf Sjöberg: Ersättare i Revisorsnämndens tillsynsnämnd och styrelseordförande i Sjöbergs Konditori i Gävle AB.

Hans Nyman: Ersättare i Trafikskadenämnden.

Martin Andersson (generaldirektör): Ledamot i Högskolan Väst, styrelseordförande i Andante massage & friskvård AB.

Kristina Ståhl (från 1/1-2014: Vice ordförande i Granskningsnämnden för Radio och TV, ordförande i Rikspolisstyrelsens etiska råd, ersättare i Revisorsnämndens granskningsnämnd samt ledamot i Skatterättsligt forum AB

10 OM FINANSINSPEKTIONEN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Läsanvisningar RESULTATREDOVISNINGENS INDELNING Inledningsvis finns ett avsnitt som heter Övergripande FI och som redo visar resultat och återrapporteringskrav på en myndighetsövergripande nivå. Inom avsnittet finns också en redovisning av det ekonomiska resul tatet. Därefter återrapporteras prestationer som har genomförts på FI:s tre huvudsakliga verksamheter; tillsyn, regelgivning och tillståndspröv ning. Avsnittet övrig verksamhet innehåller återrapportering av FI:s min dre verksamheter. Avsnitten för verksamheterna inleds med en beskrivning av uppdragen enligt årets regleringsbrev för de tre huvudsakliga verksamheterna och för finansiell folkbildning, samt enligt instruktionen för de övriga verk samheterna. Därefter följer en verksamhetsöversikt med en kort beskriv ning av verksamheten. Varje avsnitt avslutas med en sammanfattande bedömning av resultatet för 2013. I avsnittet Övrig återrapportering finns en samlad översikt över de sär skilda återrapporteringar (rapporter) som gjorts under året. I avsnittet redovisas även FI:s avgiftsbelagda verksamhet samt FI:s lokalförsörj ning. Insatser som syftar till att stärka konsumenternas ställning på finans marknaden benämns finansiell folkbildning i enlighet med regleringsbre vet för budgetåret 2013. Tidigare har motsvarande insatser benämnts finanskunskap eller privatekonomisk utbildning. MÄTMETODER Tabellerna innehåller redovisning av data för åren 2011, 2012 och 2013. Tidigare år redovisades data för fyra år. FI har bedömt att treårsserierna ger tillräckligt underlag för att bedöma resultatet och dess utveckling. Vid årsskiftet 2012/2013 har FI bytt till en ny diarieplan, som anpassats till FI:s övergripande processer. Bakgrunden till detta är ett nytt regel verk från Riksarkivet om grundläggande principer för redovisning av myndighetens arkiv. Bytet till en ny diarieplan innebär att det för tabell 18 och 19 (tillståndsärenden) inte bedömts möjligt att ta fram jämförbar statistik från tidigare år. KOSTNADER, INTÄKTER OCH TID FI fördelar samtliga kostnader på verksamheterna med hjälp av nycklar som har sin utgångspunkt i fördelningen av timmar i tidredovisningen. Tidredovisningen sker från den 1 januari 2012 i ekonomisystemet Agresso. Tidigare använde FI ett egenutvecklat tidredovisningssystem. Användningen av tidredovisningen har utvecklats de senaste åren och därför är utfallet av timmar för 2011 inte fullt ut jämförbart med 20122013. Det ekonomiska utfallet i tabellerna har hämtats från ekonomisystemet Agresso. Intäkter och kostnader har fördelats på de olika verksamhe terna utifrån fördelningsnycklar. Nyckeln ändrades den 1 januari 2012. Fördelningsnyckeln baseras på tid redovisad på koder som är direkt kopplade till verksamheterna. Utifrån

LÄSANVISNINGAR 11

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

nyckeln fördelas de indirekta kostnaderna på de olika verksamheterna. Den nya nyckeln ger en jämnare kostnadsfördelning men innebär en eftersläpning vid stora förändringar av redovisad tid. FI bedömer att det inte är möjligt att justera utfallet för 2011 med anled ning av bytet av tidredovisningssystem eller fördelningsnyckel. Siffrorna är därmed inte helt jämförbara mellan åren. Nya jämförelsevärden för 2011 och 2012 Jämförelsevärdena för 2011 och 2012 har ändrats för kostnader och intäkter eftersom verksamheten annan externt finansierad verksamhet tagits bort och har i stället fördelats på verksamheterna tillsyn, regelgiv ning, finansiell folkbildning och finansmarknadsstatistik med timmar som nyckel. Avskrivningskostnader finansierade med bidrag, TRS redo visades tidigare som egen verksamhet men ingår nu i tillsyn, eftersom de är direkt hänförliga till den verksamheten. Jämförelsevärdena för 2011 och 2012 för internationellt arbete har änd rats då definitionen av internationellt arbete har justerats. Vidare har internationellt arbete som bedrivs inom samordning mot penningtvätt lagts till i tabell 2. Totalsumman för tabell 2 har ändrats då verksamhe terna finansiell folkbildning och samordning mot penningtvätt har till kommit. TABELLER OCH DIAGRAM Ett antal tabeller och diagram har tillkommit i årets årsredovisning, några har slagits samman eller justerats och en tabell, FI:s deltagande i internationella arbetsgrupper, har tagits bort eftersom återrapporte ringskravet inte kvarstår. Nedan framgår vilka tabeller som finns i årsre dovisningen. Diagram Namn 1

Verksamheternas andel av FI:s totala kostnader

Kostnad för tillsyn i förhållande till FI:s totala kostnader Ny 2013

Kostnad för regelgivning i förhållande till FI:s totala kostnader

Ny 2013

Kostnad för tillståndsprövning i förhållande till FI:s totala kostnader

Ny 2013

Kostnad för finansmarknadsstatistik, finansiell folkbildning, samordning mot penningtvätt, samhällsskydd och beredskap och avgift till EU:s tillsynsmyndigheter i förhållande till FI:s totala kostnader. Ny 2013

Ny 2013

Tabell Namn 1

Kostnad för internationellt arbete, tkr

Tid och kostnad för tillsyn, regelgivning, tillståndsprövning, finansiell folkbildning och samordning mot penningtvätt, tkr Ny 2013

Enkätsvar från företagen, andel

Ärendestatistik, antal och andel Ny 2013

Verksamhetens kostnader, tkr

Verksamhetens intäkter, övriga intäkter, tkr

Verksamhetens intäkter, intäkter av anslag, tkr

Tid och kostnad för tillsyn, tkr

Prestationer för tillsyn

Andel unika företag som blivit föremål för tillsynsaktiviteter under 2013 Ny 2013

Andel unika företag som blivit föremål för tillsynsaktiviteter under 2011–2013 Ny 2013

Ärenden anmälda till EBM, antal

Antal beslutade sanktioner

12 LÄSANVISNINGAR

Ny 2013

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Tid och kostnad för regelgivning, tkr

Prestationer inom regelgivning

Tid och kostnad för tillståndsprövning, tkr

Prestationer för tillståndsprövning, antal beslut Ny 2013

Tillståndsärenden inom rikttiden, antal och andel Ny 2013

Genomsnittlig handläggningstid för vissa ärendetyper, dagar Ny 2013

Tid och kostnad för finansiell folkbildning, tkr Ny 2013

Tid och kostnad för samordning mot penningtvätt, tkr Ny 2013

Tid och kostnad för finansmarknadsstatistik, tkr Ny 2013

Kostnad för samhällsskydd och beredskap, tkr Ny 2013

Kostnad för avgift till EU:s tillsynsmyndigheter, tkr Ny 2013

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr Ny 2013

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras, tkr Ny 2013

Personalomsättning, procent

Redovisning av sjukfrånvaro, procent av den sammanlagda arbetstiden

LÄSANVISNINGAR 13

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Övergripande Finansinspektionen Diagram 1: Verksamheternas andel av FI:s totala kostnader Regelgivning 24 %

Procent 8 p bold

■■Enligt

2 p ram

Finansinspektionens regleringsbrev

Återrapporteringskrav i övrigt Tillsyn 51 %

– hur stor andel av myndighetens totala kostnader som avser internationellt arbete, såväl inom EU som globalt, avseende tillsynsverksamTillstånd 15 % heten och regelgivningen, samt – hur de ökade resurserna som tillförts i samband med budgetproFinansmarknadsstatistik 3 % positionen för 2013 har använts.

Procent 6.5 p bold Procent 6 p bold

Finansiell folkbildning 2 % Samordning mot penningtvätt 1 % Samhällsskydd och beredskap 2 %

Avgift till EU:s tillsynsmyndigheter 2 %

SAMLAD BEDÖMNING FI Under året har FI arbetat för att öka insatserna inom tillsynen, som utgör den största andelen av FI:s verksamhet. FI har fortsatt att investera i analysverktyg, dels för att kraven på den finansiella rapporteringen från EU är hög, dels för att FI vill utveckla tillsynsarbetet. Den nedlagda tiden inom tillsynen har ökat för året och det beror bland annat på att FI i slu tet av året anställt fler personer inom tillsynsområdet. Detta innebär att FI håller på att bygga upp både kompetens och effektivare verktyg för att både öka och utveckla tillsynsarbetet. Regelgivningsarbetet utgör fortsatt en stor andel av FI:s arbete och delta gandet i olika internationella arbetsgrupper är högt. Genom att delta i olika arbetsgrupper kan FI påverka de regelgivningsarbeten som är vik tiga verktyg i FI:s arbete för ett stabilt finansiellt system, konsument skydd och effektiva marknader. Inom FI:s tillståndsprövning har ett antal processer tagits fram för att säkerställa en hög kvalitet och effektivitet i arbetet. Ärendetillström ningen har varit på förväntad nivå under året och en övervägande del av prövningarna har handlagts inom den förutbestämda rikttiden. FI har under året initierat flera folkbildningsinsatser i form av utbildning och stöd till skolans lärare, rådgivare i kommuner, studieförbund, fack föreningar, pensionärsorganisationer och vuxenutbildning, FI har fortsatt vara aktiva i arbetet med att säkerställa att det finns en hög kompetens i organisationen samtidigt som konkurrensen om vissa kompetenser är hård. INTERNATIONELLT ARBETE TABELL 1 Kostnad för internationellt arbete, tkr Totala kostnader FI -varav internationellt arbete Andel kostnader för internationellt arbete

2013

2012

2011

419 403

389 292

363 670

45 764

44 388

43 712

11%

12% Källa: Agresso

Kommentar: Jämförelsevärdena för 2011 och 2012 har ändrats. För mer information, se läsanvisningarna.

14 ÖVERGRIPANDE FINANSINSPEKTIONEN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

FI har enligt instruktionen ett ansvar att aktivt delta i samarbetet inom europeiska unionen kopplat till det europeiska systemet för tillsyn. FI ska också delta i det globala samarbetet för tillsynsmyndigheter. Kostnaderna för det internationella arbetet ligger andelsmässigt i nivå med åren 2012 och 2011. Deltagandet i arbetsgrupper kopplade till Euro peiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska bankmyndigheten (Eba) har ökat. FI har också ökat sitt engagemang i Europeiska systemrisknämnden (ESRB). Under 2013 har FI lagt särskilt stor vikt vid arbetet med metoder och instrument inom området makro tillsyn. I det globala samarbetet har FI:s deltagande i Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) och Baselkommittén ökat. Totalt är FI engagerad i cirka 140 internationella arbetsgrupper, styrelser och kommittéer på europeisk, global och nordisk/baltisk nivå. ÖKADE RESURSER TABELL 2 Tid och kostnad för tillsyn, regelgivning, tillståndsprövning, finansiell folkbildning och samordning mot penningtvätt, tkr

2013

2012

2011

Verksamhet

Timmar Kostnad

Timmar Kostnad Timmar Kostnad

Tillsyn

174 332 215 180

164 449 201 288

165 534 199 987

-varav internationellt arbete

15 067

18 597

14 381

17 603

21 704 26 221

Regelgivning

89 742 100 943

89 937

92 639

67 166 84 430

-varav internationellt arbete

24 123

27 134

25 042

25 794

13 774 17 314

Tillståndsprövning

55 698

62 021

60 613

64 225

50 733 55 363

Finansiell folkbildning

3 626

7 773

1 958

4 665

2 617

5 661

Samordning mot penningtvätt

3 115

5 718

3 803

3 004

1 669

2 674

1255

991

110

176

-varav internationellt arbete Totalt -varav internationellt arbete

326 513 391 635 39 208

45 764

320 760 365 821 40 678

44 388

287 719 348 115 35 588 43 712 Källa: Agresso

Kommentar: Jämförelsevärdena för 2011 och 2012 har ändrats. För mer information se läsanvisningarna.

FI:s ökade resurser för 2013 har bland annat använts för att förstärka tillsynen och utfallet visar att andelen arbetad tid inom tillsynsverksam heten har ökat något. Under slutet av året har stora rekryteringsinsatser genomförts för att bygga upp kompetensen för att öka FI:s tillsynsinsat ser ytterligare framöver. EU:s krav på rapportering från företag under FI:s tillsyn har ökat samti digt som det blivit viktigare att öka den analytiska kapaciteten genom att investera i och börja använda bättre tekniska verktyg. FI har därför under året fortsatt att investera resurser i detta. Detta är i linje med den övergripande inriktning som gällt de senaste åren. Syftet är också att bättre utnyttja de data företagen rapporterar in till FI. En betydande del av FI:s resurser används fortsatt till regelgivning och internationellt arbete. Flera stora regelverk tas fram inom EU och får direkt påverkan på svensk finanssektor. Resultatet visar att regelgiv ningen står för en betydande andel av FI:s resursanvändning. Kostnaderna har ökat för samordningen mot penningtvätt med anled ning av ett särskilt regeringsuppdrag (en nationell riskbedömning). Även kostnaderna för den finansiella folkbildningen har ökat som en följd av fler utbildningsinsatser.

ÖVERGRIPANDE FINANSINSPEKTIONEN 15

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Antalet anställda vid utgången av 2013 uppgick till 352 personer jämfört med 331 vid utgången av 2012. Flertalet av dessa har anställts för att för stärka tillsynen. Medeltalet anställda under 2013 var 312 personer jäm fört med 2012 när siffran var 302. FÖRETAGSENKÄTEN TABELL 3 Enkätsvar från företagen, andel Företagsenkäten, procent

2013

2012

2011

Andel som har förtroende för FI:s sätt att sköta arbetet

Andel som anser att FI ger ett professionellt bemötande

Andel som anser att FI håller hög kvalitet på analyser och beslut

Andel som anser att FI:s föreskrifter och allmänna råd är ändamålsenliga

Andel som anser att FI är tydliga med vilka regler som gäller

Andel som ger FI:s webbplats ett positivt omdöme utifrån sitt behov

Källa: Demoskop

Kommentar: De redovisade frågorna utgör ett urval av frågor i enkäten

FI genomför årligen en företagsenkät med hjälp av telefonintervjuer. Av cirka 760 tillfrågade finansiella företag som står under FI:s tillsyn sva rade drygt 400. Företagen har fått bedöma FI:s verksamhet och hur de tycker att kontakterna med FI har fungerat. Resultatet av enkäten används i FI:s arbete med att utveckla verksamheten. Några iakttagelser är att förtroendet för FI verkar vara stabilt över tid samt att en stor andel av företagen anser att FI ger ett professionellt bemötande. En lägre andel anser att FI är tydliga med vilka regler som gäller, vilket bland annat beror på den särskilda utmaningen att ge klara besked i frågor kring regelverk som inte är klara och som måste koordi neras med europiska tillsynsmyndigheter. Vad avser webbplatsen har FI vidtagit flera åtgärder för att förbättra användarvänligheten genom en uppdaterad sökmotor och ny design. ÄRENDESTATISTIK TABELL 4 Ärendestatistik, antal och andel 2013

2012

2011

Totalt antal nya ärenden

14 640

13 716

13 472

Totalt antal avgjorda ärenden

13 655

13 870

13 617

Antal avgjorda ärenden med rikttider

11 822

12 065

11 718

9 924

10 286

9 681

Antal ärenden som hanterats inom rikttiden Andel inom rikttiden (%)

83 Källa: Platina

Kommentar: Siffrorna för 2011 och 2012 är justerade på grund av förändringar i statistiken.

FI har rikttider för flera ärendetyper. För vissa ärendetyper finns lagstad gade rikttider vilket innebär att handläggningstiden är reglerad i lag eller förordning. För andra ärendetyper har FI fastställt rikttiden. Handlägg ningstiden startar när ett ärende är inkommit eller när en avgift är betald och avslutas när ärendet är beslutat och en avslutsskrivelse eller motsva rande skickas ut. Andelen ärenden som hanterats inom rikttiden för 2013 ligger på unge fär samma nivå som 2011 och 2012. Antalet inkommande ärenden till FI har ökat jämfört med tidigare år, vilket bland annat beror på en större mängd ärenden om begäran om utlämnande av allmänna handlingar.

16 ÖVERGRIPANDE FINANSINSPEKTIONEN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

EFFEKTIVITET Den amerikanska konsultfirman Oliver Wyman har undersökt effektivi teten hos 17 myndigheter som utövar tillsyn inom finansområdet i olika länder, varav FI är en. Undersökningen har utvärderat befogenheter, styrning av verksamheten, organisation och processer. FI stod sig väl i jämförelsen, trots att myndigheten generellt ansetts underdimensionerad. Efter att undersökningen har genomförts har FI fått ökade anslag för de kommande åren. Dessa medel ska framför allt användas till mer tillsyn och till att säkerställa att fler bolag inkluderas i en dialog med myndigheten. EKONOMISKT RESULTAT Kostnader och intäkter under året Kostnader TABELL 5 Verksamhetens kostnader, tkr Verksamhet

2013 %

2012 %

2011 %

Tillsyn

215 180

201 288 52

199 987 55

Regelgivning

100 943

92 639 24

84 430 23

62 021

64 225 16

55 363 15

Samordning mot penningtvätt

5 718

3 004

2 674

Finansiell folkbildning

7 773

4 665

5 661

1 4

Tillståndsprövning

Finansmarknadsstatistik

13 869

13 756

13 120

Avgift till EU:s tillsynsmyndigheter

6 789

5 711

Samhällskydd och beredskap

7 110

4 004

2 434

Totalt

419 403 100

389 292 100

363 670 100 Källa: Agresso

Kommentar: Jämförelsevärdena för 2011 och 2012 har ändrats. För mer information, se läsanvisningarna.

FI:s kostnader var totalt 419 403 tkr för 2013 vilket motsvarar en ökning med 30 111 tkr jämfört med 2012. Kostnaderna för samtliga verksamheter har ökat utom för tillstånds prövning. De största ökningarna återfinns inom tillsynen och regelgiv ningen. Tillsynen står fortsatt för över hälften av kostnaderna trots att flera av de övriga verksamheterna har haft en betydande kostnadsök ning. De ökade kostnaderna för tillsyn förklaras bland annat av omfat tande it-satsningar som till stor del har genomförts med konsultstöd. Inom regelgivningen drivs kostnaderna av ökade internationella regel krav. Även kostnaderna för samordning mot penningtvätt och finansiell folk bildning har ökat 2013 jämfört med 2012. Kostnaderna för samord ningen mot penningtvätt har ökat med 90,3 procent under 2013 och beror framför allt på ett regeringsuppdrag, en nationell riskbedömning, som delvis har genomförts med konsultstöd. Till följd av ökade utbild ningsinsatser inom finansiell folkbildning har kostnaderna ökat med 66,6 procent jämfört med föregående år. Verksamheten inom finansmarknadsstatistik avser köp av statistikpro duktion från Statiska centralbyrån (SCB) och kostnaderna är i stort sett oförändrade jämfört med tidigare år. Kostnaderna för avgifter till EUmyndigheter ökar eftersom de europeiska tillsynsmyndigheterna som FI betalar medlemsavgifter till successivt bygger upp sin verksamhet. Inom samhällsskydd och beredskap har kostnaderna ökat beroende på

ÖVERGRIPANDE FINANSINSPEKTIONEN 17

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

att fler projekt har genomförts under 2013 jämfört med föregående år. Kostnaden har ökat med 77,6 procent mellan åren. Övriga intäkter TABELL 6 Verksamhetens intäkter, övriga intäkter, tkr Verksamhet Tillsyn

2013 % 10 177

Regelgivning Tillståndsprövning

410 1

2012 % 10 423

2011 % 7 489

340 1

333 1

63 367

68 794

54 368

136

Samordning mot penningtvätt Finansiell folkbildning Finansmarknadsstatistik Samhällskydd och beredskap Totalt

20 0

10 0

1 0

7 110

81 089 100

4 004

83 575 100

12 0 1 0 2 434

64 773 100 Källa: Agresso

Kommentar: Jämförelsevärdena för 2011 och 2012 har ändrats. För mer information, se läsanvisningarna.

19,3 procent av FI:s verksamhet finansieras med övriga intäkter, det vill säga intäkter från avgifter, bidrag och andra ersättningar. FI:s övriga intäkter uppgick till 81 089 tkr 2013 och har minskat med 2 486 tkr mel lan åren. Tillståndsprövningen finansieras helt med avgiftsintäkter och intäkterna har minskat med 5 427 tkr jämfört med 2012 vilket förklaras av att anta let tillståndsprövningar har minskat. Även typen av ärenden som ansök ningarna avser påverkar intäkterna. Övriga intäkter inom tillsynen är i nivå med föregående år och avser huvudsakligen intäkter för det nordiska samarbetet om det gemen samma transaktionsrapporteringssystemet (NTRS). Samhällsskydd och beredskap finansieras till största delen av bidragsin täkter och intäkterna har ökat under 2013 då fler projekt har genom förts. Intäkter av anslag TABELL 7 Verksamhetens intäkter, intäkter av anslag, tkr Verksamhet

2013 2012 2011

Tillsyn

205 002

190 865

192 499

Regelgivning

100 533

92 299

84 097

Tillståndsprövning

- - -

Samordning mot penningtvätt

5 714

3 001

2 538

Finansiell folkbildning

7 754

4 654

5 649

13 868

13 755

13 119

6 789

5 711

339 660

310 285

297 903

Finansmarknadsstatistik Avgift till EU:s tillsynsmyndigheter Verksamhet inom samhällskydd och beredskap Totalt

Källa: Agresso

Kommentar: Jämförelsevärdena för 2011 och 2012 har ändrats. För mer information, se läsanvisningarna.

80,7 procent av FI:s verksamhet finansieras med anslag. FI:s totala intäk ter av anslag har ökat med 29 375 tkr vilket motsvarar en ökning med 9,5 procent jämfört med 2012. Intäkter av anslag har ökat för tillsyn, regelgivning och finansiell folk bildning medan intäkterna för finansmarknadsstatistik är i nivå med

18 ÖVERGRIPANDE FINANSINSPEKTIONEN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

föregående år. FI hade vid ingången av 2013 med sig ett negativt ingå ende överföringsbelopp om 7 172 tkr avseende förvaltningsanslaget. Vid utgången av 2013 redovisar FI ett positivt utgående överföringsbelopp om 2 453 tkr för förvaltningsanslaget som FI kan ta med till nästa bud getår. För att finansiera det ökade resursbehovet för verksamheten samordning mot penningtvätt har regeringen omdisponerat 1 500 tkr från förvalt ningsanslaget till denna verksamhet, varefter tilldelade anslagsmedel för 2013 uppgick till 6 000 tkr. Vid utgången av 2013 uppgick anslagsspa randet till 421 tkr. FI får ta med sig 180 tkr som anslagssparande till nästa budgetår (2014). Vad gäller avgifterna till EU-myndigheterna har intäkterna ökat jämfört med 2012. Tillsynsmyndigheterna befinner sig i en uppbyggnadsfas var för kostnaderna ökar successivt. Anslagssparandet vid utgången av 2013 uppgår till 361 tkr, men FI får inte ta med anslagssparandet till nästa budgetår.

ÖVERGRIPANDE FINANSINSPEKTIONEN 19

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Tillsyn xxx

Procent 8 p bold Procent 7 p bold standardtext Procent 6.5 p bold

Diagram 2: Kostnad för tillsyn i förhållande till FI:s totala kostnader

51 procent

Procent 6 p bold

■■Enligt

Finansinspektionens regleringsbrev 2 p ram

Mål 1 i regleringsbrevet Bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Återrapportering Redovisning ska lämnas av hur arbetet med effektiv reglering, tillsyn, registrering och tillståndsprövning har bedrivits kopplat till Källa: xxx målet. Redovisning ska även lämnas för hur tillsynen fördelas på olika

typer av tillsynsinsatser och på olika typer av företagskategorier. Av redovisningen ska det också för varje företagskategori framgå hur stor andel av företagen som blir föremål för någon tillsynsinsats under året. Återrapporteringskrav i övrigt – antalet beslutade sanktioner uppdelat på olika regler, – redovisa hur myndigheten har samverkat med Konsumentverket och Pensionsmyndigheten för ett ökat konsumentskydd på finansmarknaden.

VERKSAMHETSÖVERSIKT FI bedriver tillsyn över företagen på finansmarknaden. Tillsynen är ett av FI:s verktyg i arbetet för ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushål lens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. FI:s tillsyn är riskbaserad, vilket innebär att tillsynsarbetet prioriteras utifrån de risker som FI har identifierat. FI:s bedömning av de främsta riskerna publiceras en gång om året, på hösten, i rapporten ”Risker i det finansiella systemet”. 3 Samtidigt som tillsynen är riskbaserad ska den utvecklas och bli mer omfattande. FI bedriver tillsyn bland annat genom riskbedömningar, finansiell analys, undersökningar och andra kontakter med företagen. TABELL 8 Tid och kostnad för tillsyn, tkr

2013

2012

2011

Timmar Kostnad

Timmar Kostnad Timmar Kostnad

Tillsynsaktiviteter

106 913 131 964

106 397 130 231

107 397 129 750

-varav undersökningar

37 411

46 177

34 359

42 056

47 865 57 827

-varav sanktioner och ingripanden

12 582

15 530

14 187

17 365

14 177 17 128

Finansiell analys

37 874

46 748

32 707

40 034

31 152 37 636

15 067

18 597

14 381

17 603

21 704 26 221

11 206

13 832

7 578

9 276

2 240

2 706

3 272

4 039

3 386

4 145

3 041

3 674

Internationellt arbete

Metodutveckling Utbildning Totalt tillsyn

174 332 215 180

164 449 201 288

165 534 199 987 Källa: Agresso

Kommentar: Jämförelsevärdena för 2011 och 2012 har ändrats. För mer information, se läsanvisningarna. FSAP (financial services action plan) särredovisades tidigare men ingår nu i internationellt arbete.

3 Risker i det finansiella systemet finns på FI:s webbplats http://www.fi.se/Till syn/Rapporter/Riskrapporten/. 20 TILLSYN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Antalet timmar som FI lägger på tillsyn har ökat med 6 procent under 2013. Mätt som andelen av totalt arbetad tid har tillsynen ökat från 34 procent till 37 procent. De ökade kostnaderna för tillsyn förklaras främst av omfattande it-satsningar som har genomförts med konsultstöd. PRESTATIONER TABELL 9 Prestationer för tillsyn Prestationer Rapport av finansiell analys

2013 2012 2011 18

Resultat av tillsynsundersökningar

736

888

950

- varav beslut om sanktion och särskild avgift

180

195

206

- varav övriga beslut

556

693

744

Totalt beslut/rapporter

754

902

969 Källa: Platina

Kommentar: Siffrorna för 2011 och 2012 har justerats då siffran för 2012 varit felaktig samt att statistiken ändrats för 2011.

Med prestationer för tillsynen avses tillsynsaktiviteter som resulterat i att företaget (eller i vissa fall personen) mottagit ett beslut eller att FI publi cerat en rapport. Det är ett kvantitativt mått som beskriver hur många beslut som fattas och rapporter som publiceras. Måttet fångar dock inte skillnaden i storleken eller komplexiteten i prestationerna och därmed inte skillnaderna i handläggningstid för olika slags ärenden. Mätresulta tet blir därmed känsligt för om FI väljer att genomföra färre men mer djupgående undersökningar eller fler och mer snäva undersökningar. Tidigare år har FI exempelvis lagt tid på att färdigställa översyns- och utvärderingsprocesser (tidigare samlade kapitalbedömningar) för flera mindre banker, vilket huvudsakligen inneburit färre komplicerade ären den. För 2013 har FI haft inriktningen på att granska de tio största ban kerna och som en följd har tidsåtgången för de mest komplicerade ären dena ökat ännu mer. Under året har FI också genomfört flera omfattande och mer djupgående undersökningar. Antalet tillsynsundersökningar är således lägre i år än föregående år, men inriktningen på de största ban kerna har varit en medveten prioritering av verksamheten.

TILLSYN 21

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Andel företag som blivit föremål för olika tillsynsaktiviteter TABELL 10 Andel unika företag som blivit föremål för tillsynsaktiviteter

under 2013

Aktiviteter

Företags- Andel Totalt Undersök- Översyns- och Tillstånd Sanktioner Totalt antal kategori (%) antal ningar utvärderings- unika tillsyns företag processer aktiviteter 83 41 28

Sparbanker 78 49 25

Banker

Kreditmarknadsföretag 77 44 33

Värdepappersföretag

40 124 38

Betal- och e-penningföretag 8

Livförsäkringsbolag 97 31 30

Skadeförsäkringsbolag 54 134 72

Fondförsäkringsbolag 100 9

Tjänstepensionsinstitut 0 11 0

Fondbolag 54 72 39

Marknadsplatser och clearingföretag 67 6 4

Försäkringsförmedlare

1 040

113

114

Summa:

1 641

397

431 Källa: Platina

TABELL 11 Andel unika företag som blivit föremål för tillsynsaktiviteter

under 2011–2013

Aktiviteter

Företags- Andel Totalt Undersök- Översyns- och Tillstånd Sanktioner Totalt antal kategori (%) antal ningar utvärderings- unika tillsyns företag processer aktiviteter Banker

98 41 37

Kreditmarknadsföretag 89 44 38

Värdepappersföretag

Sparbanker 100 49

70 124 71

Betal- och e-penningföretag 10

Livförsäkringsbolag 100 31 31

Skadeförsäkringsbolag 96 134 127

128

Fondförsäkringsbolag 100 9

Tjänstepensionsinstitut 100 11

9 11

Fondbolag 67 72 48

Marknadsplatser och clearingföretag 67 6 4

Försäkringsförmedlare

27 1040 283

Summa:

1 641

699

0 137

0 67

5 34

284 738 Källa: Platina

22 TILLSYN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Tabellkommentar: Antal tillsynsaktiviteter redovisas unikt per företagskategori. Modellen för redovisning av tillsynsaktiviteterna finns i rapporten Återrapportering av tillsynsinsatser (FI Dnr 14 - 1668). I urvalet ingår samtliga företag med tillstånd från FI exklusive företag som på grund av sin begränsade storlek har undantagits från regelverket, exempelvis så kallade kreatursförsäkringsföreningar. Även betaltjänsteleverantörer och utgivare av elektroniska pengar ingår. Institut som är enbart registrerade hos FI som inlåningsföretag ingår inte. FI har avgränsat definitionen av tillsynsaktiviteter enligt följande. Vissa översyns- och utvärderingsprocesser har exkluderats från statistiken på grund av deras begränsade omfattning. Tillstånd innehåller godkännanden av interna modeller för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och motpartsrisker samt ägarprövningar med ett tillsynsvärde. Undersökningarna som redovisas i tabellen motsvarar inte samtliga tillsynsundersökningar som resulterat i ett beslut enligt prestationstabellen (tabell 9). Med sanktioner avses publicerade ingripanden som FI:s styrelse har fattat beslut om. Om bolaget exempelvis har upphört under mätperioden kan det få betydelse för antalet sanktioner som redovisas här.

Under 2013 har FI genomfört någon form av tillsynsaktivitet för 26 pro cent av företagen i urvalet. För treårsperioden 2011-2013 har 45 procent av företagen omfattats av någon tillsynsaktivitet. FI bedriver även en viss kontroll av företag som varken har tillstånd eller är registrerade, och som därmed inte ingår i tabellen. Exempelvis under söker FI regelbundet företag som kan antas bedriva tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd. FI bedriver också kontroll över regler som berör fysiska personer och börsbolag. Banker Potentiella störningar på de finansiella marknaderna och utvecklingen i euroområdet utgjorde, precis som 2011 och 2012, den största risken för den svenska finansiella stabiliteten under 2013. Risken var att en djupare och mer utdragen lågkonjunktur skulle påverka de svenska bankerna negativt genom både sämre tillgång till likviditet och större kreditförlus ter. Svenska banker bedömdes vara välkapitaliserade, men är starkt beroende av marknadsfinansiering. Om förtroendet för bankerna mins kar kan detta innebära stora risker för det svenska finansiella systemet. FI har under året fortsatt att följa utvecklingen i euroområdet och gran skat bankernas exponeringar mot stater med svagare offentliga finanser. FI:s stresstest som publicerades i november utgår från ett scenario med en kraftigt försämrad konjunktur och tar höjd för en sämre utveckling i euroområdet.4 Risken hanteras sedan årsskiftet 2012/2013 av det införda likviditetskravet (LCR). Syftet med LCR är att öka bankernas mot ståndskraft mot kortsiktiga likviditetsstörningar. Under 2013 har FI fortsatt att följa bankernas risk- och kapitalsituation genom bland annat kvartalsvisa riskgenomgångar samt årliga översyneroch utvärderingar av företagen. FI har också fortsatt att arbeta med Financial Stability Boards (FSB)5 krav på återhämtnings- och avveck lingsplaner för systemviktiga banker. För Sveriges del omfattas en av de svenska storbankerna av dessa krav. FI har även påbörjat ett arbete med att utvärdera återhämtningsplaner för de tre övriga storbankerna efter som samtliga fyra storbanker omfattas av den europeiska bankunionens (Eba) krav på att upprätta återhämtningsplaner. Under året har FI ägnat betydande resurser åt att bedriva tillsyn över de mest riskutsatta kreditinstituten. Det är i stor utsträckning arbetet enligt 4 Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker, Dnr 13-12804. 5 Samarbetsorganet för finansinspektioner och centralbanker runt om i världen. TILLSYN 23

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

översyns- och utvärderingsrocessen6 för de största kreditinstituten samt de kreditinstitut som var föremål för utredning i samband med värde transportföretaget Panaxias konkurs som tagit resurser i anspråk. I dessa fall har arbetet med översyn och utvärdering resulterat i ingående diskussioner med kreditinstituten om kapitalisering och kapitalbehov. Under 2013 har FI när det gäller kreditrisk påbörjat en översyn av till gångarnas kvalitet (AQR). Projektet är utformat i enlighet med en rekommendation från Eba. Syftet är att fastställa om kreditkvaliteten i det europeiska banksystemet motsvarar den nivå som rapporteras i ban kernas årsredovisningar, eller om ytterligare reserveringar behövs för problemlån och låneeftergifter. För Sveriges del har FI valt att granska kreditkvaliteten i de fyra storbankerna. FI har under 2013 påbörjat en undersökning av hur bankerna följer reg lerna om försiktig värdering enligt kapitaltäckningsregelverket. Under sökningen kommer att avslutas i början av 2014 och omfattar tio företag. Under året har uppföljningen av 2011 års undersökning av bankers han tering av marknadsrisker och värdering av finansiella instrument fort satt. Åtta banker omfattas. Ett flertal av dessa uppföljningar avslutades under 2013. Resterande uppföljningar kommer att avslutas under första halvåret av 2014. En samnordisk likviditetsundersökning av de fyra storbankerna har påbörjats under hösten. Undersökningen är den första sedan införandet av de nya rapporteringskraven för likviditetsrisk och omfattar bland annat limitnivåer för likviditetsrisker samt tillhörande mätmetoder. FI genomför löpande undersökningar av de banker som har tillstånd att använda en internmetod för att mäta kreditrisk. Syftet är att säkerställa att de modeller som används mäter risk på ett bra sätt och att de krav som ställs i regelverket för att få tillämpa metoderna i kapitalkravberäk ningen uppfylls. Under 2013 har FI genomfört ett stort antal prövningar av nya modeller och ändringar av de befintliga. FI har även utövat modelltillsyn på ett urval av bankerna med IRK-tillstånd (intern risk klassificeringsmetod för kreditrisk). En annan risk som lyftes fram i riskrapporten 2012 var brister i genom lysningen av referensräntor. FI har under 2013 påbörjat en undersökning om ränterapportering. Undersökningen granskar bankernas styrning och kontroll över processen kring referensvärden, som ska säkerställa att administratörer och uppgiftslämnare undviker intressekonflikter. Bolån FI genomför årligen en bolåneundersökning för att undersöka riskhante ringen i kreditgivningen för bostadsändamål, utvärdera bolånetakets effekter och göra stresstester för att bedöma hushållens motståndskraft. Resultatet från 2012/2013 års undersökning presenterades i mars 2013.7 För att främja en amorteringskultur föreslog FI i oktober att bankerna ska erbjuda hushållen individuellt anpassade amorteringsplaner.8 Svenska bankföreningen införde det samtidigt i sin rekommendation om amortering.

6 Översyns- och utvärderingsprocessen syftar bland annat till att säkerställa att bankerna har tillräckligt med kapital och likviditet i förhållande till sina risker. 7 Den svenska bolånemarknaden 2013, FI Dnr 13-2825. 8 Individuellt anpassad amorteringsplan, FI Dnr 13-8919. 24 TILLSYN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Samverkansrådet9, som utgörs av FI och Riksbanken, beslutade vid sitt möte i februari 2013 att tillsätta en gemensam analysgrupp. Gruppens uppdrag var att närmare analysera riskerna med hushållens skuldsätt ning; dels riskerna för enskilda hushåll, dels riskerna för den finansiella stabiliteten. Sammantaget visar de analyser som gjorts att riskerna för det finansiella systemet i dagsläget är begränsade. Resultaten redovisa des i ett antal PM.10 FI har tidigare uppmärksammat risken för att de interna modeller som bankerna använder för att beräkna sitt kapitalkrav underskattar de verk liga kreditriskerna i bostadsutlåningen. FI beslutade därför i maj att införa ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån.11 Riskviktsgol vet infördes som en del av FI:s samlade kapitalbedömning av företagen i Pelare 2. Försäkring De sjunkande marknadsräntorna påverkade livförsäkringsföretagens och tjänstepensionskassornas solvens negativt. Läget förbättrades när FI i juni 2012 införde ett temporärt golv för diskonteringsräntan vid beräk ning av försäkringstekniska avsättningar. Under året har FI haft fortsatt utökad rapportering av skuldtäckning och solvens för räntekänsliga liv försäkringsföretag. Företagen har i sin riskhantering behövt beakta både nuvarande och kommande regelverk. En bidragande orsak till att FI infört en Solvens 2-anpassad diskonteringsränta är att sluta gapet mellan nuvarande och framtida regelverk. Under året har FI genomfört en temaundersökning med syftet att gran ska om försäkringsföretagen uppfyller FI:s allmänna råd om klagomåls hantering avseende finansiella tjänster till konsumenter. Totalt ingick 113 företag. Resultaten visar att samtliga försäkringsföretag har en anta gen policy för handläggning av klagomål, men att det finns en stor varia tion mellan företagen när det gäller registrering och intern uppföljning för handläggning av klagomål. Under 2013 genomförde FI en kartläggning med anledning av Riksrevi sionens rapport om statens tillsyn av information på tjänstepensions marknaden. Kartläggningen inriktades på pensionsplanerna SAF/LO och ITP för privatanställda och visade att FI:s bestämmelser för infor mation om livförsäkring i stora drag efterföljs. FI har även genomfört en temaundersökning av den svenska låneskydds marknaden. Undersökningen visar att det finns anledning att förbättra informationsgivningen till kunderna i samband med att låneskyddet tecknas. FI kan också konstatera att provisionerna till försäkringsför medlarna generellt är stora jämfört med den riskbärande delen av pre mien. Ett 50-tal livförsäkringsföretag och tjänstepensionsföretag har redovisat till FI vilka dödlighets- och livslängdsantaganden de använder för livför säkring med periodisk utbetalning, vid beräkning av försäkringstek niska avsättningar respektive belopp att utbetala. FI har analyserat insamlade data och uppgifterna är så detaljerade att bland annat ettåriga dödssannolikheter och förväntad återstående livslängd för alla åldrar kunnat bestämmas. 9 Samverkansrådet har ersatts av stabilitetsrådet där FI, Riksbanken, Finans departementet och Riksgälden ingår. 10 FI Dnr 13-11430. 11 Riskviktsgolv för svenska bolån, FI Dnr 12-11920. TILLSYN 25

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

FI har under året drivit ett projekt för att hantera förberedande riktlinjer inför Solvens 2- regelverkets genomförande i EU. Inom projektet har FI bland annat följt och medverkat i utformningen av riktlinjerna inom Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) och planerat för aktiviteter när riktlinjerna ska tillämpas från den 1 januari 2014. Värdepappersbolag Brister i intern styrning och kontroll kan visa sig på olika sätt men leder ofta till svag riskkontroll och regelefterlevnad. FI har genom platsunder sökningar granskat värdepappersbolag och banker med värdepappersrö relse. Granskningen har inriktats på hur funktionerna för riskkontroll, regelefterlevnad och internrevision organiserats och vilka kontrollaktivi teter som genomförts samt vilken rapportering ledning och styrelse fått. Marknadsplatser och clearingföretag I 2012 års riskrapport lyfte FI fram ökad koncentration av risk till så kallade centrala motparter i och med nya regler om clearingskyldighet för standardiserade derivattransaktioner. FI har under 2013 fortsatt att inrikta tillsynen på Nasdaqs OMX clearingverksamhet. Verksamheten har granskats ingående inom ramen för Nasdaqs ansökan om att bli auktoriserad som central motpart enligt EU:s förordning om OTC-deri vat, centrala motparter och transaktionsregister (Emir). Även Nasdaqs börshandel har granskats i samband med ett nytt tillstånd för börshan del. De operativa riskerna i de finansiella företagens tekniska miljöer ökar. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort alltmer komplexa systemmil jöer. Dessutom blir kopplingarna mellan olika marknader och deltagare allt fler, och i ökad utsträckning också i realtid, vilket ökar spridningsris kerna vid störningar. FI har gjort en uppföljning på temat säkra tekniska system under 2013. Vidare har utvärderingar genomförts på två mark nadsplatser i syfte att kontrollera i vilken mån de följer den Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) riktlinjer för algorit misk handel. Börsbolag Tillsynen av börsbolagen sker på ett flertal områden: insyns- och flagg ningsrapportering, lagring av bolagens informationsgivning samt över vakning av bolagens finansiella rapporter (redovisningstillsyn). FI har under året tagit emot drygt 1 200 anmälningar från bolag om insynspersoner. Det har kommit in knappt 5 500 anmälningar om ändrat innehav från insynspersoner; anmälningar som motsvarar cirka 7 600 transaktioner. Under samma period har 740 flaggningar offentliggjorts. Vid hanteringen av dessa anmälningar bedriver FI en löpande tillsyn för att uppmärksamma personer och bolag som inte följt de tidsfrister som gäller eller handlar när det är förbjudet. I november 2012 trädde en ny EU-förordning om blankning12 i kraft. Genom förordningen har FI fått nya arbetsuppgifter som innebär att ta emot rapportering av blankningspositioner och granska anmälningar från marknadsaktörer som sökt undantag för att de agerar som mark nadsgaranter respektive auktoriserade återförsäljare. FI har under året tagit emot cirka 3 300 anmälningar varav 918 varit av så betydande stor lek att de offentliggjorts. 12 Aktier som lånas och sedan säljs i syfte att tjäna pengar på en fallande aktie kurs. 26 TILLSYN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

FI har genomfört en loggboksundersökning för att undersöka hur väl börsbolagens loggbokshantering uppfyller lagkrav. Utredningar har även initierats om börsbolagens informationsgivning och anmälningar av större innehav, till följd av att brister upptäckts i tillsynen. Fond FI har undersökt hur fondbolagen mäter den sammanlagda expone ringen i fonderna. Undersökningarna har främst fokuserat på att den sammanlagda exponeringen inte överstiger de gränser som framgår av lag, föreskrifter och fondbestämmelser. Under året har FI också påbörjat en undersökning om hur fondbolag värderar fonders tillgångar. Komplexa produkter och olämplig rådgivning FI har under 2013 haft ett fortsatt fokus i tillsynen på rådgivning kring komplexa produkter och de intressekonflikter som uppstår vid förekom sten av provisioner. Så kallade up front- ersättningar (avgifter som tas ut direkt vid investeringen) bedöms som särskilt problematiska. FI:s upp fattning är sedan tidigare att det bör finnas ett förbud mot sådana provi sioner. Två temaundersökningar har startats under hösten 2013. Den ena undersökningen är inriktad mot sex utvalda bankers investeringsrådgiv ning och den andra riktar sig mot värdepappersbolag som tillhandahål ler diskretionär förvaltning13. FI har under året också uppmärksammat problem med oseriös rådgivning kring premiepensionssparande och inlett undersökningar av företag som erbjuder olika tjänster kring pre miepensionsfonder. En tillsynsaktivitet under 2013 har varit att undersöka värdepappersbo lag som bedriver verksamhet genom anknutna ombud. FI har tidigare kommunicerat de krav som ställs på värdepappersbolag när det gäller deras ansvar över sina ombud och den löpande kontrollen av ombuden. Syftet med undersökningen var att kontrollera om bolagen lever upp till ansvarskraven. Penningtvätt och finansiering av terrorism Inom tillsynen genomförs också undersökningar vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism. Under 2013 har FI genomfört undersök ningar på fyra svenska banker. De specifika områden som undersökts är hantering av korrespondentbankförbindelser, personer i politiskt utsatt ställning, private banking och juridiska personer med skatterättslig hem vist utanför Norden, inklusive hanteringen av verklig huvudman samt högrisktransaktioner. Gränsöverskridande tillsynssamarbete FI samarbetar på flera områden med tillsynsmyndigheter i andra länder. FI leder fem tillsynskollegier för banker, ett vardera för de svenska stor bankerna och ett för en mindre bank. I tillsynskollegierna deltar repre sentanter för tillsynsmyndigheterna i de länder där bankerna bedriver verksamhet. FI deltar i ytterligare tre tillsynskollegier. Arbetet inom tillsynskollegierna inkluderar bland annat gemensamma undersökningar, informationsdelning, riskgenomgångar och kapitalbe dömningar. Aktivitetsnivån har varit hög när det gäller tillsynssamarbe tet, framför allt genom gemensamma risk- och kapitalbedömningar. Utöver detta har FI deltagit i en samnordisk undersökning med fokus på shippingkrediter och påbörjat ett stort projekt kopplat till Europeiska 13 Med diskretionär förvaltning avses att investeraren ger förvaltaren ett upp drag att fatta löpande investeringsbeslut, ofta inom vissa avtalade ramar.

TILLSYN 27

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

bankmyndighetens rekommendation om en översyn av tillgångarnas kvalitet. FI har under året arbetat i tillsynskollegier för försäkringsgrupper med gränsöverskridande verksamhet. Fokus har varit förberedelser inför Sol vens 2 och arbetet med förhandsgranskning av en intern modell för kapi talkravsberäkning för de försäkringsgrupper som avser att ansöka om att få en sådan modell godkänd. FI har också satt upp ett tillsynskollegium för Nasdaq OMX verksamhet som central motpart. Ärenden anmälda till Ekobrottsmyndigheten (EBM) En av FI:s uppgifter är att upprätthålla förtroendet för den svenska vär depappersmarknaden dels genom tillämpning av marknadsmissbruksdi rektivet, dels genom uppföranderegler. FI har under 2013 lämnat över 331 ärenden till Ekobrottsmyndigheten i vilka det finns misstanke om marknadsmissbruksbrott. Det totala antalet anmälningar är i stort sett oförändrat. Den starka börsen under 2013 kan ha bidragit till att antalet anmälningar av misstänkt insiderbrott ökat och anmälningar av otill börlig marknadspåverkan minskat. TABELL 12 Ärenden anmälda till EBM, antal Anmälda ärenden

2013

2012

2011

Misstänkt insiderbrott

164

111

108

Misstänkt otillbörlig marknadspåverkan

164

221

193

Misstänkt obehörigt röjande av insiderinformation

Misstänkt utebliven rapportering av misstänkta transaktioner

Summa

331 333 302 Källa: Platina

Rapportering Företag under tillsyn rapporterar finansiella data till FI och rapporte ringen sker elektroniskt. Det är i dagsläget ett 30-tal olika blanketter som med olika periodicitet rapporteras av drygt 1 600 företag och fon der. Den periodiska rapporteringen görs månads-, kvartals- och årsvis. Ban kernas kvartalsrapportering består av balans- och resultaträkningar samt uppgifter om kapitalkrav och kapitalbas. Även större exponeringar redovisas till FI. De större bankerna redovisar även sin likviditet varje månad. Större kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag har samma eller likartad rapportering. Även en kontroll av bolagens räntebärande tillgångar och skulder utanför handelslagret rapporteras kvartalsvis. Fondbolag, fonder och försäkringsbolag har likartad rapportering som fokuserar på branschunika företeelser. Försäkringsbolagen rapporterar exempelvis trafikljuset som mäter ett företagets olika riskexponeringar. Fonderna redovisar tillgångar, skulder, värde och fondandelsvärde. Årsrapporteringen består av balans- och resultaträkningar, men även av andra uppgifter som exempelvis ägares kvalificerade innehav och ägarin tressen. Betalinstitut och betaltjänstleverantörer rapporterar betalningsvolymer halvårsvis. FI tar dagligen emot stora mängder rapportering av transaktioner med finansiella instrument från värdepappersinstitut och marknadsplatser.

28 TILLSYN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Andra medlemsstater rapporterar också till FI. Rapporteringen skickas sedan vidare av FI till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndig heten (Esma) och andra medlemsstater. Inrapporterade data används inom FI för analyser och sammanställ ningar av olika slag. Arbetet inom EU med utveckling av gemensamma standarder för rapportering från företag under tillsyn, som träder i kraft under de kommande åren, medför stora förändringar för rapporteringen till FI. Rapporteringen kommer att öka i omfattning både avseende data mängd, antal blanketter och antal rapporterande företag. FI kommer att vidarerapportera finansiella data till EU-myndigheterna inom bank, fond och försäkring. Den kommande rapporteringen ställer ökade krav på systemstöd för rap portering, lagring och analys. Under året har FI drivit ett projekt, Finansinspektionens inrapportering, lagring och analys (Fila), för utveckling av detta systemstöd. Samtidigt har resurser lagts ned på metodutveckling i syfte att skapa effektivare och bättre analyser av inrapporterat material. SANKTIONER FI:s tillsyn och tydliga regler tillsammans med ändamålsenliga processer ska hjälpa företag under tillsyn att göra rätt. Trots det resulterar tillsy nen varje år i ett antal sanktioner som kräver omfattande resursinsatser. TABELL 13 Antal beslutade sanktioner Beslutade sanktioner Ingripande

2013

2012

2011

15 10 21*

varav anmärkning

varav anmärkning och straffavgift

varav varning

varav varning och straffavgift

varav återkallelse av tillstånd

varav föreläggande att upphöra med registrerad verksamhet

Anmälningsärenden enligt lagen om (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

128

117

Flaggningsavgifter enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förseningsavgifter enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, lag om betaltjänster, försäkringsrörelselagen, lag om värdepappersmarknaden, lag om värdepappersfonder

Särskild avgift, prospekt och offentliga uppköpserbjudanden enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Summa

180 195 206 Källa: Platina

Kommentar: Tabellen har justerats redovisningsmässigt i jämförelse med år 2012, men totalsummorna är desamma. * År 2011 genomfördes flera temaundersökningar som resulterade i ett stort antal sanktioner

Antalet sanktioner varierar mellan åren och är ett uttryck för vad som händer på marknaden. Under året har det tagits beslut om sanktioner för brister i de centrala kundskyddsreglerna för fyra företag. Vad gäller beslutade ingripanden har en ökning skett. Där ingår exem pelvis föreläggande att upphöra med betaltjänstverksamhet. För anmälningsärenden enligt lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet

TILLSYN 29

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

för vissa innehav av finansiella instrument har det skett en minskning som kan förklaras med att FI fått in färre anmälningar om insynsinne hav. Det är färre insynspersoner som köper aktier. För avgifter för flagg ningsavgifter har det också skett en minskning, som kan förklaras på samma sätt. När det gäller avgifter för försenad rapportering har dessa ökat från 17 till 63. En förklaring är att avgifter under 2012 endast beslutades enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen samt enligt betaltjänstlagen. Under 2013 har FI även tagit fram riktlinjer för avgifter för fonder och fondbolag samt för värdepappersbolag. Samarbete kring konsumentskydd FI, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten har haft samverkansmö ten både på generaldirektörsnivå och på operativ nivå. Inom tillsynen har samverkan skett med Konsumentverket inom bland annat tjänstepensions området, för tillsyn av försäkringsförmedlare och snabblåneföretag. En attitydundersökning om konsumenters inställning till marknadsföring, rådgivning och försäljning av finansiella produkter har genomförts till sammans med Pensionsmyndigheten och Konsumentverket. FI har deltagit i det konsumentinformationsnätverk som etablerats under ledning av Konsumentverket. I nätverket ingår både myndigheter och organisationer som arbetar med konsumentinformation. FI och Konsumentverket har deltagit i styrelserna för Konsumenternas Bank- och finansbyrå samt Konsumenternas Försäkringsbyrå. FI har ordföranderollen i Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Ett nätverk mellan de myndigheter som har styrelserepresentation i någon av de fyra konsumentbyråerna har etablerats. De myndigheter som ingår är: FI, Konsumentverket, Post- och telestyrelsen (PTS), Energimarknadsinspek tionen och Energimyndigheten. FI, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten är involverade i olika projekt inom finansiell folkbildning och deltar i nätverket Gilla Din Eko nomi som FI samordnar. FI och Pensionsmyndigheten driver utbild ningsprojekt riktade till fackförbund, studieförbund och pensionärsor ganisationer med lärare från nätverket Gilla Din Ekonomi. FI, Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten driver flera utbildnings projekt riktade till skolan. I samverkan med Konsumentverket och Folk universitetet samt en sparbanksstiftelse drivs ett projekt riktat till arbets lösa ungdomar. RESULTATBEDÖMNING FI har fortsatt arbetet för att öka insatserna inom tillsynsområdet. Ande len arbetad tid inom tillsynen har ökat för 2013 jämfört med 2012. Flera utvecklingsinsatser har genomförts och syftar till att skapa en effektivare och förbättrad analys av företagen under tillsyn. Regelgivningsarbetet tar fortsatt stora resurser i anspråk, särskilt det regelgivningsarbete som sker inom ramen för de europeiska myndighe terna och påverkar resurserna som kan användas inom tillsynen. Sammanfattningsvis kan konstateras att FI under året har arbetat med att förbättra tillsynen och göra den mer omfattande, men arbetet med att öka tillsynen behöver fortsätta.

30 TILLSYN

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Regelgivning xxx

Procent 8 p bold Procent 7 p bold standardtext Procent 6.5 p bold

Diagram 3: Kostnad för regelgivning i förhållande till FI:s totala kostnader

24 procent

Procent 6 p bold

■■Enligt

Finansinspektionens regleringsbrev 2 p ram

Mål 1 i regleringsbrevet

Återrapportering

Bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Redovisning ska lämnas av hur arbetet med effektiv reglering, tillsyn, registrering och tillståndsprövning har bedrivits kopplat till målet.

VERKSAMHETSÖVERSIKT FI ger ut regler i form Källa:av xxx föreskrifter och allmänna råd som kompletterar och preciserar de grundläggande regler som gäller för företagen som står under FI:s tillsyn och som finns i lagar och förordningar. Regelgivningen är ett av FI:s verktyg i arbetet för ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hus hållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. TABELL 14 Tid och kostnad för regelgivning, tkr

2013

2012

2011

Timmar Kostnad

Timmar Kostnad Timmar Kostnad

Regelarbete

63 108

70 985

61 831

63 689

49 854 62 668

- varav Solvens 2 Internationellt arbete

Metodutveckling Utbildning

Totalt regelgivning

7 899

8 885

10 332

10 642

15 272 19 197

24 123

27 134

25 042

25 794

13 774 17 314

858

965

1 449

1 493

1 653

1 859

1 615

1 664

89 742 100 943

89 937

92 640

2 098

2 637

1 440

1 810

67 166 84 430 Källa: Agresso

Kommentar: Jämförelsevärdena för 2011 och 2012 har ändrats. För mer information se läsanvisningarna.

Den nedlagda tiden för regelgivningsarbetet ligger på en fortsatt hög nivå och i nivå med 2012. På grund av att arbetet med Solvens 2 låg vilande under det första halvåret har mindre tid lagts ned på detta under året jämfört med tidigare år. Kostnaderna för regelgivning drivs av de ökade internationella regelkraven. PRESTATIONER TABELL 15 Prestationer inom regelgivning Prestation Föreskrifter och allmänna råd

2013 2012 2011 27

56 Källa: Platina

Följdändringar i befintliga författningar gör att antalet beslutade för skrifter kan variera mycket mellan åren. För 2011 trädde en ny försäk ringsrörelselag i kraft som innebar mer än 30 beslutade föreskrifter, vil ket förklarar den höga siffran det året. Antalet nya föreskrifter för 2013 uppgår till 27 vilket är fler än under 2012. REGELGIVNING 31

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

I samband med införandet av nya regler genomför FI kunskapssemina rier, FI-forum, för branschen. Under 2013 genomfördes 14 stycken FIforum. FÖRESKRIFTSARBETE Förvaltare av alternativa investeringsfonder FI beslutade i juni 2013 om nya föreskrifter som rör förvaltare av alterna tiva investeringsfonder (FFFS 2013:10) och som trädde i kraft den 22 juli 2013. Genom regleringen införlivar FI de delar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (AIFM-direktivet) som inte genomförs i svensk rätt genom lag och förordning. Föreskrifterna riktar sig till fond bolag och andra företag som förvaltar sådana fonder som inte är värde pappersfonder, till exempel specialfonder, riskkapitalfonder och fastig hetsfonder. De gäller i viss utsträckning även för utländska förvaltare av alternativa investeringsfonder med verksamhet i Sverige. De nya före skrifterna innehåller bland annat bestämmelser om förvaltare av alterna tiva investeringsfonders (AIF-förvaltare) ersättningssystem, specialfon der samt innehåll i faktablad och informationsbroschyrer. Som en följd av de nya reglerna infördes också ändringar i 13 andra före skrifter och allmänna råd. Däribland FI:s föreskrifter om investerings fonder som gavs ut på nytt och bytte namn till föreskrifter om värdepap persfonder (FFFS 2013:9). Verksamhet på marknadsplatser FI har under 2013 genomfört ändringar i föreskrifterna om verksamhet på marknadsplatser (FFFS 2007:17). Därigenom infördes nya krav på vad ett företag ska redogöra för när det söker tillstånd att driva clearing verksamhet eller att som börs driva en reglerad marknad samt vad en clearingorganisation eller en börs ska redogöra för när den söker sido verksamhetstillstånd. Vidare gjordes vissa förtydliganden av bestämmel ser som gäller utgivare av överlåtbara värdepapper på en reglerad mark nad eller en handelsplattform. Ändringarna trädde i kraft den 1 juni 2013. Föreskrifterna anpassades senare även till terminologin som änd rades i lagen (2004:46) om värdepappersfonder och dessa ändringar bör jade gälla den 22 juli 2013. Skadeförsäkringsföretags beräkning av säkerhetskrav Föreskrifterna anger dels vilka avsättningar som ett skadeförsäkringsfö retag får göra, dels hur stor säkerhetsreserven får vara. Föreskrifterna redovisar även hur maximibeloppet beräknas. I de allmänna råden ges exempel på när FI kan bevilja dispens. Med föreskrifterna uppdaterades parametrarna i formlerna för maximal avsättning. Dessutom värdesäk rades det fasta belopp som kan användas vid beräkningarna. De nya reg lerna började gälla den 1 augusti 2013. Penningtvätt och finansiering av terrorism FI har beslutat om ändringar i FI:s föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2009:1) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Med ändringarna anpassade FI den så kallade ekvivalenslistan, som är en lista över vilka stater utanför EES som har regler motsvarande de som finns i det tredje penningtvättsdirektivet. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2014. Diskonteringsräntan FI beslutade i november 2013 om nya regler för att beräkna försäkrings företagens diskonteringsränta (FFFS 2012:23). De nya reglerna började

32 REGELGIVNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

gälla den 31 december 2013. De bygger på principerna bakom metoden i Solvens 2, det kommande EU-regelverket för försäkringsbranschen. Den nya metoden innebär att diskonteringsräntan inte blir lika känslig för kortsiktig volatilitet14 eftersom den kombinerar en marknads- och modellbaserad värdering för åtagandena. Detta minskar livförsäkrings företagens känslighet för förändringar i de långa marknadsräntorna. De nya reglerna har också medfört en översyn av trafikljusmodellen, FI:s stresstest och tillsynsverktyg för att mäta försäkringsföretagens olika riskexponeringar. Information om livförsäkringsvillkor till konsumenter Under året har FI genomfört ändringar i föreskriften om information som gäller försäkring och tjänstepension. Ändringarna innebär att infor mationskravet utökas i samband med erbjudanden om flytt av en försäk rings värde inom samma försäkringsföretag eller försäkringsgrupp, eller i samband med erbjudanden om väsentliga villkorsändringar. FI anser att det finns ett behov av att särskilt reglera informationen i samband med sådana erbjudanden, dels eftersom det i dessa situationer saknas ett konkurrensförhållande, dels eftersom företagen kan ha starka ekonomiska skäl för att förmå försäkringstagarna att acceptera det erbjudande som presenteras. Det finns därför en risk att företagen ensi digt kan presentera ledande information utifrån företagens intressen i första hand. Skyddet för försäkringstagarna är viktigt på grund av att det ofta rör sig om ett för den enskilde individen mycket betydelsefullt och långsiktigt sparande. Ändringarna syftar främst till att försäkrings företaget ska tydliggöra för försäkringstagaren vilka skillnader som flyt ten av försäkringens värde respektive villkorsändringen innebär. Kapitaltäckningsområdet FI har under året tagit fram föreskrifter (FFFS 2013:27) som baseras på den så kallade Basel 3- överenskommelsen. Inom EU genomförs Basel 3 i form ett nytt direktiv (CRD 4) och en ny förordning (CRR). FI:s före skrifter kompletterar CRR och trädde i kraft samtidigt som denna för ordning den 1 januari 2014. Genom föreskrifterna införs övergångsbe stämmelser som specificerar när de nya reglerna om kapitalbas och kapitalbaskrav enligt CRR ska tillämpas. I övrigt genomför föreskrif terna nationella val om konsolidering, kapitalbaskrav för företag som tillämpar schablonmetoden för kreditrisk, undantag från gränserna för stora exponeringar och undantag från vissa bestämmelser om likviditet i CRR. FI har dessutom arbetat med ytterligare föreskrifter till följd av CRD 4. Dessa regler kommer att remitteras under 2014. Styrning, riskhantering och kontroll FI har under året arbetat med att ta fram nya föreskrifter om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut. Föreskrifterna, som ska ersätta tidigare allmänna råd på samma område, utgår i stora delar från Europeiska bankmyndighetens (Eba) riktlinjer för intern styrning (GL 44). Förslaget till nya regler har remitterats och föreskrifterna förväntas träda i kraft den 1 april 2014.

14 Prisrörlighet hos aktier och andra finansiella tillgångar. REGELGIVNING 33

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Nya regler om hantering av operativa risker, it-system, informationssäkerhet och insättningssystem FI har under året arbetat fram och remitterat ett förslag till nya föreskrif ter och allmänna råd för kreditinstituts och värdepappersbolags hante ring av operativa risker samt it-system, informationssäkerhet och insätt ningssystem. Målet med de föreslagna föreskrifterna är att säkerställa att företagen har en effektiv och sund hantering av sina operativa risker. De föreslagna föreskrifterna planeras att träda i kraft under första halv året 2014. Genom föreskrifterna kommer delar av Eba:s riktlinjer för intern styrning (GL 44) och insättningsgarantidirektivet att införas i svensk rätt. Solvens 2 FI:s regelprojekt Solvens 2 har under det första halvåret 2013 legat vilande i väntan på förhandlingsresultat inom EU. Under det andra halv året har regelprojektet återupptagits i takt med att förhandlingarna om Omnibus 2-direktivet15 och tidpunkten för ikraftträdandet har fortskri dit. I slutet av året kom EU-kommissionen, Europeiska rådet och Euro paparlamentet slutligen överens om att Solvens 2-regelverket ska börja tillämpas av företagen den 1 januari 2016 samt vara genomfört i natio nell lagstiftning den 31 mars 2015. I regelprojektet ingår också att FI ska bistå Finansdepartementet i dess arbete med regelverket samt kontakter med branschen. Konsumentkreditgivning För att stärka konsumentskyddet vid kreditgivning och minska skuld sättnings-problemet för konsumenter i Sverige har regeringen lagt ett förslag till ny lagstiftning för verksamheter som driver viss konsument kreditgivning. Lagförslaget innebär en tillståndsplikt för att yrkesmäs sigt lämna eller förmedla krediter till konsumenter. Ett regelgivningsprojekt har påbörjats och enligt gällande tidsplan för väntas en extern remiss av FI:s förslag ske under våren 2014. Aktuariers utbildningskrav Förvaltningsrätten har i en dom under 2013 ansett att FI:s nu gällande föreskrifter om aktuariers utbildningskrav och villkor för att få tjänst göra på ett försäkringsföretag innebär en otillåten delegering av förvalt ningsuppgift eftersom FI i föreskriften har hänvisat till de krav som Svenska aktuarieföreningen ställer på sina medlemmar. Det är nödvän digt att föreskriften ändras så att försäkringsrörelselagens krav på insikt och erfarenhet förtydligas när det gäller krav på utbildning. Ett förslag till nya föreskrifter och allmänna råd har påbörjats och enligt tidsplanen förväntas FI skicka förslaget på remiss under första halvåret 2014. INTERNATIONELL REGLERING Europeiska bankmyndigheten (Eba) Europeiska bankmyndigheten (Eba) har inom ramen för de nya europe iska kapitaltäckningsreglerna under året lagt mycket arbete på regler, riktlinjer, råd och rapporter. FI deltar i framtagandet av alla de tekniska standarder och riktlinjer som har betydelse för företag och konsumenter på den svenska marknaden. Under 2013 innebar det att medarbetare från FI deltog i fler än 30 olika arbetsgrupper inom Eba.

15 Ett antal tillägg till Solvens 2 som är nya solvensregler för försäkringsbolag. 34 REGELGIVNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Förutom detta har Eba arbetat inom flera andra områden, exempelvis med att stödja och övervaka de internationella tillsynskollegierna och delta i framtagandet av ett europeiskt regelverk för att hantera banker i kris. En viktig förändring under året är införandet av en gemensam europeisk tillsynsmyndighet, som utgör en del av Europeiska centralbanken (ECB) och som är en av grundstommarna i den så kallade bankunionen. Vissa av EU:s medlemsstater, däribland Sverige, är inte med i bankunionen. Eba har fått en delvis förändrad roll genom att utgöra ett forum där samtliga EU-länder kan träffas och komma överens om gemensamma regler och tillsynsprocesser – oavsett om de finns med i eller står utanför bankunionen. FI har varit och fortsätter att vara pådrivande för att sam arbetet mellan ECB, Eba och länderna utanför bankunionen ska fungera på ett effektivt sätt. Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) FI:s bidrag till arbetet inom Eiopa har även under 2013 främst varit inriktat på de riktlinjer och utkast till tekniska standarder som följer av Solvens 2-regelverket. Arbetet har bland annat omfattat frågor om kapi talkrav och kapitalbas samt försäkringstekniska avsättningar. Under 2013 fortsatte också arbetet med en översyn av tjänstepensionsdirektivet. Där har FI bidragit genom att analysera och sammanfatta resultaten av den kvantitativa studie som genomfördes under slutet av föregående år. FI har vidare bidragit i arbetet inom Eiopa för att ta fram riktlinjer till försäkringsföretagen och försäkringsgrupper för förberedelser inför Sol vens 2. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) Esma:s arbete under 2013 har präglats av regleringsarbete där FI har del tagit i arbetsgrupper. FI har också deltagit i arbetet med att utvärdera hur de nationella tillsynsmyndigheterna tillämpar olika riktlinjer och regler på värdepappersmarknadsområdet samt deltagit i Esma:s risk analysarbete. Esma har hanterat ett flertal regelprojekt där FI deltagit, exempelvis för beredande arbete för marknadsmissbruksregleringen, EU-regler om marknader för finansiella instrument och ett nytt regelverk för centrala värdepappersförvarare som syftar till att förbättra värdepappersavveck lingen. FI har inom ramen för Esma deltagit i arbetet med att ta fram tekniska standarder och riktlinjer på flera olika områden, bland annat informa tionskrav vid förvärv av kvalificerade innehav i värdepappersbolag och riktlinjer om blankning. FI har också deltagit i arbetet med att ta fram förslag till tekniska standarder och riktlinjer för att genomföra direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFMD). Samarbete mellan de europeiska myndigheterna De europeiska tillsynsmyndigheterna har gemensamma kommittéer inom penningtvätts- och konsumentområdet. På penningtvättsområdet har arbetet i de europeiska tillsynsmyndig heterna under 2013 till stor del inriktats på förberedelser för att genom föra uppgifter enligt EU- kommissionens förslag till reviderat penning tvättsdirektiv.

REGELGIVNING 35

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

På konsumentområdet bedrivs dels arbete inom varje myndighet dels i gemensamma projekt. FI deltar i varje konsumentkommitté samt i den gemensamma kommittén om konsumentfrågor. GLOBALT ARBETE Baselkommittén FI är medlem i Baselkommittén som är en global organisation som arbe tar med att ta fram regelverk för internationellt verksamma banker. FI deltar aktivt i Baselkommitténs arbete tillsammans med Riksbanken. Beslut av principiellt viktig karaktär fattas av Governors and Heads of Supervision (GHOS) där FI:s generaldirektör deltar. Financial Action Task Force (FATF) FI deltar i det arbete som bedrivs av arbetsgruppen för finansiella åtgär der mot penningtvätt och finansiering av terrorism, Financial Action Task Force (FATF). FI:s insatser består i att stödja Regeringskansliet och att för egen räkning delta i arbetet. FI:s deltagande i FATF är viktigt då rekommendationerna bland annat ställer krav på såväl finansiella före tag som på tillsynsmyndigheter som FI. Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco) Globalt har FI fortsatt vara aktiv i Internationella organisationen för värdepapperstillsyn, International Organization of Securities Commis sions (Iosco). I dess policykommitté 2, som ansvarar för frågor kring reglering av värdepappersmarknader, har FI arbetat med att ta fram policydokument kring marknadsövervakning och marknadsstruktur förändringar. Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndigheter (IAIS) Arbetet i Internationella organisationen för försäkringstillsynsmyndig heter, International Association of Insurance Supervisors (IAIS) rör reg ler för globala försäkringsgrupper. FI har lämnat bidrag till en rapport om risker, trender och marknadsutveckling samt deltagit vid möten i IAIS Technical Committe samt på IAIS årsmöte. FI följer arbetet med utveckling av globala kapitalkrav för internationellt aktiva försäkrings grupper. RESULTATBEDÖMNING FI beslutar om regler i form av föreskrifter och allmänna råd som kom pletterar och preciserar de grundläggande regler som gäller för företagen som står under FI:s tillsyn och som finns i lagar och förordningar. Inom EU beslutas olika direktiv och förordningar som påverkar FI:s regel arbete, som i allt större utsträckning handlar om att ta fram nya regler på grund av regelutvecklingen inom EU. Under året har FI:s deltagande i de tre europeiska tillsynsmyndigheterna ökat, framför allt i Eba och Esma. Detta arbete har i stora delar varit fokuserat på olika regleringar. Antalet beslutade föreskrifter och allmänna råd har ökat i jämförelse med föregående år. Variationer mellan olika år beror ofta på antalet följdändringar i andra föreskrifter, varför ökningar eller minskningar bör tolkas med försiktighet vid en resultatbedömning. Som en följd av de nya reglerna för förvaltare av alternativa investeringsfonder har änd ringar även införts i tretton andra föreskrifter och allmänna råd, vilket är en orsak till ökningen av beslutade föreskrifter och allmänna råd.

36 REGELGIVNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

FI har under året lagt ner betydande arbete på nya regler om hantering av operativa risker, it-system, informationssäkerhet och insättningssys tem. De nya reglerna som planeras att träda i kraft första halvåret 2014 innebär att Eba:s riktlinjer för intern styrning (GL 44) och insättnings garantidirektivet införs i svensk rätt.

REGELGIVNING 37

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Tillståndsprövning xxx

Diagram 4: Kostnad tillståndsprövning i förhållande till FI:s totala kostnader

Procent 8 p bold Procent 7 p bold standardtext Procent 6.5 p bold Procent 6 p bold

■■Enligt

Finansinspektionens regleringsbrev 2 p ram

15 15 procent

Mål 1 i regleringsbrevet

Återrapportering

Bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande procent marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Redovisning ska lämnas av hur arbetet med effektiv reglering, tillsyn, registrering och tillståndsprövning har bedrivits kopplat till målet. Återrapporteringskrav i övrigt - uppgifter om genomsnittliga handläggningstider för olika tillstånds- och anmälningsärenden

VERKSAMHETSÖVERSIKT Källa: xxx De företag som vill bedriva finansiell verksamhet måste beviljas tillstånd av FI. Syftet med tillståndsprövningen är att säkerställa att de företag som söker tillstånd lever upp till de krav som ställs på företagen som ver kar på den finansiella marknaden. Tillståndsprövningen är ett av FI:s verktyg i arbetet för ett finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företa gens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Oavsett vilken sektor (bank, försäkring, värdepapper eller fond) som företagen är verksamma inom, ställs likartade krav på företagens ägare och ledning. Dessa krav, liksom de generella krav på god intern styrning och kontroll som återfinns i samtliga sektorer, skapar förutsättningar för en sund finansiell verksamhet. Prövningar av nya tillstånd är ofta den första kontakten som företagen har med FI. Därefter sker fortlöpande tillståndsprövningar när företagen förändrar sin verksamhet i centrala delar exempelvis utvidgar sin verksamhet, får nya ägare, när nya perso ner tillkommer i ledningen eller när företagen söker ytterligare tillstånd för sin verksamhet, så kallade sidotillstånd. I vissa fall beror en ökad mängd tillståndsärenden på ändrad lagstiftning, som innebär att det till ståndspliktiga området utökas eller förändras. Tillståndsprövningen är avgiftsfinansierad. FI har rätt att ta ut avgifter för tillstånd och anmälningar. Nivån på avgifterna bygger på principen om att full kostnadstäckning ska uppnås på några års sikt. För vidare information se avsnittet Övrig återrapportering – avgiftsredovisning. I tabellerna nedan framgår samtliga tillståndsärenden och anmälningsä renden som är avgiftsbelagda. FI får därutöver in en stor mängd anmäl ningsärenden som inte är avgiftsbelagda eftersom de inte kräver någon prövning av FI. Sådana ärenden hos FI som avser anmälan om gränsöverskridande verk samhet från ett annat EES-land till Sverige är avgiftsfria. Skälet till detta är att prövningen görs i det finansiella företagets hemland och inte i Sve rige. Av den anledningen ingår inte dessa ärenden i nedanstående tabel ler.

38 TILLSTÅNDSPRÖVNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

TABELL 16 Tid och kostnad för tillståndsprövning, tkr

2013

2012

2011

Timmar Kostnad

Timmar Kostnad Timmar Kostnad

Tillståndsprövning

53 832

59 943

58 495

61 980

Metodutveckling tillstånd

1 866

2 078

2 119

2 245

Totalt tillståndsprövning

55 698

62 021

60 613

64 225

49 004 53 476 1 729

1 887

50 733 55 363 Källa: Agresso

Kommentar: Jämförelsevärdena för 2011 och 2012 har ändrats. För mer information, se läsanvisningarna. Tidigare redovisades övrigt tillståndsarbete separat, men ingår nu i posten tillståndsprövning. Posten metodutveckling har tillkommit.

En mindre andel tid har lagts ned för arbetet med tillståndsprövning jämfört med 2012. Det finns flera orsaker till det. Under 2012 var inflö det av tillståndsärenden högre än förväntat vilket innebar en större resursanvändning. Även typen av ärende påverkar hur mycket arbete som behöver läggas ned på prövningen. Kostnaderna har minskat för verksamheten jämfört med 2012. PRESTATIONER TABELL 17 Prestationer för tillståndsprövning, antal beslut Ärendetyp Auktorisationer Nya fonder Tillstånd för utländsk etablering i Sverige Ägarprövningar Ägarledningsprövningar

2013 2012 2011 208

279

348

120 122 68 90 70 54

Ledningsprövningar

559 581 579

Ändringar av styrdokument, bolagsform eller övriga förutsättningar att ha tillstånd

107

136

172 87

Utvidgad eller sidoverksamhet

Beståndsöverlåtelser, förvärv, fusioner och delningar

110

Ändringar av fondbestämmelser

237

387

461

Uppdragsavtal

141 155 140

Svensk företags verksamhet utomlands

160

113

148

Pröva tillstånd för undantag

123

140

Besluta om kapitalkrav och kapitalbas

Interna modeller

Pröva tillstånd för prospekt

360

367

381

Avsluta finansiell verksamhet

657

590

506

Övriga tillstånd eller beslut Total

2 962

3 258

3 316 Källa: Platina

Kommentar: i tidigare årsredovisningar har även ärenden som inte kräver prövning av FI, och som därmed inte är avgiftsbelagda, ingått i statistiken. Därför är totalsumman betydligt lägre än tidigare år.

Antalet inkomna ärenden har i stort sett legat på förväntad nivå under året. Det är stor variation i omfattningen mellan olika tillståndsärenden och därmed även stora skillnader i vilken resursinsats som krävs för de olika prövningarna. Exempelvis har förhandsgranskningar av interna modeller tagit mycket tid i anspråk per ärende, liksom auktorisationer, medan exempelvis avregistreringsärenden och andra tillståndsärenden som är mer begränsade i sin omfattning, har tagit betydligt mindre tid och resurser i anspråk. Arbetet med tillståndsprövningar har också i stort sett fortgått som planerat. Förhandsgranskningar av interna model

TILLSTÅNDSPRÖVNING 39

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

ler har dock inte kunnat avslutas som planerat under året eftersom Sol vens 2-regelverket har blivit försenat. Sättet att registrera ägarprövningsärenden förändrades under sommaren 2012 till ett ärende per ägare som prövas, i stället för som tidigare ett gemensamt ärende oavsett hur många ägare som skulle prövas. I sam band med det sänktes avgiften för ägarprövningar. Ändringen av regist reringsmetod har medfört att antalet ägarprövningsärenden har ökat jämfört med tidigare år. I slutet på 2012 gjordes även en liknande änd ring av registreringsmetod för ägarledningsprövningar. Det har medfört en större mängd sådana ärenden vid komplicerade ägarstrukturer. För vissa ärendeslag har det kommit in färre ärenden under 2013 jämfört med föregående år. Så är bland annat fallet för beståndsöverlåtelser och fusionsärenden. Ökningen av antalet fusionsärenden berodde på att ett flertal företag inom samma grupp fusionerades och omstrukturerades, vilket ledde till ett ökat antal ärenden det året. FI har under 2013 tagit fram nya processer för ägar-, ägarlednings- och ledningsprövningar där det införts en fördjupad prövning. Av den anled ningen har rikttiden förlängts för ägarlednings- och ledningsprövningar från 45 till 60 dagar. Ägarlednings- och ledningsprövningsärenden före kommer i stor omfattning hos FI och handläggningen av dessa kan ofta vara tidskrävande eftersom det kan uppstå komplicerade följdfrågor. Under året trädde nya regler i kraft om förvaltare av alternativa investe ringsfonder som har inneburit en ny typ av tillståndsärenden. Framför allt förväntas en ökad mängd ärenden under våren 2014. HANDLÄGGNINGSTIDER TABELL 18 Tillståndsärenden inom rikttiden, antal och andel Handlagda tillståndsärenden inom utsatt tid -varav tillståndsärenden med lagstadgade rikttider -varav tillståndsärenden med ej lagstadgade rikttider

2013 antal

2013 andel (%)

2 515

869

1 646

82 Källa:Platina

Kommentar: Se läsanvisningar för mer information.

40 TILLSTÅNDSPRÖVNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

TABELL 19 Genomsnittlig handläggningstid för vissa ärendetyper, dagar Ärendetyp

Genomsnittlig handläggningstid 2013

Antal inkomna ärenden 2013

Auktorisationer

229

Nya fonder

Tillstånd för utländsk etablering i Sverige

Ägarprövningar

64 121

Ägarledningsprövningar

53 110

Ledningsprövningar

41 584

Ändringar av styrdokument, bolagsform eller övriga förutsättningar att ha tillstånd

Utvidgad eller sidoverksamhet

Beståndsöverlåtelser, förvärv, fusioner och delningar

124

Ändringar av fondbestämmelser

283

Uppdragsavtal

34 169

Svensk företags verksamhet utomlands

161

Pröva tillstånd för undantag

Besluta om kapitalkrav och kapitalbas

Interna modeller

110

130

Pröva tillstånd för prospekt

367

Avsluta finansiell verksamhet

710

Övriga tillstånd eller beslut

Total

3 258 Källa:Platina

Kommentar: Tabellen innehåller den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som registrerats enligt den nya diarieplanen och som har beslutats under 2013. Ärenden som registrerats enligt den gamla diarieplanen och som beslutats under 2013 ingår inte. Medelhandläggningstiden för dessa ärenden är 93 dagar eftersom det har rört ärenden som har dragit ut på tiden bland annat på grund av att de varit omfattande och komplicerade. Se läsanvisningar för mer information om tabellen.

För auktorisationer, som har en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar, handlar det om stora variationer i handläggningstider inom samma ärendetyp. Försäkringsförmedlarna utgör en stor volym och har korta handläggningstider, medan de övriga instituten har längre hand läggningstider på cirka 150 dagar. Övervägande delen av tillståndsprövningarna har under år 2013 hand lagts inom rikttiden. Vissa ärendetyper har lagstadgade handläggnings tider och har därmed prioriterats framför andra. En anledning till att vissa andra tillståndsärenden har passerat planerad handläggningstid är att det har krävts omfattande kompletteringar från sökanden innan ansökan har kunnat bedömas och beslut fattas i ärendet. Andra anled ningar är att mer arbete än förväntat har krävts för ärenden med strik tare tidsramar, som begäran om utlämnande av allmän handling, regel projekt samt sanktionsärenden. Ett tillståndsärende som har tagit betydligt fler arbetstimmar under året än tidigare beräknat är auktorisationen som central motpart. Detta beror på ett nytt regelverk och ansökan har varit mycket omfattande samt att den prövas i ett tillsynskollegium. Ärenden om grundprospekt har tagit mycket tid i anspråk på grund av tolkningen av de nya reglerna på området där det uppstått diskussioner såväl inom FI som inom Europeiska värdepappers- och marknadsmyn digheten (Esma).

TILLSTÅNDSPRÖVNING 41

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

RESULTATBEDÖMNING FI:s målsättning är att handlägga samtliga prövningar av tillstånd på ett effektivt och enhetligt sätt utan att göra avkall på de krav som ställs för respektive tillstånd. Sedan tidigare har FI ett flertal processer för olika ärendeslag, vilket bidrar till en enhetlig och effektiv handläggning. Under 2013 har FI tagit fram nya processer för ägar-, ägarlednings- och ledningsprövningar för att ytterligare säkerställa kvaliteten i FI:s arbete med tillståndsprövningar. FI:s olika tillståndsprövningar varierar i omfattning och komplexitet, vilket också medför att behovet av tydliga processer kan skilja sig åt mellan olika ärendetyper. Ett antal av FI:s ärenden, bland annat ägarprövningar för samtliga före tag, vissa ärenden som berör fondbolag samt flertalet prospektärenden har lagstadgade rikttider. För de ärenden som har lagstadgade rikttider har rikttiderna hållits i 99 procent av ärendena. Därutöver har FI även fastställt rikttider för sådana ärenden som saknar lagstadgade rikttider. För dessa har rikttiden hållits i 82 procent av ärendena. För 2013 uppgick resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten till ett överskott på 1 346 tkr och minskade ett tidigare ackumulerat under skott. Sammantaget kan konstateras att handläggningstiderna för tillstånds prövningar har hållits i stor utsträckning men att det finns utvecklings möjligheter för de fall där handläggningstiderna inte är lagstadgade. De nya processerna för tillståndsprövningar kan bidra till detta framöver.

42 TILLSTÅNDSPRÖVNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Övrig verksamhet Diagram 5: Kostnad för övrig verksamhet i förhållande till FI:s totala kostnader

10 procent

2 p ram

Övrig verksamhet Samordning mot penningtvätt 1 procent Finansiell folkbildning 2 procent Finansmarknadssstatistik 3 procent Avgift till EU:s tillsynsmyndigheter 2 procent Samhällsskydd och beredskap 2 procent

FINANSIELL FOLKBILDNING n Enligt Finansinspektionens regleringsbrev Mål 2 i regleringsbrevet: Stärka konsumenternas ställning på finansmarknaden genom finansiell folkbildning. Återrapportering: Redovisning ska lämnas av hur insatser för att stärka konsumenternas finansiella förmåga har genomförts. Redogörelse ska även lämnas Källa: xxx för de modeller som används för utvärdering av de insatser som rör finansiell folkbildning.

Verksamhetsöversikt Ett av FI:s uppdrag är att stärka konsumenternas ställning på finans marknaden genom finansiell folkbildning. Fakta, information och utbildning ska bidra till att öka konsumenternas medvetenhet inom det privatekonomiska området. Detta sker parallellt med andra konsument skyddande insatser på finansmarknaden. Merparten av arbetet har drivits i nära samverkan med andra myndighe ter, företag och organisationer via det nationella nätverket Gilla Din Ekonomi. TABELL 20 Tid och kostnad för finansiell folkbildning, tkr Finansiell folkbildning

2013

2012

Timmar Kostnad 3 626

7 773

2011

Timmar Kostnad Timmar Kostnad 1 958

4 665

2 617

5 661

Källa: Agresso

Av regleringsbrevet för budgetåret 2013 framgår som villkor för förvalt ningsanslaget att FI beräknas avsätta 7 000 tkr för satsningar inom finansiell folkbildning. Den nedlagda tiden och kostnaden har ökat jäm fört med 2011 och 2012 och beror på ökade utbildningsinsatser. Utbildningsinsatser Gilla Din Ekonomi - nätverket och utbildningsinsatserna Nätverket Gilla Din Ekonomi, www.gilladinekonomi.se, har fortsatt utgjort basen för FI:s utbildningsstrategi. Det pågår utbildningsprogram för fackliga ombudsmän inom TCO:s medlemsförbund och för PTK, där de fackliga ombudsmännen i sin tur vidareutbildar sina medlemmar i frågor om privatekonomi. Under beteckningen Trygga din ekonomiska framtid hölls under 2013 10 kurstillfällen för 245 fackliga ombud.

ÖVRIG VERKSAMHET 43

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Parallellt fick 22 av Folkuniversitetets lärare en motsvarande privateko nomisk utbildning. Under 2013 har Folkuniversitetets lärare därefter hållit korta utbildningsträffar på olika orter i landet som samlat nära 1 750 deltagare. Nätverket har också utbildat 43 av kommunernas kon sumentvägledare och budget- och skuldrådgivare. Studiehäften från nätverket Gilla Din Ekonomi har distribuerats i 30 000 exemplar. Nätverkets samlade kursinnehåll har gjorts tillgängliga via webben och via sändningar i Sveriges Television. Tvådagarskursen Trygga din ekonomiska framtid har till exempel sänts vid tre tillfällen som kortversion i Kunskapskanalen, som har en räckvidd om cirka 330 000 tittare per dag. Tv-inspelningar från Gilla Din Ekonomi har även gjorts tillgängliga som undervisningsmaterial för svenska universi tet och högskolor via UR access. Under hösten inleddes de första kurserna under namnet Tryggare eko nomi på äldre dar, för att utbilda vidareinformatörer från de fem stora pensionärsorganisationerna, som totalt organiserar cirka 900 000 med lemmar. 49 vidareinformatörer har utbildats vid två kurstillfällen. Unga arbetslösa – Ekonomismart FI deltar i projektet ”Ekonomismart” i samverkan med Konsumentver ket, Sparbanksstiftelsen Kronan och Folkuniversitetet. Det ordnas utbildningstillfällen i kommuner över hela landet där unga arbetslösa bjuds in till tvådagarskurser i vardagsekonomi och konsumenträtt, www.ekonomi-smart.se. Under 2013 genomfördes 50 kommunbesök och 760 kursdeltagare utbildades. Även 175 yrkesverksamma rådgivare i berörda kommuner har utbildats. Skolprojekt och invandrarundervisning Läroplanerna för skolans högstadium och gymnasium innebär att alla elever ska få del av undervisning i privatekonomi, främst inom hemkun skap, matematik och samhällskunskap. För att stödja berörda lärare med material och underlag driver FI, Konsumentverket och Kronofog den två gemensamma projekt med filmer och tillhörande studiematerial. Filmen Livet och pengarna har sedan lanseringen hösten 2012 distribu erats till högstadiets samtliga lärare i hem- och konsumentkunskap. Som en del av skolprojektet Koll på cashen deltog under läsåret 2012/13 1500 elever från närmare 40 gymnasieskolor i en landsomfattande täv ling på temat privatekonomi och ekonomicoaching. Projektets kampan jwebb, www.kollpacashen.se, redovisade under året 23 200 besök. FI:s material för kommunernas invandrarundervisning i svenska (sfi) består av en webbplats, ett studiehäfte (Dina pengar och din ekonomi), en dvd (Prata pengar) samt tillhörande övningar och faktablad på enkel svenska. Under 2013 registrerades nära 19 000 besök på webbplatsen, www.sfiekonomi.se. FI:s studiehäfte distribuerades i drygt 9 600 exem plar. Utvärdering av insatser Redovisningen av inriktning och räckvidd för respektive utbildningspro jekt (antal kurstillfällen, deltagare samt det studiematerial som sprids och används) kompletteras av att FI löpande följer upp de resultat som nås genom att låta deltagarna svara på enkäter. Där frågas bland annat vilken nytta de haft av de studiematerial och ämnen som avhandlas. De får också sätta betyg på såväl delavsnitt som kurserna i sin helhet och uppge vilka initiativ eller aktiviteter de planerar att genomföra efter avslutad kurs.

44 ÖVRIG VERKSAMHET

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Resultatbedömning Under 2013 har FI uppnått målet om att ta initiativ till och driva folk bildning. Detta har väsentligen skett genom utbildningsinsatser och stöd till skolans lärare, till vuxenutbildning samt till rådgivare och vidarein formatörer i kommuner, studieförbund och fackförbund samt pensio närsorganisationer. Samverkan med ett antal aktörer inom nätverket Gilla Din Ekonomi, såväl myndigheter som finansiella företag, har starkt bidragit till årets resultat. SAMORDNING MOT PENNINGTVÄTT n Enligt Finansinspektionens instruktion Uppgifter: 1 § 2 st. Finansinspektionen ansvarar för samordningsorganet för tillsyn enligt förordningen (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Verksamhetsöversikt Inom uppdraget att ansvara för samordningsorganet, mot penningtvätt och finansiering av terrorism, sammankallar FI övriga myndigheter till regelbundna möten. Dessa möten syftar bland annat till att utbyta infor mation och erfarenheter för att skapa en effektivare tillsyn och en enhet lig rättstillämpning på området. Till den löpande verksamheten hör även att stödja Regeringskansliet, till exempel i det internationella arbetet inom Financial Action Task Force (FATF). TABELL 21 Tid och kostnad för samordning mot penningtvätt, tkr

2013

Samordning mot penningtvätt Internationellt arbete Totalt

2012

Timmar Kostnad

3 097

2011

Timmar Kostnad Timmar Kostnad

5 685

2 548

2 013

1 559

2 498

1 255

991

110

176

3 115

5 718

3 803

3 004

1 669

2 674

Källa: Agresso

Kostnaderna för samordning mot penningtvätt har ökat med 90 procent under 2013 och beror på regeringsuppdraget, en nationell riskbedöm ning, som delvis har genomförts med konsultstöd. Under 2013 har reger ingen omdisponerat 1 500 tkr till samordningen mot penningtvätt. Det tilldelade anslagsmedlet uppgick efter det till 6 000 tkr. Samordning och regeringsuppdrag Under 2013 har samordningsorganet hållit fem möten. Vidare har FI anordnat en tvådagars konferens för samtliga deltagande myndigheter. Vid denna konferens hölls bland annat presentationer av EU-kommissio nen om det kommande fjärde penningtvättsdirektivet och av FATF:s ordförande om aktuella frågor och kommande arbete inom FATF. Vidare redogjorde företrädare för olika branscher, både finansiella och icke-finansiella, för sitt arbete med att motverka penningtvätt och finan siering av terrorism. FI har redovisat insatser för att öka rapporteringen till Rikspolisstyrel sen, vilket var en uppföljning av ett tidigare uppdrag om rapporteringen av misstänkta transaktioner. I november 2012 fick FI tillsammans med 16 andra myndigheter och organisationer i uppdrag av regeringen att genomföra nationella riskbe dömningar av penningtvätt respektive finansiering av terrorism. Det är första gången Sverige har genomfört en samlad bedömning av penning

ÖVRIG VERKSAMHET 45

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

tvättsriskerna i landet. Analysen ska ligga till grund för regeringens framtida riskbaserade strategi för att motverka riskerna för penningtvätt i Sverige. Resultatbedömning Under 2013 har verksamheten till största delen utgjorts av genomföran det av särskilda regeringsuppdrag, i synnerhet samordningen av det myndighetsgemensamma arbetet med nationella riskbedömningar. FINANSMARKNADSSTATISTIK n Enligt Finansinspektionens instruktion Uppgifter: 3 § 7st. Finansinspektionen har uppgifter enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

Verksamhetsöversikt FI är statistikansvarig myndighet för finansmarknadsstatistiken. Pro duktionen av denna är liksom tidigare år utlagd till SCB. TABELL 22 Tid och kostnad för finansmarknadsstatistik, tkr Projekt statistiksamordning hos FI

2013

2012

Timmar Kostnad 615

739

2011

Timmar Kostnad Timmar Kostnad 732

756

642

600

Produktion hos SCB

13 130

13 000 12 460

Totalt

13 869

13 756

615

732

642 13 120 Källa: Agresso

Kostnaderna och timmarna är i nivå med tidigare år. Under andra halv året 2013 publicerades en utredning om en gemensam databas för över vakning och tillsyn över finansmarknaderna, SOU 2012:79. Lagen beräknas träda i kraft i augusti 2014 och syftar till att skapa en ordning, där FI, Statistiska centralbyrån och Riksbanken skapar en gemensam databas för direktåtkomst av data, för en effektiv insamling av finansiell information. SAMHÄLLSKYDD OCH BEREDSKAP n Enligt Finansinspektionens instruktion Uppgifter: 3 § 7st. Finansinspektionen har uppgifter enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Myndigheterna som anges i bilaga till ovanstående förordning har särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Myndigheterna ska samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda. Varje myndighet ska i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap årligen analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvars område som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området.

Verksamhetsöversikt FI samverkar med branschen och berörda myndigheter genom att delta i Finansiella sektorns privat-offentliga samverkan (FSPOS) och Samver kansområde ekonomisk säkerhet (SOES). Fokus i båda dessa är att stärka den finansiella infrastrukturen genom att samverka, öva, kart

46 ÖVRIG VERKSAMHET

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

lägga och dela information och på så sätt värna sektorn och samhället. I FSPOS ingår både privata aktörer och myndigheter medan SOES enbart omfattar myndigheter. Bägge gruppernas verksamhet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). För verksamheten inom FSPOS är det FI som ansöker om och hanterar de medel som tilldelas av MSB. Under 2013 har dessa uppgått till 7 110 tkr och använts till konsultstöd och kostnader för lokaler med mera i samband med övningar och seminarier. Under året har en större övning genomförts vilken involverade ett 90-tal personer från hela sektorn. Det har också tagits fram och publicerats en vägledning för kontinuitetshan tering, en kalender över betalningarna i det svenska avvecklingssyste met, en kartläggning av betalningar i utländsk valuta samt en uppdate ring av betalningsflödena i svenska kronor. En risk- och sårbarhetsanalys har genomförts och lämnats till regeringen och MSB (FI Dnr12-12649). TABELL 23 Kostnad för samhällskydd och beredskap, tkr

2013

2012

2011

Samhällskydd och beredskap

7 110

4 004

2 434 Källa: Agresso

Kostnaden för verksamheten har ökat med 3 106 tkr jämfört med 2012 och beror på ökade insatser inom området. AVGIFT TILL EU:S TILLSYNSMYNDIGHETER Från och med budgetåret 2012 disponerar FI ett särskilt anslag för FI:s avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter. Anslaget används för att betala medlemsavgifter till Europeiska bankmyndigheten (Eba), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Det är endast FI:s avgifter till de tre europeiska tillsynsmyndigheterna som redovisas här. TABELL 24 Kostnad för avgift till EU:s tillsynsmyndigheter, tkr

2013

2012

Avgift till EU:s tillsynsmyndigheter

6 789

5 711

2011 Källa: Agresso

Verksamheten inom tillsynsmyndigheterna är under uppbyggnad och kostnaderna har därför ökat succesivt. Mellan 2012 och 2013 har avgif terna ökat med närmare 1 078 tkr.

ÖVRIG VERKSAMHET 47

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Övrig återrapportering LOKALFÖRSÖRJNING FI tecknade i slutet av 2012 ett hyresavtal som innebar att FI:s lokaler disponeras om och att myndigheten blir kvar i befintliga lokaler. Det har resulterat i att lokalytan har minskat samtidigt som antalet arbetsplatser har ökat. Lokalförändringarna är planerade att ske successivt. Riksdagen har beslutat om ett resurstillskott för 2014 och även aviserat att FI får ökade medel under 2015 och 2016. En stor del av resurstillskot tet kommer att användas till personal- och konsultförstärkning och FI bedömer att det behövs ytterligare 100 arbetsplatser på några års sikt. En dialog har därför påbörjats med hyresvärden om en utökning och anpassning av lokalerna. AVGIFTSREDOVISNING n Ekonomiskt mål för ansökningsavgifter enligt regleringsbrevet Verksamhet som rör ärenden som anges i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen ska över tiden finansieras fullt ut med de avgifter som tas ut för ändamålet.

Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras FI har rätt att ta ut avgifter för tillstånd och anmälningar. Principen för vilken nivå avgifterna ska ligga på är att full kostnadstäckning ska upp nås på några års sikt. Företag och personer som söker tillstånd att bedriva finansiell verksamhet betalar en i förväg bestämd avgift till FI. Avgifternas storlek beslutas av regeringen efter förslag från FI. TABELL 25 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, tkr Avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning

2013

2012

2011

Ansökningsavgifter (SFS 2011:911) Tidigare års över-/underskott Intäkter Intäkter, periodiserade Kostnader Utfall Totalt ackumulerat över-/underskott Kostnadstäckningsgrad % Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen

–20 138

–24 707

60 589

59 802

–23 712 70 631

2 778

8 992

–16 263

62 021

64 225

55 364

1 346

4568

–994

–18 792

–20 138

–24 707

102

107

2013

2012

2011

Administrativ service Intäkter Bokföringsnämnden

979

756

685 Källa: Agresso

FI redovisade 2013 ett överskott på 1 346 tkr för den avgiftsfinansierade verksamheten. Det ackumulerade underskottet minskade därmed och uppgick till 18 792 tkr vid utgången av 2013. Underskottet härrör främst från åren 2009 och 2010 och kan delvis förklaras av ny och skärpt regle ring vilket inneburit mer arbete med ansökningar än förväntat. I syfte att minska det ackumulerade underskottet höjdes avgifterna för alla avgifts klasser den 1 juli 2011 med i snitt 30 procent och den 1 juli 2012 med i snitt 10 procent. 2013 års resultat påverkades negativt av ökade kostna der för några enskilda ärendegrupper, bland annat förhandsgransk

48 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

ningar av interna modeller enligt kommande Solvens 2-regelverket samt ett tillståndsärende om auktorisation som central motpart, där hand läggningen varit omfattande. FI kommer att närmare analysera resultatet och utvärdera om det finns skäl att föreslå ytterligare höjningar av avgifterna i den avgiftsrapport som lämnas till regeringen senast den 15 april 2014. Enligt regleringsbrevet ska också avgiftsintäkter för administrativ ser vice som tas ut med stöd av 4 § (1992:191) avgiftsförordningen särredovi sas. FI har enligt instruktionen i uppdrag att upplåta lokaler och utföra administrativa uppgifter åt Bokföringsnämnden. Det ekonomiska målet för resurssamverkan är full kostnadstäckning. Intäkterna har ökat med 223 tkr jämfört med föregående år. Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras FI har även till uppgift att ta ut avgifter som inte får disponeras i verk samheten utan redovisas som intäkt av uppbörd och som återfinns i redovisning av inkomsttitlar. Avgifter som tas ut med stöd av förordning (2007:1135) om årliga avgif ter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet ska uppgå till ett belopp som motsvarar kostnaden för den verksamhet som ska finansie ras. Kompensation görs för överskott eller underskott för tidigare års inbetalda avgifter. 2013 års avgiftsuttag påverkades av 2012 års över skott. Restavgifter och dröjsmålsavgifter är debiterade och laga kraftvunna beslut om dröjsmålsavgifter, så kallad särskild avgift, enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet och lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Här ingår även beslut om förseningsavgift för företag under tillsyn som rapporterar för sent till FI i förhållande till de tidsfrister som gäller. På inkomsttitel Bötesmedel redovisas debiterade laga kraftvunna beslut om böter. FI har möjlighet att utdöma ekonomiska sanktioner enligt gäl lande lagstiftning. Sådana straffavgifter och särskilda avgifter redovisas på denna inkomsttitel. TABELL 26 Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna inte disponeras, tkr Offentligrättslig verksamhet, redovisning mot inkomsttitel 2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter 2712 Bötesmedel Totalt

2013

2012

2011

299 702

332 025

293 800

4 469

5 195

7 334

98 405

26 798

86 576

402 576

364 018

387 790 Källa: Agresso

RAPPORTERADE UPPDRAG Nedan redovisas diarienummer för FI:s rapporterade uppdrag enligt instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut.

ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING 49

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Avgiftsrapporter n Enligt Finansinspektionens instruktion Myndigheten ska i en särskild rapport till regeringen senast den 15 april varje år redovisa avgiftsutfall och kostnadstäckning för avgifter enligt förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Myndigheten ska i särskilda rapporter till regeringen senast den 15 april och senast den 1 oktober varje år redovisa förslag till ändringar i bestämmelserna i förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen och förordningen om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet som bör göras med anledning av gjorda eller kommande ändringar i regelverket på myndighetens ansvarsområde.

I rapporten Avgifter hos FI (FI Dnr 13-2802), som lämnades den 15 april redovisade FI avgiftsutfall och kostnadstäckning för avgifter enligt för ordningen (2001:911) och förordningen (2007:1135). FI lämnade också förslag till höjd avgift för två ärendeslag som berör försäkringsbolag. Den 20 maj lämnade FI en extra rapport, Avgifter med anledning av AIFM (FI Dnr 13-4378). Den innehöll förslag till nya och justerade avgif ter till följd av AIFM-direktivet, som genomfördes i svensk rätt den 22 juli 2013. I rapporten Avgifter hos FI (FI Dnr 2013-9072) som lämnades den 1 oktober, föreslog FI avgifter med anledning av den nya lagen om viss kreditgivning till konsumenter, som föreslås träda i kraft under 2014. Dessutom föreslog FI höjda årliga avgifter för fysiska och juridiska per soner som är registrerade enligt lagen om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. Den 7 november lämnades en extra rapport, Avgifter hos FI med anled ning av nya europeiska kapitaltäckningsregler (FI Dnr 13- 10732). Den innehöll förslag till nya avgifter till följd av de nya europeiska kapital täckningsregler som trädde ikraft den 1 januari 2014. Tillsynsrapport n Enligt Finansinspektionens instruktion Myndigheten ska i en särskild rapport till regeringen senast den 1 juni varje år redogöra för myndighetens erfarenheter av tillsynsarbetet avseende finansiell stabilitet och konsumentskydd det senaste året samt ange behovet av utveckling av regler inom myndighetens verksamhetsområde.

I årets Tillsynsrapport (FI Dnr 13-8362) lyfte FI bland annat fram de ris ker som alltmer komplexa finansiella produkter innebär för konsumen ter och som FI behöver uppmärksamma och åtgärda. I rapporten fram hölls också att den finansiella tillsynen utvecklas och utvidgas i form av så kallad makrotillsyn, samtidigt som reglerna för finansföretagen när det gäller bland annat kapital och likviditet utvecklas och skärps. Såväl regelutveckling som tillsyn blir därtill i snabbt ökande takt internatio nell. Det ställer höga och delvis nya krav på FI:s arbete.

50 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Riskrapport n Enligt Finansinspektionens instruktion Myndigheten ska i en särskild rapport till regeringen senast den 15 november varje år lämna en samlad bedömning av riskerna inom det finansiella området där risker för den finansiella stabiliteten och konsumentskyddet redovisas särskilt.

Riskrapporten redovisar FI:s samlade bedömning av riskerna inom det finansiella området. I 2013 års Riskrapport (FI Dnr 13-10085) identifie rades bland annat riskerna med hushållens skuldsättning, bankernas beroende av marknadsfinansiering samt fortsatta risker med bristande rådgivning och komplexa produkter. Indikatorer på finansiell stabilitet, förtroende, marknadseffektivitet samt konsumentskydd n Enligt Finansinspektionens regleringsbrev Med utgångspunkt från myndighetens rapport ”Förslag till indikatorer som kan utgöra ett utvecklat stöd i samband med analys och uppföljning” ska de föreslagna indikatorerna tas fram (Fi2012/2345). Vidare ska en redovisning göras av utfallet avseende 2012 fördelat på dessa indikatorer. I det fall data finns för tidigare år ska redovisningen för 2012 kompletteras med tidigare underlag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2013.

FI redovisade den 31 maj 2013 Indikatorer på finansiell stabilitet, förtro ende, marknadseffektivitet samt konsumentskydd (FI Dnr 13-5973). Redovisningen omfattade national- och finansräkenskaps indikatorer, räkenskapsindikatorer för stora och små banker, marknadsindikatorer och index, indikatorer för konsumentskydd, indikatorer för försäkrings bolagens solvens, samt indikatorer för regelgivning och tillsyn. Indikato rerna avsåg kalenderåret 2012, men där det var möjligt redovisades indi katorer även för tidigare år. Effektivitetsrapport n Enligt Finansinspektionens regleringsbrev Redovisa hur myndigheten arbetar med kvalitetshöjande insatser och med att effektivisera verksamheten. Av redovisningen ska det framgå vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas, samt förväntat resultat. Uppdraget ska redovisas senast den 12 april 2014.

Den 22 februari 2013 redovisade FI i Effektivitetsrapport 2012 (FI Dnr 13-1789) hur myndigheten arbetar med att effektivisera verksamheten. FI redovisade i rapporten bland annat hur myndigheten kunnat behålla den operativa tillsynen på oförändrad nivå trots att internationellt arbete och regelgivning dragit betydligt mer resurser än tidigare. Andra åtgär der för att effektivisera verksamheten som redovisades var utvecklade processer och rutiner samt inrättande av olika interna samrådsgrupper. Effektivitetsrapporten för 2013 redovisas senast den 12 april 2014.

ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING 51

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Statens servicecenter n Enligt Finansinspektionens regleringsbrev Myndigheten ska även redogöra för vilka delar av den administrativa stödverksamheten som kan vara lämpliga att överföra till Statens servicecenter och när i tiden en sådan överföring kan vara lämplig. Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2013.

FI har enlighet med uppdraget i regleringsbrevet redovisat vilka stöd tjänster som kan vara lämpliga att överföra till Statens servicecenter (FI Dnr 13-2526). FI avser att anlita Statens servicecenter för införandet av e-handelstjänster och har undertecknat en avsiktsförklaring om samver kan om administrativa tjänster (FI Dnr 13-3040). FI bedömer däremot att det inte är aktuellt att anlita Statens servicecen ter för löne- eller ekonomiadministrativa tjänster för närvarande, då FI kommer att bedriva ett omfattande utvecklingsarbete inom ekonomi styrning de kommande åren. När verksamheten åter befinner sig i en för valtningsfas finns det skäl att utreda ifall FI ska anlita Statens servicecen ter. Bankernas räntor och utlåning n Enligt Finansinspektionens regleringsbrev Övervaka kreditinstitutens kreditgivning och kreditvillkor till företagen och hushållen, inkl. bolånemarginaler. Följa räntesättning och ställa räntesättningen i relation till institutens upplåningskostnader för olika löptider. Uppdraget ska redovisas kvartalsvis under 2013. I redovisningen avseende kvartal 3 ska även en redogörelse lämnas för hur och i vilken omfattning kreditinstituten under 2013 har anpassat sig till ökade kapitaltäckningskrav i jämförelse med 2012 och om effekterna för hushåll och företag.

FI har under året övervakat kreditinstitutens anpassning till ökade kapi taltäckningskrav och vilka effekter som detta fått för kreditgivningen till företag och hushåll. Inom ramen för uppdraget har FI följt kreditinstitut ens räntesättning och har också ställt räntesättningen i relation till före tagens upplåningskostnader för olika löptider. Resultatet har publicerats kvartalsvis i rapporten Bankernas räntor och utlåning (FI Dnr 13-5747). I rapporten för årets tredje kvartal redogjor des också för hur och i vilken omfattning kreditinstituten under 2013 har anpassat sig till kapitaltäckningskraven i jämförelse med 2012 respektive 2010 samt vilka effekter det har fått för icke-finansiella företag och hus håll. Ökad öppenhet om bolåneräntan n Enligt Finansinspektionens regleringsbrev Utreda och redovisa möjliga åtgärder för hur kreditinstituten (banker m.fl.) ska kunna öka kundernas insyn i hur de faktiska utlåningsräntorna för bolån bestäms i förhållande till de räntesatser som instituten publicerar bland annat på sina webbsidor. Myndigheten ska också överväga och klargöra om kreditinstituten bör åläggas att publicera finansieringskostnaden för en viss typ av bolån. Redovisningen ska även innehålla en handlingsplan för hur insatser kan genomföras och en tidsplan för detta. Uppdraget redovisas i en delrapport senast den 1 augusti 2013. Slutrapport lämnas senast den 15 oktober 2013.

52 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Den 17 september lämnade FI sitt slutliga förslag över hur bankerna kan öka kundernas insyn i och förståelse för hur bolåneräntan bestäms, i rapporten Ökad öppenhet om bolåneräntan (FI Dnr13-6490). Förslaget innebär att bankerna ska bli skyldiga att ge information till kunden om vad som påverkar räntesättningen. Redovisning av insatser för att öka rapporteringen till Rikspolisstyrelsen n Enligt Finansinspektionens regleringsbrev Följa upp rapporten Finansinspektionens insatser för att öka rapporteringen till Rikspolisstyrelsen - en redovisning inom ramen för regeringsuppdrag 7 i regleringsbrevet avseende budgetåret 2010 (Fi2012/1255) inom området åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I samband med uppföljningen bör även en ny sammanställning av rapporteringen av misstänkta transaktioner göras. Uppdraget redovisas senast den 16 april 2013.

Den 16 april 2013 redovisade FI i enlighet med ett särskilt regeringsupp drag rapporten Redovisning av insatser för att öka rapporteringen till Rikspolisstyrelsen (FI Dnr 13-2864). Redovisningen var en uppföljning av ett tidigare uppdrag om rapporteringen av misstänkta transaktioner vilket redovisades den 15 mars 2012 genom rapporten Finansinspektio nens insatser för att öka rapporteringen till Rikspolisstyrelsen (FI Dnr 12-2798). I uppföljningen konstaterar FI att rapporteringen av misstänkta transak tioner fortsätter att vara låg från de flesta icke-finansiella sektorer, medan den ligger på en betydligt högre nivå hos de finansiella företagen. En nationell riskbedömning n Särskilt uppdrag till Finansinspektionen Finansinspektionen ska samordna arbetet avseende den nationella riskbedömningen i fråga om penningtvätt. Finansinspektionen rapporterar på samtliga berörda myndigheters vägnar till regeringen (Finansdepartementet) senast den 30 augusti 2013. En motsvarande riskbedömning ska göras beträffande finansiering av terrorism. Den riskbedömningen ska rapporteras på liknande sätt senast den 28 mars 2014.

Uppdraget att genomföra en nationell riskbedömning avseende penning tvätt redovisades av FI på samtliga berörda myndigheters vägnar den 30 augusti 2013 genom rapporten En nationell riskbedömning (FI Dnr1213024). Det är första gången Sverige har genomfört en samlad bedöm ning av penningtvättsriskerna i landet. I riskbedömningen konstateras att penningtvätt är ett allvarligt problem, som sannolikt omsätter mång miljardbelopp årligen.

ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING 53

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Utgiftsprognoser n Enligt Finansinspektionens regleringsbrev Redovisa prognoser för anslagsbelastningen och för avgiftsintäkter som disponeras av myndigheten för 2013-2017 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle, budgeten och till utfallet för 2012. Prognoserna lämnas i Hermes den 16 januari, 20 februari, 2 maj, 29 juli och 25 oktober 2013 och ska följa instruktion från Ekonomistyrningsverket.

FI har levererat fem utgiftsprognoser under 2013 i enlighet med uppdra get i regleringsbrevet (FI Dnr 13-630). Individuellt anpassad amorteringsplan n Enligt Finansinspektionens regleringsbrev Myndigheten ska, i syfte att stärka grunden för en sund amorteringskultur, pröva förutsättningarna för en lämplig reglering för att bolåneinstituten ska ge nya bolånekunder eller befintliga kunder som ökar sina lån, förslag till en individuellt anpassad amorteringsplan. Myndigheten ska senast den 15 oktober 2013 redovisa en handlingsplan som anger vilka insatser som planeras för att stärka en sund amorteringskultur, hur dessa insatser kan genomföras och en tidsplan för arbetet.

Den 14 oktober lämnade FI sitt förslag till regeringen i rapporten Indivi duellt anpassad amorteringsplan (FI Dnr13-8919). Enligt FI:s bedöm ning kräver införande av förslaget en ändring i Konsumentkreditlagen, vilket tar tid. För att skynda på införandet var FI i kontakt med Svenska Bankföreningen som ställde sig bakom förslaget och gjorde ett tillägg i sin rekommendation till bankerna om amortering.

54 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Kompetensförsörjning n Enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag 3 § Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 § första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter.

FI:s kompetensförsörjningsstrategi ska vara ett stöd för ledningen, per sonalavdelningen, chefer och medarbetare i arbetet att säkerställa att FI har rätt kompetens för att nå verksamhetens mål. FI redovisar årets åtgärder utifrån de tre definierade områdena i kompe tensförsörjningsstrategin: attrahera och rekrytera, behålla, tillvarata och utveckla samt avsluta. FI har arbetat aktivt med att föra in jämställd hets-, mångfalds- och tillgänglighetsfrågorna i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare, i rekryteringsarbetet, i arbetet med att behålla, tillvarata och utveckla befintlig personal samt vid avslut av anställ ningen. Attrahera och rekrytera TABELL 27 Personalomsättning, procent Extern rörlighet

2013

2012

13,2

2011 11,2 Källa: Agresso

Under året har FI vuxit med 21 personer. Sammanlagt 38 personer har slutat och FI har rekryterat 68 personer. Den sistnämnda siffran innehål ler också rekryteringar av vikarier för att ersätta exempelvis föräldrale diga, tjänstlediga med mera. FI har under året haft och kommer fortsatt ha ett stort rekryteringsbe hov. För att kunna säkerställa att myndigheten kan möta det rekryte ringsbehov som finns har FI under året genomfört en rad åtgärder för att stärka arbetsgivarvarumärket. FI:s samarbete med varumärkesbyrån Universum har fortsatt. Universum genomför årliga mätningar bland studenter och yrkesverksamma om deras preferenser vad gäller arbetsgi vare. Genom detta samarbete erbjuds effektiva kanaler för att nå ut med myndighetens budskap. FI har under året arbetat med att utveckla informationen på webbplat sen för att tydliggöra FI:s anställningserbjudande. FI har också fortsatt arbetet med att utveckla platsannonser, val av annonsplatser och påbör jat ett samarbete med Linkedin med syfte att på ett kostnadseffektivt sätt hitta kandidater till lediga jobb. Traineeprogrammet som påbörjades 2012, slutfördes under våren 2013. Programmet är ett samarbete mellan FI, Riksbanken och Riksgälden. FI har också fortsatt arbetet med att ta emot studiebesök från högskolor och universitet. Under året fick FI utmärkelsen ”Karriärföretag 2013”. Utmärkelsen görs av di.se varje år och avser de hundra mest spännande företagen att göra karriär på i Sverige. Under slutet av året har FI arbetat på ett nytt sätt för att kunna möta det stora rekryteringsbehovet. FI har genomfört två stora grupprekryte ringar, en för juniora jurister och en för juniora ekonomer. För att öka

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 55

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

träffsäkerheten vid rekryteringar har urvalsinstrument som färdighets tester och personlighetsformulär använts vid fler rekryteringar än tidi gare år. Behålla, tillvarata och utveckla FI strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats där medarbetare vill stanna och utvecklas. För att lyckas med detta har vi under året genom fört ett flertal åtgärder. Under året genomfördes de årliga mål- och utvecklingssamtalen som lig ger till grund för planering av gemensamma och individuella utbild ningsinsatser. FI:s inspektörsutbildning har fortsatt och under året har två omgångar genomförts med totalt 32 deltagare. För nyanställda har två omgångar av introduktionsutbildning genomförts med syfte att ge en övergripande bild av myndighetens verksamhet och kunskap om interna regelverk. Ledarskapsutbildningar i FI:s regi har fortsatt och chefer har samlats för att diskutera ledarskapsfrågor. Ledarskapsutbildningen, tillsammans med ledarforum, är en viktig del i att bygga en gemensam kultur och att tydliggöra vad som förväntas av en ledare på FI. Nya och befintliga che fer har fått utbildning i arbetsmiljö, rekrytering, arbetsrätt, lönesamtal samt mål- och utvecklingssamtal. FI har genomfört en ledarskapsutbildning för icke-chefer med syfte att ge en ledarutveckling för medarbetare som inte har en formell chefsroll men ändå behöver leda andra som projektledare eller liknande. Som ett led i att behålla, tillvarata och utveckla medarbetare har vi under året fortsatt att fokusera på intern ledarförsörjning i de fall det varit möjligt. Vi har också haft 25 medarbetare som under året tillfälligt eller tills vidare bytt organisatorisk tillhörighet, det vill säga rört sig internt. FI har fortsatt att erbjuda lunchseminarier för kompetensutveckling. Seminarierna är öppna för alla anställda och leds av FI-anställda eller externa föreläsare. Under året har 12 seminarier genomförts. Under våren genomfördes en medarbetarundersökning. Resultatet visade att medarbetare på FI har hög initiativkraft och ger chefer och ledning ett gott betyg. Områden att förbättra är bland annat effektivitet där tydliga processer och roller bättre tillvaratar medarbetarnas initia tivkraft. Som ett resultat av vad som framkommit i medarbetarundersökningen har FI genomfört ett antal åtgärder bland annat seminarier i effektiva möten och i att skapa struktur i arbetet. Alla områden/avdelningar/enhe ter har arbetat med resultatet och tagit fram konkreta åtgärdsplaner. Avsluta När en medarbetare lämnar FI är det viktigt att medarbetaren och arbetsgivaren skiljs åt på ett bra sätt. Avgångssamtal har genomförts och samtliga chefer har fått ta del av sammanställning från samtalen.

56 KOMPETENSFÖRSÖRJNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Sjukfrånvaro TABELL 28 Redovisning av sjukfrånvaro, procent av den sammanlagda

arbetstiden

2013

2012

2011

Total sjukfrånvaro

2,5

2,4

2,6

Kvinnor

3,4

3,5

Män

1,3

1,1

2,1

Anställda ≤ 29 år

0,7

1,3

1,0

Anställda 30–49 år

2,4

2,7

Anställda ≥ 50 år

3,3

2,8

2,7

30,1

27,4

45,1

Andelen av total sjukfrånvaro ≥ 60 dagar

Källa: Agresso

Den totala sjukfrånvaron är fortsatt låg. Som tidigare år är den totala sjukfrånvaron högre för kvinnor än för män. Detta beror på att en eller ett fåtal individer får stark påverkan på statistiken. RESULTATBEDÖMNING Utifrån ovanstående åtgärder och resultat görs bedömningen att FI upp fattas som en attraktiv arbetsgivare, att FI arbetat för att säkerställa att myndigheten kan behålla, tillvarata och utveckla sina medarbetare och att arbetet med kompetensförsörjningen bidragit till att säkerställa att rätt kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som framgår av myn dighetens instruktion. FI har dock haft svårt att rekrytera viss kompetens när konkurrensen om vissa arbetskraftskategorier är hård. FI kan i vissa fall inte möta de löner och andra anställningsvillkor som finns på marknaden. En annan slutsats är att den totala rörligheten anstränger organisationen och försvårar för FI att säkerställa att rätt kompetens finns.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 57

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Finansiell redovisning FI:s finansiella redovisning består av resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, noter och sammanställning av väsentliga uppgifter. Redovisningens innehåll och utformning följer de krav som ställs i för ordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetun derlag. Resultaträkningen redovisar i sammandrag FI:s samtliga kostnader och intäkter. Balansräkningen redovisar i sammandrag tillgångar, skulder och myndighetskapital. Anslagsredovisningen omfattar FI:s redovisning mot anslag på statsbudgeten. Under rubriken Anslagsredovisning och rubriken Redovisning mot inkomsttitel, redovisas även de intäkter som tas ut av FI men som levereras till statsbudgeten. Under noter redovisas specifikationer av vissa poster i resultat- och balansräkning. Slutligen redovisas en sammanställning över väsentliga uppgifter från resultaträk ning, balansräkning och anslagsredovisning. Denna innehåller bland annat uppgifter om låneram, anslagskredit samt vissa nyckeltal. FI:s huvudsakliga finansiering sker via anslag från statsbudgeten och år 2013 var tilldelat anslag 343 317 tkr. Anslagsmedlen är fördelade på två anslagsposter, Finansinspektionen och Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt. Fördelningen av medel mellan posterna framgår av Anslagsredovisning. FI har även ett anslag som heter Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter. Anslaget används för FI:s avgifter till EU:s tre till synsmyndigheter: Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäk rings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappersoch marknadsmyndigheten. Utöver anslagsmedel har FI ytterligare några finansieringskällor av vil ken avgiftsintäkter har en stor betydelse för myndighetens finansiering. Myndigheten disponerar avgiftsintäkterna själva, det vill säga ett even tuellt överskott lämnas inte tillbaka till statsbudgeten. På längre sikt ska kostnaderna helt finansieras av intäkterna. Större delen av de intäkter av Avgifter och andra ersättningar som redovisas på egen rad i resultaträk ningen härrör från den verksamhet som benämns tillståndsprövning. Denna verksamhet är ett eget resultatområde. Resultatområdet genere rade under 2013 ett överskott på 1 346 tkr, vilket motsvarar hela årets kapitalförändring. Under uppbördsavsnittet i resultaträkningen redovisas de avgiftsintäkter som FI inte disponerar utan levererar direkt till statsbudgeten. Det är årliga avgifter som FI tar ut från företagen under tillsyn. På sikt ska dessa intäkter motsvara de kostnader som FI redovisar mot anslag, anslagsposterna Finansinspektionen och Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter. Därigenom uppnås en situation där myn dighetens verksamhet ur ett statsfinansiellt perspektiv inte belastar stats budgeten. FI tar även ut så kallade rest- och dröjsmålsavgifter när inrapportering inte sker i tid och så kallade bötesmedel i enlighet med de sanktionsmöj ligheter som myndigheten har enligt regelverken. Dessa avgiftsintäkter redovisas mot inkomsttitel och levereras in till statskassan. Under 2013 har utbyggnaden av de immateriella anläggningstillgång arna fortsatt att växa. FI står inför höjda internationella krav både vad

58 FINANSIELL REDOVISNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

gäller in- och utrapportering av data. Även kraven på analys höjs, vilket medför investeringar i analyssystem. RESULTATRÄKNING Belopp i tkr

Verksamhetens intäkter

2013

2012

Intäkter av anslag

not 1

339 660

310 285

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

not 2

70 741

75 582

Intäkter av bidrag

not 3

10 105

7 788

Finansiella intäkter

not 4

243

205

Summa

420 749

393 860

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal

not 5

–279 929

–270 757

Kostnader för lokaler

–26 043

–24 454

Övriga driftkostnader

not 6

–98 620

–80 428

Finansiella kostnader

not 7

–742

–869

Avskrivningar och nedskrivningar

not 8

–14 069

–12 784

Summa

–419 403

–389 292

Verksamhetsutfall

1 346

not 9

Uppbördsverksamhet

4 568

Avgifter m.m. som inte disponeras

402 576

364 018

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamheten

–402 576

–364 018

Saldo

not 10

1 346

Årets kapitalförändring

4 568

FINANSIELL REDOVISNING 59

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

BALANSRÄKNING Belopp i tkr

2013-12-31

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

not 11

Rättigheter och andra immateriella tillgångar

64 815

55 339

not 12

1 136

Summa immateriella anläggningstillgångar

65 951

55 376

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet

not 13

1 231

197

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

not 14

15 235

5 235

Pågående nyanläggningar

not 15

780

Summa materiella anläggningstillgångar

17 246

5 432

Fordringar

Kundfordringar

937

221

Fordringar hos andra myndigheter

not 16

7 297

4 740

Övriga fordringar

not 17

48 645

26 244

Summa fordringar

56 879

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter

31 205

not 18

9 911

111

10 022

9 829

9 744

Avräkning med statsverket

not 19

–47 959

–16 240

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

60 FINANSIELL REDOVISNING

2012-12-31

not 20

27 241

22 503

Summa tillgångar

129 380

108 105

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

BALANSRÄKNING FORTSÄTTNING Belopp i tkr

2013-12-31

Kapital och skulder

Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring

2012-12-31

not 21

–21 151

–25 719

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

1 346

4 568

Summa myndighetskapital

–19 805

–21 151

Avsättningar

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

not 22

601

Övriga avsättningar

not 23

2 308

1 905

2 909

1 905

Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret

not 24

78 053

58 852

Skulder till andra myndigheter

7 854

7 020

Leverantörsskulder

22 921

23 348

not 25

5 473

4 749

Övriga skulder Förskott från uppdragsgivare och kunder

Summa skulder m.m.

114 349

94 047

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader

not 26

20 017

15 444

Oförbrukade bidrag

not 27

8 592

11 764

Övriga förutbetalda intäkter

not 28

3 318

6 096

Summa periodavgränsningsposter

31 927

33 304

Summa kapital och skulder

129 380

108 105

FINANSIELL REDOVISNING 61

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

ANSLAGSREDOVISNING Redovisning mot anslag Belopp i tkr Anslag (ramanslag) Ingående Årets Omdis- Indrag- Totalt Utgif- Utgående överförings- tilldelning ponerat ning dispo- ter över belopp enligt anslags- nibelt förings regleringsbrev belopp belopp belopp Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:11 Finansinspektionen (ramanslag) ap.1 Finansinspektionen (ram) ap.2 Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt (ram)

–7 172

338 817 –1 500 330 145 –327 692 2 453

1 634

4 500

1 500 -1 499

6 135

–5 714

421

–6 789

361

1:17 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter (ramanslag) ap.1Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter (ram) Summa

1 439 –4 099

7 150 –1 439 350 467

7 150

0 –2 938 343 430 –340 195 3 235

Redovisning mot anslagsvillkor i regleringsbrevet ap.1 Finansinspektionen (ram) Enligt regleringsbrevet framgår att 7 000 tkr beräknas användas för sats ningar inom konsumentområdet för genomförande av finansiell folkbild ning. FI redovisar utgifter på 7 754 tkr år 2013 för finansiell fortbildning. Anslagsposten får användas för att bekosta Krigsförsäkringsnämndens verksamhet. Under 2013 har FI redovisat utgifter på 72 tkr för denna verksamhet. ap.2 Samordningsorgan för tillsyn av penningtvätt (ram) Anslagspost 2 får användas för samordningsorganet för tillsyn av pen ningtvätt. Redovisning mot inkomsttitel Belopp i tkr Inkomsttitel

62 FINANSIELL REDOVISNING

Beräknat belopp

Inkomster

enligt regleringsbrev

not 29

2548 Avgifter för Finansinspektionen verksamhet

310 000

2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter

6 000

299 702 4 469

2712 Bötesmedel

25 000

98 405

Summa

341 000

402 576

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

TILLÄGSUPPGIFTER OCH NOTER Kommentar till noter Belopp redovisas i tusentals kronor (tkr). Avrundning sker till närmaste tusental. Ett belopp som avrundats till noll markeras med 0. Är värdet innan avrundning noll markeras detta med ett streck. Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen. Värdering av fordringar Uppbördfordringar har värderats kollektivt utifrån hur lång tid som gått sedan fakturan förföll till betalning. Övriga fordringar har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Vädering av anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst ett halvt prisbasbelopp, det vill säga 22 tkr år 2013, och en beräk nad ekonomisk livslängd på minst tre år redovisas som anläggningstill gång. För förbättringsutgift på annans fastighet gäller för reparation och underhåll att anskaffningsvärdet ska uppgå till minst två prisbasbelopp, det vill säga 89 tkr 2013. På anskaffningsvärdet görs linjär avskrivning. Avskrivningen görs månadsvis. Följande avskrivningstider tillämpas: - balanserade utgifter för utveckling, 3–5 år - rättigheter och andra immateriella tillgångar, 3–5 år - förbättringsutgifter på annans fastighet, 7 år - kontorsmaskiner, 5 år - datorer och kringutrustning, 4–5 år - övriga inventarier, 7 år. Periodavgränsningsposter Som periodiseringspost bokförs belopp över 50 tkr. För avgiftsintäkter för tillståndsprövning tillämpas en beloppsgräns på 500 tkr. Brytdag FI har tillämpat 2014-01-03 som brytdag i enlighet med regelverket för statliga myndigheter. Begreppet brytdag syftar på den dag då den löpande bokföringen för räkenskapsåret ifråga ska vara avslutad. Efter brytdagen sker bokföring på räkenskapsåret men då i form av periodise ringar eller rättningar.

FINANSIELL REDOVISNING 63

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

NOT 1. Intäkter av anslag

Skillnaden mellan intäkter av anslag i resultaträkningen och utgifter i anslagsredovisningen på 535 tkr beror på semesterlöneskuld intjänad till och med 2008 som redovisats mot anslag enligt övergångsbestämmelsen till 12§ anslagsförordningen. Föregående år uppgick motsvarande belopp till 1 302 tkr. NOT 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Belopp i tkr

2013

AVGIFTSFÖRORDNINGEN (1992:191) Avgiftsintäkter enligt 4 § Avgiftsintäkter enligt 15 §

7 407

6 767

FÖRORDNING (2001:911) OM AVGIFTER FÖR PRÖVNING AV ÄRENDEN HOS FINANSINSPEKTIONEN Ansökningsavgifter Fakturerade kungörelser

2012

63 304

68 707

ÖVRIGT Försäljning av anläggningstillgångar/inventarier Summa

70 741

75 582

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 4 841 tkr sedan föregående år. Det beror på att en mindre mängd ansökningar inom verksamheten tillståndsprövning har kommit till FI under 2013 jämfört med 2012. NOT 3. Intäkter av bidrag Belopp i tkr

2013

2012

Bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

7 110

4 003

Bidrag från internationella organisationer

2 995

3 785

10 105

7 788

Summa

Bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) används för arbetet med att stärka samhällets krisberedskap inom den finansiella sektorn. Bidragsintäkterna har ökat med 3 107 tkr jämfört med föregående år. Förändringen beror på ökade insatser inom området. Bidrag från internationella organisationer avser inbetalningar från Dan mark, Finland och Norge för deras medverkan i utvecklingen av Trans aktionsrapporteringssystem (TRS). NOT 4. Finansiella intäkter Belopp i tkr Ränteintäkter på räntekontot i Riksgäldskontoret Övriga ränteintäkter

2013

2012

233

184

243

205

2013

2012

Totala kostnader för personal

–279 929

–270 757

Varav lönekostnader exklusive sociala kostnader

–176 510

–174 184

Summa ränteintäkter

NOT 5. Kostnader för personal Belopp i tkr

NOT 6. Övriga driftskostnader

Övriga driftskostnader har ökat med 18 192 tkr sedan föregående år. Skillnaden beror till största delen på ett ökat användande av konsulter.

64 FINANSIELL REDOVISNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

NOT 7. Finansiella kostnader Belopp i tkr

2013

2012

Räntekostnader på lån till anläggningstillgångar, Riksgäldskontoret

–689

–838

Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader

–53

–31

–742

–869

NOT 8. Avskrivningar och nedskrivningar

Posten avskrivningar och nedskrivningar har ökat med 1 285 tkr sedan föregående år. Avskrivningarna har minskat. Det beror på att flera äldre anläggnings tillgångar blivit färdigavskrivna under andra halvåret 2012 och första halvåret 2013. Under året har immateriella anläggningstillgångar skrivits ned till ett värde av 4 252 tkr. Nedskrivningarna beror på att utgifter som aktive rats, det vill säga bokförts som anläggningstillgångar, under åren 20092011 inte uppfyller kraven för att redovisas som anläggningstillgångar enligt 5 kap 2§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget underlag. NOT 9. Uppbördsverksamhet Belopp i tkr

2013

2012

Särskild avgift enligt lagen om anmälningsskyldighet

3 323

5 322

Särskild avgift enligt föreskrift vid försenad inrapportering

1 260

295

-115

-430

Befarade förluster, särskilda avgifter Konstaterade förluster, särskilda avgifter

Ränteintäkter, särskilda avgifter

300 056

331 555

Fakturerade årliga avgifter Befarade förluster, årliga avgifter

–181

352

Konstaterade förluster, årliga avgifter

–239

–123

Ränteintäkter, årliga avgifter Bötesmedel/straffavgift i samband med sanktion Befarade förluster, sanktioner

241

98 550

28 340

–145

–1 550

Konstaterade förluster, sanktioner

Ränteintäkter, sanktioner

Summa intäkter av avgifter m.m. Avräknat mot inkomsttitel 2548 Avgifter till Finansinspektionen Avräknat mot inkomsttitel 2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter Avräknat mot inkomsttitel 2712 Bötesmedel Summa avräknat mot inkomsttitel Saldo

402 576

364 018

–299 702

–332 025

–4 469

–5 195

–98 405

–26 798

–402 576

–364 018

0 0

Uppbördsverksamheten kommenteras i not 29, Redovisning mot inkomsttitel. NOT 10. Årets kapitalförändring Belopp i tkr

2013

2012

Resultat avgiftsfinansierad verksamhet

1 346

4 568

Summa

1 346

4 568

De avgiftsintäkter som disponeras avser verksamheten tillståndsprövning. FI har sedan tidigare ett ackumulerat underskott inom den avgiftsbelagda verksamheten. Avgifterna har höjts i flera omgångar de senaste åren efter som verksamheten ska uppnå ett resultat i balans på några års sikt.

FINANSIELL REDOVISNING 65

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

NOT 11. Balanserade utgifter för utveckling Belopp i tkr

2013-12-31

2012-12-31

IB anskaffningsvärde

93 199

75 104

Årets anskaffningar

21 441

18 095

Årets utrangeringar

-81

UB anskaffningsvärde

114 559

93 199

IB ackumulerade avskrivningar

-37 860

-28 668

Årets avskrivningar

-7 633

-9 192

Året nedskrivning

-4 252

Årets utrangeringar

-4 251

-49 744

-37 860

64 815

55 339

UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

Balanserade utgifter för utveckling består till största delen av it- system som FI utvecklar för rapportering, analys och distribution av finansiell data. Det bokförda värdet har ökat med 9 476 tkr sedan föregående år. Ökningen beror på att nya internationella regelkrav ställs på systemen. Årets nedskrivning består av utgifter som aktiverats, det vill säga bok förts som anläggningstillgångar, under åren 2009-2011 och inte uppfyl ler kraven för att redovisas som en immateriell anläggningstillgång enligt 5 kap 2§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunder lag. NOT 12. Rättigheter och andra immateriella tillgångar Belopp i tkr

2013-12-31

2012-12-31

386

Årets anskaffningar

1 156

Årets utrangeringar

1 542

386

IB anskaffningsvärde

UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar

-349

-285

Årets avskrivningar

-57

-64

Årets utrangeringar

-406

-349

1 136

UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

NOT 13. Förbättringsutgift på annans fastighet Belopp i tkr

2013-12-31

2012-12-31

IB anskaffningsvärde

3 660

Årets anskaffningar

1 334

Årets utrangeringar UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

66 FINANSIELL REDOVISNING

4 994

3 660

-3 463

-2 645

-300

-818

-3 763

-3 463

1 231

197

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

NOT 14. Maskiner, inventarier, installationer m.m. Belopp i tkr

2013-12-31

2012-12-31

IB anskaffningsvärde

34 191

35 466

Årets anskaffningar

11 827

293

Årets utrangeringar

-3 012

-1 568

UB anskaffningsvärde

43 006

34 191

-28 956

-27 778

-1 827

-2 710

IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets utrangeringar UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

3 012

1 532

-27 771

-28 956

15 235

5 235

Det bokförda värdet för maskiner, inventarier, installationer med mera har ökat med 10 000 tkr under 2013. Ökningen beror främst på att en ny nätverksinfrastuktur tagits i drift och uppbyggnaden av en ny datorhall. NOT 15. Pågående nyanläggningar Belopp i tkr

2013-12-31

2012-12-31

Årets anskaffningar

780

Bokfört värde

780

2013-12-31

2012-12-31

7 032

4 511

265

229

7 297

4 740

2013-12-31

2012-12-31

48 620

26 223

48 645

26 244

IB anskaffningsvärde

NOT 16. Fordringar hos andra myndigheter Belopp i tkr Fordran avseende ingående moms Övriga fordringar hos andra myndigheter Bokfört värde

NOT 17. Övriga fordringar Belopp i tkr Uppbördsfordringar Övriga fordringar Summa

Övriga fordringar har ökat med 22 401 tkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av en enskild faktura avseende tillsynsavgift som betalades i januari 2014, efter förfallodatum. NOT 18. Förutbetalda kostnader Belopp i tkr

2013-12-31

2012-12-31

Förutbetalda hyreskostnader

6 318

6 006

Övriga förutbetalda kostnader

3 593

3 738

Summa

9 911

9 744

Posten övriga förutbetalda kostnader består till största delen av under hållsavtal för it-system.

FINANSIELL REDOVISNING 67

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

NOT 19. Avräkning med statsverket Belopp i tkr

2013-12-31

Uppbörd

2012-12-31

Ingående balans

–26 223

Justering av ingående balans

–18 642

1 305

–402 576

–364 018

Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde

380 179

355 132

Skulder avseende uppbörd

–48 620

–26 223

Redovisat mot inkomsttitel

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde

122

6 789

5 711

–6 912

–5 589

-1

122

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans

5 539

Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto

333 406

305 876

–343 317

–306 919

1 499

1 962

–2 873

5 539

Återbetalning av anslagsmedel Fordringar avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

3 212

4 513

–535

–1 301

2 677

3 212

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar Övriga fodringar på statens centralkonto i Riksbanken Summa

4 620

1 109

838

390 940

362 485

–17 924

–12 670

–373 267

–349 544

858

1 109

–47 959

–16 240

NOT 20. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Belopp i tkr

2013-12-31

2012-12-31

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

27 241

22 503

Beviljad kreditram

25 000

2013-12-31

2012-12-31

NOT 21. Balanserad kapitalförändring Belopp i tkr Avgiftsfinansierad verksamhet Ingående balans Förregående års resultat Utgående balans

–24 706

–23 712

4 568

–994

–20 138

–24 706

Uppbördsverksamhet

Ingående balans

Föregående års kapitalförändring

–911 –394

Övergångseffekt

1 305

Utgående balans

Övrigt

–1 013

Summa

–21 151

–25 719

Posten Övergångseffekt under Uppbörd avser den justering som uppstod

68 FINANSIELL REDOVISNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

vid övergången till intäktsmässig redovisning av avgifter och andra lik nande ersättningar mot inkomsttitel enligt 13 § anslagsförordningen (2011:223). Posten Övrigt avser skillnaden mellan ackumulerat resultat i den avgifts belagda verksamheten och det totala saldot för den balanserade kapital förändringen. Utredning pågår om vad denna skillnad beror på. NOT 22. Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Belopp i tkr Ingående avsättning Årets pensionskostnader Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning

2013-12-31

2012-12-31

849

-248

601

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser avser åtaganden för framtida utbetalningar av delpensioner. NOT 23. Övriga avsättningar Belopp i tkr Ingående avsättning Årets förändring Utgående avsättning

2013-12-31

2012-12-31

1 905

1 444

403

461

2 308

1 905

Övriga avsättningar avser medel för kompetensutvecklingsåtgärder. Arbetsgivarverket och de centrala fackliga parterna slöt för flera år sedan ett avtal som innebär att en del av de avgifter som tidigare betala des till Trygghetsstiftelsen och Partsrådet i stället ska sättas av för lokala åtgärder. NOT 24. Lån i Riksgäldskontoret Belopp i tkr

2013-12-31

2012-12-31

Ingående skuld

58 852

53 171

Lån upptagna under året

28 623

18 670

Årets amorteringar

–9 422

–12 989

Utgående skuld

78 053

58 852

Beviljad låneram

85 000

65 000

Lån hos Riksgälden har ökat med 19 201 tkr sedan föregående år. Ökningen beror på till stor del på att FI fortsatt att utveckla it -system och att denna utveckling finansieras med lån. När systemen tas i drift och börjar skrivas av, minskar lånen genom amortering. NOT 25. Övriga skulder Belopp i tkr Personalens källskatt

2013-12-31

2012-12-31

4 990

4 708

Utredningskonton

502 62

Skuld till egen personal

–19

–21

5 473

4 749

Summa

Posten Utredningskonto består till största delen av inbetalningar som felaktigt betalats till FI. Dessa inbetalningar har återbetalats i januari 2014.

FINANSIELL REDOVISNING 69

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

NOT 26. Upplupna kostnader Belopp i tkr Upplupen lön inkl. sociala avgifter Semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa

2013-12-31

2012-12-31

–221

16 251

14 706

3 766

959

20 017

15 444

2013-12-31

2012-12-31

NOT 27. Oförbrukade bidrag Belopp i tkr Bidrag från annan statlig myndighet

266

493

Bidrag från internationella organisationer

8 326

11 271

Summa

8 592

11 764

Bidrag från annan statlig myndighet avser rekvirerade men ännu inte förbrukade medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Bidraget förväntas att tas i anspråk inom tre månader. Bidrag från internationella organisationer avser inbetalningar från Dan mark, Finland och Norge för deras medverkan i utvecklingen av Trans aktionsrapporteringssystem (TRS). Medlen är mottagna utanför stats budgeten och tas i anspråk i samband med att FI amorterar på de lån som tagits för investeringen i systemet. Saldot avser vad som återstår att ta i anspråk. NOT 28. Övriga förutbetalda intäkter Belopp i tkr Ansökningsavgifter, periodiserade

2013-12-31

2012-12-31

3 318

6 096

FI periodiserar inbetalningar av ansökningsavgifter för tillståndspröv ning som är större än 500 tkr. NOT 29. Redovisning mot inkomsttitel

På inkomsttitel 2548 redovisas de medel som FI tar in enligt förord ningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspek tionens verksamhet. Dessa avgifter ska, på flera års sikt, motsvara de kostnader som FI redovisar mot anslagsposterna Finansinspektionen (ram) och Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter. I samband med beräkningen av 2013 års avgiftsnivåer var prognosen för kostnader som avgifterna ska finansiera lägre än vad det slutliga utfallet för året blev. Avgiftsnivåerna har dessutom justerats för 2012 års avgifts överskott. Kostnadsprognosen och justeringen för föregående år förkla rar varför årets avgiftsuttag blev lägre än kostnaderna som avgifterna ska täcka. På inkomsttitel 2711 redovisas debiterade beslut om dröjsmålsavgifter, så kallad särskild avgift, enligt lagen (2000:1087) om anmälningsskyldig het och lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument som vun nit laga kraft. Här redovisas även beslut om förseningsavgift för företag under tillsyn som rapporterar för sent till FI i förhållande till de tidsfris ter som gäller. På inkomsttitel 2712, Bötesmedel, redovisas debiterade beslut om straff avgifter och särskilda avgifter som vunnit laga kraft. I allt högre grad har FI möjlighet att utdöma ekonomiska sanktioner enligt gällande lag stiftning. Inkomsternas karaktär gör att de är svåra att beräkna i förväg.

70 FINANSIELL REDOVISNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER Belopp i tkr

2013

2012

2011

2010

2009

Låneram i Riksgäldkontoret Beviljad

85 000

65 000

55 000

45 000

Utnyttjad

78 053

58 852

53 171

32 814

31 444

Kredit på räntekontot Beviljad Utnyttjad

25 000

878

2 081

7 168

Räntekontot Intäkter Kostnader

233 184 416 163 51 - - - - 1

Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat enl regleringsbrev

65 000

60 900

36 900

32 200

Utfall

70 741

75 582

59 154

35 130

32 895

Avgiftsintäkter som inte disponeras Beräknat enl regleringsbrev

341 000 341 000 347 000 327 000 286 274

Utfall

402 576 364 018 387 790 252 805 261 362

Anslagskredit Anslag 2:1:11, beviljad Anslag 2:1:11, utnyttjad Anslag 1:17, beviljad Anslag 1:17, utnyttjad

34 331

30 377

11 401

7 908

12 500

5 536

4 620

715

Anslagssparande Anslag 2:1:11 Anslag 1:17

2 874

28 891

11 546

361

1 439

Personal Årsarbetskrafter

301 297 273 240 229

Medelantalet anställda

312 302 284 240 228

Driftskostnad (RR) Driftskostnad per årsarbetskraft (tkr) Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring

404 592 375 639 350 055 306 610 271 868 1 344

1 265

1 346

4 568

–21 151

–25 719

1 282

1 278

1 187

–1 388 –16 418

–8 524

–25 636

–9 219

–695

FINANSIELL REDOVISNING 71

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

INTYGANDE OM INTERN STYRNING OCH KONTROLL FI:s sätt att arbeta med intern styrning och kontroll utgår ifrån förord ningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och ESV:s riktlinjer på området. Ledningen får information om den interna styrningen och kontrollen löpande i samband med rapportering av ekonomi, planerad och genomförd verksamhet och måluppfyllnad, redovisning av väsent liga risker och genomförda kontrollåtgärder samt genom granskningar och uppföljningar som genomförts av intern- och externrevision. Därut över får ledningen en särskild årlig redogörelse av omständigheter med betydelse för bedömningen av den interna styrningen och kontrollen. En viktig fråga som berört FI:s interna styrning och kontroll de senaste två åren har varit behovet av att stärka informationssäkerheten inom myndigheten. Detta behov framstod efter riskanalyser som genomförts i enlighet med FI:s interna riskhanteringsprocess och efter en granskning som internrevisionen gjort på området. De utvecklingsområden som identifierats har dock inte bedömts vara så eftersatta att det funnits skäl att redovisa brist i FI:s interna styrning och kontroll. Säkerhetshöjande åtgärder började genomföras 2012, främst genom att förbättra styrdokumentation och tydliggöra ansvar. Arbetet har fortsatt 2013 genom förbättrade rutiner och utbildning samt att höja den tekniska säkerheten i it-miljön. Informationssäkerhetsrisken har minskat även om en del arbete återstår med att få nya regler och rutiner ordentligt implementerade och kända hos FI:s medarbetare. I övrigt har verksamhetsåret 2013 när det gäller intern styrning och kon troll präglats av arbete med att utveckla och dokumentera FI:s interna processer och styrdokument och att stärka ekonomistyrningen. Informa tions- och utbildningsinsatser för nya processer och regler har genom förts både för medarbetare och för chefer.

72 FINANSIELL REDOVISNING

FINANSINSPEKTIONEN ÅRSREDOVISNING 2013

Vårt ställningstagande Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Stockholm den 17 februari 2014

Bengt Westerberg

Birgitta Johansson-Hedberg

Styrelseordförande

Vice styrelseordförande

Eva Lindström

Hans Nyman

Styrelseledamot

Gustaf Sjöberg

Kristina Ståhl

Styrelseledamot

Martin Andersson

Generaldirektör Styrelseledamot

VÅRT STÄLLNINGSTAGANDE 73

Finansinspektionen Box 7821, 103 97 Stockholm Besรถksadress Brunnsgatan 3 Telefon 08-787 80 00 Fax 08-24 13 35 finansinspektionen@fi.se