Elektroniktidningen september 2026

SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

NR 7 OKTOBER 2026

TEMA AI & INBYGGDA SYSTEM

AI EXPANDERAR ÖVERALLT Svenska Unibap tar AI-analysen till rymden. /6

WEBBINARIESERIE:

HANZAS VD:

EMBEDDED AI:

AI f lyttar från molnet till kanten

AI-boomen märks tydligt i våra fabriker

AI lär sig förstå bilens CAN-buss

/14

/15

/10

PRENUMERERA KOSTNADSFRITT!

WWW.ETN.SE/PREN

utges av: Elektroniktidningen Sverige AB adress: Persuddevägen 50A, 135 52 Tyresö www.etn.se | 0734–17 10 99

Prenumeration

www.etn.se/pren eller mejla till: pren@etn.se Prenumerationen är kostnadsfri för dig som arbetar i elektronikbranschen. annonser: annonser@etn.se | 0734–17 10 99 redaktion: Veijo Ojanperä (chefredaktör), Jan Tångring (ansvarig utgivare), Per Henricsson skicka pressmeddelanden till: red@etn.se

Veijo Ojanperä Bevakar in­byggda system, test & mät, mjukvara, processorer, kort, telekommunikation och kraft. vo@etn.se | +358-40 707 25 30

Jan Tångring Rådgivare/konsult. jan@etn.se | 0734–17 13 09

22

18

27 24 4

20 22

18

24

20

27

Brist på labb bromsar svenska teknikbolag Bristen på laboratorier och avancerad utrustning kan bromsa svenska deeptech­ bolag när de lämnar universiteten. Vägen från fungerande teknik till färdig produkt kräver ofta både nya miljöer och kompetenser.

Per Henricsson Rådgivare/konsult. per@etn.se | 0734–17 13 03

Jocke Flink Grafisk formgivning, layout, bildbehandling och produktion/print. jocke.flink@typa.se 070–557 52 28

Annonser

annonser@etn.se 0734-17 10 99 © Elektroniktidningen 2026 upplaga: 13 000 ex. Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495 Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingen­jörers Riksförening, www.ser.se Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete. omslagsbild: Svenska Unibap tar AI-analysen till rymden. foto: Richard Öhrn

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

4

EXPERT: 200 analoga kretsar gör humanoiden intelligent En humanoid kan innehålla över 200 analoga kretsar för motorstyrning, positions­ mätning och sensorer. De avgör vilken information AI-systemet får om den fysiska världen, skriver Karthi Gopalan på Renesas Electronics. EXPERT: Vem säkrar AI-koden? AI kan skriva kod på sekunder, men i säkerhetskritiska system återstår det svåra: att verifiera att koden följer kraven och rätt standarder, skriver Rafael Taubinger på IAR.

EXPERT: AI kräver nytänkande för strömförsörjningen AI-processorer ställer helt nya krav på strömförsörjningen. Snabba lastvariationer kräver hög verkningsgrad och stabil matning, skriver Takaki Murata på Murata Manufacturing. EXPERT: Kan AI verkligen granska ett kretsschema? AI kan hitta fel i elektronik­ konstruktioner, men slutsatserna måste gå att verifiera och spåras tillbaka till scheman och datablad, skriver Daniel Rhodin på E-Sharp. EXPERT: Kombinera flera ekosystem i samma embedded-design Olika utvecklingsekosystem kan sam­ verka i samma inbyggda system. En växthusdemo visar hur flera styrkretsar och verktygsmiljöer kan kombineras, skriver Robert Perkel på ­Microchip.

LEDARE

Elektroniktidningen – en 30-årig facktidskrift för elektronikproffs Per Henricsson och Jan Tångring trappar successivt ned inför pensionen, och nu har Veijo Ojanperä tagit över huvudansvaret. Per och Janne finns kvar och ­stöttar Veijo under övergångsperioden. För Elektroniktidningen och webbsajten etn.se fortsätter verksamheten som tidigare. I ÅR ÅTERSTÅR nummer 7 och 8 av papperstidningen, och på webben publicerar vi dagligen nyheter från elektronikbranschen precis som förut.

Vi har också nya planer för framtiden, som vi berättar mer om när de har tagit tydligare form. Det kommer i alla fall att hända mycket spännande. Veijo har arbetat med elektronikpublikationer i närmare 30 år, bland annat på tidskriften Prosessori i Finland. I drygt tio år har han drivit Elektronik­ tidningens systerpublikation etn.fi. På fritiden kör Veijo motorcykel, spelar golf och både spelar och dömer ishockey. Han är baserad i Helsingfors, men kan alltid nås på vo@etn.se.

3

STARTBLOCKET

FOTO: JEAN LAPIN

Brist på labb bromsar svenska teknikbolag När forskningsbaserade teknikbolag lämnar universitetet förlorar de ofta samtidigt tillgången till avancerade laboratorier och dyr utrustning. Att bygga upp motsvarande miljö på egen hand kan kosta både tid och kapital – och bromsa vägen från fungerande teknik till produkt.

P

roblemet lyfts fram i den nya rapporten ”Steget ut ur labbet”, framtagen av Kista Limitless och Ymner. Rapporten bygger på in­ tervjuer med forskare och entre­ prenörer samt data från omkring 27 700 svenska forsknings- och innovationsprojekt under åren 2020–2025. Tillsammans omfat­ tar projekten cirka 126 miljarder kronor i finansiering. För forskningsbaserade teknikbolag är tillgången till laboratorier en särskild flaskhals.

4

Under tiden på universitetet kan forskarna använda avan­ cerad utrustning och etablerad infrastruktur. När tekniken ska kommersialiseras måste bolaget däremot ofta hitta eller bygga upp motsvarande miljö på egen hand. E T T E X E M P E L I R A P P O R T E N är

svenska Peafowl Plasmo­ nics. Medgrundaren Cristina Paun beskriver hur mycket tid som gick åt bara till att få fram rätt

instrument och bygga upp den miljö som bolaget behövde efter steget ut från universitetet. Hon uppskattar att processen tog omkring ett halvår. Problemet är större än själva kostnaden för utrustningen. För ett ungt deeptechbolag innebär månader som läggs på labora­ torieinfrastruktur månader som inte kan läggas på att utveckla och verifiera produkten. Samtidigt räcker det inte alltid att få fortsätta

använda universitetets laborato­ rier. De är i första hand byggda för forskning och experiment, inte för pilotproduktion och industriell uppskalning. D E T Ä R E N S K I L L N A D som

­Carina Zaring, föreståndare för

Electrumlaboratoriet vid KTH, känner väl till från halvledar- och fotonikområdet. Hon varnar för att forskare ofta underskattar hur långt det är från fungerande teknik till en färdig produkt. – Nu är jag klar, säger forskaren. Nej, det här ska bli en produkt. Nu har vi kommit nästan halvvägs, säger hon i rapporten. Efter den fungerande tekniken återstår bland annat verifiering, ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

STARTBLOCKET

S A M M A P R O B L E M blir ännu tydli­ gare när tekniken ska skalas upp. Batteriföretaget Altris medgrundare Tim Nordh beskriver i rapporten hur verksamheten nådde en punkt där universitetets miljö inte längre räckte till. När processen behövde skalas upp till en 100-liters reaktor gick det inte längre att placera utrust­ ningen på universitetet. Att hitta en lämplig lokal tog tid. Det illustrerar ett glapp i den svenska infrastrukturen: mellan och pilotmiljöer utanför univer­ forskningslaboratoriet och den siteten. Sådana miljöer skulle industriella miljö där en process kunna delas av flera forsknings­ faktiskt kan skalas och en pro­ baserade företag och minska be­ dukt börja tillverkas. hovet av att varje startup bygger Rapporten pekar därför på upp sin egen infrastruktur. behovet av fler laboratorie-, testmouser-lightspeed-print-210x148-5mm-sv.pdf 1 8/11/26 11:51 AM

FOTO: JEAN LAPIN

produktion, kvalitetssäkring och kundanpassning. Det är ­områden som sällan ingår i forskarutbildningen. – Många forskare förstår ing­ enting av det här – produktion, ISO, verifiering, marknad. Var ska man ens hitta den kompeten­ sen?, säger Carina Zaring.

F R ÅG A N Ä R S Ä R S K I LT relevant för kapitalintensiv deeptech som halvledare, fotonik och batteri­ teknik. Där kan själva forsk­ ningsgenombrottet vara svårt, men när tekniken väl fungerar

återstår fortfarande en stor del av arbetet innan den går att tillverka och sälja. VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

Gasen i botten! Förlita dig på den ledande introduktören av nya produkter™ och gå från koncept till prototyp med ljusets hastighet

mouser.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

5

STARTBLOCKET KRÖNIKA

CRA får inte bli ännu en pärm i hyllan SER:S STYRELSE har påbörjat planering av höstens aktiviteter. Vi återkommer inom kort med information om nästa medlemsmöte. Det blir föredrag i aktuella ämnen bl.a. cybersäkerhet och AI.

CRA ÄNDRAR SPELPLANEN. För EUmarknaden införs CRA i två huvud­ steg, i september 2026 och december 2027. Produkter med digitala element ska inte bara vara funktionella när de säljs; de ska vara möjliga att skydda, uppdatera och följa upp under sin förväntade livstid. För teknikföretag betyder det att frågor om SBOM, säker utveckling, incidentrapporte­ ring och tydligt ansvar inte längre kan delegeras till en ensam säkerhetschef i slutet av projektet. MEN DEN VERKLIGA prövningen blir proportionaliteten. En industrigate­ way, en uppkopplad konsumentpro­ dukt och ett avancerat styrsystem kan ha olika riskbilder, utvecklingsmodel­ ler och förutsättningar. Om CRA redu­ ceras till en dokumentationsövning skapas pärmar utan motståndskraft. Om den däremot används för att stärka konstruktionsbeslut, testning, sårbarhetsprocesser och kundkom­ munikation kan den höja nivån i hela den europeiska teknikindustrin. DET BRÅDSKAR. Många företag inven­ terar ännu inte sina produktportföljer på ett sätt som visar vilka kompo­ nenter, beroenden och säkerhetsåta­ ganden som faktiskt följer med varje leverans. Den viktigaste CRA-frågan är därför inte ”är vi certifierade?” utan ”kan vi agera trovärdigt när något går fel?” Det är frågan som betyder mest.

STAFFAN SKOGBY Vice ordförande SER, Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening

6

FOTO: RICKARD ÖHRN

CYBER RESILIENCE ACT lagstiftningen är på väg att bli Europas mest kon­ kreta försök att flytta cybersäkerhet från powerpointen till produkten. Det är välkommet. Alltför länge har tillverkare kunnat betrakta säkerhets­ uppdateringar, sårbarhetshantering och livscykelansvar som en efter­ marknadstjänst, snarare än som en del av själva leveransen.

Svensk rymddator flyttar AI-analysen till satelliten Svenska Unibap har lanserat en ny rymddator som kan bearbeta upp till 100 gigabit sensordata per sekund direkt ombord på satelliten. Tanken är att stora mängder rådata inte längre behöver skickas ner till jorden för analys. De första iX20-datorerna ska upp i rymden redan i oktober.

D

et är framför allt jordobservationssatel­ liter med kameror, radar och andra sen­ sorer som genererar allt större d ­ atamängder. Traditionellt har materialet skickats till markstationer för bearbetning, vilket både kräver överföringskapacitet och fördröjer analysen. Med Unibaps iX20 flyttas en större del av beräkningarna i stället ut i satelliten. Datorn kan enligt företaget ta emot och bearbeta upp till 100 Gbit/s rå sensordata. En kombination av hårdvaruacceleration, bildbehandling och AI ska kunna sålla fram den information som faktiskt behöver skickas till jorden. Det är särskilt intressant för ISR, Intelli­ gence, Surveillance and Reconnaissance, där tiden mellan observation och färdig informa­ tion kan vara avgörande. – Allt handlar om att snabbt kunna om­ vandla data till användbara underrättelser redan i rymden, för att möjliggöra snabbare och bättre beslutsfattande på jorden, säger Oskar Flordal, teknisk chef på Unibap.

I X 20 BYG G E R PÅ en AMD Ryzen V8000-pro­ cessor tillsammans med en 12-kärnig Ra­ deon-GPU och fyra Hailo-8-acceleratorer för AI-beräkningar. Datorn har 64 gigabyte DDR5-minne med ECC och fyra NVMe-­

enheter på vardera fyra terabyte, totalt 16 tera­byte lagring. Den typiska effektförbrukningen anges till 40–50 watt och datorn väger knappt två kilo. Kommunikationen omfattar bland annat två 10-gigabit Ethernet-portar och upp till åtta SpaceWire-gränssnitt. Expansionsmo­ duler kan ge ytterligare höghastighetsgräns­ snitt på upp till 25 Gbit/s. D ATO R N Ä R K VA L I F I C E R A D för bland annat vi­ brationer, vakuum, temperaturvariationer och strålning och är avsedd inte bara för låg omloppsbana utan även MEO, GEO och in­ terplanetära uppdrag. IX20 är Unibaps tredje generation rymd­ dator. Enligt Flordal används föregångarna redan i fler än 40 satelliter och rymduppdrag. – Den representerar ett stort teknikskifte där satelliterna blir flexibla och snabba nog att anpassas till olika uppdrag, säger han. Den nya datorn är konstruerad och tillver­ kad i Sverige. De första exemplaren har redan levererats till kunder och ska enligt Unibap skjutas upp med SpaceX i oktober. Storskalig produktion ska inledas vid företagets anlägg­ ning i Uppsala mot slutet av året.

VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

Cadence låter AI-agenten styra hela kortdesignen Cadence tar nästa steg med AI i EDA-verktygen. Med AuraStack AI Super Agent vill företaget inte längre bara använda AI för enskilda moment som placering och routning. I stället ska en agent kunna koordinera hela konstruktionsflödet för kretskort och avancerade kapslar.

A

uraStack körs ovanpå ­Allegro AI Studio och byg­ ger på samma grundläggande arkitektur som Cadence ­tidigare använt för sina ChipStack-, Inno­Stack- och ViraStack-agen­ ter. Därmed hävdar Cadence att man nu har ett agentiskt AI-lager som sträcker sig från digital och analog IC-design via avancerad kapsling ända ut till kretskortet.

D E N V I K T I G A S K I L L N A D E N mot ti­ digare AI-funktioner i EDA-verk­ tyg är orkestreringen. AuraStack ska skapa en modell av konstruk­ törens intentioner och därefter bryta ned uppgiften i delproblem som utförs av specialiserade agen­ ter. Dessa kan exempelvis hantera fysisk struktur, constraints, IPåteranvändning, komponentpla­ cering, routning och konstruk­ tion för tillverkning. Resultaten från ett steg används sedan som indata för nästa. På så sätt försöker ­Cadence ersätta da­

AuraStack fungerar som ett agentiskt lager ovanpå Cadence EDA- och analysverktyg. AI-agenten kan koordinera konstruktion och multiphysikanalys i en sluten optimeringsslinga.

gens sekventiella arbetsflöde med en sluten optimeringsslinga. Det blir särskilt intressant när multiphysiken kopplas in. AuraStack kan koordinera analyser av signalintegritet och power integrity med elektromag­ netiska, termiska och mekaniska simuleringar. I Cadence-port­ följen handlar det bland annat om Sigrity X, Clarity 3D Solver och Celsius Thermal Solver samt MSC Nastran och Marc för mekanisk FEM-analys. Det innebär exempelvis att en förändring av placering eller routning inte enbart behöver bedömas efter elektriska para­ metrar. Agenten kan samtidigt väga in temperatur, mekaniska

spänningar, vibrationer och utmattning. Tanken är att sådana avvägningar ska göras kontinuer­ ligt under konstruktionen i stället för att problem upptäcks först vid signoff eller i en fysisk prototyp. D E T TA B L I R A L LT V I K T I G A R E i avancerade multi-die-system. När chiplets, substrat, kapsel och kretskort påverkar varand­ ras elektriska och termiska egenskaper blir gränsen mellan IC-, package- och PCB-design allt mindre användbar. Cadence talar därför om produktnivåopti­ mering och chip-package-board co-design snarare än separata konstruktionsflöden. AI:n ersätter inte de fysikba­

serade simulatorerna. Agenten används för att välja, koordi­ nera och iterera konstruktionen, medan exempelvis elektromag­ netiska, termiska och mekaniska beräkningar fortfarande utförs av etablerade solververktyg. Det är en viktig skillnad mot att låta en generativ AI-modell uppskatta om konstruktionen fungerar. Cadence anger upp till ­dubbelt så kort utvecklingstid och 15 gång­ er högre produktivitet. Siffrorna är företagets egna och kommer naturligtvis att variera kraftigt mellan olika konstruktioner. AuraStack AI Super Agent ska bli tillgänglig under 2026. VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

AI-agenter tar hand om chipprojektet EDA-företaget Synopsys låter inte längre AI nöja sig med att ge konstruktörerna råd. På DAC 2026 i juli visade bolaget hur grupper av specialiserade AI-agenter självständigt kan driva långvariga arbetsflöden för konstruktion, verifiering och felsökning av chip.

D

en nya tekniken bygger på Synopsys AgentEngineer, där flera AI-agenter kan dela upp arbetet mellan sig och använda olika EDA-verktyg. Målet är att automatisera hela arbetskedjor i stället för enskilda uppgifter.

AG E N T E R N A K A N exempelvis arbeta med att sluta verifierings­ täckningen, hitta och korrigera konstruktionsfel samt optimera effektförbrukning, prestanda och chipyta, det som i branschen

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

Synopsys modell för autonoma agentflöden omfattar både EDA-verktyg för chipkonstruktion och CAE-verktyg för systemanalys. Nvidia OpenShell ska ge agenterna en säker miljö för att använda verktygen och dela kontext.

brukar sammanfattas som PPA. Tillsammans med Nvidia har S­ ynopsys utvecklat helt auto­noma agentfunktioner för chip- och systemkonstruktion. Lösningen använder Nvidias Nemotron-modeller och accele­ ratorplattform samt OpenShell-

miljön, som ska begränsa och säkra agenternas åtkomst till konstruktionsverktygen. PÅ D AC V I S A D E Synopsys också agentbaserade arbetsflöden som utvecklats tillsammans med AMD och Microsoft. De auto­

matiserar bland annat felsökning och implementeringsarbete och finns tillgängliga för utvärdering i Microsoft Discovery. I samband med mässan ut­ ökade Synopsys även samarbetet med Intel Foundry kring den kommande processen Intel 14A. Samarbetet omfattar certifierade AI-drivna EDA-flöden och mul­ tifysikanalys för konstruktioner i den avancerade tillverknings­ processen. På DAC demonstrerade Synopsys dessutom hur tekniken från Ansys kan kopplas till konstruktionsflödet. Därmed kan AI-agenterna ta hänsyn till värme, effektmatning, signalin­ tegritet och mekanisk tillförlit­ lighet över chip, kapsel, kretskort och kylsystem. VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

7

STARTBLOCKET

Norskt chip ska få miljarder av sensorer att somna Norska Nanopower Semiconductor tar nästa steg mot en bred marknad för sina extremt strömsnåla nPZero-kretsar. Ett globalt distributionsavtal med tyska Rutronik ska göra tekniken tillgänglig för konstruktörer världen över. Målet är att låta mikroprocessorn i batteridrivna sensorsystem sova nästan hela tiden.

turområdet är −40 till +85 grader Celsius. Nanopower sammanfattar principen som ”Sense. Decide. Wake. Process.” Sensorn övervakas först med minsta möjliga ener­ giförbrukning. nPZero avgör därefter om informationen är relevant, och först då får huvudprocessorn vakna och utföra den mer beräkningskrävande behandlingen.

Nanopower gick tidigare i år över till volym­ produktion av sina nPZero-kretsar. Nu har bolaget tecknat ett globalt franchiseavtal med Rutronik, som tar in hela Nanopowers stan­ dardsortiment och dessutom erbjuder kon­ struktions- och design-in-stöd. Bakom nPZero ligger en enkel idé. I många batteridrivna IoT-noder väcks mikrokontrol­ lern regelbundet bara för att kontrollera om något har hänt. Ofta har ingenting hänt, men varje uppvaknande kostar energi. Dessutom måste processorn och ibland även sensorer och annan kringelektronik hållas åtminstone delvis aktiva mellan mätningarna.

A R K I T E K T U R E N Ä R S Ä R S K I LT I N T R E S S A N T i sys­ tem där något viktigt händer sällan. En traditio­ nell mikrokontroller kan visserligen ha mycket strömsnåla vilolägen, men om den ständigt måste vakna, starta kringutrustning, läsa senso­ rer och sedan somna om kan den genomsnitt­ liga energiförbrukningen ändå bli betydande. Nanopower bygger tekniken på sin egen nP­ Zero-arkitektur för subthreshold-drift. Enligt bolaget kan lösningen minska energiförbruk­ ningen i vissa sensorsystem med upp till 90 pro­ cent. Den verkliga besparingen beror på bland annat mikroprocessor, sensorer, mätintervall och hur ofta systemet faktiskt behöver vakna. Den låga förbrukningen kan användas för att förlänga batteritiden, men öppnar också för konstruktioner där energin helt eller delvis skördas från omgivningen. NPZ2100 har där­ för funktioner för att anpassa driften efter hur mycket energi som för tillfället finns tillgänglig.

N A N O P O W E R F LY T TA R D Ä R F Ö R den ständigt ak­ tiva övervakningen från huvudprocessorn till en separat krets med extremt låg strömför­ brukning. Den kan läsa av sensorer och fatta enkla beslut medan huvudprocessorn är helt avstängd eller befinner sig i sitt djupaste vilo­ läge. Först när ett definierat villkor uppfylls väcks resten av systemet.

Den senaste kretsen i familjen är nPZ2100. Den drar typiskt bara 200 nanoampere i vi­ loläge och omkring en mikroampere när den aktivt pollar anslutna enheter. Kretsen kan autonomt hantera upp till sex sensorer eller kringkretsar via I²C eller SPI. Det gör nPZ2100 till betydligt mer än en enkel wake-up-komparator. Kretsen har fyra integrerade strömbrytare för kringutrustning och en separat strömbrytare för värdproces­ sorn. Därmed kan den inte bara avgöra när processorn ska väckas utan även slå på och av delar av sensorsystemet efter behov. På kretsen finns dessutom 256 byte SRAM för enkel dataloggning, en trekanalig ADC med batteriövervakning, 32-bitars timer och alarm samt watchdog och händelseräknare. Tempera­

VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

Congatec stänger IT-nätet ute från OT-datan enbart processormoduler. Plattformen kombinerar bland annat virtualisering, IoT-an­ slutning, säkerhet och AI. – Patentet visar hur congazones och conga-connect tillsammans kan erbjuda säkert datautbyte och samtidigt isolera funktionella domäner, exempel­ vis AI, realtidsstyrning och an­ vändargränssnitt, säger Andreas Bergbauer, Manager Solution Management på Congatec.

Congatec har patenterat en arkitektur som ska hindra IT-nätet från att få direkt åtkomst till OT-sidan i industriella system. Tekniken gör det möjligt att köra maskinstyrning och IT-kommunikation på samma datormodul, men i strikt separerade miljöer.

Patentet, WO2025186118A1, bygger på samspelet mellan Congatecs hypervisor congazones och IoT-programvaran conga-connect. Hypervisorn delar upp systemet i isolerade partitioner, där OT-sidan samlar in data från maskinen medan en separat IT-sida sköter kommu­ nikationen med externa nätverk. M E L L A N PA R T I T I O N E R N A finns en gateway och en säkerhets­ barriär. Data kan därmed inte skickas direkt från IT-sidan till OT-sidan eller i motsatt riktning. Congatec a­ nvänder

8

dessutom en teknik som bolaget kallar data projection för att förhindra att någon via IT-infrastrukturen får åtkomst till själva OT-enheten. På mot­ svarande sätt ska den inbyggda enheten inte kunna användas som väg in i IT-nätet. Tanken är att funktioner som maskinstyrning, AI, användargränssnitt och extern

kommunikation ska kunna konsolideras på samma fysiska plattform utan att säkerhetskri­ tiska domäner behöver kopplas samman direkt. T E K N I K E N I N G Å R i Congatecs aReady.COM-koncept, där företaget vill göra Computeron-Modules till mer färdiga systembyggblock i stället för

CO N G AT E C B E S K R I V E R kombina­ tionen av isolerade partitioner, kontrollerat datautbyte och VPN-baserad kommunikation som en central del av säker­ heten i aReady.COM. Målet är samtidigt att minska mängden separat hårdvara genom att samla fler funktioner på en och samma edgeplattform.

VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

STARTBLOCKET

AI lär sig förstå bilens CAN-buss I stället för att själv leta efter rätt CAN-signaler och skriva programkod ska användaren kunna beskriva med vanlig text vad bilen ska göra. Svenska XBB utvecklar ett AI-system som ­analyserar bilens CAN-data, hittar rätt signaler och bygger den logik som behövs. En fungerande prototyp finns redan.

XBB

i Sala har utvecklat en embed­ ded-plattform för fordons­ styrning som i dag finns i omkring 150 000 installationer i Norden. Systemet används framför allt för att läsa information från bi­ lens CAN-nät och styra extern utrustning, exempelvis extraljus. Nu försöker företaget automatisera en be­ tydligt svårare del av arbetet med hjälp av AI: att förstå vad signalerna på bilens CAN-buss faktiskt betyder. – I prototypen har vi byggt en CANkompressor där data går från bilen via XBB ­Dongle till vår backend. Där kan AI-systemet analysera fordonsdatan med hjälp av våra egna skillsfiler och även köra Python-skript mot CAN-datan i en isolerad sandlåda, be­ rättar Karl-Henrik Söderqvist på XBB. A I - S YS T E M E T K A N K Ä N N A I G E N mönster i tra­ fiken och exempelvis dra slutsatsen att for­ donet sannolikt är en Mercedes Sprinter. Därefter kan det kontrollera XBB:s befintliga databas för att se vilka signaler som redan är kända för modellen. – Om exempelvis helljussignalen redan är känd kan användaren direkt få den föreslagen och samtidigt se signalen förändras i realtid i telefonen. Med ett knapptryck kan den sedan läggas till i användarens eget recept. Om signalen inte redan finns kan AI:n i stället hjälpa till att leta efter den i den inspe­ lade CAN-trafiken. Det kan förändra ett arbete som i dag till stor del görs manuellt. – I dag behöver vi ofta ha bilen fysiskt hos oss. Vi ansluter utrustning, loggar CAN-tra­ fiken och analyserar manuellt vilka medde­ landen och bitar som motsvarar de funktio­ ner vi söker. M E D D E T NYA S YS T E M E T kan en installatör i stället samla in CAN-datan ute vid bilen och skicka upp den via XBB Dongle för analys. Samtidigt vill XBB undvika att en signal automatiskt betraktas som korrekt bara för att AI:n har hittat den en gång. – Signalerna får därför en form av förtro­

10

endegrad baserad på hur många oberoende installationer som har hittat och verifierat samma funktion. En ny signal kan till exem­ pel behöva verifieras i fem eller tio oberoende installationer innan den betraktas som en etablerad signal för den fordonsmodellen. Systemet normaliserar också benämning­ arna. ”Helljus”, ”extraljussignal” och till och med en felstavad variant ska inte bli tre olika funktioner i databasen utan kopplas till sam­ ma begrepp, exempelvis HIGHBEAM. – På det sättet byggs det successivt upp en strukturerad databas med fordonsmodeller, CAN-ID:n, signaler och deras betydelse. För varje ny bil och varje ny verifiering blir syste­ met lite bättre. N Ä S TA S T E G Ä R att låta användaren beskriva den önskade funktionen med vanligt språk. – Det kan vara väldigt enkelt: ”Tänd ar­ betsbelysningen när jag lägger i backen.” Men Söderqvist säger att de mer avance­ rade specialfallen egentligen är den viktigaste orsaken till att systemet utvecklas. En användare skulle exempelvis kunna skriva: ”En utgång ska vara aktiv när bilen kör under 10 km/h och höger sidoruta är nedvevad minst 80 procent.” – Då behöver systemet identifiera vilka sig­ naler som representerar hastighet och föns­ terposition, kontrollera hur de är kodade i just den bilen och därefter generera logiken som kombinerar villkoren. R E C E P T E N S K R I V S i XBB:s eget programme­ ringsspråk TSharkRex, vars syntax påminner om IEC 61131-3 Structured Text. AI-syste­ met kan dessutom göra mer än att bara skriva ett kodstycke. – Användaren kan exempelvis be den att lägga till en signal i ett recept, koppla en viss signal till en utgång eller skapa kontroller i appen, och systemet kan utföra dessa föränd­ ringar åt användaren. Ett exempel är att be systemet skapa tre knappar i appen för arbetsbelysning, höger och vänster sida och samtidigt ange att all be­ lysning ska släckas när tändningen stängs av. Om det kräver ett modifierat recept kan AI-systemet skapa en kopia av XBB:s offici­ ella recept på användarens konto, lägga till den nya logiken och installera kopian som ett användarspecifikt recept. – Det är alltså mer likt att arbeta tillsam­ mans med en programmerare som dessutom känner till bilen och XBB-systemet än en vanlig chatbot som bara skriver ett kodstycke i ett textfönster.

S J Ä LVA A I - A N A LYS E N sker i prototypen i XBB:s backend. När receptet väl är skapat behövs däremot ingen språkmodell för att bilen ska utföra funktionen. – AI:n kör alltså inte kontinuerligt i bilen. När receptet väl är skapat körs den determi­ nistiska logiken lokalt i XBB-systemet. Dagens XBB Dongle bygger på Nordic Semiconductors nRF52832. Telefonen an­ ­ vänds bland annat som användargränssnitt, för konfiguration och för att visa signaldata. – När installationen väl är färdig behöver bilen alltså inte stå uppkopplad mot en språk­ modell för att exempelvis extraljuset ska fungera. Den färdiga logiken körs lokalt. Prototypen använder i dag kommersiella språkmodeller, bland annat från Anthropic, tillsammans med XBB:s egna verktyg och skillsfiler. Företaget har även testat modeller som körs lokalt. S Ä K E R H E T E N TA R M E S T T I D. Tekniskt har pro­ jektet kommit långt. Den svårare frågan är vad AI-genererad logik ska få göra i ett fordon. – Det här är faktiskt den del som tar mest tid för oss just nu. Den tekniska principen är att AI:n inte ska vara den komponent som ga­ ranterar säkerheten. Man måste utgå från att en språkmodell kan göra fel. AI:n får därför bara arbeta genom begrän­ sade verktyg och exekveringsmiljöer. Gene­ rerad kod får inte godtycklig åtkomst till pro­ cessorns minne eller övrig firmware. XBB-systemet används huvudsakligen för att läsa information från bilens CAN-nät och därefter styra extern utrustning. Men den tekniska möjligheten att sända CAN-medde­ landen finns också. – Därför arbetar vi mycket med vilka funk­ tioner som ska exponeras, hur genererade recept ska begränsas och hur användaren ska informeras och verifiera funktionerna innan de används. Det är också en viktig anledning till att den första målgruppen sannolikt blir professio­ nella fordonsutrustare, installatörer och XBB:s återförsäljare snarare än vanliga bilägare. – Vi har en fungerande prototyp i dag och kan redan göra mycket av det som beskrivs. Rent tekniskt är vi ganska långt framme. Det som återstår innan vi betraktar det som en produkt är framför allt att få rätt säkerhets­ modell, compliance, dokumentation, använ­ daransvar och valideringsprocesser på plats.

VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

STARTBLOCKET

Monava vill göra ljud till en ny sensor Akustik har länge varit ett komplement till radar och kameror. Monava vill göra ljudet till en egen intelligent sensor. Med AI kan företagets system redan identifiera olika drönar­ typer – och på sikt betydligt mer.

Radar, RF-sensorer och kameror dominerar dagens system för drönardetektering. Monava har valt en annan väg. Företaget byg­ ger sin teknik på passiv akustik och artificiell intelligens. – Akustiska sensorer är unika eftersom de inte är beroende av fri sikt. De fungerar i alla miljöer, även i bullriga eller radiointensiva miljöer, och kompletterar därför andra sensortekniker väldigt väl, säger vd Alexander Hebbe. A I - M O D E L L E R N A A N A LYS E R A R

ljudbilden och kan redan i dag identifiera olika drönartyper samtidigt som de filtrerar bort bakgrundsljud. – Potentialen är mycket större än så. På sikt ska tekniken kunna

identifiera fler objekt på slagfältet och upptäcka andra relevanta hot. Hebbe ser inte akustik som en konkurrent till radar eller RF-system utan som en del av framtidens sensorfusion. – För drönardetektion kan tekniken användas både fri­ stående och tillsammans med radar och RF. Den kan också bli en komponent i automatiserade försvarssystem. Han menar samtidigt att tekniken har betydligt bredare användningsområden än försvar. – Det vi egentligen gör är att visualisera ljud. Där finns nästan oändligt många applikationer. VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

Monavas grundare: Alexander Hebbe, Alexander Faraj och Ilkka Lavas. Bolaget har vuxit från tre till tjugo medarbetare på ett år.

PIC18-Q35: Processing Power Meets Programmable Logic Zero CPU Overhead, Maximum Flexibility

The PIC18-Q35 microcontroller family empowers you to design smarter, more efficient embedded systems by combining high-speed processing with advanced, on-chip programmable logic. The integrated Configurable Logic Block (CLB) with 128 Basic Logic Elements lets you create custom peripherals and timing functions, no external logic ICs required. Free your CPU from real-time control and achieve true deterministic performance, even in the most demanding industrial, automotive and IoT applications.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

microchip.com/pic18-q35

The Microchip name and logo and the Microchip logo are registered trademarks of Microchip Technology Incorporated in the U.S.A. and other countries. All other trademarks are the property of their registered owners. © 2026 Microchip Technology Inc. All rights reserved. MEC2649A-UK-05-26

11

ADVERTORIAL

Läs hela artikeln på tme.eu Skanna QR-koden!

KVALITETSKONTROLL KRÄVER EN INTELLIGENT KAMERA F

öreställ dig en produktionslinje där en ny ­detalj dyker upp varje några sekunder. I fallet med massproduktion skulle manuell kontroll av varje element inte bara vara tidskrävande utan också ­oekonomisk. Av denna anledning använder moderna produktionsanläggningar allt oftare auto­matiserade kvalitetskontrollsystem som utför inspektion av varje produkt på ett repetitivt sätt med samma noggrannhet. Operatörens roll för­ svinner inte – den förändras dock. Istället för att ­kontrollera alla detaljer verifierar människan ­oftast bara de produkter som tidigare har marke­ rats av systemet som potentiellt icke-kompatibla. Detta tillvägagångssätt ökar effektiviteten i pro­ cessen och gör det samtidigt möjligt att fokusera på fall som kräver verklig bedömning.

I MÅNGA PRODUKTIONSPROCESSER räcker en

liten avvikelse från normen – dåligt utförd tryck, avsaknad av en komponent, fel färg eller skadad yta – för att den färdiga produkten inte ska upp­ fylla kvalitetskraven. Under åren har sådana uppgifter anförtrotts an­ tingen till anställda eller till specialiserade visions­ system baserade på intelligenta kameror. Båda lösningarna har sina fördelar, men varje är också för­ knippat med vissa begränsningar. Manuell kontroll är tidskrävande och benägen för fel som beror på operatörens trötthet, medan professionella visions­

12

Automatisk kvalitetskontroll har fram till nyligen förknippats med kostsamma intelligenta kameror och avancerade visionssystem. Idag gör utvecklingen av artificiell intelligens och kompakta inbyggda plattformar att många AI Vision Inspection-­ applikationer kan genomföras mycket enklare. Hur fungerar modern kvalitetskontroll som använder AI och var är det bäst att börja ditt eget projekt?

system ofta kräver betydande finansiella investering­ ar och specialkunskaper vid implementering. Finns det en mellanliggande lösning?

dukter. Baserat på detta lär den sig att känna igen karakteristiska egenskaper hos olika klasser och upptäcka avvikelser från mönstret.

VAD ÄR EGENTLIGEN AI VISION INSPEKTION?

SÅ FUNGERAR AI-BASERAD KVALITETSKONTROLL

Klassiska visionssystem baseras på en uppsättning fördefinierade regler. Programvaran analyserar bilden, mäter avstånd, upptäcker kanter eller jäm­ för former med ett lagrat mönster. Denna metod fungerar i många applikationer, men blir mindre effektiv när de kontrollerade produkterna skiljer sig från varandra eller när antalet möjliga varian­ ter är mycket stort. Istället för stelt programmerade regler används en maskininlärningsmodell som lär sig att känna igen karakteristiska egenskaper hos produkten baserat på tillhandahållna exempel. Efter lämplig träning kan den klassificera bilder, upptäcka av­ vikelser eller identifiera specifika objekt med hög effektivitet. TACK VARE DETTA behöver systemet inte få en ex­

akt beskrivning av varje möjlig defekt. I många fall räcker det att lära det hur en korrekt produkt ser ut eller förbereda en uppsättning exempelbilder som visar både korrekta och defekta element. För att detta ska vara möjligt måste modellen först tränas på en lämpligt förberedd uppsättning bilder som visar både korrekta och defekta pro­

Principen bakom AI Vision Inspection är enkel. Kameran registrerar en bild av produkten och en tränad maskininlärningsmodell analyserar den. Systemet kan exempelvis kontrollera om kompo­ nenter är korrekt monterade, upptäcka repor och sprickor, verifiera färg och märkning eller klassi­ ficera produkten. Analysen sker i realtid och med samma noggrannhet oavsett produktionsvolym. Allt oftare sker analysen lokalt, direkt vid pro­ duktionslinjen. Det minskar fördröjningen och nät­ verksbelastningen eftersom bilderna inte behöver skickas till en server. Arduino UNO Q är en kompakt plattform för så­ dana Edge AI-applikationer. Tillsammans med en kamera och lämplig belysning kan den användas för att bygga en demonstrator eller ett Proof of Con­ cept. Modellen kan tränas med bilder av korrekta och defekta produkter och därefter testas under verkliga förhållanden. Resultatet kan skickas som en OK/NOK-signal till operatören eller vidare till ett PLC-, SCADA- eller MES-system. En sådan pilotstation gör det möjligt att testa AI-baserad kvalitetskontroll i liten skala innan lös­ ningen byggs ut till fler delar av produktionen. ■ ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM

AI flyttar ut ur molnet Artificiell intelligens håller på att lämna datacentret. Nästa våg av AI ska i allt större utsträckning köras direkt i sensorer, ­maskiner, robotar och batteridrivna produkter, där data uppstår.

D

et förändrar förutsätt­ ning­ arna för e­ lektroniken. I molnet kan högre pre­ standa ofta lösas med fler GPU:er, stör­ re minnen och kraftigare kylning. På kanten finns sällan den möjligheten. Där måste in­ ferensen rymmas inom en effektbudget som kan vara några watt, milliwatt eller i extrema fall bara tiotals mikrowatt. Det var också den gemensamma näm­ naren i Ingenious Machines, en virtuell webbinarie­serie arrangerad av TKO under sommaren. Företagen som deltog represen­ terade olika delar av kedjan, från processorer och AI-modeller till sensorer, trådlös kom­ munikation och utvecklingsverktyg. Men problemen de försöker lösa pekar i samma riktning: edge-AI kräver en annan teknisk ­arkitektur än AI i datacentret.

E T T AV D E M E S T G R U N D L ÄG G A N D E problemen är att energi inte bara går åt till själva beräk­ ningen. I traditionella processorarkitek­turer kostar det mycket att kontinuerligt flytta data mellan minne och beräkningsenheter. Ambient Scientific försöker angripa pro­ blemet genom att placera delar av AI-beräk­ ningen närmare minnet. Företagets GPX10 Pro kombinerar analog och digital beräkning och är avsedd för always-on-tillämpningar där enheten måste kunna reagera kontinuer­ ligt utan att tömma batteriet. Kretsen kan enligt Ambient leverera upp till 512 GOPS medan den aktiva effektför­ brukningen kan ligga kring 80 mikrowatt. Det öppnar för AI-funktioner som tidigare varit svåra att köra lokalt, exempelvis konti­ nuerlig medicinsk övervakning, tillstånds­ övervakning i maskiner och intelligenta sensornoder.

Men nya kretsarkitekturer är bara en del av lösningen. En annan väg är att förändra själva AI-modellen. DeepGate utvecklar en kompi­latorteknik som omvandlar större neurala nät till betyd­ ligt enklare representationer som kan köras på billiga mikrokontroller. ModelNova byg­ ger i sin tur små färdigoptimerade modeller för system med mycket begränsat minne och effektbudget. ModelCat angriper samma problem från utvecklingssidan. Företagets verktyg kan au­ tomatiskt generera och optimera modeller för en viss hårdvaruplattform utifrån krav på exempelvis noggrannhet, minnesstorlek och energiförbrukning. Det illustrerar en större förändring. På kanten går det inte längre att först utveckla en AI-modell och därefter fråga vilken hårdvara som kan köra den. Modell, programvara och elektronik måste i allt högre grad optimeras tillsammans. N Ä R I N F E R E N S E N F LY T TA S närmare datakällan förändras också sen­sorns roll. En kamera, mikrofon eller kraftsensor behöver inte läng­ re bara leverera en rå dataström till ett cent­ ralt system. En allt större del av tolkningen kan göras direkt där informationen skapas. Det minskar mängden data som behöver överföras och lagras. I ett kamerabaserat sys­ tem behöver man exempelvis inte kontinuer­ ligt skicka videoströmmar till molnet om den lokala elektroniken redan kan avgöra om en person befinner sig i ett rum eller om en ma­ skin beter sig onormalt. Det har också en tydlig integritetsfördel. Bild-, ljud- och hälsodata kan stanna i appa­ raten i stället för att skickas till en extern server. För robotik går utvecklingen ännu längre. Tyska Digid utvecklar piezoresistiva senso­ rer som kan skrivas direkt på olika material. Sensorelementen kan vara omkring en mik­ rometer stora och placeras mycket tätt på ex­ empelvis en robotgripare. Målet är att ge roboten en form av artificiell känsel. Kraft, deformation och temperatur kan mätas direkt i ytan, vilket gör det möjligt att hantera ö ­ mtåliga objekt eller i framtiden ge kirurgiska robotar bättre haptisk åter­ koppling. När sådana sensorer kombineras med lokal AI blir kedjan från fysisk händelse till beslut mycket kort. Maskinen behöver inte först sam­ la in data, skicka den vidare och vänta på ett svar. Den kan känna, tolka och reagera lokalt. A L L D ATA K A N I N T E S TA N N A i apparaten. EdgeAI skapar därför ett annat kommunikations­ problem: vilka data ska behandlas lokalt och vilka ska flyttas vidare? För batteridrivna enheter kan valet av ra­ dio vara avgörande. Wi-Fi erbjuder hög ka­

14

AI

pacitet men kan förbruka för mycket energi. Bluetooth är energieffektivt men har begrän­ sad bandbredd. SPARK Microsystems försöker fylla ut­ rymmet däremellan med sin lågenergiUWB-teknik. Företaget anger datahastighe­ ter över 20 Mbit/s, räckvidd upp till omkring 100 meter vid fri sikt och latens under en mil­ lisekund. Sådana egenskaper blir relevanta exempel­ vis för smarta glasögon, wearables och robot­ system där betydande datamängder måste flyttas snabbt utan att radiolänken dominerar hela effektbudgeten. E N A N N A N S K I L L N A D mellan moln-AI och in­ dustriell edge-AI är livslängden. En moln­ tjänst kan uppdateras kontinuerligt. En indu­ striell maskin eller byggnadsinstallation kan däremot förväntas fungera i 20 eller 30 år. Det betyder att AI-modellen inte bara måste fungera när produkten lanseras. Den måste kunna övervakas, uppdateras och i vis­ sa fall tränas om när omgivningen förändras. Ett enkelt exempel är ett visionsystem i en fabrik. Modellen kan fungera perfekt när in­ stallationen tas i drift, men kameror åldras, belysning förändras och produktionsmiljön förändras. Då kan modellens noggrannhet gradvis försämras. Edge Impulse pekar därför på modellöver­ vakning och hantering av så kallad modell­ drift som en central del av industriell edgeAI. Det räcker inte att distribuera en modell och betrakta projektet som färdigt. Samma sak gäller robotar. De kommer alltid att möta situationer som inte fanns i träningsmaterialet. Därför krävs både meka­ nismer för återträning och separata säker­ hetsfunktioner som kan ingripa om AIsystemet börjar arbeta utanför sina tillåtna gränser. D E T S O M N U VÄX E R fram är därför mer än bara mindre versioner av dagens AI-system. När processorer drar mikrowatt i stället för watt, modeller automatiskt anpassas till hårdvaran och sensorer själva kan tolka det de mäter uppstår en helt annan typ av system. Det är här begreppet physical AI börjar bli relevant. AI:n finns inte längre bara i en ser­ ver som analyserar information. Den blir en del av den fysiska apparaten och dess åter­ kopplingsloop. En robot känner en kraft och ändrar grep­ pet. En medicinsk sensor registrerar ett avvi­ kande mönster och reagerar omedelbart. En industrimaskin känner igen början till ett fel innan det blir ett haveri. AI flyttar alltså inte bara ut ur molnet. Den flyttar in i elektroniken.

VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

AI förändrar också kontrakts­tillverkningen AI-boomen förändrar inte bara datacenter och mjukvara. Den börjar också sätta tydliga spår i kontraktstillverkningen. För Hanza innebär utvecklingen både nya krav på fabrikerna och ett växande tryck på vissa komponenter. AI marscherar framåt i två riktningar samtidigt: dels in i våra kunders produkter, dels in i våra fabriker, säger Hanzas vd Erik Stenfors.

N

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

från traditionell montering mot bland annat industrialisering, test, mjukvaruhantering och spårbarhet. Samtidigt flyttar AI in i Hanzas egna processer. Koncernen arbetar med flera AI-initiativ i produktionen, men ser också möjligheter inom administration, ekonomi, inköp och ledning. H A N Z A H A R D Ä R F Ö R inrättat en

koncerngemensam styrgrupp för AI som ska samla och prioritera initiativ och se till att fungerande lösningar kan spridas mellan verksamheterna. – AI är både en ny, växande

Satsar på tillverkning i Europa Hanza avvecklar all sin tillverkning i Kina under 2026. Kontraktstillverkaren vill i stället koncentrera verksamheten ytterligare på europeisk produktion för den europeiska marknaden. Beslutet är samtidigt ett tydligt exempel på hur kalkylen för tillverkning i Asien har förändrats. När Hanza grundades domine­ rades industrin av utflyttning av produktion till lågkostnadsländer. – Då handlade mycket om att flytta produktion till Asien för att få ned kostnaden. Vår tanke var att kalkylen var för enkel, säger ­Hanzas vd Erik Stenfors. ATT ENBART JÄMFÖRA timpriset i fabriken ger enligt honom en missvisande bild. Till kostna­ den måste också läggas bland annat frakter, kapitalbindning, leverantörshantering, tullar och kvalitetsbrister. SAMTIDIGT MINSKAR ökad automation skillnaden i den rena tillverkningskostnaden mellan

Europa och Asien. Därmed blir den totala ägandekostnaden, TCO, allt mer fördelaktig för europeisk produktion. Under de senaste åren har ytterligare två faktorer blivit allt viktigare. Den ena är risk i form av geopolitik, leveranssäkerhet och möjligheten att snabbt förändra produktions­volymer. Den andra är hållbarhet och kortare transporter. – Nu ger alla tre kalkyler – total­ kostnad, risk och CO₂ – samma resultat. Närtillverkat är det bästa alternativet, säger Stenfors. DET ÄR OCKSÅ BAKGRUNDEN till att Hanza nu helt lämnar produktio­ nen i Kina. – Vi har beslutat att helt av­ veckla vår tillverkning i Kina under 2026 för att fokusera än mer på tillverkning i Europa för Europa.

▲ ▲

är allt fler produkter ut­ rustas med AI ­förändras också själva tillverk­ ningen. Elektroniken blir mer avancerad samtidigt som mäng­ den mjukvara och ­konfiguration i produktionslinan ökar. Dessutom ställs högre krav på testning. – Kontraktstillverkaren ska inte bara montera produkten. Vi behöver kunna ladda mjukvara, konfigurera rätt variant, testa funktioner, säkerställa spårbarhet och få elektronik, mekanik och mjukvara att fungera ­tillsammans. Det betyder enligt Stenfors att Hanza breddar sitt erbjudande

FAKTA

15

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM marknad för Hanza och ett verk­ tyg för att bygga ett bättre bolag, säger Stenfors. S A M T I D I G T S K A PA R AI-boomen ett annat problem för elektronik­ industrin. De enorma investe­ ringarna i AI-datacenter slukar stora mängder komponenter. Stenfors ser framför allt ett hårt tryck på minnesmarknaden. – Det är inte en generell komponentkris, utan ett väldigt hårt tryck på vissa delar av marknaden. Där påverkas både leveranstider och priser. För Hanza har ­situationen ­hittills varit hanterbar. Ett ­centralt sourcingteam arbetar ­tillsammans med de lokala inköpsorganisationerna och kunderna. Under andra kvartalet såg bolaget enligt Stenfors ingen nämnvärd påverkan på verk­ samheten. H A N VA R N A R Ä N D Å för att läget snabbt kan förändras om före­ tagen börjar bygga upp lager av rädsla för kommande brist. – Det kan finnas en effekt som påminner om toalettpappret un­ der pandemin. När alla samtidigt blir oroliga för tillgången börjar alla säkra mer än de egentligen behöver. Vi får se hur mycket som är verklig brist och hur snabbt utbudet hinner ikapp efterfrågan. En annan snabbt växande marknad är försvar och säkerhet. De europeiska försvarssatsning­ arna ökar efterfrågan på tillverk­ ningskapacitet, och Hanza vin­ ner enligt Stenfors kontinuerligt nya order inom segmentet. – Det sker stora ekonomiska satsningar på försvarsindustrin i Europa. Men anslag är bara siffror tills någon kan möta be­ hovet med rätt tillverkning. Där kommer vi in. H A N Z A H A R S K A PAT programmet LYNX för att samla specialist­ kompetens inom försvars­ produktion och bygga upp ytterligare kapacitet. Stenfors betonar samtidigt att bolaget inte ska utvecklas till ett renodlat försvarsföretag. – Försvar och säkerhet är ett viktigt tillväxtområde för Hanza, men vår stabilitet kommer från att vi står på flera ben.

VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

16

– Företag som redan använder kodagenter får ut mer av dem när arbetet sker där teamet finns. Det en person lär sig blir tillgängligt för alla andra, säger Per Fredriksson.

Slack tar bort flaskhalsen mellan idé och kod – Många team har i dag en flaskhals mellan idé och kod. Nu kan fler starta arbetet själva, säger Per ­Fredriksson, teknikchef på Salesforce Sverige. Med nya Slack Code vill Salesforce göra AI-kodningen till ett arbete där hela ­teamet kan delta och inte bara utvecklaren som sitter med kodagenten.

och de kodändringar som görs. Det finns också en förhandsvisning av resultatet. – Kontexten har tidigare stannat hos den person som sitter med agenten. Med kodkanaler ligger arbetet i stället öppet medan det pågår, så att fler kan följa det och bygga vidare på det, säger Per Fredriksson.

AI-agenter har gjort det snabbare att skriva kod, men ­arbetssättet har samtidigt skapat ett nytt pro­ blem. Mycket av kommunikationen med agenten sker i utvecklarens egen arbetsmiljö och blir osyn­ lig för resten av teamet. Det vill Salesforce ändra på med Slack Code. När en AI-agent taggas i en Slack-konversation skapas en särskild kodkanal för uppgiften. Där kan hela ­teamet följa diskussionen, agentens arbetsplan

Kan starta kodningen En viktig förändring är att utvecklingsarbetet inte längre behöver börja hos en programmerare. En produktchef som upptäcker ett problem kan exem­ pelvis be en agent att rätta en bugg och följa arbetet direkt i Slack. Utvecklaren kan sedan ­granska kodändringarna i samma kanal. Det betyder inte att AI-agenten får fria händer. Agenterna arbetar med de behörigheter och säker­ hetsregler som redan gäller i Slack. En agent kan pausas, styras om eller stoppas under arbetets gång, och en människa måste godkänna ändringarna innan de går vidare till produktion. När uppgiften är klar arkiveras kodkanalen. Därmed finns en sökbar historik över vad agenten har gjort, vilka ändringar som gjorts och vem som godkänt dem. Slack Code stöder bland annat Anthropics ­Claude Code, GitHub Copilot och OpenAI:s ChatGPT. Funktionen finns i samtliga Slack-­ abonnemang sedan den 20 augusti.

Slack Code samlar diskussion, agentens arbetsplan och kodändringar i samma kanal, där hela teamet kan följa AI-agentens arbete.

VEIJO OJANPERÄ vo@etn.se

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

KRÖNIKA

AI är inte längre en GPU-fråga Under de senaste åren har diskussionen om artificiell intelligens till stor del handlat om grafikprocessorer. Vem kan leverera flest GPU:er, hur snabbt går det att träna en modell och hur mycket beräkningskraft kan pressas in i ett rack? Det var en rimlig utgångspunkt när den generativa AI-vågen tog fart. Men den håller snabbt på att bli otillräcklig.

AI

håller på att gå från en teknik som svarar på frågor till system som faktiskt utför arbete. En AI-agent kan planera en uppgift, hämta information ur databaser, anropa API:er, använda program, kontrollera resultat och därefter ­bestämma nästa steg. Flera agenter kan dessutom sam­ arbeta och utföra olika delar av samma ­uppgift. Det förändrar belastningen på infrastruk­ turen i grunden. En traditionell chatbot kan förenklat be­ skrivas som en fråga in och ett svar ut. En agentisk tillämpning kan däremot starta en lång kedja av operationer. Under denna kedja används inte bara den stora språkmodellen. Systemet måste också flytta data, hantera minne, köra applikationslogik, göra databas­ frågor, kontrollera behörigheter och koordi­ nera andra tjänster. GPU:n är fortfarande central när själva modellen körs, men en allt större del av arbe­ tet sker runt omkring den. CPU:n får därför en betydligt större roll. Det gäller också min­ net, lagringen och nätverket.

Hela systemet avgör prestandan Det här är en viktig förändring för alla som planerar AI-infrastruktur. Det räcker inte längre att fråga hur många acceleratorer som behövs. Man måste förstå hela arbetsflödet. Om processorerna inte hinner förbereda och mata data väntar de dyra acceleratorerna. Om nätverket är för långsamt väntar noder­ na på varandra. Om minneskapaciteten är otillräcklig måste data flyttas oftare. Och om programvarulagret inte kan hantera många samtidiga agenter hjälper det inte hur hög den teoretiska beräkningspre­standan är. Därför håller också den relevanta måt�­ tenheten på att förändras. Ett imponerande benchmarkresultat för ett enskilt chip säger allt mindre om hur väl ett verkligt AI-system fungerar. I datacentret är begränsningarna konkreta. Rackeffekt, kylkapacitet, minnes­ bandbredd, nätverk, golvyta och tillgänglig el blir alla viktiga. I praktiken blir racket allt oftare den na­ turliga byggstenen. CPU:er, GPU:er, nätverk

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

och programvara måste konstrueras som delar av samma system. Det är ingen slump att leverantörerna nu talar allt mer om rack­ baserade AI-plattformar snarare än enskilda acceleratorer. Samtidigt sker en annan förskjutning. Under den första generativa AI-boomen låg mycket av uppmärksamheten på träning av allt större modeller. För de flesta företag kommer den stora vardagsbelastningen i stället från inferens, när färdigtränade mo­ deller används. Agentisk AI förstärker den utvecklingen. En agent kan anropa en modell många gång­ er för att slutföra en enda uppgift. Den kan ar­ beta i minuter eller timmar och fortsätta även när ingen människa sitter framför skärmen. När tusentals sådana agenter arbetar paral­ lellt blir AI en kontinuerlig produktionslast snarare än en serie enskilda frågor. Det förändrar också ekonomin. Det viktiga är inte bara hur snabbt ett system kan träna en modell, utan hur mycket nyttigt AI-arbete det kan leverera per watt, per rack och per in­ vesterad euro under kontinuerlig drift. Nätverket blir då en del av beräknings­ maskinen. AI-kluster består redan av stora mängder acceleratorer som måste utbyta data med mycket låg latens. Distribuerad inferens och agentiska arbetsflöden ökar dessutom trafiken mellan modeller, databaser, lagring och andra tjänster. Att först välja beräknings­ plattform och därefter lägga till nätverket fungerar allt sämre. AI flyttar både till molnet och kanten AI kommer samtidigt inte bara att köras i gigantiska datacenter. En del beräkningar ­ flyttar åt motsatt håll, närmare den plats där data uppstår. I en fabrik kan latensen vara avgörande. På ett sjukhus kan dataskyddet begränsa vilka uppgifter som får lämna den lokala miljön. I en dator eller industriell utrustning kan lokal AI fungera även utan en molnförbindelse. Resultatet blir en blandning av moln, egna datacenter, edge-system och klienter. För nordiska företag är detta särskilt rele­ vant. Här kombineras god digital infrastruk­

Joakim Stenberg, Northern Europe Sales Director, AMD.

tur och relativt stark tillgång till fossilfri el med strikta krav på dataskydd och ett växande intresse för var data och beräkningar faktiskt befinner sig. All AI behöver inte ligga i det pu­ blika molnet, men all AI behöver inte heller flyttas tillbaka till det egna serverrummet. Rätta arkitekturen beror på arbetslasten Det är också därför öppenhet och portabilitet blir viktigare. AI-marknaden förändras för snabbt för att någon med säkerhet ska kunna säga vilka modeller, ramverk eller accelera­ torarkitekturer som dominerar om fem år. En infrastrukturinvestering har däremot ofta betydligt längre livslängd. Företag måste därför väga dagens prestan­ da mot morgondagens handlingsfrihet. Det gäller möjligheten att flytta arbetslaster mel­ lan olika miljöer, byta modeller och ramverk och undvika att hela AI-strategin blir bero­ ende av ett enda tekniskt val. Öppenhet är i det perspektivet inte en principiell fråga. Det är riskhantering. Börja med arbetslasten, inte med GPU:n Det viktigaste beslutet inför nästa genera­ tions AI-infrastruktur är därför kanske inte vilken GPU som ska köpas. Den första frågan bör vara vad AI faktiskt ska göra. Hur många användare och agenter ska sys­ temet hantera? Vilka data behöver de komma åt? Hur ofta anropas modellerna? Vilken svarstid krävs? Vad måste köras lokalt? Hur mycket effekt och kylning finns tillgänglig? Och hur snabbt kan behoven växa? Först när de frågorna är besvarade går det att avgöra hur mycket CPU-, GPU-, ­minnesoch nätverkskapacitet som behövs. AI är på väg att bli en del av den normala IT-produktionen. Det betyder att den också måste behandlas som ett systemproblem. De organisationer som fortfarande dimensio­ nerar sin framtida AI-miljö efter gårdagens chatbotar riskerar att bygga fel infrastruktur för morgon­dagens agenter. AI är fortfarande beroende av GPU:er. Men AI-infrastruktur är inte längre en GPU-fråga. JOAKIM STENBERG

17

EX

R TA T

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM

PE R

IKEL Antalet IC-kretsar för motorstyrning i en humanoids leder.

200 analoga kretsar gör En humanoid robot kan innehålla fler än 200 analoga ­kretsar för motorstyrning, positionsmätning, kraft- och ­momentåterkoppling samt effektstyrning. Ju mer ­autonom roboten blir, desto större krav ställs på den analoga ­signalkedjan som förbinder sensorerna med AI-systemet.

E

n AI-styrd robot kan verka mycket in­ telligent – tills en felaktig signal får den att fatta fel beslut. En robot­arm som mäter sin position fel med en bråkdel av en grad kan gripa fel komponent. En lager­ robot som får brusiga sensor­data kan stanna eller avvika från sin rutt. En humanoid som förlorar den exakta återkopplingen från fing­ ertopparna kan tappa föremålet den håller i. Problemet är att systemet inte nödvän­ digtvis vet att informationen är felaktig. Det agerar utifrån den information det får.

AI används i allt större utsträckning i fabriker, fordon, robotar, satelliter och datacenter. Men varje system som ska interagera med den fysiska världen behöver ett gränssnitt mellan den analoga verkligheten och den digitala databehandlingen. I humanoida robotar är det den analoga signalkedjan som gör det möjligt för den digitala intelligensen att interagera med omgivningen. Analoga kretsar används för att mäta fysiska storheter, konditionera och förstärka signalerna, filtrera bort brus och

Mängden analoga IC-kretsar ökar med graden av autonomi.

18

Av Karthi Gopalan, Renesas Electronics Karthi Gopalan är VP för

strategi och marknads­ föring för analoga pro­dukter inom ­robotik och AI. 2024–2026 arbetade hon som konsult och innan dess hade hon ledande roller hos Analog Devices.

omvandla signalerna till digitala data som processorer och programvara kan använda. Signalkedjan omfattar hela vägen från sen­ sorer och analoga front-end-kretsar till data­ konvertering, synkronisering, effektmatning och styrning. Ju mer avancerad roboten är, desto högre blir kraven på denna kedja. N Ä R F YS I S K A I går från prototyper till pro­ dukter uppstår ett återkommande mönster. När maskiner blir mer autonoma, precisa och säkerhetskritiska ökar behovet av analogoch mixed-signalkretsar. Ökad autonomi innebär fler sensorgräns­ snitt, fler dataomvandlare, fler motorstyr­ ningskanaler, fler matningsspänningar och mer omfattande säkerhetsövervakning. För humanoiden blir utvecklingen som allra tydligast. En avancerad humanoid kan använda fler än 200 analoga kretsar för bland annat motorstyrning i lederna, posi­ tionsmätning, moment- och kraftåterkopp­ ling, effektstyrning samt lidar, kameror, berö­

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM

Signalkedjan i en humanoid robot.

humanoiden intelligent rings-, tryck- och impedanssensorer. Samma arkitektur återkommer i mindre skala ända ut i robotens fingrar, där små po­ sitionsfel och korta tidsfördröjningar kan av­ göra om roboten lyckas hålla ett föremål. I varje led behövs motorstyrning och strömmätning, positionsåterkoppling med exempelvis pulsgivare eller resolvrar, åter­ koppling av moment och kraft, lokal effekt­ styrning samt tillförlitlig kommunikation. I händer och fingrar tillkommer bland an­ nat tryck- och impedansmätning för att ro­ boten ska kunna hålla ett stabilt grepp. Den analoga elektroniken är därmed inte bara ett stöd för AI-processorn. Den avgör vilken information AI-systemet får om den fysiska omgivningen. I N D U S T R I E L L A M I L J Ö E R ställer stora krav på signalintegriteten. Temperaturvariationer, vibrationer, elektromagnetiska störningar och långa kablar kan försämra signalerna på sätt som är svåra att korrigera i efterhand med programvara. En positionssensor som exempelvis driver en halv grad när temperaturen förändras be­ höver inte generera något felmeddelande. Den lämnar bara ett felaktigt mätvärde, som

Konsekvenserna av en felaktigt respektive korrekt konstruerad signalkedja.

AI-systemet sedan kan behandla som kor­ rekt information. Detta är en viktig skillnad mellan AI som fungerar under kontrollerade laboratorieför­ hållanden och AI som ska fungera tillförlitligt i industriell drift. För att hantera problemet måste sensorer, styrning, effektmatning och kommunikation konstrueras som delar av samma system. Noggrannhet är därför inte en enskild komponentparameter. Den påverkas bland annat av kalibrering, timing, matningskva­

litet och felhantering. Sensorik, motorstyr­ ning, effektmatning och kommunikation måste beaktas redan från början av kon­ struktionen. F R A M T I D E N S R O B OTA R kommer inte enbart att bedömas efter hur stora AI-modeller de använder. Avgörande blir hur tillförlitligt de fungerar i verkliga miljöer med varierande temperatur, vibrationer, fördröjningar, elek­ triskt brus, begränsad effektbudget och höga säkerhetskrav. För utvecklare av fysisk AI innebär detta att den analoga signalkedjan måste dimensio­ neras tidigt i konstruktionsarbetet. Sensorer, styrning, effekt och kommunikation behöver utvecklas som ett sammanhängande system. För robotar i fabriker, lager och andra verkliga miljöer är AI-modellen bara en del av systemet. Dess beslut blir aldrig bättre än de signaler från den fysiska världen som lig­ ger till grund för dem. ■

Multiplikatorerna är illustrativa och visar utvecklingens riktning.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

19

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM

AI

-assistenter för kodning har för­ ändrat vad en ensam utvecklare kan producera på kort tid. Kod som förut tog timmar att skriva genereras nu på några sekunder och pro­ duktivitetsvinsterna för utforskande arbete är betydande. Men för säkerhetskritiska applikationer med krav på certifiering enligt ISO 26262 (fordon), IEC 62304 (medicinteknik) eller IEC 61508 (industri) var det aldrig tiden det tog att skriva koden som var problemet. Det kri­ tiska momentet ligger i att bevisa att koden uppfyller alla krav. Koden ska ha producerats enligt definierade metoder, kontrollerats mot rätt standarder och vara spårbar från kravspecifikation till test. Den del av kod­ skrivandet som AI-assistenter vanligen acce­ lererar var inte utmaningen. Samtidigt ökar användandet trycket på den del som redan var dyr: verifiering och validering. AI kan generera kod, men kan inte bevisa regelefterlevnad. Det betyder inte att vi inte ska använda AI i dessa applikationer, men det betyder att utvecklarens roll förändras.

20

EX

Av Rafael Taubinger, IAR Rafael Taubinger är Global Product Marketing Manager på IAR,

IKEL

AI-verktyg kan skriva kod på sekunder, men i säker­ hets­kritiska system är det inte själva kodningen som är den stora utmaningen. Det avgörande är att kunna visa att koden uppfyller kraven, följer rätt standarder och kan spåras hela vägen från krav till test.

PE R

R TA T

Vem ser till att AI-koden är säker?

baserad på Sverigekontoret i Uppsala. Med över 20 års erfarenhet inom em­bedded-branschen har han tidigare varit FAE Manager och Senior FAE på IAR, samt test- och utvecklingsingenjör på Siemens. Han är specialiserad på C/C++-programmering för 8-, 16- och 32-bitars mikrokontroller. Sedan oktober 2025 är IAR ett helägt dotterbolag till Qt Group.

M O D E R N A A I - V E R K T YG kan mycket. De kan föreslå implementeringar, komplettera funk­ tioner och generera tester. Om du ber om en varvtalsberäkning i C får du något som är syntaktiskt korrekt och ofta logiskt sunt. Men den genererade koden garanterar inte regel­ efterlevnad. En enkel AI-genererad funktion kan se helt okomplicerad ut vid en första genom­ läsning. Men en statisk analys som tillämpar MISRA C:2012, regel 10.3, kommer att flagga den implicita typkonverteringen som en av­ vikelse, en som måste åtgärdas innan koden kan spåras till ett verifierat krav. Det här mönstret upprepas för varje ­standard som utvecklingsteam för inbyggda system arbetar mot: ● MISRA C/C++: Ett etablerat regelverk för C- och C++-kod i säkerhetskritiska system. Genom att begränsa språket till en väldefinierad delmängd minimeras risken för odefinierat beteende. I takt med att AIverktyg genererar mer C- och C++-kod blir MISRA-efterlevnad en viktig kontrollpunkt för allt som förs in i kodbasen. ● CERT C/C++: Fokuserar på att förhindra kodmönster som angripare utnyttjar. Där MISRA riktar in sig på driftsäkerhet, riktar CERT C/C++ in sig på skydd mot intrång.

Det här är två områden som i allt högre grad överlappar varandra i uppkopplade inbyggda system. ● CWE: En katalog över återkommande svagheter i mjukvara. För team som ­granskar AI-genererad kod ger CWE ett strukturerat begreppssystem för att identifiera sårbarheter som en modell kan introducera eller reproducera i genererad kod. Ingen av dessa standarder kan tillämpas tillför­ litligt av AI-modeller . Att se till att de uppfylls är utvecklarens ansvar, med stöd av rätt verktyg. V E R I F I E R I N G O C H VA L I D E R I N G utgör redan 40 procent eller mer av FoU-budgeten i sä­ kerhetskritiska program. Det beror inte på ineffektivitet, utan på vad det kostar att byg­ ga den beviskedja som tillsynsmyndigheter och certifieringsorgan kräver. Vad händer när AI accelererar kodskrivan­ det men lämnar beviskedjan oförändrad? Mer kod flödar in i verifieringspipelinen. Flaskhalsen fylls. Säkerhetsansvarig får mer att granska, men tröskeln för att godkänna koden sänks inte. Det som faktiskt tar tid har alltid varit sta­ tisk analys, dynamisk testning, täcknings­

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM mätning, spårbarhet och godkännande. Om kodskrivandet går snabbare men resten av processen förblir densamma, blir det ingen produktivitetsvinst för ett team som levererar certifierad programvara. I stället ökar trycket på en process som redan är hårt belastad. En lösning på det här problemet är att göra statisk analys, dynamisk analys och täckningsmätning till en del av det dagliga utvecklingsarbetet, inte en granskning som kommer efteråt utan ett kontinuerligt och integrerat moment. Ett bra arbetsflöde skil­ jer inte på kodgenerering och efterlevnads­ kontroll, utan låter dem gå hand i hand. Ett analysverktyg som körs när koden skrivs kan flagga avvikelser från MISRA C, MISRA C++, CERT C och CWE innan koden når en granskningsgrupp eller en certifie­ ringsrevision. AI föreslår, utvecklaren gran­ skar, analysverktyget verifierar. S TAT I S K A N A LYS kan upptäcka många fel utan att programmet körs, men inte alla pro­ blem kan avgöras enbart från koden. Vissa fel visar sig först under specifika körförhål­ landen, exempelvis minnesfel eller gräns­ överskridanden som beror på programmets faktiska tillstånd. Där kompletterar dynamisk analys den statiska analysen genom att över­ vaka programmet medan det körs. AI-genererad kod kan se strukturellt kor­ rekt ut men ändå bete sig på oväntade sätt när den körs. Därför behövs den här typen av dynamisk analys. A R G U M E N T M OT A I ? Nej, inget av detta är det. Produktivitetsvinsterna är verkliga. Inom in­ byggd mjukvara, där kompetenta utvecklare är en bristvara och projektkomplexiteten växer, är varje verktyg som accelererar kod­ skrivandet värdefullt. Men i ett AI-assisterat arbetsflöde förändras utvecklarens roll från kodförfattare till kva­ litetsgranskare. Hantverket försvinner inte, men det ändrar fokus. I stället för att skriva varje funktion från grunden utvärderar ut­ vecklaren AI-förslag mot domänkunskap, kör koden genom analysverktygen och gör de

Analysrapport som visar avvikelser mot MISRA C 2012 och CERT C i ett verkligt utvecklingsprojekt.

bedömningar som fortfarande kräver utveck­ larens domänkunskap och ansvar: om logiken stämmer med avsikten, om testsviten täcker rätt scenarier och om arkitekturen håller ihop. Det är det lagret av bedömning som för­ vandlar genererad kod till den granskade och godkända kod som reglerade branscher kräver. V E R K T YG S O M KÖ R S D I R E K T vid arbetsstatio­ nen fångar upp många problem tidigt. Men i ett team räcker det inte att varje utvecklare kontrollerar sin egen kod för sig. Det behövs en gemensam kontrollpunkt: pipelinen, där varje commit automatiskt testas mot organi­ sationens standarder oavsett vem som skri­ vit koden eller hur den togs fram. En enda AI-assisterad kodsession kan i dag producera mer kod än vad som tidigare skapades under en hel arbetsvecka. Att då

Dynamisk analys som upptäcker heap-fel och gränsöverskridanden under körning.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

förlita sig på manuella kvalitetskontroller fungerar helt enkelt inte längre. Kontrollerna måste köras automatiskt vid varje commit. Samma kompilator, länkare och verktygs­ kedja som används lokalt kan också pakete­ ras för fristående körning i kontinuerlig in­ tegration (CI). Oavsett om pipelinen körs på Jenkins, GitHub Actions eller Azure DevOps blir bygget i CI identiskt med det som byggs på utvecklarens dator. För utveckling enligt ISO 26262 och IEC 62304 behöver verktyg och konfigurationer dokumenteras så att byggen kan reproduceras och granskas. Att köra samma verktygskedja i CI som lokalt gör reproducerbarheten påvisbar, samtidigt som CI-processen ger ett naturligt underlag för dokumentation. Den statiska analysen kan köras fristående i CI och avvikelser rapporteras direkt som en del av byggresultatet. Över tid går det att följa hur testtäckningen utvecklas och om kodkvaliteten håller jämna steg. Bevisen för regelefterlevnad behöver alltså inte samlas ihop i sista stund inför en release utan byggs upp kontinuerligt genom hela projektet. S TAT I S K O C H DYN A M I S K A N A LYS räcker inte var för sig. De behöver köras i en och samma plattform, där byggen går att reproducera, verktygen är godkända och det går att följa hela vägen från kod till certifikat. IAR har byggt sin utvecklingsplattform kring den här modellen. Byggverktygen är certifierade av TÜV SÜD för användning i ut­ veckling enligt ISO 26262, IEC 61508 och IEC 62304. Analysverktygen C-STAT och C-RUN kan användas i samma verktygskedja lokalt och i CI, så att kontroller och dokumentation följer programvaran genom utvecklingspro­ cessen. ■

21

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM

AI kräver nytänkande för AI EX

R TA T

-branschen är besatt av be­ räkningsprestanda. Ändå har Av Takaki Murata, Murata Manufacturing några av de största hindren för Takaki Murata har bland annat lett Muratas avdelning för RF-produkter framtida framsteg lite att göra och haft ledande befattningar på amerikanska Peregrine Semiconductor, med processorn i sig. Utmaningen är att senare pSemi, där han även var tillförordnad vd. I juli 2026 utsågs han till leverera tillräckligt med effekt, tillräckligt Executive Vice President i Murata Manufacturing. snabbt och utan avbrott, för att hålla alltmer komplexa AI-system igång på topprestanda. Dagens AI-acceleratorer förbrukar betyd­ allt högre grad på att bli en del av ligt mer effekt än tidigare processorgene­ Utvecklarna ägnar därför betydligt PE R själva strömmatningsarkitekturen. rationer, samtidigt som de arbetar vid allt mer uppmärksamhet åt den väg Detta skifte driver intresset för lägre spänningar. Minnestekniker som High som ­effekten tar från källa till kisel. kiselkondensatorer. Traditionellt sett betraktades Bandwidth Memory (HBM) placeras dessut­ Till skillnad från konventionella om allt närmare processorn, vilket ökar inte­ kondensatorer som stödkompo­ kondensatortekniker kan kiselkon­ grationstätheten och minskar det utrymme nenter – viktiga men i stort sett ut­ densatorer tillverkas med halvledar­ bytbara. Den synen blir allt svårare att som finns tillgängligt för stödkretsar. processer och integreras i mycket kompakta Att tillhandahålla stabil strömförsörjning upprätthålla i avancerade AI-system. formfaktorer. Detta gör dem väl lämpade för under dessa förhållanden håller på att bli ­ laceras miljöer där utrymmet är begränsat och kra­ en av de centrala utmaningarna för AI-­ J U N Ä R M A R E KO N D E N S ATO R N kan p den punkt där effekten förbrukas, desto ef­ ven på effekt är höga. systemen. fektivare kan den undertrycka spännings­ Samma trend är synlig i hela den övergri­ F R Å N M U R ATA S P E R S P E K T I V befinner sig fluktuationer och hantera snabba ström­ pande strömmatningskedjan för AI (figur 2). denna utmaning i skärningspunkten mellan transienter. Detta är en av anledningarna flera områden där företaget har decennier av till att avancerad kapsling blir allt viktigare N Ä S TA G E N E R AT I O N AI-infrastruktur driver intresset för högspänningsdistributionsarerfarenhet, däribland kondensatorer, avance­ (figur 1). rade material, miniatyrisering, kapsling och Övergången till chiplets och HBM för pro­ kitekturer, inklusive 800 V-system på data­ effektleveransteknik. I allt högre grad måste cessorer, minnen och stödkretsar gör att alla center- och racknivå, medan processorerna dessa discipliner hanteras tillsammans. delar hamnar i en enda kapsel. Elektriska själva arbetar vid ungefär 1 V. Att hantera effektöverföringen över detta spännings­ Tillväxten för AI har drivit en snabb ök­ ledningsvägar blir kortare, prestanda för­ ­ ning av processorernas effektförbrukning. bättras och energiförbrukningen minskar. område kräver noggrann uppmärksamhet Chiplet-baserade arkitekturer, HBM och Avvägningen är att utrymmet blir allt mer på varje steg i effektomvandling, distribu­ tion och avkoppling. avan­cerad kapsling har gett dramatiska pre­ begränsat. I takt med att kapslingstekniken fortsätter standavinster, men de har också ökat kraven Traditionella metoder med avkopplings­ på strömförsörjningen. kondensatorer på kretskortet fungerar inte att utvecklas testar utvecklarna sätt att flytta längre. Utvecklarna behöver avkopplings­ kapacitans ännu närmare punkten där effek­ A I - P R O C E S S O R E R K A N G E N E R E R A plötsliga lösningar som kan verka betydligt närmare ten förbrukas. toppar i strömförbrukningen inom bråkdelar det aktiva kislet. Muratas PICS-I-koncept speglar denna rikt­ av en sekund. Varje instabilitet i den effekt ning (figur 3). Tekniken utvecklas för att bädda som levereras till komponenten kan påverka U R M U R ATA S P E R S P E K T I V håller avancerad in kiselkondensatorer direkt i kapslingstruk­ prestanda, effektivitet och tillförlitlighet. I kapsling på att bli en av de viktigaste bryt­ turer, vilket minskar avståndet mellan kapaci­ takt med att driftspänningarna fortsätter att punkterna inom AI-infrastruktur. Kapsling tansen och den aktiva komponenten. sjunka och strömkraven ökar blir det allt svå­ är inte längre enbart ett sätt att koppla sam­ PICS-I representerar mer än en ny kon­ man processorer och minnen. Den håller i densatorteknik. För Murata pekar detta mot rare att upprätthålla stabil effektförsörjning. en framtid där effektintegritet, kapsling, passiva komponenter och systemarkitektur utformas tillsammans snarare än optimeras var för sig.

IKEL

Figur 1. Avancerad kapsling kombinerar processorer och HBMminne tätare, vilket förbättrar prestanda samtidigt som det skapar nya utmaningar för strömförsörjningen.

22

AT T M ÖTA K R AV E N från framtida AI-system kommer att kräva mer än framsteg inom ­enskilda komponenter. Framsteg kommer att bero på samarbete mellan halvledar­ tillverkare, kapslingsspecialister, material­ experter, systemarkitekter och forsknings­ organisationer. Murata anser att industrin rör sig mot ett mer integrerat angreppssätt där komponen­ ter, substrat, kapsling och strömmatningen utvecklas tillsammans snarare än oberoen­ de av varandra. Av denna anledning sträcker sig före­ tagets verksamhet bortom enskilda kom­

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM

strömförsörjningen Figur 2. Kiselkondensatorer finns numera i hela strömmatningskedjan, från högspänd datacenterinfrastruktur till effektleverans på processornivå.

ponenter. Murata har kunnande inom kapslingsubstrat, expertis inom passiva komponenter och designförmåga för ström­ matning och kan därmed optimera på sys­ temnivå. Detta återspeglar ett bredare skifte som sker inom halvledarindustrin, där konkur­

rensfördelar i allt högre grad kommer från hur effektivt tekniker samverkar. Mycket av diskussionen kring AI-infra­ struktur fokuserar på processorer och AI-­ modeller. Det är med rätta som de får stor uppmärksamhet. Men i takt med att syste­ men blir kraftfullare och tätare integrerade

kommer prestanda också att bero på hur till­ förlitligt effekt kan levereras till kislet. Kiselkondensatorer är ett exempel på det­ ta skifte. Ur Muratas perspektiv är den större förändringen att strömmatning, kapsling och systemarkitektur inte längre kan opti­ meras oberoende av varandra. ■

Figur 3. Muratas PICS-I-koncept använder inbäddade kiselkondensatorer och passar för framtida AI-processorer och 3D-kapsling.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

23

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM

Kan AI verkligen granska ett kretsschema? Varför räcker inte generativa AI-modeller för att granska ­elektronikkonstruktioner? Vad krävs för att AI:n ska kunna hitta rätt information, koppla slutsatser till sina källor och ge ett resultat som faktiskt går att verifiera?

E

EX

IKEL

24

R TA T

ER tt konstruktionsfel i en digi­ AI-baserad konstruktionsgranskning P tal isolator tog sig hela är inte främst en fråga om större vägen till hårdvaran. Isola­ modeller. Det är en fråga om sys­ torns gränssnitt ­ matades temarkitektur: hur konstruktionen med 5   V medan den anslutna representeras, hur rätt underlag bussen arbetade med 3,3  V-logik. ­ väljs ut och hur varje tekniskt påstå­ Resultatet blev att signalerna inte ende kan spåras tillbaka till sin källa. nådde den logiknivå som komponenten Elektronikutveckling har redan flera lager behövde för att säkert tolka dem som höga. av automatiserad kontroll. Electrical Rule Orsaken gick att härleda direkt ur schemat Check, ERC, hittar exempelvis oanslutna och databladet, men ingen hade jämfört rätt pinnar, drivkonflikter och inkonsekvenser i parametrar innan kortet beställdes. schemat. Design Rule Check, DRC, verifierar Många sena konstruktionsfel är just så­ att layouten följer definierade regler för geo­ dana: inte subtila, utan vanliga fel som ingen metri och tillverkningsbarhet. hann leta efter eller samband som låg ut­ Verktygen är nödvändiga, men de verifie­ spridda över flera dokument. Generativ AI rar främst konsistens och regeluppfyllelse. En verkar därför vara en naturlig lösning. Den konstruktionsgranskning måste dessutom kan läsa stora informationsmängder och avgöra om konstruktionen faktiskt gör det resonera om samband, men är samtidigt konstruktören avsåg. Ett schema kan vara tränad att ge ett svar även när underlaget är elektriskt konsekvent och ändå innehålla fel ofullständigt. komponentvariant, en underdimensionerad matning eller en signal i fel spänningsdomän. F R ÅG A N Ä R I N T E B A R A om AI kan hitta fel, utan Det är därför en erfaren granskare inte om slutsatsen går att verifiera. En bättre in­ bara läser vad som är anslutet till vad. formerad gissning är fortfarande en giss­ Granskaren försöker förstå driftsfallen, ning. Först när AI:n kan visa sitt underlag kontrollera antaganden och jämföra den går det att använda den för konstruktions­ faktiska kopplingen med datablad och kon­ granskning. struktionsavsikt.

Av Daniel Rhodin, E-Sharp Daniel Rhodin är

g­ rundare av E-Sharp, som utvecklar AIbaserade verktyg för verifierbar granskning av elektronik­ konstruktioner.

N Ä R EN KON ST RUKT ION SGR A N SK NI NG ­missar ett fel är det sällan ett bevis på att grans­ karna saknar kunskap. Det är oftare ett skalningsproblem. Ingen människa kan hålla varje komponentvariant, pinnfunk­ tion, spänningsdomän, fotnot och elektriskt gränsvärde aktivt i huvudet samtidigt. Under tidspress riktas uppmärksamheten mot det som verkar viktigast, medan vardagliga fel i mindre uppmärksammade delar av kon­ struktionen kan passera. Maskinen är bättre på det uttömmande, medan människan är bättre på det svårbe­ dömda. Potentialen ligger därför inte i att er­ sätta ingenjörens omdöme, utan i att låta sys­ temet ställa samma frågor till varje relevant nät, matning och komponent och därefter föra de verkligt svåra fallen till en människa. D E T Ä R F R E S TA N D E att exportera ett schema, bifoga några datablad och fråga: ”Ser du någ­ ra fel?” I små demonstrationer kan det ge im­

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM ponerande resultat. I verklig produktutveck­ ling uppstår tre grundläggande problem. 1. Hela konstruktionen ryms inte i ett kontextfönster Ett kontextfönster är den informations­ mängd som språkmodellen kan ha tillgäng­ lig samtidigt när den skapar sitt svar. När fönstret fylls med schema, stycklista, kon­ struktionsdata och datablad konkurrerar allt material om modellens uppmärksamhet. Som figur 1 visar kan underlaget för ett större kort motsvara flera gånger ett kon­ textfönster på en miljon token. Den svåra delen är sällan att läsa mer data. Den svåra delen är att hitta rätt data. En modell som får hela schemat, alla data­ blad och all kringinformation måste fort­ farande förstå vilken tabellrad, fotnot och komponentvariant som är relevant för just den signal eller matning som granskas.

Problemet är att en vanlig språkmodell inte nödvändigtvis ser tabellen på samma sätt som en ingenjör. Vid PDF-extraktion presen­ teras innehållet ofta som en sekvens av ord och tal. Om rad- och kolumnstrukturen går förlorad försvinner också relationen mellan värdet och villkoret som gör värdet giltigt. Modellen kan då hitta ett tal som verkli­ gen finns i dokumentet men koppla det till fel parameter och ändå formulera en fullt trovärdig slutsats. För teknisk granskning räcker det därför inte att göra dokumentet sökbart. Systemet måste kunna bevara eller återskapa tabell­

strukturen, läsa en sida visuellt när textutdra­ get är tvetydigt och visa exakt var informa­ tionen kommer ifrån. 3. Generativa språkmodeller är optimerade för att svara I en konstruktionsgranskning är ett trovär­ digt påhitt farligare än ett uteblivet svar. En språkmodell kan återge ett vanligt pinnamn, ett typiskt gränsvärde eller en standard­ koppling trots att den aktuella komponen­ ten avviker. Problemet är inte att modellens minne alltid är fel, utan att det är rätt tillräckligt

VÅRA KOMPONENTER FÖR FÖRSVARS- OCH RYMDINDUSTRIN Laserdioder, optiska detektorer, IR-komponenter, optik och fibrer

Läs mer på www.lasercomponents.com/se/aerospace-defense/

2025_LCN_Defense-Ad-print_182x130.indd 1 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

06.10.2025 15:21:52

25

▲ ▲

2. Datablad är inte vanlig text Datablad är strukturerade tekniska doku­ ment. Betydelsen ligger ofta i kombinatio­ nen av rubrik, tabell, rad, kolumn, enhet, testvillkor och fotnot. En maximal inspän­ ning kan exempelvis vara ett absolut gräns­ värde, ett rekommenderat arbetsområde eller ett villkor för en viss variant, kapsel eller temperatur.

Figur 1.

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM

Figur 2.

EX

R TA T

ofta för att inge förtroende. De säll­ Principen kan få systemet att verka PE R synta avvikelserna är samtidigt mindre imponerande i en demon­ precis de detaljer som konstruk­ stration. I praktisk ingenjörsverk­ tionsgranskningen ska fånga: samhet är den en styrka. Ett syn­ ett variantsuffix som ändrar upp­ ligt kunskapsgap kan hanteras. Ett startsbeteendet, en pinne som flyt­ dolt antagande riskerar att bli en del tats mellan kapslingar eller ett absolut av konstruktionen. gränsvärde som är 5,5 V i stället för 6 V. Ett fungerande granskningssystem måste Minnet får därför aldrig behandlas som inte bara redovisa vad det har hittat, utan bevis. Systemet måste skilja mellan det som också vad det hade möjlighet att kontrol­ modellen känner igen och det som verifie­ lera. I Probe beskrivs täckningen som täckt, rats i den aktuella konstruktionens källor. partiell eller blind. Begreppen säger inte om kortet är bra, utan om underlaget räcker för I S TÄ L L E T F Ö R AT T S K I C K A KO N S T R U K T I O N E N att genomföra den aktuella kontrollen. som en odifferentierad dokumenthög till En kontroll av en matningsspänning kan en språkmodell kan systemet bygga upp en vara täckt när schemat, den beställningsbara strukturerad modell av komponenter, nät, komponentvarianten och relevanta data­ pinnar, varianter och relationer. Därmed går bladsvillkor finns tillgängliga. Den kan vara det att ställa konkreta frågor om exempelvis partiell när komponenten är identifierad en spänningsdomän, en matningsväg eller men ett avgörande villkor i databladet ännu en viss komponentvariant. inte har kunnat läsas säkert. Den är blind om Databladen måste på motsvarande sätt systemet exempelvis inte kan avgöra vilken behandlas som tekniska källor. Det räcker variant som faktiskt är monterad. inte att hitta ett ord eller ett tal. Systemet be­ Ett tomt resultat betyder alltså inte auto­ höver kunna visa vilken tabell, sida eller pas­ matiskt att granskningen inte hittade något sage som stöder slutsatsen. fel. Det kan också betyda att granskningen När en kontroll görs kan bara den rele­ saknade synlighet, och den skillnaden måste vanta delen av konstruktionen och de doku­ vara explicit. mentpassager som behövs hämtas. Språk­ modellen får då ett avgränsat problem med E N R E G E LT R Ä F F är en startpunkt, inte ett definierade objekt och spårbara källor, i stäl­ färdigt fynd. Regler är bra på att hitta defi­ let för att söka genom hela underlaget eller nierade mönster, medan AI:n kan använda konstruktionsdata och dokumentation för fylla luckor med generell kunskap. att sätta träffen i sitt tekniska sammanhang. D E N V I K T I G A S T E P R I N C I P E N för verifierbar Vid granskningen av ett av våra kort gene­ AI-granskning är att systemet ska citera eller rerade systemet 16 regelträffar. Efter analys avstå. Om en slutsats kräver ett värde ur ett återstod sex relevanta observationer och datablad ska källan kunna visas. Om under­ fyra verkliga fel, varav två blockerande. Tre laget inte räcker ska systemet inte presen­ flaggningar från samma regel visade sig vara tera antagandet som ett faktum. falska positiva. Den fjärde ledde till ett verk­ Resonemang behövs för att koppla sam­ ligt fel som kunde identifieras genom kon­ man konstruktionsdata, regler och doku­ struktionsdata och komponentens datablad. mentation, men det måste gå att skilja mellan Regeln hade alltså inte formulerat hela observerade fakta, härledda slutsatser och fyndet, men den hade riktat granskningen sådant som fortfarande är okänt. till rätt område.

IKEL

26

En flaggning är inte ett svar. Värdet ­ligger i att öka täckningen, rikta ingenjörens uppmärksamhet och göra resonemanget granskningsbart. Falska positiva träffar är hanterbara när systemet visar varför de upp­ stod. Falsk säkerhet är betydligt farligare. F Ö R AT T A I - B A S E R A D konstruktionsgransk­ ning ska fungera i praktiken krävs minst fem saker: ● En domänmodell som representerar ­komponenter, nät, pinnar, varianter och deras relationer. ● Selektiv hämtning av relevant konstruk­ tionsdata och dokumentation, i stället för att allt skickas in samtidigt. ● Källor som bevarar tillräcklig struktur för att tabeller, villkor och fotnoter ska kunna tolkas korrekt. ● En strikt princip för att citera eller avstå, så att antaganden inte maskeras som verifierade fakta. ● Synlig täckning, så att användaren kan se var systemet har fullständigt, partiellt eller otillräckligt underlag.

Det handlar alltså mindre om hur stor språk­ modellen är och mer om vilket underlag den får, hur informationen struktureras och om slutsatserna går att kontrollera. M Ä N N I S K A N B E S TÄ M M E R F O R T FA R A N D E . AIbaserad granskning ersätter inte mänsklig expertis. Systemets uppgift är att flytta arbe­ tet från ostrukturerad genomläsning till rik­ tad teknisk bedömning: lyfta fram misstänk­ ta samband, visa relevant stöd och markera kunskapsluckor. Ingenjören fattar fortfarande beslutet. För teknisk granskning är det mindre vik­ tigt hur mänskligt AI-svaret låter. Det viktiga är om systemet kan visa varifrån ett värde kommer, skilja en komponentvariant från en annan och redovisa när underlaget inte räcker. Det mest värdefulla svaret är därför inte alltid ett fynd. Ibland är det en exakt källa och ibland ett tydligt besked om att frågan inte går att avgöra. Först när den skillnaden blir synlig går AI från avancerad gissnings­ maskin till praktiskt ingenjörsverktyg. ■

FAKTA

Vad är Probe? Probe är ett granskningssystem för elektro­ nikdesign utvecklat av E-Sharp AB, som byg­ ger upp en strukturerad modell av scheman, BOM-data, tillverkningsunderlag och data­ blad. Istället för att skicka hela konstruktionen till en språkmodell hämtar Probe endast den del av underlaget som är relevant för den aktuella frågan och kopplar varje slutsats till sin källa. Systemet används för att identifiera feltyper som ofta ligger utanför ERC- och DRC-kontrollernas räckvidd.

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

PE R

R TA T

EX

Växthusdemonstrationen på en mässa.

Så kan du kombinera flera ekosystem i samma embedded-design P IKEL

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

tordrift. Ett utvärderingskort (MTCH9010) används som regnsensor. Slutligen finns en användarpanel som gör det möjligt att styra manuellt. D E T TA Ä R I M P L E M E N T E R AT

som fyra f­ unktionsblock: ● Ett användargränssnitt med kapacitiv styr­ ning av pekskärmen baserat på PIC32CM GC Curiosity Pro (EA36K74A) i VS Code ● En referensdesign för stegmotorn byggd på en styrkrets i AVR EB-familjen med MPLAB Code Configurator Melody ● En huvudapplikationsprocessor med SAM E54 på Xplained Pro Development Kit (ATSAME54-XPRO), som kör Zephyr RTOS ● En vätskesensor med MTCH9010 Evaluation Kit (EV24U22A), en asic VÄX T H U S D E M O N S T R AT I O N E N är baserad på det smarta infällbara taket som utveckla­ des av Microchips applikationsingenjörs­ team i Rumänien. Denna referensdesign är

Av Robert Perkel, ­ Microchip

Robert Perkel är applikationsingenjör på Microchip och tar fram tekniskt innehåll som applikations­ noter, fackartiklar och videor. Han ansvarar också för att analysera användningsfall för kring­utrustning samt för att utveckla kodexempel och demonstrationer.

implementerad på ett något annorlunda sätt än i växthuset, där den smarta stegmo­ torkontrollern kommunicerar direkt med MTCH9010 för att styra takpositionen. Den­ na konfiguration är idealisk för applikationer där applikationsprocessorn inte behöver känna till takets aktuella tillstånd.

27

▲ ▲

recis som i naturen bildar utveck­ lingsverktyg för inbyggda system ”ekosystem”. Vissa är mycket själv­ ständiga med litet överlapp mot an­ dra, medan andra ekosystem är mycket öpp­ na och breda med stöd för i princip allt. Det säger sig självt att utvecklare och ingenjörer har starka åsikter – för att uttrycka det milt – i denna fråga. På samma sätt som ett växthus hyser flera ekosystem, visar den växthusde­ monstration vi byggde hur flera styrkretsar (MCU:er) och deras tillhörande ekosystem samverkar. Grundidén med växthusdemon är att på ett intelligent sätt öppna och stänga taket för att släppa in regnvatten i växthuset. Det är implementerat med hjälp av en moto­ riserad presenningsmarkis. Presenningen skapades av gamla reklamkassar i kanvas och syddes ihop till önskad form av förfat­ taren själv. De mekaniska styrningarna och kulskruven för taket är återanvända kompo­ nenter från en 3D-skrivare, med en stegmo­

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM Eftersom kontrollpanelen för växthuset nor­ malt befinner sig i ett område där vatten kan förekomma var det viktigt att ta hänsyn till detta vid utformningen av användargräns­ snittet. Kapacitiva pekytor är attraktiva efter­ som de saknar rörliga delar och enkelt kan förseglas under ett lock. Tekniken kan dock vara känslig för vatten och leda till felaktiga avläsningar.

Demonstration av infällbart tak.

F Ö R AT T M I N I M E R A dessa effekter användes en styrkrets med en förbättrad Peripheral Touch Controller (PTC), såsom PIC32CM-GCfamiljen, för att minska inverkan av eventuell fukt. Utvecklingen av det kapacitiva berö­ ringsgränssnittet sker via MPLAB Harmony och de kapacitiva beröringsbiblioteken, vil­ ket avsevärt gör det avsevärt enklare att ut­ veckla beröringsapplikationer. Användargränssnittet för denna demon­ stration består av en PIC32CM GC Curiosity Pro (EA36K74A) ansluten till en QT7 XPlained Pro Extension (ATQT7-XPRO) för att tillhanda­ hålla ett kapacitivt reglage och två ”knappar”. De två knapparna gör det möjligt för an­ vändaren att helt öppna eller stänga presen­ ningen, medan reglaget gör det möjligt att öppna eller stänga presenningen delvis. När användargränssnittet har varit inaktivt i 30 sekunder eller mer växlar demonstrationen tillbaka till MTCH9010-regnsensorn för att automatiskt avgöra om presenningen ska öppnas eller stängas. S T E G M OTO R S T YR N I N G E N är en referensde­ sign som använder en styrkrets ur AVR EBfamiljen för att generera de vågformer som krävs för att utföra stegning, halvstegning och mikrostegning av en stegmotor. Genom att låta styrkretsen generera vågformerna kan motorn fungera självständigt, utan att kräva logik eller interaktion från huvudapp­ likationsprocessorn eller -processorerna på andra ställen i systemet. Detta är användbart för signaler från bland annat ändlägesbry­ tare, mekaniska stopp och kvadraturgivare. Styrkretsen tar emot kommandon från applikationsprocessorn och utför dem för att

flytta presenningen till en angiven position. En av fördelarna med lösningen är att funk­ tionaliteten kan justeras i mjukvara. Om till exempel analoga signaler eller ändlägesbry­ tare läggs till kan den inbyggda mjukvaran modifieras för att hantera dessa signaler. ÄV E N O M D E T K R E T S KO R T som är anslutet till motorn är kundanpassat kan detta funk­ tionsblock kopieras med Multi-Phase Power Board (MPPB) [EV35Z86A], AVR EB Curiosity Nano-adaptern (EV88N31A) och AVR EB Cu­ riosity Nano (EV73J36A). Applikationsprocessorn i denna demon­

SVENSKA ELEKTROOCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING

28

stration är en SAM E54 MCU som kör realtids­ operativsystemet Zephyr. En av de största fördelarna med Zephyr jämfört med andra RTOS och verktygskedjor är sättet på vilket API:et (Application Programming Interface) hålls enhetligt, med tydliga gränsdragningar mellan leverantörsspecifik kod och de ab­ straherade API:erna på högre nivå. Detta gör det möjligt för utvecklare att skriva kod som fungerar på flera olika styrkretsar med mini­ mala komplikationer. Zephyr har också utmärkt nätverksstöd och en ständigt växande lista av funktioner som gör det till ett måste för komplexa app­

Inte medlem? SER är intresseföreningen för yrkessamma. Vi är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. I medlemskapet ingår även medlemstidningen Eloch Datateknik, Elektroniktidningen och Nordisk Energi.

LÄS MER HÄR!

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

TEMA: AI & INBYGGDA SYSTEM

Kortet QT7 Xplained Pro Extension.

#define SRAM_NODE DT_CHOSEN (zephyr_sram) _ASM_FILE_PROLOGUE GTEXT(soc_reset_hook) SECTION_FUNC(TEXT, soc_reset_hook) /* Init the start and stop addresses * R1 = Current Index * R2 = Bytes to write (remaining) * R3 = Zero */ ldr r1, = DT_REG_ADDR(SRAM_NODE) ldr r2, = DT_REG_SIZE(SRAM_NODE) eors r3, r3 b CLEAR_LOOP

Referensdesignen för stegmotorstyrningen.

likationer. Zephyr är öppen källkod (Apache 2.0-licens) med många aktiva användare och stöd för flera olika programmeringsverktyg bland annat OpenOCD, Segger J-Link och GDB. Utöver de ekosystem som används direkt

i växthusdemonstrationen finns det flera ­andra alternativ. Några av de mer populära är IAR Embedded Workbench, Arm Keil, ­MikroE Necto Studio och Segger Embedded Studio. Dessa verktyg är premiumlösningar med avancerade funktioner och förstklassig support. S O M E X E M P E L stötte jag nyligen på ett pro­

blem vid uppstart av Zephyr på en styrkrets där jag inte kunde komma åt de vanliga fel­ sökarna och printf inte var ett alternativ. Jag använde Segger Ozone med en J-Link+ för att felsöka detta komplexa problem. Ozone

CLEAR_LOOP: str r3, [r1] adds r1, #4 subs r2, r2, #4 cbz r2, INIT_DONE b CLEAR_LOOP

IKEL

#include <zephyr/devicetree.h> #include <zephyr/toolchain.h> #include <zephyr/linker/sections.h>

PE R

R TA T

Assemblerkodavsnitt

EX

FAKTA

INIT_DONE: bx lr Lärdomen av detta är att de andra utvecklings­ miljöerna erbjuder unika fördelar. Ett annat exempel på detta är att IAR har lagt till stöd för Zephyr i sin IDE-lösning. På många sätt är valet av vilket ekosystem man ska använda en fråga om personlig preferens. Det finns egentligen inget fel svar, så länge det gör vad du behöver för att få din design att fungera. Växthusde­ monstrationen förkroppsligar detta genom att visa flera ekosystem och verktygskedjor som samverkar i ett och samma system.

är en särskild felsökningsmiljö som frångår de vanliga IDE-flikarna för att ge utvecklaren mer specialiserade fönster och vyer. I mitt fall var problemet att styrkretsen startade korrekt från felsökaren men inte från en kall­ start. E F T E R E N T I D S F E L S Ö K N I N G och testning fastställde jag till slut att ett av felen var ett initieringsfel av RAM-minnet i min kod. Jag åtgärdade problemet med ett litet stycke assembler som kördes innan huvudkärnan startade. Det assemblerkodavsnitt jag skrev bifogas ovan för den som är intresserad. ■

Laboratoriekontakter, mätsladdar och tillbehör. Testkategori CAT I – IV. Vare sig det gäller provning, mätning eller diagnos av komponenter och system, erbjuder vi den prestanda, pålitlighet och livslängd du behöver. Vi marknadsför ett komplett sortiment av isolerade provtillbehör som uppfyller dagens stränga säkerhetskrav, samt ett stort utbud av extra flexibel kopplingsledning. Kontakta oss gärna för mer info.

08-97 00 70 info@elproman.se www.elproman.se

182x66_lab_2023.indd 1 ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

2023-07-12 11:39:11

29

NYA PRODUKTER Samlat av Veijo Ojanperä vo@etn.se

Rutronik tar kinesiska Arm- och RISC-V-styrkretsar till Europa

Arduino tar steget

från prototyp till industriprodukt ■ INBYGGDA SYSTEM Seco lanserar en ny SMARCmodul som ska göra det enklare att flytta AI-applikationer från Arduino-byggda prototyper till färdiga industriella produkter.

Den nya modulen SOMSMARC-Dragonwing-IQ8 är baserad på SMARC 2.1.1 och använder Qualcomm Dragon­ wing IQ-8275. Tanken är att utvecklare först ska kunna bygga och verifiera en applika­ tion på Arduino Ventuno Q och därefter flytta den vidare till Secos industriella modul. Båda plattformarna bygger på Dragonwing IQ8-familjen. Med Arduino App Lab ska en stor del av det mjukvaruarbete som gjorts under prototyp­fasen därför kunna återanvändas när konstruktionen går vidare mot

en produktionsklar plattform. Modulen kompletteras med stöd för bland annat BSP och operativsystem, cybersäker­ het, lång livscykel, fjärrupp­ dateringar och hantering av installerade enheter. SOM-SMARC-Dragon­ wing-IQ8 kan konfigureras för AI-prestanda på upp till 40 Tops. Modulen stöder upp till 32 Gbyte LPDDR5- eller 5X och upp till 1 Tbyte UFS 3.1-lagring. Gränssnitten omfattar giga­ bit- och 2,5-gigabit-Ethernet, PCIe Gen 4, MIPI-CSI och CAN-FD. Plattformen är avsedd för bland annat indu­ striell bildbehandling, robotik, HMI-system, smarta maskiner och maskinstyrning. Seco erbjuder inlednings­ vis ett begränsat antal tidiga exemplar för utvärdering hos utvalda kunder och partners. ■

■ KOMPONENTER Den tyska komponent­distri­butören Rutronik tar in kinesiska Gigadevices mikrokontrollrar i sitt sortiment. Det nya franchiseavtalet omfattar hela EMEA-regionen samt Sydostasien och Indien och ger europeiska konstruktörer ytterligare ett brett alternativ på MCU-marknaden.

I centrum för avtalet står Giga­ devices GD32-familj. Den omfat­ tar 32-bitars mikrokontrollrar baserade på både Arm Cortex-M och RISC-V, från enkla och kostnadskänsliga styrkretsar till högpresterande MCU:er för be­ räkningsintensiva realtidssystem. För Rutronik innebär avtalet framför allt en rejäl breddning av MCU-utbudet. Efterfrågan på mikrokontroller drivs enligt bolaget av bland annat digitalise­ ringen inom industrin, edge-AI, smarta elnät, fordonselektronik och uppkopplade IoT-system. AV TA L E T H A N D L A R också om leve­ ranskedjan. Både ­Rutronik och Gigadevice lyfter fram lång­siktig komponenttillgång och robustare leveranskedjor som viktiga skäl till samarbetet. För europeiska kunder innebär Giga­device ytter­ ligare en leverantör att konstruera sina system kring.

GD32-plattformen täcker flera prestandaklasser. Utvecklaren kan välja enklare MCU:er för standarduppgifter, mellanklass­ kretsar med mer prestanda och kringutrustning eller högpre­ sterande modeller för ­krävande realtidsapplikationer. Till kretsarna finns utvecklingskort, SDK:er, RTOS-stöd och säker­ hetslösningar. G I G A D E V I C E FÅ R S A M T I D I G T en betydligt bredare distributions­ kanal och lokal teknisk närvaro på den europeiska marknaden. Enligt bolagets EMEA-chef Reiner Jumpertz ska samarbetet ge kunderna bredare tillgång till MCU-lösningarna och starkare lokal support, framför allt inom industri- och fordonssegmenten. Rutronik börjar även distri­ buera Gigadevices sensorer och kretsar för effektstyrning. ■

12,5 kilowatt med 97,5 procents verkningsgrad ■ STRÖMFÖRSÖRJNING TDK-Lambda lanserar nätaggregatet TPF12500-385 som omvandlar trefas växelspänning till 385 volt likspänning. Den nominella uteffekten är 12,5 kilowatt och verkningsgraden når 97,5 procent.

Nätaggregatet är utvecklat för distribuerade kraftarkitekturer där 385-volts DC-matningen exempelvis kan driva isolerade högspänningsomvandlare eller DC-mikronät. Tillämpningarna

30

omfattar datacenter, halvledar­ tillverkning, RF-effektförstärka­ re i radarsystem samt industriell automation och testutrustning. T P F 1 2 5 0 0 - 3 8 5 arbetar med 360–528 volts trefasmatning och stöder både delta- och stjärn­ koppling. Det breda inspän­ ningsområdet möjliggör global användning utan kostsamma transformatorer för nedtrans­ formering. Vid inspänningar på 380–504 volt kan uteffekten nå 13,1 kilowatt.

För system som kräver högre effekt kan två aggregat parallell­ kopplas med droop-baserad strömdelning. Kort-till-kortkontakter minskar samtidigt behovet av kablage och därmed elektriska förluster och potenti­ ella mekaniska felpunkter. E N R S - 4 8 5 - A N S LU T N I N G används för fjärrövervakning av bland an­ nat inspänning, utström, intern temperatur, fläktfel och statusin­ formation. Aggregatet har även fjärrstyrd till- och frånkoppling,

temperaturvarning och en 13-volts standbyutgång. TPF12500-385 mäter 202,6 × 111,1 × 711,2 millimeter och kan monteras i 3U-rack. ■ ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

NYAPRODUKTER

Nätverks­ switch ­växlar utan avbrott

90 watt via Ethernet utan att byta switch ■ STRÖMFÖRSÖRJNING Microchip lanserar en industriell PoE-midspan som kan mata upp till 90 watt över en vanlig Ethernetkabel. PD-9601GCI gör det möjligt att lägga till Power over Ethernet i befintliga nät utan att byta eller uppgradera nätverksswitchen.

Power over Ethernet blir allt vik­ tigare när fler sensorer, kameror, accesspunkter och andra IoTenheter installeras i fabriker och industriella miljöer. Fördelen är att samma Ethernetkabel kan användas både för datakommu­ nikation och strömförsörjning. Problemet är att många befint­ liga industriella nätverk saknar switchar som kan leverera tillräck­ ligt med PoE-effekt. Microchips

PD-9601GCI löser detta genom att placeras ­mellan switchen och den anslutna enheten. Enheten injicerar ström på Ethernetför­ bindelsen utan att den befintliga switchen behöver modifieras. PD-9601GCI följer IEEE 802.3bt-standarden och kan ­leverera upp till 90 watt. Data­ kommunikationen stöder Ether­ net med 10, 100 och 1000 Mbit/s. Effektnivån gör det möjligt att försörja betydligt mer krävande utrustning än traditionella PoElösningar, exempelvis industri­ ella kameror och automations­ utrustning. M I D S PA N - E N H E T E N är konstru­ erad för krävande miljöer. Det kapslade och vibrationståliga metallhöljet är klassat enligt IP30 och driftområdet sträcker

sig från –40 till +75 °C. Matning­ en sker via dubbla DC-ingångar med ett inspänningsområde på 20–60 volt. Microchip har också byggt in överspänningsskydd för industriella miljöer. Enheten kan monteras på DIN-skena, vägg eller panel och har kompatibili­ tetstestats med utrustning för industriell automation. E N V I K T I G P O Ä N G är att PoE där­ med kan efterinstalleras utan nya eluttag eller o ­ mfattande kabel­ dragning. En till­verkare kan ock­ så kombinera midspan-enheten med sin egen IoT-utrustning och leverera en färdig plug-and-playlösning där installationen endast kräver Ethernetanslutning. PD-9601GCI är nu tillgänglig för volymleveranser. ■

■ TELEKOMMUNIKATION Phoenix Contact utökar sitt sortiment för industriella nätverk med FL SWITCH 4300-4GSFP-RED, en hanterad Layer 2-switch för system där kommunikationen måste fortsätta även vid nätverksfel.

Switchen stöder redundans­ protokollen HSR (High-avail­ ability Seamless Redundancy) och PRP (Parallel Redundancy Protocol). Båda teknikerna bygger på att datapaket skickas via redundanta vägar, vilket gör att kommunikationen kan fortsätta utan omkopp­ lingsfördröjning om en nätverkslänk fallerar.

Fläktstyrning för AI-GPU:er ■ STRÖMFÖRSÖRJNING Melexis har utökat familjen MLX90412 med den nya MLX90412-D, en drivkrets för enfasiga fläktmotorer med strömmar på upp till 2,2 ampere. Kretsen kräver varken mikrokontroller eller utveckling av programvara och riktar sig bland annat till kylning av AI-GPU:er och kraftsystem i datacenter.

Den ökande effekttätheten i modern elektronik ställer allt högre krav på kylningen. Enligt Melexis kan MLX90412-D användas med fläktar på om­ kring 18 watt vid 12 volt och 36 watt vid 24 volt. I exempelvis AI-arbetsstationer kan en större fläkt därmed användas i stället för flera mindre. MLX90412-D bygger på tillverkarens Plug & Drive-koncept. Kretsen integrerar motorstyr­ ningen och behöver därför ingen separat mikro­ kontroller med tillhörande firmware. Det minskar både komponentantalet och behovet av program­ varuutveckling. AT T LÖ S N I N G E N Ä R KO D F R I innebär dock inte att den saknar konfigurationsmöjligheter. Konstruktören kan ställa in bland annat varvtalskurvor, alternativ för FG-signalen och parametrar för motorstyr­

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

ningen. Där prestandan hos en enfasig fläkt är till­ räcklig kan lösningen enligt Melexis dessutom bli billigare än en trefasig motorstyrning. Styralgoritmen har förbättrats för att ge mju­ kare start och stopp samt stabilare drift vid låga varvtal. En reviderad PI-reglering gör att fläkten kan arbeta stabilt även vid mycket låga hastigheter. Flera start- och stopprofiler kan samtidigt använ­ das för att minska ljudnivån och den mekaniska belastningen. Skyddsfunktionerna omfattar programmer­ bart skydd mot låst rotor, temperaturskydd samt programmerbart över- och överspänningsskydd. Förutom AI-GPU:er är MLX90412-D avsedd för bland annat UPS-system, industriella nätaggregat, motordrifter, datacenter och kylning av elektronik i hushållsapparater. ■

F L S W I TC H 4 3 0 0 - 4 G S F P - R E D

kombinerar redundans­ funktionerna med ett om­fattande stöd för Layer 2-­funk­tioner. Den kan även an­vändas som en RedBox för att ansluta utrustning utan eget stöd för HSR eller PRP till ett redundant nätverk. F Ö R E X A K T tidssynkronise­ring stöds IEEE 1588v2 One-Step Transparent Clock. Switchen har dessutom möjlighet till re­ dundant strömförsörjning för att ytterligare öka systemets tillgänglighet. Enheten är konstruerad för krävande industrimiljöer och fungerar i temperaturer från –40 till +85 °C. Kapslingen har skyddsklass IP20. ■

31

NYAPRODUKTER

2 ampere från en enda kvadratmillimeter

Linuxprocessor drar bara en milliwatt i standby ■ INBYGGDA SYSTEM Renesas utökar RZ/G-serien med två nya 64-bitars mikroprocessorer. RZ/G3L och RZ/ G3SE kombinerar upp till fyra Cortex-A55-kärnor med en standbyförbrukning på omkring en milliwatt, samtidigt som Linux kan väckas snabbt tillbaka till full drift.

RZ/G3L och RZ/G3SE är utveck­ lade för industriella HMI-system samt IoT- och hemgateways. Processorerna är pinkompatibla, vilket gör det möjligt att använda samma kretskort för produkt­ varianter med olika prestanda och funktioner. Beräkningskraften ­kommer från upp till fyra Arm Cortex-­

A55-kärnor som arbetar med maximalt 1,2 GHz. Dessutom finns en Cortex-M33-hjälp­ processor på 200 MHz. Renesas tredje generations RZ/G-­ arkitektur för effektstyrning ­sänker förbrukningen till om­ kring 1 mW i djup standby. D E T TA B E T YD E R AT T Linux inte behöver startas om från början. Systemets tillstånd kan behållas i minnet under standbyläget, vilket gör att processorn snabbt kan återuppta driften. Det ­passar särskilt bra för industriella system och IoT-enheter som måste vara ständigt uppkopplade men bara periodvis behöver full beräkningskapacitet. RZ/G3L är den grafiskt kraft­

fullare modellen. Den integrerar en GPU för 3D-grafik och en H.264-videokodek och är avsedd för exempelvis smarta butik­ sterminaler och medicinska HMI-system. RZ/G3SE riktar sig till system med enklare skärm­ krav, exempelvis laddstationer för elfordon och industriella gateways. G R Ä N S S N I T T E N O M FAT TA R PCI Ex­ press, USB och Gigabit Ethernet med stöd för TSN. Via PCIe kan konstruktören exempelvis an­ sluta en 5G- eller Wi-Fi 6-modul eller en extern AI-accelerator. TSN-stödet ger förutsättningar för deterministisk Ethernet­ kommunikation med låg latens i industriella nätverk. ■

Ett alternativ till piezosensorn ■ SENSORER STMicroelectronics lanserar en MEMS-baserad vibrationssensor som ska kunna ersätta traditionella piezosensorer i avancerad tillståndsöver­ vakning. IIS3DWB10IS mäter vibrationer och stötar upp till 200 g och kombinerar stort frekvensområde med integrerad signalbehandling och AI.

Vibrationsanalys används för att upptäcka begynnande fel i ex­ empelvis motorer, lager, pumpar och annan roterande utrustning. I de mest krävande tillämpning­ arna har piezoelektriska sensorer länge varit standard tack vare sin stora bandbredd och sitt dyna­ miska område. Med IIS3DWB10IS vill ST er­

32

bjuda ett MEMS-alternativ även för dessa system. Sensorn klarar frekvenser på 10 kHz och högre och kan mäta accelerationer upp till 200 g. Den är specificerad för temperaturer upp till 125 °C, vil­ ket gör den lämpad för krävande industrimiljöer. E N C E N T R A L S K I L L N A D mot en konventionell ­vibrationssensor är den integrerade ISPU 2.0­processorn. Den utför digital sig­ nalbehandling direkt i ­sensorn och har hårdvaruacceleratorer för snabb signalanalys och AI-­ inferens. Därmed behöver mindre rådata skickas vidare till systemets huvudprocessor. Den lokala behandlingen kan exempelvis användas för att känna igen förändringar i

­maskinens vibrationsmönster och upptäcka slitage innan ett ­lager eller någon annan mekanisk komponent havererar. Samtidigt minskar både latensen och energi­förbrukningen. MEMS-tekniken ger också fördelar i form av liten storlek, låg vikt och enklare integration. Enligt ST är energieffektiviteten tillräckligt hög för batteri­ drivna system för tillståndsöver­ vakning. ■

■ STRÖMFÖRSÖRJNING Infineon lanserar två nya smarta effektsteg för strömförsörjningen i AI-acceleratorer och serverprocessorer. TDA235E5 och TDA235E0 når en strömtäthet på över 2 ampere per kvadratmillimeter och är särskilt utvecklade för de allt högre strömmarna i nästa generations AI-kretsar.

De nya komponenterna kombi­ nerar två effektfaser, OptiMOS 6-MOSFET:ar och drivkretsen i en kapsel som mäter endast 6 × 6 × 0,8 millimeter. Trots formatet klarar effektsteget upp till 300 ampere i toppström och en total dimensionerad ström, TDC, på 120 ampere. E N V I K T I G E G E N S K A P är stödet för både traditionell lateral och vertikal strömförsörjning. Med vertical power delivery kan ­effektmodulerna ­placeras mycket nära eller under AIprocessorn, vilket minskar avståndet som de mycket höga strömmarna behöver trans­ porteras och därmed också de elektriska förlusterna. I N F I N E O N H A R D E S S U TO M opti­ merat den termiska vägen från halvledaren till kapselns ovan­ sida. Det gör komponenterna lämpade för direkt integration med vätskekylning, något som blir allt viktigare när effekten per processorsockel ökar och traditionell luftkylning inte längre räcker till. T D A 2 35 E 5 och T D A 23 5 E 0 kan kombineras med Infineons digitala flerfaskontrollers för skalbara strömförsörjnings­ lösningar med flera spännings­ matningar. De första ingenjörs­ proverna finns nu tillgängliga för kunder. ■

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

NYAPRODUKTER

Qualcomm-processorn driver både HMI och industridator ■ INBYGGDA SYSTEM SECO lanserar två kompakta industriplattformar baserade på Qualcomms nya Dragonwing IQ-2390-processor. Compact Vision 5 är en färdig 5-tums HMI, medan SBC-DragonwingIQ-2390 erbjuder samma processorplattform som en kompakt enkortsdator för kundanpassade inbyggda system.

Dragonwing IQ-2390 samlar flera funktioner som annars kan kräva separata kretsar. Proces­ sorn kombinerar CPU-beräkning med bildbehandling, lokal AIacceleration, en RISC-V-baserad mikrokontroller, ljud-DSP och dubbla Gigabit Ethernet-gräns­ snitt med TSN-stöd. En integre­ rad ISP hanterar kameradata. TA N K E N Ä R F R A M F Ö R A L LT att

göra det enklare att modernisera be­fintliga industriprodukter. Till­verkare kan lägga till mer avancerad grafik, AI, trådlös kommunikation och moderna nätverksfunktioner utan att bygga om hela systemarkitek­ turen. Målområdena omfattar bland annat maskinstyrning, industriautomation, varuauto­ mater, fastighets­automation och maskinseende. Compact Vision 5 Dragon­ wing IQ-2390 är uppbyggd

kring en 5-tums pekskärm med IP65-skydd på framsidan. HMIenheten finns med 2 eller 4 GB RAM och 16 GB eMMC-lagring. Anslutningarna omfattar RS232, RS485, CAN, Gigabit Ethernet och USB-C samt Wi-Fi och Bluetooth. Matningsspänningen är 9–24 volt DC. SECO planerar även modeller med skärmstorle­ kar på 4,3 och 7 tum. SBC-Dragonwing-IQ-2390 använder samma processor-, minnes- och kommunikations­ plattform men lämnar större frihet för egna konstruktioner. Förutom seriella industrigräns­ snitt, CAN, Gigabit Ethernet, USB-C, Wi-Fi och Bluetooth finns en expansionsanslutning för bland annat kamera, ljud, Ethernet, USB samt I2C/I3C. Båda plattformarna kan kom­ pletteras med SECO:s AI Audio Dongle via USB. Modulen har en mikrofonuppsättning i 3+3-kon­ figuration, beamforming och högtalare. Den är avsedd för röststyrning även i bullriga indu­ strimiljöer. På mjukvarusidan levereras systemen med Clea OS 2.0 och ska även stödja kommande Clea OS 3.0. Operativsystemet är SECO:s plattform för bland an­ nat programuppdateringar och fjärrhantering under produktens livscykel. ■

Kvantsäker styrning i en FPGA ■ CYBERSÄKERHET Lattice Semiconductor lanserar FPGA-familjen Mach-N2 för systemstyrning och säkerhet. Kretsarna kombinerar integrerat flashminne och hårdvarubaserad Root of Trust med postkvantkryptografi enligt CNSA 2.0.

Mach-N2 bygger på Lattice Nexus 2-plattformen och rik­ tar sig framför allt mot serv­rar, kommunikationsutrustning och industriella system. Jämfört med tidigare lösningar erbjuder familjen upp till dubbelt så hög logiktäthet och högre Serdes-bandbredd. F Ö R P O S T K VA N T S Ä K E R H E T stöds ML-DSA, LMS och XMSS för autentisering samt ML-KEM för nyckelutbyte. Lattice har dessutom byggt in crypto agility, vilket innebär att kryptografiska algoritmer kan uppdateras i fält. Anti-roll­ back-skydd hindrar samtidigt systemet från att återgå till äldre programvara. K R E T S A R N A H A R P U F -baserad enhetsidentitet och stöd för DICE- och SPDM-attestering. För traditionell kryptografi

finns bland annat AES-256GCM, 521-bitars ECC och RSA med 4096 bitar. MachN2 har även funktioner för att upptäcka fysiska manipula­ tionsförsök. Konfigurationen lagras i ett integrerat icke-flyktigt flash­ minne. Därmed behöver kon­ figurationsbitströmmen inte hämtas från ett externt minne, vilket minskar möjligheterna att komma åt den utifrån. Upp till tre konfigurations­ bilder kan lagras: en primär, en sekundär och en så kallad golden image för återställning. L AT T I C E LYF T E R O C K S Å fram snabb uppstart som en säker­ hetsfunktion. En Mach-N2 med 220 000 systemlogikceller konfigureras enligt bolaget på mindre än 30 millisekunder. Det gör att styr- och säker­ hetsfunktionerna kan vara aktiva tidigt under systemets uppstart. För höghastighetsanslut­ ningar stöder Mach-N2 PCI Express 4.0 och 10 Gigabit Ethernet. Serdes-länkarna når upp till 16 Gbit/s. ■

Ny mikroprob ser under de minsta BGA-kapslarna ■ PRODUKTION Kistabaserade Inspectis har utvecklat en ny optisk mikro­prob för inspektion av löd­fogar under allt mindre BGA-­kapslar. Den nya spetsen är 0,8 mm tjock och har fått förbättrad optik och robust konstruktion i rostfritt stål.

När BGA-komponenterna krymper minskar också avstån­ det mellan kapseln och krets­ kortet. Det gör det allt svårare att optiskt kontrollera lödkulorna under komponenten. Den nya Micro Size Optical Probe Tip är utvecklad för just

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

sådana trånga utrymmen. Proben använder en betraktningsvinkel på 90 grader för att ge en direkt bild av BGA-kapselns undersida. Integrerad belysning ser samtidigt till att lödfogarna belyses jämnt. Enligt Inspectis ger den förbätt­ rade optiken skarpare och mer detaljerade bilder. Det ska göra det enklare att bedöma lödkvaliteten och upptäcka exempelvis defekta eller bristfälliga lödfogar. Spetsen tillverkas nu i rostfritt stål. Det gör den tåligare utan att dimensionerna behöver ökas, vilket är viktigt när den ska föras in i det mycket smala ­utrymmet mellan komponent och kretskort.

Mikroproben är kompatibel med Inspectis BGA ­Inspection System och är avsedd för kon­taktlös kon­ troll inom bland annat elektro­ niktillverkning, EMS-­produktion och kvalitetskontroll. ■

33

NYAPRODUKTER

Exakt avståndsmätning kommer till billiga Bluetooth-taggar Thread, Zigbee och Matter. Den har en Arm Cortex-M33-kärna på 128 MHz, en RISC-V-hjälp­ processor, 1 MB icke-flyktigt minne och 192 kB RAM.

■ BLUETOOTH Bluetooths nya teknik för exakt avståndsmätning är på väg ned i små och billiga IoT-enheter. Nordic Semi­ conductors nya nRF54LC10A tar Bluetooth Channel Sound­ ing till framför allt taggar, spårare och enklare sensorer för det smarta hemmet.

Nordic Semiconductor utökar nRF54L-familjen med system­ kretsen nRF54LC10A. Det är seriens minsta och mest kostnadsorienterade multiproto­ kollkrets, och en av de intressan­ taste funktionerna är stödet för Bluetooth Channel Sounding. Channel Sounding gör det möjligt för två Bluetooth-en­ heter att mäta avståndet mellan varandra via radioförbindelsen. Tekniken är utvecklad för att ge betydligt noggrannare och mer tillförlitlig avståndsinforma­

tion än traditionell Bluetooth-­ positionering baserad på signalstyrka, RSSI. Nordic pekar särskilt ut taggar och spårare för tillgångsspårning som ett viktigt användningsområ­ de för nRF54LC10A. Med den nya kretsen kan exakt avståndsmät­ ning därmed byggas in även i kost­ nadskänsliga Bluetooth-produkter som tillverkas i stora volymer. Kretsen kommer i ett CSPkapsel på endast 1,9 × 2,3 mm och stöder förutom Bluetooth LE och Channel Sounding även

S T R Ö M F Ö R B R U K N I N G E N är 4,0 mA vid mottagning och 5,8 mA vid sändning med en uteffekt på 0 dBm. I viloläge ligger ström­ förbrukningen mellan 0,5 och 1,6 µA. Kretsen tillverkas i en 22-nanometersprocess. NRF54LC10A kan också användas i Thread- och Zigbeeenheter samt i enklare Mattersensorer. I hubbar för smarta hem och Thread Border Routers kan kretsen fungera som en separat Thread-radioprocessor tillsam­ mans med en värdprocessor. Volymproduktion planeras till andra kvartalet 2027, medan utvecklingskort ska bli allmänt tillgängliga under första kvar­ talet. ■

Raspberry Pi 5 blir industriell edge-server ■ INBYGGDA SYSTEM Sfera Labs har börjat leverera Strato Pi Plus, en industriell edge-server som kombinerar Raspberry Pi 4B eller 5 med en separat RP2354-hjälpprocessor. Den senare hanterar kritiska funktioner oberoende av Linux och kan automatiskt återställa systemet om operativsystemet låser sig.

Strato Pi Plus är konstruerad för DIN-skenemontage och ryms i en kapsling som är fyra DINmoduler bred. Grundidén är att kombinera flexibiliteten hos Raspberry Pi och Linux med den driftsäkerhet och de gräns­ snitt som krävs i industriella installationer. Den separata RP2354processorn arbetar oberoende av Raspberry Pi och hanterar bland annat hårdvaruwatchdog, omstart genom från- och tillslag av matningen, sändarstyrning

34

för RS-485, CAN-kommunika­ tion, reläutgång, fläktstyrning och övervakning av matnings­ spänningen. Om Linux slutar svara kan processorn upptäcka felet och automatiskt åter­ ställa systemet utan att någon programvara behöver köras på Raspberry Pi. D E N M E S T U T R U S TA D E A-ver­ sionen har fyra individuellt galvaniskt isolerade RS-485gränssnitt baserade på Analog Devices ADM2861E-trans­ ceivrar. Det gör det exempel­ vis möjligt att ansluta flera separata Modbus RTU-bussar utan e­ xterna RS-485-gateways. Versionerna A och B har dess­ utom galvaniskt isolerad CAN 2.0B och CAN FD med data­ hastigheter på upp till 8 Mbit/s. M AT N I N G S S PÄ N N I N G E N kan ligga mellan 10 och 50 V DC, vilket täcker vanliga industriella 12-,

24- och 48-voltsystem. För tidhållningen finns en NXP PCF2131-realtidsklocka med temperaturkompenserad oscillator och en noggrannhet på ±3 ppm. Säkerhetsfunktionerna byg­ ger på Microchips ATECC608 secure element för hårdvaru­ skyddad lagring av kryptogra­ fiska nycklar samt funktioner för autentisering och säker kommunikation. Som tillval finns även en treaxlig accelero­ meter för vibrationsövervak­ ning och detektering av fysisk manipulering. S T R ATO P I P LU S finns med Rasp­ berry Pi 4B eller 5 och minnes­ alternativ från 1 till 16 GB. Raspberry Pi 5-versionerna ska senare under 2026 dessutom få stöd för intern M.2 SSD. ■

Två UPS kan dela på samma batteri ■ STRÖMFÖRSÖRJNING Två redundanta UPS ­behöver inte längre var sin batteribank. I Schneider Electrics nya Easy UPS 3S Pro kan ett 1+1-system dela på samma batteri, vilket kan sänka ­kostnaden för att bygga ­redundant kraftförsörjning.

Schneider Electric lanserar Easy UPS 3S Pro, en ny serie trefasiga UPS i effektklasser från 10 till 40 kVA. Serien riktar sig bland annat till mindre och medelstora datacenter, industri, telekom­ infrastruktur och kommersiella fastigheter. E N I N T R E S S A N T F U N K T I O N är möjligheten att låta två UPS i en redundant 1+1-konfiguration använda en gemensam batteri­ bank. Därmed kan redundans byggas utan att batterikapaci­ teten behöver dubbleras i mot­ svarande grad. UPS kan också parallellkopp­ las för att öka den tillgängliga effekten eller för att bygga N+1redundans. Easy UPS 3S Pro stöder både interna och externa batterikon­ figurationer. Verkningsgraden anges till över 96 procent vid dubbelkonvertering och upp till 99 procent i ECO-läge. ÄV E N Ö V E R VA K N I N G E N är nät­ ansluten. Ett integrerat nätverks­ kort ger fjärrövervakning och administration via Schneider Electrics EcoStruxure IT och stöd för BACnet gör att UPS kan integreras med fastighetsauto­ mationen. Nätverkskortet Secure Network Management Card är certifierat enligt cybersäkerhets­ standarden IEC 62443-4-2. Easy UPS 3S Pro finns nu på marknader som använder IECstandarder, däribland Europa. ■

ELEKTRONIKTIDNINGEN 7/26

Svensk Elektronik - tillsammans för branschens bästa

UPPDATERADE HANDBÖCKER KOMMER I OKTOBER

Smartare kunskap. Smartare elektronik. Praktiska guider som underlättar kommunikationen mellan olika aktörer i branschen. Vi erbjuder dessutom utbildningar kopplade till våra handböcker, för att underlätta utveckling och kvalitetssäkring av elektronikprodukter.

5

HANDBÖCKER ATT UPPTÄCKA Uppda

Smartare elektronikhandboken Medicintekniska produkter

ter a s!

Tillförlitlighet i lödfogar

Uppda

Cybersäkra IoT-produkter

ter a s!

Kraftelektronik

Vill ni ha kurs på plats hos er? Kontakta oss!

Ladda ner handböckerna - Läs mer - Utforska aktuella kurser svenskelektronik.se

Har du frågor eller funderingar? Hör gärna av dig till oss!

www.svenskelektronik.se info@svenskelektronik.com

Avsändaradress: Elektroniktidningen Persuddevägen 50A 135 52 TYRESÖ

FSWX Signal and Spectrum Analyzer

MEASURE THE IMPOSSIBLE

The FSWX is revolutionizing signal and spectrum analysis. This latest addition to the Rohde & Schwarz signal and spectrum analyzer portfolio is the world’s first analyzer with multiple input ports, preselection and an internal multi-path architecture supporting cross-correlation - especially suitable for RADAR, EW and wideband signal analysis. Learn more: www.rohde-schwarz.com/FSWX-measure-the-impossible