Elektroniktidningen augusti 2025

Page 1


NR 7–8

JULI–AUGUSTI 2025

TEMA: TEST, MÄT OCH SENSORER

Tryckta sensorer

Uppstartföretaget OfHorse vill ge forskare, tränare och ryttare nya insikter om samspelet mellan häst och människa. /16–17

FREEN: Batterier, vindturbiner och skifferolja /4–5

ATOMIK: Snabbare, kompaktare och billigare /12–13

SNUBBLOMETERN: Infonomys intelligenta fallarm /14–15 SVERIGES ENDA ELEKTRONIKMAGASIN FÖR PROFFS

Utges av Elektroniktidningen

Sverige AB

adress:

Persuddevägen 50A, 135 52 Tyresö www.etn.se | 0734–17 10 99

Prenumeration

www.etn.se/pren

eller mejla till: pren@etn.se

Prenumerationen är kostnadsfri för dig som arbetar i elektronikbranschen.

annonser:

annonser@etn.se | 0734–17 10 99

redaktion:

Jan Tångring (ansvarig utgivare), Per Henricsson

skicka pressmeddelanden till: red@etn.se

Jan Tångring

18 22 10

Bevakar inbyggda system, mjukvara, processorer, kort och skärmar. jan@etn.se | 0734–17 13 09

Per Henricsson

Bevakar test & mät, rf och kommunikation, produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. per@etn.se | 0734–17 13 03

Rainer Raitasuo Försäljnings- och marknadschef. rainer@etn.se | 0734–17 10 99

Jocke Flink

Grafisk formgivning, layout, bildbehandling och produktion print. jocke.flink@typa.se 070–557 52 28

medverkar i detta nummer: Lennart Bonnevier och Ted Johansson

© Elektroniktidningen 2025 upplaga: 13 000 ex. Allt material lagras elektroniskt. issn 1102-7495

Organ för SER, Svenska Elektrooch Dataingenjörers Riksförening, www.ser.se

Tidningen trycks på miljövänligt papper av Stibo Complete.

omslagsbild:

Information från tryckta sensorer ger tränare och ryttare information om samspelet mellan häst och människa. foto: OfHorse

6

Fyra saker som talar för Farnell

Rebeca Obregon, som varit vd ett år, lyfter fram regionala lager, säljare som är ute hos kunderna, ett forum med 800 000 användare och kundutbytet med moderbolaget Avnet.

8

”Halvledaråldern – kemin bakom dagens teknik”

Det är en till formatet liten bok skriven av Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet, men välfylld över 250 sidor och med ett språk på en jämn ”populär” nivå, skriver Ted Johansson i en anmälan.

10

Kvant har potential att förbättra mobilnäten Ericsson har studerat kombinationen kvantdatorer och mobilnät i snart tio år, och har en god uppfattning om hur kvanttekniken skulle kunna användas för att driva mobilnät bättre och effektivare.

18

EXPERT: Rätt industrisensor för din produkt

Sensorer spelar en avgörande roll i industriella miljöer där de omvandlar fysiska parametrar till signaler som kan användas för en mängd olika tillämpningar, skriver Rolf Horn på Digikey.

26

21

EXPERT: Cern litar till danska strömsensorer

21

Experimentområdet North Area genomgår just nu ett renoverings- och uppgraderingsprogram där strömgivaren DM1200 med nollflöde valts ut tillsammans Cerns egen kraftomvandlare Polaris, skriver Loic Moreau på Danisense.

22

EXPERT: Så kommer AI att revolutionera test av trådlösa nät AI kan processa stora, komplexa datamängder och sedan identifiera mönster och anomalier mycket snabbare än konventionella metoder, särskilt när det gäller att hitta och karakterisera störningskällor och radiosignaler i dynamiska miljöer, skriver Ferdinand Gerhardes på Anritsu.

24

EXPERT: Bygg framtidssäkra och flexibla testsystem

Den som vill bygga anpassningsbara och skalbara ATE-system kan med fördel använda en öppen arkitektur i kombination med standardprodukter, skriver Steven Edwards på Pickering.

26

EXPERT: När felaktig data

ska forma smarta beslut

Om din AI är tränad, validerad eller implementerad med snedvriden data kommer inte slutsatserna att vara neutrala. I värsta fall kan de både legitimera redan felaktiga antaganden och förstärka dem, skriver Ulf Seijmer på Induo. 24

De skiftar Estland från skiffer till förnybart

Sju år efter grundandet presenterar estniska kontraktstillverkaren Freen två produkter för klimatomställningen: vindturbiner och batterier. Båda av egen design och tillverkning.

De tillverkas i Kohtla-Järve, centrum för landets gamla fossila energiproduktion. Symboliken är övertydlig: bakom fabriken tronar bokstavligen ett slaggberg av svart aska efter decennier av oljeskifferutvinning. Ur askan växer nu vindsnurror och batteripack – läs mer om dem härintill.

Kohtla-Järve är en industristad skapad kring den oljeskiffer som nu snabbt är på väg att försvinna ur Estlands elmix. Skiffern har utvunnits och bränts i mer än hundra år i länet Ida-Viru i Estlands nordöstra ände, främst i

Narva vid gränsen mot Ryssland och här i Kohtla-Järve, några mil in i landet.

Oljeskiffer dominerade helt för tjugo år sedan. Det stod för 95 procent av den egna elproduktionen. Tonläget var positivt: ”hittills har världens potentiella oljeskifferresurser knappt rörts, och en sak är säker: oljeskiffer utgör en betydande potentiell energikälla för framtiden.” Så hette det i en broschyr från det dominerande energibolaget Eesti Energia.

Idag har oljeskiffern pressats ner under 40 procent av elpro-

Hembatterier på natriumjonceller

Estland har fått en ny aktör inom hembatterier – och Freen är en av de första i Europa att använda natriumjonceller.

Freen gör inte som Northvolt och försöker bygga battericeller. De importeras och sätts ihop till hembatterier på 10 kWh. Leverantören av cellerna är ”en av de stora kinesiska celltillverkarna”.

Tillverkningen sköter Freen på egen hand i Kohtla-Järve. Fabriken som sätts upp nu ska kunna leverera minst 300 moduler om året.

Turbinen genererar upp till 20 kW. Den är 12 meter hög och står på en bas som är lika hög.

duktionen. Planerna har skiftat på sistone, men senaste budet är att hela elproduktion redan år 2030 ska vara CO2-fri (både från oljan och från en gasbiprodukt).

Estland är integrerat i den nordiska elmarknaden och elmixen för konsumtionen – till skillnad från produktionen – är periodvis 90 procent CO2-fri redan idag.

FÖRNYBART TAR ÖVER. Du ser solpaneler och vindkraftverk längs vägen från Tallinn till Ida-Viru. Sol, vind och biomassa har på några få år vuxit från en försumbar andel till att de levererade 63 procent av den estniska elen år 2024 – en tredjedel var. Bara i fjol ökade vindens totala antal kilowattimmar med 70 procent och solens med 50 procent.

Ett natriumjonbatteri och ett litiumjonbatteri.

I samma region, Ida-Viru, bygger Eesti Energia ett av Estlands två planerade pumpkraftverk – en oljeskiffergruva blir ett pumpkraftverk på 225 MW. Även kärnkraft kan bli en del av elmixen. Det finns ett förslag att placera en 600 MW-reaktor från GE Hitachi i regionen. Det går att se som en comeback: Sovjet raffinerade uran här – i en stad som inte fanns på kartan –till både atombomber och reaktorer. Tidvis bröts uranmalm ur lokal låghaltig alunskiffer. I dag raffinerar samma anläggning sällsynta jordartsmetaller. De blir bland annat neodymmagneter – de första provexemplaren levererades till en fordonstillverkare i våras.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Freens vindturbiner.

– Med möjlighet att skala upp till det dubbla nästa år, berättar presschefen Agnieszka Prochowicz.

Batteripacket är av Freens egen design. En av komponenterna är från tredjepart, batteristyrsystemet, men ett eget är under utveckling. Grundarna har bakgrunder som ingenjörer inom energisektorn, med kopplingar till förnybar energi.

– Här finns även expertis inom entreprenörskap, innovation, AI, vindturbinteknik och energilagringslösningar.

10 kWh-modellerna kommer att följas av andra med högre spänning och andra kapaciteter.

– Vi utforskar marknaden och planerar erbjudanden efter det.

Batterier är ett komplement till Freens vindturbiner. När det blåser kan kunden spara elen som blir över. Det är en bättre affär än att sälja tillbaka

den till elnätet. Eller så kan det vara exakt vad som krävs för att göra det möjligt att gå off-grid –koppla bort sig från elnätet.

Batterierna är förstås anpassade efter Freens vindturbiner och redo att pluggas in. Har du en solcellsinstallation på 48 volt – eller en sol- och vindhybrid – så passar batterierna även där.

Du kan välja mellan ett litiumjärnfosfatbatteri och ett natriumjonbatteri – det vill säga mellan en väletablerad hyllprodukt och en uppstickare som många tror på.

LFP-batteriet lanserades i mars. Det ska tappa högst 10 procent i kapacitet efter 10 000 laddcykler. Det laddar i och ur i 200 ampere och arbetar i –20 °C – +60 °C. Volymmässigt tar det upp 46 liter och det väger 60 kg.

Natriumjonbatteriet som lanserades i juni är tyngre – 78 kg – och betydligt större – 76 liter. Drifttemp och strömstyrka är ungefär desamma. Men det lovar bara 5000+ cykler.

Freen räknar med att göra sina första batterileveranser i höst. Det är trots ett högre pris natriumjonbatterierna som hittills tilldragit sig mest intresse. Det har idag en prislapp på 3 000 euro, men Freen tror att det kommer att sjunka i pris. Freen samlar just nu in förfrågningar och testar marknadsintresset i olika länder.

Exakt var?

– Vi begränsar oss inte utan låter faktiskt efterfrågan styra fokus. Men vi ser intresse från Frankrike, Spanien, Belgien och nordliga länder.

Säljer ni primärt mot hushåll?

– Det är den första modell vi erbjuder – B2C-försäljning av energilager för hem. Men vi arbetar också med skalbara mellanstora lösningar – upp till 200 kWh – som passar bra med solcellsanläggningar. Och i framtiden containerbaserade BESS (battery energy storage systems) för storskalig användning i elnätet. ■

FAKTA

Småskalig vindkraft

på höjden och tvären

Freens egendesignade vindturbiner bedömdes i fjol vara redo för att sättas på marknaden. Då startade försäljningen.

Hur går det?

– Hittills har vi installationer i Estland, berättar pr-chefen Agnieszka Prochowiczl

– Största delen av vår tid går faktiskt åt till att utbilda och skapa efterfrågan. Marknaden är mycket komplicerad och just nu är det en svår tid för småskalig vindkraft. Det är en starkt subventionsstyrd bransch.

Tillverkningskapaciteten kommer att ligga på drygt 4 000 enheter om året.

Modellerna ligger mellan 6 och 20 kW, det vill säga i storleksklasserna ”de största av de små” till ”de minsta av de medelstora”. De är torn på 18 till 24 meter.

Vindturbiner av detta slag hittar du på gårdar, telekomstationer, flygplatser och så vidare. Off-grid är även ett spännande tillämpningsområde – att göra sig oberoende av elnätet.

Freen har hittills tre modeller: två vertikalaxlade (VAWT, vertical axis wind turbine) av typen Darrius på 6 kW respektive 20 kW, och en horisontaxlad (HAWT) på 15 kW.

Ytterligare tre är under utveckling: en VAWT på 20 kW, en HAWT på 55 kW samt en svårklassificerad konstruktion med horisontell axel som närmast liknar en VAWT som välts på sidan. Den är på hela 90 kW. ●

Mindre vindturbiner

Riktiga vindkraftverk till lands och havs har effekter på upp till 15 MW och navhöjder på upp till 150 meter. De har vid det här laget cementerat sin roll i omställningen globalt.

Mindre vindturbiner har ett lite sämre rykte. Det beror delvis på oseriösa tillverkare som krängt små turbiner som är snygga – men skräp.

Inköparledet är heller inte alltid professionellt och har gjort dåliga investeringar efter marknadsföring som sopat de många utmaningarna under mattan.

Men även utan oseriösa säljare och tillverkare är vindturbiner en klart svårare investering än solpaneler.

DE ÄR DYRA med betydligt längre återbetalningstider. Det är glest mellan platser med nog blåst och areal för dem – det är svårt att göra kalkylen i sig – det finns många fällor att gå i.

Det är helt enkelt svårt att hitta försvarbara användarfall. Att investera i solpaneler är en barnlek i jämförelse. Installera och glöm – med taklutning, väderstreck och solkarta kan du räkna ut exakt vad du får.

En vindturbin är en mekanisk konstruktion med kringkomponenter sammantaget lika dyra som turbinen i sig. Delarna slits med åren. Turbinerna kan skadas om du inte tar ner dem i storm. De är jobbiga att installera.

Men de har trots allt nischer på platser där det blåser bra. Om inte annat kompletterar de solpaneler på natten och när det är molnigt.

Och så finns det ett – lite larvigt –argument: de är ganska snygga. I alla fall vertikalaxlade turbiner av typen Darrieus. De är små konstverk i olika fantasifulla utföranden. Fysiken går hand i hand med estetiken i jakten på högre verkningsgrad. Darrieusturbiner snurrar på samma sorts lyftkraft som håller flygplan i luften. Titta på bilden intill och inse att de inte behöver vrida sig efter vinden. Och att de kan ha alla komponenter utom själva bladen lättåtkomliga på marken. Det gäller även den andra sortens VAWT, Savonius, vars funktionsprincip är lättare att förstå: de är skovelhjul för vind.

Den tredje sortens små vindturbiner har horisontell axel (HAWT). De ser ut som ”riktiga” vindkraftverk i miniatyr. Inte lika snygga men typiskt effektivare.

Ett batteri hjälper alltid upp produktionen. Men även batterier är svåra att räkna på. Det krävs en viss vindstyrka för att turbinen ens ska börja rotera och det krävs ännu mer vind för att den ska generera tillräckligt med effekt för att ditt batteri ens ska börja ladda.

Freen är noga med att lyfta fram de subventioner som existerar för förnybart – de kan vara vad som i slutänden får din vindkalkyl att gå ihop. ■

Fyra saker som talar för Farnell

Regionala lager, säljare som är ute hos kunderna, ett forum med 800 000 användare och kundutbytet med moderbolaget Avnet – allt detta talar för komponent­

distributören Farnell, enligt Rebeca Obregon som varit vd ett år.

Konkurrensen i distributionsbranschen är knivskarp. Det finns ett flertal globala distributörer med enorma kataloger, stora lager och väloljade logistikkedjor. Dessutom finns regionala och lokala distributörer som i många fall krigar om samma kunder.

Det har också dykt upp hybriddistributörer som kombinerar en portfölj av mindre kända tillverkare med tjänster för att spåra upp komponenter som är svåra att få tag på samtidigt som de också vill analysera materiallistorna för att hitta alternativa fabrikat som sänker kostnaden.

Vad är det som gör att kunderna ändå väljer Farnell?

– Det var faktiskt den första frågan jag själv ställde mig när jag kom in i bolaget. Jag hade tidigare ansvarat för vår övergripande strategi på Avnet och gick sedan över till att leda Farnell. Min syn är att strategi inte handlar om att bara vara bättre än konkurrenterna –det måste vara en verklig differentiering, säger Rebeca Obregon.

Hon började sin karriär på Motorola 1990 och har därefter haft ledande positioner på Integrated Circuit Systems, Renesas och Amkor innan hon värvades till Avnet i januari 2023. Sedan juli i fjol är hon vd för Farnell som Avnet köpte hösten 2016.

– När jag började titta närmare på verksamheten hittade jag fyra tydliga styrkor: För det första har vi regionala lager i alla tre världsdelar – Europa, Asien och Amerika. Det gör att vi kan serva kunder snabbare och flexiblare än konkurrenter som bara har lager i USA.

Företaget har runt 950 000 olika artikelnummer från cirka 2 000 tillverkare på hyllan. Som kuriosa kan nämnas att runt hälften av alla Raspberry Pi som säljs går via Farnell. – För det andra har vi fältsäljare och tekniker ute hos kunderna. Vi är en hybrid – både e-handel och högservicedistributör. Det ger oss en närhet till kunderna som inte alla har.

– Den tredje faktorn är vårt ingenjörsforum, Element14. Det är ett aktivt community med över 800 000 medlemmar där tekniker delar kunskap och idéer. Och slutligen: vi är en del av Avnet – en av världens största broadline-distributörer. Det gör att vi kan följa kunder genom hela produktlivscykeln, från prototyp till massproduktion.

Hur fungerar samarbetet med Avnet?

– Vi har satt gemensamma mål och processer på plats. Till exempel fungerar vi nu som en lead generator åt Avnet – vi har över en mil-

jon kunder och identifierar de med potential för större volymer. Samtidigt introducerar Avnet oss för sina största globala kunder. Vi har redan gjort affärer tillsammans.

Är 2025 ytterligare ett förlorat år för distributörerna?

– Det här har varit en ovanligt lång lågkonjunktur, även för den som är van vid att det går i cykler. Vissa sektorer som datacenter och AI går fortfarande bra, medan industri och fordon är svaga. Den geopolitiska oron gör också att många är försiktiga med investeringar.

– Europa är den region som är mest nedpressad just nu, medan Asien – som gick ner först – redan börjat återhämta sig. I Avnets senaste kvartalsrapport var det tredje kvartalet i rad med tillväxt i Asien. USA ligger någonstans mittemellan.

Samtidigt påpekar hon att det snart inte finns en produkt som inte innehåller någon form av elektronik eller halvledarkrets och att den långsiktiga tillväxten fortsätter peka uppåt.

Den senaste tiden har det kommit många utspel om tullar och handelsregler, hur hanterar ni det?

– Det är en utmaning, men vi är vana. Om det inte är en pandemi eller naturkatastrof, så är det nya tullar. Vi jobbar aktivt med att mildra effekterna för våra kunder. Bland annat genom att använda vår globala logistik för att hitta alternativa flöden, beroende på var produkter tillverkas eller används. Vi samarbetar också med våra leverantörer för att utnyttja olika ursprungsländer och kan ofta erbjuda alternativa produkter när det behövs. Men helt kan vi inte eliminera prisökningarna som tullarna orsakar.

Ni erbjuder även testutrustning och produkter till elektriker och servicetekniker. Hur ser den affären ut?

– I Amerika är vi starkare inom test och MRO (Maintenance, Repair, Operations), medan vi i Europa är större på komponenter. Det finns en stor potential i att växa inom MRO i Europa och stärka komponentaffären i Amerika. I Asien har vi en bra balans – men den delen av verksamheten är fortfarande liten och har mycket tillväxtpotential.

Hur ser du på den växande gruppen av hybriddistributörer, som Rebound och Chip 1?

– Jag ser dem som oberoende aktörer med ett fåtal franchise-linjer. De har sin roll – särskilt i tider då komponenter är svåra att få tag på

– men deras värde minskar snabbt när det finns ett överutbud. De är ofta mer opportunistiska, och även om de kan hjälpa kunder analysera materiallistor och föreslå billigare alternativ, har vi inte märkt att de konkurrerar direkt med vår modell. Vår styrka ligger i förtroendet som kommer med att ha avtal med de stora tillverkarna.

Många halvledartillverkare säljer direkt till kunderna, påverkar det er?

Egentligen inte. Tillverkarna har alltid sålt direkt till sina största kunder. Men om man ser på data från till exempel Gartner, så ökar andelen som säljs via distribution. År 2022 var det 26 procent av den totala marknaden som gick via distributörer. I år är det 28 procent och prognosen är 32 procent till 2028. – Vi fyller ett viktigt behov – vi når kunder som tillverkarna själva inte kan serva direkt. Dessutom kan vi erbjuda hela materiallistan (BOM), vilket gör det enklare för kunderna att köpa allt från ett ställe. Vi blir en förlängning av tillverkarens säljorganisation.

Ni skapade tidigt forumet Element14. Är det bara ett sätt att dela kunskap, eller driver det affärer också?

– Vi använder det inte direkt som ett säljverktyg, men det är väldigt känt i branschen. Det är ingenjörernas eget sociala nätverk. Där delar man kunskap, arrangerar tävlingar, diskuterar nya produkter. Vi lanserade nyligen en podcast-serie där vi intervjuar branschexperter, vilket fått stort genomslag.

– Vi fortsätter investera i forumet, tillsammans med våra leverantörer. Det är ett strategiskt viktigt verktyg och har stor potential, särskilt när allt blir mer digitalt.

PER HENRICSSON per@etn.se

Datakontakter

Phoenix Contact är din partner för tillförlitliga dataanslutningar Inom IIoT kommunicerar apparaterna i nätverket med varandra. För detta ändamål erbjuder Phoenix Contact en bred portfölj av kontakter för de idag vanligaste datagränssnitten och även framtida teknologier som SPE. Dessutom erbjuder vi er stöd med olika utmärkta design-in tjänster – från CAD-filer till vår varuprovservice.

Beställ ett gratisprov redan nu via phoenixcontact.com/leading-data-connectivity

Halvledaråldern –

kemin bakom dagens teknik

Corona har i alla fall haft det positiva med sig att allmänheten snappat upp ordet halvledare och att det är viktigt för att Volvo ska kunna bygga bilar. Men det är fortfarande ganska svårt att förklara vad en halvledare är och varför vi har blivit så beroende av dem. Tänk om man kunde rekommendera en lättläst bok om ämnet på svenska!

Nu finns den! ”Halvledaråldern – kemin bakom dagens teknik” av Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet. För oss med bakgrund från fysik (en transistor) och elektronik (flera transistorer) är undertiteln om kemi lite oroande, men låt oss ge författaren en chans!

DET ÄR EN TILL FORMATET liten bok, men de cirka 250 sidorna är välfyllda och har endast ett fåtal enkla illustrationer insprängda i texten. Språket är på en jämn ”populär” nivå, ganska lättillgängligt och på god svenska. Författaren behärskar förutom kemi också tillverkningsteknik, chip och elektronik; inga uppenbara faktafel eller för grova förenklingar.

EN HEL DEL KEMI blir det i vissa kapitel och mycket om många grundämnens roll för att bygga olika typ av elektronik, skärmar, batterier, med mera – säg inte att vi inte blev förvarnade av undertiteln på boken! – men författaren tappar inte perspektivet att kemin används i syfte att bygga bättre, mindre och effektivare elektronik.

TYVÄRR BLIR DET alldeles för mycket information inpressat i ett flertal kapitel, utan tydlig struktur eller underrubriker utöver kapitelrubrikerna i sig. Som i ”Tillverka chip” där författaren på 40 sidor hinner med att beskriva wafers och chip, vad en halvledare är, fabbar och tillverk-

ning, handelskrig, Taiwans roll, entropi, kristaller, Czochralski, dopning, defekter, polering av wafers, CMP, renrum, människor i renrum, flöde genom en fab, tunnfilmsteknik, epitaxi, CVD, PVD, sputtring, plasma, torretsning, fotoresist, litografi, plätering, multilagermetallisering och isolering.

LITE OVÄNTAT är kapitlet som diskuterar olika aspekter av hållbarhet inom halvledartillverkning bra populärvetenskap. Det avhandlar allt från varifrån vi får materialet, hur man tillverkar på bästa sätt för miljön, och säkerheten för de människor som trots mycket automatisering behöver befinna sig i renrumsmiljön. Även för mig var det mycket som var nytt!

SOM AKTIV FORSKARE inom mikroelektronik var det sista kapitlet om Framtidens elektronik imponerande. Här lyckas författaren på knappt 20 sidor sammanfatta alla större forskningstrender inom området: nya transistormaterial, ”Moore more”, ”More

Den kan räknas som ”ekonomihistoria” och rekommenderas för dem som känner till tekniken om halvledare och elektronik men vill förstå hur vi hamnat där vi är i dag, med halvledare som ”den nya oljan”.

Ted Johansson är docent och universitetslektor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet. Han har 40 års erfarenhet av R&D och utbildning om halvledarkomponenter och analog/RF-kretskonstruktion från forskningsinstitut, industri och universitet. Hans senaste forskning handlar om neuromorfa (hjärninspirerade) analoga kretsar för kroppsnära energieffektiva sensorer i flexibel elektronik.

OMSLAG AV STUDIO LILJEMÄRKER

Halvledaråldern –kemin bakom dagens teknik

Författare: Henrik Pedersen.

Förlag: Fri Tanke.

Utgivning: Maj 2025. Antal sidor: 256. Rekommenderat pris: 282 kr.

than Moore”, chiplets, flaskhalsar i dagens processorarkitekturer, hjärninspirerad (neuromorfisk) teknik, stackning av komponenter (3D-chip), ny hårdvara för minnen, organisk elektronik och slutligen kvantdatorer. Imponerande översikt!

BOKEN SAKNAR ett register som hade gjort den mer användbar; det är svårt att hitta tillbaka till något man läst. Femtiotalet (mestadels) vetenskapliga referenser i slutet av boken – jag nickar igenkännande vid dem som inte direkt relaterar till kemiska processer – lockar kanske inte till vidare fördjupningar i ämnet.

SOM KOMPLEMENT till denna bok finns det på engelska ganska många bra böcker i ämnet som inte är för avancerade, och även med historiska och ekonomiska perspektiv. En av dessa böcker har faktiskt under 2024 kommit ut i svensk översättning: Chris Miller’s ”Chip war: kampen om världens viktigaste teknologi”. Den kan snarast räknas som ”ekonomihistoria” och rekommenderas starkt för dem som känner till tekniken om halvledare och elektronik men vill förstå hur vi hamnat där vi är i dag, med halvledare som ”den nya oljan”, mycket av tillverkningen i Asien och bakgrunden till stora investeringsprogram i USA, Japan och EU de senaste åren för att flytta hem delar av halvledartillverkningen.

TED JOHANSSON Institutionen för elektroteknik, Uppsala universitet

Vill ersätta gamla ADomvandlare

De programmeras på fabrik och kommer med 10, 12, 14 eller 16 bitar och en samplingshastighet på 20 till 250 MHz. Dessutom är Plural, som den nya familjen döpts till, benkompatibla med AD­ omvandlare från andra tillverkare, uppger Silanna.

AD-omvandlarna började samplas i sommar och kommer i produktion under hösten. Vid start finns 50 modeller men företaget har planerat för ytterligare hundra stycken.

Förutom att de är benkompatibla med AD-omvandlare från andra tillverkare uppger Silanna att företagets produkter är 30 procent billigare.

EXAKT HUR TEKNIKEN fungerar får vi inte veta annat än att AD-omvandlarna programmeras med antal bitar och samplingshastighet i fabriken. Hur många basmodeller det behövs är oklart.

Däremot säger sig företaget snabbt kunna ta fram skräddarsydda varianter på några veckor så länge de ligger inom ramen för vad basmodellen klarar.

Silanna har också snabbare AD-omvandlare upp till 4 GS/s under utveckling. Företaget uppger inte hur många bitar de kommer att stödja.

PÅ RITBORDET FINNS också DA-omvandlare och transceivrar som ska lanseras under nästa år.

Kretsarna är utvecklade av australiska Silannas kontor i San Diego och tillverkas utanför Kina.

PER HENRICSSON per@etn.se

Kvant har potential att

Ericsson har studerat kombinationen kvantdatorer och mobilnät i snart tio år, och har en god uppfattning om hur kvanttekniken skulle kunna användas för att driva mobilnät bättre och effektivare. Men tekniken är ännu inte mogen att tas i drift i stor skala, konstaterar kvantforskaren Muhammad

Asad Ullah.

– Kvanttekniken har gjort väsentliga framsteg när det gäller utveckling av feltolerant hårdvara och hybridmoln [moln med både kvantdatorer och konventionella datorer] men det är fortfarande ingen som har kunnat visa upp en praktisk tillämpning där kvantteknologi ger exponentiella fördelar i närtid. Med detta sagt så har vårt arbete visat att kvantdatorer kan förbättra framtida telenät om och när de har kommit tillräckligt långt vad gäller skalbarhet och feltolerans. Det behövs också forskas på att få fram bättre algoritmer att köra på kvantdatorerna.

Muhammad Asad Ullah är senior forskare hos Ericsson och presenterade företagets pågående arbete på kvantkonferensen IQT Nordics i Göteborg före sommaren. Ericsson

följer utvecklingen för kvantdatorhårdvara, med ett särskilt intresse för system med flera kvantprocessorer, och studerar också vilka algoritmer som lämpar sig för att köra telekomtillämpningar på rena kvantdatorer respektive i blandade hybridmoln. Kvantsensorer och kvantkommunikation är andra områden av intresse.

– Vi har gjort ett pionjärarbete när det gäller kvantkommunikation mellan CPU:er i datorer med flera kvantprocessorer, säger Muhammad Asad Ullah. En viktig slutsats som Ericsson har dragit är att för deras tillämpningar gör kvantdatorer bäst nytta i hybridsystem där de fungerar som hjälpprocessorer till konventionella datorer. Specialiserade beräkningar kan då skickas över till kvantdatorn, på samma sätt som man redan idag

Kvantalgoritmer för telekomapplikationer

Utveckla hybridsystem för att lösa maskininlärnings- och optimeringsproblem.

Systemprogramvara för hybridsystem

Undersöka hur kvantsystem kan integreras i ett telekomnätverk.

Realisering av kvantsystem

Följ hårdvaruutvecklingen och utför stickprovstester för att se hur färdiga olika teknologier är.

Kvantkommunikation

Undersöka kvantkoppling mellan CPU:er i system med flera kvantprocessorer, samt att dela kvantinformation över stora avstånd.

gör med till exempel en grafikprocessor eller en FPGA; det kan typiskt handla om optimering, simulering eller maskininlärning, problem där kvantdatorn redan idag kan utklassa en konventionell dator om förutsättningarna är de rätta. Specifikt för en mobiloperatör kan det handla om antennstyrning eller lobformning för att optimera utnyttjandet av radiofrekvenser.

DET FINNS EN HANDFULL hybridmolntjänster idag men återigen är Muhammad Asad Ullah noga med att påpeka att det är i begränsad omfattning och att målgruppen ännu så länge består av forskare och produktutvecklare.

– Hybridmolnen utnyttjar styrkan hos både kvantprocessorer, som kan ta hand om komplexa beräkningar, och klassiska processorer som får sköta övergripande kontroll,

felkorrigering och databearbetning. Men tjänsterna är inte färdigutvecklade.

Microsofts vd Satya Nadella har i alla fall sagt, i samband med att den senaste årsredovisningen presenterades, att man räknar med att kvant kommer att bli den viktigaste drivkraften för framtida utbyggnad av molntjänsten Azure.

I grunden är kvantprocessorer och qubits känsliga för brus och störningar, vilket innebär att fel uppstår under kvantberäkningar. Som exempel kan en supraledande qubit ha en operationstillförlitlighet i storleksordningen 99,9 procent, vilket kan låta betryggande men ändå kan resultera i hundratals fel per sekund vid en klockfrekvens på 1 MHz. Felkorrigering är därför en av de viktigaste metoderna för att förbättra kvantdatorer, och marknaden har reagerat: bara i år har Google lanserat ”Willow”, Microsoft ”Majorana 1” och AWS ”Ocelot” – nya kvantprocessorer med olika sätt att upptäcka och korrigera fel under exekveringen.

UTÖVER FELKORRIGERING är det nödvändigt att ta fram kvantprocessorer som stödjer signifikant fler qubits. Denna typ av skalbarhet är svårlöst med dagens tekniklösningar men det är en förutsättning för att kunna adressera verkliga problem, enligt Muhammad Asad Ullah. Ericsson är en av de ursprungliga industrimedlemmarna i

förbättra mobilnäten

Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT), en Wallenbergfinansierad forskningssatsning som ska pågå åtminstone till 2029, och bedriver huvudsakligen sin kvantforskning och -utveckling inom ramen för WACQT men har även ett eget forskningscenter i Montreal, Kanada.

Muhammad Asad Ullah pekar på den goda samarbetsviljan inom forskningsområdet.

– Området utvecklas så snabbt att det fungerar bättre med gemensam utveckling och kunskapsutbyte, där olika företag tar sig an olika aspekter av kvanttekniken, än med direkt tävlan. Förutom att vi deltar i gemensamma projekt som WACQT publicerar vi också våra resultat i etablerade tidskrifter och presenterar på konferenser.

Det egna magasinet Ericsson Technology Review publicerade en artikel i januari som sammanfattar vad företaget gör inom ”quantum computing in telecom networks”, där Muhammad Asad Ullah är en av författarna.

Navigering, batteridesign

och kvalitetskontroll

Konferensen IQT Nordics

lockade drygt 200 deltagare från akademi och industri till Chalmers i maj, ett antal som branschföreningen QSIP var nöjd med.

– Det är tydligt att den nordiska kvantbranschen växer, och att intresset från industrin växer i takt med mängden praktiska tilllämpningar, säger Johan Felix, en av QSIP:s två föreståndare.

Utöver Ericsson (artikeln här intill) representerades svensk industri av bland annat Volvo Group (dvs lastbils- och bussbolaget) och Karolinska Institutet, och förstås renodlade kvantföretag som Scalinq (tillverkar komponenter för kvantdatorer).

Mikael Rönnholm, Director Emerging Technologies på Volvo Group, berättade att företaget har med kvantteknik i sin långsiktiga planering och att det inte bara är ruttplanering

som är intressant, utan också till exempel batteridesign, planering av förebyggande service, och förbättrad navigering. Säker kommunikation med fordonen via kvantkryptering fanns också med i en ruta.

KAROLINSKA INSTITUTETS Ebba Carbonnier lyfte fram proteinveckning, som har betydelse för behandling av t ex Alzheimer, som en lovande tillämpning, och även möjligheten konstruera bättre mätinstrument med kvantsensorer. KI samarbetar också med Cleveland Clinic, ett forskningssjukhus i USA som har investerat i en stor kvantdator från IBM. Hårdvaruinvesteringarna dominerar än så länge enligt Carbonnier, men på sikt tror hon att krutet kommer läggas på bättre algoritmer och programvara.

Australiensiska Q-CTRL har tagit fram Ironstone Opal, ett

system för navigering som förlitar sig på jordens magnetfält istället för GPS-satelliter. En uppenbar fördel är att mätningen är passiv och att navigeringen därför inte kan störas ut, såsom ibland sker med GPS över Östersjön. QCTRL säger sig ha testat systemet både på marken och i flygplan och magnetnavigeringen är mer precis än GPS. Förutsättningen för att den ska fungera är dock väldigt känsliga magnetsensorer och det är här kvantkopplingen kommer in – sensorerna utnyttjar kvantteknik för att uppnå den nödvändiga precisionen.

En mer direkt koppling till elektronik erbjuder danska DiaSense som utvecklar ett mikroskop med kvantmagnetsensorer för att kvalitetsgranska halvledarkretsar.

IQT Nordics arrangeras igen i juni 2026, då i Oslo.

LENNART BONNEVIER lennart@etn.se

Johan Felix och Camilla Johansson, föreståndare för branschföreningen
QSIP, öppnade
IQT Nordics.

Lundabolaget Mikrodust är på väg att lansera ett modulärt testsystem kallat Atomik. Konceptet påminner om kortsystemen PXI och cDAQ

från NI men är betydligt snabbare, kompaktare och användarvänligare till en lägre kostnad.

Mikrodust kompletterar skräddarsydda testsystem med standardprodukter

Efter att i mer än ett decennium utvecklat kundanpassade testfixturer som används runt om i världen kompletterar Mikrodust nu verksamheten med standardprodukter. Det handlar om den egenutvecklade testplattformen Atomik som ska säljas till systemintegratörer, ungefär som NI säljer kortsystemen PXI och cDAQ. Förhoppningen är att lyfta omsättningen till över 100 miljoner kronor inom tre till fyra år.

– Vi har byggt över 300 avancerade testfixturer. De finns hos kunder i Europa, Asien, USA och Nordafrika. Många är fortfarande i drift, säger Mats Iderup som är en av grundarna.

Men att skala den typen av affär är svårt. Därför har bolaget börjat paketera Atomik som fristående produkt till externa integratörer som i sin tur ska använda dem för att bygga kompletta testsystem åt slutkunderna.

Grens bolag – gick in som nya storägare. I samband med det klev också Mats Lindoff, tidigare teknikchef på Sony Ericsson, in som styrelseordförande.

I augusti 2024 tillträdde Jonas Wackerfeldt som vd, med ett tydligt uppdrag att driva expansion för bolaget.

År 2022 gjordes en kapitalinjektion i bolaget, där bland andra Tibia Konsult och Grenspecialisten – Axisgrundaren Martin

– Vi ska inte lämna kundanpassat helt –det är viktigt för teknikutvecklingen – men tillväxten ska ske genom partners. Det är där vi kommer växa, säger Jonas Wackerfeldt. Mikrodusts historia går tillbaka till 2011 när Mats Iderup arbetade som konsult med att utveckla larmbolaget Verisures gateway. Men det behövdes också sensorer och han såg behovet av en plattform för dessa. Tillsammans med en kompanjon startade han Mikrodust för att utveckla radiomoduler med styrkretsar för just larmindustrin. Externa investerare gick in med 600 000 euro.

– Vi tog fram en komplett radiomodul och

några tillhörande sensorer – vattendetektor, temperatur, fukt – som användes av Verisure. Produkterna säljs än i dag och har sålts i hundratusentals exemplar, säger Mats Iderup.

När produktionsvolymerna ökade blev behovet av test allt tydligare, och Mikrodust fick frågan från Verisure om att ta fram kompletta testsystem. – Vi lade produktutvecklingen åt sidan och började fokusera på test. Det visade sig vara en bra affär.

DEN FÖRSTA GENERATIONEN av testsystemet byggdes med externa bänkinstrument och 19-tumsrack. Men komplexiteten – och kostnaden – blev snabbt ett problem.

– Ibland var testsystemen dyrare att utveckla än själva produkten de skulle testa. Då började vi tänka: det här måste gå att göra smartare.

I den andra generationen ersattes bänkinstrument och de externa racken med USB-instrument från bland annat NI som

placerades inuti fixturerna. De senare kom från bland annat Ingun och Tescom. Men utrymmet är begränsat, det går inte in allt för många USB-instrument i en testfixtur. Dessutom var det komplext att tillverka kablaget mellan instrumenten och testpunkterna i fixturen.

För ett antal år sedan började arbetet med att utveckla ett helt egendesignat testsystem. Resultatet är Atomik som sedan 2023 använts i Mikrodust kundanpassade testsystem men nu är moget för att säljas som en standardprodukt.

FÖRSTA RELEASEN av Atomik består av ett bakplan – eller bärarkort – med plats för tre instrumentkort och ett kontrollerkort kalllat Atomik BAS. Det senare kopplas till den överordnade datorn via Atomik IFM, en konfigurerbar gränssnittsmodul samt två USBkablar. Dessutom behövs en 24 voltsmatning för att strömförsörja hela systemet.

Atomik körs normalt mot en överordnad liten dator av typen NUC, Next Unit of Computing, som också bidrar till att systemet blir kompakt.

Kommunikationen mellan den överordnade datorn och instrument sker via binära, optimerade protokoll – inte SCPI-kommandon som annars är standard.

– Det är därför vi är så snabba. Allt är vårt eget – hårdvara, firmware, drivrutiner, testmotor. Inget trögar ner processen, säger Mats Iderup.

Testmotorn är Python-baserad och kan ersätta Teststand från NI – I våra kundcase har vi halverat testtiden – ibland mer. Det är vårt viktigaste säljargument, säger Jonas Wackerfeldt.

I DAGSLÄGET FINNS tre instrumentkort. Det är ett datainsamlingskort (DAQ) med 16 analoga kanaler in och två ut. Dessutom finns åtta digitala kanaler, ett tvåkanaligt SMU-kort för att mata testobjektet med programmerbara spänningar, övervaka strömförbrukningen och simulera felvillkor – till exempel över- eller underspänning. Det tredje kortet används

för att ladda in mjukvara i testobjektet. Alla är av samma kompakta storlek, 9✕5 cm, och innehåller en kraftfull Arm-processor.

Vidare finns en flerpolig kontakt för att koppla ihop bakplanet med testobjektet i testfixturen. Normalt sker det med kablar, men Mikrodust använder istället specialdesignade mönsterkort, ett för varje typ av objekt som ska testas. Kortet är oftast helt passivt men det går att addera exempelvis switchar för att multiplexa kanalerna eller andra funktioner.

I DAG FINNS TESTSYSTEM i drift med uppemot 500 testpunkter men bolaget utvecklar nya bakplan med bland annat plats för åtta kort för att öka på siffran.

Ingen hårdvara är komplett utan en mjukvara som gör den lätt att använda. Mikrodust har två mjukvarupaket. Det första paketet benämnt Atomik Connector SDK används för att styra instrumenten och hämta data. Det är i dagsläget Windows-baserat men en Linuxvariant är också på gång. Ett större paket med en egenutvecklad testmotor för Atomik och molnuppkoppling optimerat för Linux kommer nästa vår.

– Det fina är att testdata kan skickas direkt till molnet. Vi har byggt en egen analysplatt-

Mikrodust testsystem får plats inuti testfixturen.

Laboratoriekontakter, mätsladdar och tillbehör.

Testkategori CAT I – IV. Vare sig det gäller provning, mätning eller diagnos av komponenter och system, erbjuder vi den prestanda, pålitlighet och livslängd du behöver.

Vi marknadsför ett komplett sortiment av isolerade provtillbehör som uppfyller dagens stränga säkerhetskrav, samt ett stort utbud av extra flexibel kopplingsledning.

Kontakta oss gärna för mer info.

08-97 00 70 info@elproman.se www.elproman.se

form, Atomik Cloud Portal, som många kunder redan använder, säger Mats Iderup.

BLAND BOLAGETS NYA KUNDER finns Sector Alarm liksom ett globalt bolag inom ljudoch konferensutrustning samt en av Europas största försvarskoncerner. Den senare ska använda Atomik i ett robotiserat testsystem vilket visar att systemet kan placeras i en produktionslina om man bara adderar en robot som plockar i och ur korten eller produkterna som ska testas.

Mikrodust har ett 20-tal anställda och ett halvdussin konsulter. Dessutom samarbetar man med Lunds universitet och ska delta i ett EU-projekt kring AI-baserad testning.

I BOLAGETS PIPELINE väntar lansering av ytterligare instrument – bland annat en ny digital multimeter – i samma kompakta format som de befintliga. Ambitionen är att göra två publika släpp per år med nya instrument, tillbehör och funktioner.

Dessutom har företaget under årens lopp utvecklat diverse tillbehör för att kunna testa även färdiga produkter.

– Vi har redan ett 20-tal tillbehör, som ljussensorer, tryckknappar och solenoider. Allt med drivrutiner, färdigt för integration.

DET BREDA KUNNANDET inom radio – bolaget har erfarenhet av testning av gateways med LTE, Zigbee, wifi – är ytterligare ett område där Mikrodust sticker ut.

– Vi vet hur man testar radio i produktion utan att sända ut bärvågor i luften. Det är inte alla som gör det bra.

Mätningarna görs i skärmade lådor där man både kan mäta i luftgränssnittet, med egenutvecklade närfältsantenner eller med RF-probar direkt mot testobjektet som sitter inne i boxen.

– Vi har full kontroll på allt. Och vi utvecklar allt själva i Sverige vilket vi tycker är kul och är stolta över, säger Mats Iderup.

PER HENRICSSON per@etn.se

Intelligent fallarm mäter

Genom att sätta en rörelsesensor på låret går det att få fram mycket bättre data på hur en person rör sig än när den sitter på handleden. Den så kallade Snubblometern från Lundabolaget Infonomy är utvecklad för vårdgivare som behöver bedöma resursbehov hos nya patienter, vill mäta framsteg under en rehabilitering och få larm vid fall eller ökad risk för fall.

– Vår edge är att vi får ut mer exakta vardagsmått på time-on-feet, steglängd och rörelsehastighet än någon annan vi sett, säger Helmuth Kristen, grundare och vd på Infonomy.

Modellen för steget har utvecklats under sju år och extraherar ett antal nyckelparametrar som aktivitet och rörelse, gånghastighet, steglängd, balans och fallrisk.

Egentligen är kunskaperna djupare än så.

Infonomy startade redan 2010 med att utveckla en fallalgoritm för ett traditionellt trygghetslarm som sitter på handleden, som en klocka. Den kan larma om bäraren faller men har också en larmknapp som komplement för andra fall när användaren vill kalla på hjälp.

ALGORITMEN FINNS till dags dato i 75 000 trygghetslarm som tillverkas av franska Legrand och som sålts i framför allt Frankrike och Spanien.

Snubblometer bygger på en mer avancerad modell för att analysera gångmönstret i detalj och larma vid fall. Även den

är utvecklad för äldre personer med nedsatt rörelseförmåga – en grupp där ett fall kan få allvarliga konsekvenser, både hälsomässigt och ekonomiskt.

Det finns ett medicinskt begrepp som kallas time-onfeet, som visar hur länge en person är uppe under dagen. En kraftig minskning kan indikera försämrad hälsa, även om personen själv inte upplever några problem. Ett annat exempel är steglängden – när den krymper till en punkt där kroppens tyngdpunkt hamnar nästan direkt ovanför foten, finns ofta en ökad risk att falla.

– Riskerna finns graderade och publicerade i den vetenskapliga litteraturen, det finns en korrelation mellan time-on-feet och fallrisk och steglängd.

INFONOMY HAR UTVECKLAT en modell med ett antal parametrar som beskriver steget vilket gör att man kan identifiera förändringar i rörelsemönstret tidigt: att en person reser sig långsammare, är på fötterna mindre, eller börjar hasa snarare än att gå.

– Många enkäter och självskattningar är subjektiva. Vi får ofta höra att ”så här säger mamma att hon gör”, men data visar något annat, säger Kristen.

För att systemet ska vara användbart i praktiken har mycket arbete lagts på gränssnitt och användaranpassning. Infonomy utvecklar visualiseringar och användargränssnitt för allt från forskare till undersköterskor, och tittar även på hur generativ AI kan användas.

DEN SOM LOGGAR IN i molnet kan se trender, jämföra över tid och dra slutsatser för både individ och population, vilket passar forskare.

Ett vårdbiträde på ett äldreboende har knappast tid till det utan vill snabbt se en statusuppdatering: om personen har rört sig mindre senaste veckan eller om steglängden minskat.

Mätvärdena kommer från en tröghetsnavigator, en så kallad IMU, av samma typ som finns i mobiltelefoner med accelerometrar och gyron. Tröghetsnavigatorn sitter i Snubblometer och mäter rörelser i tre dimensioner upp till 200 gånger per sekund. Den fästs på benet med ett medicinskt plåster vilket ger mer exakt och relevant rörelseinformation, särskilt vad gäller benstyrka och gångmönster, än att ha IMU:n i en klocka på armen.

Fyra användningsområden

● Monitorering – att följa en persons allmäntillstånd över tid. Exempelvis kan en kvalitetsansvarig på ett äldreboende följa mobilitetsnivån hos de boende.

● Larm – när något händer, exempelvis ett fall eller avvikande beteende. Systemet kan notifiera personal via app, e-post eller direktlarm.

● Rehabilitering – efter till exempel höftfraktur, där återgång till tidigare rörelsemönster kan följas objektivt.

● Screening – för att utvärdera om en individ klarar av att bo hemma, baserat på rörelsedata snarare än subjektiva uppgifter.

FAKTA

benets rörelse

Att identifiera ett steg utifrån en brusig IMU-signal är inte helt lätt. Algoritmerna använder bland annat Kalmanfiltrering för att ta fram relevant information.

Företaget har ett beviljat patent för balansen i steget men har också sökt patent på stegdetektionen. Under hösten är tanken att inleda en bredare marknadslansering, delvis finansierad av de 5,5 miljoner kronor företaget siktar på att ta in genom en pågående finansieringsrunda.

– Vi har hårt fokuserat på äldre med begynnande kapacitetsnedsättning, de dagliga aktiviteterna är begränsade. Det är ofta då man kommer in i vårdapparaten och kanske screenas du om du behöver hjälp hemma, säger Helmuth Kristen.

Infonomy siktar inte på hälsotillämpningar där fitnessklockor dominerar stort, trots att de inte kan ge samma resultat.

Systemet är designat för en veckas laddcykel, vilket räcker väl för målgruppen. Under laddning överförs även data till en basstation via Bluetooth. Det är inte rådata som skickas, utan kondenserade parametrar: nyckeltal för gång, balans och rörelsemönster.

FÖR ATT KLARA en veckas drifttid är samplingen normalt långsam. En tillståndsmodell tolkar hela tiden sensordata för att avgöra vad användaren gör: står, går, sitter eller faller. Om modellen upptäcker något intressant ökar den samplingshastigheten. Det blir bara några kilobyte per dag. Snubblometer är en hermetiskt tillsluten modul på 7×3×0,3 cm som går att torka av med desinfektionsmedel. Förutom IMU:n innehåller den processor, minne, blåtandsmodul och batteri.

Det finns också temperatursensor och barometer, vilket ytterligare förstärker möjligheten att analysera rörelsemönster och miljöförändringar.

Att sälja till äldreboenden och andra vårdgivare är en tidsödande process eftersom produkten är ny och inköpsorganisationerna dessutom ser olika ut från region till region och från land till land.

– Det kan skilja sig från äldreboende till äldreboende i samma kommun.

Snubblometer är en hermetiskt tillsluten modul på 7×3×0,3 cm som går att torka av med desinfektionsmedel och fästs på benet med ett medicinskt plåster.

Infonomy samarbetar därför med svenska Arjo och franska vårdjätten Legrand. Affärsmodellen bygger på en licensmodell där Infonomy får betalt per användare eller boende. – Det här är en ny marknad. Vi är inte rädda för konkurrens – utmaningen är att visa vilken nytta den här typen av sensordata kan ha i vården, säger Helmuth Kristen.

PER HENRICSSON per@etn.se

One-stop shop for product testing

Genom att kombinera tryckta sensorer med konventionell elektronik går det att mäta krafter och tryck i hästutrustning. Målet för uppstartsföretaget OfHorse är att i realtid ge forskare, tränare och på sikt även ryttare helt nya insikter om samspelet mellan häst och människa.

Med tryckta sensorer tar de

– Som tränare ser du vad häst och ryttare gör. Men den fina timingen när du ber en häst sakta farten – det handlar om mikrosekunder när du drar och ger efter i tygeln – det kan tränaren inte se med ögat, säger Sandra Lagerbielke på OfHorse. Hon och Elin Wollert vann Embedded Award för studenter år 2018 med ett examensarbete där de mätte krafterna under hästens hovar med hjälp av just tryckta sensorer.

TILLSAMMANS med ytterligare fyra personer grundade de OfHorse för att kommersialisera tekniken, som ger data för att kunna fintrimma samspelet

mellan häst och människa. – Att coacha en ryttare går mycket på känsla och synintryck, men vi kan mäta vad som sker i realtid, säger Sandra Lagerbielke som började arbeta på forskningsinstitutet Rise i Norrköping efter examen.

FÖRETAGET HAR HON tillsammans med de fem andra medgrundarna drivit vid sidan av sina ordinarie jobb. De har därför inte tagit in några pengar utan satsat egen tid i kombination med att göra kundfinansierade uppdrag, bland annat för att ta fram system till olika forskningsprojekt.

Till skillnad från andra uppstartsföretag har OfHorse

inte satsat på att ta fram en färdig produkt utan erbjuder en mätplattform riktad mot kvalificerade användare som forskare, topptränare och produktutvecklare i hästsportbranschen. – Vi är mer en komponentleverantör, ungefär som Mips inom hjälmar. Vår roll är att leverera sensortekniken och plattformen. Våra partners integrerar det i sina produkter.

SENSORERNA TILLVERKAS hos Printed Electronics Arena (PEA) i Norrköping och har flexibla substrat med resistiva och kapacitiva material samt piezoelektriska element. Sensorerna kopplas till en liten trådlös IoT-enhet

som i realtid vidarebefordrar data till en mobil eller dator. Idag säljer OfHorse utvecklingspaket till forsknings- och utvecklingsprojekt. Under andra eller tredje kvartalet nästa år planerar bolaget att lansera mätplattformen bredare, med utvalda applikationer.

TVÅ AV MEDGRUNDARNA har tidigare designat energisnåla radiokretsar för Zigbee-standarden hos Texas Instruments i Norge. Det bolagets rötter finns i Chipcon som TI köpte år 2006. – Det är otroligt lyxigt att ha experter i teamet inom trådlös kommunikation med låg effekt. Förutom IoT-plattformen

Sandra

Medgrundare

Lars Roepstorff (expert hästens biomekanik OfHorse), Magnus Wikström (styrelseordförande OfHorse), Elin Wollert, Max Wennerfeldt och Ida Caap.

Under utvecklingsarbetet har sensorerna placerats utanpå utrustningen, men de kommer att vara integrerade i de färdiga produkterna.

Från vänster: Josephine Karlsson, produktutveckling på BHoof, Lars Roepstorff vid sadeln och Peder Fredricsson, grundare av BHoof och OS­medaljör i hoppning.

ridsporten till nästa nivå

finns också en app för att kunna se data i mobilen. Systemet kan mäta både statiska och dynamiska krafter, i drag och tryck, och det går att byta sensortyp efter behov.

– Här kan vi mäta utan att påverka hur hästen rör sig, och sensorerna kan hållas dolda och skyddade.

Under tester har sensorer på utsidan av hoven och tömmarna hållit i över ett halvår, trots tuffa miljöer.

EN AV GRUNDARNA är Lars Roepstorff som är professor i hästens biomekanik på lantbruksuniversitetet i Uppsala. – Han är underlagsexperten.

Det är han som kvalitetssäkrar underlag för hopptävlingar på OS och världscuper. Underlaget har stor påverkan på hästarna och samtidigt som det ska vara låg skaderisk ska det tillåta hästarna att prestera. Det var just krafterna mellan hov och underlag som exjobbet gick ut på att mäta.

IDAG ÄR FOKUS mycket bredare och företagets utvecklingspaket är användbart för hela hästsporten – dressyr och hoppning lika väl som trav och galopp. Inom trav och galopp används redan i viss utsträckning digitala mätverktyg, men OfHorse mättekniker kan ge nya insikter även där.

En av företaget samarbetspartners är Bhoof, som är grundat av hoppryttaren Peder Fredricson. Det gemensamma målet är att med hjälp av sensorteknik kartlägga vilka krafter som genereras och hur tryck mellan häst och utrustning förändras när hästen är i rörelse. Genom att samla in dessa data hoppas man kunna utveckla utrustning som är både fysiologiskt och anatomiskt korrekt, och som inte begränsar hästens rörelsefrihet.

PROJEKTET HAR OCKSÅ en tydlig koppling till det som kallas SLO, Social License to Operate inom ridsport – det informella förtroende som sporten behöver från

allmänheten. Genom att mäta och dokumentera krafter och interaktion kan man bidra till ökad transparens och hästvälfärd. Ett exempel skulle kunna vara att sensorer i tränset visar att det inte är hårdare åtdraget än vad reglementet tillåter. Idag kontrollerar man det innan start men inte under själva tävlingen. – Vi vill skapa nyfikenhet och förståelse för interaktionen med hästen, med möjlighet till kunskapsbaserade beslut. Om du tycker om djuret, vill du lära dig allt du kan om hur du kan se till att djuret har det så bra som möjligt.

PER HENRICSSON per@etn.se

En optisk sensor installerad på ett transportband i en fabrik.

Rätt industrisensor för din produkt

Av Rolf Horn, Digikey

Rolf Horn är applikationsingenjör på Digikey. Han har arbetat i den europeiska supportgruppen sedan 2014 med huvudansvar för att besvara utvecklings- och teknikrelaterade frågor från kunder, samt att skriva och korrekturläsa tyska artiklar och bloggar på Digikeys TechForum och maker.io-plattformar.

Sensorer spelar en avgörande roll i industriella miljöer där de omvandlar fysiska parametrar till signaler som kan användas för en mängd olika tilllämpningar. Så hur gör du för att välja rätt sensor till din produkt?

Industriella sensorer omvandlar fysiska variabler som temperatur, tryck, vibration, närvaro, ljus, fuktighet eller kemiska egenskaper till signaler som kan mätas, analyseras eller övervakas av ett system eller en styrenhet. Den information som samlas in av sensorerna är avgörande för att automatisera processer, förbättra säkerheten och öka effektiviteten inom olika branscher som tillverkning, energi, fordonsindustri, rymd- och flygindustri med mera.

Industriella sensorer är en viktig del av automatiseringen av processer och gör att

maskiner och system kan användas med minimal mänsklig inblandning. De gör det lättare att säkerställa precision och konsekvens i verksamheter som monteringslinjer, robotsystem och förpackningsprocesser.

GENOM ATT ÖVERVAKA utrustningens tillstånd, som vibrationer, temperatur eller tryck, kan sensorer ge tidiga varningssignaler om potentiella fel på utrustningen. Därmed går det att göra förebyggande underhåll vilket minskar antalet oplanerade driftstopp.

Sensorer kan även säkerställa att tillverkningsprocesserna uppfyller de standarder som krävs genom att övervaka variabler som temperatur, tryck och måttnoggrannhet. Optiska sensorer kan mäta produktens dimensioner för att garantera kvaliteten.

I farliga miljöer kan dessa funktioner vara

avgörande för att upptäcka osäkra förhållanden, som gasläckage eller överhettning, och utlösa larm eller säkerhetsmekanismer för att förhindra olyckor.

Genom att övervaka faktorer som temperatur, energianvändning och vätskenivåer kan sensorer bidra till att optimera processer, minska avfall och energiförbrukning.

Industriella sensorer kan dessutom möjliggöra realtidsövervakning av en stor mängd industriella processer och mata in information till styrsystem för justeringar och optimeringar vid lämplig tidpunkt, vilket bidrar till att säkerställa en smidig och effektiv drift.

Med så mycket att välja på kan det ofta vara en komplicerad uppgift att välja rätt sensorer för en produkt.

EN AV DE STÖRSTA svårigheterna är att få fram tydlig och heltäckande dokumentation. Olika tillverkare har ofta olika detaljnivåer, vilket gör det svårt att jämföra specifikationerna. Dokumentationen kan ibland vara alltför teknisk eller sakna praktisk information, vilket gör det svårt att förstå hur sensorn integreras med befintliga system eller fungerar vid specifika förhållanden. I vissa

fall kan det dessutom hända att produktens dokumentation inte är uppdaterad för att återspegla nyare modeller eller uppdateringar av firmware, eller att den är svår att hitta på tillverkarens webbplats.

De många olika kommunikationsprotokollen i industriella miljöer utgör ofta en annan svårighet när man ska välja sensorer. Industriella miljöer kan använda sig av en mängd olika protokoll som Modbus, Profinet, Ethernet/IP eller andra. Vissa sensorer kanske inte stöder vissa protokoll, vilket skapar problem med befintliga styrsystem eller kräver kostsamma och tidskrävande modifieringar. Det finns även ett problem med driftskompatibilitet, och det är viktigt att säkerställa att den valda sensorn kan kommunicera effektivt med befintlig hård- och mjukvara. I vissa fall kan det krävas ytterligare hårdvara (gateways eller omvandlare) för att sensorn ska bli kompatibel med systemet.

Integrering med IO-Link är en annan av dessa problemställningar eftersom kommunikationsstandarden är relativt ny. Även om den har betydande fördelar kan den medföra vissa utmaningar. En brant inlärningskurva, begränsad tillgång till kunskapsresurser

och integrering i äldre system är bara några exempel.

Slutligen finns det alltid ett problem med att hitta en distributör som har ett tillräckligt stort lager av de sensorer som valts. Utmaningen är särskilt stor i branscher som arbetar med små lager eller kräver tillverkning efter behov.

NÄR MAN VÄLJER en industriell sensor kan man genom att följa en strukturerad beslutshierarki förenkla processen och säkerställa att den valda sensorn uppfyller tilllämpningens krav. I allmänhet kan man följa en beslutshierarki som ser ut så här:

● Typ av sensor – Vad ska sensorn känna av?

● Sensorcertifieringar – Måste sensorn uppfylla några specifika certifieringar eller standarder?

● Förmåga att kommunicera – Har sensorn förmåga att kommunicera med befintlig automationsinfrastruktur?

● Lagerhållning och tillgänglighet – Är sensorn lättillgänglig, vilka är ledtiderna, finns det supporttjänster tillgängliga?

● Pris – Är priset på sensorn kostnadseffektivt för projektet med avseende på

En optisk sensor som används för optisk avsyning inom automation.

FOTO: ADOBE STOCK

Kompakta trycksensorer i serien Cerabar PMC21. FOTO: ENDRESS+HAUSER

VOC10M­F256­B12­V1D­CR03. FOTO: PEPPERL+FUCHS

CLV691­0000 (t.v.) och CLV690­1000 (nedtill). FOTO: SICK

SNG­SPRC­002 (överst) och

SNG­SPRD­004 (nederst). FOTO: HONEYWELL

Radarsensorn K50RF­8060­LDQ. FOTO: BANNER ENGINEERING

kontakt. Sensorns område och processanslutningen bör specialanpassas för att uppfylla specifika tillämpningsbehov. Sändarna är konstruerade för processindustrins krävande miljöer och har en kapslingsklassificering upp till IP68, ett mycket tåligt Ceraphiremembran och ett hölje av rostfritt stål (316L). Med flera certifieringar, inklusive godkännande för explosionsfarliga områden och marina godkännanden, är de lämpliga för en stor mängd tillämpningar. Användare kan dra nytta av användarvänligheten, den höga prestandan, den långsiktiga stabilitet och en hög materialkvalitet.

Digikey har även optiska sensorer från bland annat Pepperl+Fuchs som den industriella händelsekameran VOC och CLV69x från Sick.

initialkostnader, totala ägandekostnader och avkastning på investeringen?

GENOM ATT FÖLJA den här strukturen kan man begränsa alternativen och hitta de lämpligaste sensorerna som uppfyller tekniska krav, överensstämmer med certifieringar, integreras på ett bra sätt, är lättillgängliga och inte kostar skjortan.

Digikey har ett stort sortiment av industriella sensorer för nästan alla behov. Det omfattar magnetiska sensorer, närhetssensorer, trycksensorer och optiska sensorer från Sick, Honeywell, Banner Engineering, Pepperl+Fuchs, Endress+Hauser och många fler.

Hastighetssensorer i serien SNG-S från Honeywell är ett bra exempel på magnetiska sensorer. Den har en asic och en permanentmagnet i robusta kapslingar av prob-typ. Sensorerna känner av förändringar i magnetens flödestäthet när den närmar sig järnhaltig metall och levererar en digital pulsutgång med en frekvens som är proportionerlig mot ett kugghjuls hastighet. Sensorns prestanda beror på faktorer som målmaterial, geometri, hastighet, avstånd mellan sensor/mål samt temperatur. Serien SNG-S har ett brett drifttemperaturområde på –40 °C till +140 °C, är okänslig för vinkelrotation vid montering och har en miljöklassificering enligt IP69K. Den har dessutom en robust immunitet mot elektriska störningar upp till 100 V/m, nollhastighetsdetektering, högfrekvent omkoppling från 0 till 15 kHz och en O-ringstätning för säker montering. Sensorerna är kompatibla med matningsspänningar från 4,5 till 24 V och är CE-certifierade.

Radarsensorserien K50R R-GAGE från Banner Engineering ingår i Digikeys sortiment av närhetssensorer. Det är en robust och kostnadseffektiv lösning för både inom- och utomhusmiljöer. Sensorerna, som finns i modeller med ett ”synfält” på 40✕30 grader vilket ger bättre precision än ultraljudssensorer och radarsensorer som har 80✕60 graders synfält för bredare täckning. De är perfekta för tillämpningar som AGV:er (självkörande robotar), att mäta nivån i en tank eller att upptäcka närvaro av ett fordon vid en laddstation. Serien K50R har enkel integration via programmet Banner Measurement Sensor och har alternativ med dubbla diskreta och analoga utgångar, samt olika monteringstillbehör för flexibel installation. Med en IP67klassificering är sensorerna skyddade mot regn, snö, dimma, ånga, vind och solljus, vilket garanterar en överlägsen drift i alla miljöer. De är immuna mot damm, smuts och ånga, har minimala temperatureffekter för stabila mätningar och ett stort mätområde på 5 meter med en kort dödzon på 50 mm. De möjliggör dessutom nära montering av flera sensorer utan störningar, tack vare avsaknaden av överhörning.

DE KOMPAKTA TRYCKSENSORERNA i serien Cerabar PMC21 från Endress+Hauser är keramiska och oljefria. De är utformade för hållbarhet och motståndskraft mot tryckstötar. Deras keramiska celler utmärker sig i tillämpningar med lågt tryck och vakuum. Serien PMC21 mäter både absolut- och övertryck i intervallet 100 mbar till 40 bar. Kommunikationen sker främst via en signal på 4 till 20 mA, som ansluts via en M12- eller ventil-

DEN INDUSTRIELLA händelsekameran VOC från Pepperl+Fuchs är utformad för händelsestyrd videoinspelning i upp till 60 sekunder före och efter en aktiveringssignal, vilket underlättar fjärrdiagnostik och automatisk dokumentation. Kameran spelar in en video när ett fel, en fördefinierad status eller en viss händelse inträffar. Tidsstämplingen är automatisk och det finns ett gränssnitt för dynamiska textöverlägg vilket gör filhämtning snabb och enkel. Den är perfekt för övervakning av automatiserade höglager och säkerhetstillämpningar. Det finns ett webbgränssnitt för åtkomst till videofiler och liveströmmar, en videoringbuffert för automatisk inspelning och triggers via UDP, REST API eller digital hårdvaruingång för integration. Kameran har stöd för monteringsavstånd från 0,05 m till oändligt, har upplösningar på upp till 1 280✕720 bildpunkter (HD) och kan lagra upp till 10 000 händelser på ett 8 GB microSD-kort. Den drivs med 18 till 28 VDC och använder protokoll som TCP/IP, HTTP, FTP och RTSP. Skyddsklassen är IP65.

STRECKKODSLÄSARNA i CLV69x-serien från Sick har teknik av typen SMART+ för kodrekonstruering, vilket gör att de kan läsa även smutsiga och skadade streckkoder. Dessa läsare för endimensionella streckkoder med fast montering har utmärkt läsprestanda, höghastighetsbearbetning och hög noggrannhet, med en autofokusfunktion som använder inbyggd avståndsmätning för höjdoberoende kodläsning inom skanningsfältet. Dessutom garanterar operativsystemet Sopas ET en enkel parameterinställning. Med integrerad spårning kan skannern hantera standardtillämpningar utan att det krävs någon extra styrenhet i systemet. Anslutningsmöjligheterna, inklusive inbyggd lagring av parametrar, gör det möjligt att snabbt byta skanner och enkelt att integrera den i olika tillämpningar. Viktiga funktioner inkluderar autofokus i realtid för stort skärpedjup, flexibel teknik för cloning-plug, CAN-, Ethernetoch seriell kommunikation samt avancerade funktioner för sortering, filtrering och logik. En inbyggd lysdiodsstapel med tryckknappar förbättrar användbarheten. ■

DM1200, en strömgivare för likström med nollflödesteknik (DCCT) från Danisense, har valts ut för användning i de kraftomvandlare i Polarisfamiljen som utvecklats av Cern.

FOTO: JULIEN ORDAN/CERN

Cern litar till danska strömsensorer

Vid forskningsorganisationen Cern i Genève finns ett experimentområde kallat North Area (NA) som ingår i SPSkomplexet (Super Proton Synchrotron). Det genomgår just nu ett renoveringsoch uppgraderingsprogram i två faser.

NAtar emot protonstrålar från SPSacceleratorn – den näst största protonacceleratorn vid Cern – som varit i drift i över 40 år. Mycket av utrustningen och infrastrukturen är föråldrad, vilket kräver en omfattande teknisk uppgradering för att förbereda strålrören och infrastrukturen för kommande decennier. Nya experiment kommer dessutom att använda högre energinivåer vilket ökar kraven.

Inom ramen för renoveringsprojektet har strömgivaren DM1200 med nollflöde (zero-flux DCCT) från Danisense valts ut för användning tillsammans Polaris, en kraftomvandlare utvecklad av Cern.

– DM1200 är en strömutgångsomvandlare, vilket innebär att den levererar en strömsignal som är proportionell mot den uppmätta strömmen – i detta fall utströmmen från Polarisomvandlaren. Vi omvandlar sedan utströmmen från DCCT:n till en spänningssignal, digitaliserar den och använder den i en digital strömregleringsloop för att exakt styra strömmen i magneterna i NA:s experimentlinor, säger Miguel Cerqueira

Av Loic Moreau, Danisense

Loic Moreau är försäljnings- och marknadschef i EMEA-regionen. Innan han kom till Danisense var Loic strategisk marknadsdirektör för Honeywells sensorenhet under sex år. Han har också varit 13 år hos LEM som affärsenhetschef med ansvar för utvecklingen av en ny enhet för smarta elnät.

Bastos, som är sektionschef för gruppen för elektriska kraftomvandlare på Cern.

DM1200 bygger på Danisense fluxgateteknik med mycket låg offset samt extremt låg drift. Enheten har utvärderats av Cern för användning med likströmmar upp till 2 kA och har en linjäritetsavvikelse på mindre än 1 ppm. Tack vare sin specifika konstruktion ger den hög upplösning för noggrann övervakning, tillförlitlig och prestanda samt robusthet.

POLARISOMVANDLARNA ÄR MODULÄRA och baserade på en effektmodul som använts i andra Cernkonstruktioner. Topologin har en nättransformator för spänningstransformering och galvanisk isolering, en diodlikriktare följt av en DC-länk samt en H-brygga med ett högfrekvensfilter på utgången som fungerar både som matning till magneterna och som skyddskrets.

– Vi valde Danisenses DM1200 DCCT till vår nya serie effektomvandlare beroende på balansen mellan prestanda och kostnad vid primärströmmar upp till 2 kA, förklarar Bastos.

När ingenjörerna på Cern först integrerade DM1200 DCCT upptäckte de att dess känslighet för yttre magnetfält var högre än önskat. Med hjälp från Danisense konstruerades en specialanpassad magnetisk skärm för strömtransducern. Tester hos Danisense bekräftade att den löste problemet.

FÖRETAGET HAR TIDIGARE levererat en annan modell av sina DCCT:er till Cern, det handlar om QTRIM-omvandlarna för acceleratorn PS Booster. Den är en del av en acceleratorkedja som injicerar strålen i LHC (Large Hadron Collider). Det projektet ställde krav på stabilitet och linjäritet i storleksordningen 10 ppm samt brusprestanda under 10 ppm topp-till-topp vid en bandbredd på 10 kHz och strömmar på 1000 A.

Strålens kvalitet är starkt beroende av kvaliteten på strömmätningen från Danisense. Även mycket hög immunitet mot magnetfält, i storleksordningen några millitesla –något som kan förekomma på vissa platser –krävs samt strikta bruskrav, bättre än 30 ppm topp-till-topp vid 1 MHz bandbredd. ■

Så kommer AI att revolutionera test av trådlösa nät

Vilka tillämpningar och tekniktrender driver behovet av algoritmer för artificiell intelligens/maskininlärning vid test och mätningar på mikrovågsoch millimetervågsområdet?

6G, 5G Advanced, IoT och AI-drivna trådlösa system som kognitiva radioprotokoll skapar ett komplext trådlöst landskap där bristen på spektrum i kombination med allt högre datatakter är kritiska parametrar. Dessutom finns det komplexa störningar, flervägsutbredning och signalvariationer som de traditionella metoderna för signalkarakterisering inte kan hantera. Här kan AI göra skillnad genom att processa stora, komplexa datamängder och sedan identifiera mönster och anomalier mycket snabbare än konventionella metoder, särskilt när det gäller att hitta och karakterisera störningskällor och radiosignaler i dynamiska miljöer. AI kan också användas för att optimera testflöden, automatisera procedurer, minska stilleståndstiden genom förebyggande underhåll och påskynda skrivandet av testskript.

Varför skapar regleringen av radiospektrum ett behov av flexibla lösningar?

Medan USA och Kina har en enda tillsynsmyndighet som övervakar stora marknader, har EU tillsynsmyndigheter i varje medlemsland, vilket leder till behov av gränsöverskridande samordning och därmed en mycket fragmenterad marknad med många olika operatörer.

CEPT (European Conference of Postal and Telecommunications Administrations) spelar en avgörande roll för att harmonisera regleringen av radiospektrum i Europa, men de slutgiltiga besluten om spektrumtilldelning fattas av de enskilda ländernas myndigheter. CEPT:s mandat från EU-kommissionen omfattar uppgifter som att identifiera frekvensband och villkor för spektrumanvändning för att stödja EU:s politik, samt att utveckla tekniska krav för ny teknik som 5G och 6G. Internationella teleunionen (ITU) och världsradiokonferensen (WRC) underlättar dock internationell samordning av spektrum för att förhindra konflikter mellan olika radiosystem. ITU förespråkar också en gemensam global användning av radiospektrum och hjälper till att utveckla och samordna

Av Ferdinand Gerhardes, Anritsu

Ferdinand Gerhardes är affärsutvecklare på Anritsu. Han har arbetat närmare 30 år med rfoch mikrovågsteknik liksom test- och mätinstrument för området.

världsomspännande standarder. Den globala spektrumanvändningen involverar både nationella och överstatliga organisationer. Ur ett testperspektiv kan AI hjälpa till att konfigurera testutrustningen så att den kan hantera alla dessa standarder. I takt med att 6G utvecklas kommer kognitiv radio, spektrumdelningstekniker och dynamiska RAN (Radio Access Networks) att skapa ett ständigt föränderligt radiolandskap som styrs av AI. Adaptiva och AI-drivna testsystem blir nyckeln här.

Hur bygger AI vidare på befintliga lösningar för spektrumövervakning? AI-baserade algoritmer, särskilt sådana som bygger på maskininlärning, kan analysera, karakterisera och klassificera komplexa radiosignaler snabbare och mer exakt än traditionella metoder för spektrumanalys. AI har den avancerade övervakning och signalkarakterisering som krävs för nya spektrumdelningstekniker som dynamisk spektrumdelning och nya tillämpningsområden för 6G. AI kan dessutom lokalisera, identifiera och karakterisera störningskällor betydligt snabbare och mer exakt. AI kan också användas för att automatisera regelbaserade tekniker för spektrumdelning baserat på information från de detekterade radiosignalerna.

Varför är det lika viktigt att addera AI som att konstruera bättre instrument? Dagens testinstrument genererar enorma mängder data, och mer avancerade instrument kommer att generera ännu mer. Analys och karaktärisering av komplexa radiosignaler är av största vikt. AI hittar anomalier och karakteriserar data snabbare och mer exakt.

På radioområdet inom det som kallas ”RF sensing” utmärker sig AI genom att detektera signaler och karakterisera dem med hjälp av maskininlärning. Genom att integrera AI med hårdvara kan testsystem utvecklas i takt med att det trådlösa nätet förändras utan traditionella begränsningar. AI optimerar effektivt användningen av och effektiviteten hos den underliggande hårdvaran för att hantera en dynamisk radiomiljö, särskilt för analys och signalkarakterisering.

Hur integreras AI­baserade algoritmer i testprocessen?

AI-program körs vanligtvis på testutrustningen eller på en separat dator. Anritsu har till exempel integrerat maskininlärning som utvecklats av DeepSig i spektrumanalysatorerna MS2090A/MS27201A Field Master Pro. Det innebär att de har bättre kapacitet än nuvarande system för spektrumövervakning. Programvaran från DeepSig gör det möjligt för testsystemet att upptäcka och klassificera signaler samtidigt som radiomiljön analyseras för att ge en kontextuell analys och underlätta beslutsfattandet.

Varför är det viktigt att börja med tillförlitliga och robusta dataset, och hur skaffar man dem?

AI är inte effektivare än det dataset som det tränats på. AI använder olika algoritmer, var och en med sina styrkor och svagheter, vilket gör att vissa modeller är mer lämpade för specifika uppgifter än andra. Dessutom måste man ta hänsyn till typen av data och dess komplexitet när man väljer eller utvecklar en AI-modell. Det är viktigt att träna AI-modeller, vilket innebär att algoritmerna matas med data så att de kan känna igen mönster och göra förutsägelser. Denna process är beroende av noggrann dataförberedelse för att säkerställa att modellen effektivt kan utföra specifika uppgifter med hög noggrannhet. Vid radiotester kan robusta data erhållas från tidigare testresultat och kunskap om specifika vågformer, både uppmätta och simulerade. AI för en specifik uppgift, som signalkarakterisering, måste använda data som är relaterade till uppgiften, inte komprometterade med irrelevanta data, för att ge bäst prestanda.

Hur mycket snabbar AI upp inlärningen av signaler från nya källor?

AI kan avsevärt påskynda inlärningen av signaler från nya källor genom att använda träningsmodeller för maskininlärning. Anritsu använder till exempel ett datadrivet tillvägagångssätt med djupinlärning baserat på DeepSigs träningsverktyg för maskininlärning för att snabbt integrera nya radiosignaler i sina testfunktioner. Intressanta radiosignaler från nya källor, som kognitiva radiosystem, drönare och IoT-enheter eller andra trådlösa produkter, kan läras in snabbt och exakt inom några dagar snarare än månader.

Hur kan maskininlärning bidra till att lägga grunden för AI­anpassad spektrumövervakning för 6G? Eftersom radiospektrum är en knapp och dyr tillgång måste det hanteras, delas och utnyttjas optimalt av de trådlösa näten, särskilt när det kommer nya trådlösa tekniker som 6G, drönare och IoT. Maskininlärning kommer att göra det möjligt för system att anpassa sig till nya trådlösa signaler och automatisera nätverk så att de dynamiskt reagerar på förändrade belastningar och krav. Att hela tiden ”lyssna” på radiosignalerna (RF-sensing) är nödvändigt för att kunna identifiera och karakterisera signaler. Näten behöver informationen för att till exempel minska störningar, balansera belastningen och anpassa sig till avbrott. Tekniker för spektrumdelning, dynamisk RAN och kognitiv radio är beroende av kontinuerlig övervakning av spektrum för att fungera effektivt.

Att addera avkänning vid sidan av kommunikation i radionäten, det som kallas Joint Communications and Sensing (JCAS), ingår i

6G. Det var ursprungligen avsett att hantera bristen på spektrum, från frekvenser under 6 GHz hela vägen upp till terahertzområdet. För att samtidigt tillhandahålla dataöverfö ring och avkänningsnoggrannhet förväntas MIMO spela en viktig roll tack vare sin förmå ga att styra riktningen och formen på loben. Utmaningen är att få ner kostnaderna och energiförbrukningen för MIMO. Nya tekniker som molnbaserade radioaccessnät (C-RAN), obemannade flygfarkoster (UAV) och rekonfigurerbara intelligenta ytor (RIS) erbjuder potentiella lösningar. JCAS syftar också till att underlätta uppkopplad och automatiserad mobilitet, fjärrövervakning av hälsa, Industri 4.0 och autonoma fordon som inte bara utbyter data utan också är beroende av exakt information om sin omgivande miljö. JCAS förväntas använda klassiska optimeringsmodeller för signalbehandling tillsammans med avancerade maskininlärningstekniker.

I de europeiska initiativen Next Generation Internet (NGI) och European Partnership on Smart Networks and Services (SNS) anses JCAS vara ett viktigt utvecklingsområde som är avgörande för Europas digitala omvandling.

Hur samarbetar etablerade test­ och mätföretag med AI­specialister för att skapa nya lösningar?

Anritsu tillför avancerade AI-funktioner till sina testsystem för att hantera komplexa utmaningar inom trådlös kommunikation genom att använda DeepSigs maskininlärningsteknik. Traditionella radioinstrument står inför utmaningar när den trådlösa miljön utvecklas snabbt vilket kräver mer sofistikerad övervakning och signalkarakterisering. Anritsu adresserar detta genom att lägga

till DeepSigs maskininlärningsfunktioner i sina testsystem. Framtidens trådlösa miljöer kommer att vara exceptionellt dynamiska, drivna av IoT, drönare, kognitiv radio, adaptiva AI-nätverk, avancerade spektrumdelningstekniker med mera. Användningen av AI kommer att göra det möjligt för kunderna att förbättra nätverksprestanda, optimera spektrumanvändningen och uppnå realtidsanpassning till förändrade radioförhållanden. Dessutom kommer sådana testsystem att vara framtidssäkrade eftersom de kan anpassas till nya miljöer med nya signalkällor genom maskininlärning.

Vilken roll kommer människan att spela i framtida testscenarier med AI?

AI kommer att göra människor mer produktiva och skapa tester som inte är möjliga att göra idag på grund av tidsbegränsningar och mängden data som behöver analyseras. Människor kommer fortfarande att behöva övervaka AI och se till att den fungerar enligt specifikationerna. I takt med att näten blir mycket mer komplexa och automatiserade kommer det växande behovet av radiotestning att fortsätta öka. AI kommer att fungera som ett verktyg för ingenjörer och tekniker för att hantera komplexa och dynamiska nät, vilket skulle vara omöjligt utan avancerade AI-verktyg. ■

Bygg framtidssäkra

Av Steven Edwards, Pickering Interfaces

Steven Edwards är produktchef på Pickering Interfaces och har arbetat i olika design- och ledningsroller i företaget sedan 2004.

Från huvudkontoret i Storbritannien stödjer han kunder runt om i världen och bidrar till att bredda företagets produktportfölj.

Den som vill bygga anpassningsbara och skalbara ATE-system kan med fördel använda en öppen arkitektur i kombination med standardprodukter (COTS). Det resulterar i kostnadseffektiva och robusta testsystem som inte bara uppfyller dagens krav utan också underlättar framtida modifieringar och uppdateringar – samt support under många år. Resonemanget kommer från integratören Intepro som delar med sig av några exempel utvecklade för kunder inom olika industrisektorer.

ANLEDNINGEN TILL ATT företaget använder hård- och mjukvara med en öppen arkitektur i sina system är att det ger stor flexibilitet när det gäller val av komponenter och att använda drivrutiner. Integration med standardinstrument är också enklare, inte bara vid utvecklingen av testsystemen utan även för kunderna om de i efterhand vill lägga funk-

tioner i sina system.

Kärnan i Intepros filosofi om öppen arkitektur är Ethernet-baserad LXI, PC-baserad PXI och populära bussar som Can, GPIB och USB liksom RS-232 och RS-485.

Företagets ATE-system har också en mängd olika programmerbara signalkällor, laster och kopplingsmatriser, av vilka många levereras av Pickering Interfaces som är spe -

cialiserat på elektronisk testning och verifiering. Samarbetet mellan de två företagen sträcker sig mer än 30 år tillbaka, till en tid då Intepro designade och byggde egna matriskort med Reed-reläer från Pickering.

När PXI lanserades 1997 och så småningom uppgraderades till PXIe för bättre kapacitet i bakplanet (PXI baseras på PCI-bussen medan PXIe baseras på PCIe-bussen) och

Intepro Systems grundades 1981 och levererar automatiserad testutrustning (ATE) för tillverkare av kraftaggregat inom flyg- och rymdindustrin, försvaret, fordonsindustrin, medicin, telekommunikation och förnybar energi. Företaget har en global kundbas med några av de största namnen men är trots det relativt litet med endast 25 anställda på Irland, Storbritannien och USA. Kunderna inkluderar Raytheon, Lockheed Martin, MBDA, BAE Systems, Crane Aerospace & Electronics och det brittiska försvarsministeriet. I de flesta fall har dessa varit kunder i årtionden och har flera komplexa ATE:er som designats, tillverkats och installerats av Intepro. Dessutom kräver elektrifieringen inom flyg- och rymdindustrin liksom fordonsindustrin och järnvägen en ökad användning av kraftaggregat, vilket i sin tur ökar efterfrågan på ATE-system. Intepro levererar även ATE-system till flera traditionella tillverkare av nätaggregat, inklusive Lambda och TDK. Produkter som testas är nätaggregat och omvandlare, hjälpaggregat (APU), likströmskällor, batteribackupsystem, växelriktare, laddare och AC/DC-omvandlare.

och flexibla testsystem

En av Intepros mer komplexa testsystem.

LXI, utvecklade Pickering egna kommersiella standardmoduler, som inte bara kunde switch signaler utan även att simulera elektriska laster samt tillhandahålla spänningsoch strömkällor.

Många av de ATE-system som Intepro har byggt under de senaste decennierna har minst ett chassi från Pickering (vanligtvis LXI) och kort som switchmatriser, högfrekventa testkort, spännings- och strömkällor, effektrelämoduler och digitala I/O-kort.

DE FLESTA APPLIKATIONER handlar om att testa delkomponenter i de kraftenheter som kunderna tillverkar. Till exempel kan det röra sig om ett nätaggregat med trefas in och flera olika likspänningar ut, var och en klas sad för en maximalt tillåten ström. Nätaggre gatet kommer sannolikt att innehålla några kraftmoduler och en styrenhet. Varje modul måste testas oberoende av de andra. När det är klart att de alla fungerar enligt specifika tionerna kommer nätaggregatet att monte ras och testas som en helhet.

Testkrav är utgångspunkten för de flesta projekten och de styr vilka källor som måste matas (växelström, likström eller båda, med tillhörande spännings-, ström- och effektnivå er), vilka belastningar som måste appliceras (impedanser, spänning, ström och effektnivå er) och vad som behöver mätas (spänningar, strömmar, effekt och tidsmätningar).

Alla kunder kan inte förse Intepro med

en detaljerad önskelista. Företaget kommer dock alltid att samarbeta med kunden för att skapa en lösning, inklusive tillhandahållande av ett chassi, hårdvara, programvara och mekanisk testfixtur för att fysiskt ansluta till den testade enheten (UUT). Den övergripande lösningen kommer vanligtvis också att inkludera en mängd olika instrument, såsom oscilloskop, digitala voltmetrar och funktionsgeneratorer. Datainsamling tas också med i designen, och Intepro samarbetar med sina kunder för att komma överens om de parametrar som ska mätas och vad som utgör ett godkänt eller underkänt test. I de flesta fall skriver Intepro sedan programvaran för att helt automatisera testningen.

BEROENDE PÅ PROJEKTETS omfattning förväntar sig kunderna vanligtvis leverans efter tre till nio månader. Den längre tidsramen tenderar att bero på att mer tid (upp till några månader) kan läggas på att komma överens om specifikationer, skapa scheman och producera en materialförteckning. Dessutom kan vissa ingående delar ha två eller tre månaders leveranstid.

Ett populärt chassi från Pickering har 18 kortplatser för LXI/USB-kort med höjden 3U. Det är kompatibelt med version 1.4 av LXIstandarden och varje modul är adresserbar via ett standardiserat Ethernet- eller USBgränssnitt. Modulerna kan också styras via en drivrutin.

När det gäller moduler är 40-320A-101 en klar favorit. Det är en multiplexer med 24 kanaler i Pickerings 40-310/320A-serie för höga spänningar. Alla moduler finns i PXI- och LXIvarianter och har Pickerings egna reedreläer.

Pickerings 40­310/320A och 40­320A­101 passar för isolationstest av kretskort, relätest, test av halvledare samt test av kablar.

chassi med 18 kortplatser.

Dessa reläer har switchtider på mindre än 0,5 ms och kan switcha toppspänning upp till 750 VDC eller 750 VAC (med 10 W maxeffekt) och kallswitcha (Cold Switch) en toppspänning upp till 1 kVDC eller 1 kVAC.

EN ANNAN MODUL är 40-755-110, en RFmultiplexer med många kanaler på liten yta. Den ingår i en familj där multiplexrarna finns tillgängliga som 50 Ω- eller 75 Ω-varianter. Dessutom finns alla moduler med två kontaktalternativ: antingen SMB som ger ett frekvensområde på 1,8 GHz vid 50 Ω och 1,3 GHz vid 75 Ω; eller multivägs, vilket begränsar bandbredden till 1,3 GHz, men erbjuder en högdensitetslösning som upptar en enda PXI-plats. Modulerna finns för både PXI- och LXI-chassin.

Intepro försöker att standardisera på vissa av Pickerings moduler som finns för flera plattformar eftersom det då går att återanvända programvaran.

Dessutom är produkterna långlivade, det finns support under många år.

Mångsidighet är också en viktig parameter där en teststation kan testa 31 olika pro

har en dämpning som är oberoende av de andra kanalerna.

När felaktig data ska

Innan jag började att driva ett företag där vi designade IoT-sensorer hade jag inte tänkt så mycket på varför en sensor skulle monteras på ett visst sätt. En temperatur var en temperatur, så länge rätt data kom in så var allt lugnt, eller?

Nu när AI gör entré så har jag efteråt fått ett kvitto på att det var bra att vi var noga från början. För de flesta av oss har någon gång stött på ett AI-svar som känts fel eller rent av nedslående. En hallucinerad sammanfattning, en felaktig översättning, ett svar som ignorerade det uppenbara, eller ett smart system som tog ett dumt beslut. Ibland kan det vara underhållande, och säkert ett bra skämt för kommande AW eller kundlunch. Men när AI-beslut börjar användas i fysiska system – för att styra enheter, reagera vid nödsituationer eller påverka utfall inom fastigheter, vård eller industri – då är det inte längre roligt med hallucinerad data, då kan det bli stökigt på riktigt.

Den här artikeln utforskar en särskild sårbarhet i AI som ofta förbises: bias – och hur den smyger sig in genom sensorer och annan IoT-infrastruktur. När datainsamling kombineras med edge computing och maskininlärning kan även välmenande AI-logik hamna snett. Om din AI är tränad, validerad eller implementerad på grundval av snedvriden data kommer inte slutsatserna att vara neutrala. I värsta fall kan slutsatserna både legitimera redan felaktiga antaganden eller förstärka dem.

Hur bias påverkar resultatet när AI och IoT samverkar Till skillnad från traditionella IT-system samlar IoT-system in stora mängder realtidsdata från fysiska sensorer i komplexa och varierade miljöer. Denna data kan användas till och utgöra grunden för att träna AI-modeller – och det gör att den i förlängningen används som bas för beslut. Om insamlad data inte speglar verkligheten korrekt, riskerar alla komponenter i AI-pipelinen att byggs på fel

som byggs på fel.

Av Ulf Seijmer, Induo och AKKR8

Ulf Seijmer är innovationschef på Induo samt CTO och medgrundare till hårdvaruföretaget AKKR8. Han är också styrelsemedlem i EUTECHs IoT Alliance. År 2012 skrev han en av de första artiklarna om 5G, en artikel som publicerades i Elektroniktidningen. Ulf är en frekvent anlitad föreläsare inom trådlös teknik för LPWAN och 5G.

När bias tar sig in i IoT-system riskerar det att förstärka befintliga ojämlikheter – vilket kan skapa nackdelar för exempelvis en grupp eller ett område. Det handlar inte bara om rent teknisk noggrannhet, utan konsekvenserna av bias sträcker sig till områden som förtroende, etik och efterlevnad av regler. Diskriminerande AI-algoritmer kan på olika marknader även leda till juridiska och ekonomiska konsekvenser.

Var bias uppstår i IoT­data

Bias i IoT-baserade system kan ha många källor – både tekniska och sociotekniska. Sensorer kan generera felaktiga data på grund av hårdvarufel, dålig kalibrering, avvikelser eller saknade värden över tid. Sensorfel som ligger utanför förväntad data, degradering på grund av ålder eller miljöpåverkan, jamen alla typer av fel spelar in. Några konkreta exempel: luftkvalitetssensorer kan driva iväg i sina värden över tid, det kan handla om något så enkelt som en rengöring som missats. En luftfuktighetssensor kan påverkas vid väderväxlingar eller när temperaturen är nära noll grader. Den här typen av sensorer kräver rätt implementation i hårdvaran och ibland även tillsyn för att leverera kvalitativ data.

Det vanligaste problemet är dock inte hårdvara, utan människor. Sensorer monteras fel och ger felaktiga värden. En temperatursensor som ska mäta rumstemperatur som placeras i direkt solsken kommer, i jämförelse med andra korrekt monterade sensorer, att introducera bias. Hårdvarufel eller tillfälliga uppkopplingsproblem kan också leda till ofullständiga tids-

serier. Här ligger en hel del på designerns bord. I mitt företag AKKR8 utvecklar vi sensorer som tar hänsyn till detta. De kan lagra tusentals datapunkter lokalt vid behov om de tappar kontakt med omvärlden och de filtrerar bort osannolika värden, vi kan till och med filtrera bort data utanför vissa ”ointressanta” gränser. Detta är en bra startpunkt men samtidigt en risk för ytterligare bias om man begränsar filtreringen för mycket.

Obalanserad datainsamling i IoT Samplingsbias är när data samlas in oproportionerligt under vissa tider, på vissa platser eller från specifika användargrupper. Algoritmer som tränas på statistiskt skev indata kan därför generera ogiltiga eller ickegeneraliserbara resultat när de tillämpas på andra grupper eller i andra kontexter.

IoT-system samlar av naturliga skäl ofta in data från begränsade miljöer eller urval av befolkningen. Men, det krävs att begränsningen är genomtänkt, för ibland blir det fel. Ett sådant exempel är smarta städer, där sensorer oftare placeras i centrala områden medan områden utanför storstäderna eller stadskärnorna inte täcks på samma sätt. Detta fenomen kallas ibland ”sensoröknar” – zoner där lite eller ingen data samlas in. Resultatet blir att hela områden, levnadsmiljöer eller grupper blir osynliga i datamängden, vilket leder till snedvridna analyser och feltolkningar.

När data från sensorer med begränsade dataset används för trafikstyrning, luftkvalitetsövervakning eller nyttjandegrad av olika områden vid olika tider, riskerar beslut att baseras på

information från vissa områden – och därmed introducera geografiska och sociala skevheter i det offentliga beslutsfattandet. Sensorer på bara vissa platser visar inte på samhällets faktiska behov, sensoröknar kan spegla samhället på fel sätt.

Bias – det sociotekniska lagret Låt oss återvända till temperatursensorn som monterades för varmt. Det är ett mänskligt misstag som formar utfallet som blir missvisande. Men det finns fler mänskliga beslut som formar arkitekturen i ett IoT-system. Om hårdvara och algoritmer utvecklas utan mångfald i åtanke kan bias smyga sig in på andra sätt än bara via sensordata. Till exempel förekommer det att dataset som används för ansiktsigenkänning eller rösttolkning är snedfördelade – det förekommer överrepresentation av vita eller manliga användare. Här riskerar alltså välutvecklade IoT-lösningar att förstärka ojämlikheter. Ett annat exempel är bärbar teknik som smarta klockor, dessa använder ofta optiska sensorer för att mäta biometriska data. Flera studier har visat att pulsmätning med grönt LED-ljus är betydligt mindre noggrann för personer med mörkare hudtoner samt för individer med fetma, de senare kanske den grupp som kan behöva tekniken allra mest.

Röstassistenter och användargränssnitt Brittiska studier har visat att röstassistenter missförstår användare med icke-amerikansk accent nästan dubbelt så ofta som de med perfekt uttal. Från min egen erfarenhet av att använda Googles motsvarighet Home -

forma smarta beslut

assistant misslyckas jag med att prata med den för det mesta, tyvärr, men det kan bero på min svengelska. Felmarginalen ökar ytterligare när användare pratar dialektalt eller med informella uttryck. Dessutom är dessa assistenter ofta ”feminiserade” i sin design – kritiker menar att det återspeglar medvetna eller omedvetna val som förstärker könsstereotyper och bidrar till att upprätthålla problematiska sociala normer.

Industri 4.0 och tillverkning

Min vision av prediktivt underhåll är att sensorer i framtiden skall lära sig att anpassa sig till maskinen de sitter på. I industriella miljöer används IoT-sensorer brett för att övervaka maskiners hälsa, genom att gå från kalenderbaserat underhåll, till underhåll när det behövs. I industrin används också sensorer för att optimera produktionsflöden. Men prediktivt underhåll som bygger på AI-modeller tränade med data från en viss typ av maskiner eller driftförhållanden kan ge felaktiga resultat när de appliceras på andra maskiner eller i andra miljöer. Jag kom för några år sedan i kontakt med en kund som tillverkade material-

transportörer för sågverksindustrin, sådana som flyttade sågspån från en plats till en annan. De berättade att när många kunder startade sin maskin så tänkte de inte på temperaturen. Med fuktigt spån eller material och en temperatur nära nollan så förkortades maskinens slitdelars livslängd betydligt, då materialet frös. Hade vi tränat en AI-modell på detta men glömt fästa fokus på temperaturen så hade vi missat en viktig variabel för korrelation.

Kvalitetskontroll

Om AI-algoritmer tränas enbart på en viss typ av data, data rensat från anomalier, finns risken att AI felklassificerar data som avviker från eller inte förekommer i träningsdata. I teorin är detta fullt möjligt i IoT-drivna tillverkningsmiljöer – särskilt när träningsdata är ofullständig eller snedfördelad. AI-modeller tenderar att föredra mellanmjölk framför avvikelserna.

Ett AI-system som tränats på snedvriden data kommer att prestera sämre och vara mindre tillförlitligt – särskilt i situationer där underrepresenterade användare ingår. Det här speglar ett djupare problem: IoT-system

lär sig av världen såsom den har dokumenterats, inte såsom den faktiskt är. Och när dataset speglar samhällets befintliga ojämlikheter gör teknologin det också. Dåligt utformade tekniska system återspeglar inte bara bias – risken är att de förstärker den.

Skadat förtroende Företag som ignorerar bias idag kan bli lätta byten och falla offer för kundkritik, negativ publicitet eller regulatorisk granskning. Trots att AI-tjänster är lätta att använda kräver de omsorg – det handlar om att undvika genvägar och istället arbeta noggrant. Ett exempel är en AI-genererad bild jag fick skapad, föreställande en batteribytessituation i en IoT-sensor. Kommer någon av karaktärerna behöva åka tillbaka till kontoret för att hämta ett mindre batteri? Detaljer som AI missar.

Processer och medvetenhet För att hantera bias måste IoTföretag aktivt analysera och justera sina data- och AI-flöden, det kan handla om såväl dataanalys och revision som kalibrering och säkring av datakvalitet. Utöver tekniska åtgärder är

det avgörande att främja inkluderande designprinciper och jobba med expertis på vissa domäner under utvecklingen. Tvärfunktionella team – med ingenjörer, ämnesexperter och affärsanalytiker – kan förhindra att man förlitar sig på historiskt partisk data. Företag bör utfärda bias-riskdeklarationer och följa branschstandarder, så vi skapar AI-modeller med hög hygienfaktor.

Avslutande reflektioner: designa för rättvisa

Bias i IoT-data är ett komplext problem som kräver insikt i både tekniska och mänskliga faktorer. Tekniska orsaker (som sensorfel eller urvalsbias) och socioteknisk beslutsfattning (till exempel dataval, gränssnittsdesign) kan samverka och förstärka varandra. AI-integrering kräver att rättvisa byggs in i systemarkitekturen från början. Bias är inte bara en biprodukt av felaktig data – det är en systemdesignutmaning som måste hanteras från sensornivå till AI-modellen och vidare till beslutens logik. Bias är redan ett hot i molnbaserade modeller som tränats på internetdata. Men när AI tar steget in i fysiska miljöer förändras spelplanen. I en AIoTvärld måste rättvisa designas in – inte hoppas på. Ingen data är neutral. Ingen sensor är helt opartisk. Varje gång vi mäter världen gör vi val.

Att begränsa sig för mycket kan innebära en risk för bias. Att redan på designstadiet begränsa målgruppen eller användningsområden kan innebära att man designar för ett bias. Därtill läggs nu ett ansvar på exempelvis sensortillverkare att enheter inte skall kunna generera data som är osannolik, exempelvis 500 graders rumstemperatur. Så där finns ett regulatoriskt krav att filtrera bort data som produkttillverkaren anser vara osannolik. Helt klart är detta en balansgång som börjar med en enkel fråga: Bygger vi system som verkligen ser alla – eller bara de som redan är överrepresenterade? ■

Kommer någon av karaktärerna behöva åka tillbaka till kontoret för att hämta ett mindre batteri? Detaljer som AI missar.

NYA PRODUKTER Peksensor för tuffa miljöer

Varnar när någon tjuvkikar

■ ANVÄNDARGRÄNSSNITT Sänk ljusstyrkan när användaren inte tittar mot skärmen. Varna om någon tittar över axeln. Det är två sätt att använda femte generationen av ST:s närvarodetektorer för skärmar. De ska även kunna klara geststyrning.

HPD (Human Presence Detection) för att dämpa eller släcka en skärm som ingen tittar på ska enligt ST Microelectronics kunna sänka strömförbrukningen med 20 procent under en arbetsdag.

ST:s HPD-sensorer använder Time-of-flight-sensorer. Sådana skjuter ljuspulser åt ett antal olika håll och mäter studstiderna – det vill säga avståndet till punkterna där ljuset studsar tillbaka. Utdata är en lågupplöst 3D-karta. AI-bildanalys får sedan avgöra vad 3D-kartan visar – ett huvud som vänder sig bort från skärmen, en person som passerar bakom användaren, eller kanske en gest för styrning.

ST:s tidigare FlightSensedetektorer finns i 260 modeller

av laptops och PC. Det som ST lanserar nu är femte generationen. Den ökar antalet zoner från 16 till 64.

Bara 64? Ja – du får fortfarande bara 64 avståndsmätningar. Det räcker inte för att identifiera ett ansikte, till exempel. HPD-detektorns roll skulle för den uppgiften snarare vara att ständigt stå på vakt – med låg strömförbrukning – för att kunna väcka en kamera så att den i sin tur kan få fotografera och därefter avgöra vems huvud som dök upp framför skärmen.

Den nya sensorn heter VL53L8CP. Utöver att detektera ett huvud ska den kunna användas för att gissa åt vilket håll huvudet tittar. Den ska även kunna detektera ”flera huvuden” framför skärmen – kanske för att larma för att någon läser över din axel.

Det ligger ett stort arbete bakom implementeringen bara av huvudriktningsalgoritmen: fyra globala datainsamlingskampanjer, 25 versioner av lösningen på ett år och därefter en omfattande kvalitetskontroll.

Lösningen utnyttjar inte mindre än fyra neuronnät: Presence, Hor (Head Orientation), Posture och Hand Posture.

Notera att för att implementera ickeirriterande lösningar för funktioner som Walk-Away Lock (WAL) & Wake-on-Approach (WOA) behöver algoritmerna klara av att inte störas av personer som bara passerar förbi i bakgrunden.

Generation fem ska även kunna användas för gestigenkänning, handposition-igenkänning och analys av kroppshållning. För att skapa grunden för sådan avancerad funktionalitet har ST samlat dataloggar från användare som delat sina rörelsemönster under flera månader.

År 2024 omsatte ToF-moduler enligt ST 2,2 miljarder dollar. Prognosen pekar mot 3,8 miljarder år 2030. ToF breder ut sig i allt från mobiltelefoner och surfplattor till drönare, robotar, AR/VR-headset, hemmaprojektorer och laptops.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

NI:s labbdäck i uppdaterad version

■ UTBILDNING

Fyra istället för två oscilloskopkanaler, integrerad multimeter och en ström­ och spänningsanalysator plus ett större kopplingsdäck. Det är några av förbättringarna i NI Digilent

Analog Discovery Studio Max.

Analog Discovery Studio utgörs av en bärare med integrerade instrument där det går att koppla in ett labbdäck och är utvecklat för alla som undervisar om elektronik.

I den nya Max-versionen finns 14 instrument inklusive oscilloskop med 14 bitar och 100 MSa/s, en multimeter med 4,5 siffror, logikanalysator, vågformsgenerator, spektrumanalysator och kraftaggregat med ±15 V och 500 mA.

Analog Discovery Studio går att styra via Digilent WaveForms, Labview, C och Python. Instrumentet startar på 20 000 kronor och det finns färdiga utbildningspaket liksom komponentsatser att köpa till.

PER HENRICSSON per@etn.se

■ SENSORER

Genom att kombinera tålig hårdvara med signalbehandling kan tyska EBE:s peksensor fungera även i tuffa miljöer. Tänkbara tillämpningar är byggmaskiner, vårdutrustning och varuautomater samt köksoch sanitetsprodukter.

Den kapacitiva peksensorn TCRC baseras på EBE:s egenutvecklade teknikplattform kallad corTEC och ger en vattentät, vädertålig och slitstark lösning för både inomhus- och utomhusbruk. Peksensorn fungerar lika bra i minusgrader som i tropisk hetta, och påverkas inte av vatten, olja, is, matrester eller smuts.

Den registrerar enligt företaget bara avsiktliga tryckningar även när användaren bär handskar eller har smutsiga händer.

PEKSENSORER är kompakta med sina 30✕30 mm och kan monteras bakom tåliga ytskikt som glas eller plast utan att det påverkar funktionen. Det ger stor designfrihet och gör att lösningen lämpar sig för vandalutsatta miljöer. Tack vare inkapslingen kan peksensorn uppfylla IP67krav, vilket innebär att den tål både damm och vatten –exempelvis vid användning med högtryckstvätt eller i duschmiljöer.

Det finns ett utvärderingspaket med hårdvara, programvara och gränssnitt för PC. Det gör det möjligt att snabbt testa funktionalitet och anpassa peksensorn till den specifika applikationen. PER HENRICSSON per@etn.se

Nigel blir NI:s AI-assistent

■ ARTIFICIELL INTELLIGENS

I juli fick det grafiska programmeringsspråket Labview en ny funktion i form av en AI­assistent kallad Nigel. Den är tränad på företagets produkter och ska göra testutvecklarna mer produktiva.

– Idag står vi inför det som kan vara den största förändringen vi sett sedan vi skapade de PCbaserade instrumenten. Jag menar såklart AI, sade Charles Schroeder på NI:s användarkonferens NI Test Forum i Stockholm i juni.

Han har titeln R&D Fellow vilket innebär att jobbet går ut på att fundera på hur företagets produkter ska se ut om tre till fem år.

– AI är det första verktyget som människan skapat som kan bygga andra verktyg, det är helt olikt allt annat vi upplevt, frågan är hur det kommer att påverka oss? Det är inte som Moores lag, men man kan se likheter.

utföra gör att trendlinjen är tre gånger brantare utveckling än Moores lag.

Men att använda generella modeller som ChatGPT hjälper bara till en viss del. För den som sysslar med test och mät, och då specifikt använder NI:s produkter, behövs en modell som fått en duvning i just det. Precis som Nigel.

Några utvalda har redan fått testa Nigels förmågor och gett återkoppling. Precis som för andra AI-verktyg fungerar det oftast bra men det finns buggar och svaren är inte alltid konsistenta.

MED START I JULI får alla som anmäler intresse möjlighet att testa Nigel i Labview. Någon månad senare ska Nigel även finnas i Teststand, NI:s mjukvara för testsekvensering. På sikt kommer alla produkter att ha Nigel inbyggd.

Vad kan Nigel hjälpa till med? – Den ska hjälpa dig att programmera genom att du frågar

förklara kod som någon annan gjort. Ett annat sätt att använda den är att beskriva vad du vill göra så kan den hitta relevanta exempel.

Nigel kommer också att kunna användas för att analysera data.

– Du ska få hjälp att hitta nålen i höstacken, säger Charles Schroeder.

I OCH MED ATT Nigel inte bara tittar på data utan också på kontexten, när data samlades in, vilka instrument som användes, deras inställningar, vem som var operatör och hur miljön såg ut går det att plocka fram

likartade förhållanden och som kan bidra till tolkningen. Eller data som bara ser likartade ut trots att omständigheterna var annorlunda.

– Nigel är bra på att se korrelationer.

Nigel kommer att tränas fortlöpande men också förbättras genom den återkoppling som kommer via användarna.

Normalt brukar företag ta betalt av sina kunder för den här typen av AI-verktyg men NI börjar med att låta Nigel vara gratis. – Nigel kommer att kunna göra alla saker du gör.

Microchip kapar priset på Polarfire

■ FPGA

Alla behöver inte snabb kommunikation till sin FPGA så genom att ta bort de integrerade transceivrarna och några andra funktioner går det att kapa priset med 30 procent. I övrigt är de nya medlemmarna i FPGA­famijerna Polafire Core och SoC Core identiska med sina existerande syskon.

Microchip har inte lagt tid och pengar på att designa om kretsarna för att kiselytan ska

minska, det handlar bara om att företaget låter bli att testa transceivrarna och vissa andra funktioner som kontrollern för PCIe 2.0, en kryptoprocessor med tillhörande minne liksom sorteringen på maximal klockfrekvens.

GENOM ATT DRA NED på testning går det enligt Microchip att sänka kostnaden i distributionsledet med 30 procent jämfört med motsvarande krets som har full funktionalitet.

AI på kant med Advantech

■ EDGE COMPUTING AI:n som körs i inbyggnadsdatorn AIR­120 är baserad på AIacceleratorn Hailo­8. Tillämpningar kan vara exempelvis övervakning och arbetsplatssäkerhet.

Den kan fås med x86-processorer på flera prestandanivåer: Atom Amston Lake, Core i3 och Alder Lake. Den vassaste kombinationen använder en processor med åtta kärnor och ger dig 26 Tops AI-beräkningskraft, för exempelvis bildtolkning med Yolo 3. På mjukvarusidan kan du använda Advantechs etablerade verktyg Edge AI SDK och Edge BMC som inkluderar verktyg

Polarfire är Microchips FPGAfamilj för mellanklassegmentet. Den finns från 50k till 500 k logikelement i den rena logikvarianten men även som systemkrets med fyra hårda Risc-V-kärnor. Precis som företagets andra FPGA-familjer Igloo och Smartfusion är Polarfire flashbaserad och tillverkas i en 28 nm-process. Microsemi garanterar att innehållet finns kvar i 20 år utan att man behöver refresha det. PER HENRICSSON per@etn.se

för benchmarking och runtime-SDK:er. Hailo-8 har sitt eget verktyg – Hailo AI Software Suite – som bland annat bjuder på färdiga AI-modeller, inklusive färdigtränade sådana för bland annat objektidentifiering, segmentering, klassificering och posestimat.

FJÄRRADMINISTRATIONSSYSTEMET

EdgeBMC är oberoende. Du kan logga in på det och exempelvis

kolla temperaturer, eller starta om datorn om den kraschar. AIR-120 är anpassad för industriella miljöer och är specificerad från –20 till +60 °C. Den uppfyller EMC-standarderna IEC 61000-6-4 och IEC 610006-2 för tung industri. Måtten är 176✕112✕66 mm. AIR-120 kan beställas nu. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Trias Dragonwingmoduler stöder Windows

■ ARTIFICIELL INTELLIGENS

Avnet­bolaget Trias Armdatormoduler på Qualcomms Dragonwingprocessorer stöder inte bara Linux och Android utan även Windows 11 IoT.

Microsoft Windows stöder numera Arm och Tria har nu sett till att det går att köra i de nya modulerna. Därmed uppstår den intressanta möjligheten att göra en switch från x86 till strömsnål Arm i dina Windowstillämpningar.

Tria trummar för att du får stöd för tre operativsystem på samma modul, och att denna möjlighet gör plattformen extra prisvärd.

Qualcomm lanserade Dragonwing i februari som en ny familj vid sidan av Snapdragon för hela spannet av tillämpningar från industri till enterprise.

ELEKTRONIKTIDNINGEN mötte Tria på Embedded World och pratade om de nya modulerna. De är standardprodukter men tanken är att du ska skräddarsy den för

din egen tillämpning med exempelvis ett eget bärarkort.

Modulerna finns i formaten Smarc och den tyska standfarden OSM (Open Standard Module).

Dragonwingprocessorerna är sex eller åttkärniga. Värstingmodellen IQ-9075 har en Kryo Gen6-cpu, en Adreno 663-gpu.

Dessutom har den två Hexagon-kärnor vilka bidrar till en total AI-prestanda på hela 100 Tops i åttabitars heltal. Qualcomm brukade kalla Hexagon för en DSP-kärna, men den har skruvats åt att optimeras för neuronnät och kallas numera för en tensorkärna. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Lågpris-MCU för motorstyrning

■ INBYGGDA SYSTEM

Batteridrivna fläktar, elverktyg och hushållsapparater är några tillämpningar för RA2T1 – en ny lågprismodell i Renesas motorstyrkretsfamilj RA. Uppgifter där utrymme, kostnad och batteritid räknas mer än rå prestanda.

RA2T1 är optimerad för att styra borstlösa DC-motorer (BLDC). Den har en trekanalig sample-and-holdfunktion för att kunna mäta alla tre faserna samtidigt. Det ska förbättra noggrannheten jämfört med traditionella och sekventiella ADC-mätningar. PWM-modulen stöder komplementära utgångar med dead-time-injektion och asymmetrisk modulation. För överströmsskydd finns komparatorer för snabb avstängning vid fel.

RA2T1 stöds av Renesas utvecklingsmiljö Motor Workbench och Flexible Software Package (FSP). Där kan du implementera trapezoidal styrning och enklare FOC-varianter och andra styralgoritmer.

Cpu:n är en Arm Cortex M23 på 64 MHz. Minnet är 64 kbyte Flash och 8 kbyte SRAM.

Kretsen har en tolvbitars ADC med 3 stycken sampleand-hold. Temperaturområdet är –40 °C till +125 °C. Den finns i volymer nu, i QFN och LQFP från 4×4 mm. Referenskonstruktioner finns för exempelvis sladdlösa verktyg, takfläktar och dammsugare.

JAN TÅNGRING

Kinesisk 128­kärnig X86:a

■ PROCESSORER

Den i väst tämligen okända kinesiska x86­processorn Hygon C86 5G lanseras med upp till 128 fyrtrådade kärnor. Den kommer att sitta i både servrar och persondatorer. Fröet till C86 såddes när AMD år 2016 hittade ett kryphål i USA:s exportförbud och exporterade en klon av sin processorarkitektur Zen 1 till Kina.

Enligt Tom’s Hardware måste Hygon numera ha lämnat AMDklonen (Dhyana) bakom sig och övergått till en egenutvecklad mikroarkitektur.

AMD mötte inga invändningar från USA:s regering när det år 2016 exporterade Dhyana till Kina, genom en klurig bolagsbildning och ett joint venture.

Sedan dess har handelskriget mellan USA och Kina hårdnat.

Hygon ägs idag av Sugon, som är svartlistat i USA. Frågan är överspelad huruvida Hygon följer USA:s spelregler kring teknikexport och intellektuella rättigheter, eftersom en stabil tillgång till en modern x86processor ger Kina access till användbar mjukvara.

C86 5G använder dessutom Intels högaktuella systembuss CXL 2.0 (Compute Express Link) vilket ger en snabb koppling till minne och acceleratorer.

PROCESSORN KAN KOPPLAS till DDR5 5600-minne i 16 kanaler och stöder vektorinstruktionerna AVX-512 som används för tunga beräkningar – som stora språkmodeller.

Heise antar att 5G tillverkas i 7 nm hos kinesiska SMIC. Tom’s Hardware bedömer att den positionerar sig som en utmanare till AMD EPYC 9005 (Turin) och femte generationen av Intel Xeon (Emerald Rapids).

Drakfrukten i samarbete

med Texas Instruments

■ INBYGGDA SYSTEM

Stemlab från slovenska Red Pitaya är en liten FPGAbaserad instrumentplattform med avancerade AD­ och DAomvandlare som gärna beskriver sig som den schweiziska armékniven för ingenjörer.

Nu kommer en ny generation som utvecklats tillsammans med Texas Instruments för fotonik, sensorteknik och laboratorieautomation. Red Pitaya (drakfrukten) fick sitt genombrott på Kickstarter hösten 2013. Företaget har sedan

dess hunnit med några iterationer av instrumentkortet Stemlab.

Företaget har under en tid samarbetat med Texas Instruments som använt Red Pitayas kort i olika utvecklingssammanhang. Att ta fram kort gemensamt är ett naturligt nästa steg, enligt ett pressmeddelande från Red Pitaya.

Stemlab TI är designad med flexibilitet i åtanke och erbjuder en pålitlig och flexibel grund för att bygga och skala höghastighetsapplikationer.

Hygon släpper även två åttatrådade modeller, C86 3250 och 3185 på 2,8 GHz respektive 2 GHz med boost till 3,4 GHz. JAN TÅNGRING jan@etn.se Det finns två versioner av kortet

● Stemlab 125­14 TI, med TI:s ADC3664 (14-bitars A/Domvandlare med 125 MSa/s) –högt signal-till-brusförhållande, låg effektförbrukning, låg latens samt inbyggd digital filtrering och digital nedkonvertering.

● Stemlab 65­16 TI, baserat på Texas Instruments ADC3663, en tvåkanalig 16-bitars A/Domvandlare med 65 MSa/s som är optimerad för låg brusnivå och ultralåg effektförbrukning.

PER HENRICSSON per@etn.se

Modellerna innehåller också:

● TI DAC2904Y, tvåkanalig 14-bitars, 125 MSa/s D/A-omvandlare.

● TI LMK03318, programmerbar klockgenerator med extremt lågt jitter.

● 2 RF­ingångar (125 MSa/s, 14-bitar eller 62,5 MSa/s, 16-bitar med DC-koppling).

● 2 RF­utgångar (125 MSa/s, 14-bitar) Xilinx FPGA i Zynqfamiljen, Z7020, med 85k logikceller, dubbelkärnig Arm CortexA9 samt Ethernetanslutning.

Inte medlem? SER är intresseföreningen för yrkessamma. Vi är kontaktskapare mellan medlemmar och intressanta företag. SER arrangerar studiebesök, föredrag och seminarier med aktuellt fokus. I medlemskapet ingår även medlemstidningen Eloch Datateknik, Elektroniktidningen och Nordisk Energi.

FAKTA
Hygon gör inget väsen av sina x86­processorer. Bilden på fem generationer C86 är inte publicerad av Hygon men tyska Heise anser att den är från en trovärdig källa. Den första generationen hade 32 stycken tvåtrådade cpu:er.

Signal- och spektrumanalys i samma instrument

■ TEST OCH MÄT

5G­, satellit­ och radartillämpningar liksom elektronisk krigföring blir alla enklare att studera om man har ett instrument med flera, faskoherenta kanaler. Det är exakt vad Rohde & Schwarz erbjuder med den nya signal­ och spektrumanalysatorn FSWX.

FSWX finns med en eller två ingångar och en maximal frekvens på 26,5 GHz respektive 44 GHz. Analysbandbredden är 4 GHz per ingång. Varje ingång kan också delas upp i två signalvägar som behandlas och analyseras separat samtidigt som signalerna förblir korrelerade.

Arkitekturen gör det också möjligt att trigga på olika sätt. Exempelvis går det att definiera en nivå på IF- eller RF-signalen för olika frekvenser eftersom varje mottagarväg bakom splittern kan ställas in oberoende.

DÄRMED BLIR DET exempelvis möjligt att faskoherent analysera en signal i olika frekvensområden. Det är särskilt användbart för elektronisk krigföring eller där man vill upptäcka och analysera hot i olika frekvensband.

Det går också att studera utsignalen från en förstärkare eller blandare samtidigt som man ser

insignalen som skapade den.

Ett annat sätt att använda instrumentet är att studera relationen mellan olika element i en fasstyrd antenn i ett radarsystem, eller en Mimo-tillämpning i ett kommunikationssystem.

TRADITIONELLT ANVÄNDER spektrumanalysatorer YIG-filter för att skära ut ett visst frekvensområde. Dessa har dock ett komplicerat frekvenssvar och fungerar inte för bredbandig signalanalys. FSWX använder istället bredbandiga AD-omvandlare i kombination med filterbankar som täcker hela frekvensområdet. Det gör att signalerna kan förselekteras utan YIG-filter, vilket förbättrar mätprecisionen och minskar risken för spegelsignaler. För smalbandsapplikationer kan YIG-filter ändå användas som tillval.

INSTRUMENTET KÖRS på ett Linuxbaserat operativsystem och kommer med mjukvara som kan synkronisera mätningar mellan olika ingångar för samtidig analys. Det underlättar exempelvis att se om en radarsignals övertoner påverkar felvektorn (EVM) för en 5G-signal.

PER HENRICSSON per@etn.se

Moderkort

■ INBYGGDA SYSTEM

”Designed in Augsburg, made in Germany” säger Kontron om sina produkter, som en kvalitetsstämpel. Den senaste lanseringen ska vara marknadens första tyskutvecklade och tysktillverkade industriella servermoderkort.

Det heter K3881-C μATX och baseras på Intel Xeonprocessorer i familjerna 6300 och E-2400.

Korten lämpar sig för edgeAI-tillämpningar såväl på

för AI­edge

fabriksgolvet som i datacentret. De har PCI Express och fungerar bra för montering i både rack och låda.

Du kan ansluta ett 5G-modem och för fjärradministrationen använder du öppenkodsbiblioteket OpenBMC.

Korten har fyra 10 GBEportar och två 1 GBE-portar, liksom M.2 och NVMe. Fyra UDIMM-platser ger dig upp till 128 GB obuffrat – men felkorrigerande – DDR5 på 5600 MHz.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Drivrutiner för Zephyr i prickig rosa fluga

■ IoT Distributören Digikey har lagt upp instruktionsfilmer och en workshop för realtidsoperativsystemet Zephyr. Materialet är gratis.

Zephyr är ett öppet operativsystem för IoT som adopterades av Linuxstiftelsen år 2016 på initiativ av Intel.

Kursen visar hur du utvecklar en drivrutin för en I2C-ansluten temperatursensor med hjälp av C, CMake, Kconfig och Devicetree-systemet.

Kursledaren Shawn Hymel – i prickig rosa fluga – är ett välkänt ansikte för den som följer Digikeys embeddedkurser. I tidigare avsnitt har han gått igenom realtidsoperativsystem, Embedded Linux och FPGA-utveckling. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Kvantdatorsäker styrkrets

■ CYBERSÄKERHET

Microchip har utrustat en av sina styrkretsfamiljer med hårdvarustöd för krypteringsalgoritmer som anses vara säkra mot cyberattacker från kvantdatorer.

Kretsarna stöder algoritmerna ML-DSA, ML-KEM och LMS, som räknas upp i den amerikanska myndigheten Nists standard CNSA 2.0.

NSA har uppmanat alla datacenter och IT-marknaden att bli ”postkvantberedd” inom två

år. Från 2027 måste nya system stödja CNSA 2.0, om de hanterar data som berör USA:s nationella säkerhet. År 2031 måste gamla system som inte stöder CNSA 2.0 ha fasats ut, och ett år senare får bara CNSA 2.0-algoritmer användas.

MEC175XB heter den nya familjen, som är optimerad för låg strömförbrukning och stöder gränssnittet ESPI.

Hjärnan är en Cortex M4F på 96 MHz. Utvecklar gör du i Microchip MPLAB X – som

bland annat stöder operativsystemet Zephyr.

De kvantsäkra implementeringarna i Microchips krets kan användas för säkrad boot, firmware-uppdateringar och attestering. Även klassiska algorimer stöds, och allt kan blandas.

Kretsarna har 480 kbyte SRAM, I3C för host och target, och valbar USB 2.0 Full-Speed.

Utvecklingskort finns. Om du tillhör Microchips Early Adopter-program finns allt att beställa idag. JAN TÅNGRING jan@etn.se

Din inkörsport till fordonstest

■ TEST OCH MÄT

Dataloggning, gateway­funktioner, rest­bus­simulering, flashning av fast programvara och slutprovning är några av de möjliga tillämpningarna för Mobilizer­serien, en fordonsgateway från Halmstadsbaserade HMS Networks.

Mobilizer ingår i Ixxat-familjen och är utvecklad för testning av fordon, både under utvecklingsfasen och vid produktion. Instrumentet har ett robust aluminiumhölje och kommunikationsportar för Can FD, Ethernet (100/1000-Base-T1), EtherCAT, Lin och Flexray.

Konfigureringen görs med verktyget ACT som har drag-

och-släppfunktioner. Det går bland annat att konfigurera gateway-beteende, dataloggning, samt tillämpningar för rest-bussimuleringar och visualisering.

DET FINNS MODELLER med upp till åtta CAN/FD-kanaler plus Ethernetportar för kommunikation med testsystemet. Via EtherCAT och Generic Ethernet kan Mobilizer koppla IVN-data till automationsmiljöer. Det pluggbaserade krypteringssystemet ger robust datasäkerhet. Det räcker med att användaren krypterar data en gång, Mobilizer hanterar sedan krypteringen konsekvent över samtliga tillämpningar. Mobilizer stöder upp till sex

digitala I/O-portar, två analoga ingångar och fyra analoga utgångar, beroende på modell, vilket möjliggör parallell integration av flera mätinstrument.

INSTRUMENTET är specificerat för temperaturer från –40 °C till +70 °C. Samtliga modeller har en fyrkärnig i.MX 8M Plus-processor, 1 GB RAMminne och 4 GB flashminne.

PER HENRICSSON per@etn.se

IAR uppdaterar verktygen för Arm och Risc V

■ INBYGGDA SYSTEM

Bättre integration med CI/CD, kodåteranvändning mellan arkitekturer och molnbaserad licensiering – det är några av nyheterna i IAR:s utvecklingsverktyg för Arm och Risc V.

Uppsalabolaget IAR har härmed nått fram till version 9.70 av Embedded Workbench för Arm och version 3.40 av densamma för Risc V. De bjuder på nya funktioner för prestanda, säkerhet och automatisering. Thomas

Andersson, produktchef på IAR, gör en uppräkning:

– Förbättrad DevOps-integrering, återanvändning av kod mellan arkitekturer och inbyggt stöd för säkerhetscertifierad utveckling. Allt tillgängligt via flexibla, molnbaserade prenumerationer. Bland nyheterna i verktygskedjan för Arm finns utökat stöd för GNU C/C++ och C++20.

Risc V-versionen har breddat stödet för DSP- och SIMDinstruktioner och erbjuder kompatibilitet med fordonsklassad IP

Universell trestegsladdare för proffs

■ KRAFT

Modell 4340 från norska

Mascot är en mikroprocessorstyrd trestegsladdare på 80W som fungerar med batterier av typen blysyra, litiumjon (Li­ion), litiumjärnfosfat (LiFePO₄) och nickelmetallhydrid (NiMH). Tillämpningsområdena finns inom bland annat medicinteknik, telekom, energilagring och eldriven mobilitet.

Modell 4340 ansluts till nätet och fungerar med en inspänning på 90–264 VAC. Den är utvecklad för att optimera batteriets livslängd och driftstid. Funktionen inkluderar även intelligent uppvakning av djupt urladdade batterier samt mjukstart, vilket innebär att låg ström används tills normal spänning har återställts.

LADDAREN ÄR CERTIFIERAD enligt medicintekniska standarder som EN 60601-1 och EN 60601-1-11 (för användning i hemmiljö), samt är UL-godkänd. Via Mascots verktyg CBC (Configurable Battery Charger) går det att justera laddarens parametrar med hjälp av en dator. Konfigurationen kan även göras i fält. Det finns tillval som olika kontakter, kapslingar med IP-klassning, öppna ramformat och väggfäste. En LED-lampa med tre färger visar laddstatus, felmeddelanden och standbyläge.

PER HENRICSSON per@etn.se

såsom Synopsys Arc-V. De senaste Visual Studio Codetilläggen stöder RTOS-medveten felsökning i operativsystemet Zephyr på Arm. Det betyder att utvecklare får djupare insyn i realtidsbeteenden med loggning av trådar och avbrott och insikter om exekvering på multikärnor. IAR är en global leverantör av utvecklingsverktyg för inbyggnadsprocessorer inom fordon, industri, medicin och IoT.

JAN TÅNGRING jan@etn.se

Svensk Elektronik -

tillsammans för branschens bästa

Evertiq Expo Göteborg

på Svenska mässan

Registrera dig till Evertiq Expo Göteborg på Svenska Mässan 4 september 2025!

På scen 10:05 - 10:55

Nationell kartläggning: Så ser Sveriges

halvledarlandskap ut

Semicon Sweden är tillbaka med en högaktuell uppdatering kring arbetet med Sveriges nationella halvledarstrategi. Få insyn i det pågående arbetet att kartlägga Sveriges halvledarlandskap och identifiera våra styrkor, luckor och framtida möjligheter inom industri, forskning och akademi.

Lyssna på svenska aktörer som ger konkreta exempel på hur deras teknik och kompetens möter internationella behov. Deras presentationer visar hur Sverige stärker sin roll och närvaro på den globala halvledarmarknaden.

Besök oss vid bord 128 där Svensk Elektronik, Semicon Sweden och Sweden Chips Competence Center (SCCC) delar på ytan. Välkommen!

Stora Elektronikdagen 2025

15 oktober 08:30 - 18:00 Münchenbryggeriet Event och konferens, Stockholm

Skanna QR-koden för kostnadsfri anmälan

Förståelsen för, och behovet av elektroniksystem ökar i takt med den globala omställningen till ett hållbart samhälle. Allt fler lösningar världen över är direkt beroende av elektronik samtidigt som det geopolitiska läget skapat utmaningar för industrin. Här har svensk forskning och svenska företag en betydande roll och det är viktigt att svensk industri fortsätter att vara konkurrenskraftig i sina områden inom elektronik.

Nu bjuder vi in till en dag för att lyfta och skapa möjligheter för detta viktiga område. Dagen kommer bjuda på intressanta talare, värdefulla kunskaper och insikter från företag och experter. Du har dessutom chans att knyta kontakter och skapa möjligheter med kollegor från hela branschen. Hoppas du vill dela dagen med oss!

Varmt välkomna!

Smartare Elektroniksystem och Svensk Elektronik

Anmäl dig redan idag genom att skanna QR-koden

www.svenskelektronik.se kansliet@svenskelektronik.se

Missa inte chansen att vara en del av framtidens elektronikbransch!

Anmäl dig på vår hemsida och låt oss tillsammans skapa banbrytande lösningar för en innovativ och hållbar morgondag!

Your fast, efficient and sleek solution for base station and RF component testing.

► Two TRX channels with two independent signal generators and analyzers

► 400 MHz to 8 GHzfrequency range covering all FR1 frequency bands

► Up to500 MHzbandwidth

► Hardware-acceleratedtest sequencing

► Extensive signal generation and analysis software

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.