Tidningen Djurens Rätt #4 2025

Tina Hogevik

SOMMAREN 2005. Jag är nyss fyllda 14 år, och har börjat förstå hur grisarna i livsmedelsindustrin behandlas. Jag har insett att jag inte längre kan blunda. Men mitt i den nyfunna övertygelsen tänker jag ändå: ”Men julskinka, det måste jag ju ändå få äta

på julafton”. Jag minns inte varför det var just julskinkan, tänkt att förtäras ett halvår senare, som mina tankar så omedelbart graviterade mot. Kanske för att den känns så helig. Som något man inte rör. Något tryggt. Men insikten om min bristande logik hann ifatt mig. Grisarna lever under samma villkor året om. Och trygghet är bland de sista orden som kan förknippas med deras verklighet.

Djurens Rätt har nyligen tagit del av färska bilder inifrån svenska grisfabriker. De kan bara beskrivas som hjärtskärande. Det kommer heller aldrig att kunna se ut på något annat sätt, så länge våra konsumtionsvanor inte förändras i grunden. För låt oss vara tydliga: varken under julen, eller vid någon annan tidpunkt på året, är grisarnas verklighet försvarbar. Jag tror att vi alla vet det, och att det är just därför så många av oss, nu eller tidigare, har valt att titta bort. Grisarna stängs in, och dörren låses. Vi slipper se hur de berövas möjligheten att böka, springa eller ens se dagsljus. Vi slipper höra skriken och paniken vid slakten. Vi tittar bort, just eftersom vi bryr oss. Vi anar på förhand hur en bild kommer att säga mer än tusen ord. Hur grisens blick kommer att väga tyngre än tusen bortförklaringar.

Tina Hogevik är riksordförande för Djurens Rätt.

TINAS

Inför den här julen ber Djurens Rätt alla som tänkt

5 december: På Frivilligdagen träffar jag andra civilsamhällesaktörer för att tillsammans hylla betydelsen av det ideella engagemanget.

6 december: På årets sista möte med Djurens Rätts riksstyrelse så fattar vi beslut om inriktningen för 2026.

äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Bilderna vi nu publicerar visar verkligheten – här, i Sverige, år 2025. Svensk grisindustri vill inget hellre än att vi fortsätter titta bort. Det är just därför vi måste sprida de här bilderna, med kraft och räckvidd. Och det är tack vare dig som är medlem i Djurens Rätt som vi kan göra det. Tack vare ditt stöd kan vi visa upp grisarnas verklighet inte bara i den här tidningen, utan också för över en miljon människor genom den rikstäckande annonseringskampanj som just nu pågår. Så tack för ditt stöd under det gångna året. Tack för att du valt att se grisarna och alla de andra djuren – och för att du möjliggjort att fler nu kommer att göra samma sak. ●

24 december: God jul! För tjugonde året i rad ser jag fram emot ett grisfritt julbord. Hoppas att du, oavsett om du firar jul eller inte, också hittar något att inspireras av bland vegotipsen från sidan 37.

11 februari: Riksstyrelsen börjar planera inför en fullspäckad vår – där vi särskilt ser fram emot rikskonferensen som hålls drygt en månad senare.

18 januari: Volontärkickoff inför det nya djurrättsåret! Få saker ger mig lika mycket inspiration och drivkraft som att träffa Djurens Rätts fantastiska volontärer. Vill du också bli volontär? Ansök på djurensratt.se/volontar

42025

Intervju

”Jag fattar inte varför det anses radikalt att vara vegan.”

Agenda

07 Framgång. Franskt jättekliv bort från turbokycklingar.

08 Vegoburgaren är biff. Ilska efter namnkriget i EU.

09 Kampanjkollen.

10 Fortsatta brister. På kycklingfronten intet nytt.

12 Djurfabriker i TV4. Så gick snacket i Nyhetsmorgon.

13 Djurnyheter i korthet.

14 Nya tag. Nästa mål: Farväl till pälsindustrin i hela EU.

16 Tar ansvar. Nej till turbokycklingar från Strawberry.

17 Handbromsen i. Läget med EU:s djurtransportregler.

18 Smällkaramell. Fem djurframgångar värda att fira.

Intervjun

20 Mikael Yvesand: "Det är jättelätt att vara vegan."

Fokus

26 Skinkfabriken inifrån. Nytagna bilder ur fyra grisfabriker i Sverige.

Välj vego

37 J*vligt god jul. Bästa vegobullarna, tofuspjällen och andra klassiska julmåsten.

42 Efter Eat-Lancet. Line Gordon är hoppfull, trots kriget för köttkonsumtion.

44 Julklappstips. Julrimmet och rabatter bjuder vi på.

46 Mindre snårigt med vego. Nya produktmärkningar och vegodatabas.

Titta inte bort Nytagna bilder visar hur "världens bästa djurskydd" ser ut i verkligheten.

Agera

49 Ko-manifestation. Betesrätten fredad för stunden.

54 Bokfest. Varmt bemötande av boken om djurfabriker.

55 Nya medlemsavgifter. Dags för justering efter 15 år.

57 Djuren och debatten.

58 Intervju med volontär.

60 Expertsvar. Vill korna vara inne, som bonden påstod?

62 Det hände sen. Trots kritiken – osynliga elstängsel tillåts efter årsskiftet.

Redaktionsfrågan: Författaren Mikael Yvesand blev "lipig" av julkampanjen för grisarna. Du?

JOSEFIN STRANG, redaktör [Bröderna Lejonhjärta] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [GAIS tredjeplats i herrallsvenskan] AGNES DUNDER, art director [Blurdokumentären

To the End) REBECCA JOHANSSON, Välj Vego-redaktör [Filmen Pride från 2014] LINN ÅKESSON, skribent [djurklipp online] NANNA THYDÉN, skribent [Adjö, Herr Muffin] CORAL RICOTE, skribent [La Llorona av Chavela Vargas]

Frågor om Tidningen Djurens

Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

OM ORGANISATIONEN

TINA HOGEVIK, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se

BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se

Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se 08-555 914 00

Postadress: Box 171 32 104 62 Stockholm

Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm

Plusgiro: 90 10 87-7

Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se

Vill du ändra din adress? Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40. Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: Stibo Complete ISSN 0345-2409 Årgång 123

Fransk

jätte fasar ut turbokycklingar

Frankrikes största kycklingproducent LDC har fattat ett historiskt beslut. Senast 2028 ska de följa European Chicken Commitment (ECC). Det innebär att LDC kommer att sluta använda turbokycklingar, dessutom får kycklingarna mer utrymme och miljöberikning som dagsljus och sittpinnar – förbättringar som kommer beröra hundratals miljoner kycklingar varje år. Beslutet kom efter starkt konsumenttryck och en lång kampanj från den franska djurrättsorganisationen L214.

De svenska kycklingfabrikerna harvar vidare med turbokycklingar, som växer från 40 gram till två kilo på 35 dagar. Hela 98

procent av alla svenska kycklingar är av dessa snabbväxande raser, trots dokumenterade problem med smärta och hög dödlighet. Turbokycklingarna tillbringar sina korta liv med att trängas i ett smutsigt stall, där avföringen ligger kvar under hela uppfödningen. Djurens Rätt

FRAMGÅNG! har gång på gång lyft fram att situationen för de kycklingar som föds upp och slaktas i Sverige är under all kritik. Trots detta har branschorganisationen Svensk Fågel ännu inte vidtagit några åtgärder för att minska kycklingarnas lidande. – LDC i Frankrike visar att

ECC är möjligt. Det är dags att Svensk Fågel tar ansvar för att stoppa djurens lidande, säger Moa Oja Lindblad, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt. ●

EU-FÖRSLAGET I KORTHET

Förslaget innebär att ord som "burgare", "korv" och "biff" endast får användas för produkter som innehåller kött. Växtbaserade produkter kan därmed tvingas anta nya namn som riskerar att försvåra vid marknadsföring och försäljning. Förslaget röstades igenom med 355 röster för och 247 emot.

Vegoburgaren mosad av EU

Raseri efter namnomröstningen.

I OKTOBER RÖSTADE EU-parlamentet ja till ett lagförslag som försöker förbjuda användningen av köttrelaterade namn på växtbaserade produkter. Sveriges EU-parlamentariker röstade emot förslaget, med undantag för SD som avstod från att rösta. Bakom förslaget står främst konservativa och jordbruksorienterade krafter, med starkt stöd från länder med stor animalieproduktion. Syftet sägs vara att skydda bönder och undvika konsumentförvirring, men undersökningar genomförda av konsumentorganisationer visar motsatsen: konsumenter förstår och uppskattar termer som "vegansk korv" och "växtbaserad burgare" eftersom

de tydligt beskriver vilken typ av produkt de kan förvänta sig och hur den ska tillagas och serveras. Även EU-domstolen har konstaterat att befintlig lagstiftning redan är tillräcklig för att skydda konsumenterna. Att förslaget gick igenom denna gång – efter att ha röstats ner under förra mandatperioden – kan bero på ett förändrat politiskt klimat i EU. Sebastian Wiklund är samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt. – Jordbrukets kris, med inflation, energikostnader och kriget i Ukraina är faktorer som satt fokus på matförsörjning. Lantbrukslobbyn har varit skickliga på att föra fram sina intressen i detta sammanhang. Genom att

I media

Djurens Rätt figurerade i Tidningen Syres artikel och Tina Hogevik intervjuades i Språktidningen.

ge dem "språkligt monopol" på köttrelaterade termer hoppas vissa politiker vinna stöd i en tid av missnöje. Frågan om vegoburgarens namn är därmed inte bara en språklig detalj, utan en symbol för större konflikter om framtidens mat, politik och konsumentmakt, säger han. Producenter av växtbaserade livsmedel varnar för att konsumenter kommer att bli mer förvirrade, inte mindre, och att försäljningen kan bromsas. Men än är inte sista ordet sagt. Förslaget måste nu förhandlas i ministerrådet, där medlemsländerna kan stoppa eller ändra det.

– För många framstår detta som ett fullständigt orimligt förslag. Att det ens når parlamentet och dessutom röstas igenom visar att starka lobbyintressen påverkar EU:s beslutsfattande. Den här typen av påverkan sker tyvärr dagligen, och i just detta fall riskerar det att hämma utvecklingen av växtbaserade livsmedel, säger Sebastian Wiklund.

DET FINNS REDAN ett EU-förbud mot att använda mejerirelaterade termer som "mjölk" eller "yoghurt" för växtbaserade produkter. Försäljningssiffrorna för segmentet har inte minskat sedan det infördes, utan tvärtom har marknaden för växtbaserade mejeriprodukter fortsatt att växa kraftigt. Namnförbudet har dock skapat utmaningar för marknadsföring och konsumentkommunikation, särskilt i länder där växtbaserat ännu inte är lika etablerat.

av Cecilia Mille

Kampanjkollen

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till.

av Moa Oja Lindblad

Nya krafttag för turbokycklingar i EU

Skriv under på djurensratt.se/sveriges-vanligaste-fagel

Inom EU slaktas varje år runt nio miljarder turbokycklingar –unga djur som växer så snabbt att deras kroppar inte hinner med. De hålls tätt packade, upp till 25 kycklingar på en enda kvadratmeter, mindre utrymme än hönorna i äggindustrins burar. Kycklingarnas korta liv präglas av trängsel, stress och lidande. Djurens Rätt uppmanar regeringen att anta ett förbud mot turbokycklingar.

Skippa skinkan i jul

Hitta inspiration på valjvego.se/vegansk-jul

Under julen driver Djurens Rätt en julkampanj för grisarna. Varje år föds och slaktas omkring 2,5 miljoner grisar i Sverige. De allra flesta hålls inomhus hela livet, ofta på hårda golv utan halm att böka i. Välj bort julskinkan i år! På valjvego.se hittar du julinspiration, julrecept, julklappar och mycket mer.

Tomma burar, inte tomma löften

Läs mer och skriv under på djurensratt.se/radissonhotel

För sex år sedan lovade Radisson Hotel Group att de till år 2025 skulle fasa ut användningen av ägg från hönor i burar. Men trots deras globala policy saknas både transparens och konkreta planer på hur de ska blir buräggsfria. Därför deltar

Djurens Rätt nu i en global kampanj för att uppmana hotellkedjan att hålla sitt löfte gentemot hönorna världen över.

Ett pälsfritt Sverige – tack vare dig!

Fira Pälsfria fredagen den 28 november.

Den här Pälsfria fredagen firar Djurens Rätt en milstolpe: Sverige är nu helt fritt från pälsdjursfarmer. Efter årtionden av engagemang har minkarna äntligen sluppit burarna. Men runt om i världen lider fortfarande djur för pälsindustrins skull – tillsammans kan vi få fler länder att stoppa pälsindustrin.

Djurens Rätt fortsätter att uppmana EU:s makthavare att förbjuda pälsdjursfarmning.

Hallå där, Elvira Engels

Ansvarig för utåtriktad verksamhet hos Djurens Rätt.

Vad gör Djurens Rätt för outreach under vintern?

– Främst besöker våra eminenta volontärer julmarknader, men vi har redan smygstartat vår vinter-outreach på några inomhusmässor. Det är viktigt att vi syns utåt även under det kallare halvåret, genom att delta på till exempel julmarknader så når vi även ut till de som kanske inte annars skulle komma i kontakt med djurrättsfrågor.

Vilka julmarknader syns Djurens Rätt på?

– Vi besöker Vegan Christmas Market i Göteborg och Christmas at the Chocolate Factory i Uppsala redan nu i helgen, 29 november. Den 6 –7 december medverkar vi på Schysst Jul Stockholm, den 6 december på Bacchi Syres julmarknad i samma stad och den 7 december på Far i Hatten Julmarknad i Malmö. Helgen därpå, 13 december, är det Schysst Jul Uppsala och Kvillejul i Göteborg som gäller. Julen handlar om omtanke och det blir en möjlighet för oss att kunna inspirera till en mer djurvänlig och medveten julhandel.

… Och om jag vill vara med?

– Vill du prata djurrätt och vegoinspiration med andra människor så kan outreach verkligen vara något för dig. Välkommen att ansöka på djurensratt.se/volontar. Kanske ses vi på en av julmarknaderna?

Obefintlig koll av kycklingfabriker

Nya siffror visar: Åren går,

bristerna består.

5 FÖRSLAG PÅ POLITISKA ÅTGÄRDER

1. Förbjud avel av kycklingar med snabb tillväxt, främja avel av mer hälsosamma hybrider av kycklingar.

2. Sänk beläggningsgraden till elva kilo per kvadratmeter till år 2030, för att åtgärda den stora andelen frätskador.

ÖR TVÅ ÅR sedan visades kycklingarnas verklighet i SVT. Uppdrag granskning avslöjade missförhållanden på avelsanläggningen Aviagen SweChick: smutsiga burar, kannibalism, otillåten avlivning och hönor med kronisk hunger.

– Min uppfattning är att det här förmodligen är det största djurskyddsproblemet vi har inom all djuruppfödning, sa etologiprofessorn Per Jensen.

I samma program meddelade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att han inte utesluter politiska initiativ efter avslöjandet. Mandatperioden börjar nu närma sig sitt slut och ingenting har förändrats för kycklingarna. Tvärtom.

– Peter Kullgrens brist på initiativ gör sig extra påmint i skuggan av våra grannländers arbete med frågan, där både Danmark och Norge har gått före, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt.

DJURENS RÄTT HAR gång på gång lyft systemfelen i kycklingindustrin, genom kartläggningar av kontrollrapporter mellan åren 2021 och 2023. Ny statistik från Livsmedelsverket visar att bristerna höll i sig även under 2024. Under året dokumenterade Livsmedelsverkets veterinärer vid kycklingslakterierna minst 56 000 kycklingar som har klämts, blivit uppfläkta eller dött i slakttransporten. Den vanligaste bristen är att kycklingarna utsätts för värmestress eller nedkylning under transporten. Enligt Tina Hogevik är det tydligt att problemen inte är tillfälliga.

– Siffrorna visar att djuren betalar priset för ett system som sätter effektivitet och vinst före deras välfärd, säger hon. Trots detta försvarar Lantbrukarnas

riksförbund (LRF) svensk djuromsorg och hävdade i Nyhetsmorgon att djuromsorgen fungerar "väldigt väl" och uppmanade till förtroende för tillsynsmyndigheterna.

LRF:S PÅSTÅENDEN PUNKTERAS dock vid en närmare titt på djurskyddskontrollerna. Länsstyrelserna är myndigheterna som ansvarar för djurskyddskontrollen i Sverige, men när Djurens Rätt har begärt ut kontrollrapporter visar det sig att enbart en enda fysisk djurskyddskontroll av ett kycklingslakteri gjordes under 2024, trots upprepade larm från slakteriernas veterinärer.

– Det är fullständigt oacceptabelt att regelbrott som rapporteras upprepade gånger inte leder till några inspektioner. Kycklingslakterierna kan inte få lov att vara ett laglöst land för miljoner djur varje år. Det är tydligt att länsstyrelserna har brist på resurser och brist på styrning som prioriterar de djur som är flest och har det sämst, säger Tina Hogevik.

Nästan alla kycklingar som föds upp i Sverige – 98 procent – är turbokycklingar. De växer så snabbt att de drabbas av hälsoproblem, smärta och svårigheter att röra sig. På bara 35 dagar har de ökat sin kroppsvikt 50 gånger. Då har turbokycklingarna nått slaktvikten på två kilo. I somras valde Frankrikes största kycklingproducent, LDC, att säga nej till turbokycklingar. Steg framåt tas också i Danmark. I Sverige står förändringen still, och ännu har inga åtgärder tagits av branschorganisationen Svensk Fågel. − Svensk Fågel pratar ofta om att de ligger i framkant, men i själva verket halkar de långt efter. Det är inte bara beklagligt − det är pinsamt, säger Tina Hogevik.

TROTS UPPREPADE RAPPORTER om brister sker alltså ingen verklig tillsyn på Sveriges

3. Främja uppdateringen av en mer progressiv EU-lagstiftning för djurtransporter gällande transportburars utrymmen, individuell kontroll av lämplighet för transport och förkortad transportid.

4. Sätt ett slutdatum för användandet av den plågsamma elbadsbedövningen och främja förbättring av andra bedövningsmetoder.

5. Tydliggör lagstiftningen genom att ge undantag för sekretess gällande djurskyddsärenden som har konsumentintresse.

största kycklingslakterier – Kronfågel, Guldfågeln, Torsåsens fågelprodukter och Atria. Många anmärkningar från Livsmedelsverket hanteras i stället via mejl eller telefonsamtal, och 100 miljoner individer lämnas därför utan tillsyn under sina sista dagar i livet.

Enligt Tina Hogevik betraktas djurens lidande som rutin.

– När brister på slakterier avfärdas som praxis sviker myndigheterna inte bara djuren, utan också vad djurskydds-

lagstiftningen kräver. Det är helt förståeligt att medborgare tappar förtroendet för svenskt djurskydd mot bakgrund av detta. Lagarna finns på papper, men tillsynen uteblir i praktiken. Enligt Djurens Rätt beror bristerna på politiska felprioriteringar och att djurskyddskontrollerna har fått alldeles för lite resurser. Samtidigt betraktas djuren som produkter och som en del av ett system som prioriterar ekonomisk vinning över djurvälfärd.

Djurens Rätts arbete för kycklingarna fortsätter. Ansvaret ligger hos beslutsfattare, kycklingproducenter, och svenska företag – inte minst livsmedelskedjorna –men också hos konsumenter.

− Jag uppmanar alla som vill säga nej till detta djurplågeri att välja bort kyckling från tallriken och stötta Djurens Rätts arbete för att montera ned djurfabrikerna, avslutar Tina Hogevik.

är en serie djurvälfärdskriterier för företag att ta med i sitt hållbarhetsarbete, som bland annat innebär mindre trängsel och att sluta använda turbokycklingar. Skriv under!

BRISTER 2024

Djurens Rätt har vid upprepade tillfällen lyft fram att situationen för de kycklingar som föds upp och slaktas i Sverige är under all kritik men ännu har inga åtgärder tagits av branschorganisationen Svensk Fågel. Skriv under för att kräva att Svensk Fågel tar sitt ansvar: djurensratt.se/ svenskfagel med otillåten mängd fotskador (frätskador under kycklingarnas fötter), vilket kan ha drabbat minst 30 000 individer per tillfälle.

6 tillfällen

av Nanna Thydén ECC

8 tillfällen

8 med mer än en procents dödlighet i transporten, vilket har lett till över 4 000 individers död.

10 tillfällen

med slaktbrister, som har drabbat tio individer och kan ha inneburit risk för att de har skållats levande.

5,7

44 tillfällen

med övriga djurskyddsbrister, som har drabbat över 12 000 kycklingar. Det framgår inte vad "övriga brister" kan vara.

Agenda -

Camilla Bergvall säger att hon är överväldigad av reaktionerna på inslaget. "Väldigt många har hört av sig med upprörda känslor."

och programledaren ifrågasatte om Mikaela Johnsson kan betrakta bilderna som god djurhållning.

– När du själv ser de här bilderna, när vi tittade på kycklingarna förut, verkar de må bra, frågade programledaren Anders Pihlblad.

Mikaela Johnsson svarade inte på frågan, utan manade till att lita på att lagen följs som den är tänkt.

– Vi för dialoger årligen, många gånger om året, med våra tillsynsmyndigheter där vi följer upp de siffror som finns kring de djurkontroller som finns. Det är så vi arbetar. Vi sätter stor tilltro till våra tillsynsmyndigheter och det demokratiska samhället som har som uppgift att se till att den svenska djuromsorgen efterföljs, sa Mikaela Johnsson.

Debatt om djurfabrikerna

Så gick

snacket i morgonsoffan.

CAMILLA BERGVALL ÄR författare och tidigare riksordförande för Djurens Rätt. I slutet av oktober gästade hon TV4:s Nyhetsmorgon för att prata om sin bok Djurfabrikerna – myten om den glada bondgården Hon beskrev verkligheten långt ifrån bilden av den idylliska svenska bondgården – en verklighet där små gårdar går i konkurs och ersätts av enorma anläggningar med tiotusentals djur.

SOM MOTPART DELTOG Mikaela Johnsson, vice ordförande i Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Hon försvarade den svenska djurhållningen och betonade att Sverige har en av världens striktaste djurskyddslagar. Enligt henne fungerar djuromsorgen "väldigt väl", och hon uppmanade tilltro till både lagstiftning och tillsynsmyndigheter. Bilder från kycklingfabriker visades i inslaget

PROBLEMET LIGGER I efterlevnaden av lagstiftningen, menade Camilla Bergvall. Det kan ibland gå upp till tio år mellan inspektioner och mycket kan hända under den tiden – någonting som också bekräftas av Djurens Rätts nya kartläggning (mer på föregående sida). "Friska djur är lönsamma djur", menade LRF i inslaget, men enligt Djurens Rätt handlar det om att skapa en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

– Du pekar ju på att det är ett systematiskt problem. Men jag tror att många som tittar nu känner att jag äter kycklingar, jag äter kött, jag äter ägg men jag vill ändå göra ett så gott val som möjligt. Är det möjligt, frågade programledaren Soraya Lavasani.

Camilla Bergvall svarade: – Nej, skulle jag säga. Majoriteten av animaliska produkter i butikerna kommer från djurfabriker. Vi behöver vara medvetna konsumenter så gott det går. Men vi behöver också vara medborgare och kräva av våra folkvalda att de ser till att det inte får se ut så här. Så att konsumenterna kan göra bättre val i butikerna. av Nanna Thydén

Reaktioner från tittarna

De låter verkligen som en trasig skiva när det ständigt upprepas "Sverige har världens bästa djurhållning". Camilla vann detta stort.

Detta är så viktigt!!! Måste läsa boken.

Så bra svar från Camilla!! För vad spelar lagen för roll om den inte efterföljs? Bra frågor från journalisterna tycker jag, och helt otroligt tandlösa svar från Mikaela Johnsson. Kontentan verkar vara: tig och lita blint. Inte särskilt förtroendeingivande ...

Tack än en gång Camilla för denna oerhört viktiga och informativa bok. Heja dig och att även nå ut till tv-tittarna. Bästa talerskan för dem som ingen rösträtt har. Tårögd än en gång. Må än fler vakna upp och också ta till sig verkligheten.

Bästa Camilla! Så tydligt, lugnt och rakt berättat om något som på ett sätt är väldigt svårt - och på ett annat mkt lätt. Bra det där om att vi lite till mans tänker "usch detta vill vi inte ha, det tar nog någon tag i". Relaterar till det. Tyvärr. Tack!

Bakslag Framgång

Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts prioriterade områden.

av Nanna Thydén

Fler förbjuder minkfarmning

Djurfritt på EU:s agenda

Apor nyttjas mer i djurförsök

Den senaste rapporten från EU:s referenslaboratorium EURL ECVAM visade att djurförsök i EU och Norge minskade med fem procent mellan 2018 och 2022. Nästa år planerar EU att publicera sin färdplan för att fasa ut djurförsök vid kemikaliesäkerhetsbedömningar.

Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU-medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.

Djurförsök

Nyligen har det framkommit att användningen av apor i svenska djurförsök har ökat med 88 procent de senaste fem åren, jämfört med föregående femårsperiod. Pandemin och utvecklingen av vaccin pekas ut som den främsta orsaken till ökningen, rapporterar Vetenskapsradion i Sveriges Radio.

En miljon underskrifter

Djurfabriker innebär en högintensiv industri som skadar djuren, människorna och planeten. I september stängde namninsamlingen

End of the Line for Factory Farming som totalt samlade in över en miljon namn, varav fler än 36 000 inkom via Djurens Rätt. Snart lämnas de över till världsledare i FN.

Kommuner väljer bort turbo

Årets resultat av Djurens Rätts ranking Djurvänlig kommun visar att allt fler kommuner tar ställning för kycklingarna – andelen som väljer bort turbokycklingar i sina upphandlingar har mer än fördubblats på bara ett år. Nu vill Djurens Rätt att kycklingindustrin tar sin del av ansvaret och skyndsamt ställer om.

Djur i djurfabrikerna

Djurvänlig konsumtion

Djurfabriker kollas knappt

Mindre än 1 procent av Skånes 6 200 djurfabriker fick en rutinkontroll under 2024, visar en granskning från Sveriges Radio. Under 2023 kontrollerades endast 6 procent av djurfabrikerna i hela Sverige. När så få kontroller genomförs år efter år riskerar allvarliga djurskyddsproblem att fortsätta i det dolda.

Fågelinfluensan i gång

Sverige har rapporterat årets första fall av fågelinfluensa, hos en vild fågel i Malmö. I Tomelilla avlivas 28 000 kalkoner efter att smittan spridits. I danska Fredericia ska 150 000 hönor avlivas efter ett bekräftat utbrott. Fall har också rapporterats i Tyskland, Polen och Nederländerna.

Modemagasinet blir pälsfritt

Modetidningen Vogue har meddelat att de inte längre kommer att använda ny päls i sina annonser eller i sitt redaktionella innehåll. Beslutet kommer efter mer än hundra protester världen över under de senaste nio månader-

Djur i pälsindustrin

Finland vill ha minkundantag

EU har lagt till minkar på sin lista över invasiva främmande arter. Finland har däremot ansökt om att få göra undantag, vilket skulle göra det möjligt att fortsätta pälsfarmningen med minkar. Detta trots att en övervägande majoritet av finländarna vill se ett förbud mot pälsdjursfarmning.

Mörka moln drar in över EU:s djurpolitik.

Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos

Djurens Rätt, har kavlat upp ärmarna för att säkra att pälsindustrin förbjuds i Europa.

”Vi måste vara på TÅRNA”

Du var nyss i Bryssel. Hur kändes stämningen?

– Stämningen kändes bra under de möten jag deltog i, kanske för att jag den här gången främst träffade politiker som är positivt inställda till våra frågor. Huvudanledningen till att jag åkte till Bryssel var lanseringen av en rapport om pälsdjursindustrins sociala och ekonomiska konsekvenser. Seminariet om rapporten samlade deltagare från både höger och vänster.

Vad kom rapporten fram till?

– Rapporten visar att pälsdjursindustrin är samhällsekonomiskt olönsam, vilket ger oss ytterligare argument, utöver de rent djuretiska, för att det är hög tid att pälsdjursfarmerna avvecklas i hela EU. Branschen går i sig med ekonomisk förlust, och räknar vi därtill in de offentliga medel

som läggs på att minimera risken för smittspridning och miljöförstöring från farmerna, så blir branschens negativa påverkan på samhället väldigt tydlig. Rapporten kommer fram till att pälsdjursindustrin kostar EU-länderna närmare fem miljarder kronor varje år. Med andra ord är pälsdjursindustrin en stor förlustaffär för EU:s skattebetalare.

Det låter som att rapporten mottogs väl, men hur märks det annars att djurfrågorna har motvind i EU under den här mandatperioden?

"Pälsindustrin är en stor förlustaffär för EU:s skattebetalare."

– Det märkt väldigt tydligt, särskilt i hur EU-kommissionen tvekar och drar ut på tiden om den nya djurskyddslagstiftningen som de har lovat ska läggas fram. Därför är det extra viktigt för oss och våra

samarbetsorganisationer att visa att det finns en bred opinion, och en förväntan, hos EU:s medborgare för ett starkare djurskydd. Motståndet märks även på helt absurda lagförslag som läggs fram, exempelvis

att EU ska förbjuda ord som vegoburgare och vegokorv.

Har pälsindustrin börjat vädra morgonluft i det rådande politiska klimatet?

– Ja, industrins företrädare gör vad de kan för att fortsätta berättiga sin existens. Från svenskt håll finns ingen pälsdjurslobby kvar, då branschen har avvecklats. De som hörs nu kommer från de länder där pälsdjursindustrin är kvar, exempelvis i Finland, Polen och Spanien. Jag har suttit i möten med pälsdjursindustrins lobbyister och det är utan tvekan djurrättsrörelsen som har de tunga argumenten på sin sida. Men pälsdjurslobbyn når tyvärr fortfarande fram till en del inflytelserika politikers öron.

Snart har tre år gått sedan medborgarinitiativet Fur

Free Europe lyckades samla in 1,5 miljoner underskrifter, vilket gjorde att EU tvingades ta ställning till att förbjuda pälsindustrin i Europa. Hur ser chanserna ut?

– Svårt att svara på. Det är verkligen inte en spikrak väg framåt, vi måste vara på tårna hela tiden. Därför är det viktigt att Sverige visar sitt stöd genom att ansluta till de länder som har tagit ställning för ett förbud mot pälsdjursuppfödning i EU.

Hur ser planerna ut för att få Sverige att verka för ett pälsfritt Europa?

– Rent logiskt borde regeringen ändra sin linje nu när vi inte längre

"Rent logiskt borde regeringen ändra sin linje nu när vi inte längre har några minkfarmer kvar i Sverige."

har några minkfarmer kvar i Sverige och utredningen om ett nationellt förbud är på väg. Det blir märkligt om regeringen är för ett förbud i Sverige men inte stödjer ett förbud i EU. Därför har vi under hösten uppmärksammat regeringen och berörda myndigheter på frågan om ett EU-förbud.

Vad mer gör Djurens Rätt? – Vi följer utvecklingen i EU noga och utifrån det ser vi till att föra dialog med de som ska fatta besluten. Exempelvis har vi skrivit till vår landsbygdsminister inför att pälsdjursfrågan ska diskuteras i jordbruks- och fiskerådet i EU. Sedan jobbar vi mycket med att visa upp förväntningarna från allmänheten om att ett förbud ska komma på plats. Utan det trycket kommer förändringarna inte att ske.

Annat på gång i EU som du väntar spänt på?

– Jag är positivt lagd – det kanske är ett sätt att hantera de otroligt sega politiska processerna. Jag ser fram emot, hoppas och tror på att det kommer förslag om lagstiftning mot avlivning av tuppkycklingar i äggindustrin, eftersom tekniken för könssortering av ägg är på plats. Jag ser också fram emot att få ro i hamn en lagstiftning mot burar i djurfabrikerna. ●

Lämna synpunkter på EU:s djurskyddslagstiftning senast den 12 december. Du hittar samrådet på djurensratt.se/ nyheter/var-med-ochpaverka-eus-djurskydd

Strawberry säger nej till turbo

Beslutet omfattar 250 hotell.

STRAWBERRY, EN AV Nordens största hotellkedjor, blir nästa företag att säga nej till turbokycklingar genom att påbörja arbetet med European Chicken Commitment (ECC). Kedjan som tidigare hette Nordic Choice, äger välkända varumärken som Clarion Hotel, Comfort Hotel och Quality Hotel och har nyligen släppt sin nya djurvälfärdspolicy. I denna finns bland annat ECC med, vilket innebär att inga turbokycklingar kommer köpas

in från och med slutet av 2026. Policyn gäller för samtliga 250 hotell runt om i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Dessutom ställer de även krav på sina leverantörer om att rapportera om utevistelse för kycklingarna. Nathalie Söderström är chef för företagsrelationer hos Djurens Rätt. – Vi är glada över att ännu ett företag väljer att vara transparenta kring vad de planerar att göra för att förbättra för kycklingarna. Samtidigt

Djurfrågorna i årets motioner

Under allmänna motionstiden i höstas inkom flera motioner om djurfrågor. Motioner är förslag från riksdagsledamöter och partier, som riksdagen beslutar om. Eftersom förslagen inte kommer från regeringen är det ovanligt att motionerna faktiskt går igenom, men de spelar ändå en roll i att sätta ljuset på viktiga frågor. Oppositionspartierna lämnade också in sina budgetmotioner, så kallade skuggbudgetar.

som kriterierna i ECC är det allra minsta vi kan begära för djuren, så skickar det viktiga signaler till de aktörer som ännu inte agerat. Inte minst till Svensk Fågel och deras medlemmar om att det är dags att möta sina kunders önskemål om förändring, säger hon.

UTÖVER ATT SÄGA nej till turbokycklingar så framhåller Strawberry även andra förbättringar i sin djurvälfärdspolicy. Bland annat att de inte accepterar fixering av suggor – någonting som fortfarande är vanligt i många länder, och som innebär en allvarlig inskränkning av djurens välfärd. – Att företag ställer djurvälfärdskrav är viktigt för att förbättra för djuren här och nu, men glöm inte att det bästa du som konsument kan göra är att välja bort djuren från tallriken, avslutar Nathalie Söderström. av Linn Åkesson

Kycklingarnas situation lyste i år med sin frånvaro bland de enskilda motionerna. Miljöpartiets budgetmotion tog dock upp att turbokycklingar ska fasas ut och burhållning av hönor förbjudas. Flera enskilda motioner från bland annat S, M och MP handlade om satsningar på djurfri forskning, medan regeringens budget återigen saknade öronmärkta medel till Sveriges 3R-center. Att betesrätten för kor varit en het fråga under året märktes i de enskilda motionerna om att beteskravet ska utredas för undantag (KD), bevaras (S) och utvidgas till fler djur (MP). Flera av oppositionspartierna vill göra satsningar på att främja produktion och förädling av växtbaserade livsmedel.

av Gunilla Lindgren

EU har tappat fart

Soppatorsk för djurtransporter.

ARBETET MED ATT uppdatera EU-lagstiftningen om djurskydd vid transport av djur befinner sig i ett svårt skede. Det råder stora oenigheter om hur den nya lagstiftningen bör se ut.

− Det är mycket olyckligt att processen stannat av. Det är också frustrerande. Den

här unika möjligheten att skärpa transportlagstiftningen får inte slarvas bort, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

DJURENS RÄTT FORTSÄTTER

arbetet för att få slut på de

plågsamma djurtransporterna. En central del i detta är en skärpt lagstiftning. Det behövs striktare regler, inklusive kortare transporttider, för transport av unga och på andra sätt särskilt känsliga djur och vattenlevande djur, liksom en handlingsplan för en omställning från transport av levande djur till transport av kött och genetiskt material.

Det är oklart när en omröstning om transportlagstiftningen kommer att äga rum i EU-parlamentet, möjligen blir det i början av 2026.

− Vi fortsätter att göra allt vi kan för att få ett slut på det enorma lidande djur utsätts för i samband med transporter. Just nu är dialog med EU-parlamentariker och andra makthavare en betydelsefull del av det arbetet. Än finns det hopp, men fler måste ställa sig på djurens sida, säger Linda Björklund.

av Linn Åkesson

Höj rösten för djuren

Fram till och med den 12 december kan alla som vill lämna sina synpunkter om EU:s djurskyddslagstiftning, till EU-kommissionen. Det är mycket viktigt att så många djurvänner som möjligt gör sina röster hörda, så ge djuren några minuter av din tid. Gör så här för att delta i samrådet:

1. Skanna QR-koden för att komma raka vägen till samrådets hemsida. Du kan också gå in på djurensratt. se/nyheter/var-med-ochpaverka-eus-djurskydd

2. Följ instruktionerna på sidan. För att kunna delta i samrådet, det vill säga svara på enkäten, måste du först registrera dig eller logga in med ett konto för sociala medier. Du kan välja på vilket språk du vill svara på enkäten.

3. Fyll i enkäten i enlighet med vad du tycker är viktigt. Om du vill ta hjälp av Djurens Rätts arbete och bedömningar när du fyller i dina svar, så finns det information att inspireras av på Djurens Rätts hemsida. Du kan också ringa eller mejla Djurens Rätt.

lagstadgat förbud mot att hålla hönor i bur – såväl i Sverige som i EU.

2

Slutet för minkfarmerna

FRAMGÅNGAR FÖR DJUREN

Här är fem av Djurens Rätts största segrar för djuren under året som

gått.

av Nanna Thydén

utan ett lagstadgat förbud.

1

Inga hönor i bur i Sverige

Under 2025 blev det ett faktum: Inga hönor sitter längre i bur i Sverige. Det bekräftades av statistik från länsstyrelserna och äggbranschen. Genom företagsdialoger, informationskampanjer och internationellt arbete har Djurens Rätt varit drivande i arbetet. Sverige är därmed det enda landet i världen som har blivit burfritt

– Att Sverige är fritt från burar är enormt viktigt för hönorna och en seger för alla som har stått på deras sida, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt.

Sedan 2008 har över 85 företag tagit ställning mot burhållning efter dialog med Djurens Rätt, någonting som har varit avgörande för förändringen. Nu kräver Djurens Rätt ett

I årtionden tvingades miljontals minkar, rävar och chinchillor leva i små, trånga burar för att sedan dödas för sin päls –allt för mode och status. Genom opinionsbildning lyckades Djurens Rätt bidra till att vända opinionen, under våren 2025 stod det klart att samtliga minkfarmer i Sverige hade ansökt om det statliga avvecklingsstödet. Det är en historisk seger för djuren och ett resultat av decennier av kampanj- och påverkansarbete. Nästa viktiga steg är ett formellt förbud mot pälsdjursuppfödning i Sverige. Regeringen har tidigare utlovat en sådan utredning och den har nu påbörjats, med deadline i februari 2026. öjlig.

3

I media

Djurens Rätts ranking av kommuner och regioner lyftes av uppemot 50 medier, bland annat en rad lokaltidningar, Sveriges Radio, Altinget, Tidningen Syre och flera P4-kanaler.

tydligt avstånd från turbokycklingarnas oerhörda lidande. Siffrorna visar att de saknar förtroende för produktionen som den ser ut i dag. Jag hoppas att kycklingindustrin äntligen tar sin del av ansvaret och skyndsamt ställer om, säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt och ansvarig för kartläggningen.

Stort tack!

Djurens Rätt vill rikta ett varmt tack till dig som varit del av kampen för ett pälsfritt Sverige. Utan ditt engagemang vore framgången omöjlig.

I årets ranking av djurvänliga kommuner var det Nykvarns kommun som tog hem förstaplatsen. Rankingen visade dessutom att 92 procent av kommunerna valde påskpynt utan fjädrar och runt 95 procent av kommunerna uppgav att de inte arrangerade fyrverkerier i kommunal regi inför nyåret.

För första gången undersökte Djurens Rätt även i vilken utsträckning regioners matinköp och serveringar är djurvänliga. Region Blekinge tog hem förstaplatsen i rankingen Djurvänlig region 2025.

Nyårsgranskning

Vilka kommuner väljer bort fyrverkerierna på nyår och tar plats på Panglistan 2025? Håll utkik på djurensratt.se.

Kommuner allt djurvänligare

Allt fler kommuner tog ställning för djuren under 2025, andelen som valde bort turbokycklingar i sina upphandlingar fördubblades på bara ett år. Det visade Djurens Rätts ranking Djurvänlig kommun 2025. Trots ett högt kostnadsläge och fleråriga avtal ställde alltså fler kommuner krav som gick längre än vad lagstiftningen kräver.

− Sveriges kommuner tar

4

Företag

sa nej till turbo-

kycklingar

Under 2025 valde sex nya företag att säga nej till turbokycklingar genom att påbörja arbetet med European Chicken Commitment: Viking Line, Strawberry, Pressbyrån,

Under 2025 förpassades burarna till Sveriges historia, efter att Djurens Rätt fått små och stora företag att sluta köpa in ägg från hönor i burar. När detta arbete inleddes för ungefär 15 år sedan satt två miljoner hönor i burar i Sverige. Nu är siffran noll.

7-eleven, PBX och Circle K. Nathalie Söderström är chef för företagsrelationer hos Djurens Rätt.

− Företagen har en viktig roll när det gäller att förbättra för djuren och vi är glada över att fler och fler väljer att ta ställning för kycklingarna. Däremot saknar vi samma ställningstagande från livsmedelsjättarna, vilket såklart är bekymmersamt. Vi fortsätter föra kycklingarnas talan i samtal med företag om hur de kan förbättra för djuren som

finns här och nu, men även om vikten av att skippa kycklingkött helt, säger hon.

5

Beteskravet blir kvar för stunden

Dagen innan Djurens Rätt anordnade Sveriges största manifestation för kornas rättigheter meddelade re

geringen att de kommer att behålla beteskravet under den nuvarande mandatperioden. Djurens Rätt välkomnade

att regeringen har lyssnat på opinionen, men underströk att beteskravet inte bara måste bevaras – det bör även utvidgas till att omfatta kalvar och

– Det är positivt att regeringen lägger frågan på is, men det finns inga garantier för att beteskravet inte hotas framöver. Uttalandet från ansvarig minister lämnar det öppet för att korna kan komma att stängas in efter nästa års val, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt. ●

”Varför är inte ALLA veganer?”

Känslokall när det gäller människor, ”lipig” när det gäller djur. Författaren Mikael Yvesand

förklarar varför han oftast börjar mumla när folk frågar varför han är vegan, fastän han egentligen vill gorma ”alla som äter kött är Bond-skurkar”.

av Nanna Thydén foto Viktor Gårdsäter

I stället för att plikttroget dedikera boken till typ sin far inleds Mikael Yvesands färska, kritikerrosade roman Våran pojke med fyra ord: För djuren. Bli vegan. Det är hans konflikträdda tillbakakaka efter att ha träffat “en miljon köttätare” med skygglapparna på, som föreställer sig att de äter kött från en ko som “levt på en grön äng i 20 år och somnat in omgiven av nära och kära”. Det är köttätarna som predikar, om du frågar Mikael Yvesand.

Mikael Yvesand

Ålder: Född 1986.

Bor: Stureby söder om Stockholm, kommer från Luleå.

Gör: Författare, dokumentationschef på upphovsrättsorganisationen Stim, och före detta Stockholmshatare (”som alla andra norrlänningar”). Tvärvände, flyttade söderut och blev kär i stan. Har skrivit kritikerhyllade romanerna Häng city (2022) och Våran pojke (2025).

Om fyrbenta bästisen

Max: ”Ibland undrar jag om djur kan vara på spektrumet på något sätt, för han är så där nervös med andra hundar. Han är lik mig själv i det där. Han är ingen äventyrare och hatar att vara utomhus, men jag inbillar mig att han har ett rikt inre liv. Max sitter för det mesta och softar i Stureby, går ut och äter pinnar och skäller på andra hundar och beter sig konfrontativt och avvikande.”

Du intervjuas jämt om barn och unga som dräller runt. Hur känner du inför att snacka djur i stället?

– Det är en väldigt märklig upplevelse. Ovanligt. Det är också första gången jag pratar om någonting som jag har riktigt starka känslor kring. Jag brukar nog uppfattas som ganska tramsig och att jag skojar bort alla frågor från journalister, men det här är annat. Musik är min andra grej som jag är väldigt passionerad för, men inte på det här sättet att jag liksom blir emotionell av att prata om musik. Så det här är en väldigt märklig upplevelse. Men kul... eller fint. Värdefullt.

Din väg mot att käka vego – du har sagt att du älskade djur men åt dem ändå? – Det hade varit skönare att säga att jag inte hade reflekterat innan, men det hade

jag. Jag visste att det var fel, men var ändå så indoktrinerad. Som när du köper ett par skor från ett stort märke och vet att de säkert är gjorda i en sweatshop – men du gör det ändå. Jag tänkte väl bara att ”det är så världen funkar”. Sedan bestämde jag mig för att det minsta som du kan göra är att aktivt inte stödja det. Att inte äta djur blev en konkret grej: Det här är ett djur som har känslor, som inte vill dö. Jag blir lipig när jag pratar om det här... men jag vet inte varför det ofta anses radikalt att vara vegan. Liksom – varför är inte alla veganer?

Du är uppvuxen i Luleå. Hur är det att vara vegan där?

– Luleå var rätt karlakarligt – stålverk, hockey och pappskallar. Umeå på 90-talet hade ju hardcore-scenen, straight edge,

”Jag fattar inte varför det anses radikalt att vara vegan.”

lite mer det där medvetna. Luleå … nja. Jag känner typ en vegan därifrån.

Vill folk på Bokmässan, eller kulturmänniskor generellt, snacka om djur? Eller blir de stela och obekväma?

– Min take är att människor generellt blir defensiva, både kulturmänniskor och andra. Liksom om du visade en köttätare hur det går till på ett slakteri skulle de nog tycka det var fruktansvärt, men de vill inte konfronteras med det. Då kommer allas försvar: ”människor har alltid ätit kött”, ”jag äter bara ekologiskt”. Jag vill inte heller prata om det egentligen för jag är ganska konflikträdd. När någon köttätare frågar varför jag är vegan vill jag säga att jag tycker det är ondskefullt att inte vara vegan. Men det går ju inte att säga så, så jag mumlar nåt om att ”jag tycker inte att man ska, men gör som du vill”. Samtidigt så: Det är jättelätt att vara vegan, det vill jag berätta för alla. Det är piece of cake. Jag äter bättre mat nu än när jag åt kött. För då kunde jag bara koka makaroner och äta några Mamma Scans köttbullar, du vet. Jag äter nog bättre mat nu när jag har tagit bort många av de där halvfabrikaten.

Är det inte lite svenskt ändå, eller mänskligt kanske snarare, att vara rädd för att lägga sig i vad andra äter?

– Precis, så är det ju. Och jag är verkligen sån. Jag vill inte bråka med folk eller säga att alla borde vara som jag, fast jag tycker ju det. Det finns massor av alternativ, typ 3D-printat vegokött. Entrecote typ, det är bananas hur likt det ser ut. Jättegott!

Intervjun med dig i Café hade rubriken ”Alla som äter djur är ondskefulla”. Det väckte starka reaktioner.

– Det förvånar mig inte ett smack. Jag menar inte att köttätare är psykopater eller seriemördare, men jag tror ingen vill konfronteras med hur det går till på ett slakteri. Man känner sig liksom ifrågasatt och blir defensiv. Det ligger på något sätt i människors intresse att förlöjliga att inte äta kött och det finns någon bild, tycker jag, av att veganer är väldigt på sina high horses och ska berätta för alla andra hur de ska göra. Men jag har aldrig träffat en icke-köttätare som har försökt säga till mig hur jag ska göra. Däremot har jag träffat en miljon köttätare som har berättat varför det är rätt, varför veganer är stupid och varför de är så preachy. Så nej, det förvå-

Mötet -

”Jag menar inte att köttätare är psykopater eller seriemördare, men jag tror ingen vill konfronteras med hur det går till på ett slakteri.”

nar mig inte alls att folk var arga. Men det skiter jag i.

Apropå den intervjun, stämmer det att du började gråta av en kampanj från Djurens Rätt?

– Ja, och jag är annars raka motsatsen till blödig. Jag gråter inte ens när folk dör. Men med djur – jag vet inte, det är på ett annat sätt. De är som barn men ännu värre, för de fattar inte mänsklig ondska. Djur har känslor som människor har – de är glada och rädda och arga – men de förstår inte mänsklig ondska. Det är så jävla sorgligt. Du säger att du inte är blödig, men… – Nej, det är bara i det här ämnet. Vi pratar om det enda av allt i hela universum... den här enda lilla atomen som jag bryr mig om på det här sättet. Jag har känt att jag är nästan helt känslokall, på många sätt utom just med det här. Det är spännande. Det är svårt också sen att intervjuas om litteratur för jag är inte alls någon boksnok, jag har sällan någonting bra att säga om det. Är det sant att du slutat läsa böcker och hänger mest på Tiktok?

– Ja, pinsamt nog. Man blir så blåst i huvudet av det där. Jag försöker läsa men har fått nån enarmad-bandithjärna. Igår skulle jag och min tjej kolla på en italiensk serie med undertexter – ändå satt jag och skrollade på mobilen. Böcker kräver ju lite ansträngning, och jag har blivit lat. Jag säger att jag inte har tid, men det är ju bullshit egentligen. Jag bara prioriterar fel. Jag brukade älska att läsa, nu sitter jag och refreshar Tiktok och spelar schack på telefonen. Det är lite bedrövligt. Men du gillar att läsa förundersökningsprotokoll och besöka brottsplatser som en del av ditt ”morbida intresse”. Hur känner du – skulle du vilja besöka en djurfabrik?

– Nej, fy fan. Såhär: Jag kan ju inte påstå att jag tycker att ett djurliv är mer värt än ett människoliv, men jag har liksom lättare på något sätt att acceptera att en människa blir utsatt för ondska av en annan människa. När jag åt kött kunde det ibland dyka upp någon reklam om hur det går till i slakterier och du vill inte ens veta det, du

vill bara fortsätta blunda. Många har nog en naiv bild av att om du äter kött så är det en ko som har levt på en grön äng i 20 år och somnat in omgiven av nära och kära, men verkligheten ser inte ut så. Tänker du på hur du framställer djuren när du skriver?

– Absolut. Dels funderar jag på vad karaktärerna i mina böcker äter. Men om man skriver om 13-åringar i Luleå år 1999 kan de ju inte vara veganer allihopa, det hade känts overkligt. Samtidigt gillar jag inte att skriva om folk som äter kött, typ att de käkar Dennis Hot Dogs. I den första boken är det någon liten scen om att de fiskar en fisk och dödar den fisken, men när man är i det och skriver så blir man så närsynt och tycker inte att det är något otäckt med det. Att läsa någon annans skildring klarar jag däremot inte av. Jag vill inte att någon ska bli äcklad eller traumatiserad av vad jag har skrivit. Om det inte finns någon poäng med att det skulle vara någon scen där man vill ha den effekten. Det finns ju också det här konceptet med ondskans banalitet: Det är inte att folk hatar djur, utan att det är så slappt. Du prioriterar ditt lilla välbefinnande framför liv. Det är ondskefullt i sin bekvämlighet. Men jag säger inte att min farsa som äter kött är ond. Han är bara en del av normen, precis som jag var. Du har dedikerat din nya bok Våran pojke till djuren – varför?

– För att om en enda människa läser den och slutar äta rött kött på udda veckor, så är det bättre än att säga tack till min pappa. Eller för mig är det så. Kanske ska man försöka vara mer konstruktiv, trots att jag ibland bara vill skrika ”alla som äter kött är Bond-skurkar”. Man får väl välja sina tillfällen och jag skulle aldrig kunna drömma om att börja prata till en köttätare och säga varför de gör fel. Möjligen om någon verkade nyfiken, men jag skulle aldrig börja ge mig in i någon ideologisk diskussion. Här är det ju ett safe space, men i sådana diskussioner ... Jag kan inte alla siffror, så jag ger upp redan innan målsnöret. Jag ger upp vid startsnöret.

Vad är hemlisen bakom din flickväns linsgryta som du har sagt skulle vara din ”death row-måltid”?

– Fy fan, vad glad hon kommer att bli när jag berättar om det här! Hon har många recept. Hon har också en tomatrisotto som också är ett annat death row meal, och någon med quinoa och friterat rispapper och vad det nu är. Hon är king på att laga vegansk mat. Jag vet inte vad det är med den där linsgrytan, för på pappret låter den rätt ointressant. Det är någon indisk gryta med linser och kikärtor och tomater och typ kokosmjölk och koriander, men den är så bäst. Du ska få receptet! ●

MIKAELS ”DEATH ROWMÅLTID”

Jenny Ungas linsgryta med blomkål, sötpotatis, kikärtor, curry och kokos.

INGREDIENSER

[6 portioner]

Tid: 25 min.

1 gul lök

2 vitlöksklyftor

8 cm ingefära

3 msk tomatpuré

3 msk curry Kokosolja

400 ml kokosgrädde

3 dl vatten

1/2 grönsaksbuljongtärning

1 umamibuljongtärning

2 tsk sambal oelek

2 dl röda linser

1/3 blomkål

1 liten sötpotatis

1 paket kikärtor

1/2 ask småtomater

Salt, peppar

Färsk koriander till topping

Ris och naanbröd

1. Skölj och koka ris.

2. Hacka lök, riv ingefära och vitlök, tillsätt tomatpuré och curry, stek i kokosolja tills löken är mjuk.

3. Häll i kokosgrädde, vatten, buljong och sambal oelek. Koka upp och tillsätt linserna, blomkålen delade i jättesmå buketter och sötpotatisen delad i encentimeterskuber. Låt puttra under lock tills linserna är klara, cirka 15 minuter. Rör om så linserna inte bränns i botten.

4. Skölj kikärtorna och häll i när det är cirka fem minuter kvar. Dela småtomaterna på hälften och lägg i på slutet, de ska bara bli varma så de inte blir mojsiga. Smaka av med salt och peppar.

5. Toppa grytan med färsk hackad koriander. Servera med ris och naanbröd.

GRIS

”Svenskt griskött kommer från gårdar som ligger långt fram i fråga om djurskydd”, hävdar intresseorganisationen Svenskt Kött.

Nytagna bilder inifrån grisfabriken visar hur verkligheten ser ut.

Det är så här det ser ut, det som kallats världens bästa djurvälfärd. ”Den svenska djurskyddslagen, som är en av de mest ambitiösa i världen, garanterar att grisarna föds upp i en miljö där de kan utöva sina naturliga beteenden”, skriver Svenskt Kött. – Industrin bokstavligt talat mörkar den verkliga bilden av industrin. Bilderna talar sitt tydliga språk, konstaterar Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik.

de absolut värsta fallen av vanvård, men normaliteten gör bilderna extra starka, att vi förväntas acceptera detta som grisarnas vardag.

FÖR ATT SÄKRA tillgången på julskinka dödas ungefär 350 000 grisar inför jul. Denna jul genomför Djurens Rätt en omfattande informationskampanj i Sveriges kollektivtrafik, för att så många medborgare som möjligt ska se de färska bilderna från verkligheten i grisfabrikerna. – Vi behöver syna oss själva och inse att vi inte agerar enligt våra värderingar. Jag tror att ingen vill att djuren ska ha det så här, säger Tina Hogevik.

Hon räknar med klassiska försvarsstrategier från djurindustrin: att vägra prata om vad bilderna faktiskt visar, och i stället påstå att bilderna är osmickrande och inte representerar djurindustrin som helhet.

– Industrin kommer att påminna om bilden som hamrats in hos oss alla från barnsben – att svensk djurskydd är unikt bra. Men så här ser det ut i Sverige, så här ser det ut i andra länder. Och det är så här det kommer att se ut så länge vi äter djur, säger Tina Hogevik.

Under de snart 20 åren som engagerad i djurrättsrörelsen har Tina Hogevik om och om igen mött makthavare och medborgare som svalt industrins skönmålning av grisfarmning. De föreställer sig grisar i en hage med vitmålade trästaket, men få känner till att nästan alla svenska grisar hålls inomhus hela livet. Och industrin har noll avsikter att ändra på den saken, om du frågar Tina Hogevik.

IOKTOBER ANFÖRTRODDES DJURENS Rätt med färska bilder från fyra grisfarmer i Västra Götaland. Fotograferna har valt att vara anonyma.

– Vi har fått ta del av de här bilderna, och som Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation har vi en skyldighet att publicera dem, säger Tina Hogevik.

Detta är knappast första gången som hon sett bilder inifrån svenska djurfabriker, men den här gången var det extra svårt att värja sig.

– Jag blev väldigt, väldigt tagen, det här är grisar som möjligen fortfarande är vid liv. Att ögonen jag möter just nu ser de karga golven och möter andra grisars panikartade blickar. Det är hjärtskärande att se sorgsenheten i blicken hos dessa grisar. Det här är inte bilder som gestaltar

– Det finns en inbyggd problematik här. En genuin självrannsakan kommer vi aldrig att få se tror jag, eftersom hela grisindustrins syfte är att tjäna pengar och maximera vinsten.

HÖGST ANSVARIG FÖR svenskt djurskydd är landsbygdsministern och kristdemokraten Peter Kullgren, som under mandatperioden varit glasklar med att han vill öka köttproduktionen trots gedigna forskningsrapporter som understrukit behovet av att minska köttkonsumtionen. Så sent som i oktober publicerade Kullgren en bild i sociala medier där han åt en korv. ”Alltid retar det någon”, lydde bildtexten kort och gott. Ett lågvattenmärke från ministern, konstaterade Tina Hogevik i en debattartikel på Aftonbladet, där hon efterlyste en seriös diskussion om djuren. Gentemot den kritiken nöjde sig landsbygdsministern med att svara ”Djurens rätt är sura på mig. Någon som är

Saxat från branschorganisationen Sveriges Grisföretagare: "Sverige har världens strängaste djurskyddslagstiftning och är världskänt för sitt arbete med djurhälsa och djurvälfärd. Det är något vi är stolta över. Allt arbete utgår från att djuren ska ha möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt, både inomhus och utomhus".

"Industrin kommer att påminna om bilden som hamrats in hos oss alla från barnsben – att svensk djurskydd är unikt bra."

– Tina Hogevik

förvånad? Så länge det finns någon i detta land som äter kött lär de fortsatt vara sura. Högst troligt för alltid alltså”. Tina Hogevik är kritisk, milt uttryckt. – Kullgrens konkurrenskraftsutredning är det yttersta exemplet på hur han aktivt nedprioriterar djuren, utredningen har flyttat oss 40 år tillbaka i tiden där vi tvingats ägna mandatperioden åt att försvara betesrätten för kor. Han visar gång på gång att det är djurfabrikernas intressen han representerar, och väljer nu att offentligt

99 procent

Andelen av Sveriges grisar som aldrig får komma ut.

2 579 100

Så många grisar slaktades i Sverige under 2024. Det är en siffra som legat stabilt senaste åren.

28,6 kilo

Så mycket griskött åt en genomsnittlig svensk under 2024. Det är en liten ökning från 2023, men en minskning från toppnoteringen 37,3 kilo från 2012.

6 månader

Åldern då grisen nått målvikten och skickas till slakt.

Källa: Jordbruksverket, Sveriges Grisföretagare, Svenskt Kött GRISIGA SIFFROR

Fokus

luft och tjock halm. Så här ser det ut när Svenskt Kött vill skildra landets grisindustri – bilden är en pressbild. Av de 2 579 100 grisar som slaktades i Sverige år 2024 har 99 procent aldrig fått vistas utomhus, enligt siffror från Jordbruksverket.

förminska Djurens Rätt – samtidigt är han väl medveten om att vi representerar en av Sveriges äldsta folkrörelser, säger Tina Hogevik och fortsätter:

– Vi kommer inte att tolerera samma behandling av våra frågor framåt. Det är inte värdigt. Peter Kullgren säger sig vara stolt över svensk djurhållning. Jag tycker inte att dessa bilder visar något att vara stolt över.

ETT ANNAT FÖRSVARSTAL som Tina Hogevik förväntar sig från grisindustrin är att Sveriges djurskyddslagstiftning och tillsynsmyndigheter garanterar djurvälfärden. Den sortens försvarstal valde bland annat landsbygdsministern när han intervjuades av Aftonbladet om djurplågeriet i Sveriges kycklingfabriker.

– Det är viktigt att konstatera att svenskt djurskydd är högt. Generellt sett så vill jag hävda att vi har en bra djurvälfärd … Då är det viktigt att det finns tillsyn, och det finns det ju, det finns en djurskyddslag, det finns tillsynsmyndigheter som ska följa upp det här, sa Peter Kullgren.

Även Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) valde samma linje när djurfabrikerna debatterades i Nyhetsmorgon i slutet av oktober. Mikaela Johns-

"Peter Kullgren säger sig vara stolt över svensk djurhållning. Jag tycker inte att dessa bilder visar något att vara stolt över."

– Tina Hogevik

son, vice ordförande i LRF, uppmanade TV4-tittarna att lita på myndigheternas djurskyddskontroller.

– Vår bild är att den svenska djuromsorgen fungerar väldigt väl. Vi har en av världens striktaste djurskyddslagar ... För oss är det viktigt, speciellt viktigt i det samhälle vi lever i dag, att vi faktiskt har en stor tilltro till våra demokratiska processer, våra tillsynsmyndigheter, den lagstiftning vi har, sa Mikaela Johnsson.

VAD SOM ÄR mindre känt hos allmänheten är hur sällan länsstyrelserna faktiskt kontrollerar Sveriges djurfabriker. En genomsnittlig grisfarm

Mikaela Johnsson.

Hjälp grisarna

Gå in på djurensratt.se för att läsa mer om avslöjandet och hur du kan hjälpa till.

Sprid informationen genom att dela vidare bilder och nyheter i sociala medier.

Branschorganisationen Sveriges Grisföretagare skriver: "Vi vet att svenska konsumenter tycker att det är viktigt med en god djurvälfärd. De är beredda att betala lite extra för det när de väljer svenskt kött istället för importerat. Svenskarna litar på att vi gör vårt bästa – och det förtroendet gör vi allt för att värna om".

Andelen svenskar som äter kött. "Det enklaste sättet att förändra för grisarna är att inte lägga dem på tallriken", menar Tina Hogevik.

350 000

Så många grisar dödas inför jul. Under de senaste tio åren har försäljningen av julskinka rasat med 20 procent.

1 117

Källa: Jordbruksverket, Sveriges Grisföretagare, Svenskt Kött, Axfood Vegobarometern GRISIGA SIFFROR 94 procent

Så många grisar har en genomsnittlig grisfarm i Sverige. För 30 år sedan var motsvarande siffra 188 grisar. Färre men större grisfarmer ger bättre lönsamhet, konstaterar organisationen Sveriges Grisföretagare.

Det finns ihållande problem med att grisarna ges för lite strö. Dels för att halm är dyrt, dels för att det upplevs svårare att mocka ut grisarnas avföring då. "För den gris som biter är svansbitningen ett tecken på nedsatt välfärd, oftast orsakad av att grisen inte får utlopp för sina naturliga beteenden eftersom miljön är för karg" skriver Sveriges lantbruksuniversitet.

"Djurskyddslagen i all ära. Men det allra viktigaste är bondens dagliga omsorg om sina djur. Det är bonden som träffar djuren varje dag som bäst kan avgöra hur djuren mår och vad de behöver", skriver branschorganisationen Svenskt Kött på sin hemsida.

Se & dela

Gå in på djurensratt.se för att läsa mer om avslöjandet.

Skattepengar går direkt till djurfabriker. Bilden till vänster, bilden till höger samt bilden upptill är tagna på en grisfarm som fått 4,3 miljoner kronor i statlig djurvälfärdsersättning under åren 2022–2024.

Dessa bilder är tagna senhösten 2025 på fyra olika grisfarmer i Västa Götaland, som är Sveriges mest gristäta län. Fotograferna har valt att vara anonyma och att förse Djurens Rätt med bilderna.

"Det är vårt ansvar att dela med oss av det vi känner till om djurens verklighet", säger Tina Hogevik om bildpubliceringen.

Fokus

"Det är bedrövligt hur grisarna hålls, det enorma lidandet som finns i de här

grisstallarna: stress, tristess, stark frustration."

– Linda Björklund

får en fysisk djurskyddskontroll vart femte år. Och då är grisfarmerna förhållandevis välbesökta, när det gäller samtliga former av djurfabriker var det bara 5,4 procent av dem som kontrollerades under 2024, enligt Jordbruksverket.

– Jag skulle gissa att allmänheten tror att djurskyddskontrollerna rimligen sker åtminstone en gång per år, säger Linda Björklund som är sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Hon har ägnat 20 år av sitt yrkesliv till att fördjupa sig inom grisvälfärd. När hon fick se de nytagna bilderna inifrån de svenska grisfabrikerna var det först sorg, sedan ilska och till sist frustration som vällde fram.

– Det är bedrövligt hur grisarna hålls, det enorma lidandet som finns i de här grisstallarna: stress, tristess, stark frustration. Så här ska inte ett grisliv vara. De ses inte som kännande individer med behov, utan som en produkt i köttfabriken. Bilderna visar systematiken, att det är så här vi håller grisar – och vi skulle aldrig hålla de djur som vi har lättare att känna empati för på likadant vis, säger Linda Björklund.

BILDERNA INIFRÅN GRISFABRIKERNA är långt ifrån skrivningarna i den svenska djurskyddslagstiftningen, som säger att djur ska hållas i en god djurmiljö där välfärden främjas och de kan utföra naturliga beteenden. Grisar är nyfikna, flitiga och tillbringar normalt hälften av sin vakna tid med att böka och undersöka sin miljö. Linda Björklund manar till sunt förnuft.

– Utan att ha expertkunskaper om vad grisar behöver kan de allra flesta se att det här är långt ifrån tillräckligt.

Bristerna vi ser på bilderna är kopplade till så oerhört grundläggande och viktiga behov hos grisarna, säger hon.

Länsstyrelsernas uttalade mål är att genomföra djurskyddskontroller på var tionde

djurfabrik under ett vanligt år. De senaste åren har länsstyrelserna glidit allt längre bort från tioprocentsmålet, under 2024 nådde de knappt halvvägs.

– Djurens Rätt har krävt mer resurser till länsstyrelserna i många, många år –men tyvärr ser vi att djurskyddskontrollerna fortsätter att ligga på en låg nivå. Det säger något om hur lågt djurskyddet prioriteras i politiken, säger Linda Björklund.

Skippa julskinkan! Frestande recept hittar du på valjvego.se.

BLAND DE HUNDRATALS bilder som Djurens Rätt tagit emot syns bland annat blodiga nedbitna svansar, grisar som vadar i sin avföring och massiva navelbråck. Djurens Rätt har valt att anmäla djurplågeriet som bilderna visar, till både länsstyrelsen och polisen. Detta är inte första gången som Djurens Rätt vänt sig till rättsväsendet för att utkräva ansvar. Under 2022 gjorde Djurens Rätt 50 polisanmälningar efter att ha begärt ut kontrollrapporter från länssty-

"I slutänden måste vi fråga oss själva: Tycker vi det är försvarbart att stänga in grisar på det här sättet?"

– Tina Hogevik

relserna. Samtliga brottsutredningar lades ner men att försöka igen är det enda rätta, menar Tina Hogevik.

– Bilderna inifrån grisfabrikerna är rena bevis för att djurskyddslagen inte efterlevs. Bara för att djurfrågor systematiskt nedprioriteras av rättsväsendet så betyder det inte att vi kan tillåta oss att ge upp. Tvärtom, det är vårt ansvar att fortsätta ligga på och visa att vi inte tänker acceptera att industrin kommer undan med det här, säger hon och tillägger:

– Det här ska ju inte behöva upptäckas genom anonymt tagna bilder. Det är bisarrt att det ska behövas.

HON HOPPAS OCKSÅ att bildpubliceringarna leder till att alla vanliga medborgare rannsakar sig själva. Tina Hogevik tycker att alla som ser bilderna har en skyldighet att ta ställning till grisarnas öde. – I slutänden måste vi fråga oss själva: Tycker vi att det är försvarbart att stänga in grisar på det här sättet? Vi behöver visa att vi inte tolererar det här, och inte längre ge pengar till de här industrierna. Vi behöver sätta press på politiken för att uppnå en förändring. Nu när vi har mött grisarnas blickar, så behöver vi mobilisera oss och föra fram budskapet till vår omgivning. Om du tycker det är oacceptabelt, så måste du göra din röst hörd och sluta äta grisar.

DJURENS RÄTT KRAFTSAMLAR inför valet i september, som blir ett ödesval för djuren. Tina Hogevik är hoppfull, trots allt. Under 2025 blev Sverige fritt från minkfarmning och burhållning av hönor, vilket bevisar att djurvänner gör skillnad genom att gå ihop och arbeta målmedvetet.

– Så jag hoppas att de här bilderna manar till engagemang snarare än uppgivenhet. Djurfabriker har vuxit fram på otroligt kort tid. Nedmonteringen skulle kunna gå minst lika snabbt som uppbyggnaden gjordes. Djurfabriker är ingen naturlag, det är en fråga om vilja – människor är ansvariga här, vi har en skyldighet att möta grisarnas blickar och ställa oss frågan: Är det här ett samhälle vi vill ha?

Tina Hogeviks ståndpunkt är glasklar. Så länge det finns en stor efterfrågan på kött, så kommer djur att stängas in i karga, smutsiga djurfabriker. Därför behövs fler som väljer bort djur från tallriken, ställer sig på djurens sida och höjer rösten.

– Ju fler medlemmar och volontärer Djurens Rätt har, desto starkare blir djurens röst. Vi behöver se till att folkrörelsen för djurens rättigheter finns där, där vi vågar hoppas och tro att förändringen är möjlig. Vi behöver varje djurvän på vår sida. ●

Halvsida-NR4-2025-Stödföretag.indd 2

J*VLIGT GOD JUL

Gustav Johansson

ser till att du slipper välja mellan att äta gott och göra gott i jul. Vänd för julklassiker i vegoversion.

Ät & gör gott

För Gustav ”Jävligt Gott” Johansson är julen en av årets viktigaste mathelger, och en chans att visa hur växtbaserat kan vara allt annat än en kompromiss.

av Rebecca Johansson foto Simon Bajada

– Det känns inte som att det är en riktig jul, inte ens en riktig vegojul, utan skinka, köttbullar och prinskorv. Men visst är det väl då fantastiskt fint att du numera faktiskt slipper välja mellan en dålig jul och en vegojul, säger han.

Som en av Sveriges mest inflytelserika vegoprofiler har han inspirerat tusentals att hitta nya vägar till sina favoriträtter. Hans filosofi är enkel: maten ska vara rolig att laga, lätt att tycka om och något hela familjen vill äta. Därför bjuder Gustav Johansson på några av de bästa växtbaserade julklassikerna.

– Du behöver inte välja mellan att äta gott och göra gott, och du behöver inte ge upp det du älskar bara för att du vill göra något gott för dem du älskar.

Med andra ord: julen är precis som vanligt, bara lite snällare.

Brysselkålssallad

INGREDIENSER

[4 portioner]

300 g brysselkål

2 apelsiner

½ dl sötmandel

½ dl kruspersilja, plus lite till servering

½ rödlök

1 tsk sirap

2 msk rapsolja

Salt och peppar

1. Skölj och dela brysselkålen på mitten. Hetta upp en stekpanna med rapsolja, lägg i brysselkålen och salta och peppra. Stek på hög värme tills de får fin färg, cirka tio minuter.

2. Skala en apelsin, putsa bort den vita hinnan på utsidan och filea den. Rosta mandlarna i en torr stek-

panna tills de får lite färg och doftar gott. Grovhacka dem.

3. Skiva löken tunt och hacka persiljan. Blanda i en skål tillsammans med brysselkål, apelsinfiléer och mandlar. Pressa över saft från den andra apelsinen, ringla över sirap och rapsolja, salta och peppra och toppa med lite extra persilja. Servera ljummen.

GENVÄG!

De färdiga hovmästarsåserna från Druvan, Coop, Ica samt Garant är vego.

Gravad morot

INGREDIENSER

[4 portioner]

Ugnsbakade morötter

6 stora morötter

3 dl grovsalt

Lag

2 msk ättiksprit, 12 procent

4 msk strösocker

1 dl hett vatten

1 tsk liquid smoke

1 blad norialger

1 ½ tsk senapsfrön

3 lagerblad

Hovmästarsås

2 msk grov skånsk senap

1 msk dijonsenap

2 msk strösocker

2 msk vitvinsvinäger

1 dl rapsolja

½ dl hackad dill

Salt och vitpeppar

DAG 1

1. Sätt ugnen på 200 grader. Skala morötterna och lägg dem på en bädd av grovsalt i ugnsfast form. Saltet får vätskan att dras ur morötterna. Ugnsbaka i 30–40 minuter eller tills morötterna är genombakade, men fortfarande lite fasta i mitten.

2. Blanda ihop ingredienserna till lagen i en kastrull medan morötterna bakas.

Låt koka upp helt och ta av från värmen när sockret lösts upp. Låt svalna helt.

3. Ta ut morötterna ur ugnen och torka bort saltet. Lägg morötterna hela i en tätslutande plastpåse tillsammans med lagen och låt marinera över natten.

DAG 2

1. Gör hovmästarsåsen. Blanda alla ingredienser utom rapsolja och dill i en skål. Häll sakta ner oljan under kraftig vispning tills såsen blir tjock och fin.

2. Häll av lagen från morötterna och skär dem i 1–2 mm tunna skivor på längden. Blanda morotsskivorna med ½ dl hovmästarsås så att de täcks jämt.

3. Servera med resten av såsen vid sidan av.

SUGEN?

Recepten kommer från Vegansk husmanskost av Gustav Johansson. Boken finns på shop.djurensratt.se där Djurens Rätts medlemmar alltid har 15 procent rabatt.

Andra bullar

”I en julköttbulle ska det vara kryddpeppar och gärna dijonsenap för en extra kick.”

INGREDIENSER

850 g formbar färs

2 st gula lökar

2 msk mörk kinesisk sojasås

2 msk brynt scharlottenlöksfond eller annan grönsaksfond

1,5 msk mald kryddpeppar

2 msk dijonsenap

Salt och svartpeppar

Växtbaserat smör eller rapsolja att steka i

1. Tina den formbara färsen genom att låta den ligga i rumstemperatur i ungefär 45 minuter.

2. Skala och finhacka löken, ju finare desto bättre.

3. Blanda ner löken och alla övriga ingredienser i färsen och blanda för hand.

4. Smaka av färsen. Den ska inte vara FÖR starkt kryddad, men ha ganska mustig karaktär av lök, senap och kryddpeppar.

5. Forma små bollar, cirka 1–2 msk färs per köttbulle.

6. Stek köttbullarna i omgångar i rikligt med matfett i en stekpanna på hög värme, till de fått fin färg och känns fasta.

halvor

”Okej. Detta är inte ägghalvor. Det är majonnäs kryddad med gurkmeja och svavelsalt som serveras på en bit naturell tofu och toppas med en klick tångrom. Men det låter ju så otroligt mycket tråkigare.”

INGREDIENSER

Tofuspjäll

”Det här är tofu som är marinerad på samma sätt och äts som revbensspjäll. Så här kommer ett alldeles utmärkt substitut på julbordet.”

INGREDIENSER

[6 portioner]

½ dl strösocker

3 msk ljus sirap

¾ dl äppelcidervinäger

4 pressade vitlöksklyftor

4 cm riven färsk ingefära

2 ½ msk kinesisk soja

2 msk srirachasås

3 msk dijonsenap

Saften från 1 apelsin

2 paket rökt tofu á 230 gram Olja att steka i

1. Blanda ihop socker, sirap och äppelcidervinäger i en kastrull och koka upp. Blanda ner de övriga ingredienserna, koka upp och låt koka i cirka tio minuter tills marinaden har blivit tjockare och trögflytande. Ta av kastrullen från värmen och låt marinaden svalna i kastrullen.

2. Skär tofun i cirka en centimeter tjocka bitar. Lägg därefter ner stavarna i dubbla plastpåsar, häll i marinaden och låt marinera i minst tre timmar, gärna

över natten. Det går att hoppa över detta steg och bara steka tofun i marinaden, men då kommer den bara att ta smak på utsidan.

3. Värm en stekpanna och vänd ner tofun och all marinad i stekpannan tillsammans med lite extra olja. Stek tofubitarna på medelvärme i 5–6 minuter per sida eller tills de har fått rejält med färg och en knaprig yta. Marinaden ska karamelliseras och klibba fast på tofun. Var försiktig, då det är mycket socker i marinaden bränns det lätt.

4. Låt svalna några minuter och servera på julbordet.

[20 stycken)

400 g fast naturell tofu

2 dl vegansk majonnäs

1 krm gurkmeja

½ tsk svart salt (kala namak)

1 tsk näringsjäst

1 burk tångrom

Färsk dill

Salt och peppar

2 citroner, i klyftor

1. Skär tofun i cirka 3×1×2 centimeter stora bitar så att de blir som platta rektanglar (du kan göra dem äggformade om du vill).

2. Blanda majonnäs med gurkmeja, svart salt och näringsjäst.

3. Toppa tofun med majonnäsen, en klick tångrom, en dillkvist, salt, peppar och lite färskpressad citron. Klart!

I oktober kom hållbarhetsforskningens

nyaste koloss, Eat-Lancet. Forskaren Line Gordon vill lyfta blicken från folkilskan om 15 gram kött om dagen, och peppa politikerna på allt det goda den gröna omställningen kan medföra.

av Josefin Strang foto E.L Jansson/Azote Library

”Näringen försöker underminera forskarna”

Animalielobbyn finansierade en smutskastningskampanj när förra rapporten släpptes 2019. Lika stormigt denna gång? – Jo, ganska likt. Den här gången har jag varit beredd och undvikit sociala medier, för det hjälper mig inte framåt. Två narrativ lyfts hela tiden: dels influerare som säger att kött är nyttigt, dels näringen som försöker underminera forskarna bakom studien. Ni anklagas för att vara aktivister, inte forskare.

– Det finns ingen sanning i det. Det här är några av världens ledande forskare som gått ihop för att göra en

genomgripande kunskapsöversikt av all forskning om en hållbar kost. Vi talar inte om vad som ska göras, vi säger bara vad den samlade evidensen är. Och det här med att dra ner på kött är bara en liten del av rapporten, men är det som hamnat i rubriker och bidrar till polarisering. Evidensen är stark för kosten vi föreslår, studierna som har kommit sedan 2019 har inte alls ändrat läget, snarare konfirmerat den här kosten. Det vi behöver lägga mer av på tallriken är fullkorn, frukt och grönt, baljväxter, nötter och frön.

Experter är överens om att vi

måste äta grönare, men gör forskningen skillnad?

– Bra fråga, ibland undrar man ju. Forskningen är faktabasen för att politiker ska kunna skapa rekommendationer. Tyvärr ser vi ett politiskt landskap som förändrats där vetenskap och evidens inte anses lika viktigt längre, allt fler baserar besluten på alternativa fakta.

Du har tidigare lyft att forskarsamhället uteslutits från Livsmedelspolitiska rådet och Nationella livsmedelsforskningsprogrammet.

– Otroligt problematiskt. Livsmedelsindustrin är otroligt konsoliderad, ett fåtal företag

har enorm marknadsandel vilket ger dem makt att lobba i eget intresse, och det intresset är inte för en omställning. I exempelvis Klimatpolitiska rådet är det forskare som granskar klimatpolitiken, men i Livsmedelspolitiska rådet sitter bara industrin och landsbygdsministern. Näringslivet ska absolut ha en plats vid bordet, men jag har väldigt svårt att förstå varför forskning och civilsamhälle inte är representerade.

Var på skalan mellan hopp och förtvivlan befinner du dig just nu?

– Just nu känner jag mig lite nerslagen, men jag bru-

DET HÄR ÄR EAT-LANCET

Eat-Lancet är en av de största och tyngsta sammanställningarna av världens samlade forskning om ett hållbart livsmedelssystem. Förra rapporten publicerades 2019. Mest fokus har den så kallade planetära hälsokosten fått, där olika sorters vegetabilier tar stor plats medan animaliekonsumtionen (framför allt av rött kött) minskas rejält. Rapporten pekar även ut de tre hindren för att få i gång den gröna matomställningen: bristen på politiskt ledarskap, företagslobbyn som håller i handbromsen och att allmänheten har svag och kluven efterfrågan.

Antal människor som skulle slippa en tidig död med planetära hälsokosten. Dessutom skulle livsmedelssektorns utsläpp av växthusgaser halveras.

kar försöka vara optimistisk. Omställningen av livsmedelssystemet kan lösa så otroligt många knutar. Globalt sett så kan varje investerad krona i omställningen ge mervärde av tio kronor för samhället, då det minskar kostnader för hälso- och sjukvård samt klimat- och miljöbelastning. Den här omställningen är verkligen en lönsam investering, ett fantastiskt livsmedelssystem som folk borde vara intresserade av att vara med och skapa. God, hälsosam och hållbar mat som bygger på valfrihet – för just nu uppmuntras vi att välja fel mat. Apropå valfrihet. Makthavare säger att de inte vill lägga sig i vad folk äter, men styr i hög grad vad folk äter genom subventioner till animalieproducenter.

Siffran som fick vingar i media och väckte folkstorm. Detta är rapportens rekommenderade dagliga intag av rött kött (motsvarande en köttbulle).

SIFFROR UR RAPPORTEN 15 miljoner 15 gram 22–27

Minskningen av animalieproduktionen om alla äter planetära hälsokosten. Baljväxtproduktionen behöver öka kraftigt, likaså grönsaksodlingen. Beräkningar visar att det går att minska antalet djur inom livsmedelsindustrin utan att tumma på mängden livsmedel som produceras.

Källa: ”The EAT-Lancet Commission on healthy, sustainable, and just food systems” publicerad 2025 i prestigetidskriften The Lancet.

– Ja precis. Livsmedelsproduktionen styrs till stor grad av subventionerna som ges, och konsumtionen styrs av marknadsföring. Det behöver bli lättare att välja den bättre maten.

Det är tydligt att det är politisk handlingskraft som behövs, men det har varit himla tyst från politikerna efter att rapporten släpptes.

– Ja, det är frustrerande. En omställning av livsmedelssystemet är den bästa investering vi kan göra om vi ska kunna leva ett gott liv inom ramen för de planetära gränserna. Det är jätteviktigt att vi ställer om energisystemet också, men livsmedelssystemet är helt centralt.

Det känns som luften gått ur den gröna vågen. Finns det några föredömen?

– Blickar vi ut i Europa ser vi Danmark, som gjort världens första nationella handlingsplan för växtbaserad mat och börjat se över styrmedel – och Danmark är ett land som har väldigt hög konsumtion och produktion av kött. I Tyskland händer det mycket inom gröna proteiner, köttkonsumtionen har gått ner. Jag håller med om att det känns som motvind, men kom ihåg att vi fortfarande har väldigt tydliga mål vi är överens om – det tar bara lång tid ibland att få till dem. ●

Segt & sött

När du har tröttnat på att göra knäck och ischoklad, öppna enkelt en påse, koppla av, njut och va’ glad.

Goda små bitar med polka- och pepparkakssmak, precis det du vill ha varje jul, helt utan julebak.

Dave & Jon’s julsmaker i begränsad upplaga, cirka 20 kronor i välsorterade butiker.

Tänd ett ljus

När vinterkvällen doftar av cederträ och av mossa, då vill du koppla av med en varm kopp Blossa.

När du tänder detta ljus slår lugnet sig till ro, en härlig känsla av jul börjar i dina sinnen bo.

Veganska rapsvaxljuset Irma från Liljeholmens, 129 kronor på liljeholmens.se.

RABATT!

Med koden GODJUL20 får du 20 procent rabatt.

RIMMAR VÄL

elegant tidlös profil.

Lägg dessa under granen till en långväga gäst, för varma fötter och ett samvete som känns bäst.

Veganska tofflor från Green Laces, 549 kronor på greenlaces.se eller i butiken.

RABATT!

Med koden JulFörDjuren får du 20 procent rabatt på tofflorna. Koden är giltig till och med 25 december.

Bullig pepparkaka

Julfikat är räddat, utan köksbesvär och med sparad tid, låt oss fira en stressfri jul, så fridefull och blid. Skogaholm har gjort ett snillerikt fikabrödsspan, och strategiskt bakat något som passar en vegan. Skogaholm pepparkaksklipp, cirka 35 kronor i välsorterade butiker.

av Rebecca Johansson

En hård klapp

20 %

rabatt med koden JUL

De vill att du ska titta bort, men du vill inte ignorera, sanningen måste fram, det går inte att blunda mera. En bok som väcker känslor och tänder en låga, och plötsligt känns det självklart, nu måste vi våga. Boken Djurfabrikerna: Myten om den glada bondgården av Camilla Bergvall, 239 kronor på shop.djurensratt.se.

Alla intäkter för boken går till Djurens Rätt.

RABATT!

Med koden GODJUL20 får du 20 procent rabatt.

RIMMAR

Tio juliga tips som passar under granen eller på julbordet.

Till isdrottningen

Alla magiska varelser, älvor och feer hör opp, denna sockersöta pick-meup doftar magiskt på din kropp.

Cruelty-free mysk håller undan personer som på magi inte tror, så ge något förtrollande till barnet som inom oss alla bor. Snow Fairy body spray, 420 kronor. Finns hos LUSH i butik och på nätet.

RABATT!

Med koden XMAS25 får du 20 procent rabatt på julboxen. Giltig till och med den 25 december.

Lyxig julost

En limited edition-box med fyra unika smaker, ge bort något gott i stället för massa onödiga saker.

Av cashew och kärlek blir varje julbord till poesi, en vegansk och god Blue Cheeze är ju ren magi. Casheury julbox i begränsad upplaga, 399 kronor på casheury.com/shop

Fippla med fejset

När sminket ska sitta, och dagen blir lång, när du jobbar från kontoret eller är ute på språng. Från fix till refresh, de ger lyster och glans, en perfekt duo som ger din makeup en ärlig chans! Kit från IDUN Minerals med Ready Set Refresh och Ready Set Fix, 329 kronor på idunminerals.com.

RABATT!

Med koden

DJURENSRÄTT20 får du 20 procent rabatt på hela sortimentet. Giltig till och med den 31 december.

Fin pralin

Upptäck vinterns mest förtrollande små saker, tjugo handgjorda praliner i tio julinspirerade smaker. Från Uppsala med chokladens kraft och magi, En otroligt god jul med denna box kommer det att bli. Winter Delights-box med chokladpraliner, 379 kronor på vegandelights.se.

Din guide i vegodjungeln

EU storstädar bland produktmärkningar. Francesca Vilches tar tillfället i akt att göra vegodjungeln mindre snårig genom märkningen I’M VEGAN och en ny vegodatabas.

av Josefin Strang foto Lovisa Reeder

Så nu är det slut på märkningar som bara är tomma löften?

– Ja, greenwashing på matförpackningar ska städas bort till följd av ett EU-direktiv. Alla påståenden i marknadsföringen, exempelvis eko eller vego, ska bygga på evidens – märkningar ska vara ackrediterade av EU, en nationell myndighet eller vara ett certifieringsystem som är helt transparent och

Francesca Vilches är vd för Plant-Based Resources och märkningen I’M VEGAN.

kontrolleras av tredje part. För att uppfylla direktivet har vi nu gjort I’M VEGAN mer transparent, och även gjort det enkelt, snabbt och prisvärt för företag att få märkningen.

Händer det att produkter felaktigt påstås vara vego?

– Lite då och då, till exempel marknadsfördes några chips som veganska fastän de innehöll honung. Företag förstår inte vad veganskt betyder, fastän det finns en ISO-standard sedan 2021. Och det blir ännu krångligare när vi tittar på hygienprodukter.

När är I’M VEGAN-märkningen som viktigast?

– Det finns många ämnen där det inte framgår i innehållsförteckningen om källan är animalisk eller inte, exempelvis kan glycerin komma från palm eller gris. Särskilt för kosmetika är

det få konsumenter som har koll på ingredienserna, vart de kommer ifrån och om de är djurtestade, där är det extra tacksamt med en veganmärkning som visar att en granskare gjort jobbet.

Så om jag står där med en produkt som inte veganmärkts måste jag vara expert på E-ämnen? Låter svårt. – Även det blir snart enklare! Till hösten kommer vi att lansera en databas där du kan ladda upp en bild på en innehållsförteckning eller klistra in en text för att få input om vilka ingredienser som är animaliska eller inte. Den kommer att kunna användas av både konsumenter och företag.

Det ryktas om att animaliska produkter ska börja djurskyddsmärkas. Vad vet vi?

– Alla som säljer livsmedel i Schweiz måste inom två år börja märka produkterna om djuren utsatts för smärtsamma ingrepp utan bedövning. I övrigt finns det inga länder som kräver deklaration av lidandet som djuren utstår i djurfabriker. För fem år sedan började EU-kommissionen undersöka möjligheterna att ha en djurskyddsmärkning som ska gälla i hela EU, men arbetet har tappat fart. Djurens Rätt arbetar för att obligatorisk djurskyddsmärkning ska finnas med när EU under 2026 ska presentera förslaget på ny lagstiftning. ●

Agera

GÖR SKILLNAD!

Hjälp korna Skriv under och dela namninsamlingen på djurensratt.se/ flervillbeta

Delseger!

Dagen innan Djurens Rätt arrangerade den största manifestationen för korna i svensk historia kom regeringen med beskedet att beteskravet för kor blir kvar under nuvarande mandatperiod. Det är positivt att regeringen har lyssnat till den starka opinionen, menar Djurens Rätt. Uttalandet från ansvarig minister, Peter Kullgren (KD), garanterar dock inte att korna får behålla sin rätt att komma ut på bete efter nästa års val. Därför kämpar Djurens Rätt vidare för att beteskravet ska säkras permanent och att det ska utökas till att omfatta även kalvar och tjurar.

foto Alma Herrström & Christian Tamayo Åslund

Starkt stöd för mera bete

Hundratals människor samlades i Tantolunden i Stockholm för att göra sina röster hörda för kornas rättigheter. Manifestationen kombinerade folkfest med allvar. Besökarna lyssnade på politiska tal, musikframträdanden och föreläsningar, njöt av fika och foodtrucks, det fanns också aktiviteter för barnen.

= Större manifestation arrangerad av Djurens Rätt.

Februari 2023: Regeringen tillsätter en utredning med syfte att öka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter, där beteskravet tydligt framställs som något som kan slopas.

Oktober 2023: Som svar på regeringens utredning lanserar Djurens Rätt kampanjen Jag vill beta, tillsammans med andra djurrätts- och djurskyddsorganisationer.

Både nytta och nöje

Maskotarna Kornelia, Kyck-Linn och Gristian bjöd upp till dans tillsammans med alla barn på plats. Besökarna fick även musik från trion Your Friendly Neighbourhood samt Shahin Mameghani, som är engagerad volontär och suppleant i Djurens Rätts riksstyrelse.

Augusti 2024: Utredaren Elisabeth Nilsson överlämnar sitt betänkande för utredningen om stärkt konkurrenskraft.

September 2024: Djurens Rätt överlämnar 110 927 underskrifter till minstern Peter Kullgren (KD), för att bevara beteskravet.

Juni 2024: Under Almedalsveckan frågar Djurens Rätt representanter från samtliga av riksdagspartiernas ungdomsförbund ifall de vill behålla beteskravet. Alla svarade ja förutom C, som valde att inte svara. Namninsamlingen Jag vill beta har här nått över 85 000 underskrifter.

I media

Manifestationen uppmärksammades av ETC, Natursidan, Fempers och i en ledartext i Folkbladet.

November 2024: Samtal om betesrätten i riksdagens djurskyddsforum, som Djurens Rätt är med och driver.

September 2025: Regeringen backar.

FEB APRIL JUNI AUG OKT

Mars 2025: Djurens Rätt svarar på remissen med stark kritik mot utredningens förslag om inskränkningar av betesrätten.

Juni 2025: Djurens Rätt deltar på Socialdemokraternas kongress för att stärka opinionen.

”Vilken tajming!”

Manifestationen inleddes av Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, som i sitt tal lyfte vikten av att det fortfarande är högst aktuellt att fortsätta kämpa för att bevara och utöka beteskravet, trots regeringens besked:

– Igår kallade landsbygdsminister Peter Kullgren till en pressträff där han pratade om betesrätten. Vilken tajming! Vi fick några budskap direkt riktade till oss, så låt oss besvara dem nu. Först, tack så mycket Peter för omtanken. Jag är övertygad om att vi kommer att ha en supertrevlig stund här i dag. Och, absolut, det finns mycket som vi är väldigt angelägna om att diskutera med dig när det kommer till brister i svenskt djurskydd. Budskapen på dagens plakat står fast: Betesrätten ska inte bara bevaras för framtiden, den ska också utökas, sa Tina Hogevik.

På tal om kor

Hallå där, Liv Olausson

Ansvarig för digitalt engagemang hos Djurens Rätt.

Mest minnesvärt?

– Själva manifestationen med banderoll och plakat, när alla volontärer och deltagare slöt upp bakom budskapet: Låt korna beta. Att få arbeta så nära volontärerna och se deras engagemang är det finaste med mitt uppdrag, det ger alltid hopp och motivation. Manifestationen hade aldrig varit möjlig utan dem.

Varför är det viktigt med en stark opinion?

Bli blixt!

Gör skillnad för djuren med korta, effektiva insatser – helt digitalt. Gå in på djurensratt.se/agera/ blixtmail

– Opinionen för att bevara kornas betesrätt är stark, inte minst syns det genom namninsamlingen Jag vill beta som har samlat in över 175 000 underskrifter. Att Peter Kullgren nämnde vår manifestation under regeringens pressträff dagen innan manifestationen visar också på den kraft och möjlighet till påverkan som opinionen har haft. Det är delvis tack vare den som regeringen nu backar från att slopa beteskravet.

Vad behövs?

En av programpunkterna var talet från Camilla Bergvall, författare och tidigare riksordförande för Djurens Rätt. Fyra politiker medverkade med varsitt tal under manifestationen: Daniel Helldén (MP) som är på bilden ovan, Elin Nilsson (L), Emma Fastesson Lindgren (S) och Kajsa Fredholm (V).

– Vi behöver bli fler som står på djurens sida. Tillsammans har vi gång på gång visat att vi gör skillnad. Du kan skriva under våra namninsamlingar eller anmäla dig till vårt blixtmail. Som blixt får du veckovisa uppdrag som gör skillnad för djuren, enkelt och digitalt. Tillsammans med över 20 000 andra hjälper du som blixt till med att föra djurens talan.

Här överlämnades 110 927 namnunderskrifter, som samlats in av Djurens Rätt och ytterligare fem organisationer.

Elin Nilsson, riksdagsledamot för Liberalerna, enda regeringspartiet som är för betesrätt.

Korna och politiken

Ödesval i september 2026.

DEN 19 SEPTEMBER kom beskedet att regeringen inte rör betesrätten under nuvarande mandatperiod. Under pressträffen var landsbygdsministern Peter Kullgren tydlig med att hans parti, Kristdemokraterna, fortfarande är öppna för att reformera beteskravet längre fram, vilket även Moderaterna har uttryckt stöd för tidigare. Därmed är beteskravet fortfarande hotat om regeringen får förnyat mandat efter valet. Gunilla Lindgren är politisk sakkunnig hos Djurens Rätt. – Troligen kommer det i så fall inte handla om att slopa det helt och hållet, utan om att reglerna i beteslagstiftningen görs

ännu mer flexibla så att det blir lättare att göra undantag för kravet på utevistelse. Det skulle kunna innebära att en stor andel av korna i mjölkfabriker kan hållas inomhus året om, säger Gunilla Lindgren.

I regeringen är Liberalerna det enda parti som hela tiden har stått upp för att bevara beteskravet, och den positionen kommer de med största sannolikhet att hålla fast vid efter valet. Bland oppositionspartierna har Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet varit tydliga från start med att beteskravet ska vara kvar. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill också se att beteskravet utökas till fler djur. Centerpartiet och Sverigedemokraterna har inte lämnat några klara besked om var de står gällande beteskra-

Regeringens besked i detalj

Beskedet om att beteskravet blir kvar fram till valet inkluderades i en budgetsatsning för nästa år, som innebär att bönder som har sina kor på bete får 1 000 kronor per ko och år i bidrag. Regeringen kommer genomföra satsningen förutsatt att EU-kommissionen fattar beslut om att ändra reglerna, så att även svenska bönder kan få bidrag för att låta kor beta. Hittills är det bara bönder i andra EU-länder som har fått det, eftersom ersättningarna bara har kunnat ges för sådant som går utöver nationell lag.

Daniel Helldén är språkrör för Miljöpartiet, som vill behålla och utvidga betesrätten.

vet, båda partierna har tidigare öppnat för att se över hur det kan reformeras.

BETESKRAVET ÄR DÄRFÖR inte säkrat än. Beroende på vilka som bildar regering efter valet så finns det en risk att kravet kommer att luckras upp, så att en stor andel kor kan hållas inomhus året om. Å andra sidan finns det också en möjlighet att den uppmärksamhet som Djurens Rätts kampanj har satt på betesfrågan kommer att sätta press på politikerna att se till att fler djur får komma ut, menar Gunilla Lindgren. – En sak är säker, för partierna som vill undvika att beteskravet blir en valfråga gäller det att ge tydliga besked om att beteskravet blir kvar även efter valet. Djurens Rätt kommer inte att släppa frågan om beteskravet förrän det är garanterat att det blir kvar permanent för korna, och att fler djur får komma ut och beta. av Cissi Krantz

Professor emeritus Bo Algers, som tillbringat yrkeslivet med att forska om grisvälfärd.

Anna Laestadius Larsson och Camilla Bergvall, bägge författare och frilansjournalister.

Influeraren Therése Lindgren, även ledamot i Djurens Rätts styrelse, har läst in boken. Hennes inläsning berömdes av DN:s bibliotekarie Jenny Lindh.

I media

Boken har bland annat uppmärksammats i TV4, ETC och Helsingborgs Dagblad.

Manusförfattaren Lisa hjärnanAmbjörn, bakom succéserien Young Royals.

Vegoprofilen

Mattias Kristiansson ser boken som ett välbehövligt insteg till djurrättstänket.

”Boken angår oss ALLA”

UNDER HÖSTEN HAR Djurfabrikerna – myten om den glada bondgården haft två lanseringsfester med samtal om den moderna djurindustrin.

– Jag hoppas att alla köper boken, för den angår oss alla. Förhoppningen är att folk ser att det här är en fråga som bör behandlas som alla sociala rättvisefrågor. Jag har stora förhoppningar om att boken når ut, sa Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik.

Samma förhoppning delades av vegoprofilen Mattias Kristiansson, som också närvarade på tillställningen.

– Den här boken kan vara en bra början för att få människor att börja ifrågasätta djurfabriker. Jag tror att informationen saknas ibland och inte är lättill-

gänglig, samtidigt som folk är väldigt bra på att blunda. Jag vet att det är en klyscha att vi tillsammans gör skillnad, men det är så det funkar.

BOKEN GAVS UT i början av september, i oktober blev den tillgänglig som ljudbok inläst av Therése Lindgren.

– När jag blev tillfrågad att läsa in Djurfabrikerna som ljudbok blev jag väldigt ärad och glad. Det känns som ett så stort uppdrag, jag älskar boken efter att ha läst in den och uppmanar verkligen alla att läsa den, säger hon.

ÄVEN MANUSFÖRFATTAREN LISA

Ambjörn och journalisten

Anna Laestadius Larsson var på plats. Båda upplevde att

boken väcker starka känslor och utmanar bilden av djur som produkter. – Ordet djurfabrik väcker associationen till att djur alltid är en produkt i de här industrierna. Där man ska tjäna pengar på levande, kännande, tänkande varelser och deras kroppar. När jag tänker på ordet djurfabrik så är det idén om att man har rätt att förslava kännande varelser – och det tycker jag är fel, sa Lisa Ambjörn.

– Jag tror att det är ganska chockerande när man får reda på hur djuren har det. Få kan fortsätta äta kött på samma sätt när man faktiskt vet hur levande väsen behandlas som själlösa föremål, sa Anna Laestadius Larsson.

av Nanna Thydén

SAGT AV LÄSARE

"Ett unikt reportage om ett Sverige få har insyn i. Jag pendlade mellan fasa och sorg, men Camilla Bergvalls tydliga röst och engagemang som höll en sällskap förvandlade de känslorna till inspiration och till slut även framtidstro."

"Camilla! Vilken viktig bok. Borde vara obligatorisk i skolan!"

"Boken belyser allt från djurens hemska verklighet och böndernas svåra situation till miljöpåverkan, pandemirisker och hur politiken och storbolagen göder systemet bakom kulisserna."

"Väldigt bra och gripande om ett så viktigt ämne."

Läs!

Du kan köpa boken på shop.djurensratt.se, alla intäkter går till Djurens Rätts arbete för de djur som är flest och har det sämst. Boken finns också att lyssna på i de flesta ljudbokstjänsterna.

Få koll på nya medlemsavgifterna

Vid årsskiftet

förändras Djurens Rätts medlemsavgifter. Linn

Bleckert, ansvarig för medlemsrekrytering hos

Djurens Rätt, förklarar hur och varför.

Nya medlemsavgifter. Varför?

– Det beslutades av medlemmarna på riksstämman i maj 2025 att avgifterna skulle förändras. Avgifterna har faktiskt varit samma sedan 2009, så det var dags för en uppdatering.

Har verksamheten fördyrats?

– Nej, snarare är det så att värdet på pengarna har minskat. De senaste 15 åren har avgiften för ett fullbetalande årsmedlemskap legat fast på 240 kronor. Men när den avgiften trädde i kraft från början så var de pengarna värda mycket mer, cirka 330 kronor med dagens penningvärde. Så vi får helt enkelt i dag mindre för samma peng – resultatet blir mindre resurser till arbetet för djuren.

Det handlar om att hålla igång verksamheten som den är?

– Ja, så kan man säga. Som medlem i Djurens Rätt vill man ju att medlemsavgiften ska göra skillnad. Genom att anpassa avgiften så säkerställer vi detta.

Finns risk för ny höjning?

– Någon ytterligare höjning finns inte planerad just nu.

Hur förändras avgifterna?

– För årsbetalande medlemmar, både fullbetalande medlemskap och de med reducerad avgift, kommer avgiften att höjas. Även Rädda Djuren-klubben får en lite högre medlemsavgift. Men det kommer faktiskt att bli gratis för ungdomar i åldern 14–17 år. Gratismedlemskap? Går inte det emot syftet?

– Kortsiktigt, ja. Men lång-

siktigt, nej. Vi ser att Djurens Rätts frågor engagerar många unga i dag, men att det kan vara en lite klurig övergång just i det åldersspannet. En medlem som fyller 14 år flyttas automatiskt över från Rädda Djuren-klubben till ett medlemskap i Djurens Rätt, ett glapp som kan kännas stort. Det kan också vara en period i livet där det kan vara svårt att prioritera att betala en medlemsavgift. Genom att ge personer i den åldern möjlighet att fortsätta vara medlemmar kostnadsfritt i några år så gör vi det ännu enklare för vår rörelse att växa sig stark även på sikt. Gratismedlemskapet gäller även nya medlemmar i åldern 14–17 år.

Vad får jag för pengarna?

– I första hand skulle jag säga: Vetskapen om att du är med och gör skillnad för djuren, varje dag, året runt. Det är medlemmar och gåvogivare

HÄR ÄR DE NYA

MEDLEMSAVGIFTERNA

Riksstämman 2025 beslutade att medlemsavgifterna ändras enligt följande:

● Årsbetalande medlemskap höjs från 240 kronor per år till 330 kronor per år.

● Årsbetalande reducerat medlemskap höjs från 100 kronor per år till 150 kronor per år.

● Åldersgruppen 0 –13 år (Rädda Djuren-klubben) höjs från 100 kronor per år till 175 kronor per år.

● Åldersgruppen 14 –17 år, som i dag betalar 100 kronor per år, erbjuds avgiftsbefriat medlemskap.

● Avgiften träder i kraft den 1 januari 2026.

som ÄR Djurens Rätt. Ett medlemskap är ett ställningstagande för djurs rätt att respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Utöver detta får du fortsatt medlemstidningen fyra gånger per år, medlemsrabatt i vår shop och möjlighet att påverka Djurens Rätts arbete framåt.

Och vad får djuren för pengarna?

– Djuren får en stark och motståndskraftig organisation som kan fortsätta föra deras talan och kämpa för deras rättigheter. En organisation som kan använda resurserna på ett effektivt sätt för att göra så stor skillnad som möjligt för de som är flest och som har det sämst. ●

Djurdebatten

Barnsliga

utspel från landsbygdsministern och vrede mot EU-förslag om vego-ordval.

Nytt lågvattenmärke

"Beteskravet för kor blir kvar fram till valet, tack vare en av de mest omfattande namninsamlingarna i svensk historia, en kraftfull opinion och en tydlig politisk opposition. Att beteskravet ens har ifrågasatts är dock ett symptom på ett mycket djupare problem, där kärnan handlar om att landsbygdsministern, som är satt att värna djurens välfärd, samtidigt ska främja lantbrukets ekonomiska intressen."

Hon lyfte att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har taggarna utåt både mot djuroch klimatrörelsen, och mot forskningen − nu senast mot Eat-Lancet-rapporten, som manar till ett mer växtbaserat livsmedelssystem. Kort efter att rapporten släpptes publicerade Kullgren ett inlägg i sociala medier där han poserar med en korv och skriver: "Alltid retar det någon. Trevlig kväll! "

som nu betraktar det som sin uppgift att ’reta’ djur- och klimatvänner. Vi har nått ett nytt lågvattenmärke i det offentliga samtalet om framtidens livsmedelssystem."

PETER KULLGREN SVARADE i ännu ett inlägg i sociala medier: "Djurens Rätt är sura på mig. Någon som är förvånad? Så länge det finns någon i detta land som äter kött lär de fortsatt vara sura. Högst troligt för alltid alltså."

SPRIDNING I SOCIALA MEDIER:

DET SKREV DJURENS Rätts riksordförande Tina Hogevik i en debattartikel i Aftonbladet.

Djurfabrik-

bok på besök

i riksdagen

I oktober var Camilla Bergvall, Djurens Rätts tidigare riksordförande, på plats på riksdagens djurskyddsforum för att prata om sin bok Djurfabrikerna − myten om den glada bondgården. Hon skrev om besöket i ett inlägg på sociala medier:

"Så roligt att få besöka riksdagens djurskyddsforum idag för att berätta om min bok och de allvarliga problemen djurfabrikerna skapar inte bara för djuren utan för hela vårt samhälle. Politisk vilja behövs för att vi ska åstadkomma förändring och därför är jag särskilt glad över öppenheten och

Följ oss:

TINA HOGEVIK SVARADE:

"Jag ser inlägget och konstaterar: här har vi alltså en minister

Camilla Bergvall snackade djurfabriker med riksdagspolitikerna som ingår i regeringens djurskyddsforum.

den partipolitiska bredden hos de som deltog. Nu behövs mod och kreativitet för att skapa ett starkt djurskydd och en hållbar livsmedelsproduktion!"

Enligt Djurens Rätt är det hög tid att sätta punkt för försämringar av djurskyddet och att i stället ge djuren en stark röst i de politiska rummen.

”Pajig EU-satir? Nej, tyvärr är det EU-parlamentet från sin sämsta sida”

Det sa EU-parlamentarikern

PÄR HOLMGREN (MP) till Dagens industri efter att EU-parlamentet hade röstat ja till ett lagförslag som förbjuder "köttiga" namn på växtbaserade produkter. Djurens Rätt förväntar sig att regeringen tydligt tar ställning mot förslaget i ministerrådet då förslaget är fientligt mot djuren, klimatet, folkhälsan och en trygg matförsörjning. Det riskerar att bromsa omställningen till ett växtbaserat samhälle och fördröja avvecklingen av Europas djurfabriker.

Sök på ”Djurens Rätt” i sociala medier, följ och stötta arbetet.

"Jag blir så trött på politikerna, att de inte kan prioritera viktigare saker. Så jäkla löjligt alltså"

"Men vilka töntar."

"Helt sjukt − är det någon som skulle kunna känna sig lurad eller kränkt. Knappast!"

Räckvidd: 63 761 / Gillningar: 1 103 / Kommentarer: 246 / Delningar: 184 TURBOKYCKLINGARNA PÅ MAX

Räckvidd: 54 808 / Gillningar: 1 807 / Kommentarer: 71 / Delningar: 231

"Hur kan kycklingarnas förhållanden vara så i Sverige 2025?"

"Så jäkla tråkigt då de samtidigt satsar på vegoalternativ"

Tim Kristensson

Ålder: 37 år

Bor: Göteborg

Gör: Kameran har varit Tims följeslagare sedan fotolinjen på gymnasiet. Jobbar som frilansfotograf och är även fotovolontär hos Djurens Rätt.

Gör annars: Intresserad av natur och djur, sover ofta i hammock ute i naturen – året runt. Svartedalen i höstas var en höjdare!

Djur extra nära hjärtat: "Jag är extremt svag för hundar."

Mer: Hemsidan timkristensson.com

Bli volontär!

Vill du skapa förändring för djuren som är flest och har det sämst? Djurens Rätt söker personer med olika kompetenser, din ansökan matchas mot de olika volontärprogrammen. Skicka in din ansökan i dag på djurensratt.se/agera/ volontar

Med kameran som verktyg har han lyft Djurens Rätts kommunikation till nya höjder. Här berättar

Tim Kristensson varför han valt att vara fotovolontär.

”Alltid velat HJÄLPA”

Varför vara volontär?

– Jag har alltid velat göra massor för att hjälpa, inte bara djuren utan även miljön och människor. Det som driver mig är att jag avskyr lidandet, jag har alltid haft en empatisk sida för djur. När jag blev frilansade fotograf fick jag plötsligt tid att fundera på hur jag kunde hjälpa till. Jag tänkte att det gör jag ju genom det jag är bäst på att göra, nämligen fotografera. Så jag fyllde i ansökan om att bli fotovolontär på hemsidan. Det är bara hos Djurens Rätt som jag sett att man direkt i ansökan kan klicka i att man är intresserad av att bli just fotovolontär. Så bra!

Hur är det att vara fotovolontär?

– Tillvaron som volontär är jättebra. Jag får hänga med likasinnade människor. De som är kontaktpersoner för respektive uppdrag är alltid väldigt måna om att det ska kännas bra för oss volontärer. Jag fotar framför allt eventbilder för Djurens Rätt, men sen är eventen ganska olika. Det kan vara protester eller sommarturnéstopp eller andra event. Till exempel har jag några riktigt goa bilder från ett stopp på Way Out West, det var så somrigt och fina miljöer där. Jag tänker även på en protest vi genomförde på Kungsgatan i Göteborg under 2024, då kom ljuset från väst, in mellan huset mot Lidl. De bilderna är jag extra nöjd med.

Starkaste minne som fotovolontär?

– Det är från rikskonferensen. Efter min första konferens så sa jag att det här måste vara Sveriges största samling av empatiska människor. Jag har en ganska busy roll under rikskonferensen, fast det är klart jag lägger undan kameran under raster. Samtidigt, jag är också introvert så för mig kan det nästan vara lite gött att kunna backa undan från folkmassan när jag känner att jag behöver det, och ändå vara aktiv i min roll som fotograf. Det jag vill fånga är människors känslor och reaktioner. Jag brukar iaktta deltagarna, sedan vänta och försöka förutspå hur de kommer att reagera. Här behöver jag kunna läsa av kroppsspråk, men även empati spelar roll här för vilket resultat jag får. Du har varit volontär i över tre år nu, vad får dig att fortsätta?

– Att göra något nyttigt för någon annan än mig själv ger mig så mycket. Det är här jag skapar energi. Det är det här jag vill göra. Hade jag varit ekonomiskt oberoende hade jag jobbat heltid med detta. Vad vill du säga till läsaren som känner sig frustrerad över djurens situation?

– Det är en svår fråga som kräver mycket tänkande. Men det enkla svaret är: Gå med i Djurens Rätt, så kommer det redan att kännas mycket bättre. Genom att få träffa alla likasinnade, gå på en demo, eller ha en roll där du känner dig bekväm i organisationen, så kommer du känna att du gör skillnad för djuren och därför inte ha lika mycket ångest. ●

"Sveriges största samling av empatiska människor" säger Tim om rikskonferensen.

Fråga oss

Djurens

Rätt svarar på

tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Vill korna stanna inne?

Jag såg nyligen en intervju där en mjölkbonde påstår att kor mår bättre av att stanna inomhus. Det kan väl inte stämma?

SVAR: Ibland väljer korna att vara inomhus om de har den möjligheten. Det kan till exempel bero på vädret, att det är svalare inomhus eller att det är många insekter utomhus. Även om det är klarlagt att det finns stora fördelar för kornas välfärd med att vara ute på bete, finns det såklart också risker och utmaningar. Det är därför viktigt att betesdriften utformas på ett sätt så att de riskerna minimeras så långt det är möjligt, till exempel att korna har tillgång till skugga och att färskt och rent vatten finns nära.

Kor och andra nötdjur är sociala, de lever i flock och betar, idisslar, strövar och vilar tillsammans. De tillbringar större delen av dagen med att beta, om de lever i för dem naturliga miljöer. Kor på bete har större möjligheter att bete sig naturligt jämfört med kor inomhus i uppbundna system eller kor i lösdrift. I en lösdrift är golven ofta hårda och hala och det kan bli trångt i gångarna, vilket tillsammans begränsar kornas möjligheter

till rörelse. Lösdriftssystemet innebär dock en förbättring för korna när det gäller möjlighet till rörelse, jämfört med det uppbundna systemet.

Tillgång till bete under sommaren är grundläggande för att i någon grad kunna möta kornas behov kopplade till deras naturliga beteenden. Det gäller både de kor som hålls uppbundna och de som hålls i lösdrift. Att bete har positiva effekter på kornas välfärd, både vad gäller den fysiska hälsan och möjligheter att utföra naturliga beteenden har visats i flertalet vetenskapliga studier. Två av fördelarna är det mjuka underlaget som betet utgör och den större möjligheten till rörelse och motion. Det har bevisats att kornas beteenden är mer synkroniserade på bete och de rör sig mer. Hälta och juverinflammation hos kor i mjölkfabriker är mycket vanligt och orsakar djuren lidande. Betet fyller en viktig funktion här eftersom betesgång har positiva effekter på både juver, ben och klövhälsa. Juverinflammationer står för orsaken till majoriteten av alla antibiotikabehandlingar av korna. Får de inte komma ut på bete finns det därmed en risk för ökad antibiotikaanvändning. Att korna är starkt motiverade och vill komma ut på bete har också visats i forskning. En studie från 2017 visade att korna värderar tillgång till bete

minst lika högt som de värderar tillgång till färskt foder. I studien undersöktes först hur mycket korna var beredda att "arbeta" för att få tillgång till foder. Det mättes hur tunga vikter på en grind som korna var beredda att trycka på för att ta sig igenom. Resultaten visade att motivationen hos kor att få komma ut på bete är minst lika hög som deras motivation att äta färskt foder. Korna hade fri tillgång till färskt foder inomhus när de testades för motivation att komma till betesmarken, vilket visar att resultaten tyder på att kornas motivation att komma till betesmarken inte drevs av hunger, utan av att få vara utomhus på bete och utföra de beteenden som är förknippade med betesgång. Korna i försöket hölls i lösdrift. Så forskningen är tydlig –kor och andra nötdjur mår bäst av att få möjlighet att utföra sina naturliga beteenden, vilket

innebär tillgång till utevistelse där de får röra sig, vila och beta tillsammans med artfränder.

/ Linda Björklund, sakkunnig etolog

Litar inte på myndigheterna!

Jag såg inslaget i Nyhetsmorgon där Camilla Bergvall medverkade, och där LRF:s talesperson sa att den svenska djuromsorgen fungerar och att vi som samhälle ska känna förtroende för myndigheter som gör tillsynen. Men jag är skeptisk – för visst är det så att det knappt görs djurskyddskontroller?

SVAR: Det är förståeligt att förtroendet för tillsynsmyndigheter kan svikta, djurskyddskontrollerna är så få. När kontroller väl görs blir rapporterna dessutom ofta maskerade av

sekretesskäl, vilket gör det svårt att få en tydlig bild av bristerna. Att Lantbrukarnas riksförbund (LRF) uppmanar oss att lita på tillsynsmyndigheterna är inte förvånande –det minskar deras eget ansvar för djurens lidande. Tyvärr stämmer det inte heller att den svenska djuromsorgen fungerar väl, vilket Djurens Rätts kartläggningar tydligt visar.

I Djurens Rätts senaste granskning av djurskyddsbrister på kycklingslakterier uppdagades det, återigen, hur få fysiska kontroller som faktiskt utförs i Sveriges djurfabriker. År 2024 hade enbart en av de fyra stora kycklingslakterierna fått en fysisk kontroll, och två av de stora kycklingslakterierna har inte fått en fysisk kontroll på minst fyra år. I samma kartläggning visade det sig också att de få kontrollerna som faktiskt görs ofta avslöjar misär för djuren i djurfabrikerna. En kontrollrapport från Livsmedelsverket visade att minst 56 000 kycklingar har under 2024 utsatts för hantering inför slakt som har lett till smärta, stress eller tidig död – något som kan strida mot djurskyddslagstiftningen. I kontrollrapporten framkom det bland annat att tio kycklingar kan ha riskerat att skållas levande. När Djurens Rätt skrev rapporten Kycklingfabrikerna: Tre års granskning av Sveriges största kycklingslakterier framkom det att av 471 kontrollrapporter hade hela 399 rapporter (86 procent) visat djurskyddsbrister.

Det har däremot inte varit enkelt att få ut dessa siffror. I Djurens Rätts rapport om kycklingfabrikerna ges ett helt kapitel till problemet med sekretessen. Djurens Rätt har noterat en ökad tendens att sekretessbelägga information som rör djurskyddsbrister, vilket försvårar en oberoende granskning av myndigheternas arbete och insyn i livsmedelsindustrin. Det är en skrämmande utveckling eftersom det redan i dagsläget är svårt för andra än djurhållarna själva att veta vad som försiggår i djurfabrikerna. Och med tanke på vad de få, läs-

bara kontrollrapporterna visar, så är det troligen ett oroväckande mörkertal i hur många djur som utsätts för lidande.

Som medborgare kan du göra skillnad genom att:

• Ställa krav på politiker och myndigheter att prioritera djurskyddet.

• Sprida kunskap om systemets brister genom att exempelvis dela Djurens Rätts inlägg och nyhetsartiklar.

• Delta i våra kampanjer och skriv under Djurens Rätts namninsamlingar.

• Fortsätt vara medlem i Djurens Rätt – ditt stöd gör det möjligt att fortsätta granska hur djurskyddet efterlevs och driva på för förändring för djuren.

• Och viktigast av allt: Välj alltid vego så att färre djur behöver födas upp i djurfabriker.

Med allt detta sagt, så är det inte konstigt att förtroendet för tillsynsmyndigheter ifrågasätts. Få kontroller av djurskydd görs alltså, och när de väl görs är kontrollrapporterna ofta maskade så det är svårt att avläsa djurskyddsbristerna. Om det är rapporter som går att läsa, visar de ofta på lidande för djuren. Jag hoppas detta gav dig informationen du sökte!

/ Jenny Löf, sakkunnig etolog

Har ni bra julklappstips?

Jag brukar undvika julklappar för att inte bidra till konsumtionshetsen, men i år vill jag gärna ge något som känns meningsfullt till min familj. Har ni några tips?

SVAR: Vilken fin tanke att vilja ge något meningsfullt i jul och samtidigt undvika att bidra till onödig konsumtion. Här kommer några tips:

• Ge bort ett medlemskap i Djurens Rätt: Ett årsmedlemskap i Djurens Rätt är en omtänksam och värdefull julklapp till den som bryr sig om djur. Medlemskapet stödjer arbetet för att förbättra djurens livsvillkor, och som gåvogivare får du ett fint presentkort att ge bort. Det är en omtänksam gåva som

bidrar till verklig förändring.

• Ge en julgåva med gåvobevis: Om du vill ge bort något symboliskt men som också gör skillnad för djuren så kan du skänka en gåva till Djurens Rätts arbete och få ett vackert gåvobevis att ge bort som julklapp. Det är ett fint sätt att visa omtanke – både för mottagaren och för djuren.

• Till de yngre – medlemskap i Rädda Djuren-klubben, för barn upp till 13 år. Julklappen är både rolig och lärorik – och framför allt meningsfull. I medlemskapet ingår en fin välkomstpresent, tidningen Klubbnytt som ges ut fem gånger om året, samt full tillgång till Rädda Djuren-klubbens nya pedagogiska spelapp. Dessutom får du ett fint gåvobevis att ge bort, så att barnet direkt kan känna sig som en del av en viktig gemenskap.

• I Djurens Rätts webbutik hittar du mängder av unika produkter som inte går att köpa någon annanstans. Här finns allt från veganska kokböcker och djurrättsböcker till jultröjor, muggar, accessoarer och andra djurvänliga presenter. Som medlem får du dessutom alltid 15 procent rabatt på hela sortimentet.

• God vegojul med recept och inspiration från Välj Vego. Vill du ge bort något hemmagjort eller kanske bjuda på vegansk julmat till familjen? Gå in på väljvego.se för massor av recept på veganska julfavoriter, från klassiska lussebullar och pepparkakor till veganska alternativ i stället för julskinka och sill.

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

SVEA

2007–2025

Älskade Svea. Vår solstråle och stora kärlek.

I nästan 18 år fick vi älska dig. Du kom till oss när du bara var 11 veckor gammal och livet är så tomt utan dig. Du fick somna in stillsamt hemma och äntligen slippa sjukdom och smärta. Vi saknar dig varje sekund. – Tove och Björn

Du får också tips på hur du kan hantera att vara den enda som äter vego i jul, och inspiration till hur du gör julen både god och djurvänlig för dig och personer i din omgivning.

Att ge bort något som bidrar till en bättre värld är kanske den finaste gåvan man kan ge. Genom att välja en julklapp från Djurens Rätt visar du att omtanke inte behöver innebära överflöd eller konsumtion – utan snarare medvetenhet, empati och engagemang. Det är gåvor som dessa som värmer på riktigt. För fler tips och för att läsa mer kan du gå in på djurensratt.se/jul. Jag önskar dig en riktigt fin och djurvänlig jul! / Linn Åkesson, programchef

Det hände sen

Trots experternas avrådan blir det elstötar för får, kor och andra nötdjur från 2026.

NUMMER 4/2024

Bakslag:

Virtuella stängsel tillåts

I oktober stod det klart att regeringen väljer att köra över experternas avrådan kring virtuella stängsel.

Från årsskiftet kommer det alltså bli tillåtet med virtuella stängsel för får, kor och andra nötdjur. Det innebär att djur har halsband som kopplas upp med GPS, där hagens yttre gränser ritas upp digitalt i en app. När ett djur närmar sig den virtuella gränsen (en osynlig gräns för djuren) kommer ett antal varningssignaler, och om djuret fortsätter framåt ger halsban-

det en eller flera elektriska stötar. Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik är bestört. – Vad blir vi för typ av samhälle när vi till och med medvetet börjar utsätta djur för stress och obehag?

Det här är inget annat än ett moraliskt haveri och ett enormt svek mot djuren. Nu har Peter Kullgrens

urholkning av djurskyddet gått för långt, säger hon. Förslaget om virtuella stängsel ingick i resultatet från den kritiserade statliga utredningen om konkurrenskraft. Djurens Rätt har tidigare skickat in en kritisk kommentar till EU om förslaget med virtuella elstängsel och varnat för att tekniken riskerar att skapa både stress och lidande för djuren. – Konkurrenskraftsutredningen är det sämsta som hänt Sveriges djurpolitik på decennier. Den har flyttat oss 40 år bakåt i tiden, genom att vi har behövt ägna större delen av den här mandatperioden åt att försvara något så självklart som kors rätt till bete – och nu detta, säger Tina Hogevik.

Djurens Rätt menar att det här är ännu ett beslut som visar en oroande utveckling där djurens perspektiv marginaliseras i den politiska debatten. Regeringen presenterade förslaget om att tillåta virtuella stängsel trots att djurskyddsexperter hade varnat för riskerna. – I princip allt som har kommit ur den här utredningen saknar både vetenskapligt stöd och respekt för djurskyddslagen. Oavsett vilket regeringsalternativ det kommer från, så behöver Sverige ett helt nytt ledarskap kring djurpolitiken, säger Tina Hogevik.

NUMMER 1/2025

Ko-utsläppen:

ferensen COP29, då Kullgren hävdade att svenskt kött är bra för klimatet.

– Ingen kommer övertyga mig om att kossor som funnits i tusen år är grundproblemet till de klimatproblem vi ser, sa han. Men jo, korna är ett problem, invänder Riksrevisionen i en granskning publicerad i oktober – hela 29 procent av det svenska jordbrukets utsläpp utgörs av djurens fodersmältning.

Denna metangas är en kraftig växthusgas där största utsläppet kommer från djur inom djurfabriker, FN bedömer att en omedelbar minskning av just metanutsläpp är det snabbaste sättet att bromsa den globala uppvärmningen på kort sikt. Sverige har lovat FN att minska utsläppen av metan med en tredjedel, men Naturvårdsverket bedömer att målet är bortom räckhåll med dagens politik. I Riksrevisionens granskning utdelas hård kritik mot staten för att inte göra tillräckligt för att strypa utsläppen från jordbruket, bland annat föreslås subventionering av ett fodertillskott som minskar kornas metanbildning. Djurens Rätt menar att Riksrevisionens rapport ignorerar elefanten i rummet – att djurfabrikerna måste monteras ned för djurens, klimatets och människornas skull.

I årets första nummer av tidningen fick landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) mothugg av Djurens Rätt för hans utspel under klimatkon-

Nästa nummer av tidningen ges ut den 6 mars.

– Så länge djurfabrikerna hålls under armarna av politiken är de flesta åtgärder som diskuteras hjälplöst otillräckliga. Jordbruket behöver stöd att ställa om till att odla livsmedel i stället för foder, säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt. ●

Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.