Tidningen Djurens Rätt #1 2026

Fokus: Så gick det

TIDNINGEN

Brittisk feel good med VERITY HALL

SKONA BONOR

Tina Hogevik

MIRAKELMASKINER. SÅ BESKREV

landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kor på Ostfestivalen 2024, och sa att vi hade varit tvungna att ”uppfinna” dem om de inte fanns. Jag önskar att det hade rört sig om en enskild, olycklig felsägning. Men synen på djur som produktionsenheter snarare än individer ligger helt i linje med ministerns positionering med djurfabrikslobbyn. Tyvärr har

den bara blivit mer uppenbar sedan dess. Ytterligare exempel är när han i höstas poserade med en korv på sociala medier och skrev ”alltid retar det någon”, för att sedan kalla Djurens Rätt ”sura” när vi i en debattartikel krävde en högre nivå i debatten. Det här agerandet gör mig mycket bekymrad – men desto allvarligare är politiken han bedriver.

DENNA MANDATPERIOD HAR vi till stor del behövt ägna oss åt att stoppa försämringar för djuren, inte minst hotet mot kors betesrätt. Dagen innan vår stora manifestation för korna skulle hållas meddelade Kullgren till slut att betesrätten blir kvar, åtminstone mandatperioden ut. Det är svårt att inte undra om det främst handlar om att regeringen inte vill göra betesrätten till en valfråga. Ur strategisk synpunkt är det i så fall nog klokt, eftersom det impopulära förslaget ledde till en av de största namninsamlingarna i svensk historia. Under presskonferensen passade Kullgren på att hälsa att han hoppas att Djurens Rätt nu ”hinner skriva lite nya plakat”. Det gör vi så gärna. Vi vill till exempel prata om det du, jag och ytterligare tiotusentals medlemmar vill se: Djurpolitik – på riktigt. Landsbygdsministerns roll rymmer en inbyggd paradox. Som ansvarig för en

Tina Hogevik är riksordförande för Djurens Rätt.

industri vars affärsidé bygger på att djur hålls, utnyttjas och produceras, så förväntas ministern samtidigt stå upp för djurens välfärd. Det är en balansgång som varken nuvarande eller tidigare ministrar lyckats med.

SOM MEDLEM I Djurens Rätt möjliggör du att djurens perspektiv förs fram i maktens korridorer. Och vår stora folkrörelse för djuren är bevisligen svår att ignorera när vi går samman. Det här valåret mobiliserar vi för något vi sett ett behov av under många års tid –och nu mer än någonsin. Kornas, kycklingarnas och de andra djurens perspektiv måste börja tas på allvar. Nu kräver vi inrättandet av en djurskyddsminister. ●

11 mars: Möte med riksstyrelsen. Vi följer upp det pågående arbetet för djuren och tittar på hur vi ska prioritera framåt för att nå maximal genomslagskraft för djurens perspektiv.

5 mars: Tillsammans med representanter för internationella systerorganisationer är jag i Luxemburg när EU‑domstolen tar upp frågan om burhållning i livsmedelsindustrin. Vi sätter press på kommissionen att leverera den utlovade tidslinjen för utfasning.

12 april: Vi bjuder in till medlemsforum för Djurens Rätts medlemmar! Mötet hålls digitalt, och är ett utmärkt till fälle för dig som medlem att fördjupa ditt engagemang inom organisationen. Ses vi där?

21–22 mars: Dags för årets höjdpunkt: rikskonferens! Volontärer från hela landet samlas i Göteborg för en helg av inspiration, kunskap och gemensam uppladdning inför valrörelsen.

Innehåll -

Nr 1 2026

Matkreatören Verity Hall: 39

Intervju

”Jag har inte riktigt återhämtat mig från överflödet under svampsäsongen.”

Inte längre dolt.

Djurens Rätts jättekampanj för grisarna ruskade om i julstöket.

Agenda

07 Framgång. Slut med pälsdjursfarmning i Polen.

08 Eldupphör. EU­striden om ”köttord” återupptas.

09 Kampanjkollen.

10 Valupptakt. Tre viktigaste djurfrågorna inför valet.

12 Norsk revolution. Genombrott: Norge stoppar köttindustrins turbokycklingar och äggindustrins dödade av tuppkycklingar.

15 Djurnyheter i korthet.

16 Business as usual. SVT följde upp om systematisk svält i turbokycklingaveln.

18 Låst läge om transporter.

19 Urvattning pågår. Pälsförbudet i EU är akut hotat.

20 Kycklingsnack i politiken.

Svar om djurförsök

22 Experten: ”Vi befinner oss mitt i ett avgörande skifte.”

24 Efter budgetslakten. Så blev 3R­ centret efter regeringens svek mot djuren.

Fokus

26 Inte längre dolt. Folkilskan, djurskyddskontrollerna och politikernas tystnad. Så här gick det med bilderna inifrån grisfabrikerna.

Välj vego

39 Bönornas renässans. Från rustika grytor till virala veganska äggulor. Verity Hall bjuder på recepten.

46 Nytt på vegohyllan.

49 Tre vegofavoriter i vår.

Redaktionsfrågan: Verity Hall flyttade från England till Sverige. Var vill du testa bo?

JOSEFIN STRANG, redaktör [i mitt nya X-Mid Pro 1] BENNY ANDERSSON, ansvarig utgivare [kring östra Medelhavet] AGNES DUNDER, art director [jag vill alltid flytta tillbaka till Chicago] REBECCA JOHANSSON, Välj Vego-redaktör [Australien och UK] LINN ÅKESSON, skribent [Sydeuropa någonstans] NANNA THYDÉN, skribent [tropisk öde ö] CORAL RICOTE, skribent [Kambodja eller Sumatra]

Frågor om Tidningen Djurens Rätt? Du når redaktionen på djr@djurensratt.se Vill du annonsera? Mejla annonser@ djurensratt.se

OM ORGANISATIONEN

Agera

51 Tomma löften. Hotelljätten backade från löftet om att fasa ut burägg.

54 Här är mitt jobb.

56 Intervju. Shahin om varför han väljer att vara volontär.

58 Nya avgifter. Så här gör du som medlem skillnad.

59 Djuren och debatten.

60 Expertsvar. Visst är det brott jag ser i grisbilderna?

62 Det hände sen.

TINA HOGEVIK, riksordförande, ordforande@ djurensratt.se

BENNY ANDERSSON, generalsekreterare, benny.andersson@ djurensratt.se

Frågor om Djurens Rätt eller ditt medlemskap? djurensratt.se info@djurensratt.se

08-555 914 00

Postadress: Box 171 32

104 62 Stockholm

Besöksadress: Hornsgatan 123 117 28 Stockholm

Plusgiro: 90 10 87-7

Pressärenden: 070-649 20 41 press@djurensratt.se

Vill du ändra din adress?

Gör ändringen direkt på djurensratt.se/adressandring eller ring 08-555 914 40.

Vill du bli medlem?

Besök djurensratt.se/medlem eller ring 08-555 914 00. Tidningen ingår i medlemskapet, prenumeration kostar 200 kr/år. Tidningen finns även som taltidning och bläddrings-pdf.

Materialet i tidningen publiceras även på webben. Återpublicering kan också ske i bok eller annan trycksak. Den som medverkar i tidningen med text eller bild anses normalt medge detta inom arvodets ram. Läsarbrev är välkomna men arvoderas inte och kan redigeras. För obeställt material ansvaras ej.

Tryck: Stibo Complete ISSN 0345-2409 Årgång 124

Agenda

GENOMBROTT!

Pälsjätten Polen förbjuder pälsdjursuppfödning

Polen har äntligen tagit det historiska beslutet att förbjuda pälsdjursfarmning. Beslutet innebär att miljontals djur kommer att skonas från det oundvikliga lidandet i pälsdjurs ‑ farmer, då Polen är världens näst största producent av päls. Medan Polen ansluter sig till de över 20 EU ‑länder som har infört eller närmat sig ett för‑ bud, så fortsätter andra länder med pälsdjursfarmning. Finland hör nu till de största producen terna som finns kvar inom EU, tillsammans med bland annat Grekland och Spanien. Samtidigt faller efterfrågan på päls glo balt. Antalet djur som föds upp för päls har rasat dramatiskt de senaste åren – även i Kina, som länge har varit världens största producent av päls.

– Att EU:s största producent av päls beslutar om att för‑

bjuda pälsdjursfarmning är ett välkomnat steg i rätt riktning. Det enda som saknas nu är ett heltäckande förbud av päls ‑ djursfarmning och handel av pälsprodukter på EU nivå, säger Nanna Thydén, presskommuni ‑ katör hos Djurens Rätt. Beslutet stärker också chan ‑ serna för medborgarinitiativet

Fur Free Europe, som har samlat över 1,5 miljoner underskrifter. Det är tack vare medborgariniti‑

ativet som frågan om ett förbud av pälsdjursfarmning och handel med pälsprodukter diskuteras hos EU kommissionen, som för väntas ta ställning till frågan se nast i mars 2026. Även i Sverige är frågan högaktuell. Regeringen har tillsatt en utredning som ska undersöka hur ett nationellt för bud mot uppfödning av djur för pälsproduktion kan se ut. Denna utredning presenteras senast i slutet av april, mer om detta i Djurens Rätts kanaler samt i nästa nummer av Tidningen Djurens Rätt. ●

Men också mörka moln

Snart ska EU politikerna ta ställning till ett EU ‑täckande förbud av pälsindustrin. Det finns oroväckande signaler om urvattning av förslaget – men loppet är inte kört än. Läs mer på sidan 19.

I media

Djurens Rätts general sekreterare Benny Andersson uttalade sig i artiklar i Expressen, Lan dets fria och Tidningen Syre, där han sågade lagförslaget.

Låst läge om burgarförbudet

EU går nu in i nästa fas av ordstriden.

I HÖSTAS RÖSTADE EU­parlamentet ja till ett lagförslag om att förbjuda användningen av köttrelaterade namn på växtbaserade produkter, såsom burgare, korv och biff.

I december skulle nästa steg tas i frågan, men förhandlingarna strandade efter att en fransk parlamentariker insisterat på att inkludera ännu fler begrepp i förbudet.

Parterna kunde inte enas om hur långtgående begränsningarna skulle vara. Danmark hade då ordförandeskapet i EU och försökte minska omfånget av förbudet, medan vissa parlamentsledamöter drev på för en bredare och striktare reglering. Resultatet blev ett dödläge som skjutit fram frågan till Cyperns

EU­ ordförandeskap under våren 2026.

Sebastian Wiklund är samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.

– Efter påtryckningar från Djurens Rätt flaggade den svenska regeringen för att de skulle rösta emot förslaget, bland annat på grund av risken för tolkningssvårigheter och att ett förbud kan hindra innovation. Att förhandlingarna kollapsade visar att motståndet mot förbudet växer inom medlemsstaterna. Vi hoppas att nästa ordförandeskap lyfter blicken och fokuserar på framtidens hållbara livsmedel – inte på att förbjuda ord som konsumenter redan förstår, säger Sebastian Wiklund.

För att förslaget ska bli lag måste ministerrådet, parlamentet och kommissionen enas om en gemensam text, i så fall blir resultatet en EU­förordning som gäller direkt i alla medlemsstater. Om de inte kan enas blir det troligen en fortsatt process då förslaget omformas till snävare skrivningar. Under tiden gäller status quo: Vegoburgare och liknande termer är fortsatt tillåtna i EU. Frankrikes tidigare försök att införa liknande, inhemska förbud fick nej från EU under 2025.

VILKA ÄR DET då som vill ha det här förbudet? Jo, förespråkarna har visat sig vara producentorganisationer, vissa nationella jordbruksdepartement och

delar av den konservativa partifamiljen i parlamentet, med Frankrike som tung röst. Flera källor pekar på att just franska jordbruks­ och köttintressen haft en central roll i försöken att förbjuda köttliknande benämningar av vegoprodukter. Den franska köttsektorns branschorganisation Interbev har öppet stöttat skarpare begränsningar på vegetabiliska produkter för att ”skydda” traditionella köttbeteckningar. Flera franska politiska aktörer lyfte också lagförslaget som en ”seger för bönder”.

– Det här är ett skolexempel på hur starka köttintressen kan påverka EU­politiken. I praktiken handlar det här om att försöka bromsa en växande marknad för växtbaserade livsmedel. I stället för att förbjuda ord borde EU fokusera på rättvisa spelregler, märkning som verkligen underlättar etiska val, och styrmedel som gynnar hållbara råvaror, avslutar Sebastian Wiklund. av Cecilia Mille

Kampanjkollen

Så går det för kampanjerna just nu – och så här kan djurvänner hjälpa till.

av Cissi Krantz

Hotelljätten Radisson sviker hönorna

Skriv under på djurensratt.se/radissonhotel

Radisson lovade att senast 2025 fasa ut alla ägg från hönor i burar, ett löfte de brutit och en deadline som nu passerat. Djurens Rätt kräver att hotellkedjan omedelbart presenterar en offentlig och detaljerad plan för hur buräggen ska fasas ut under 2026. Tusentals djurvänner har redan protesterat runt om i världen och online. Vill du vara med och sätta press på Radisson? Bli blixt på djurensratt.se/blixtmail.

Bli volontär för djuren 2026

Anmäl ditt intresse på djurensratt.se/volontar

Under 2026 kommer Djurens Rätts volontärer att arbeta med att sprida information om organisationens prioriterade valfrågor till väljare och politiker runt om i hela landet. Gillar du att skriva, kan flera språk eller trivs med att prata med människor? Då kan du vara Djurens Rätts nästa stjärnvo lontär. Anmäl dig och gör skillnad för djuren redan i dag.

Tjusiga reklamfraser – trånga burar

Skriv under på djurensratt.se/deliverunilever

I februari lanserade Djurens Rätt en kampanj mot Unile ver, jättekoncernen som säger sig vilja "göra hållbart liv till vardag". De har lovat att fasa ut burägg globalt, men har backat från sitt löfte. I Europa och Nordamerika har de ställt om, men på andra marknader hålls hönor kvar i trånga burar. Det skapar en ojämlik standard för djur – Djurens Rätt kräver att Unilever återupprättar sitt globala löfte.

Har du sett turbokycklingen?

Kommentera och dela på djurensratt.se/turbokycklingen I december dök Djurens Rätts turbokyckling upp i Stock‑ holms tunnelbana, iklädd kostym och bärandes på en portfölj. Det väckte stor uppmärksamhet i kollektivtrafiken, många resenärer stannade till för att ta bilder, och via en QR kod fick de ta del av information om turbokycklingarnas verklighet i Sverige. Turbokycklingen kommer att dyka upp under året på olika platser, håll utkik.

Hallå där, Rita Gago

Volontärsamordnare hos Djurens Rätt

Valår! Hur kan jag hjälpa till?

– Valåret kommer att vara intensivt, vi kan påverka ännu mer med all hjälp vi får. Fram till maj kommer våra outreachvolontärer att besöka politiska evenemang, sedan fortsätter vi med en strålande sommarturné med valfokus. Skrivar- och översättarvolontärer kommer att skriva insändare till tidningar och översätta kampanjmaterial för att hjälpa fler att ta del av våra valfrågor. Vi vill nå så många väljare och politiker som möjligt med hjälp av våra volontärprogram.

Vad mer gör Djurens Rätt? – Deltar på partipolitiska evenemang såsom kommundagar, politiska mingel, Almedalen och Frihamnsdagarna. Med hjälp av våra volontärer kommer vi kunna nå ut med våra prioriterade valfrågor till så många väljare och politiker som möjligt – både lokalt och nationellt – för att öka vår påverkan. Kan jag engagera mig digitalt och fysiskt?

– Ja, självklart! Blixtar är alltid ett av våra viktigaste volontärprogram och gör stor skillnad, helt digitalt. Mot slutet av valrörelsen, i augusti och september, kan du också besöka valstugor och ställa frågor om partiernas djurpolitik, eller engagera dig som volontär tillsammans med oss och hjälpa oss att nå ut med våra valfrågor. Anmäl dig som volontär redan i dag.

De tre frågorna som Djurens Rätt kommer att lyfta högst under valrörelsen.

Valupptakt: Djurens viktigaste valfrågor

1

Förbjud turbokycklingar

PROBLEMET? Kycklingar är de landlevande djur som är flest och har det sämst. I Sverige dödas över 110 miljoner kycklingar varje år, varav 99 procent är turbokycklingar. Det har gått drygt två år sedan Uppdrag granskning­avsnittet Kycklingens pris visade allmänheten det systematiska lidandet som turbokycklingarna, inklusive föräldradjuren, utsätts för. I februari i år släpptes ett uppföljande reportage som visar att inga förändringar för djuren har skett (mer läsning på sidan 16–17).

FÖRUTSÄTTNINGAR? Sverige halkar efter, våra grannländer leder vägen. I Norge fattades i år en branschöverenskommelse om att fasa ut turbokycklingar senast 31 december 2027. Danmark har beslutat att fasa ut turbokycklingar från statlig upphandling och driver på för en utfasning på EU­nivå. Andra länder som har tagit steg bort från turbokycklingar är Nederländerna och Frankrike, där 15 respektive 40 procent av kycklingindustrin har ställt om till långsamväxande raser.

– Stödet för ett förbud mot snabbväxande kycklingar är nästan lika högt som stödet för att bevara beteskravet. Det borde få politikerna att agera i den här frågan, med tanke på den starka opinion som skapades för kornas bete, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.

VAD VILL DJURENS RÄTT? När den svenska kycklingindustrin inte tar sitt ansvar måste politiken kliva fram. Djurens Rätt vill se ett förbud mot uppfödning och avel av turbokycklingar i Sverige.

2

Skrota utredningen

PROBLEMET? Utredningen om stärkt konkurrenskraft tillsattes av regeringen 2023 för att ”undersöka möjliga åtgärder, inklusive regelförenklingar, för att med bibehållna högt ställda djurhållningskrav stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion”.

Trots uppdragsbeskrivningen, så landade utredningen i att det var just de ”högt ställda djurhållningskraven” som föreslogs att offras för stärkt konkurrenskraft. Flera av utredningens förslag, såsom ett slopat beteskrav och minskade och mer ”flexibla” djurskyddsföreskrifter, skulle leda till förödande konsekvenser för djurskyddet om förslagen blir verklighet.

FÖRUTSÄTTNINGAR? Efter massiv kritik från allmänheten, forskare, organisationer och flera riksdagspartier backade regeringen från förslaget om ett slopat beteskrav. Sedan dess har dock två andra förslag genomförts: insatser för en minskad vargstam och beslutet att tillåta elchockshalsband på kor och andra nötdjur samt får. Detta trots avrådan från forskare och expertmyndig­

heter. Resterande förslag har än så länge legat kvar i skrivbordslådan. En opinionsundersökning från 2024 visar stark opinion för att behålla beteskravet.

– Vår kampanj Jag vill beta ledde till att regeringen backade. De fick opinionen emot sig även i egna led och de var inte beredda att betala det priset. Det blev en påminnelse om att förslag om försämringar av djurskyddet inte kommer att gå obemärkta förbi, säger Sebastian Wiklund.

VAD VILL DJURENS RÄTT? Djurens Rätt vill att utredningen arkiveras och att inga fler förslag om potentiella djurvälfärdsförsämringar luftas. Vad gäller förslaget om färre och mer ”flexibla” djurskyddsföreskrifter bör Jordbruksverket i stället ges ökade resurser för att uppdatera föreskrifter, så att de går i linje med djurskyddslagen från 2019.

Sebastian Wiklund.

Tillsätt en djurskyddsminister

PROBLEMET? Att förslagen i utredningen om konkurrenskraft ens lades fram är ett symptom på ett djupare politiskt problem med svenskt djurskydd. Det handlar om att landsbygdsministern, som har det yttersta ansvaret för djurens välfärd, samtidigt ska främja lantbrukets ekonomiska intressen.

– Under den här mandatperioden har vi gång på gång fått se exempel på just detta, när landsbygdsminister Peter Kullgren har profilerat sig väldigt starkt ihop med djurfabrikslobbyn, samtidigt som han inte har visat intresse av att lyssna på djurrätts­ och djurskyddsorganisationer, eller vad majoriteten av medborgarna vill se när det gäller djurvälfärd, säger Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik och utvecklar: – Konkurrenskraftsutredningen är som sagt ett exempel, andra är hans avvisande av

både Livsmedelsverkets kostråd och EAT Lancet­rapportens rekommendationer. I stället förespråkar han mer kött i skolmatsalarna. Det kategoriska ignorerandet av vetenskapliga studier anser vi är skrämmande.

FÖRUTSÄTTNINGAR? Fyra av tio väljare vill att regeringen inrättar en djurskyddsminister, vilket är ett förhållandevis starkt stöd för en fråga som gått under den mediala radarn. Partierna har inte riktigt tagit ställning i frågan. Miljöpartiet vill dock återinrätta en djurskyddsmyndighet, vilket Djurens Rätt också vill se.

VAD VILL DJURENS RÄTT? Djuren behöver en seriös politisk röst. Därför bör nästa regering inrätta en djurskyddsminister och en djurskyddsmyndighet, som kan stå upp för djurskydd och djurvälfärd utan att kompromissa med djurfabrikernas intressen. Det skulle också leda till att kunskapen om djurskydd och djurhållning i samhället stärks.

vill förbjuda snabbväxande kycklingraser.

vill se en djur‑ skyddsminister i nästa regering.

anser att djur‑ skyddsfrågor är vik tiga i valet av parti.

Källa: Novusundersökning för Djurens Rätt, november 2025.

Banbrytande dubbelbesked från Norge

Fasar ut turboraser och stoppar tuppdöden.

Kycklingar som växer så snabbt att deras kroppar inte hänger med, som knappt kan gå, och som lever sina korta liv i smärta. Miljontals tuppkycklingar som dödas direkt efter kläckning. I januari i år kom genombrottet i Norge – nu ska turbokycklingar fasas ut och massdödandet av tuppkycklingar i äggindustrin upphöra.

I ett internationellt perspektiv sticker det norska beslutet ut från mängden, samtidigt är landet inte ensamt om att ifrå­

gasätta den högintensiva kycklinguppfödningen. Exempelvis i Frankrike har kritiken mot snabbväxande raser varit stark under en lång tid, och många aktörer har tagit avstånd. Norges beslut är inte bara ett nationellt genombrott, utan har även chans att ge ringar på vattnet i andra länder enligt Nathalie Söderström, som är chef för företagsrelationer hos Djurens Rätt.

– Norges beslut visar att det både är absolut nödvändigt

och möjligt att agera för att kycklingarna ska få det bättre. Även om vi anser att säga nej till turbokycklingar är det minsta vi kan begära för djuren så är det ett viktigt steg framåt, säger Nathalie Söderström.

BAKOM BESLUTET LIGGER inte en ny lagstiftning, utan en överenskommelse inom branschen mellan Norges största kycklingproducent Nortura SA och branschorganisationen KLF (Norges nationella förening för kött­ och fjäderfäindustri). Det handlar om 70 miljoner kycklingar varje år, och fler än tre miljoner tuppkycklingar per år som skonas från att dödas direkt efter kläckning. Helle Haukvik, talesperson för den norska djurskyddsorganisationen Dyrevernalliansen, berättar om

99 % är turbo

Turbokycklingarna har av lats för att växa extremt snabbt – så snabbt att deras kroppar inte hinner med. Många får smärtsamma rörelsestörningar, hjärtproblem eller andra sjukdomar, och lever bara i cirka 35 dagar innan de slaktas.

Uppemot 99 procent av alla kycklingar i Sverige är turbo ‑ kycklingraser, vanligast är Ross 308.

hur beskedet har tagits emot: – Allmänheten är naturligtvis mycket glad över båda nyheterna. Vi vet att allt fler människor har blivit medvetna om problemen med turbokycklingar och har valt att inte köpa dem i butikerna. Bland bönderna har reaktionerna varit något mer blandade, men generellt sett har de också varit mestadels positiva. Eftersom branschen nu har valt att göra detta själv, snarare än att tvingas till förändring genom ett förbud, kommer det sannolikt att mottas bättre av jordbrukarna än vad det annars skulle ha gjort. Beslutet ligger också i linje med vad forskningen länge propsat på. I flera år har myndigheter och

expertorgan i Europa pekat ut snabbväxande kycklingraser, såsom Ross 308, som en allvarlig djurvälfärdsfråga. År 2023 rekommenderade den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet en maximal tillväxttakt på 50 gram per dag, vilket är betydligt lägre än för turbokycklingrasen Ross 308 som används i Sverige i dag. Tillväxtgränsen på 50 gram per dag är i linje med kycklingraserna som rekommenderas inom välfärdspolicyn

European Chicken Commitment. Sveriges kycklinguppfödning går alltså emot experternas rekommendation.

MEN HUR GICK det till i Norge egentligen? Det norska genombrottet kom inte av en slump, menar Helle Haukvik, utan Dyrevernalliansen började fokusera på snabbväxande kycklingraser redan 2001. – Kampanjen fick verkligen fart 2015 när vi ingick ett partnerskap med Norsk Kylling och en av Norges tre största livsmedelskedjor, för att förbättra djurvälfärden i deras

Gör skillnad

På Djurens Rätts hem ‑ sida kan du göra din röst hörd för djuren. Via djurensratt.se/agera hittar du bland annat en namninsamling för att stoppa massdödan det av tuppkycklingar.

5 KRAV FRÅN DJURENS RÄTT

1. Förbjud avlivning av tupp ‑ kycklingar till förmån för tidig könssortering av ägg.

2. Främja införandet av metoder inom tidig köns ‑ sortering av ägg i Sverige.

3. Sträva mot heltäckande lagstiftning på EU nivå.

4. Förbjud uppfödning och avel av turbokycklingar.

5. Främja växtbaserad produktion och konsumtion som ersätter ägg.

kycklingproduktion. Från och med 2018 var livsmedelskedjan Rema 1000 helt fri från snabbväxande kycklingar. Sedan dess har vi utövat påtryckningar på konkurrenter och andra stora aktörer på marknaden, säger Helle Haukvik.

Strategin var tydlig – att sätta press där det gör störst skillnad.

– Vi fokuserade på den största aktören i branschen, Nortura, och deras största kund, Norgesgruppen − den andra aktören som fortfarande använde turbokycklingar som levererades till Coop ­butiker, men hade inga egna avelsdjur, så vi visste att de skulle följa Norturas beslut.

Förutom påtryckningar från organisationer spelade också media och avslöjanden en avgörande roll, enligt Helle Haukvik. Under 2023 sändes Uppdrag gransknings program Kycklingens pris. Då visade de bilder på kannibalism bland avelsdjur i Sverige, vilket ökade trycket både på konsumenter och industri i Norge.

– Kort därefter meddelade Nortura att de skulle sluta använda turbokycklingen Ross 308. Sedan fortsatte vi att utöva påtryckningar genom att kräva ett slutdatum. Vi fick äntligen detta i januari 2026!

TUPPKYCKLINGARNA VAR EN annan utmaning. Här möttes Dyrevernalliansen av motstånd, men samtidigt var äggindustrin villig att förändras. – När det gäller malning av tuppkycklingar har vi stött på ett tydligt motstånd mot vårt önskemål att förbjuda denna praxis, men äggindustrin medgav tidigt att de inte ville fortsätta. Man kan säga att industrin i detta fall var lite mer framåtblickande än när det gäller turbokycklingar, säger Helle Haukvik.

Senast 2027 ska äggsortering alltså bli ny standard i Norge, men alternativ till massdödandet av tuppkycklingar finns redan. I flera länder, däribland Italien, Frankrike, Tyskland, Österrike och Nederländerna, används metoder som gör det

möjligt att ta reda på kycklingens kön redan i ägget. På så sätt kan tuppkycklingar sorteras bort i embryostadiet, innan de kläcks.

FÖR DJURENS RÄTTS del fortsätter arbetet med att påverka företag och sprida kunskap om djurvälfärd, både nationellt och internationellt. Det handlar enligt Nathalie Söderström om samtal med livsmedelsföretag i Sverige och andra länder, bland annat Finland, om att aktörer behöver ta mer ansvar för djuren.

– Vi får företagen att påbörja arbetet med European Chicken Commitment, där utfasningen av turbokycklingar är en viktig del, och informerar om hur viktigt det är att minska inköp av kycklingkött. Vi jobbar även för att företagen ska minska inköp av ägg, där det ingår att informera om att cirka 15 000 tuppkycklingar dödas varje dag i Sverige. Något som i stort sett inga företag känner till, säger Nathalie Söderström.

Norge har visat att förändring är möjlig. Frågan är nu om

fler länder – däribland Sverige – är beredda att följa efter. Om du frågar Nathalie Söderström så har Sverige exakt samma förutsättningar som Norge att ta det här steget, eftersom kycklingfabrikerna i stort sett ser likadana ut överallt. Detsamma gäller för tuppkycklingarna, där Norges och andra länders beslut visar vägen framåt för Sverige.

Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, instämmer och uppmanar till handling. Inte bara från politikerna, men också från branschorganisationerna:

– Vi uppmanar Svensk Fågel att omedelbart följa Norges exempel och fatta beslut om att fasa ut turbokycklingarna, samt att Svenska Ägg sätter ett slutdatum för avlivningen av tuppkycklingar. Motsvarande lagstiftning behöver också komma på plats − våra grannländer visar att det går att minska djurens lidande. Nu måste Sverige följa efter, säger Tina Hogevik.

Tidningen Djurens Rätt har sökt Svensk Fågel och Svenska Ägg för en kommentar.

av Nanna Thydén

DÄRFÖR DÖDAS TUPPKYCKLINGAR

Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggfabrikerna är tuppar. Eftersom tupp kycklingarna inte lägger ägg, eller är tillräckligt snabbväxande för köttpro duktion, dödas de direkt efter kläckning genom nedmalning eller gasning. Bara i Sverige dödas cirka 15 000 tuppkycklingar en genomsnittlig dag.

SÅ FUNKAR KÖNS- SORTERING AV ÄGG

Redan i dag använder Norges båda kläckerier metoder som identifierar könet i ägget. Teknikerna varierar, men kan till exem‑ pel handla om AI‑baserad sortering eller hormon‑ analys, där en laser gör ett mikroskopiskt hål i ägget utan att skada embryot.

ÄR DET VERKLIGEN EN BRA IDE?

Könssortering av ägg löser dock inte de etiska problem som finns inom aveln för hög produktion av ägg (benskörhet och frakturer) samt hög produktion av kött (rörelsestörningar och hjärtproblem), även om pro ‑ blemet med massavlivning av tuppkycklingar åtgärdas.

Bakslag Framgång Agenda -

Snabb genomgång av läget i Djurens Rätts prioriterade områden.

av Nanna Thydén

Fler

Utfasningsplan lanserad

förbjuder minkfarmning

Plågsamma försök vid KI

Under sommaren har både Bulgarien och Malta beslutat att förbjuda uppfödning av minkar och import av levande minkar till landet. Det innebär att 13 EU medlemsstater har ett fullständigt förbud, vilket tyder på att Europa är på väg bort från den plågsamma pälsindustrin.

Den brittiska regeringen har lagt fram en plan för hur de ska fasa ut djurförsök och i stället använda djurfria metoder, såsom 3D ‑ bioprintad vävnad. Hud ‑ och ögonirrita ‑ tionstester samt allergitester på djur ska er‑ sättas senast i slutet av 2026, och tester på hundar och apor för läkemedel ska minska med 35 procent till 2030.

Djurskyddsframsteg

i Ukraina

Från 1 januari 2026 har Ukraina infört EU anpassade djurskyddsregler, bland annat för hönor i bur. Djurens Rätt, som har haft verksamhet i Ukraina sedan 2023, välkomnar denna utveckling som förbättrar villkoren för djuren, men menar att både landet och hela EU behöver gå längre än dagens minimikrav för djurskydd.

Företag vill ha burförbud

Över 30 ledande europeiska livsmedels företag har uppmanat EU‑kommissionen att förbjuda användningen av burar för hönor, grisar och kaniner i livsmedelsindustrin. Deras ställningstagande visar att övergången till ett burfritt Europa är möjlig, kommersiellt hållbar, och att branschen är redo att samarbeta kring ett EU ‑ omfattande burförbud.

Djurförsök

Djur i djurfabrikerna

Djurvänlig konsumtion

Modevecka slutar med

päls

New York Fashion Week kommer att förbjuda päls på sina modevisningar från september 2026. Beslutet från organisatören innebär att päls från djur såsom minkar, rävar och kaniner inte längre tillåts på visningarna. Djurens Rätt ser detta som ett steg mot en mer djurvänlig modeindustri.

Djur i pälsindustrin

Forskning vid Karolinska institutet har inkluderat smärtsamma rygg ‑ och hjärnexpe ‑ riment på djur, finansierat av USA:s nationella hälsoinstitut. PETA menar att försöken har haft otillräckliga veterinärkontroller, och att kaniner fortsatte att användas i experiment i 50 dagar trots att de enligt kriterier skulle ha avlivats.

Komisshandel i mjölkfabrik

Slutet av 2025 var en händelserik period för djuren, som gav den polerade bilden av Sveriges djurfabriker en rejäl törn. Utöver Dju rens Rätts bilder från svenska grisfabriker så publicerade TV4 material från Djurrättsallian ‑ sen, som visade grov misshandel av kor inne på en öländsk Arlafabrik där personalen slår och sparkar djuren.

Rekord för fågelinfluensa

Över 700 utbrott av högpatogen fågelinflu ensa har rapporterats i Europa under 2025 ett av de värsta åren hittills. Flest utbrott syns i Tyskland och Polen, men även i Sverige är fågelinfluensa ett utbrett problem. Djurfabri kernas storskalighet bidrar till smittspridning och ett enormt lidande för djuren, konstate ‑ rar Djurens Rätt.

Import av päls

kvarstår

Den sista minkfarmen i Sverige avveckla des under 2025, men importen av pälspro dukter fortsätter. Djurens Rätt menar att ett nationellt förbud inte skulle räcka, utan arbetar också vidare för EU omfattande förbud av päls industrin − för djurens skull, men också för miljön och folkhälsan.

En glimt från svensk kycklinguppfödning.

Skandalfilmerna i SVT

inifrån avelsanlägg ‑ ningen togs 2023 av en person knuten till Djurrättsalliansen, som under täckmantel började jobba på avels företaget Aviagen, som äger turbokyckling rasen Ross 308.

SVT lyfte kycklingarnas lidande - igen

Inga kontroller har skett på anläggningen.

DET VAR SKAKANDE filmer som sändes 2023 i Uppdrag granskning­avsnittet Kycklingens pris Kala och utsvultna föräldradjur pickade på inälvor tillhörande en fortfarande levande fågel, som låg på sidan och flämtade. Djurvälfärdsforskaren Jenny Yngevsson var tagen.

– Det är ju nästan ett ofattbart lidande, att bli uppäten levande, sa hon.

I februari 2026 var det dags för uppföljningen Älskade kyckling. Ett av fynden var att

länsstyrelsen inte gjort några djurskyddskontroller på avelsanläggningen efter avslöjandet. Tina Hogevik är riksordförande för Djurens Rätt.

– Det här är vår tids mest akuta djurskyddsfråga, och det är fullständigt oacceptabelt att inget hänt på två år. Djurskyddslagstiftningen måste följas i praktiken, med regelbundna kontroller och kännbara konsekvenser när lagen bryts, säger Tina Hogevik.

Hur det ser ut nuförtiden vet

alltså bara de som jobbar på avelsanläggningarna. Företaget i fråga, Aviagen, ville inte medverka i Uppdrag granskning. Länsstyrelsen, som ansvarar för djurskyddskontroller, har inte gjort några kontrollbesök. Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) sa att han inte ville ”recensera” länsstyrelsernas arbete, men uppgav att han genom ”olika mått och steg” tänker se till att länsstyrelserna når målet om att kontrollera var tionde djurfabrik under ett normalår. När han fick frågan om varför Sverige inte gör som Norge, alltså fasar ut turbokycklingar, så svarade han: – Jag tycker att du ska rikta de frågorna till branschen. Jag är förvisso jordbruksminister men jag kan inte styra allt över en bransch.

Skriv under!

På djurensratt.se/ agera/svenskfagel finns ett mejlformulär där du kan skicka en uppmaning till Svensk Fågel om att fasa ut turbo ‑ kycklingar.

Inte heller Svensk Fågel vill ta ansvar. Branschorganisationens vd Maria Donis menade att skandalbilderna från 2023 handlade om enstaka avvikelser. Några planer på att inspireras av Norge finns icke. – Jag kan inte bedöma hur man gör i andra länder eller i andra företag, sa Maria Donis.

VÅRA GRANNLÄNDER I väst resonerar alltså annorlunda. Danska politiker propsar på att turbokycklingar förbjuds på EU­nivå, och statliga inköp av turbokycklingkött fasas ut. Uppdrag granskning gjorde ett studiebesök i Norge, som tagit ett steg längre. De svenska skandalfilmerna från 2023 fick

DÄRFÖR SVÄLTS FÖRÄLDRADJUREN

Uppskattningsvis 99 procent av svensk kyck‑ lingindustri utgörs av turbokycklingrasen Ross 308. Denna ras har avlats för extrem tillväxt och hög aptit, på ynka 35 dagar förvandlas kycklingen från en liten dunboll på 40 gram till en slaktfärdig kyckling på två kilo. Turbotillväxten orsakar bensmärta och organsvikt, vilket leder till ett dilemma. Djuren som ska avla fram nästa gene ‑ ration måste leva uppemot fem månader för att nå könsmognad, men det hål ‑ ler inte deras snabbväxan ‑ de kroppar för. Lösningen som människor valt är att bromsa tillväxten genom att svälta djuren som an ‑ vänds till turbokyckling ‑ avel. Etologiprofessorn Per Jensen kallar detta ”störs ta djurskyddsproblemet vi har inom all djuruppföd ‑ ning” och sa ”vill man ha det här systemet så har man det här problemet”.

stor spridning i Norge och blev droppen som fick bägaren att rinna över – nu har norska kycklingbranschen beslutat sig för att sluta med turbokyckling. Den norska kycklingfarmaren Snorre Hellesvik uppgav i programmet tidigare skepsis inför bytet från Ross 308 till mer långsamväxande kyckling, men sa till SVT ”vi borde ha bytt för länge sedan”.

"Jag är förvisso jordbruks ‑ minister men jag kan inte styra allt över en bransch." – Peter Kullgren

– De är livskraftigare och livligare. De flyger och springer runt ända till sista dagen, och dödligheten är mycket lägre. Det är skönt att slippa plocka bort döda kycklingar. Maria Donis menade att svenskarna inte är beredda att betala mer för långsamväxande kycklingar. En opinionsundersökning från 2023 visar dock att åtta av tio svenskar vill förbjuda turbokycklingar. Under SVT:s besök i Norge uppgav branschföreträdare att varken konsumenter eller kycklingindustrin lidit finansiellt av att en tredjedel av norska kycklingar numera är långsamväxande.

– Nu behövs tre miljoner färre slaktkycklingar för att producera samma mängd kött. [...] Vi har fått större vinst och mindre svinn. Totalt sett har vi lyckats få bättre ekonomi, sa Hilde Talseth som är vd på Norsk Kylling.

OM DU FRÅGAR Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik är det uppenbart att det är dags för Sverige att släppa greppet om turbokycklingarna. Ett steg på vägen mot nedmonterade djurfabriker är skiftet från turbokycklingar till långsamväxande kycklingar. Kan Norge så kan Sverige, konstaterar Tina Hogevik.

– Den nya granskningen innebär en ny chans att agera. Det enda rätta är att omedelbart sätta ett slutdatum för uppfödning och avel av turbokycklingar i Sverige. Turbokycklingarnas situation är en konsekvens av att Svensk Fågel inte agerar, och att politiska beslutsfattare accepterar lidandet som norm. I Norge har branschen redan visat att det går att ta ansvar – när ska Sverige hänga med i utvecklingen?

av Josefin Strang

SVT-TITTARNAS REAKTIONER

Fattar inte hur de gigantiska kycklingarna ens är lagliga i Sverige. Skulle man behandla sin hund på samma vis skulle man ha fått djurförbud sen länge. Catya

Fy f‑ n så vidrigt. Norge ställer om hela sin produktion, i Sverige ljuger man och skyller ifrån sig. Så skryter Sverige om sin djurvälfärd. Så fruktansvärt uselt, Sverige är sämst i klassen. Skäms! Viola

Om alla slutar köpa kyckling ‑ en så märks det att vi inte vill ha det så här. Har slutat för länge sen att köpa. Kerstin

Varför åtalas inte dessa uppfödare för djurplågeri? Florence

Har slutat äta kyckling sedan förra programmet. Hoppas på bättring i Sverige som i Norge. Göran

Detta tar död på illusionen om den "etiska" djurhållning ‑ en i Sverige. Varför fortsät ta köpa svensk kyckling?

Dessutom en skandal att länsstyrelsen inte sköter sina kontroller. En urbota dum förklaring att man kontrollerar "från kontoret".

Lars

Katastrof. Djurplågeri på hög nivå!

Pia

Agenda -

En annan väg är möjlig. Stor‑ britannien blev först i Europa med att förbjuda export av levande nötdjur, får och grisar. Liknande lagstiftning finns bland annat i Nya Zeeland.

ning måste få ett slut. Den internationella sjöfartsorganisationen IMO uppmanades att omedelbart kontrollera det aktuella fartyget, samt att säkerställa att djuren ombord skulle få den skötsel och vård som de behövde. Tyvärr var katastrofen ett faktum. I slutet av november, efter nästan 70 dagar på fartyget, lastades de djur som överlevt av i Libyen. Fler än 300 djur, varav många var kalvar, hade dött.

SAMTIDIGT SOM fartygskatastrofen utspelat sig har förhandlingarna om ny djurtransportlagstiftning på EU­nivå stått stilla. Det råder stora oenigheter bland EU­parlamentariker. Tina Hogevik är riksordförande för Djurens Rätt.

– Den här möjligheten som finns nu, att med hjälp av skärpt lagstiftning få ett slut på långa, plågsamma djurtransporter, får inte slarvas bort. EU­parlamentarikerna måste inse allvaret i frågan och lyssna på den tydliga majoriteten av EU­medborgarna som vill se stärkt lagstiftning nu, säger Tina Hogevik.

Transportfrågan ännu låst

236 520 inom EU har tyckt till.

NYLIGEN INTRÄFFADE ÄNNU en katastrof på Medelhavet då flera tusen kor och andra nötdjur, varav många dräktiga, var fast på fartyget Spiridon II

i flera månader. Djurens Rätt följde och rapporterade om djurens öde, och krävde att sjötransporter och export av djur för slakt eller uppföd­

Nya EU-regler för hund och katt

VAD MEDBORGARNA VILL är tydligt. Över åtta av tio EU­medborgare är oroade över djurens välfärd vid transporter och vill se skärpta regler, enligt en ny opinionsundersökning som genomfördes i fjol i nio EU­länder.

Att EU­medborgarnas engagemang i djurskyddsfrågor är stort visade också resultatet av EU­kommissionens samråd om djurskyddslagstiftningen, som var öppen under tolv veckor i slutet av 2025. Djurens Rätt hade tagit fram instruktioner som underlättade för alla som ville svara och visa EU­kommissionen att lagstiftningen måste skärpas med djurens bästa som högsta prioritet. Sammantaget skickades hela 236 520 svar – vilket är ett rekordantal. I ett liknande samråd år 2021 var antalet inkomna svar omkring 60 000.

av Linda Björklund

EU har för första gången enats om gemensamma regler som ska stärka hundars och kat‑ ters välfärd. De nya reglerna innebär bland annat krav på obligatorisk registrering och märkning med mikrochip, samt minimikrav som uppfö dare måste följa för djurens välfärd. Kraven innefattar regler om utfodring, vete ‑ rinärvård, boendemiljö och skydd mot vanvård. Målet med de nya reglerna är att mot‑ verka illegal handel, minska risken att djur överges, samt att förhindra missförhållan den och stoppa valp och kattungefabriker. Djurens Rätt ser mycket positivt på att EU enats om de första gemen samma reglerna för hundar och katter. Medan familje ‑ djuren kommer täckas av grundläggande välfärdsprinci per, är djuren i djurfabrikerna utan ett likvärdigt skydd. – Att hundar och katter bemöts varmare än djuren i djurfabrikerna är tyvärr inte förvånande. Alla djur som hålls av människor behöver omfattas av heltäckande lag‑ stiftning som utgår från dju rens behov och som syftar till att minska risken för lidande och främja djurvälfärden, sä‑ ger Gunilla Lindgren, politiskt sakkunnig hos Djurens Rätt. Trots framsteg för hundar och katter har EU valt att inte införa regler för andra typer av familjedjur, exempelvis exotiska arter. En så kallad positiv lista – där endast vissa arter får hållas som familjedjur – hade kunnat stärka djurskyddet, eftersom arter som inte är lämpade som familjedjur då skulle bli otillåtna.

Rädda pälsförbudet!

Gå in på djurensratt.se/agera/ uppmana-eu för att skicka ett mejl till kommissionskollegiet som kräver att pälsdjurfarmning och pälshandel ska förbjudas i hela EU. Vet du inte hur du ska formulera kravet? På länken finns en mall.

Hotat pälsförbud

Just nu: Slutspurt för att påverka EU.

TRE ÅR HAR gått sedan 1,5 miljoner underskrifter samlades in för att förbjuda pälsdjursuppfödning och pälsförsäljning i hela EU, detta via kampanjen Fur Free Europe som Djurens Rätt var med och drev. Den magiska miljongränsen innebar att EU­kommissionen blev skyldiga att överväga ett förbud, och länge såg det ljust ut. Bland annat debatterades pälsförbudet i parlamentet under hösten 2023, där förslaget fick rungande stöd av politikerna. Europas pälsindustri har gått allt sämre till följd av dalande efterfrågan samt smittspridningar på farmer. Just nu har

24 länder i Europa redan infört någon form av förbud mot pälsdjursfarmning.

I SLUTET AV mars 2026 väntas EU­kommissionen presentera beslutet: Ska pälsdjuruppfödning förbjudas i hela EU eller inte? Tyvärr har Djurens Rätt nåtts av oroväckande signaler från Bryssel om en kappvändning hos makthavarna. Det föreslagna förbudet riskerar att urvattnas, vilket kan utmynna i blott en handfull regelskärpningar kring pälsdjursfarmer.

– Det är helt orimligt, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt.

Han lyfter faktumet att EU:s myndighet EFSA fastslagit att god djurvälfärd är omöjligt att uppnå inom pälsindustrins ramar. Ytterligare blytungt argument kom i slutet av 2025, då en granskning visade att pälsindustrin är så olönsam att den kostar EU­länderna närmare fem miljarder kronor varje år.

– Det är absurt. Forskarna på EFSA har sagt sitt. Medborgarna har sagt sitt. Allt fler medlemsländer har stängt sina pälsfabriker. Krasst nog tror jag att kovändningen beror på att vi har kommissionärer som är ointresserade av djurvälfärd, säger Sebastian Wiklund.

Här i slutspurten har Djurens Rätt startat en mejlkampanj riktad mot EU­kommissionen, som pågår just nu via Djurens Rätts hemsida. När detta nummer av Tidningen Djurens Rätt gick till tryck har den 25 mars uppgetts som datumet då EU­kommissionen väntas presentera beslutet.

– Eftersom EU­kommissionen inte presenterat förslaget än, så är det viktigt att pusha i rätt riktning. Det är fortfarande möjligt att få till ett förbud – men det är nu det gäller, säger Sebastian Wiklund. av Josefin Strang

Läs mer!

levande. En möjlig lösning på problemet är könssorteringsteknik, där tuppkycklingar sorteras ut redan innan de kläckts.

På Djurens Rätts hemsida finns rap porten Att sluta döda tuppkycklingar, publicerad 2024.

Här nedan syns pågående diskussion om könssortering av ägg under riksdagens djurskyddsforum.

Så kan dödandet stoppas Tuppkycklingar

ETT AV SVERIGES största djuretiska problem är massdödandet av tuppkycklingar. Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggindustrin är tuppar, och eftersom tuppkycklingarna inte lägger ägg eller är tillräckligt

i riksdagen.

snabbväxande för köttproduktion, så betraktas de som svinn. Varje dag dödas därför ungefär 15 000 nykläckta tuppkycklingar i Sverige, framför allt genom gasning men det är också tillåtet att mala ned dem

DEN 28 JANUARI höll Djurens Rätt ett seminarium om tuppkycklingar i riksdagens djurskyddsforum, en plattform för djurpolitiska diskussioner som Djurens Rätt är med och driver. En av programpunkterna, forskning kring könssorteringsteknik, presenterades av forskarna Simão Monteiro Belo dos Santos och Matthias Corion som arbetar vid ett belgiskt universitetet. En teknik som finns på marknaden och redan tagits i bruk kommer från företaget Omegga vars vd Katharina Hesseler var seminariets andra talare. Hon berättade att deras teknologi skannar äggen med hjälp av ljus mellan dag tre och sex för att samla in data, som AI sedan analyserar och tolkar för att kunna könsbestämma äggen. Hanäggen sorteras ut innan dag sju. I slutet av presentationen nämnde Katharina Hesseler att lagstiftning, om utformad på ett bra sätt, är en stark motor för ett stopp på dödandet av tuppkycklingarna.

SVERIGE ÄR PÅ efterkälken. Lagstiftning mot dödandet av tuppkycklingar finns redan i Tyskland, Frankrike och Österrike. I Norge har könssorteringsteknik redan implementerats i kläckerier utan ett förbud, dessutom har intressenter enats om ett slutdatum för dödandet av tuppkycklingar. Italien planerar att implementera ett förbud 2027, redan nu finns ägg i italienska livsmedelsbutiker som nykläckta tuppkycklingar sluppit dödas för. Djurens Rätt kräver att Sverige följer efter och förbjuder dödandet av tuppkycklingar till förmån för tidig könssortering av ägg. av Jenny Löf

Politikerna debatterade kycklingar

Den 5 februari hölls en inter pellationsdebatt i riksdagen om missförhållanden i den svenska kycklingindustrin. En interpellation är en fråga från en riksdagsledamot till en mi nister, som avslutas med de batt. Dagen innan hade SVT:s Uppdrag granskning sänt pro ‑ grammet Älskade kyckling, en uppföljning till Kycklingens pris från 2023. Programmet visade att inga förbättringar har skett för turbokyckling arna eller föräldradjuren i svenska kycklingfabriker.

Det var Kajsa Fredholm (V) som efterlyste svar från landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) om varför missförhållandena tillåtits fortsätta. För den som hade förhoppningar om positiva signaler om förändring för kycklingarna blev debatten en stor besvikelse. Lands ‑ bygdsministern såg ingen anledning att vidta nationella åtgärder då han menade att förändringen måste ske på EU ‑ nivå. Att våra grannländer Norge och Danmark går före med nationella åtgärder för kycklingvälfärd var heller inget som ministern visade intresse för att ta efter.

Fredholm pekade på att av eln av turbokycklingar bryter mot svensk djurskyddslag ‑ stiftning och Rebecka Le Moi ‑ ne (MP) frågade varför lands bygdsministern hänvisar ansvaret till branschen och till långdragna EU ‑ processer, i stället för att göra något åt problemet här och nu. av Gunilla Lindgren

Djurförsök -

är i grunden biolog. ”På Djurens Rätts sociala plattformar är det tydligt att inlägg som rör djurförsök skapar ett mycket starkt engagemang”, säger hon.

CECILIA MILLE: ”MITT I ETT AVGÖRANDE SKIFTE”

Det börjar dra ihop sig – snart presenteras ett förslag på en ny kemi ‑ kalielagstiftning i EU, som påverkar djur som utsätts för djurförsök. Cecilia Mille ger en upp ‑ datering om läget i djur‑ försöksfrågan i Sverige och Europa.

Det blåser rätt snålt när det gäller djuren i djurfabrikerna. Är det tro eller tvivel just nu när det gäller djuren i djurförsök? – Min bild är att vi befinner oss mitt i ett avgörande skifte. Historiskt sett har de flesta länder arbetat med 3R­principen: replace, reduce, refine. Ofta med tyngdpunkt på refinement och reduction och inte lika mycket på det vi helst vill se, replacement, alltså att ersätta djurförsök med andra metoder. Under 2020­talet har fler och fler länder börjat slå fast att djurförsök inte längre ens är det vetenskapliga förstahandsvalet när det gäller kemikaliesäkerhet och giftighetstester. I och med det börjar vi se formuleringar om replacement som ett strategiskt mål, inte bara en etisk ambition. Trenden är tydlig, och sedan har förstås olika länder kommit olika långt. För att en strategi ska få starkt genomslag krävs att många bitar finns på plats, inte minst finansiering, mätbara mål och uppföljning.

Lundaprofessorn Madeleine Durbeej ‑ Hjalt sitter på en tung stol i Vetenskapsrådet. I ett anförande och en skrivelse har hon kallat sig ”djupt oroad” över fokuset på ersättningsmetoder. Är det befogat och utbrett att forskare oroar sig för att medicinsk forskning hämmas om djurförsök försvinner? – Jag hörde anförandet och jag blev väldigt förvånad och bekymrad, inte minst med

tanke på att Durbeej­Hjalt är

Vetenskapsrådets huvudsekreterare i medicin och hälsa. Jag tycker att det är svårt att se hur en oro från forskarhåll skulle kunna anses befogad eller vara utbredd, utifrån hur strategierna i Europa och USA, som uttalandena hänvisar till, är formulerade. De är väldigt tydliga med att det handlar om att ersätta djurförsök så snart det är vetenskapligt möjligt. Att en högt uppsatt representant för myndigheten som delar ut forskningsanslag uttalar ett motstånd mot ambitionen att djurförsöken ska ersättas tycker jag är oroväckande. Den här ambitionen har ju faktiskt starkt juridiskt stöd, i form av lagstiftning både i Sverige och inom EU. Vetenskapsrådet har därtill ett uppdrag gällande forskning om och utveckling av alternativa metoder. Anslagen till forskning om ersättningsmetoder är försvinnande små i Sverige i dag och det behövs långt mer resurser för att komma framåt med arbetet inom rimlig tid. Där vet jag att Durbeej­Hjalt håller med. Vilket land är bäst i klassen?

– Nederländerna ligger i topp. Där behandlas djurförsök som ett systemproblem och de satsar stora och långsiktiga investeringar i en omställning som omfattar både lagstadgad testning och biomedicinsk forskning. Nederländernas omställningspolicy gör en tydlig prioritering av replacement framför reduction och refinement, de driver också frågan aktivt på EU­nivå. Finns det några utmanare till förstaplatsen?

– Nja, ingen är i närheten av Nederländernas ambitionsnivå. Men på andra plats tycker jag att vi kan placera Storbritannien, som sedan november 2025 har en antagen nationell strategi för att ersätta djur i försök. Deras strategi har lik­

som den i Nederländerna fokus på att ersätta djurförsök, och även den täcker in djurförsök inom forskning. Storbritannien går med detta mycket längre än EU, USA och Kanada där strategierna handlar om att minska användningen av djur inom regulatorisk testning, för exempelvis kemikaliesäkerhet. Sydkorea är också värt att nämna, med högt satta mål om att minska antalet djurförsök i kemikalietester till 2030. Lagstiftningarna i EU om kos ‑ metika respektive kemikalier är i klinch med varandra, med djuren i kläm. Varför?

– Problemet orsakas av att kosmetikaförordningen i dag tolkas som att djurförsök inte får göras för att uppfylla säkerhetskraven som står i just den lagen. Den snäva tolkningen gör att det fortsätter göras djurförsök på kosmetikaingredienser för att annan lagstiftning kräver det, främst då kemikalielagstiftningen. Djurens Rätt har upprepade gånger lämnat in synpunkter där vi uppmanar EU­kommissionen att se över lagstiftningen så att den fungerar som den är tänkt, och som medborgarna förväntar sig: att inga djurförsök görs för kosmetika. Så om jag skrev under upp ropet Save Cruelty Free Cos ‑ metics, gjorde jag skillnad? Lystrade politikerna efter medborgarinitiativet?

– Ja, medborgarinitiativet skapade det politiska trycket som behövdes för att få saker att hända. Färdplanen för att fasa ut djurförsök inom kemikaliesäkerhetstestning som vi nu ser bli verklighet var en del av EU­kommissionens svar på initiativet. Den är en viktig pusselbit och beräknas bli klar nu under första kvartalet. Under 2026 väntas också ett förslag på ny kemikalielagstiftning. Vi var ju väldigt besvikna på att kommissionen i svaret på

medborgarinitiativet inte kom med någon konkret lösning på att djurförsök görs för kosmetika, men påtryckningarna har fortsatt sedan dess och jag har gott hopp om att den nya lagstiftningen ska hantera detta. Hur hänger detta ihop med European Research Areas vägledningar om hur man tar steget bort från djurförsök? – Färdplanen och European Research Area (ERA) är två delar av samma systemskifte, initierat utifrån medborgarinitiativet Save Cruelty Free Cosmetics. Färdplanen identifierar vad som måste förändras i regelverken. ERA skapar förutsättningarna för hur forskningen ska kunna leverera de metoder som behövs. ERA Policy Agenda 2025–2027 är EU:s treårsplan för forskning och innovation, framtagen av medlemsstaterna och kommissionen. En av forskningsåtgärderna i agendan handlar om satsningar på så kallade New Approach Methodologies, NAMs. Det är ett paraplybegrepp för moderna vetenskapliga metoder som kan ersätta, minska eller komplettera djurförsök inom testning av kemikalier och läkemedel. NAMs är inte per definition djurfria, utan det kan handla om metoder som minskar användningen av djur. De djurfria metoderna utgör dock en stor och växande del av NAMs. Sverige är en av medlemsstaterna som har anmält intresse för att arbeta med NAMs, genom det svenska 3R­ centret på Jordbruksverket som kommer vara ansvarigt för Sveriges del. Djurens Rätt har uppmuntrat forskare på svenska universitet att delta i arbetet för djurfria forskningsmetoder inom ERA, och under 2026 hoppas vi se att flera kommer engagera sig i de arbetsgrupper som nu börjar ta form.

av Gunilla Lindgren

Djurförsök -

EMMA SVENSK: ”HAR GIVETVIS VARIT UTMANANDE”

Tidigare hade 3R‑ centret en budget på 15 miljoner kronor per år, som kapats till tre miljo ner. Hur har det varit att driva 3R‑ centret i spartider?

– Den största skillnaden är att vi är färre och har mindre utrymme att driva eller delta i nya projekt och initiativ. Det har givetvis varit utmanande, men med stöd från Nationella kommittén har vi slutfört de avgränsade projekt som vi hade påbörjat tidigare.

Vilka sorts projekt har fått stryka på foten till följd av besparingarna?

– Just nu pågår internationella initiativ för att fasa ut fler djurförsök, men i nuläget har vi inte kunnat gå in med det engagemang vi skulle vilja. Vår förhoppning är nu att kunna bidra genom att vara med och samordna arbetet på nationell nivå. Tidigare hade vi även en egen kommunikatör och kunde ta fram korta filmer för att undervisa om 3R och lyfta goda exempel. Vi genomförde också flera insatser riktade till gymnasieelever, de är framtidens forskare och därför en viktig målgrupp som vi tyvärr inte kan prioritera i dag. Även i det löpande arbetet, det som är själva grunden för vår verksamhet, måste vi nu prioritera hårdare vad vi kan organisera och delta i när vi bara är tre personer.

Är svenska forskarsamhället generellt positiva till 3R, eller finns det många skeptiska traditionalister som tycker 3R är jobbigt och onödigt?

– Jag upplever att det är positivt! Material och insatser från centret är uppskattade och tas emot på ett bra sätt. Vi har givetvis tagit emot reaktioner från våra målgrupper när vi har träffat dem, de undrar framför allt om vi kommer att kunna fortsätta stötta dem på samma sätt som tidigare. Det praktiska 3R­arbetet utförs i grunden av

forskare och av personal i försöksdjursverksamheter, med stöd av andra funktioner. Vårt uppdrag är att främja, samordna och synliggöra det arbetet.

Vänsterpartiet är oppositions‑ partiet som sticker ut hakan mest och föreslår 40 miljoner om året till 3R‑ centret. Vad skulle 3R‑ centret kunna göra för försöksdjur om budgeten fick ett rejält lyft?

– För det första så skulle jag vilja säga att det är svårt att utöka en verksamhet väldigt snabbt. Att anställa personal, jobba upp kontakter och förbereda projekt går inte över en natt. En framtida budgetökning skulle därför behöva ske stegvis. Forskningsmedel på 3R­ området är också en viktig faktor här, de medlen behöver öka så att man kan ta fram och utvärdera fler nya 3R­metoder. Men om man tänker att 3R­ centret hade större budget så hade vi kunnat arbeta med fler egna projekt och samarbeten och även ge oss in i fler internationella insatser, med en högre nivå av engagemang. Jag tror också att Nationella kommittén skulle vilja återinrätta sin expertgrupp. Finns 3R‑ center i andra länder?

– Det är många andra länder som har ett eller flera 3R­ center, men de kan vara organiserade och finansierade

”Den största skillnaden är att vi är färre och har mindre utrymme att driva eller delta i nya projekt och initiativ.”

på olika sätt. I Storbritannien till exempel finns ett stort 3R­ center och i november förra året publicerade deras regering en nationell strategi för att ersätta djurförsök. I den rapporten framgår det att Storbritannien har för avsikt att bli världsledande och driva på det internationella arbetet med att ersätta djurförsök. Det är inte bara ord på ett papper, utan det ingår också finansiering. Det ska bli väldigt spännande att följa deras arbete med den här strategin och se vad som händer.

Går det att säga hur det ser ut för Sveriges chanser att leva upp till EU:s försöksdjurs direktiv, om att ersätta djurförsök så snart det är vetenskapligt möjligt?

– Det sker mycket bra arbete på 3R­ området i Sverige, men effekterna är svåra att mäta. Försöksdjursstatistiken talar bara om hur många användningar av djur som har rapporterats. Det finns ingen statistik som talar om hur många djur som inte användes, eller hur arbetet med förfining utvecklas. Att främja alternativa metoder är inte heller något som man kan checka av och säga att ”nu har vi gjort det”.

Vad behövs för att sätta fart på forskning utan djurförsök i Sverige?

– Det finns jättemycket djurförsöksfri forskning i Sverige, men den görs inte i syfte att ersätta djurförsök. Utmaningen ligger i att se när de djurförsöksfria metoderna faktiskt kan ersätta ett djurförsök. Det är många steg som ska gå ihop för att man ska komma från utveckling av en djurförsöksfri metod till att man ser vad den kan användas till, till att man använder den i stället. Det är en utmanande process –och det är superspännande att jobba med.

av Nanna Thydén

DET HÄR ÄR SVERIGES 3R-CENTER

3R‑ centret, som finns vid Jordbruksverket, ansvarar för att främja och samord na arbetet med att ersätta, minska och för‑ fina djurförsök i Sverige. Det gör centret bland annat genom att sprida kunskap, ge råd och sam arbeta med organisationer och forskare som arbetar med 3R, både nationellt och internationellt. Ett exempel på föränd ‑ ring som skett tack vare 3R centret är att personal på verksamheterna slutat att lyfta möss i svansen, och i stället använder skonsammare metoder som kupade händer eller tunnlar. Regeringen kapade centrets budget under 2024, kring tio anställda fick gå.

Emma Svensk

är molekylärbiolog som jobbat på 3R centret sedan 2018, är verksamhetsledare sedan 2022. 3R står för repla ce, reduce och refine: ersätta djurförsök, minska antalet djur i försök, samt minska lidandet i djurförsök.

Om du händelsevis stod på en tunnelbaneperrong i Stockholm i december så krockade två världar framför dina ögon. Den ena reklamskärmen visade en när­

bild på Scans färdigkokta julskinka med sloganen En godare jul och det runda blågula sigillet Kött från Sverige. På nästa reklamskärm fick du i stället ögonkontakt med en gris i en svensk djurfabrik. Ovanför tågspåren fanns ett bildpanorama med unga grisar täckta i varandras intorkade avföring. Allmänhetens reaktioner på

Djurens Rätts bilder inifrån grisfabrikerna?

De lät bland annat så här:

Fy fan för denna djurtortyr.

Man skäms över att vara människa.

Helvetet på jorden.

Kan inte förstå att detta är lagligt i Sverige.

Tänk om vi hade gjort så mot hundar.

DU KAN OCKSÅ ha sett en glimt ur grisarnas vardag på brickborden på SJ:s tåg, på torg i storstäderna, i väntan på bussen runt om i Sverige och som reklamklipp i sociala medier­skrollandet. Riksordförande Tina Hogevik är nöjd över att Djurens Rätt kunde sticka ut hakan samtidigt som julskinka och prinskorv marknadsförs som mest. – Djurfabrikerna sitter på så mycket mer monetära resurser än vad vi gör. Djurens Rätt får inte statliga bidrag, utan det är tack vare stödet från medlemmar och gåvogivare som vi kunnat visa upp djurens verklighet och konkurrera om utrymmet på centrala platser i julruschen. Där folk normalt bara möts av en oproblematiserad bild av animalier, så fick man i jul också se vem som betalar priset, säger Tina Hogevik. Under senhösten kontak­

tades Djurens Rätt av anonyma fotografer som dokumenterat fyra helt vanliga grisfabriker i Västra Götalands län. Efter att Djurens Rätt verifierat materialet var det dags att raskt skrida till verket för att resten av Sverige också skulle få se vardagen i en inhemsk grisfabrik. I november rådde febril verksamhet hos Djurens Rätt, ett urval bland 200 bilder och filmer skulle förvandlas till en av Djurens Rätts största informationssatsningar någonsin. De ovanligt färska bilderna gjorde kampanjen extra laddad. Grisen du betraktade har antingen dödats nyligen för att hamna i en kyldisk under pågående julrusch, eller står fortfarande kvar på samma betong. Första versionen av Djurens Rätts griskampanj fick dock bakläxa av ett par kollektivtrafikbolag, bilderna ansågs för magstarka för att visas upp och lindrigare bilder krävdes för godkänd annonsering. Talande, tycker Tina Hogevik.

– Att det här materialet anses vara olämpligt – vad säger det om hur vårt samhälle behandlar djur, när vi inte ens kan titta på det? Det är tråkigt att även vi hos Djurens Rätt tvingas frisera sanningen, att vi inte får visa upp vardagen som vi människor utsätter djuren för.

OM DU FÖRSÖKTE dela bilder och filmer inifrån grisfabriken i sociala medier, så möttes du snart av beskedet att ditt inlägg flyttats ner i flödet eftersom ”inlägget kan innehålla grova våldsskildringar”. Inte heller traditionella medier var särskilt sugna på att lyfta avslöjandet. I en DN­krönika kritiserades riksmedier av journalisten Patrik Lundberg för att inte längre bemöda sig att uppmärksamma djurplågeri, trots att Djurens Rätt ”hade serverat sitt avslöjande tillsammans med statistik från länsstyrelserna”. Konkurrens om spaltmetrar kan delvis förklara mediernas svala intresse. TV4 och Djurrättsalliansens hårresande avslöjande om kor som misshandlades på en öländsk mjölkfabrik väckte ursinne under december månad. Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt, tror att det är lättare att fördöma den som sparkar en ko än att rannsaka sitt ansvar för grisarnas vardag.

– Det är mer dramatiskt att rapportera om att någon med berått mod stått och slagit ett djur. Jag tänker också att griskampanjen stör den envisa bilden av att svenskt är bra. Den bilden är så djupt förankrad, vilket gör det svårare att nå fram med det systematiska lidandet som djuren utsätts för varje dag i djurfabrikerna, säger Linda Björklund.

Tina Hogevik.

DET HÄR HAR HÄNT

I höstas kontaktades Djurens Rätt av fotografer som doku menterat insidan av svenska grisfabriker. Fotograferna har valt att vara anonyma. Djurens Rätt har verifierat tid och plats – bilderna har tagits på fyra olika grisfabriker i Västra Götalands län under oktober månad. I december publice ‑ rade Djurens Rätt bilderna och lanserade en rekordstor kampanj i kollektivtrafik, på allmänna platser och i sociala medier, som visats mångmil jontals gånger. Djurens Rätt har anmält grisfabrikerna till läns styrelsen samt polisen, och det finns signaler om en påbörjad förundersökning från rätts ‑ väsendets håll. Efter Djurens Rätts anmälan har länsstyrel ‑ sen genomfört tre kontroller på fyra av de grisfabriker som ingår i bildpubliceringen. Vid två av tre kontroller upptäck tes brister, men länsstyrelsen har lagt ner ärendena (mer på sidan 36 – 37).

”Allt arbete utgår från att djuren ska ha möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt, både inomhus och utomhus”, uppger branschorganisationen Sveriges Grisföretagare.

Så mycket julskinka åt svenskarna. Julskinkan är en förhållandevis ny mattradition som gjorde inträde på julbordet i slutet av 1800 talet.

Så många grisar slaktades i Sverige under 2025. Det är en siffra som legat stabilt senaste åren.

Andelen grisar i Sve rige som tillbringar hela livet inomhus. Bara en procent av landets grisar får någon form av ute vistelse. Det är alltså 25 000 grisar av de cirka 2,5 miljoner som dödas varje år.

Så många gånger visades sociala medier videoklippen på grisarnas vardag.

Fokus -

Tina Hogevik instämmer. – Vi växer upp med terminologin ”gårdar” och bilden av att svenskt kött är bra, naturligt, eftersträvansvärt. Men med hjälp av medlemmarna har vi kunnat knacka hål på den här myten om att svenskt är bra. I grunden vill de allra flesta av oss att djur ska behandlas väl, men i praktiken är det så himla mycket lättare att titta bort. Den här julen lyckades vi göra det lite svårare än vanligt att titta bort. Man ska inte underskatta den opinionsbildande och kunskapshöjande gärningen som kampanjen har inneburit, säger hon.

BILDSAMLINGEN VISAR DÖDA smågrisar runt om i stallarna, avföringssörja på golvet och grisar som är täcka av bajs. Hältor, ögoninfektioner, massiva navelbråck, avbitna svansar, understimulerade grisar som biter på stålgrindar och syskonens svansar. Den röda tråden är en tillvaro på betong, utan halm att ligga på eller

Vadå djurvälfärdsersättning?

Kanske går tankarna till utevistelse, fluf‑ figa halmkullar eller gott om utrymme. Nix. Djurvälfärdser sättning betalas ut i form av 1 050 kronor per sugga och handlar framför allt om produktionspla nering, analyser av foder, vatten eller strömateri ‑ al, utfodringsru ‑ tiner, hullbe dömningar och produktions uppföljningar. I samband med att djurvälfärds ersättningen lanserades framförde Djurens Rätt kritik kring att ersättningen stärker djurindu strins ekonomi, i stället för att ge djurvälfärden ett lyft.

Scan gjorde reklam för julskinka samtidigt som Djurens Rätts bildkam ‑ panj pågick. Kuriosa är att den här duellen i tunnelbanan inte hade kunnat ske i Amster dam. Från och med maj blir Amsterdam den första huvudstaden i världen som förbjudit köttreklam. Andra ne derländska städer har redan infört ett sådant förbud.

I media

Tidningen Syre rapporterade att Djurens Rätt gjort polisan ‑ mälningar om djurplågeri på de fyra grisfa ‑ brikerna.

sysselsätta sig med. Utifrån materialet har Djurens Rätt gjort anmälningar till både polis och länsstyrelse. Det finns signaler från rättsväsendets håll om att en förundersökning kan ha inletts. Länsstyrelsen i Västra Götaland har efter anmälningarna kontrollerat tre av fyra anläggningar som Djurens Rätt publicerat bilder från. Dessa tre ärenden är nu nedlagda.

– Utredning görs baserat på våra egna iakttagelser vid kontrolltillfället. Material som bifogats anmälan utgör enbart grund för själva anmälan och för att bedöma behov av kontroll, uppger Niklas Gusténius, chef på veterinär­ och djurskyddsenheten på länsstyrelsen i Västra Götaland. Djurens Rätt har sammanställt kontrollerna av grisfabrikerna som länsstyrelsen genomfört de senaste tio åren. Linda Björklund konstaterar att hon inte behövde vada genom papper. Antalet kontrollrapporter är få till antalet, eftersom svenska djurfabriker i allmänhet ytterst

REAKTIONER

Grisbilderna har fått tiotusentals kommentarer i sociala medier. Bland dem finns människor som gör avbön och hävdar att de bara köper griskött från ”djur som haft det bra”, samt många ”mmm bacon”‑ kommentarer – uteslutande från män. De allra flesta har dock reagerat med avsky.

Viktigt att uppmärksamma de verkliga förhållandena. Jag hoppas fler ställer sig på djurens sida. - Åsa

Stackars grisar! Ingen förtjä nar att behöva leva som de svenska grisarna. - Klas

Hur kan det vara lagligt och hur kan någon ställa sig bakom detta fruktansvärda djurplågeri! - Karin

Det får bara inte fortsätta så här, sååå fruktansvärt djur‑ plågeri. Man mår så dåligt av att se hur vidrigt de har det. - Anita

Jag kommer göra som min son, sluta äta kött. Har fått avsmak. – Kent

Jag känner ett sånt förakt för människan. – Thomas

Helvetet på jorden för dessa stackars djur. – Maria

Se in i deras ögon. Så mycket ångest, lidande och rädsla. Fy fan för denna djurtortyr. – Erika

Fokus -

”Vi har inte de resursmässiga förut‑ sättningarna för att uppfylla kraven från

Jordbruksverket.”

– Niklas Gusténius, länsstyrelsen Västra

Götaland

sällan får besök från kontrollmyndigheter. En beräkning av tidsintervallet mellan djurskyddskontrollerna, storleken på de fyra fabrikernas grisbesättningar och tidsåtgången för en uppfödningsrunda av grisar indikerar att cirka 120 000 grisar kan ha kommit och gått på dessa fyra anläggningar, utan att en djurskyddskontrollant någonsin sett grisarna.

Allra längst intervall i granskningen har den grisfabrik som inte hade fått ett kontrollbesök sedan maj 2016. Det är dock i linje med riktmärket som Jordbruksverket satt upp – tio procent av ”kontrollobjekten som har livsmedelsproducerande djur” ska kontrolleras av länsstyrelserna varje år, vilket innebär ett besök i snitt vart tionde år. Målet har dock inte nåtts de senaste tio åren, visar den nationella djurskyddsrapporten från Jordbruksverket. År 2024 var rikssnittet 5,4 procent. Länsstyrelsernas förklaring är hög arbetsbelastning, lägre bemanning, stor personalomsättning och en växande hög av klagomålsärenden som ofta är brådskande, vilket gör att rutinkontroller av djur som grisar, kor, hönor och kycklingar tvingas åt sidan.

– Det är en jättesvår prioriteringsfråga som vi tvingas stå inför konstant. Det är en ständigt större utmaning, år för år, säger Niklas Gusténius och fortsätter:

– Vi har inte de resursmässiga förutsättningarna för att uppfylla kraven från Jordbruksverket. Vi lever upp till sex–sju procent i dagsläget. Vi har ökat år för år de senaste fyra–fem åren, trots minskade resurser. Vi har verkligen jobbat med att få mycket pang för pengarna.

PRESSEN PÅ ATT ge ”pang för pengarna” är också anledningen till att rutinkontroller i regel föranmäls. Framför allt för att minska risken att en kontrollant ödslar tid på att åka ut till en anläggning för att mötas av en låst dörr och ingen på plats, men föranmälan gör också att djurhållaren kan ta

SÅ TYCKER NI

Bilder och filmerna inifrån grisfabriken har visats i sociala medier‑ reklam, kollektivtrafik runt om i Sverige, central ‑ stationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt skärmar på Medborgarplatsen i Stockholm, dessutom har Djurens Rätt volontärer delat ut flygblad. Kampanjen har fått ett varmt mottagande.

Äntligen får svenska folket se verkligheten! Det här har jag väntat på och önskat i många år. Allt ska fram i dagsljuset. Ni är bäst, vilket fantastiskt jobb ni gör för djuren. Tack! – Veronica

fram pappren som behövs för kontrollen. Ska inte länsstyrelsen kunna ta djur‑ skyddsbrister på bar gärning?

– Vi finns för att kontrollera att djurägaren eller djurhållaren följer djurskyddslagstiftningen. Vi har ingen möjlighet att ha spaningsverksamhet eller söka upp folk i situationer där vi tror att vi kan ertappa dem. Vi kommer ut på plats för att se hur verksamheter pågår och ser ut i daglig drift. Om det finns förbättrings­

I media Djurens Rätts sakkunniga etolog Linda Björklund intervjuades av Skånes Dagblad efter att en grisfarmare i Skåne fått djurförbud efter en tio år lång följetong.

Heja heja, så bra att visa bilderna särskilt nu. Tack för ert viktiga arbete. Självklart medlem. – Kickan

Ingen mer julskinka någonsin. Alla borde vara medlemmar i Djurens Rätt, så en omfattan ‑ de påtryckning kan genom ‑ föras. Tack för det ni gjort hittills. – Louise

Så bra kampanj. Äntligen!

Detta måste väl ändå väcka en hel del av dem som står med huvudet i sanden.

– Ulrika

systematiska brister så syns det ändå på djuren, om de farit illa. Sen är vår generella uppfattning också att vi trots allt har en väldigt bra djurhållning och bra livsmedelsproduktion i Sverige. Gårdarna som får medial uppmärksamhet är tack och lov inte representativa. De utgör ett problem, det gör de, men speglar inte hur det ser ut på grisgårdar per definition, säger han.

Linda Björklund invänder mot länsstyrelsens generella uppfattning om att "djurhållningen är bra i Sverige".

– Jag ifrågasätter länsstyrelsens möjlighet att göra en sådan bedömning med tanke på hur få djurskyddskontroller som görs. Jag är heller inte enig i den uppfattningen: På bilderna syns uppenbara och allvarliga brister, som smutsiga djur och stallar, skadade grisar och brist på strö.

Som Djurens Rätt ser det finns två otvetydiga problem med regelboken. Dels att djurskyddslagstiftningen inte efterlevs, vilket bilderna visar. Dels att de fina skrivningarna i lagstiftningen om att djurens välfärd ska främjas och att djuren ska kunna bete sig naturligt inte speglas i Jordbruksverkets föreskrifter.

– De måste uppdateras, det ska inte kunna vara tillåtet att hålla tio stora grisar på nio kvadratmeter, på ett hårt betonggolv med endast minimalt med strö. Djurskyddskontrollerna måste bli fler och brister vid kontrollerna måste tas på större allvar och leda till snabbare och mer kraftfullt agerande för att skydda djuren. Regeringen behöver snarast avsätta mer resurser till länsstyrelsernas djurskyddskontrollarbete och säkerställa att de har förutsättningar de behöver, säger Linda Björklund.

Mycket bra! Såg denna upp ‑ maning igår när jag gick av pendeltåget. – Anton Jag var på besök i Sverige i onsdags och såg reklamen på pendeltåget till Sollentuna. Bra jobbat av er! Hälsningar från Finland. – Alexandra

områden har vi dialog med djurhållare och djurägare, vi är intresserade av hur de själva resonerar, svarar Niklas Gusténius. Innebär inte föranmälningen att brister hinner åtgärdas, såsom smutsiga djur och brist på strö, innan ni kommer?

– Vi anmäler inte så långt i förväg att de hinner göra om allt från scratch. Om de på något mirakulöst sätt fått ut gammalt strö och strött om och bytt metoder och arbetssätt, så spelar det ingen roll. Om det finns

”Det blir svårare att utläsa vad djuren faktiskt utsätts för, och vilka brott mot lagstiftningen som sker i djurfabrikerna.” – Linda Björklund

RAPPORTER FRÅN LÄNSSTYRELSERNAS djurskyddskontroller är tillgängliga via offentlighetsprincipen, men dokumenten från grisfabrikerna har varit fulla av svarta blaffor till följd av ökad sekretessbeläggning. Det enda som gått att ana är problem med smutsiga grisar och svansbitning. – Djurens Rätts bilder visar inga tillfälligheter, det handlar om systematiska fel. Det blir svårare att utläsa vad djuren faktiskt utsätts för, och vilka brott mot lagstiftningen som sker i djurfabrikerna. Djurens Rätt anser att konsumenter och allmänhet har rätt att få vetskap om vad djuren utsätts för, säger Linda Björklund. Reportaget Hemligt publicerat i Tidningen Djurens Rätt 2/2025 visar hur senaste årens vurm för affärsintressen lett till att myndigheter börjat sekretessbelägga djurskyddsbrister för att inte skada kött­ och mejeriföretagens anseende. Konsekvensen av den inskränkta offentlighetsprincipen är att det blivit allt svårare för

Fokus -

”Är det här vad de är stolta och nöjda över? Är det här god djurvälfärd? Materi‑ alet är slående – det här är fyra olika går‑ dar som alla visar ett undermåligt grisliv.”

– Tina Hogevik

medier och civilsamhälle att granska myndigheter – och djurfabrikernas behandling av de 125 miljoner landlevande djur som varje år föds och dödas i de svenska djurfabrikerna. Tina Hogevik är frustrerad.

– På ett sätt ska det inte behöva vara civilsamhällets uppgift att visa hur det ser ut. Vi borde kunna lita på att den offentliga kontrollen tar sitt ansvar. Men djurskyddskontrollerna är få och brister konstateras, och ingenting händer. Vad är poängen med en fint formulerad lagstiftning, när det bara är en vacker fantasi?

Allra mest frustrerad är Tina Hogevik över politikernas tystnad.

– Jag hade velat se en analys. Se på bilderna – är det här vad de är stolta och nöjda över? Är det här god djurvälfärd?

Materialet är slående – det här är fyra olika gårdar som alla visar ett undermåligt grisliv som bryter mot det vi kommit överens om. Politiker och makthavare pratar om "ett djurskydd i värdsklass", men i praktiken utsätts djuren för systematiskt lidande.

TVÅ VECKOR INNAN jul publicerade Aftonbladet en artikelserie om den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar inför slakt. Politiker från oppositionen, Liberalerna och Sverigedemokraterna förfärades över grisarnas lidande under deras sista ögonblick i livet, medan ansvariga ministern Peter Kullgren (KD) gav ett skriftligt svar med några djurskyddsplattityder och lyfte vikten av konkurrenskraft. Tina Hogevik anser att det aldrig varit tydligare att Sverige måste inrätta en djurskyddsminister. – Landsbygdsministern är ansvarig för både djurvälfärd och djurindustrins lönsamhet, den här balansgången har varit svår även för hans föregångare och Peter Kullgren har misslyckats helt med uppgiften, tyvärr. Styrkebalansen mellan djurens kontra industrins intressen är alldeles för skev, i slutänden är det alltid djuren som tvingas betala det yttersta priset. Därför behöver vi en minister som är ansvarig för

djurens perspektiv, säger Tina Hogevik. I sociala medier har landsbygdsministern Peter Kullgren framhävt sin dagliga köttkonsumtion och varit spydig mot Djurens Rätt. Regeringens uttalade mål är att svenska djurfabriker ska öka produktionen, och under mandatperioden har grisbranschens lönsamhet ökat medan växtodlarna kämpat. Miljarder betalas ut i olika former av jordbrukarstöd med kraftig slagsida mot djurhållare. Ett exempel på detta är så kallad djurvälfärdsersättning. Under 2024 utbetalades cirka 100 miljoner skattekronor till grisfarmarna som höll suggor, grisfabrikerna i Djurens Rätts bildpublicering har tagit emot 7,3 miljoner kronor i djurvälfärdsersättning.

– Vi, våra medlemmar och många andra är trötta på det här otroligt kortsiktiga perspektivet i frågan om vårt livsmedelssystem. Vi måste ha makthavare som orkar lyfta blicken lite högre och fråga sig själva: Är det här det samhälle och livsmedelssystem jag vill bygga? Vill jag gå till historien som en politiker som använde makten för att bygga upp djurfabriker och därmed försämra för djuren, planeten och folkhälsan? Vi måste orka och våga fortsätta tro på att politiker kan bättre än så här, säger Tina Hogevik.

PÅ TINA HOGEVIKS jobbdator finns ett kollage som håller hennes framtidstro uppe. Bilderna visar volontärer runt om i Sverige, klädda i Djurens Rätts turkosa reflexvästar. De trotsar råkyla och vintermörker för att stå på gator och torg med framsträckta flygblad om grisarnas tillvaro. Det Tina Hogevik ser på bilderna är en början på en värld där grisar respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

– I tider av motgång är det viktigt att inte tappa tron på att förändringen är möjlig. Alla vi som står på djurens sida måste organisera oss, och när vi tillsammans för fram ett kraftfullt budskap kan vi göra skillnad – som när vi lyckades stoppa slopningen av beteskravet. Drivet har varit otroligt, det ger mig hopp om att vi har bra tider framför oss. Med grisarna var

TRE SÄTT

ATT HJÄLPA

GRISARNA

1

Välj bort grisar från tallriken och inspi rera andra att följa ditt exempel.

2

Var medlem i Djurens Rätt, som arbetar för att montera ned djur fabrikerna.

3

Dela inlägg i so ‑ ciala medier med information om djurfabriker. Du hittar bilderna och filmerna inifrån grisfabrikerna på djurensratt.se.

”Några halmstrån på golvet är inte tillräckligt för ett tiotal grisar”, säger Bo Algers, professor emeritus i husdjurshygien och en av Europas ledande experter på grisvälfärd. ”Det krävs ganska mycket för att ge grisen en dräglig miljö där den hela tiden kan få utlopp för det här beteendet, att undersöka sin omgivning hela tiden.”

GRISIGA SIFFROR 750 personer

Ungefär så många kommunpolitiker och kommunala kostchefer har fått utskick från Djurens Rätt om grisarnas situation. Detta ökade trafiken till den digitala guiden om hur man höjer andelen växtbaserat i upphandlingar.

7 310 576

Antal skattekronor som tre av de doku menterade gris‑ fabrikerna mottagit i så kallad djurväl‑ färdsersättning. Un der 2024 utbetala des 100 miljoner till grisfarmare i djur‑ välfärdsersättning.

27 miljoner

Antal skattekro ‑ nor som gick till reklamkampanjen Gilla gris, som drivs av branschorganisa‑ tionen Svenskt Kött. Syftet? Vända den dalande griskötts‑ konsumtionen hos unga vuxna i Sverige och Danmark.

4 GRISFABRIKER

GRISFABRIK 1

Hittade brister efter Djurens Rätts anmälan

Vad visar bilderna? Grisar med stora bråck, en gris med skadat öga samt en halt gris. Brist på strö, mycket smutsiga grisar och smutsig miljö.

Senaste djurskyddskontroll innan granskningen?

Juli 2019, snart sex år sedan.

Föranmäld? Ja, två dagar innan kontrollen.

Upptäckta brister? Inga, länsstyrelsen kallar djurhållningen ”god och väl skött”. En uppföljande kontroll gjordes efter att en slakteriveterinär gjort en anmälan, men länsstyrelsen hittade inga brister. Vad slakteriveterinären reagerat på och vad länsstyrelsen följde upp har belagts med sekretess.

Djurskyddskontroll efter Dju ‑ rens Rätts anmälan? Ja, den 9 december 2025. Tre olika brister konstaterades, men de är sekretessbelagda (se intill).

Ärendet är avslutat eftersom länsstyrelsen "har förtroende för att brister rättas".

Föranmäld? Ja, fyra dagar innan kontrollen.

Bidrag för djurvälfärdsersätt‑ ning? Ja, 1 705 000 kronor mellan 2022–2024.

GRISFABRIK 2

Tio år mellan kontrollerna

Vad visar bildmaterialet? Strö saknas – grisarna lever på smutsig betong. Flera bilder visar grisar med olika grader av intorkad avföring.

Senaste djurskyddskontroll innan granskningen? Maj 2016, snart tio år sedan.

Föranmäld? Ja, med sex dagars marginal.

Upptäckta brister? Inga, men enligt anteckningarna diskuterades faktumet att vissa smågrisboxar hade för lite strö. Länsstyrelsen nöjde sig med personalens försäkran om att det sällan saknas strö på morgonen, samt ett löfte om att öka strömängden.

Djurskyddskontroll efter Djurens Rätts anmälan? Handläggningen pågick när detta nummer gick till tryck.

Signaler finns om att rättsväsendet kan ha startat en förundersökning.

Bidrag för djurvälfärdsersättning? Ja, 471 500 kronor åren 2022 och 2023.

GRISFABRIK 3

GRISFABRIK 4

Se & dela

Gå in på djurensratt.se för att läsa mer om avslöjandet.

Fått beröm för djurhållningen

Vad visar bilderna? Smutsiga grisar med stora bråck och bölder, boxar och grisar är kletiga av avföring och många boxar saknar strö. Senaste djurskyddskontroll innan granskningen? November 2024, nästan sju år hade passerat sedan förra kontrollen i januari 2018. Föranmäld? Ja, dagen innan.

Upptäckta brister? Inga i januari 2018, grishållaren fick beröm för grisarnas fina hull och klövar, samt rena och välströdda boxar. I kontrollrapporten från november 2024 angavs en brist, men exakt vilken brist det rör sig om går inte att utläsa eftersom rapporten är kraftigt sekretessbelagd.

Djurskyddskontroll efter Djurens Rätts anmälan? Ja, den 15 januari. Brister konstaterades, men dessa är sekretessbelagda. Djurhållaren lovade att åtgärda bristerna och därmed är ärendet avslutat.

Föranmäld? Nej.

Bidrag för djurvälfärdsersättning? Nej.

Tagit emot fem bidragsmiljoner

Vad visar bilderna? Döda grisar i stallet. Ung gris med blodig, skadad svans och blodiga boxväggar. Grisar täcka av avföring, ståendes i boxar som är blöta av avföring. Suggor med bogsår samt kultingar, som lever på kalt golv tillsammans utan strö.

Senaste djurskyddskontroll innan granskningen? Rutinkontroll den 5 november respektive 29 november 2024.

Föranmäld? Ja, den första med nästan tre veckors marginal, den andra fyra dagar i förväg.

Upptäckta brister? Länsstyrelsen uppger brister som behöver rättas till, men ger grishållaren en komplimang för ”en bra djurhållning i stort”. Exakt vilka brister det rör sig om har sekretessbelagts.

Djurskyddskontroll efter Djurens Rätts anmälan? Ja, i december.

Djurhållaren fick beröm från länsstyrelsen, ärendet är avslutat.

Föranmäld? Ja, två dagar i förväg.

Bidrag för djurvälfärdsersättning? Ja, totalt 4 296 279 kronor mellan 2022–2024 och moderbolaget har fått ytterligare 837 797 kronor i djurvälfärdsersättning.

MUSTIGT

Verity Hall bjuder på sina bästa recept.

Verity Hall har flyttat till Sverige för att renovera en dalsländsk gammal skola.

Här berättar hon om bönornas renässans, rustika mustiga grytor och hennes veganska äggulor med rinnig insida, som hänfört tiotusentals i sociala medier.

av Rebecca Johansson foto Pär Englund

Prisvärd TOFU är grejen!” ”

Först och främst, varför

Dalsland? Var det för hundens Dennis skull?

SUGEN?

Du får Veritys recept på kommande sidor.

– Vi tillbringade tre år med att besöka fastigheter och områden runt om i Sverige innan vi förälskade oss i Vänern och Dalsland. Vi har fortfarande så mycket kvar att lära om Sverige och alla dess olika delar! Vi visste att vi ville ha tillgång till härliga promenader för Dennis och kunna ta oss till en flygplats inom rimlig tid när det behövdes – men i övrigt följde vi helt enkelt våra hjärtan.

Du flyttade från England till Sverige. Vilka skillnader i vegokultur och råvaror har du noterat?

– Storbritannien har utan tvekan ett större utbud, men

det varierar mycket beroende på både butikskedja och område. För oss är den stora grejen prisvärd tofu, och som tur är finns det gott om det i båda länderna! De enda två produkterna vi önskar vore mer lättillgängliga i Sverige är silkestofu och näringsjäst, som vi har hittat ibland – men som i Storbritannien skulle vara självklarheter i stora livsmedelsbutiker. Jag är också väldigt förtjust i ett särskilt bönmärke som säljs i Storbritannien, som heter Bold Beans, och som jag verkligen skulle älska att få se i Sverige. När du kom till Sverige – vad överraskade dig mest i vegoutbudet här? – Vi har över lag varit väldigt imponerade av utbudet som finns. Den stora skillnaden

jämfört med Storbritannien är tillgängligheten hos snabbmatskedjor, vilket var det som överraskade oss mest. Det är fantastiskt att se hur ställen som Max på ett subtilt sätt positionerar sitt vegosortiment nästan som ett förstahandsval – till exempel genom att placera annonser för sortimentet precis bakom kassan och genom att lägga till klimatavtryck i menyn. Även om många snabbmatsställen i Storbritannien har ett veganskt alternativ, är det oftast bara ett enda. Det är också toppen att vegonuggets finns brett

Verity Hall

Ålder: 33 år.

Bor: Dalsland och Storbritannien.

Sysselsättning: Marknadsföring.

Mer: @verityhall på Instagram och @verity.hall på TikTok.

Djurrättsfråga nära hjärtat: Industriellt, intensivt jordbruk, det vill säga djurfabriker.

tillgängliga här – tyvärr togs de bort på många snabbmatsställen runt om i Storbritannien. Snabbmat är definitivt en sällsynt lyx för oss, men det är skönt att veganska alternativ finns lättillgängliga när man väl vill unna sig. Du har varit vegan i över tio år. Varför?

– I mitt dagliga arbete jobbar jag för en organisation som genomför granskningar med dold kamera på djurfabriker, även på anläggningar som marknadsförs som ”hög djurvälfärd”. Därför hyser jag inga illusioner om verkligheten bakom animaliska produkter och har ingen önskan att på något sätt vara en del av de systemen. Vilka växt baserade trender ser du i kristallkulan?

Sisådär 60 000 människor följer Verity på Instagram.

– I takt med att begreppet ”ultraprocessat” allt oftare används för att misskreditera veganism tror jag att mat baserad på råvaror kommer fortsätta att lyftas fram som något lyxigt. Det är ett självklart men kraftfullt perspektiv för växtbaserade matkreatörer och marknadsförare att ta fasta på. Bra råvaror är trots allt ofta dyra, och tiden det tar att laga mat från grunden är i sig en statusmarkör. Veganismen har här en möjlighet att vinna genom att återetablera vår mat som ”från jorden”, i stället för att försöka konkurrera på arenor dominerade av processade animaliska

”Jag fokuserar på enkla råvaror och klassisk matlagning.” – Verity Hall

produkter, där vi oundvikligen bjuder in till jämförelser kring smak och ingredienslistor. Snart är det påsk. Snälla BERÄTTA om det där vego ägget du gör!

– Tidigare i min karriär som vegansk matkreatör gjorde jag många veganska kopior av animaliska produkter. Jag tröttnade på att ”men det finns ju inget som är som ett ägg!” användes som ursäkt för att inte testa djurvänliga alternativ. De veganska stekta ”äggen” med en gula som faktiskt går att sticka hål på och som rinner ut är förvånansvärt goda, om än lite pilliga att göra! Men i 99 procent av fallen, om jag äter något som liknar ägg hemma, är det den klassiska kombinationen av silkestofu, kala namak (svart salt) och gurkmeja som jag personligen tycker bäst om.

På tal om ägg – folk är besatta av dess bindande egenskaper. Du har trollat både med potatisprotein och aquafaba. Hur tänker du när du utvecklar växtbaserade ”kemi ‑ hacks”?

– Trots att jag har en examen i biokemi skulle jag inte betrakta mig själv som någon expert på matlagningshacks. Jag tycker helt enkelt om att experimentera med nya ingredienser, av nyfikenhet kring framtidens veganska matkultur. Enligt min erfarenhet lever dock aquafaba inte riktigt upp till hajpen!

I dina recept blandar du brittisk mysmat, svenska råvaror och vego ‑ nörderi. Varifrån hämtar du mest inspiration just nu?

– Främst i mat lagad från grunden! Vi kom till Sverige under hösten och jag tror inte att jag riktigt har återhämtat mig från överflödet under svampsäsongen, och från allt det fantastiska som jorden ger. Jag fokuserar på enkla råvaror och klassisk matlagning, som mustiga grytor med bönor – till exempel den toskanska klassikern ribollita – och svamppajer.

På önskelistan när det gäller svenska vegoscenen?

– Gärna mer veganskt fika! ●

Balsamicoaubergine & valnötsragu

INGREDIENSER

[2 portioner]

100 gram valnötter

500 gram aubergine (1 stor eller 2 små)

400 gram kvisttomater

100 gram spenat

300 gram pasta

1 burk färdig pastasås

400 gram kokta linser (valfritt)

5 msk balsamvinäger

5 klyftor vitlök

5 msk olivolja

1 tsk socker

½ msk vardera av torkad oregano, torkad timjan, ros ‑ marin, salvia & chili flakes

Salt och peppar

1 handfull färsk basilika till servering

1. Sätt ugnen på 180 grader (varmluft).

2. Blanda balsamvinäger, olivolja, finhackad vitlök, socker, chiliflakes och örterna i en skål.

3. Skär bort ändarna på auberginerna och skär dem i cirka 2 cm stora bitar.

4. Lägg i marinaden, blanda ordentligt, tillsätt salt och peppar. Låt stå i 15 minuter.

5. Lägg den marinerade auberginen på en plåt och sätt in i ugnen.

6. Efter 15 minuter: tillsätt valnötterna, rör om.

7. Lägg kvisttomaterna (hela) ovanpå och ringla över lite olivolja.

8. Sätt tillbaka i ugnen i 15–20 minuter tills auberginen är mjuk och tomaterna rostade.

9. Under tiden, koka pastan och värm pastasåsen försiktigt. Blanda i de röda linserna (om du använder dem) i pastasåsen.

10. Ta ut formen ur ugnen. Vänd ner spenaten så att den mjuknar lätt.

11. Blanda pastan med tomatsåsen och skeda över balsamico ­aubergine & valnötsragun vid servering.

12. Om du vill kan tomaterna tas loss från kvisten eller serveras som de är.

13. Toppa gärna med extra basilika.

INSTAGRAM

Gör som över 31 000 andra och följ @valjvego för att få djurvänlig inspiration, kun skap, roliga tävlingar och de senaste produktnyheterna.

SAJT

På valjvego.se hittar du en kunskapsbank för en mer djurvänlig livsstil. Här finns restaurang ‑ och restips, recept, produkt‑ nyheter, fakta, allt.

Enjoy!

FACEBOOK

Få ett grönare och djur‑ vänligare Facebookflöde genom att gilla Djurens Rätts systersida Välj Vego. Ta del av vegopepp, kunskap, ut maningar och vegonyheter.

MAGASIN

Vill du äta mer veganskt, men vet inte var du ska bör ja? Ladda ner Djurens Rätts nya, uppdaterade inspira ‑ tionsmagasin Välj Vego! helt kostnadsfritt! Du får flera favoritrecept och får veta vad du ska äta varje dag för att få i dig allt du behöver.

APP

Vill du få tips i form av olika utmaningar som hjälper dig med recept, produkttips och annan inspiration? Ladda ner appen Välj Vego som finns kostnadsfritt i Google Play och App Store.

TIPS!

”Traditionellt innehåller ribollita bröd som blandas ner i grytan, ungefär som en brödsoppa. Jag föredrar dock att servera brödet vid sidan om som rostat. Jag blandar oliv olja med örter och vänder brödet i det innan rostning.”

Ribollita

INGREDIENSER

[2–4 portioner]

1 gul lök

3 vitlöksklyftor

2 stora morötter

2 stjälkar selleri

1 glasburk (560 gram) vita bönor

250 gram körsbärstomater

1 burk med krossade tomater

1 msk tomatpuré

500 ml grönsaksbuljongtärning

1 msk rödvinsvinäger

1 tsk socker

200 gram spenat eller grönkål

½ tsk vardera av rosmarin, timjan och oregano

1 lagerblad

Salt & peppar

Olivolja

Surdegsbröd till serveringen

1. Finhacka lök och vitlök, tärna morot och selleri.

2. Häll en skvätt olivolja i en gryta på medelvärme.

3. Tillsätt tärnad morot och selleri och låt mjukna. Efter ett par minuter, tillsätt även lök och vitlök.

4. Rör om ofta och tillsätt de torkade örterna.

5. Tillsätt bönorna från glasburken, inklusive spadet. Om du använder konserverade bönor kan spadet hällas bort eller sparas till ett annat recept.

6. Tillsätt skivade körsbärstomater, krossade tomater, tomatpuré, grönsaksbuljong och lagerblad.

7. Krydda och låt koka så att vätskan reduceras medan tomaterna tillagas.

8. Efter 20 minuter, justera smakerna med kryddning, rödvinsvinäger och socker. Detta är mer en konst än en exakt vetenskap!

9. Tillsätt grönkål eller spenat och rör ner. Låt koka ytterligare 5 minuter. Ta bort lagerbladet.

10. Låt stå av värmen i fem minuter före servering. Servera med rostat surdegsbröd och toppa med en skvätt olivolja samt lite flingsalt och svartpeppar.

Veganska stekta ägg

”Receptet är inte svårt – men det är lite pilligt. Jag rekom ‑ menderar att du förbereder både gulan och vitan i förväg och börjar tillagningen när de redan är klara. Då blir det lugnare i köket.”

ORDNINGSFÖLJD

1. Förbered båda komponenterna (gula och vita).

2. Förbered ångkokare eller riskokare så den är redo.

3. Smörj silikonformarna till gulorna.

4. Blanda gulan med tapioka och skeda ner i formarna.

5. Börja steka vitan.

6. Sätt in gulorna (i silikonformarna) i ångan.

INGREDIENSER GULOR

[ungefär 10 gulor]

1 msk kikärtor

150 ml olivolja eller rapsolja

1 msk ketchup

1 tsk dijonsenap

Gurkmeja (justera efter önskad färg)

En nypa paprikapulver

1 tsk misopasta

½ tsk kala namak

3 tsk tapiokastärkelse (tillsätts senare!)

1. Mixa alla ingredienser till gulan utom tapiokan till en helt slät smet. Precis innan du ska börja tillaga: Blanda 5 msk av gulsmeten med 3 tsk tapiokastärkelse.

2. När det är dags att börja tillagningen: Häll eller skeda blandningen i formarna och ångkoka i 1–2 minuter.

3 . Jag använder en silikonform i tryffelstorlek – den ger en klassisk halvcirkelformad gula och kan få en rinnig insida med rätt timing.

4. Att vända ut gulorna är ömtåligt och kräver lite övning. Jag har märkt att en degskrapa är det smidigaste underlaget att vända formen mot, och sedan kan jag försiktigt skjuta över gulorna till de stekande vitorna.

INGREDIENSER VITOR

125 ml sojagrädde (jag gillar Alpro)

2 msk olja

4 msk vatten

2 tsk majsstärkelse

2 tsk tapiokastärkelse Rispapper (valfritt)

1. Blanda alla ingredienser till vitan utom rispappret.

UTRUSTNING

1. Form för gulor (jag använder silikonform för tryfflar).

2. Riskokare eller hemmagjord ångkokningslösning.

3. En lämplig yta att vända ut gulorna på – jag tycker att en degskrapa fungerar bäst.

4. Tapiokastärkelse eller tapiokamjöl (den enda ingrediens som kanske inte redan finns i skafferiet).

2. Smeten kan sedan skedas ner i en upphettad stekpanna (med lite olja så det inte fastnar).

3. Personligen gillar jag att klippa rispapper i önskad form och pensla eller breda ett tunt lager av vitan ovanpå pappret. Lägg rispappret i pannan och häll sedan en slev ”äggvita” ovanpå. Jag tycker att detta hjälper formen och ger en realistisk textur i ytterkanten.

Ät!

av Francesca Vilches

Nytillskott: Trendig tempeh

Better Nature lanserar tem peh i två varianter: naturell och rökt. Proteinrik, rejäl i texturen och perfekt att steka, grilla eller använda i grytor och bowls. En förpackning kostar 32–37 kronor.

Mellis på språng

Ny smak lanseras i vår: Cara mel Cookie. Proteinbars från RE:DO finns i 60 samt 40 gram och lovas vara snaskigt goda och näringssmarta. Passar efter träning eller som mellis. 60 grammarna har märkningen

Bra Bränsle från Sveriges Olym piska Kommitté, vilket innebär hälsosam, praktisk och hållbar mat. Pris: 18–23 kronor.

15 % RABATT!

Använd koden DJURENSRÄTT15 på poppsnacks.se.

Freda fisken

Nuggets och filéer från Nothing Fishy, som är svensktillverkade och finns i dagligvaruhandeln. Produkterna är ett växtbase rat alternativ till fisk och är berikade med omega‑3 samt har en krispig yta. Rekommenderat pris är 45–47 kronor.

Lyx till luftfritösen

Fibermaxa med popcorn

Visste du att popcorn är rikare på fiber än du tror? Hela 15 gram per 100 gram, alltså halva dagsbehovet. Popp bidrar både till bättre folkhälsa och djuren: 15 procent av vinsten går till Djurens Rätts arbete. Priset är 50 kronor för 80 gram.

Popcorn Chcken och Crispy Chcken från Oumph är saftiga nyheter med fibrig insida och krispig utsida av cornflakes panering. Snabba att tillaga – perfekta i luftfritösen (eller airfryer som folk oftast säger). Popcorn ‑varianten lovas vara vuxet tilltugg, medan Crispy liknas vid en modern schnitzel. Kostar 39 kronor per förpackning.

Hejdå vinterdvala!

Vill du möta våren med laddat batteri?

Spana in dessa vegovänliga tillskott.

Francesca Vilches

Nyttigt fett utan fisk

Omega­3 bidrar till att bygga och reparera celler och påverkar både immunförsvaret och blodtrycksregleringen. Great Earth har algbaserade kapslar med omega­3 – ett helt växtbaserat och hållbart alternativ till fiskolja. 280 kronor för 60 kapslar.

Redo att ge järnet

Järn kan vara klokt att fylla på, särskilt för kvinnor i fertil ålder. Nordbo har ett järntillskott som består av vegetabiliskt järnbisglycinat, som är skonsamt för magen och lätt för kroppen att ta upp. Tillskottet innehåller även syraneutral C­vitamin som förbättrar järnupptaget ytterligare. 159 kronor för 90 kapslar.

Håll ungarna i balans

Kräset barn som äter lite ensidigt? En multivitamintablett kan bidra till att fylla i luckorna. Great Earth har veganska vingummin med bland annat B12, zink, D ­vitamin och selen. Perfekt för barn som vill slippa svälja tabletter och hellre tar en tuggis. 170 kronor för 60 vingummin.

Oumbärligt B12, men gott.

Det här ingår för 175 kr:

• Ett års medlemskap i Rädda Djuren-klubben

• 5 nummer av Tidningen Klubbnytt

• Välkomstpresent

• Tillgång till alla banor i Rädda Djuren-klubbens pedagogiska spelapp

• Vetskapen om att ni hjälper djuren!

Agera

GÖR SKILLNAD!

TOMMA BURAR, TACK!

Hög tid att höja rösten mot Radisson.

Radisson Hotel Group har över

1 500 hotell

världen över. De lovade att fasa ut ägg från hönor i burar till 2025, men backade från löftet.

Industrin kan nedmonteras

I Sverige har djurvänner visat att förändring är möjlig. Tack vare årtionden av målmedvetet arbete från Djurens Rätt är äggindustrins burar nu tomma i Sverige. Genom företagsdialoger, kampanjer och politisk påverkan har minst 17 miljoner hönor räddats från ett liv i burar. Sverige är det enda landet i världen som blivit burfritt utan ett lagstadgat förbud.

– Det visar att förändring är möjlig när företag tar ansvar och när en stark opinion driver på. Men Radisson har ännu inte visat att de tar sitt löfte om att fasa ut buräggen på allvar, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Löften är till för att hållas

Gav tomma löften om tomma burar

Radisson Hotel Group lovade att fasa ut ägg från hönor i burar till 2025, men när deras deadline närmade sig valde de att i stället stryka denna deadline helt. Djurens Rätt kräver att hotellkedjan omedelbart presenterar en offentlig och detaljerad plan för hur buräggen ska fasas ut under 2026. Om Radisson håller sitt löfte till hönorna kommer det att påverka livet för miljontals individer som i dag lever instängda i trånga burar. Tusentals djurvänner har redan protesterat runt om i världen och på nätet, och under hösten samlades Djurens Rätts volontärer i Göteborg, Stockholm och Malmö för att uppmana Radisson att hålla sitt löfte. Engagemanget från allmänheten var stort och budskapet tydligt: Vi kräver tomma burar, inte tomma löften.

Globalt samarbete för hönorna

Gör skillnad för djuren

" När vi agerar till sammans skapas förändring. Varje protest, varje underskrift och varje delat inlägg ökar trycket på företag att göra det rätta" säger Cissi Krantz, kam panjkoordinator hos Djurens Rätt. Vill du vara med och påverka? Bli protestvolontär på djurensratt.se/ protestvolontar

Över 2 500 företag världen över har tagit ställning mot burar och visat att förändring är möjlig. Flera stora hotellkedjor redovisar sina framsteg öppet, vilket skapar transparens och förtroende. Radisson gör motsatsen.

När företag antar en djurvälfärdspolicy är det ofta resultatet av lång dialog och kampanjarbete från organisationer som Djurens Rätt. Därför följer Djurens Rätt också upp att löftena efterlevs och agerar när företagen bryter löften. Radissons beslut att backa från sitt åtagande innebär att Djurens Rätt behöver fortsätta sätta press, både i Sverige och i resten av världen.

För att påverka stora, internationella företag som Radisson behöver arbetet ske både nationellt och globalt, och Djurens Rätt samarbetar därför med hundratals djurrättsorganisationer världen över. Genom samarbetet kan Djurens Rätt driva samordnade kampanjer mot företag som verkar globalt och säkerställa att förändringen når hela verksamheten, inte bara enskilda marknader. Även om Radisson i Sverige inte använder ägg från hönor i burar kräver Djurens Rätt att deras globala löfte infrias i hela koncernen, i alla länder och på alla hotell. Tillsammans bidrar vi till en internationell rörelse bort från burarna, steg för steg.

Agera -

Här är mitt jobb

Bakom kulisserna hittar du Andreas

Hagelin, som frodas med hjälp av Excel och massaman curry.

Varför Djurens Rätt?

– Jag hade fått upp ögonen för orättvisorna djur utsätts för i världen. Jag ville engagera mig, så jag gick på ett uppstartsmöte 2011 hos den dåvarande lokalavdelningen i Göteborg.

Och nu har du varit anställd i hela 13 år.

– Jag känner mig lyckligt lottad som får jobba för något så viktigt som djurs rättigheter. Det är också väldigt kul att få vara med och bidra till att organisationen blir en starkare kraft för djuren – tillsammans med alla fantastiska kollegor.

Djurfråga som ditt hjärta klappar lite extra för?

– Jag blir nog mest illa berörd av tanken på de industrier där flest djurindivider drabbas, som kycklinguppfödning och fiske.

Vad gör du på jobbet?

– Jag jobbar med statistik i insamlingsteamet. En av mina uppgifter är att hålla ordning på siffror som har att göra med medlemmar och gåvor, så att vi som organisation vet hur mycket resurser vi har och kommer ha längre fram i tiden. Det blir mycket pillande med kalkylblad och ja, jag älskar Excel!

Kommer medlemmar i kontakt med dig?

– Jag är ganska inkognito nu för tiden. Men jag brukar vara med i Djurens Rätts monter på Bokmässan i Göteborg och det är alltid väldigt kul när medlemmar kommer fram och hälsar, så gör det om du har vägarna förbi.

Bästa med att jobba hos Djurens Rätt?

– Alla duktiga, drivna och stöttande kollegor som jobbar tillsammans mot samma mål. Roligast är när jag bidrar på ett sätt

som gör att vi blir effektivare som organisation – till exempel genom att automatisera ett tidskrävande arbetsmoment med hjälp av något egenbyggt skript.

Typiskt dålig arbetsdag?

– Dagar när jag inte kommer någonvart med något alls. När jag fastnar på ställen som ”borde” varit enkla, och går hem på kvällen med en känsla av att inte gjort nytta. På vilket sätt gör ditt jobb skillnad för djuren?

– Genom att bidra till att vi samlar in så mycket pengar som möjligt, för så lite pengar som möjligt.

Vilken kollega vill du testa byta jobb med?

– Webbutvecklare! Verkar kul att få bygga på hemsidan och våra olika app ­projekt.

Vad är du stoltast över att ha åstadkommit på jobbet?

– Svårt att peka ut en enskild sak. Kanske att ha bidragit till Djurens Rätts utveckling det senaste decenniet. Jag tror att vi är starkare nu än vi varit på väldigt länge. ●

MIN

ARBETSDAG

08:00

En kopp kaffe och kollar dagens schema, att göra ‑ lis ‑ tan och går igenom chatten.

10:00

Fokustid. Sätter på mig lurarna med instrumental musik och arbetar på en rapport eller utvärdering.

12:00

Lunch. På en bra dag blir det hemlagad pasta eller massaman curry från thai restaurangen intill, annars en mix av okänt antal dagar gamla matrester från kylen.

13:00

Kaffekopp nummer två och kanske möte med teamet. Där går vi igenom senaste periodens resultat och försöker komma på smarta insamlingsidéer.

14:30

Fikarast. Äpple och häng med kollegorna eller en promenad.

15:00

Läser ikapp det senaste från fundraisingvärlden för att hålla mig ajour med trender och ny kunskap.

17:00

Loggar ut. Om jag inte hänger med min fru och vår femåring, så spelar jag antagligen discgolf eller plinkar på pianot.

Måste du vara extrovert för att delta i protester?

Består outreach av stenhårda debattdueller med meningsmotståndare? Nix, enligt Shahin Mameghani.

Efter tre år som volontär hos Djurens Rätt har han återfått tron på en bättre framtid.

av Nanna Thydén foto Tim Kristensson

”Fysiska möten bryter fördomar”

Varför Djurens Rätt?

– Efter några år med egna djurrättsprojekt började mitt driv att sina, och mina försök att hitta sammanhang i andra organisationer gav inget svar. När jag 2023 gick på en föreläsning i Karlstad med dåvarande riksordförande Camilla Bergvall förändrades det. Vi pratade en stund och hon föreslog att jag skulle bli volontär, vilket jag självklart ville. Med tiden har jag sett hur Djurens Rätts unika kombination av politiskt påverkansarbete, företagssamarbeten och opinionsbildning gör skillnad på riktigt och för oss närmare vår vision: En värld där djur ses som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Har du någon hjärtefråga när det gäller djurrätt?

– För mig är lidandet tydligast i mjölkfabrikerna. Kor har avlats för att producera

cirka 20 gånger mer mjölk än vad kalven behöver, och de tvångsinsemineras för att bli dräktiga. Efter födseln separeras mor och kalv; hon mjölkas, medan kalven utifrån kön föds upp för slakt eller för samma liv som sin mor. En kos modersinstinkt är stark, men hon berövas sitt barn och insemineras igen för att hålla produktionen i gång. Detta utdragna lidande upprepas i fyra–fem år tills även hon slaktas. Alltihop för att vi tror att vi behöver dricka en annan arts modersmjölk. Det är ofattbart grymt.

Hur föredrar du att göra skillnad för djuren?

– Under fjolåret verkade jag mycket i politiska forum, där jag trivs som en fisk i vattnet. Jag uppskattar de samtalen eftersom de har en annan tyngd och en verklig potential att leda till stora förändringar.

Det är också i de mötena som jag känner att jag gör mest nytta för djuren. Men oavsett om kontexten är politisk eller allmän är strategin densamma: Att skapa dialog genom att ställa frågor, och att inte babbla på om min ståndpunkt. Ofta finns det en gemensam värdegrund där redan, och det är den som jag utgår ifrån.

Varför kändes outreach som din grej?

– För att jag älskar att möta människor i samtal, och ser tydligt hur fysiska möten bryter fördomar och öppnar upp för vår vision. Outreach är också det enda som tillgodoser mitt driv att kämpa för djuren. Fördomsprofil: Är ni som protesterar ett gäng extroverta gaphalsar?

– Haha, nej! Två av våra kärnvärden är professionalism och kunskap, och vårt påverkansarbete är därför lugnt, faktabaserat och bygger på samarbete, även vid

protester. Några håller upp plakat och banderoller, medan andra delar ut flygblad och för dialog med folk. Vi syns när vi protesterar, och det är ju syftet. Företagen ogillar ofta våra kampanjer, men det är just den pressen som leder till förändring. Det är Djurens Rätts påverkansarbete som har lett till att pälsdjursfarmer och hönor i bur inte längre finns kvar i Sverige.

Hur är stämningen, vad känner du efter att ha medverkat i outreach?

– Fantastisk! Att jobba för djuren tillsammans ger en härlig känsla av hopp och tro på en bättre framtid för alla. Det blir även så tydligt att de flesta i Sverige står på vår sida och vill djuren väl, och att få prata med dem är en ynnest.

Vem passar som volontär?

– Alla! Oavsett dina intressen, kompetenser, eller personlighet så finns det ett passande volontärprogram. Det enda som behövs är en vilja att göra skillnad för djuren.

Ska du vara med på Djurens Rätts sommarturné i år?

– Ja, givetvis. Samtalen är ju mitt dragplåster men jag längtar efter att få träffa andra volontärer och alla nya vänskaper det ger. Sen hoppas jag på att få åka till Almedalsveckan igen, det var fjolårets höjdpunkt!

Du har också varit med i styrelsen ett tag nu. Starkaste minnet?

– Det starkaste minnet är det sista styrelsemötet 2025. Att se allt som Djurens Rätt har åstadkommit under året och samtidigt våra ambitiösa mål inför 2026 gav hopp inför framtiden, och det bär jag verkligen med mig.

Vad säger folk om faktumet att du är djurrättsengagerad?

– Jag får ofta frågan varför jag engagerar mig för djuren när så många andra kriser pågår. För mig är djurrättsfrågor tätt sammanvävda med många av vår tids största samhällsproblem. Djurfabriker är enormt skadliga för miljön, klimatet, den biologiska mångfalden och folkhälsan. Samtidigt orsakar de ett oerhört lidande samt ökar risken för nya pandemier. Industrin bygger på exploatering av både djur och människor i utsatthet. Trots sitt namn utmanar djurrättsrörelsen den grund som alla former av förtryck vilar på; tron att vissa liv är mer värda än andra. Genom att bryta denna värdehierarki kan vi skapa en hållbar, rättvis och motståndskraftig värld för alla. Djurrätt är inte en sidofråga. Det är avgörande för helheten. ●

Shahin

Mameghani

Ålder: 36 år.

Bor: Mangskog i Arvika kommun.

Sysselsättning: Egen ‑ företagande IT‑ konsult, ledamot i Djurens Rätts riks ‑ styrelse, samt outreach ‑ och protestvolontär. Har bland annat besökt parti kongresser för att prata djurrätt med politiker, nästa stora punkt på agendan är sommarturnén.

Intressen: Musik, dans, natur, träning, brädspel och matlagning.

Bli volontär!

Frustrerad över djurens situation och vill kavla upp ärmarna? Gå in på djurensratt. se/volontar där du paras ihop med ett volontärprogram som matchar just dina intressen och förmågor. Just nu pågår volontärrekryteringen inför Djurens Rätts omtyckta sommarturné. Häng med!

X

SÅ GJORDE DU SKILLNAD 2025

Från 2026 höjs medlemsavgiften i Djurens Rätt, men vad går dina pengar till egentligen?

1

Du hejdade hotet mot betesrätten

Regeringen försökte luckra upp kornas betesrätt, men möttes av mothugg i form av 176 072 namnunderskrifter samt kampanjer, manifestationer, debattartiklar och kritiska remissvar från Djurens Rätt. I september lovade landsbygdsministern att inte röra betesrätten under mandatperioden. Genom att mobilisera djurvänner kan politikers försök att försämra djurskyddet alltså stoppas.

2

Skrotade burarna i Sveriges

äggindustri

Djurens Rätt började kritisera burhållningen redan 1975. Under 2008 satt 40 procent

att ha fått bort äggindustrins burar genom att inköpare och konsumenter bojkottar burägg. – Det är en seger som tillhör djuren – men också alla medlemmar, volontärer och supportrar som stått på hönornas sida, säger Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson.

Nästa steg är lagstiftning som säkerställer att burarna aldrig återuppstår.

3

Stoppade svensk pälsdjursfarmning

I 50 år har Djurens Rätt riktat ljuset mot djurens lidande i pälsindustrin och arbetat för att pälsindustrin ska upphöra. Målgången skedde i fjol. Efterfrågan på päls har slagit i botten och regeringen valde att ge minkfarmarna ett avgångsvederlag. Nu är svensk pälsdjursfarmning alltså historia. Senast i slutet av april presenteras utredningen som ska föreslå hur branschen ska förbjudas –mer om detta i nästa nummer av tidningen.

4

Du fick folket att se grisarnas situation

av svenska hönor i burar, då började Djurens Rätt uppmana företag och kommuner att sluta köpa in burägg. Det fungerade. Sverige är först i världen med

Genom att vara medlem i Djurens Rätt ser du till att djurens intres sen försvaras i maktens rum både i Sverige och EU. Du bidrar till att lotsa konsumenter, kommuner och företag mot mer djurvänliga beslut.

Under hösten anförtroddes Djurens Rätt med bilder och filmer inifrån fyra helt vanliga svenska grisfabriker, tagna av anonyma fotografer. Materialet användes till en av de största annonskampanjerna i Djurens Rätts historia – mitt i

julruschen, där köttföretagen vanligen ostört marknadsför julskinka, prinskorv och revbensspjäll. Miljontals svenskar fick se grisarnas vardag, vilket har lett till 200 nya medlemmar och nästan 7 000 gåvor till Djurens Rätts verksamhet.

5

Fick

fler att skippa turbokycklingar

Totalt 60 företag har nu valt bort turbokycklingar. Under 2025 anslöt sig bland annat Viking Line, Pressbyrån, 7­ eleven, PBX, Circle K och Strawberry. Dessutom har KRAV slutat tillåta turbokycklingar efter lång dialog med Djurens Rätt. Andelen kommuner som väljer bort turbokycklingar vid upphandlingar har fördubblats under 2025. – Tack till dig som stått på djurens sida under det här året. Tack för att du fortsätter tro på att förändringen är möjlig. Du behövs mer än någonsin, och jag ser fram emot att skörda fler segrar för djuren tillsammans med dig, hälsar Tina Hogevik, Djurens Rätts riksordförande.

DE

NYA MEDLEMSAVGIFTERNA

Djurens Rätts medlems avgifter har inte förändrats sedan 2009, så under riks stämman 2025 beslutades nya avgifter – främst för att vara i fas med dagens penningvärde. Ett vanligt årsmedlemskap höjs från 240 kronor per år till 330 kronor per år. Undrar du över något? Gå in på djurensratt.se/ medlemsavgifter.

Läs mer!

Undrar du hur Dju ‑ rens Rätt jobbar? Läs verksamhetsberättelsen från 2025, där du får se hur medlemsavgifterna förvaltas. Den finns snart på djurensratt.se.

Djurdebatten

Grisars lidande debatterades i Aftonbladet och medier rapporterade om fågelinfluensa.

Artikel: Våga möta grisarnas blickar

I NOVEMBER 2025 släppte Djurens Rätt bilder från svenska grisfabriker och publicerade en debattartikel i Aftonbladet under rubriken ”Svenska grisindustrin vill inget hellre än att vi tittar bort”. Ett utdrag:

”Det kommer också fortsätta se ut så här, så länge våra konsumtionsvanor inte förändras i grunden. Jag tror att vi alla vet det, och att det är just därför så många av oss, nu eller tidigare, har valt att titta bort. Grisarna stängs

Politikerna måste agera

Djurens Rätt kräver att reger ingen tar ansvar för de syste matiska missförhållandena i kycklingindustrin.

– Kontrollrapporterna visar att det inte handlar om enstaka misstag, utan ett system där bristerna är inbyggda, säger riksordförande Tina Hogevik.

Länsstyrelsens kontroll visa de bland annat olaglig trängsel, och att anställda inte hade någon djurrelaterad utbild‑ ning. I stället för att blunda för problemen kräver Djurens Rätt politiskt handlingskraft i form av förbud mot turbokycklingar.

– Det är helt oacceptabelt att miljontals kycklingar får slaktas under de här om ständigheterna.

Följ oss:

SPRIDNING I SOCIALA MEDIER:

FÖR ETT PANGFRITT NYÅR 208 700 visningar / 3 900 gillamarkeringar / 181 kommentarer / 1 356 delningar

in, och dörren låses. Vi slipper se trängseln och lidandet i de små boxarna. Vi slipper höra skriken och paniken vid slakten. Vi vänder oss bort, just eftersom vi bryr oss. Vi anar på förhand hur en grisblick kommer väga tyngre än alla bortförklaringar.”

ENLIGT DJURENS RÄTT har debatten kring grisarnas situation på många sätt försvunnit i

Influensan visar systemfel

Under vintern 2025 –2026 rapporterades historiskt höga nivåer av fågelinfluensa i Euro ‑ pa, vilket blev en påminnelse om hur storskaliga djurfabriker bidrar till smittspridning och lidande för djuren. – Att fågelinfluensan slår rekord år efter år är ett tydligt bevis på att djurfabrikerna måste monteras ned – för djurens skull, men också för människors hälsa och vår planet, säger Djurens Rätts riksordförande Tina Hogevik.

bruset, trots ihållande bedrövliga förhållanden i grisfabrikerna.

”Djur ska inte plågas på det här sättet. Det är inte acceptabelt”

Det sa riksdagsledamoten ELIN NILSSON (L) till Aftonbladet, efter deras granskning av koldi oxidbedövning på grisfabriker. Partiet vill se ett slutdatum för användningen av metoden, något som Djurens Rätt också kräver. Utöver ett slutdatum vill Djurens Rätt se mer resurser till forskning om bättre bedövningsmetoder. Omkring 2,5 miljoner svenska grisar utsätts fortfarande för plågsam koldioxidbedövning vid slakt varje år. Grisarna upplever starkt obehag och smärta och får kvävningskänslor av gasen, vilket gör att de kämpar för att ta sig bort. Koldioxidbedövning är fortfarande den vanligaste metoden vid grisars slakt, trots att det varit befäst i över 20 år att metoden har allvarliga djurskyddsbrister.

Sök på ”Djurens Rätt” i sociala medier, följ och stötta arbetet.

Behövs inga fyr‑ verkerier. Går bra med tomtebloss på en avskild innergård.

#nejtillfyrverkerier

24 800

DJURFÖRSÖK I SVERIGE 24 800 räckvidd / 883 gillamarkeringar / 36 delningar

Detta är en myck et viktig sak att kämpa för, dessa stackars djur som lever i ett rent helvete och som är bortglömda av många. De behöver vår röst och hjälp!

Djurförsök måste upphöra, det finns alternativ. Varför fortsätta plåga oskyldiga djur?

Fråga oss

Djurens Rätt svarar på

tusentals frågor varje år, här är svar i urval.

Har du en fråga? Mejla den till info@djurensratt.se.

Grisbilderna:

Solklart lagbrott, eller hur?

Jag såg ert avslöjande om grisar som vanvårdas. Var är detta någonstans i Sverige och varför stoppas det inte? Detta kan väl ändå inte vara lagligt och vad gör länsstyrelsen egentligen?

SVAR: Bilderna visar grisar i djurfabriker i Västra Götaland. Bildmaterialet har kommit till Djurens Rätt via anonyma källor. Vi har verifierat materialet och vet var i Sverige och när i tid bilderna har tagits. Djurens Rätt har anmält de aktuella grisfabrikerna till både polisen och länsstyrelsen. Vi har också begärt ut information om djurskyddskontroller som gjorts tidigare på de aktuella grisfabrikerna. Tyvärr sker det alldeles för få djurskyddskontroller, det går ofta flera år mellan tillfällena, och så har det även varit på anläggningarna som bildmaterialet kommer från. Det är något som Djurens Rätt kräver ändring på. Länsstyrelserna måste få mer resurser till sitt kontrollarbete. Upptäckta brister vid kontrollerna och andra brott mot djur måste tas på större allvar och leda till kraftfullare och snabbare agerande för att skydda djuren. Tyvärr är det både vanligt

och tillåtet att hålla grisar trångt, enbart inomhus på hårda betonggolv där de saknar möjlighet att bete sig naturligt. Knappt en procent av grisarna i Sverige får utevistelse där de kan böka i marken, trots att det är just det grisar behöver för att må bra. Verkligheten i de svenska djurfabrikerna står i stark kontrast till djurskyddslagens skrivningar om att djur ska hållas i en miljö som främjar deras välfärd och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Lagstiftningen säger också att grisarna ska ha strö, att det ska vara rent och att sjuka djur ska få vård. Ändå ser det ut som på bilderna.

Hur kan det vara så här? Djurskyddskontroller sker som sagt alldeles för sällan. En annan orsak är tolkningen av djurskyddslagen. Även om lagen tydligt anger att välfärden ska främjas och att djuren ska kunna bete sig naturligt, har lagen tolkats som att det räcker med att hålla grisar som i dag: knappt en kvadratmeter per gris i små boxar på hårda golv med bara lite strö, enbart inomhus. Mycket av det som syns på bilderna skulle antagligen inte anses lagligt vid en djurskyddskontroll, till exempel boxar helt utan strö, sjuka djur som inte fått vård, kraftigt smutsiga grisar och boxar där renhållningen uppenbart inte fungerar som den är tänkt. Men

i det stora hela så ses sådan här grishållning som laglig i Sverige i dag. Det måste förändras. Djurskyddslagen måste genomföras i praktiken. Djurens Rätt anser att regeringen bör ge Jordbruksverket uppdrag och resurser till att uppdatera djurskyddsföreskrifterna, som är de detaljerade reglerna som utgår från djurskyddslag och djurskyddsförordning. År 2019 kom den nya djurskyddslagen och än i dag är det fortfarande många av Jordbruksverkets djurskyddsföreskrifter som inte uppdaterats utifrån den nya lagen.

Djurens Rätt verkar också för att Sverige ska inrätta en minister med djurskydd i sin titel, samt en djurskyddsmyndighet. Från både politiken och ansvarig myndighet måste djurskydd få högre prioritet än vad det har i dag och då också hållas isär från frågor om ekonomisk

vinning i djurindustrin. I dag är det inte så och vi ser tydligt hur djurens välfärd gång på gång åsidosätts.

Lagstiftning och myndigheternas kontroller och arbete med regler är mycket viktiga för att åstadkomma förändring för grisarna och de andra djuren i djurfabrikerna. Djurens Rätt driver på för förändring i rätt riktning för djuren. Var och en av oss kan på olika sätt bidra för att påverka politiker och företag, ju fler som gör sin röst hörd desto bättre. Kontakta politiker och företag och visa bilderna på grisarnas situation. Ställ tydliga frågor om vilka konkreta åtgärder de tänker vidta för att säkerställa att djurskyddslagen verkligen följs i praktiken och inte bara förblir vackra ord. Vi behöver också bli betydligt fler som väljer vego. När du väljer vego är det både ett tydligt ställningstagande för

I media

Djurens Rätts kartläggning

djuren och mot den industri som gör djurfabriker möjliga. För att minska det ofattbart stora antal djur som i dag hålls instängda i djurfabrikerna krävs en bred omställning till mer växtbaserad mat. På Djurens Rätts inspirationssajt väljvego.se finns massor av recept och tips på hur du enkelt väljer vego. / Linda Björklund, sakkunnig etolog

Panglistan visade att sju av tio kommuner börjat begränsa privatpersoners användning av fyrverkerier. Detta plockades upp av medier vid 24 olika tillfällen, bland annat i flera P4 kanaler och SvD.

Smart användning av fyrverkerier?

Jag såg ett inslag i SVT om att min gamla studentstad Umeå är en av få kommuner som fortfa‑ rande arrangerar fyrverkerier, deras argument är att det är bättre för djuren att kommunen kör förutsägbara smällar vid midnatt än att massa privatper soner smäller vid oberäkneliga tider och platser. Är det sant?

SVAR: Djurens Rätt delar inte alls bilden av att ett kommunalt arrangerat fyrverkeri skulle leda till mindre smällande bland privatpersoner. Tvärtom faktiskt – vi tror att kommuners fyrverkerier riskerar att förstärka bilden av att fyrverkerier skulle höra nyår till. I stället råder vi kommunerna att föregå med gott exempel genom att arrangera stämningsfulla nyårsfiranden utan fyrverkerier för sina invånare. Vårt program Djurvänlig kommun visar att omkring 95 procent av landets kommuner inte längre arrangerar fyrverkerier, vilket är en kraftig ökning på bara några år.

För att få bukt med privatpersoners smällande behövs ett starkare regelverk och resurser för att se till att det följs. Kommuner kan införa begränsningar genom sina lokala föreskrifter. Det är något som ungefär 70 procent av kommunerna gör, ofta genom tidsbegränsning till timmarna runt tolvslaget

på nyårsnatten. Sådana lokala begränsningar behöver dock godkännas av länsstyrelsen. Ibland får kommunerna avslag från länsstyrelsen. För att komma till rätta med smällandet och förbjuda användning av fyrverkerier för privatpersoner helt och hållet ser vi att det behövs ett nationellt förbud. Det är något som Djurens Rätt arbetar för på riksnivå. För att påverka som privatperson kan du exempelvis kontakta politiker i din hemkommun och efterfråga att de arbetar för att få slut på smällandet vid nyår.

/ Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor

Jag har fått nog! Hur kan jag hjälpa till?

Efter att ha sett er julkampanj om grisarna känner jag att jag vill göra mer för djuren. Vad kan jag göra för att engagera mig? Har inte gjort detta förut. Finns det enkla sätt att komma i gång?

SVAR: Vad fint att du vill engagera dig mer efter att ha sett vår julkampanj om grisarna. Ju fler vi är som engagerar oss för djuren, desto starkare röst för djuren blir vi!

Ett sätt att engagera sig mer för djuren är genom att bli volontär för Djurens Rätt. Som volontär ingår du i ett team med andra volontärer som kommer

från olika delar av landet. Du tillhör ett volontärprogram där du får jobba med det du tycker är kul och det du är bäst på. Är det sociala medier, översättning, utåtriktade aktiviteter eller administration? Det finns något för alla! Oavsett program arbetar vi alla för att göra skillnad för djuren. Du skickar in din ansökan om att bli volontär på vår hemsida. Efter det kommer vi matcha dig utifrån dina intressen och kompetenser mot ett av våra volontärprogram. Under våren 2026 söker vi framför allt nya volontärer till vårt outreachprogram samt vårt team för sociala medier. Som outreachvolontär deltar du på event och Djurens Rätts sommarturné där du får prata djurrätt med besökare på festivaler, stadsfester och kulturkalas. Som sociala medier­volontär hjälper du till att moderera Djurens Rätts kommentarsfält i just sociala medier. Du uppmuntrar och inspirerar Djurens Rätts följare till att göra fler djurvänliga val. Du kan läsa mer om våra volontärprogram på djurensratt. se/volontar. Via samma länk skickar du in din ansökan. Andra sätt som du kan engagera dig på är genom att bli blixt. Djurens Rätts blixtar är digitala volontärer som gör aktioner för djuren och är en viktig del av organisationen. Blixtarna arbetar med uppgifter online som gör verklig skillnad för djuren. Läs mer på djurensratt.se/blixtmail. Du kan också skriva under Djurens Rätts namninsamlingar och delta i våra kampanjer. Läs mer på hemsidan för att se vilka aktuella kampanjer vi har i gång just nu.

Det viktigaste är att börja där du står, det finns många sätt som du kan engagera dig för djuren i din vardag. Till exempel kan du dela nyheter om djurens situation på dina sociala medier, ge bort ett medlemskap i Djurens Rätt i present, prata

Läsarnas sista hälsningar till en älskad vän.

MIRA 2021–2025

Älskade älskade Mira, våra hjärtan är i spillror. Du lämnade oss alldeles för tidigt men vi är så tacksamma för tiden vi fick med dig och för all den villkorslösa kärlek du gav oss. Du var den finaste vän man kunde önska sig och du är för evigt saknad. Vi älskar dig! – Din familj

med din omgivning om djurrätt eller bjuda din omgivning på vegomat. Underskatta inte samtalets kraft och matens kärleksspråk, båda är perfekta sätt att skruva upp ditt djurrättsengagemang, och för att väcka nyfikenhet och intresse för djurs rättigheter i din omgivning. Så om du vill ta ditt engagemang för djuren till nästa nivå så ser jag fram emot att få se en volontäransökan från dig i vår inkorg inom en snar framtid. Tack för att du står på djurens sida!

/ Ida Arneson, volontärsam ordnare

Det hände sen

Stormigt på flera fronter i finanspolitiken för djurfabriker.

NUMMER 4/2024

Insektsfabriker i konkurs

– Märkligt att den här industrin lyfts fram i hållbarhetssammanhang, jag tänker att folk borde veta bättre och genomskåda branschen.

Det sa Djurens Rätts hållbarhetsexpert Cecilia Mille i en intervju om insektsfabrikernas framväxt – och nu har konkursvågen dragit in över branschen. Svenska företaget Tebrito födde upp mjölbaggslarver i Orsa, men verksamheten har upphört helt. I slutet av 2025 stod det klart att franska insektsjätten Ynsect också kollapsat, trots ett startkapital

Djurens Rätt kritiserat insektsbranschens illa underbyggda hållbarhetspåståenden och lyft de djuretiska problemen med insekter som djurfoder. – Vi står alltid på djurens sida, vi är såklart emot satsningar som innebär att fler djur föds upp och dödas. I fallet med insektsfabriker så finns det inga vinster för djuren, konstaterade Cecilia Mille.

NUMMER 1/2023

Uppskjutet handelsavtal

på svindlande 5,5 miljarder kronor. Branschens huvudsakliga kunder är andra djurfabriker, där insekterna blivit foder för uppfödda fiskar, fjäderfän och grisar. Analytiker pekar på att priserna på insektsbaserat djurfoder aldrig lyckades konkurrera med sojafoder eller fiskmjöl, medan

Tre år har gått sedan reportaget om handelsavtalen där djuren tvingas betala priset. I januari var EU nära att ge klartecken till ett handelsavtal med Mercosur­länderna (främst Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay) trots att avtalet sågats av experter inom djur och miljö. Avtalet bäddar bland annat för en ökad import av nötkött och kycklingkött från länder med ännu sämre djurskydd än EU. I februari stod det klart att handelsavtalet försenas, det fick bakläxa av parlamentet och skickades till domstol. Denna omväg kan ta flera månader eller år. Sebastian Wiklund är samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt. – Mercosur­avtalet, i sin nuvarande form, riskerar att öka importen av produkter från djur som inte lever upp ens till EU:s djurvälfärdsstandarder. Domstolsgranskningen lyfter fram några av problemen med avtalet. EU måste slå vakt om ett starkt djurskydd på EU­producerade och importerade produkter, säger Sebastian Wiklund.

NUMMER 1/2024

Pensionspengar i köttbolag

Kring 1,5 miljarder svenska sparkronor hamnade i djurfabriksbolag, upptäckte Fair Finance Guide under 2023. Största delen av djurfabriksinvesteringarna fanns i bankernas så kallade gröna fonder. En ny rapport visar att fyra storbanker kraftigt minskat innehavet i köttbolag efter granskningen. Däremot har två av de statliga AP­fonderna ökat investeringarna: 580 pensionsmiljoner satsades i djurfabriksbolag. – Djurskydd är viktigt för 98 procent av svenskarna när de handlar i matbutiken så det borde vara en lika viktig fråga när banken investerar deras pengar, säger Jakob König på Fair Finance Guide.

NUMMER 4/2025

236 520 röster för djuren i EU

I förra numret av Tidningen Djurens Rätt uppmanades läsarna att tycka till om EU:s utlovade (men kraftigt försenade) djurskyddslagstiftning. Resultatet blev ett rekordengagemang. Över 236 520 personer tyckte till, varav 95 procent utgjordes av EU­medborgare – en fyrdubbling av engagemanget jämfört med ett dylikt offentligt samråd under 2021. Djurens Rätt riktar ett tack till alla djurvänner som höjt rösten för ett tydligt budskap till EU­kommissionen om att snarast förbjuda pälsindustrin och burhållning av djur. ●

Nästa nummer av tidningen ges ut den 12 juni.

Vad tyckte du om tidningen? Finns det kanske något du gärna vill läsa mer om i ett kommande nummer av tidningen? Hör av dig till redaktionen på djr@djurensratt.se. Om du har frågor om ditt medlemskap eller hur Djurens Rätt arbetar, så kan du bläddra tillbaka till sidan fem i tidningen för att hitta kontaktuppgifterna.

Returadress: