mollekuriren_3_25_low

Mölle KURIREN

Hamnfesten

lockade många

Årets Möllebo

Christina Ullenius

Sommaryoga med Cissi

”Men på den sista svängen jag tog hittade jag ringen. Med lite tur och strategi gick det.”

Innehåll

3 Några ord från byföreningens ordförande TEXT: ROLF JOHANNESSON

4 Anslagstavlan: Rekordmånga badare

6 Anslagstavlan: Livliga diskussioner på Sommarmötet TEXT: JOHAN SWAHN & CHRISTIN SWAHN

7 Anslagstavlan: Projekt Fågelviken läggs ner TEXT: STEFAN BENGTSSON & DAG WISAEUS

8 Anslagstavlan: Christina Ullenius årets Möllebo TEXT: PETER APPELROS

9 Anslagstavlan: Gylleröd firade 50 år TEXT: CECILIA JUHLIN

10 Anslagstavlan: Hissen tillbaka på Ransvik TEXT: JOHAN SWAHN & CHRISTIN SWAHN

12 Några ögonblick från sommaren TEXT: JOHAN SWAHN & CHRISTIN SWAHN

14 Ny i Mölle TEXT: EVA JOHANNESSON

16 Kullens Segelsällskap har byggt nytt klubbhus TEXT: INGEMAR LÖFGREN

18 Sommaryoga med Cissie TEXT: EVA JOHANNESSON

20 Husen i Mölle: Från fiskeläge till mondän badort TEXT: CHRISTINA ULLENIUS

22 Nya sopkärl för bättre sortering TEXT: INGEMAR LÖFGREN

24 Hamnfesten väckt ur sin Törnrosasömn TEXT: INGEMAR LÖFGREN

26 Nordvästskåne: Hollywoods pendang TEXT: LENNART BOLIN

27 Kullahalvön en favoritplats för filmskapare TEXT: PETER APPELROS

28 Unikt arkivmaterial har fått liv i ny bok TEXT: LENNART BOLIN

32 Kullabygdens sista häxrättegång TEXT: LENNART BOLIN

34 Varierade konstverk på Öppen Salong TEXT: CHRISTINA OEBIUS

38 Utgrävning av 1800-talsträdgård på Himmelstorp TEXT: LENNART BOLIN

40 American in Mölle TEXT: ART EVIDON

44 Whiskytips TEXT: HANS EDENWALL

45 Monicas teatertips TEXT: MONICA BENGTSON

46 Föreningssidan

Möllekuriren behöver dig!

FÖR ATT GÖRA en läsvärd tidning med lokal anknytning behöver vi ditt bidrag! Vi tar tacksamt emot tips, idéer, texter och bilder. Kontakta oss på redaktion@molle.se eller via vårt Instagramkonto Möllekuriren.

KURIREN

Möllekuriren ges ut av Mölle By- och Kulturförening och kommer ut med fyra nummer per år.

Redaktörer: Johan Swahn och Christin Swahn.

Ansvarig utgivare: Rolf Johannesson.

Layout: Amanda Delin.

Korrektur: Helena Sandberg.

Tryck: Exakta Print AB, Malmö 2025. Numret skickades till tryck den 12 september.

Manusstopp för Möllekuriren nr 4 2025: 2 november 2025. Utgivning sker i vecka 50.

Vill du medverka i Möllekuriren?

Välkommen att skicka, manus, bilder, tips och idéer till redaktionen. Antingen till redaktion@ molle.se eller via Instagram Möllekuriren.

Vill du annonsera i Möllekuriren?

Ta kontakt med Ingemar Löfgren, il.lofgren50@gmail.com

Mölle Hamnallé 2

263 77 Mölle

Hemsida: mölle.se

E-post: info@molle.se

Omslag

Efter festen

Foto: Monia Vidarsson Skogsfors

Byföreningens nyhetsbrev: Mejla till info@molle.se så sätter vi upp dig på listan över mottagare. Byföreningen på Facebook: Vill du vara med i vår grupp?

Gå till facebook.com och sök sedan på Mölle By- och Kulturförening.

Vill du bli medlem i Byföreningen? Anmälan kan göras på molle.se. Årsavgiften för enskild medlem är 300 kronor och för en familj 400 kronor. Medlemsavgifterna inkluderar Möllekuriren, utdelad i Mölle.

För övrig distribution av tidningen tillkommer inom Sverige 150 kronor per år; för utlandet 250 kronor. Betala till bankgiro 5617-3883.

Några ord från byföreningens ordförande

Sommaren är redan över. Som alltid ställer man sig frågan – var blev den av. Vi har dock kunnat njuta av en fin sommar som kanske varit lite blåsig. Men eftersommaren har hittills bjudit på några riktigt fina dagar.

FRÅN BYFÖRENINGENS SIDA har vi genomfört de aktiviteter som vi föresatt oss. Bassängen i Solviken har varit öppen, ett välbesökt midsommarfirande, baddagarna har genomförts med bravur och haft rekordmånga deltagare vilket gläder oss, grillkvällarna har varit välbesökta och vi har börjat få snurr på elcykeluthyrningen. Vi har även haft en omröstning om Byföreningen skall fortsätta driva projekt Fågelviken på vårt sommarmöte på Grand. Omröstningen ledde till att projektet lades ner av projekt­

gruppen, vilket beklagas av många och en del tycker det var rätt. Frågan är troligen inte död så vi får se vad som händer framgent.

MÖLLE HAR ÄVEN i sommar begåvats med en Hamnfest. Denna blev en fantastisk succé och arbetsgruppen som jobbat stenhårt för att den blev av skall ha en stor eloge för allt arbete som lagts ner. Jag är övertygad om att alla som var där gärna återkommer till nästa år och att detta blir ett årligt återkommande evenemang.

Under hösten kommer vi i styrelsen att arbeta mera med att få till mer lätthanterliga administrativa rutiner. Vi har idag för många olika system för att sköta detta och systemen hänger dåligt ihop, vilket ibland drabbar er medlemmar i form av att vi bland annat inte har rätt information. Vi kommer

För ett grönare liv

För ett grönare liv

Vardagar 8-18, Lördagar 9-14, Söndagar 10-14 (påsk till midsommar) Karlsfältsvägen 3, 042-23 61 10 www.vikenslantman.se

Vardagar 8 –18, Lördagar 9 –14, Karlsfältsvägen 3, 042-23 61 10 www.vikenslantman.se

också att ta fram en kommunikationsplan för hur vi i fortsättningen skall kommunicera med våra medlemmar och övriga intressenter kring Mölle Byförening och Mölle samhälle. Vi återkommer om detta längre fram.

ETT STORT TACK till alla som deltagit i våra aktiviteter och nu ser vi fram mot hösten och alla vackra färger i naturen. Passa på att ta tillvara på de möjligheter som bjuds och den rena klara höstluften. g

Rolf Johannesson, ordförande

Lindes Bilverkstad i Höganäs AB

Bil- och AC-reparationer av alla märken

Kullagatan 106 • 263 39 Höganäs info@lindesbilverkstad.se • 042-33 08 50

Anslagstavlan

– händer i Mölle

Rekordmånga badare

STORA BADAREDAGEN och Simborgarmärket i öppet vatten genomfördes båda med rekord i antalet deltagare! Helt fantastiskt! Hela 617 personer tog morgondoppet 31 juli med efterföljande god frukost på stationen. Två dagar senare simmade hela 220 badälskare de 200 metrarna i öppet vatten för simborgarmärket, som i år även var ”kryddat” med Sallyprovet.

Badrockarna är numera välförsedda med märken och för de som har alla är det nio sommarknappar, fem vinterknappar, tre simborgarmärken och ett Sallymärke.

Roligt att badtraditionen är så stark i vår lilla by.

Tack för ert stora intresse! g

TEXT: Stefan Bengtsson

Camilla Bauer, en släkting till Sally Bauer var en av deltagarna som tog simborgarmärket i öppet vatten. Här tillsammans med badgeneral Stefan Bengtsson.

”Save the dates” för 2026 redan nu

1/1 Nyårsdoppet

30/7 Stora Badaredagen för 10:e gången – JUBILEUM

1/8

märket i öppet vatten

Fotnot:

ska man falla i vattnet och doppa huvudet under ytan och sedan ta sig upp för att simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Hela provet utförs i öppet vatten. Sallyprovet är instiftat till minne av Sally Bauer som blev första svenska kvinna att simma över engelska kanalen.

Nytt inslag i byn

UNDER SOMMAREN HAR det varit möjligt att hyra elcyklar och elsparkcyklar i Mölle. Det är Höganäs kommun som ligger bakom satsningen. Syftet med satsningen är att minska korta bilresor inom kommunen. Det är tänkt som ett enkelt och tillgängligt alternativ till bilen.

I Höganäs kommer cyklarna och elsparkcyklarna finnas året runt, men i Mölle bara under sommaren.

För att fordonen inte ska lämnas lite varsomhelst är de geografisk knutna till vissa platser i Mölle. De går endast att hyra och lämna där, till exempel i hamnen och vid stationshuset.

Återstår att se om initiativet har fallit väl ut. Kommunen ska utvärdera satsningen efter ett år. g

Hamnen var en av flera parkeringar i Mölle.

Årets stora händelse ...

... I SOLVIKEN är förstås den nya skylten som alla talar om. Möllekurirens utsände var självklart på plats när den installerades den 19 maj.

TEXT & FOTO : Peter Appelros

VILL DU VARA MED OCH TA HAND OM KULLABERG?

Vi tar emot frivilliga donationer.

Din donation kommer att användas till att värna och vårda Kullaberg.

Swisha gärna 30 kr till 123 194 22 42 eller scanna QR-koden nedan.

Möllekuriren på Instagram!

FÖLJ OSS!

Tack för ditt bidrag!

Läs mer om vad som gäller vid donationer till statliga myndigheter i Donationsförordningen, www.riksdagen.se.

Tillsammans tar vi hand om naturen, så tar naturen hand om oss.

Livliga diskussioner på

Byföreningens Sommarmöte på Grand lockade många. Drygt hundra personer samlades.

Christina Ullenius fick utmärkelsen Årets Möllebo. I övrigt dominerades mötet av två frågor; trafiksituationen i Mölle och Fågelviksprojektet som båda väckte mycket debatt.

TEXT: Johan Swahn & Christin Swahn

FOTO: Johan Swahn

Ordförande Rolf Johannesson inledde kort med att beskriva Byföreningens ekonomiska situation, som ser ljusare ut. Han berättade också att Stationen ska renoveras och att Annexet får en ny matta.

Efter det kom mötet att handla om trafiken. Rolf Johannesson, Anders Hallberg och Per­Henrik Bondesson från projekt Kullamodellen gick igenom förändringar som gjorts och möjliga förbättringar för framtiden.

NORRA STRANDVÄGEN HAR i sommar liksom tidigare varit enkelriktat gångfartsområde. Kullamodellen arbetar för att nästa år få till en dubbelriktning av Strandvägen för att komma ifrån en del problem som uppstår för verksamheter och boende samt minska trafiken på de trånga gatorna upp i byn. Parkeringsplatserna ligger numera längs husen.

”Kullamodellen arbetar för att nästa år få till en dubbelriktning av Strandvägen för att komma ifrån en del problem som uppstår för verksamheter och boende.”

– Nu är det vackert när man går och tittar ut över havet, säger Anders. Projektet har också placerat nya bänkar längs havet.

Det har satts upp fyra fartgupp inne i Mölle för att får ner hastigheten, men som fortsatt är för hög. Något som flera i publiken påtalade. Någon uttryckte det som, ”Det är för mycket bilar, det är fullkomligt livsfarligt inne i byn”, inte minst på Kullabergsvägen. För Kullabergsvägen är Trafikverket huvudman och projektgruppen konstaterar att de inte har visat samma samarbetsvilja som Höganäs kommun. Några åtgärder är dock på

gång, ett övergångsställe i anslutning till kapellparkeringen samt att göra de avsmalningar som finns effektivare. Önskemål från publiken framfördes om fler övergångsställen. Sedan tidigare finns nu en fartmätande hastighetsskylt vid infarten till kapellet.

DET ÄR TRÅNGT i Mölle under sommaren. Parkeringsplatserna räcker inte till. För att råda bot på detta har ett nytt försök med infartsparkeringen innan Mölle gjorts, i år med tydligare skyltning. Den har tyvärr inte använts i någon större omfattning. Projektgruppen kommer att ta upp en ny dis­

Sommarmötet

kussion med kommunen om alternativ lösning inför nästa säsong.

Under mötet framfördes en rad synpunkter och förslag från publiken. Ett förslag var att sätta upp en digital informationsskylt vid korsningen vid campingen som meddelar att det är fullt i Mölle, kör inte dit. Någon undrade varför det inte finns några fartkameror. Ett önskemål som också togs upp är att ta bort all bilparkering på hamnplan.

– Det är ett önskemål som delas av projektgruppen och näringsidkarna i hamnen, säger Anders.

ETT ANNAT ÄMNE som engagerar är husbilarna på parkeringen vid kapellet.

– Husbilar är ett kärt ämne som alla har åsikter kring. Kommunen tycker att det är en jättejobbig fråga, det kan jag lova er, säger Per­Henrik.

Ett förslag från projektgruppen är att flytta husbilsparkeringen till den tillfälliga infartsparkeringen innan Mölle.

Projektgruppen fick beröm för sitt gedigna arbete av flera i publiken.

Efter den omfattande diskussionen om trafiken fick Christina Ullenius välförtjänt motta utmärkelsen årets Möllebo. Läs mer om Christina i separat artikel.

Innan omröstningen om Fågelviksprojektet som avslutade mötet var det en lång diskussion. Projektledare Stefan Bengtsson fick förklara och försvara projektet. Många negativa synpunkter framfördes.

Efter kaffet genomfördes en extra föreningsstämma där medlemmar i Byföreningen fick rösta om projektets genomförande. Resultatet blev att

Gyllenstiernas Allé är numera en cykelgata, vilket innebär att cyklister har företräde.

merparten röstade för genomförande av projektet men eftersom det inte var en kvalificerad majoritet beslutade projektgrupp Fågelviken att lägga ner projektet.

Läs vidare om projektgruppens beslut i artikel nedan. g

Projekt Fågelviken läggs ner

Bästa Möllevänner!

IGÅR, PÅ BYFÖRENINGENS årliga sommarmöte på Grand, presenterade vi vad projektet kommit fram till för att om möjligt råda bot på det ständiga tångproblemet i Fågelviken och konsekvenserna därav. Vi visade en illustration på hur Fågelviken med en ny strandäng skulle kunna se ut ”imorgon”, efter det att kustlinjen återställts till hur den såg ut i början av förra seklet samt med den bryggförlängning som projektet föreslår. Illustrationen sammanfattar väl projektets tänkta slutresultat. Detta tillsammans med projektbeskrivningen på Byföreningens hemsida, utgjorde det underlag som Länsstyrelsen, Höganäs kommun och Krapperupsstiftelsen som markägare, sa ja till och godkände hösten 2024. Byföreningens extrastämma som

hölls i direkt anslutning till sommarmötet tog då ställning till frågan:

Vill du som medlem i byföreningen att föreningen ska försöka genomföra föreslagen/illustrerad förändring av Fågelviken, givet att vi kan ordna 100 procentig extern finansiering?

Resultatet av omröstningen utföll tyvärr så att projektet inte erhöll den kvalificerade majoritet som vi minst önskat oss för att börja söka finansiering och driva projektet vidare. På grund av utfallet har vi idag beslutat att lägga ner Fågelviksprojektet och upplösa projektgruppen.

Vi hoppas avslutningsvis att vårt fina Fågelviken kan utvecklas på annat sätt. Vi vill samtidigt passa på och tacka alla er som tyckt till, framförallt ni som helhjärtat stöttat idén

Tången fortsatt utmaning i Fågelviken.

och oss under de här två åren. Sen vill vi också rikta ett speciellt tack till alla, ingen nämnd ingen glömd, som ingår eller har ingått i projektgruppen för ett mycket gott och konstruktivt samarbete. g

Mölle By- och Kulturförening, 2025-07-28 genom Stefan Bengtsson (projektledare) Dag Wisaeus (utredare)

Christina Ullenius har utsetts till årets Möllebo 2025 av Mölle By­ och Kulturförening. Traditionsenligt fick hon utmärkelsen vid sommarmötet.

TEXT: Peter Appelros FOTO: Bengt Wennerström

Christina Ullenius årets Möllebo

Christina har en lång och förtjänstfull akademisk karriär bakom sig. Redan 1973 disputerade hon i organisk kemi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, och blev så småningom professor. Snart kom hennes fallenhet för ledarskap att tas i anspråk, och under åren 1989–1994 var hon prorektor vid sitt alma mater. Hennes duglighet som ledare gjorde att Högskolan i Karlstad år 1995 lyckades värva Christina att bli rektor där. Valet blev mycket lyckosamt. Under hennes tolv år som rektor omvandlades högskolan till universitet – ett resultat av Christinas och hennes medarbetares hårda arbete.

Efter pensioneringen flyttade Christina och hennes man Olof Wennerström, även han kemiprofessor, till Mölle. Valet av reträttplats var inte helt oväntat. Christina och Olof hade tillbringat många somrar i Mölle sedan 1960­talet, närmare bestämt i Villa Marga, som då tillhörde Olofs familj. I utkanten av Villa Margas domäner lät de uppföra den vackra Villa Solbäcken, med prunkande trädgård och porlande bäck.

”Efter pensioneringen flyttade Christina och hennes man Olof Wennerström, även han kemiprofessor, till Mölle. Valet av reträttplats var inte helt oväntat.”

ALLTSEDAN CHRISTINA FLYTTADE till Mölle har hon varit en drivande kraft i Mölle By­ och Kulturförening. Hon har varit med i styrelsen i olika omgångar, Möllekurirens redaktör några år och administratör för föreningens Facebooksida. Hon initierade också utvecklingen av en ny hemsida för Byföreningen. Förutom detta har hon också skrivit många artiklar i Möllekuriren och varit aktiv i de årliga hamnutställningarna sedan 2013. Dessutom har hon sett till att byföreningens arkiv fått en välbehövlig städning.

En mycket välförtjänt Årets Möllebo således. Grattis Christina! Hoppas att Mölle By­ och Kulturförening kan få dra nytta av din kompetens i många år än! g

Peter Appelros Vän och parhäst i hamnutställningsgruppen

Gylleröd firade 50 år

LÖRDAGEN DEN 26 juli firades Gylleröd 50­årsjubileum.

Ett antal hushåll i samfälligheten visade upp sitt hus och/ eller trädgård och några konsthantverkare visade upp sina produkter (keramik, tavlor, lampor och halsband) på ett trevligt sätt. De som vandrade runt kunde också delta i ett quiz om Gylleröd. Quizen fick avgöras genom uppskattning av antal knappar i en burk. Det hela avslutades med kaffe och bullar i Lena Strandmarks trädgård, vilket blev mycket trevligt.

TEXT & FOTO : Cecilia Juhlin Dagen avslutades med fika i Lena Strandmarks trädgård.

RANSVIK

Hissen tillbaka på Ransvik

Ransvik har fått tillbaka sin hiss som gick sönder förra sommaren. Med den nya hissen har tillgängligheten till Ransviks Havsveranda och badplatsen ökat.

TEXT & FOTO: Johan Swahn & Christin Swahn

Som Möllekuriren kunde berätta i förra numret är hissen en del av ett Leaderprojekt som är en metod för landsbygdsutveckling, finansierat av EU och svenska staten. En ansökan är skickad till Jordbruksverket som ännu inte fattat något beslut. Men Matti Grapenfelt är förhoppningsfull att ansökan ska beviljas. I dagsläget har Havsverandan finansierat hissen själv. En investering på 300 000 kronor. Ett visst risktagande.

– Ja men nu är vi igång och vi har valt att ta den risken, säger Matti.

Transporthissen används både för att frakta människor och varor till restaurangen. Den är inte snabb utan tar cirka 20 minuter att köra upp och ner. Besökare kan inte använda den utan hjälp från personalen. Hissen är främst avsedd för personer med rörelsehinder, inte barnvagnar.

– Jag skulle nog säga att vi kör personer cirka fem gånger om dagen, säger Andy Enerstedt.

I dagsläget går inte hissen till badplatsen men Andy och Matti hoppas att det ska bli möjligt i ett kommande projekt. Tanken är att se över möjligheten till en ramp ned från hissplatån till havskanten. I det arbetet behöver man först se vilken mark som behöver tas i anspråk. Det behöver också göras en skiss så att rampen får rätt lutning utifrån normer samt att vegetationen behöver undersökas utifrån flora och fauna. Efter det ska en ansökan till länsstyrelsen lämnas in.

INOM RAMEN FÖR det nuvarande projektet är en bättre sopsorteringslösning för besökare ”på gång. För att utreda hur toaletterna ska kunna förbättras har Andy och Matti under en kortare period hyrt en mobil vagn med vakuumtoalett,

”Det här är ju ett av Sveriges största besöksmål med 700 000 besökare ...”

liknande de toaletter som finns på flygplan och tåg. I samband med provperioden gjorde de en enkätundersökning. Den visar bland annat att yngre personer och utländska besökare har mindre tolerans för torrdass. Bättre toaletter efterfrågas.

– Det här är ju ett av Sveriges största besöksmål med 700 000 besökare och den sitter som en liten diamant i Höganäs kommun som behöver tas omhand, säger Matti.

En annan del av projektet handlar om att rusta upp vandringsleden från Solviken till Ransvik. Här vill gärna Andy och Matti ha förslag på förbättringar från Mölleborna och på sikt också hjälp med själva upprustningen. Mölle By­ och Kulturföreningen är engagerade i det arbetet. g

Har du förslag på hur vandringsleden till Ransvik kan förbättras. Fotografera, skriv förslag och synpunkter. Skicka till Byföreningen info@molle.se

VALVET MÄKLARFIRMA EST. 1991

Valvet förmedlar unika bodrömmar med kustnära läge i nordvästra Skåne.

Så har det varit sedan vi startade 1991 och så kommer det alltid att vara.

Löftet till våra kunder är enkelt - vi levererar premiumkvalitet i allt vi gör.

Våra mäklare, marknadsförare, stylist och fotografer arbetar tillsammans som ett team. Alltid med samma mål. Att ditt hem ska visas från sin allra bästa sida och att processen ska genomföras med premiumkvalitet. Från början till slut.

I Mölle arbetar Valvets fastighetsmäklare: Sara Claranius, Christina Larsson, Tobias Florén och Patrick Engström. Kontakt: 042-12 16 16 | valvet.se

Rejeturen

DANMARKS STÖRSTA rideout, Rejeturen, landade i Mölle en lördag i augusti. 120 danska entusiaster, som kallar sig Vesparados Denmark, kom på sina tvåtakts skotrar. Räkmackan på Systrarna på piren var huvudmålet för turen.

Några ögonblick från sommaren

TEXT: Johan Swahn & Christin Swahn FOTO: Mats Ekberg

Midsommar

PÅ MIDSOMMARAFTON arrangerades traditionellt midsommarfirande på grönytan invid nya lekplatsen. Många kom för att dansa runt stången i det fina vädret. För musiken stod Tomas Dreilick och Lennart Kvistberg.

Aurora på besök

DET INTERNATIONELLA bileventet

Aurora samlade en dag i juni över 50 läckra bilar på hamnparkeringen.

Där fanns både äldre klassiska bilar och nya exklusiva superbilar.

Huvudutställningen var i Båstad på Norrvikens trädgårdar men under en av dagarna gjorde man en gemensam utflykt från Båstad till Mölle.

Hamnplanen fylldes med exklusiva superbilar och äldre klassiska bilar.

BENGTSSONs OPTIK

BENGTSSONs OPTIK

BENGTSSONs

OPTIK

Optikern nära dig

Optikern nära dig

Optikern nära dig

I samarbete med ögonläkare och med toppmodern utrustning, erbjuder vi dig det du behöver

I samarbete med ögonläkare och med toppmodern utrustning, erbjuder vi dig det du behöver

I samarbete med ögonläkare och med toppmodern utrustning, erbjuder vi dig det du behöver

Synundersökning

Synundersökning

Synundersökning

Ögonhälsoundersökning

Ögonhälsoundersökning

Ögonhälsoundersökning

Speciallinser

Speciallinser

Speciallinser

Kontaktlinser

Kontaktlinser

Kontaktlinser

Körkortstest

Körkortstest

Körkortstest

Egen verkstad med sliperi!

Egen verkstad med sliperi!

Egen verkstad med sliperi!

Vi jobbar med härliga varumärken, har ett brett sortiment av bågar och kunnig personal för ditt bästa!

Vi jobbar med härliga varumärken, har ett brett sortiment av bågar och kunnig personal för ditt bästa!

Vi jobbar med härliga varumärken, har ett brett sortiment av bågar och kunnig personal för ditt bästa!

Välkommen till oss!

Välkommen till oss!

Välkommen till oss!

BENGTSSONs OPTIK

BENGTSSONs OPTIK

042-33 10 76

042-33 10 76

042-33 10 76

Köpmansgatan 11 Höganäs www.bengtssonsoptik.se

Köpmansgatan 11 Höganäs www bengtssonsoptik se

www bengtssonsoptik se

Köpmansgatan 11 Höganäs

En varm sommardag i början av juli styr jag stegen till de fem nybyggda, vita radhusen mittemot Krukmakeriet. Där har nu den första familjen börjat göra sig hemmastadd i ett av husen.

TEXT & FOTO: Eva Johannesson

Ny i Mölle

Första familjen har flyttat in i stenhusen

Jag möts av Sibylla fyra år. I sommarklänning sitter hon innanför den öppna dörren och sätter på sig sina sandaler. Hon hejar lite blygt på mig. Pappa Hodder kliver fram med dammsugaren i högsta hugg och hälsar mig välkommen. Från altanen hörs glada barnskratt, det är storebror Hodder sex år som kastar boll med lillebror Otto ett år. Mamma Elinor kommer ner från husets övervåning och berättar att pappa strax ska ta med sig alla barnen upp till tennisbanan. Hodder i en grön t­shirt med ”Tennisskola 2025” på ryggen hoppar glatt i väg ut.

Vi slår oss ner i det ljusa, trevliga köket med utsikt mot Krukmakeriet och en yta som väntar på att bebyggas med ytterligare sex radhus. Familjen fick tillträde till sitt hus vid årsskiftet och

har redan hunnit vara här flera gånger och mött våren och nu väntar många sommarveckor, berättar Elinor.

MÖLLE ÄR INGEN ny bekantskap för

Elinor. Hon har starka band till Mölle, då hennes pappa och bonusmamma har haft hus i byn sedan ett 20­tal år.

Elinor har sommarjobbat i Helsingborg och senare pluggat i Lund. Alla fina minnen bidrog till en längtan efter ett eget fritidsboende i Mölle när Elinor bildade familj.

Under flera somrar hyrde de olika hus här i byn och funderade också på att köpa något äldre hus, men att ta på sig ett renoveringsprojekt kändes inte så lockande för den växande barnfamiljen. Så när de fick nys om att det skulle byggas radhus centralt i byn gjorde de

”Nu hoppas vi bara att fler blir nyfikna på dessa trevliga hus. Vi vill gärna ha grannar här.”

snabbt en intresseanmälan. Osäkra tider under pandemin gjorde att många som anmält intresse drog sig ur och så även Elinors familj. När ett av de nya husen blev visningshus för något år sedan tog familjen ett nytt beslut och bestämde sig för samma hus som första gången. Nu känns det bra att processen tog lite tid och de fick tid att fundera igenom husköpet, tycker Elinor.

– Vi kände att vi inte orkade med ett renoveringsprojekt. Dessa hus med den lilla trädgården är så lättskötta och med all natur och fotbollsplan med mera i nära anslutning är detta perfekt för oss, menar Elinor.

Vad är det bästa med Mölle?

– Det är en härlig särskild stämning här, avslappnad på något vis. Naturen är fantastisk och att blicka mot Kullaberg är något speciellt, säger Elinor.

Alla bra restauranger som finns här och många kulturupplevelser är också positivt, tycker hon.

Familjen upplever att de blivit väl mottagna i byn, många hälsar dem välkomna och är mycket positiva. Via barnen får de många ny kontakter i flera olika sammanhang som tennis, fotbollsskola eller vid bad­ och krabbfiske i Fågelviken.

– Vi trivs jättebra och barnen är så glada, de springer runt och leker. Nu hoppas vi bara att fler blir nyfikna på dessa trevliga hus. Vi vill gärna ha grannar här.

Innan vi avslutar vårt samtal visar Elinor mig runt i det ljusa och välplanerade huset. Solen värmer skönt på uteplatsen och jag förstår att de trivs här. Varmt välkomna hela familjen till Mölle! g

Din lokala arborist hjälper dig med träd, fruktträd, buskar & trädgård.

Vill du veta mer? Besök vår hemsida på www.kullatrad.se

certifierad arborist enligt europeiska arboristrådet

Glada miner vid invigningen av Kullens Segelsällskaps nya klubbhus.

Arkitekt Andreas Lebisch fick blommar av Mårten Steen.

Kullens Segelsällskaps nya klubbhus.

Kullens Segelsällskap har byggt nytt klubbhus

Den gamla klubblokalen, ett par byggbodar från 70-talet som ”lappats och lagats” under många år, hade gjort sitt.

Ett nytt klubbhus är en nästan oöverstiglig investering för en förening med cirka 100 medlemmar och intäktsskapande verksamhet endast under några veckor på somrarna. Men … det gick.

TEXT: Ingemar Löfgren

FOTO: Kullens Segelsällskap

DEN 9 JULI invigdes nybygget, med flera av bidragsgivare och andra intressenter närvarande.

Doften av nytt virke, hav och korvgrillning gav ett minne för livet.

Mårten Steen, sponsoransvarig i klubben höll invigningstalet och ”klippte tampen”, tillsammans med klubbens ordförande Patric af Ekenstam.

Arkitekten Andreas Lebisch berät­

tade om sina tankar bakom huset:

– Det passar in i hamnen, en öppen och tillgänglig mötesplats i en kulturmiljö. Och det fyller sin funktion för huvudsyftet – att lära ut segling.

DET VÄLVDA TAKET, som många möllebor kommenterat i positiva ordalag, påstods ha influerats av motsvarande takkonstruktion på Ruffen.

I tacktalet lyftes bland annat det goda samarbetet med grannar och kommunen fram.

Allmänna Arvsfonden är den största bidragsgivaren. Resterande del har sponsrats av en stiftelse, en förening samt en privat donation. Den totala kostnaden ligger närmare två än en miljon kronor.

VID INVIGNINGEN ÄR sommarverksamheten i full gång med ett 60­tal deltagare i det kursutbud klubben erbjuder. Segling står på programmet,

”Det passar in i hamnen, en öppen och tillgänglig mötesplats i en kulturmiljö.”

Andreas Lebisch, arkitekt

men vana vid hav och natur och att träffa nya kompisar är väl så viktigt. Ibland är ju summan av bieffekterna större än själva huvudändamålet.

Som landkrabba for tanken genom mig att delta i någon av kurserna för vuxna, om inte annat så för den välkomnande och generösa atmosfären i klubben.

På klubbens hemsida och Instagramkonto hittar man mer information om verksamheten. g

Vi blir färre och äldre – inga trendbrott i sikte

LIKSOM TIDIGARE ÅR har Möllekuriren tagit del av befolkningsstatistiken för Mölle. Den övergripande tendensen fortsätter, vi blir allt färre och allt äldre. Nära nog 65 procent är äldre än 65 år och nästan 20 procent är över 80 år. Cirka sex procent är under 18 år. I absoluta tal runt 30 barn och ungdomar år efter år.

Känslan av att allt fler bostäder blir fritidsboende bekräftas – om än svagt – av den statistik kommunen tillhandhållit. Andelen fritidsbostäder är nu uppe i 41 procent. Något som är extra tydligt under sommaren. g

TEXT: Ingemar Löfgren

Bostäder och fritidshus i Mölle

Befolkningsstatistik i Mölle

År Antal invånare

VI HAR ÖPPET PÅ IL CAPITANO FREDAG – SÖNDAG Uppe på restaurang Maritime serverar vi en spännande avsmakningsmeny med inspiration från hela världen.

Glöm inte Mårten gås, julbord och nyårsfirande! Ni hittar mer info på www.grandhotelmolle.se

Varmt välkomna önskar Eva, David & Jacob med personal www.grandhotelmolle.se ilcapitano_grandmolle grandhotelmolle

Havet glittrar och solen börjar sakta värma i den stilla sommar morgonen. Några segelbåtar ligger för ankare utan för Solviken. Morgonen känns magisk.

TEXT & FOTO: Eva Johannesson

Sommaryoga med Cissie

Sommaryoga med Cissie

En efter en kommer unga, lite äldre, mest kvinnor men även några män släntrande

De rullar ut sina yogamattor på soldäcket eller i gräset för att njuta av det sista yogapasset för i sommar. Längst fram sitter Cissie, vår yogaledare och nickar välkomnande mot var och en. Innan vi börjar påminner hon oss om att inte jämföra oss med varandra och att lyssna till den egna kroppen och dess gränser.

Cissie har lett sommaryoga i Solviken sedan 2016. Starten skedde på den lilla gräsplätten längre upp. Sedan 2017 håller yogan till på trädäcket vid barnpoolen. Finns det någon vackrare plats att ha yoga på? Cissie är sommarboende i Mölle tre veckor varje sommar. Hemma i Hässleholm leder hon yogaklasser på fritiden och arbetslivet ägnas åt digitalisering och projektledning.

CISSIE BERÄTTAR ATT hon bodde med sina föräldrar i Arild under sina första

år. Banden till Kullaberg skapades alltså tidigt och hon har alltid känt en dragning hit. Ibland har hon följt med anhöriga som ägnade sig åt sportdykning. Cissie själv tyckte dock att bästa platsen var på land.

– Det bästa med Mölle är havet, skogen, klipporna och att vandra på

Sommaryogan är en uppskattad årlig återkommande aktivitet.

berget. Paddelturerna tillsammans med familjen är som yoga på vatten för mig, menar hon.

Varför inte dela med sig av yogan till oss i Mölle under några tillfällen varje sommar, tänkte hon. Tisdagar och torsdagar under tre veckor erbjuder hon yoga. Varje deltagare betalar

en slant och allt skänks vidare till ”Läkare Utan Gränser”.

– Jag är full av beundran för människor som riskerar sina liv för att hjälpa människor i krig och katastrofer. Därför känns det viktigt att stötta dem, säger Cissie.

YOGAPASSET BÖRJAR MED att vi lägger oss ner på våra mattor, andas och lyssnar till vind och barnröster i bakgrunden. Cissie leder oss lugnt och vänligt genom passet och förklarar vad vi tränar på i varje övning. Hela kroppen får sina utmaningar. Vi trampar i ”nedåtgående hunden”, sträcker ut i ”plankan”, utmanar vår balans och hälsar på solen i vackra ”solhälsningar”.

Cissie började med yoga för sitt eget fysiska välbefinnande och fick som bonus uppleva en stor mental påverkan. – Jag som haft kort stubin och ofta hamnat i stressiga situationer, fick yogans lugnande inverkan på köpet. När jag upplevde denna positiva effekt ville jag gärna dela med mig. Det ledde till en yogalärarutbildning, lunchyoga på jobbet, inhopp som yogainstruktör på ett gym och så småningom en egen plats på schemat på ett annat gym, berättar Cissie.

Cissie har själv fastnat för Ashtangayoga, en fysiskt krävande form där man tränar på egen hand tillsammans med andra, men var och en i sin takt. Hela tiden finns läraren till hands och assisterar där det behövs och lär ut nästa position när man är redo för det. – Det innebär att jag en gång i veckan tar tåget till Malmö tidigt på morgonen för att hinna med en och en halv timmes yogaträning före jobbet, säger Cissie.

Yogapasset närmar sig slutet och vi landar återigen på mattan för en stunds behaglig avslappning, innan vi väcker kroppen och tar oss upp till sittande. Cissie tackar oss för att vi kom och delade denna stund med varandra, och önskar oss välkomna tillbaka nästa sommar.

Sen väntar ett svalkande dopp vid dambadet och kanske lite frukost när vi kommer hem.

Cissie tror på yogans positiva inverkan på mänskligheteten. Den som utövar yoga lär sig att ta väl hand om sig själv och får därigenom kraft och energi till att göra mer för andras välmående. I yogafilosofin är det viktigt att vara rädd om naturen, klimatet, djuren och allt i universum. g

Tack för uppslutningen vid sommaryogan!

TACK ALLA MÖLLEBOR, sommargäster och turister som deltagit i årets morgonyogatillfällen till förmån för Läkare utan gränser. I år uppgick vår samlade donation till 11 600 kronor och vi nådde därmed nästan upp till rekordsumman från 2022, 11 630 kronor. Jag ser fram emot att träffa er i Solviken igen sommaren 2026. g

TEXT: Cissi Jansson

Solskydd i stilren design

Solskydd i stilren design

butik på Verkstadsgatan 11 eller kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök . 042 - 22 22 44 www.plisseexperten.se

Besök vår butik på Verkstadsgatan 11 eller kontakta oss för ett kostnadsfritt hembesök . 042 - 22 22 44 www.plisseexperten.se

Efter den stora branden 1890 låg många av de gamla fiskarstugorna i ruiner. Johan Persson etablerade sig som byggmästare och fick allt fler uppdrag. Mölle började klättra uppför backarna till Bökebolet. Här följde Johan Persson med som byggmästare för att bygga villor för sjökaptener och för sommargäster. Hotell och pensionat lockade och Mölle fick rykte om sig som en mondän badort. TEXT: Christina Ullenius FOTO: Privat

Från fiskeläge till mondän badort

BÖKEBOLET

BÖKEBOLET PÅ SLUTTNINGEN upp mot berget var en gammal Kronogård. Den var inte en del av Mölle leje och ägdes inte av Krapperup. Johannes Elfverson förvärvade 1874 Kronogården med de vidsträckta markerna. Elfverson insåg områdets potential, styckade marken och erbjöd villatomter. Han anlade vägar och gator och medverkade till att hotell och stora villor växte upp. Bökebolet lockade välbärgade sommargäster men också skeppare och sjökaptener från Mölle. När Mölle blev municipalsamhälle 1907 ingick Bökebolet. 152 av de 637 Mölleborna var bosatta på Bökebolet. Vid en promenad på Bökebolet kan man känna igen flera av de villor som hade Persson som byggmästare. Det är de klassiska kaptensvillorna som fick stora luxuösa hus som grannar. Många av husen har källare som ligger i markplanet. Alla fick namn som också blev deras postadresser, Blåsbo, Procida, Capella, Estrella, Marga, Tomtekulla, Ransvik, Tufvan, Brunnshög och många fler.

Mölle elektricitetsbolag bildades 1916 och händelsen är refererad i Helsingborgs Dagblad. Till midsommar 1917 kunde de första elektriska lamporna tändas i Mölle. Det fanns en del oro för vad elektriciteten kunde ställa till med. Men oron stillades. Det betydde ett stort genombrott och byn badade i ljus. Man började också flanera på kvällarna. När Bökebolet fått elektricitet framdragen blev livet lättare. Det blev stora förändringar när man kunde installera en hydrofor för att pumpa in vatten från brunnen. Kommunalt vatten och avlopp drogs inte fram till Mölle förrän i början av 1970­talet.

BLÅSBO BYGGDES 1907–1908 av Johan Persson på uppdrag av kapten S J Hallberg. Det är ett stort hus i flera plan. Det ligger exponerat för vindarna och gör skäl för sitt namn. Liksom när det gäller de andra villorna på Bökebolet kan man fundera över vilka bekvämligheter de fina husen erbjöd när de var nybyggda. 1908 fick man hämta vatten i brunnVilla Blåsbo en sommardag 2025.

Blåsbo med de ursprungliga fönstren.

Nanny Swensson i trädgården.

nen i trädgården. Dasset fanns i källaren med ingång från trädgården. Ljus kom från fotogenlampor. Det fanns två skorstenar på Blåsbo så flera av rummen kunde ha kamin eller kakelugn. Under de tidigaste åren var det förmodligen många trappor att springa med vattenkannor för de eventuella sommargästernas behov att tvätta sig i sina rum. Med elektriciteten följde nya möjligheter. Rummen fick vacker stuckatur i taken där elledningar till taklamporna doldes. En ringklocka satt på väggen i rummen för att skicka en signal till köket för att kalla på tjänstefolket. I köket föll en siffra ner. Snabb utryckning. En stor förändring var hydroforen som pumpade upp vatten ur brunnen så att man fick rinnande vatten i kranarna och vattentoalett! Bekvämligheter som underlättade när man hyrde ut till sommargäster.

SOMMAREN 1922 HYRDE kapten Hallberg ut huset till familjen Montelin från Lund. Flera lastbilar anlände ”med det nödvändigaste” för sommaren inklusive tjänstefolket, bland andra barnjungfru och kokerska. Familjen Montelin hade hyrt Blåsbo lockade av baden. När sommaren var slut återvände en karavan av bilar till Lund. Man anar att en sommarvistelse för en bemedlad familj krävde allehanda utrustning och tjänstefolk. Man njöt av den friska luften, utsikten över vattnet, lekar och kaffekalas.

Blåsbo köptes 1926 av sjökapten Charles Swensson i Mölle och hans hustru Nanny. Sjökaptenen seglade på England/ Bristol med sitt fartyg Tyra Bratt. Villa Blåsbo har varit det fasta hemmet för två generationer av familjen. Nu är Blåsbo fritidshus för den tredje generationen.

När familjen Swensson flyttade in på Blåsbo 1926 var elektricitet och telefoni framdraget på Bökebolet. På bilden från 1920­talet anar man ledningarna som går mellan husen som småfåglarna uppskattade. En vacker syn som försvann när ledningarna under senare år grävdes ner. Bökebolsvägen var en liten grusväg.

Under de kommande åren genomgick Blåsbo förändring och modernisering för att fungera för en familj som skulle bo året runt. Bland annat installerades centralvärme med kokseldning.

Som i de flesta hem där mannen var till sjöss var det hustrun Nanny som basade för arbetet i hemmet. Det fanns

”När man passerar Blåsbo idag har huset i stor utsträckning sin ursprungliga karaktär. Innanför muren anar man en prunkande trädgård.”

till exempel fasta sysslor bundna till årstidsväxlingarna. Fönstren bestod av dubbelfönster. På hösten lade man vadd i mellanrummet för att minska draget när vinden låg på. Vadden kunde kompletteras med pappersremsor som klistrades över springorna. På våren skulle remsorna bort och det inre fönstret lyftes bort och sommarförvarades. Vilken härlig känsla att kunna öppna fönstret för vårvinden!

Familjen Swensson hade tre rum på övervåningen som hyrdes ut till sommargäster. En gäst återvände under många år och fick alltid samma rum. Det blev många lakan att tvätta åt sommargästerna. Minnen lever kvar av fladdrande vita lakan i solen i trädgården efter all tvätt.

NANNY SWENSSON BODDE kvar på Blåsbo i tjugo år efter mannens död. Under åren gjordes det flera förändringar för att förenkla skötseln av huset. De arbetskrävande gammaldags dubbelfönstren byttes ut mot effektiva perspektivfönster. De var enkla att tvätta och de erbjöd fin utsikt. Husets putsade väggar for illa av de salta vindarna och vissa delar kläddes med mexitegel för att minska underhållet.

På senare år har huset återfått mer traditionella fönster med rutor om än fästa i aluminiumramar. Mexiteglet är borta och fasaden putsad vackert vit. När man passerar Blåsbo idag har huset i stor utsträckning sin ursprungliga karaktär. Innanför muren anar man en prunkande trädgård. g

Blåsbo på 1920-talet. Trädgården är ännu inte omgärdad av en mur. Till höger syns Capella. Typiska stolpar som bär upp ledningarna, som går i luften och länkas av till husen.

Ju enklare och bekvämare, desto mer och bättre.

Ja, så kan man sammanfatta bakgrunden till att vi under 2026 kommer att få nya sopkärl på Kullahalvön.

TEXT & FOTO: Ingemar Löfgren

Nya sopkärl för bättre sortering

Lotta Lewis­Jonsson (projektledare) och Göran Svensson (avfallsrådgivare) har ett gediget informationsarbete framför sig. Mötet med mig var ett led i den processen.

Kommunerna har huvudansvaret för sophanteringen av hushållsavfall. Höganäs kommun är delägare i NSR AB (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) tillsammans med de nordvästskånska kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Åstorp och Ängelholm. Ansvaret regleras i ett antal lagar och förordningar.

MEN FÖRST EN bild av sammanhanget: Historiskt gällde ”slänga, bränna, gräva ner, ibland bioavfall till grisfoder eller gödsel”. I mitten av 80­talet började man källsortera tidningar,

glas (pantflaskor fanns redan sedan slutet av 1800­talet) och kartong. På 90­talet kom lagen om producentansvar, det vill säga att producenterna är skyldiga att ta hand om de förpackningar som de producerat. På 2000­talet blir källsortering allt mer en del av vardagen, med system för återvinning av olika material.

Idag finns ett välutvecklat system för återvinning och energiutvinning.

”Generellt källsorterar vi i Mölle bra, men en betydande potential finns i ”restavfall”, som eldas upp för energiåtervinning.”

Alla invånare har skyldighet att sortera ut returpapper, förpackningar, elavfall, batterier, läkemedel, textil, grovsopor samt farligt avfall och lämna detta avfall till de insamlingssystem som finns; fastighetsnära hämtning, återvinningsstationer (typ den vid infartsparkering i Mölle) och återvinningscentraler.

Drygt 99 procent av hushållsavfallet i Sverige återvinns som material, näring eller energi.

Plastförpackningar är det materialslag som har den lägsta återvinningsgraden – endast 39 procent.

NYA SOPKÄRL – är det något att skriva om i Möllekuriren?

Förändring möts inte sällan med tveksamhet. ”Det är bra som det är… ”, ”Så har jag alltid gjort och det fungerar bra…”.

Kan tidig information vända tveksamhet till nyfikenhet och en positiv attityd, så varför inte några rader om vad som är på gång i denna fråga.

Egentligen handlar det inte om ”sopkärl”, utan hur vi i vardagen ska kunna bidra till mer återvinning, minskat slöseri med resurser och det personliga ansvaret för en del av miljöoch klimatarbetet.

Så… vad är på gång?

Generellt källsorterar vi i Mölle bra, men en betydande potential finns i ”restavfall”, som eldas upp för energiåtervinning. Onödigt mycket förpackningar och matavfall hamnar i ”restavfall”. Plaståtervinningen kan också ökas avsevärt.

Alla – utan undantag! – är skyldiga att källsortera hushållsavfallets alla så kallade fraktioner (= avfallstyp).

”Enklare och bekvämare” kan underlätta att göra rätt, redan vid källan.

Fastighetsnära insamling av förpackningar är ett nationellt lagkrav som måste uppfyllas senast 2026. Sedan 2024 är det även lagkrav på insamling av matavfall, men Höganäs kommun har dispens fram till dess att nytt insamlingssystem är infört.

För Kullabygden innebär detta att vi under 2026 kommer att få två nya fyrfackskärl. Och detta gäller samtliga fastigheter i Mölle – permanent­ som fritidsboende.

Kärl 1: matavfall, förpackningar av papper, färgat glas samt tidningar.

Kärl 2: restavfall samt förpackningar av plast, metall och ofärgat glas.

Tömning av kärl 1 varannan vecka, kärl 2 var fjärde vecka. Så enkelt blir det.

Kärlen kommer att bytas ut successivt. Nya bilar kommer att anskaffas. Stora investeringar som måste finansieras inom ramen för de intäkter sophanteringen genererar (hushållsavgifter samt vissa förpackningsavgifter från producenter) dvs inga skattemedel krävs således. En höjning av avfallsavgifterna kan befaras, men är ännu inte beräknad eller beslutad. Dimensioneringen av kärlen och tömningsfrekvensen baseras på ”ett genomsnittligt hushåll”.

Återvinningsstationen vid infartsparkeringen kommer tillsvidare att vara kvar.

FRÅN NSR-BESÖKET I Mölle den 1 juli, med möjlighet för allmänheten att ställa frågor noteras några vanliga frågor och svar:

Fråga: Några var bekymrade över hur man skulle få plats med två kärl om man idag har endast ett.

Svar: Har man ont om plats så kan man kontakta NSR så kan man få stöd av en rådgivare, oftast Göran Svensson.

Fråga: Sommarboende framförallt var bekymrade över hur de skulle få plats med sitt avfall eftersom man under somrarna oftast är fler på plats.

Svar: Här kan man få ett extra kärl tillfälligt under perioder som det finns behov. Alternativt beställa en extra tömning om man har ett behov vid enstaka tillfällen.

Fråga: Hur blir det med återvinningsstationen vid infartsparkeringen?

Svar: Behovet kommer att utvärderas när det nya fyrfackssystemet varit i bruk ett tag. För närvarande finns inga planer på förändringar.

Slutligen undrade någon över om tömning av restavfallet var fjärde vecka skulle räcka till och att problem med lukt skulle uppstå.

Hamntorget avstängt för parkering, uppsättning av marknadsstånd, bord till loppisförsäljarna och en strålande sol från en allt klarare himmel. Dags för Mölle hamnfest, den första på flera år.

TEXT: Ingemar Löfgren FOTO: Pauline Suzor

Hamnfesten väckt ur sin Törnrosasömn

Redan på förmiddagen blev det brist på tillåtna parkeringsplatser i byn, men folk finner alltid en utväg. Ett par decimeter mellan kofångarna, höger hjulpar bland buskar och snår, personliga tolkningar av 10­metersregeln i korsningar. Man unnar sig lite frihet en dag som denna …

Ett tiotal arrangemang att roa sig med om man inte nöjde sig med att bara ta en glass och från gradängerna titta på folk. Och det var det gott om från när och fjärran.

ARRANGEMANGET genomfördes av en arbetsgrupp med bland andra Charlotte Westrell. Byföreningen stöttade i bakgrunden och var mottagare av de intäkter som arrangemangen gav. Charlotte berättar ett par dagar efter festen: – Kring idén att återuppliva traditionen med en fest i hamnen samlades en handfull personer med olika kompetenser, men med en gemensam nämnare – brinnande entusiasm för att anordna hamnfesten.

Idéer flödade, kontakter med näringsidkarna togs och så småningom mejslades programmet ut. Kort om tid, ont om pengar och i viss mån brist på frivillig arbetskraft satte ramarna.

Något som, med facit i hand, kanske bidrog till arrangemangets karaktär – enkelt, genuint, gemytligt. Opretentiöst, jordnära. Välbesökt och mycket uppskattat.

Charlotte lyfter gång på gång det goda samarbetet i arbetsgruppen, som en framgångsfaktor.

– Vi mådde bra av varandra och den gemenskap vi upplevde, säger hon.

En tanke slår mig. Gemenskap är inget man konsumerar, man bidrar och delskapar den. Kanske något att fundera över när frågan om engagemang i Mölles föreningsliv kommer på tal.

ÅTER TILL CHARLOTTE och frågan ”vilka erfarenheter tar ni med er till nästa års hamnfest?”:

– Börja planeringen tidigare, säkra upp fler sponsorer så att lite högre ambitioner kan förverkligas, kanske utöka till två dagar och ett bredare

utbud på marknaden. Och ett strålande sommarväder, säger hon.

Men vad hände då?

Marknad på hamnplanen med lite allt möjligt att köpa, kompletterat av en liten loppis. I hamnen låg den mäktiga galeasen Valkyrian af Höganäs. Nostalgin väcktes av möjligheten att åka Pyttetåg mellan Mölle och Höganäs. Guidade vandringar i Mölle gav nya perspektiv på och kunskap om byn. Fototävling på Instagram.

Hattparaden visade prov på kreativitet och påhittighet. En ny badtradition föddes (?) – Möllehoppet rakt ner i havet från piren.

Restaurangerna erbjöd läckra smårätter för under hundringen. g

Hamnfestens sponsorer

2020 Baguetteria

First Camp Mölle

Fremlab

Grand Hotel Mölle

Järnvägens Museum

Ängelholm

Knafves Café

Krapperups Kaffestuga

Kullabergsguiderna

Kullabergs Vingård

Kullabutiken

Mölle Byoch Kulturförening

Mölle Krukmakeri

Mölle Tennisklubb

Rotesseriet

Salty Dog

Systrarna på Piren

Upplev Kullaberg

Lennart Bolin och Peter Appleros har båda oberoende av varandra läst och låtit sig inspireras av Erik Magnussons och Frederic Täckströms nya bok Inspelningsplats Nordvästskåne.

Nordvästskåne: Hollywoods pendang

Vad har Kullabygden gemensamt med Kaliforniens Hollywood? Jo, faktiskt började man spela in film samtidigt på dessa två storheter. Året är 1910. Första filmen som spelades in i Hollywood var ”In old California”. Samma år i september visade Blancks Biografteater vid Kungsträdgården i Stockholm en mycket uppmärksammad ny filminspelning vid namn ”Badlif i Mölle”. Filmen blev startskottet till en lång serie av filminspelningar i nordvästra Skåne. TEXT: Lennart Bolin

OM DETTA KAN man läsa i Erik Magnussons och Frederic Täckströms nya bok ”Inspelningsplats Nordvästskåne”, med underrubriken ”Från stumfilmer till dagens filmproduktion” (inledande jämförelsen med Hollywood gjorde undertecknad efter att ha läst boken).

Hyllade radarparet Erik och Frederic har än en gång producerat en mycket läsvärd bok om vår älskade bygd. De tar avstamp i stumfilmens tidiga år då föreställningen om Mölles

sedeslösa liv spreds över nejderna och långt bortom horisonten. Detta tvivelaktiga rykte gjorde sitt till för att locka filmskapare till Kullaberg. Men bilder och filmer visade också platsernas omväxlande och vackra naturscenerier, vilka ansågs särdeles lämpliga för filminspelningar. Svenska, danska och tyska regissörer valde Kullaberg till inspelningsplats under stumfilmens era. Boken redovisar ett stort antal journalfilmer samt 18 spelfilmer inspelade på Kullaberg under stumfilmsepoken.

Ljudfilmen förändrade inspelningsförhållandena. Edvard Persson personi­

fierar övergången från stumfilm till talfilm och hans insatser i bygden tillägnas ett eget kapitel. Han valde ju att på ålderns höst bosätta sig på Kullaberg (Rekekroken).

ANDRA KÄNDA FILMSKAPARE som valt vår bygds skönhet och mystik till platser för sina verk är bland annat Ingmar Bergman, Stellan Olsson, Bo Widerberg, Arne Mattsson och Leif Krantz. Flera av Ingmar Bergmans uppmärksammade filmer är helt eller delvis inspelade i Kullabygden, till exempel ”Gycklarnas afton” och ”En lektion i kärlek”. Stellan Olssons ”Sven Klangs kvintett”, räknad som hans mästerverk, är inspelad i Höganäs. Leif Krantz ”Kullamannen” är fortfarande aktuell trots nästan 60 gångna år efter produktionen. Den serien har tidigare uppmärksammats i Möllekuriren.

Trots filmskapandets korta historia har denna konst genomlevt flera

omvälvande epoker. Genom författarnas tydliga kronologiska kapitelstruktur ges läsaren även inblick i filmkonstens generella historia. Varje kapitel är försedd med utförliga sammanfattande fakta i tabellform om de filmer som spelats in i nordvästra Skåne under perioden som kapitlet behandlar.

MED SÄKER JOURNALISTISK hand lotsar Erik Magnusson oss läsare igenom Kullabergs filmhistoria, mycket tack vare Frederic Täckströms gedigna bildmaterial. Samarbetet dem emellan har ännu en gång burit frukt som bidrag till beskrivning samt bevarande av bygdens kulturhistoria och historia. En mycket lämplig bok för samtal, inte bara för specifikt filmintresserade eller filmproffs, utan även för alla med kärlek till vår mycket omtyckta bygd. En utmärkt presentbok! g

Kullahalvön en favoritplats för filmskapare

Nordvästskåne, i synnerhet Kullahalvön, är en favoritplats för filmskapare. Detta har radarparet Erik Magnusson och Frederic Täckström tagit fasta på i sin trettonde gemensamma bok, ”Inspelningsplats: Nordvästskåne”, som presenterades i början av juli.

TEXT: Peter Appelros

KULLABYGDENS SPÄNNANDE miljöer är verkligen något att visa på filmduken. Redan i filmindustrins barndom inspelades film vid Kullaberg. Läsaren får bekanta sig med ett flertal journalfilmer och spelfilmer som ger intressanta glimtar från det tidiga 1900­talets Kullen. En av dessa filmer var ”Opiumhålan” (1911) som hade det originella konceptet att den presenterades i fyra alternativa versioner, där huvudpersonens hemstad kunde varieras beroende på var filmen visades. I ”Opiumhålan” var Mölle (!) händelsernas centrum. Denna påkostade film gick dessvärre aldrig upp på biograferna.

För Edvard Persson blev nordvästra Skåne en favoritplats. Han bosatte sig sedermera i Rekekroken, nära Jonstorp. Författarna berättar att ett tiotal av Perssons 45 filmer spelades in i Nordvästskåne. Den mest kända är kanske ”Livet på landet” (1943) där många scener spelades in på Krapperup. Enligt en uppgift på Wikipedia gifte sig filmens regissör, tillika en av huvudrollsinnehavarna Bror Bügler, året efter filminspelningen med friherrinnan

Wanda Gyllenstierna på Krapperup. Möjligen lärde de känna varandra vid de middagar som gavs på Krapperup i samband med filminspelningen. Att Ingmar Bergman under första delen av sin guldålder gärna filmade i nordvästra Skåne är välkänt. De mest namnkunniga filmerna som spelades in i denna trakt är ”Gycklarnas afton” (1953) och ”Det sjunde inseglet” (1956), men så sent som 1968 spelades delar av ”Vargtimmen” in på Bjärehalvön. Vid Hovs hallar filmades det berömda schackpartiet i ”Det sjunde inseglet”. Under tiden för inspelningen av ”Gycklarnas afton” blomstrade Ingmar Bergmans och Harriet Anderssons relation. I boken får vi se dem tillsammans på en bild vid middagsbordet på Julia Anderssons pensionat i Arild.

Sommaren 1967 spelades TV­serien ”Kullamannen” in i Mölle med omnejd. Få ungdomar missade nog den serien när den först visades under jul­ och nyårshelgen 1967–68. Många intressanta detaljer återberättas i det särskilda kapitel som ägnas åt den ikoniska serien, som än idag fortsätter att engagera ungdomar i alla åldrar. (TV­serien finns på SVT Play.)

Detta är bara ett axplock av de filmer och regissörer som berörs i boken, som man gärna sträckläser. Den är rikt illustrerad med ett delvis unikt bildmaterial. Rekommenderas till alla som har det minsta intresse för Kullabygden och film. g

Inspelningsplats: Nordvästskåne

Författare: Erik Magnusson och Frederic Täckström

Förlag: Stilbildarna i Mölle

ISBN-nummer: 978-91-986520-3-1

Omfång: 184 sidor

Format: 205 x 247 mm

Övrigt: Inbunden, illustrerad Pris: 295:-

Lennart Bolin har läst historieprofessor Ingrid Millbourns nya bok Med egna ord – Möllebors berättelser 1850 – 1950. Ett verk som bygger på Anders Mölleryds intervjuer med personer i dåtidens Mölle.

Unikt arkivmaterial har fått liv i ny bok

Alla drömmer vi väl någon gång om att något oväntat spännande ska hända. Barn drömmer till exempel om att hitta en skatt full med silver och guld. Andra kanske trängtar efter fyndigheter av sällsynta mineraler på sina ägor. Ibland hittar man annat än det man sökt efter.

Vilka mer eller mindre oväntade, oförutsedda händelser hoppas historiker på? Förmodligen att hittills okända dokument oväntat ska dyka upp och ge svar på gamla historiska gåtor och kanske radikalt förändra historieskrivningen på spännande sätt. Vi vet ganska mycket när det gäller makthavares förehavanden i vår historia (även om där också existerar många olösta problem) men betydligt mindre om vanligt folks liv och leverne. Dessvärre sällsynt att vardagen i gamla tider för bönder, fiskare och annat sjöfolk lämnar spår efter sig i form av trovärdiga dokument.

Men nu har det hänt! Kände lokalhistorikern Anders Mölleryd (1911 – 2006) samtalade med personer som levde 1850 – 1950 i Mölle (i enstaka fall även boende strax utanför byn).

Han skrev ordagrant ner

deras minnen, intressant nog ofta på bybornas av dialekt präglade talspråk. Mölleryd tog även foton på dem samt gjorde teckningar när så behövdes för att förklara verktyg, arbetssätt med mera. Hela materialet hamnade i arkiven på Nordiska muséet och Folklivsarkivet. Där låg det, samlade damm och föll i glömska men väntade på att bli upptäckt.

PROFESSORN I HISTORIA Ingrid Millbourn, sommartid boende i Mölle, sökte vid ett tillfälle källmaterial i Nordiska muséets arkiv till sin bok om resandefolket på marknader och cirkus. Av en slump hittade hon då Mölleryds material och insåg direkt värdet av det. Nedskrivna samtalen har blivit en nyutgiven bok ”Med egna ord – Möllebors berättelser 1850 – 1950”. Här får de sedan länge avlidna uppgiftslämnarna (födda mellan 1845 och 1912) komma till tals och berätta om bland annat gamla tiders familjeliv, arbete, högtider och lekar. Sagespersoner kallar Ingrid Millbourn dem. Mölleryd har av allt att döma låtit sagespersonerna berätta fritt ur sina minnen och inte styrt dem särskilt mycket med frågor. Vittnesmålen blev spontana och levande men medför också att arkivmaterialet är väldigt ostrukturerat, vilket

ställt speciella krav på författaren. Ingrid Millbourn har inte arbetat på traditionellt källkritiskt sätt med materialet som historiker brukar göra, utan har gjort urval och kommenterat utsagorna samt gjort berättelser genom att osammanhängande källmaterialet flyttats runt, bundits samman, förkortats, sammanfattats och förklarats. Författaren inflikar gärna sagespersonernas minnen i form av många och långa citat, oftast på talspråk präglad av dialekt, vilket gör att läsaren kommer nära dem. Man är där, som det brukar heta i litterära sammanhang. Fina fotografier hjälper också till med tidsförflyttningen. Frederic Täckström har varit behjälplig med grafisk formgivning och bildhantering.

Boken är tematiskt indelad. ”Mölleleje”, ”Familjeliv”, ”Arbete och försörjning” samt ”Nöjen och lekar från nyår till jul” är huvudteman.

I jämförelse med en hel del andra böcker av folklivsforskare om folklivet förr i tiden, så känns Ingrid Millbourns bok annorlunda. Många böcker i genren upplevs tillrättalagda och försiktiga i redovisningen av hur folk levde vid vardagsbestyren och till fest. Men i denna bok är till exempel arbetslivet, festerna, nöjena och lekarna fria från förskönande och idealiserande omskrivningar. Sagespersonerna kommer därmed direkt till tals och allt framställs i stället med naken realism. Här framkommer osköna detaljerade inslag av lekfullt våld som går över styr, hemska elakheter mot människor man ogillade, uppfostringsmetoder av destruktivt slag och arbetsliv fullt med utnyttjande av minderårig arbetskraft. Men också händelser fulla med humor och erkänsla, om än ibland med ganska hårdhänt hantering. Med detta sagt så förtas verkligen inte känslan av värmen från människor som lämnat efter sig arv till oss att förvalta. Sålunda måste till exempel nutida marknader, matvanor och turism förstås i ljuset av historien.

LÄSAREN AV DENNA artikel ska härmed få ett smakprov på en av flera roliga berättelser som tycks åskådliggöra vad författaren menar med sitt sätt att bearbeta Mölleryds material. Det är sagespersonen Emma Lock (levde 1860 – 1946) som berättar (OBS! presens) om hur det gick till när framför allt unga människor i bygden träffades på Haga, belägen mellan Mölle och Arild, för att festa (senare delen av 1800­talet när Emma var ung). Följande rader i kursiv stil är direkt hämtat ur boken (inflikade icke kursiverade korta avsnitt är artikelförfattarens):

”Man kom ända från Farhult, Mjöhult. Höganäs också fast ente så mycket. Folket där isolerade sej.” Citatet följs av

kommenterande text från författaren: ”Sagespersonerna lekte och sjöng visor. Det var änkeleken och sista paret och de dansade polka, vals och mazurka. På den öppna platsen vid domarringarna fanns det en sten som musiker kunde sitta på. Lille-Jeppson från Mölle och Johannes Persson från Arild spelade dragspel, ibland fiol och något år förekom en hel blåsorkester. Emma Lock kom ihåg att de sjöng … Det förekom slagsmål. Emma Lock: ”Di slogs osse på Haga. Sjöfolk och folk från lanned rök ihop iblann. Di kan ente li varandra. Johanna Bengtsson: Ibland kom det dit bjärbissingar (folk från Bjärehalvön) och di ställde till bråk och slagsmål.” Sen kommer åter kommenterande

”Många böcker i genren upplevs tillrättalagda och försiktiga i redovisningen av hur folk levde vid vardagsbestyren och till fest. Men i denna bok är till exempel arbetslivet, festerna, nöjena och lekarna fria från förskönande och idealiserande omskrivningar.”

text följt av citat: Men Hanna Persson tyckte inte det var så mycket slagsmål och enligt henne var orsaken till att ölen förbjöds att ”en gång när baronen på Krapperup var där, så höll han på att få på käften av några som var fulla”. Valda stycket innehåller både citat och kommentarer, men källan är förmodligen i detta fall hela tiden sagespersonerna. Påståendet om baronen kanske det inte finns belägg för, men författaren har alltså genomgående medvetet valt att inte göra sådana källkritiska kommentarer, vilket boken vinner på, enligt artikelförfattarens uppfattning.

ANVÄNDE MÖLLERYD NÅGONSIN i sina åtta böcker de noggrant nedplitade samtalen? Han uppger själv i förorden till några av böckerna att intervjusvaren har använts. Men när man läser hans böcker så framkommer tydligt att källorna huvudsakligen är mantalslängder, jordeböcker och taxeringslängder. Mölleryd har helt enkelt andra perspektiv i sin historieskrivning än vad Ingrid Millbourn har i nya boken. Dock finns en gemensam berättelse. Både Mölleryd och Millbourn beskriver Möllebarnens lekar. I det fallet har Ingrid Millbourn använt Mölleryds minnen som källa, vilket hon tydligt anger. Mölleryd verkar ösa ur eget minne när han beskriver barndomens lekar och refererar i det fallet aldrig till nedtecknade samtalen. Ingrid Millbourns berättelser är mer specifikt inriktade på att låta vittnena från svunna tiderna komma till tals ”med egna ord”.

VAD ÄR DET MED FOLK O FÄ?

VARFÖR SÄGER SÅ MÅNGA NÄ?

VARFÖR FÖREKOMMER SÅ OFTA

ORDET FÖRBUD OCH SÅ SÄLLAN

ORDET BJUD?, VAD ÄR DET SOM GÖR ATT FLAMS KALLAS TRAMS

OCH ORDNING OCH REDA ÄR DET

ENDA RÄTTA EN FREDAG? VAD ÄR

DET SOM GÖR ATT VI INTE HAR FEST, STOJ O STIMM VARJE EVIGA DAG?

JA INTE ÄR DET JAG:)

ÖPPET JÄMT O 100% HAPPY CAMPING

Skridskoåkning på Mölle mosse.

Avslutningsvis en avrundning genom kommentar till inledningen. ”Plötsligt händer det” är känt uttryck från reklamen för Trisslotten. Det var faktiskt småbarn som av en slump hittade den berömda vikingatida silverskatten på Gotland. I överförd bemärkelse är Mölleryds material en kulturskatt, genom slumpens försorg hittad av Ingrid Millbourn och blivit till bok. Boken är, för att fortsätta adekvata metaforerna, en guldgruva för folklivsforskning och historieintresserade.

Så läs boken. Mycket nöje! g

042-347991 mollekrukmakeri.se

TEXT: Lennart Bolin

TRYGGT FÖR DIG

Välkommen till Kullabygdens enda tandläkare med laser!

Vi är en av få tandläkarpraktiker som använder laser som ett komplement vid våra behandlingar. Vi har haft laser på kliniken sedan 2005 och är de mest erfarna inom tekniken i nordvästra Skåne. Behandling med laser upplevs ofta som mycket skonsam av patienten och kan idag användas till allt från lagning av hål till kirurgiska ingrepp.

Läs mer om oss på www.hoganastandlakargrupp.se

Välkommen hem

Kullabygdens sista häxrättegång

Trolldom var förr ett allvarligt brott, inskrivet i svenska lagboken ända fram till en bra bit in på 1700­talet. Allvarliga fall av trolldom straffades med döden.

TEXT: Lennart Bolin

Under sen medeltid var trolldom och häxeri vitt skilda brott, men under 1600­talets häxjakter hade de två sammanblandats. 1600­talets Europa (även Nordamerika) hade många fall där kvinnor och män (OBS! även män) brändes på bål. Över 300 avrättades på detta sätt i Sverige. I Europa totalt rör det sig om tiotusentals.

Häxbålen upphörde i stort sett i slutet av 1600­talet. I Sverige var det några rådiga tjänstemän med civilkurage som satte ner foten och satte stopp för sådana vidskepliga avarter. Naturforskaren Urban Hjärne och kaplanen i Storkyrkan i Stockholm, Erik Noraeus, är bland dem som bör

hyllas för sina insatser att få stopp på eländet. Dock fanns lagarna om trolldom kvar långt in på 1700­talet så domstolarna fick då och då ta ställning till slika anklagelser.

EN AV DE sista häxprocesserna ägde rum i Kullabygden 1726. Då anklagades Boell Persdotter för häxeri. Hon var 68 år gammal och bodde i en by strax utanför nuvarande Nyhamnsläge. På natten till skärtorsdagen hade hon hjälpt en kvinna att föda barn i Stubbarb, en liten bondby belägen mellan Brunnby och Arild. Förlossningen hade varit svår, men på morgonen när allt slutat lyckligt så tänkte Boell gå hem, förmodligen trött

Boell Persdotters flygvy över Mölle när hon kvastflög mellan Stubbarp och Kullagården. Bilden är från Hans-Otto Pyks samlingar, publicerad i en av Mölleryds böcker.

efter nattens dramatik. Då började det riktigt mystiska. På skärtorsdagens morgon dök nämligen en förvirrad kvinna upp vid Kullens fyr, där Nils Trulsson på Kullagården började prata med henne. Kvinnan kunde inte riktigt förklara sitt ärende och varför hon hamnat där ute vid fyren. Egentligen skulle hon till Mölle, svarade hon på en direkt fråga. Den förvirrade kvinnan visade sig vara Boell.

Händelsen blev till ett rykte om påstådd luftfärd mellan Stubbarp och Kullagården. Det var ju påsk och allom bekant att påska­käringar färdades på kvast i lufthavet. Hur skulle hon annars, vid samma klockslag på tidig skärtorsdag morgon, kunnat befinna sig på två så långt ifrån varandra belägna platser som Stubbarp och Kullagården? Bland de som förespråkade åtal för trolldom fanns pastorn i Brunnby, Erik Sinius, en känd bråkstake i bygden. Boell hade dessutom genom åren behäftats med rykte om att syssla med smått magiska saker. Magi var en inte ovanlig sysselsättning i djupa folkleden, men kunde vid behov vändas mot den som förespråkade eller använde sig av dylika osynliga krafter. De flesta häxerianklagelser var avancerad vuxenmobbning eller sätt att komma åt någon man hyste agg mot. I prosten Sinius fall handlade det nog mycket om att försvara kyrkans institutionella strävan efter monopol på föreställningar om hinsides krafter. Boells magiambitioner gick förmodligen utanför kyrkans ramar för vad som var lämpligt.

ANKLAGELSERNA MOT BOELL blev ett fall för tinget i Mörarp, tingsplats för Luggude härad som Kullabygden tillhörde. Domstolsprotokollen från detta ärende finns bevarade. Vittnen hördes om bland annat klockslagen.

– vuxenmobbning anno 1726

Intressant är här avsaknaden av klockor. Vittnena hade inte tillgång till dem utan uppskattade tiden på dagen med hjälp av solens läge. Emeller tid rådde dimma och mulet väder på skärtorsdagens morgon, vilket innebar betydande svårigheter med tidsbestämningarna. En annan viktig detalj under domstolsförhandlingarna var att några vittnen från Kullagården uppfattade Boells skor vara smutsiga av dynga och väta. Detta tydde på att hon faktiskt kunde ha gått hela långa vägen, 6–7 kilometer, och inte flugit med kvast som en häxa.

EFTER ATT NOGGRANT ha förhört många vittnen kom domstolen fram till beslut. Hur togs då beslut i denna tidens domstolar? Jo, genom Axel Oxenstiernas och Gustav II Adolfs reformer under tidigt 1600­tal så blev domstolarna mer professionella med succesivt ökat inflytande för utbildade jurister, vilket minskade medeltidens ofta folkliga inflytande i rättsprocesserna. Inrättandet av ett halvt dussin hovrätter som stod över tingen, var en viktig reform. På lokala tingen var häradshövdingen ordförande och do­

mare under domstolsförhandlingarna (chef för häradsrätten). Till sin hjälp hade han en häradsnämnd bestående av 12 nämndemän, oftast bönder. En av de 12 kallades häradsdomare och företrädde nämnden gentemot häradshövdingen. Före 1600­talet kunde folkliga inflytandet ibland vara stort via nämnden, men efter Oxenstiernas reformer ökade häradshövdingens makt. Utvecklingen hör ihop med statens alltmer dominerande ställning. Ett anmält brott blev brott mot staten och vi fick utveckling mot dagens ”målsägande” och ”svarande”. Mer professionell hantering med bland annat större krav på bevisföring i hanteringen innebar mindre av medeltidens folkliga inflytande, om man ser till de stora dragen. Under medeltiden var domstolarna mera ett slags forum för förhandlingar mellan två parter där man skulle nå fram till avtal som kompenserade drabbade parten för lagvidrigheter utförda av andra parten. Efter 1600­talets reformer fick staten ansvaret för hela rättsprocessen, från åtal till straff. Med statens ökade inflytande blev straffen generellt sett hårdare. Fler hamnade i finkan.

HÄRADSHÖVDINGEN Henrik Hammarberg och häradsnämnden frikände Boell Persdotter från anklagelserna om trolldom och häxeri. Många människor i bygden tycks dock ha varit missnöjda med frikännandet. Henrik Hammarberg är för övrigt en historisk kändis. Han är mera känd som Magnus Stenbocks sekreterare under stora nordiska kriget (1700 ­ 1721). Hammarberg var kuriren som red från Helsingborg till Stockholm för att meddela änkedrottningen, kungens farmor, den goda nyheten om segern över danskarna i februari 1710. Kungen Karl XII befann sig då i Turkiet. En helt utmattad Hammarberg tilläts att i sittande ställning

berätta för stående änkedrottningen, ett klart brott mot hovets etikett, om den viktiga segern. Åtminstone trodde konstnären Nils Forsberg att så var fallet när han gjorde berömda målningen ”Stenbocks kurir”. Även en dikt av Carl Snoilsky behandlar Hammarbergs ritt. Avförtrollningen satte i gång på allvar under 1700­talets upplysningstid, på Kullaberg såväl som i övriga Europa. Kvar från svunna tider har vi Kullamannen (för han finns väl?), men det är en annan historia som det brukar heta. Vi har numera fått trollfabriker att hantera i stället, med lögner eller förvanskningar av obestridliga fakta som saluförs av förvirrade människor eller av cyniska individer med maktambitioner, både bland kreti och pleti. Ordet ”häxjakt” används ju idag som metafor för otillbörlig behandling av oskyldiga människor. Inget är nytt under solen……. g

Källor:

”Mölle-Kullen genom tiderna” av Anders W. Mölleryd

”Rätten och kvinnorna” av Marja Taussi Sjöberg

”Stat och straff – rättshistoriska perspektiv” av Christian Häthén

Stenbocks kurir friade Boell från häxerianklagelser.

Öppen Salong är ett sätt för både etablerade och oetablerade konstnärer att ställa ut sina verk i Stationshuset under en vecka i juni. Christina Oebius var med på vernissagen och fick möjlighet att prata med flertalet av utställarna om deras skapande.

TEXT & FOTO: Christina Oebius

Varierade konstverk

på Öppen Salong

Vernissagedagen ”hedras” med svängig musik av en nybildad trio. I ”Maggan med vänner” är alla rutinerade musiker liksom sångerskan, Margareta Granvik. Lennart Kvistberg bakom pianot är dessutom en av utställarna. Per Quiding spelar bas. De mycket varierande konstverken består av målningar, tryck, skulpturer, lampor och textilarbeten. Teknikerna är många. Alstren talar för sig själva, men ger också upphov till några korta samtal med de flesta av konstnärerna.

”Att utforma, gå in i något, jobba med händerna, arbeta tillsammans. Färger, design, form, det blir något annat än att hålla på med teori”.

Katarina Gisslén & Nils Lundberg

Varför målar eller skapar du i den teknik du valt, vilken är din drivkraft?

Det är en fråga jag ställer och får lite olika svar på.

Iögonfallande är skulpturen ”Bird Phoenix” som skapats av Peter Blaksteen. Den är fantastiskt uttrycksfull. Ett bild­ eller formspråk bortom det talade eller skrivna ordet

KATARINA GISSLÉN ARBETAR tillsammans med Nils Lundberg i företaget Skavanq (se artikel i senaste Möllekuriren). De svarar på frågan varför såhär:

– Att utforma, gå in i något, jobba

med händerna, arbeta tillsammans. Färger, design, form, det blir något annat än att hålla på med teori.

Nils Lundberg betonar att det är roligt att hålla på med en produkt, som lyser upp och som blir anledning till ett möte med andra människor.

Ann­Marie och Erik Grind är också ett par men med helt olika verk och uttryck i sin konst. Ann­Marie är dessutom arkitekt vilket bilderna vittnar om.

– Att måla är ett behov. För att hitta glädjen, säger hon.

Erik arbetar bland annat med mandalamålning, som symboliserar helhet och harmoni.

– Begränsningarna i figurerna underlättar skapandet”, säger Erik. Målningen kan också ge en välgörande glömska i svåra situationer. Att söka något nytt är en drivkraft, menar han.

OTTO LINDSTÉN MÅLAR när han har tid. Året innehåller många aktiviteter, men under höst och vinter finns både tid och lust till målning, gärna i starka färger.

”Att måla är ett behov. För att hitta glädjen”.

Ann-Marie

CLAES NAUCLÉR MÅLAR i akryl respektive olja beroende på bostad. Det blir ett litet samtal kring vad som kännetecknar en konstnär. Ett ord enligt Ernst Billgren. En som när sig på konsten, enligt strikt ordalydelse. De är

”Färg, glädje – jag inspireras också av havet, som jag ser från min lilla ateljé”.

Gabriele Lindstaedt

inte så många. Ingen nämner heller pengar som drivkraft. Vi är överens om att själva skapandeprocessen är belöningen.

Christina Nauclér möter jag inte, men väl hennes Palettblad.

Bodil Bennheden ställer ut smycken och stickade plagg. De är inte vilka plagg som helst utan resultat av deltagande i ”En stickklassiker”.

– Det är en terapi, det är lugnande, svarar hon på frågan om vilken som är  hennes drivkraft i skapandet.

– Roligast är det att få idéer, att lägga upp arbetet och att planera det, säger hon.

Ann­Britt Laestadius arbetar i lera hemma, gör föremål av olika slag, och bränner i elugn, rakuugn eller tunna. Det blir bland annat ”intressanta människor” där hållningen är väldigt uttrycksfull.

– Den meditativa känsla jag känner är helt magisk, jag glömmer både tid och rum säger Ann­Britt.

Hon hade tidigt ett intresse av att skapa i lera.

PÅ BÄNKEN BAKOM Ann­Britt sitter Klara Polstam. Hon går på Folkhögskola i Östra Grevie och använder sig

av olika tekniker. Tittar mycket på andras verk och får inspiration.

– Men att skapa innebär ju att göra något som inte finns innan, säger hon.

– Glädje är drivkraften, jag tycker det är roligt, liksom att man förbättrar sig synbart, fortsätter hon.

Gabriele Lindstaedt har förutom

målningar ett verk bestående av många dockor. Installationen utstrålar en svävande lätthet.

Varför målar, skapar du?

– Färg, glädje – jag inspireras också av havet, som jag ser från min lilla ateljé”, säger Gabriele.

Framför några av Lennart Kvistbergs oljemålningar sitter Ulla Hägerlöf, besökare, som cyklat hit från Nyhamnsläge.

Musik liksom konstnärligt arbete passar bra ihop, intygar många, så också Lennart. Han har tidigare arbetat som lärare.

– Det kan bli ensamt att måla, då finns musiken, säger han.

Han är produktiv, målar hemma i vardagsrummet och ställer också ut i Annexet under sommaren. Det är ett uttrycksbehov att måla!

– Vi är en perfekt samling av 12 konstnärer med så olika inriktning. Alla har vi en drivkraft och har funnit ett eget sätt att få utlopp för skaparlusten, säger någon.

Det kanske inte är ”det perfekta” som är målet utan det som bäst motsvarar en inre bild (min tolkning). Om det sen blir en affisch, en tavla, en skulptur, en tröja eller en ljuspunkt är kanske en tillfällighet och spelar mindre roll. g

Utgrävning av 1800-talsträdgård på Himmelstorp

Vad döljer sig under den förfallna trädgården?

Observanta turister på besök vid Himmelstorp de sista veckorna i juli kunde notera febrilt grävarbete bakom den vackra fyrlängade gården. Det är ett arkeologiskt team med Anna Andreasson Sjögren i spetsen som genom finansiering via Gyllenstiernska Krapperups­stiftelsen tar reda på hur Himmelstorps trädgård såg ut under senare delen av 1800­talet.

Arkeolog Anna Andreasson Sjögren.

Då bodde Ida och August Johansson där. Ida dog ganska tidigt men August arrenderade gården ända till 1950­talet.

När Möllekurirens utsände ser ut över en vildvuxen yta med i huvudsak vildväxande grässorter och en bit från huset träd och buskar som senaste decennierna brett ut sig, så undrar man ju om det överhuvudtaget är möjligt att få fram hur allmogeträdgården såg ut på 1800­talet. Men Anna har svar. August Johansson lät nämligen trädgården förfalla och naturen fick ta över. Ingen har sedan dess rotat, påtat och grävt på platsen. Detta innebär att spåren av de olika delarna, såsom gångar och odlingsbäddar, finns kvar strax under markytan. Dessutom ska jordprover skickas för analys. I dem finns förhoppningsvis bevarade frön och andra växtdelar som gör det möjligt att få veta mer om vad som fun­

”Teamet har bland annat hittat en grusad gång och ett brygghus.”

nits i trädgården. Vem som helst kan inte identifiera de olika trädgårdslämningarna. Men Anna är rätt person för uppdraget efter studier i medeltidsarkeologi, konstvetenskap, trädgårdshistoria och botanik samt genomförd doktorsavhandling om medeltidens trädgårdar i Norden.

Till sin hjälp på platsen har Anna arkeologen Aja Guldåker och grävmaskinisten Henric Hartlers. Teamet har bland annat hittat en grusad gång och ett brygghus. Öltillverkning var viktigt i gamla bondesamhället och myndigheterna uppmuntrade därför till humleodling. Humle från våra breddgrader är en tålig sort som klarar vårt klimat, vilket blivit viktigt när nya bryggerier i vår tid har startats runt om i landet. Kanske dags att återskapa brygghuset och starta öltillverkning? Vad sägs om en pint Himmelstorps Lager? Eller kanske ett stop med Himmelstorps svagdricka? Åtminstone är det

här kan delar av trädgården sett ut.

en önskan från bland andra Bengt Rosenkvist, ordförande i Himmelstorpsgårdens kommitté, att återskapa allmogeträdgården när arkeologerna är färdiga med kartläggningen. En ny attraktion för de många besökarna i så fall. Spännande fortsättning följer … g

TEXT & FOTO: Lennart Bolin

Storgatan 11, 263 37 Höganäs • Tel: 042-34 90 09

Vi har färgsatt Kullabygden sedan 1968

Öppettider: Måndag – fredag 07.00 –18-00 • Lördag 10.00 –14.00

Ängelholmsvägen 11, Höganäs Tel: 070-334 80 38

Allt inom stensättning, trädgårdsanläggning, dränering och husgrunder

AB

Bil- och AC-reparationer av alla märken

Kullagatan 106 • 263 39 Höganäs info@lindesbilverkstad.se • 042-33 08 50

The year was 1989 and Mozambique, our first posting as a married couple, was in the grips of a brutal civil war. The term civil war could be misleading, though.

TEXT: Art Evidon ILLUSTRATION: Mia Nilsson

On the Road with the Swedish Foreign Ministry

Soon after independence was gained from Portugal in 1974, apartheid South Africa, the white ruled country of the Rhodesia (now Zimbabwe), and many newly displaced right wing Portuguese military, combined efforts to keep the then Communist leaning fledgling country destabilized. Before the Portuguese military left Mozambique they did things like pour cement in the elevator shafts of a multi story building, take the plans to the sewage

pipe/water pipe system throughout Maputo, etc. and support the mercenary terror group called Renamo to keep the country on its back foot. These ”mercenary soldiers,” referred to by Mozambicans as ”armed bandits,” roamed the countryside killing farmers, kidnapping children to become soldiers, destroying the infrastructure, i.e. power stations and the like, and wreaking as much havoc as possible while avoiding confrontation with the Mozambican military who were ill

trained and ill funded and not particularly looking for a fight either.

Needless to say, Mozambique was one of the poorest countries in the world and required a great deal of foreign aid to survive. Foreign aid is something that does not always do what it says. Some of the aid that was offered by many countries came with strings. The Soviet Union had an industrial fishing ship off the coast. A great deal of fish were caught and quick frozen, mostly to take back to

Those who came early to tactically position themselves, got a treat.

the USSR. They would keep about 75% of the catch. The Chinese aid projects brought Chinese workers for their building projects and offered little help as to how to proceed before their departure. USAID seemed like a more political proposition. Their presence was to a certain degree to hedge against the leftist leaning country. They did deliver a good deal of wheat flour, which actually made it difficult for the locally grown grain to compete. Yes, aid can be a very tricky business.

As I saw it, Swedish aid was more user friendly, fewer strings attached, and SIDA worked more closely with the Mozambicans in developing projects. The conditions for people throughout the country were quite dire and projects needed to adapt to the situation. A photographer friend of ours sometimes went out to some of the newly liberated areas with the SIDA personnel. Once he described one such place to me where many of the inhabitants were so poor after being under the control of Renamo, that their clothing essentially consisted of softened tree bark. They were also completely unaware as to who was president of the country.

THE LOGISTICS of aid in a war torn country is problematic at best and sometimes just dangerous. As reported in New Yorker Magazine during the time we were there, two South African pilots had the job of delivering food aid to recently liberated areas around the country. They came to understand that bullets from the ground fired by an AK­47 machine gun could, after piercing the fuselage of their single prop plane, continue through 2 1/2 bags of wheat flour. When they flew around the country they would sit on three bags of flour. I guess it worked as they lived to tell the story. I was fortunate to have a job that was not quite so dangerous, although there were times when...

”After we got back in the boat Dino let me know that sometimes great white sharks can be seen here.”

It was pretty easy to get to the Biology faculty building where I taught technical English the first year. I went from my house through a rather large and sandy, brushy area that was adjacent to the faculty building. Well I walked that way until my friend and colleague, Sertorio, asked me one day whether I always brought a stick along to scare away the poisonous snakes that could be found there.

”What poisonous snakes?” I replied.

”Oh, you mean no one told you?” he said with a half smile.

Why is it I find out about these kinds of things after the fact?

Take my friend Dino who took us out in his boat to a point off the coast where we went swimming. After we got back in the boat Dino let me know that sometimes great white sharks can be seen here. He said he withheld the information because he didn't want to spoil the swimming and that he was looking out for them.

Thanks,” was my only reply.

My first day of teaching at Eduardo Mondlane University (the only university in the country) was rather memorable. I walked in to my classroom on that day and all the students stood at attention. I quickly looked behind me and realized that the courtesy was meant for me. Pretty humbling. But still I told them to please not do that again.

The students were anxious to learn and well understood how important

Vocabulary List

fledgling – ung mercenary – legosoldater on it's back foot – att destabilisera landet

roamed – strövade runt wreaking havoc – orsaka förödelse hedge against – säkra sig mot dire – hård essentially – väsentligen fuselage – flygkropp scribbles – klotter winked – blinkade filtering out – filtrera bort etente – avspänning bulge – utbuktning for naught – förgäves

their contribution would be for the country's development. Another English teacher and I offered evening conversation classes and after a long day and for many a long walk back home, the attendance was impressive.

ONE DAY AS I was packing up some stuff and talking with students after a class, the teacher of the following class saw my scribbles on the chalkboard and asked if I taught English. I said yes. Then he asked me where I was from. I said the U.S. He said he was from the Soviet Union. At that point I stopped what I was doing, winked at my students who were filtering out, went over and shook his hand. The class then spontaneously began applauding and cheering. Nothing like a little detente to bring out the smiles.

Speaking of detente, the Soviet Union embassy hosted a buffet in celebration of their national day. When we arrived and joined the other diplomats, I noticed two long buffet tables and a large number of the guests loosely lined up at the central area of both tables. After a long welcome by the Soviet ambassador, I came to understand

why this bulge existed. In the center of each table was a glob of Beluga caviar. Those who came early to tactically position themselves, got a treat. I, on the other hand, had to make due with cold borscht and deviled eggs. And what was worse, the knowledge that I gained about where to better position myself next time was for naught. This was 1989 and the last year to celebrate the Soviet Union's national day. Imagine my disappointment.

I LEARNED A few more important things before I started teaching at the university. First, be on friendly terms with the chalk guy. He had the key to the all important chalk and eraser closet. That represented the bulk of our teacher materials. Eventually I had chalk delivered through the Swedish diplomatic pouch. A bigger problem was the blackouts caused by Renamo's attacks on the power stations or power lines around the city. I remember one

lesson after a sudden power outage when we had to go outside to finish the class. I had to use a wooden stick to illustrate some grammar points in the dirt. I don't remember having course work at my teacher training university for this eventuality.

Another attack occurred during a party given by one of the University professors. Unfortunately he lived on the top floor of what was referred to as the 33 story building. It was fine getting up to his apartment via

elevator. Then came the attack and the electricity was cut. We filtered out and walked down the circular staircase for what seemed like a very long time. I continued in dizzy circles some time after getting to the bottom floor. But maybe we were lucky. I can only imagine what it might have been like if the elevator got stuck somewhere between floors when the outage occurred.

The professor lived near the bus station so I hopped in my car on Karl Marx street to drive home. The street network seemed like a Marxist who's who as I found my way home. I took Karl Marx to Ho Chi Minh and made a right. I continued until Vladimir Lenin and took a left and continued until Mao Tse Tung. I went right on Mao Tse Tung to Kim Il Sung and then left to our house on the right. There's no place like home?!! Or like Dorothy said to her dog Toto after arriving in the land of OZ. ”Toto, I've a feeling that we're not in Kansas anymore.” g

Stefan hittade ringen

Efter drygt en timmes letande hittade Stefan Bengtsson den borttappade vigselring på botten i Fågelviken. Ett fynd som möttes med stor glädje.

TEXT: Johan Swahn

EN LÖRDAG I slutet av augusti råkade en man tappa en vigselring när han badade i Fågelviken. En efterlysning publicerades på Facebook. Väl tilltagen hittelön utlovades. Även Höganäs kommun kontaktades.

Stefan som ofta badar i Fågelviken beslöt sig för att leta efter ringen. Efter att ha sökt i två dagar fick han låna en våtdräkt av Kullabergsguiderna. Han hade efter kontakt med kvinnan som publicerade efterlysningen fått mer information om var

den blev borttappad. Det visade sig vara ett stort område, uppåt 100 kvadratmeter som behövde avsökas.

– Jag letade länge. Det var mycket tång och svårt att se någonting. Men jag försökte vara metodisk i mitt sökande, säger Stefan.

Även Pär Ragvald från kommunen var där med en metaldetektor för att leta. Deras sökande gav dock inget resultat. Stefan var på väg att avsluta.

– Men på den sista svängen jag tog hittade jag ringen. Med lite tur och strategi gick det.

Beskedet möttes med glädjetårar. Hur det blir med belöningen är i skrivande stund oklart.

– Den bryr jag mig inte så mycket om, säger Stefan. g

En stolt ringfinnare.

Whiskytips

NÄR MAN FRAMSTÄLLER maltwhisky utgår man från korn som stärkelsekälla. Man börjar med att mälta kornet, vilket betyder att man blötlägger kornet så att det tror att det är vår och börjar gro. När det gror börjar stärkelse brytas ner till enklare sockerarter. När man vill avbryta groningen värms kornen upp. Därefter är kornet mältat. Värmer man med exempelvis ånga får man med tiden en orökt whisky men värmer man med torv blir det en rökig whisky. Torv fanns överallt i Skottland och Irland och användes till att värma husen. Därför var det naturligt att värma även det blötlagda kornet med torv. Det gav också en bra glöd med mycket rök. Denna rök, de rökiga ämnena kallas fenoler, fastnar i kornets skal och röksmaken följer sedan med i processen.

Efter att kornet är mältat, mals det till en müsliliknande historia, man häller på olika omgångar av varmt vatten för att lösa ut sockret. Till denna sockerlösning tillsätter man jäst, jäser fram en ohumlad kornöl, och efter två eller tre destilleringar har man sin kornsprit. Hur destilleringen sker och hur mycket av destillatet man tar ut till lagring, påverkar också rökigheten. Kornspriten lagras sedan på fat, alltså trätunnor. Efter ett minimum av tre år i faten, oftast ekfat, har det blivit en whisky. En maltwhisky. Har allt detta gjorts på ett enda destilleri så kallas det single malt. Rökigheten smakar olika beroende på vad torven är uppbyggd av. På Islay består den till stora delar av vitmossa, på Orkneyöarna av ljung och på

TEXT & FOTO: Hans Edenwall

fastlandsskottland och Irland är det mer varierande växtlighet. Smaken av rökighet peakar ofta runt 10 års lagring. Längre tids lagring minskar på rökigheten.

Denna gång ska jag tipsa om rökig whisky från Islay i sydvästra Skottland. Den behöver inte vara dyr. Mycket god rökig whisky finns under 1000­lappen, till och med under 500 kronor flaskan.

DEN MEST SÅLDA

rökiga whiskyn i Sverige heter The Ileach. Den är en maltwhisky från södra Islay, den är på 40 procent och kostar 333 kronor. Den har en tydlig rökighet med viss sötma. Lite fruktighet kan också anas. Vill man ha lite mer av allt, kan man smaka på Finlaggan Batch Strength. Den är på 50 procent och kostar 404 kronor. Den har mer smak och något mer fruktighet. Den kommer också från något av destillerierna på södra Islay men ett annat än vad The Ileach kommer ifrån.

Vill man ha whisky från någon av de traditionella destillerierna där man vet namnet på destilleriet med säkerhet, då kan man välja Ardbeg 10 år, 46 procent för 549 kronor, Laphroaig 10 år, 40 procent för 549 kronor eller Lagavulin 16 år, 43 procent för 1012 kronor. Varför Lagavulin är så dyr är lite svårt att förstå. Söker man efter lite sherrysötma i

Torvbrytning i Skottland.

den rökiga whiskyn är Ardbeg Uigeadail, 54,2 procent för 735 kronor, ett utmärkt alternativ. Den är 7–10 år och har fått en finish på olorosofat. Den whiskyn är en av mina egna verkliga favoriter.

NU UTMANAS DOCK ”Ugglan” som den ofta kallas. Det är det lilla gårdsdestilleriet Kilchoman på Islay som har en mild rök och en lite söt citrusfruktighet i sin doft och smak. De gör väldigt god whisky och nu finns Kilchoman Loch Gorm 10 år, 46 procent för 995 kronor och Kilchoman Sanaig Àrd 50 procent för 689 kronor i Sverige. Den sistnämnda är helt i klass med Ardbegs ”Uggla”!

Det finns rökig whisky i nästan hela Skottland numera och på flera ställen i Irland. Några är i klass med Islays rökiga whisky men de flesta ligger ett snäpp lägre i smak och upplevelse. Men de bästa av dessa sorter får jag berätta om i ett annat whiskytips i framtiden! g

Monicas teatertips

En spännande teaterhöst väntar oss på Helsingborgs stadsteater

STORAN INLEDDE den 6/9 med Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov. Romanen har hyllats som en av 1900-talets största. Vissa menar att det är världens bästa bok. Den är lika mycket en kriminalgåta som en kärlekshistoria och utspelar sig i Stalins Moskva såväl som i Jerusalem för 2000 år sedan. I denna version tar den dessutom plats här och nu i Helsingborg.

På Lillan visas Fia med knuff den 6/9– 19/10. Av en slump möts tre soldater i den krigshärjade stadens övergivna museum och lär motvilligt känna varandra. En stundtals rolig och djupt mänsklig historia.

På Lillan den 12/11 till 14/12 visas Shakespeares klassiker Romeo och Julia i en ångande och het nytolkning.

På Storan 22/11 till 16/1 visas familjeföreställningen Jim och piraterna Blom, som bygger på Hasse Alfredsons och Stellan Skarsgård film. Det blir ett musikaliskt och spännande äventyr om mod och vänskap.

Är ni intresserade hör av er till mig. Välkomna! g

Med vänlig hälsning Monica monica.bengtson@outlook.com

Ett klassiskt Möllepensionat

Rum från

1100:-

Rum från 1 200:-

Dubbelrum inkl Kullafrukost med godsaker från bygden.

Dubbelrum inkl Kullafrukost med godsaker från bygden.

Fest, bröllop, dop, möte, släktmiddag eller varför inte hyra hela pensionatet?

Fest, bröllop, dop, möte, släktmiddag eller varför inte hyra hela pensionatet?

Kullafrukost, 175:- Ring och boka!

Välkomna till vårt paradis önskar Tina & Christer med familj! www.pensionatstrandgarden.se 042-34 70 16

Välkomna till vårt paradis önskar Tina & Christer med familj! www.pensionatstrandgarden.se 042-34 70 16

Föreningssidan

Föreningsliv i Mölle

ATT HA MENINGSFULLA aktiviteter, gärna tillsammans med andra, är viktigt för vårt välbefinnande. Goda sociala relationer och en känsla av gemenskap bidrar också till att må bra, liksom att lära och uppleva nya saker.

Mölle By­och Kulturförening är något av ett nav i Mölles föreningsliv. Andra föreningar har ett visst specialintresse i fokus.

Hittills har Möllekuriren samlat andra föreningarnas aktivitetsplaner med mera på Föreningssidan, 1–2 sidor i varje nummer. Från och med detta nummer provar vi en ny modell, främst mot bakgrund av att så gott som alla föreningar har egen hemsida med mycket mer information om verksamheten, om medlemskap, om genomförda aktiviteter och så vidare.

Den nya modellen innebär en förteckning över föreningarna med adress till respektive hemsida samt möjligheten till kort information från förening som vill locka Möllekurirens läsare att gå in på föreningens hemsida. g

Tips! Flera föreningar bland andra Naturskyddsföreningen i Kullabygden har programmet klart för hösten. Ta alltså en titt på hemsidorna!

Särskilda tips i detta nummer:

Mölle Golfklubb: Juniortävling den 28/9 med deltagare från hela Sverige

Mölle Kapellförening (saknar hemsida): Program till hösten 2025 28 september dirigenten och violinisten Tobias Ringborg och pianisten Helena Sul. 26 oktober Fred Holmlund Trio – en genreöverskridande ensemble som just nu turnerar över hela Sverige. 14 december klassisk julkonsert med mezzosopranen Emma Sventelius, Hannes Öberg, baryton, och pianisten Markus Kvint.

Biljettförsäljningen sker numer via Ticketco.se. Samtliga konserter börjar kl. 16. Julkonserten blir likt förra året dubblerad, kl. 16 och 18 med onumrerade platser.  Mer information på Facebooksida; Konsertserien – Mölle kapellförening, eller kontakt via konsertserien. mollekapell@gmail.com

Vattenmöllans vänner vill påminna om visning av Vattenmöllan – mellan Mölle och Lerhamn – lördagen den 4 oktober. Visningen hålls klockan 14.15 samt 15.15 och leds av ett par styrelsemedlemmar.

Föreningar som varit aktiva på Föreningssidan

FÖRENING

IS Kullen

Kullens Segelsällskap

Mölle-Arild Rotaryklubb

Mölle Bouleklubb

VERKSAMHET

Orientering, skidåkning

Segelskola för alla åldrar under somrarna

Samhällsprojekt, fördrag

Spela boule under kamratliga former

Mölle Golfklubb Golf

Mölle Hamnförening Driva hamnen i Mölle

Mölle Kapellförening

Arrangerar konsertserier

Mölle Tennisklubb Tennis, tennisskola

Mölle Whisky Klubb Whiskyprovning

Naturskyddsföreningen Kullabygden

SPF Seniorerna Kullaberg

Natur- och miljöskyddsfrågor

Ett roligare seniorliv – föredrag, utflykter

Svenska Kyrkan, Brunnby Fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Vattenmöllans Vänner

Vårda och bevara vattenmöllan med ett kulturhistoriskt perspektiv

HEMSIDA

Iskullen.nu

Kullenssegelsallskap.se

Molle-arild.rotary2395.se

Molleboule.se

Mollegk.se

Mollehamn.se

Saknar hemsida. Facebook Konsertserien – Mölle kapellförening

Molletk.se

Mwk.n.nu

Snfkullabygden.n.nu

Spfseniorerna.se

Svenskakyrkan.se

Vattenmollan.se

Lindes Bilverkstad i Höganäs AB

Bil- och AC-reparationer av alla märken

Kullagatan 106 • 263 39 Höganäs info@lindesbilverkstad.se • 042-33 08 50

ÖPPET:

Lördagar 10–14

Vardagar 7.30–18

Med dig och dina

tänder i fokus

HÄR ERBJUDER VI TANDVÅRD

FÖR HELA FAMILJEN!

Allmän- och akuttandvård Tandhygienistbehandlingar Behandling med laser Implantatbehandlingar och kirurgi Kronor, broar och proteser Osynliga tandställningar Digitala avtryck

Panoramaröntgen

Tandblekning, snarkskenor, bettskenor

VÄLKOMNA TILL OSS!

042 34 45 56

Eleshultsvägen 33, Nyhamnsläge

Brännerigatan 19. Tel 042-34 10 20.

KRAPPERUPSVÄGEN 115, NYHAMNSLÄGE I 042-34 48 03

WWW.PTJ.SE/KULLABYGGDENSTANDVARD

Enkelt, personligt och tryggt

Vi gör din bostadsdröm till verklighet på Kullahalvön Varmt välkomna till oss på Mäklarhuset i Höganäs & Viken 042-33 08 09 I maklarhuset.se/hoganas I @maklarhuset.hoganas