Framtidens Hållbara Stål-, Gruv- & Skogsindustri

TEKNIKSKIFTET SOM

OMFORMAR GRUVAN

LKAB satsar på AI, automation och elektrifiering för en mer hållbar och konkurrenskraftig framtid. 08

TILLSTÅNDSPROCESSER

BROMSAR INDUSTRIN

Sophie Carler, Jernkontoret: reformer krävs för att säkra investeringar och konkurrenskraft.

18

EU-REGLER SÄTTER PRESS PÅ SKOGSBRUKET

EU-minister Jessica Rosenkrantz: stabila villkor krävs för investeringar och tillväxt.

SKOG SOM PENSIONSSPARANDE

Björn Ferry och Heidi Andersson om värde, hållbarhet och att investera i skog för framtiden.

Framtidens Hållbara

Stål- och Gruvindustri

Account Manager:

Daniel Polverari

Framtidens Hållbara Skogsindustri

Account Manager:

Emy Georgsson

Managing Director

Johan Gilbe

Content Coordination

Maja Friberg

Graphic Design

Emma Brejner

Journalister

Karin Bångman

Annika Wihlborg

Elin Bisander

Mary Örnborg

Petter Ahrnstedt

Tryckeri

Bold Printing Malmö, Bold printing Stockholm, Gota

Media Borås & Bold Printing Sundsvall. Med reservation för ev. tryck- och färgfel.

Omslagsfoto Unsplash

Distribution

Dagens Industri April 2026

Contentway är specialister på content marketing och producerar tematiska cross-mediakampanjer med distribution i ledande dagspress och mediaplattformar.

Det redaktionella innehållet i denna bilaga är framtaget i informationssyfte. Partner Content och Advertorials är producerade av, eller i samarbete med, medverkande företag och organisationer. Innehållet speglar respektive avsändares egna uppfattningar och ställningstaganden och delas inte nödvändigtvis av Contentway. Contentway ansvarar inte för eventuella sakfel, tryckfel eller färgavvikelser.

Kontakta oss

+45 89 87 10 25 contentstudio@contentway.dk www.contentway.se

Contentway A/S Vesterbrogade 10 DK-1620 København

Svensk gruvindustri avgörande för Europas framtid

LEDARE

Sällsynta jordartsmetaller gör skäl för sitt namn. Dessa metaller - helt avgörande för

EU:s gröna omställning, utveckling av telekommunikation, rymdteknik och försvarsindustrin - har lyst med sin frånvaro i Europa. Men det kommer att bli ändring på det. EU:s mål är att öka både brytning och bearbetning av dessa kritiska metaller för att minska unionens beroende av import från bland annat Kina.

Sällsynta jordartsmetaller gör skäl för sitt namn. Dessa metaller – helt avgörande för EU:s gröna omställning, utveckling av telekommunikation, rymdteknik och försvarsindustrin – har lyst med sin frånvaro i Europa. Men det kommer att bli ändring på det. EU:s mål är att öka både brytning och bearbetning av dessa kritiska metaller för att minska unionens beroende av import från bland annat Kina.

Ni har säkert sett siffrorna förut: 97% av all magnesium som används i EU importeras från Kina och 63% av kobolt kommer från Demokratiska Republiken Kongo. Kina står för 82% av världens litium.

Kritiska råvaror används överallt i vår vardag och behövs för att vårt samhälle ska fungera. Att vara helt beroende av ett enskilt leverantörsland, som i värsta fall varken är likasinnat eller pålitligt, är mycket riskabelt på sikt. Det fick vi i EU surt erfara efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 då vårt beroende av rysk gas avslöjade vår sårbarhet. Om vi inte agerar nu riskerar vi att hamna i en liknande situation med jordartsmetaller.

I december 2025 presenterade EU-kommissionen handlingsplanen REsourceEU för att ytterligare trygga tillgången på kritiska råmaterial. Planen bygger vidare på förordningen om kritiska råmaterial och ska ge finansiering och andra verktyg för att skydda industrin från geopolitiska störningar och prischocker.

Annika Wäppling Korzinek Chef för EU-kommissionens representation i Sverige

10% av EU:s förbrukning ska brytas inom EU, 40% av metallerna ska bearbetas inom EU och 25% av de kritiska råmaterialen ska återvinnas. Dessutom ska vi diversifiera vår import och öka våra lager för att öka resiliensen. Målen ska vi nå senast 2030.

Tillgång till kritiska råvaror är också viktig för att öka efterfrågan på teknik och produkter med låga koldioxidutsläpp producerade i EU som ingår i den nyligen föreslagna rättsakten om stimulanser i industrin (IAA).

Sverige är ett viktigt gruvland, en av EU:s ledande malm- och metallproducenter och med en berggrund som innehåller många av de kritiska jordarterna.

Tre projekt i norra Sverige finns bland de 47 strategiska projekt som valdes ut i den första ansökningsomgången förra våren inom ramen för förordningen om kritiska råmaterial: återvinningsprojektet NorthCYCLE, ReeMAP-projektet som fokuserar på utvinning och återvinning i Kiruna, Malmberget och Luleå, samt grafitbrytningen Talga Natural Graphite ONE.

Dessa projekt är utvalda för att de bidrar till att trygga försörjningen samt, uppfyller miljömässiga och sociala kriterier. Kommissionen granskar nu ansökningarna i den andra omgången för strategiska projekt.

Sammanfattningsvis, vi har en tydlig plan för att minska EU:s import av sällsynta jordartsmetaller. Och Sverige och svensk gruvindustri kommer att spela en mycket viktigt roll.

Men vi – EU och medlemsländerna – behöver agera både skyndsamt och kraftfullt för att nå våra mål och göra EU mer självständigt och mindre beroende av andra länder.

Koppar avgörande för elektrifieringen

När Europas råvaruberoende diskuteras handlar mycket om sällsynta metaller och kritiska mineraler. Men i praktiken är det ofta de stora basmetallerna som avgör om leveranskedjorna fungerar. För elektrifieringen av samhället är koppar en av de mest avgörande råvarorna.

Under de senaste åren har EU i allt högre grad lyft behovet av att säkra tillgången till kritiska metaller. Pandemin, kriget i Ukraina och ökade handelsspänningar har gjort det tydligt hur sårbara globala leveranskedjor kan vara.

Peter George VD för Arctic Minerals

Samtidigt menar vissa aktörer i branschen att diskussionen ibland fokuserar på fel metaller.

– Mycket av debatten handlar om gallium, grafit och sällsynta jordartsmetaller. Men i praktiken är det koppar och zink som driver hela systemet. De flesta av de här mindre metallerna produceras som biprodukter i just koppar- eller zinkgruvor, säger Peter George, vd för det Stockholmsnoterade prospekteringsbolaget Arctic Minerals.

Koppar är en central metall i elektrifieringen av samhället. Den används i elnät, batterier, elfordon och digital infrastruktur. Samtidigt pekar flera analyser på att världen närmar sig ett läge där efterfrågan riskerar att överstiga produktionen.

Mot den bakgrunden får prospektering av nya fyndigheter en allt större betydelse. Processen från upptäckt till en färdig gruva kan ta flera år upp till decennier, vilket gör att beslut som fattas i dag påverkar metallförsörjningen långt in i framtiden.

Arctic Minerals arbetar med att identifiera och utveckla nya metallfyndigheter i Norden, med fokus på koppar och andra strategiska metaller. Bolagets mest avancerade projekt finns i Dalsland, där tidigare borrningar visar på betydande potential.

– Ett kopparprojekt kan ta 15–20 år från upptäckt till produktion. I Dalsland finns redan omfattande data och tidigare borrningar, vilket gör att projektet ligger långt fram i utvecklingen, säger Peter George.

Han menar också att Europas råvaruförsörjning inte bara handlar om nya fyndigheter, utan även om var metallerna produceras.

I dag importerar EU en stor del av sitt kopparkoncentrat från andra delar av världen.

– Det innebär att vi transporterar stora mängder material över långa avstånd, ofta från regioner där miljökraven är lägre än i Europa. Samtidigt har länder som Sverige ett mycket strikt regelverk för hur gruvor får utvecklas och drivas, säger han.

Sverige lyfts ofta fram som ett av de länder som kan spela en större roll i Europas framtida råvaruförsörjning. Här finns både geologiska förutsättningar och en etablerad gruvindustri.

Samtidigt har prospekteringen varit relativt begränsad under lång tid, något som enligt Peter George riskerar att påverka tillgången på metaller framöver.

– De stora gruvbolagen är mycket bra på att driva befintliga gruvor, men upptäckten av nya fyndigheter sker ofta i mindre prospekteringsbolag. Den delen av industrin är avgörande om Europa ska hitta fler mineralresurser, säger han.

I takt med att elektrifieringen accelererar menar han att råvarufrågan blir allt svårare att bortse från.

– Vi elektrifierar hela samhället. Men metallerna måste komma någonstans ifrån. Om Europa vill minska sitt beroende av import behöver vi också investera mer i prospektering och nya gruvprojekt i Norden, säger Peter George.

Framtiden finns i Boron, Boron finns i Eti Maden

Efterfrågan på råvaror som både kan bidra till teknisk utveckling och möta ökade hållbarhetskrav växer snabbt. Samtidigt skärps kraven på transparens, spårbarhet och minskad miljöpåverkan genom hela värdekedjan, från utvinning till slutkund.

Mot den bakgrunden beskriver Eti Maden General Manager, Yalçın Aydin, hur bolaget arbetar med att förena produktion, logistik och marknadsnärvaro i flera regioner, med ambitionen att leverera bor på ett sätt som motsvarar både regulatoriska krav och kundernas förväntningar.

Hur skulle du beskriva Etiproducts roll i att främja miljömässigt ansvarsfull produktion och distribution av bor?

– Etiproducts är en del av den turkiska statligt ägda koncernen Eti Maden, en av världens största aktörer inom bor.

Produktionen sker i Turkiet, medan den nordiska organisationen ansvarar för marknadsföring, logistik och kundrelationer i marknader som Sverige, Finland och Norge, samt Baltikum, Ukraina, Mellanöstern, Centralasien och Afrika. Den lokala rollen handlar därför både om att förstå kundernas behov och att säkerställa att leveranserna uppfyller kraven på den europeiska marknaden. Med andra ord fungerar Etiproducts som en bro mellan vår starka produktionskapacitet i Turkiet och Europa.

– Inom detta arbetar Etiproducts nära våra produktionsteam för att säkerställa full regelefterlevnad och produkter med lägre miljöpåverkan, samtidigt som vi arbetar för att minska vårt eget koldioxidavtryck i logistikverksamheten i Europa och andra regioner.

– För oss är hållbarhet en integrerad del av hur vi arbetar och en verklig konkurrensfördel. Vårt mål är därför att ytterligare stärka detta arbetssätt i fler delar av verksamheten.

Hur säkerställer ni spårbarhet och miljömässig transparens genom hela leveranskedjan från Turkiet till den nordiska marknaden?

– Marknadens förväntningar har förändrats snabbt de senaste åren. I dag räcker det inte längre att bara leverera en råvara. Kunderna vill också ha insyn i hur den har producerats, transporterats och hanterats genom hela kedjan. Detta är särskilt viktigt i branscher där slutprodukterna granskas ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Transparens har därför blivit en integrerad del av affären. Det handlar inte bara om certifieringar och dokumentation, utan också om att kunna visa hur hela värdekedjan fungerar i praktiken. Ett exempel är att våra kunder regelbundet bjuds in till våra produktionsanläggningar i Turkiet, där de kan följa processen från gruva till leverans. Vi delar också våra hållbarhetsrapporter och data om produkternas koldioxidavtryck med våra intressenter.

– Från produktion i Turkiet till leverans i Norden arbetar vi för att säkerställa att varje steg är fullt spårbart. Vi samarbetar dessutom med partners som uppfyller våra krav och prioriterar logistiklösningar med så låg miljöpåverkan som möjligt.

Ni växer i Sverige, vad driver den expansionen, och vilka möjligheter ser ni här? – Den svenska marknaden prioriterar tillförlitlighet och hållbarhet. I det sammanhanget är metoder som minskar koldioxidavtrycket och ett ansvarsfullt agerande avgörande, och det är just där vi står starka. Samtidigt kommer efterfrågan på bor i regionen från bygg-, jordbruksoch elektronik-sektorerna, och den ser ut att fortsätta öka.

Vi ser därför Sverige inte bara som en tillväxtmarknad, utan som ett strategiskt nav för Norden. Genom att kombinera vår

starka produktionskapacitet med marknadens krav kan vi skapa långsiktigt värde för våra kunder, vilket är anledningen till att vi satsar här.

Hur samarbetar ni med kunder för att optimera deras processer eller miljöprestanda med hjälp av bor?

– Vi ser oss inte bara som en leverantör, utan som en lösningspartner. Inom ramen för vår vision ”Sustainable Mining for the World, Boron for Sustainability” erbjuder vi våra kunder högre prestanda med lägre resursförbrukning och, där det är möjligt, säkrare och mer miljövänliga alternativ. Det hjälper kunderna att nå både sina effektivitets- och hållbarhetsmål.

– Vår viktigaste styrka är själva boren vi producerar. Bor används redan i en rad olika tillämpningar. I glas och skärmar bidrar det till styrka och värmetålighet. I byggmaterial förbättrar det brandskydd och isolering, vilket påverkar hållbarhet, underhållsbehov och byggnaders energiprestanda. Det är egenskaper som gör att material håller längre och kräver mindre underhåll. Inom jordbruket stödjer bor växttillväxt, och i Norden kan jordar ofta ha brist på bor, vilket påverkar hur skog och grödor utvecklas.

– Bor utmärker sig också genom sina unika egenskaper och sin centrala roll i den globala avkarboniseringen. Dess betydelse kan sammanfattas i energieffektivitet, miljövänlighet, ökad hållbarhet och återvinningsbarhet. Tack vare detta spelar bor en viktig roll i utvecklingen av hållbara teknologier, från permanentmagneter till solpaneler och rymdteknik.

– När det gäller energieffektivitet kan bor sänka smälttemperaturen i glas, keramik och metaller, vilket minskar energibehovet i processerna. Det leder till lägre energiförbrukning och minskade utsläpp i industrin. Vi samarbetar med företag inom cement- samt järn- och stålindustrin för att utnyttja denna egenskap och bidra till nettonollutsläpp. Resultaten har varit så pass goda att företag i dessa sektorer har börjat använda borprodukter i större utsträckning.

Hur förändras borindustrin, och var ser ni de största tekniksprången?

– Bor är inte längre bara en råvara, utan blir allt mer teknik- och applikationsdriven. Efterfrågan drivs i hög grad av sektorer med högt förädlingsvärde, som energilagring och avancerade material. Till följd av detta har bor klassats som ett kritiskt mineral i många länder.

– De största tekniksprången sker inom batteriteknik och lättviktskompositer. Samtidigt utvecklas produktionen mot mer effektiva och miljömässigt ansvarsfulla metoder. Framåt ser vi att bor får en allt mer strategisk roll i utvecklingen av hållbara teknologier.

Yalçın Aydin General Manager and Chairman of the Board of Eti Maden

Människan fortsatt avgörande vid automatisering i industrin

Självstyrande maskiner, AI och digital teknik, så kallade autonoma system, gör arbetet i industrin säkrare och effektivare. Att tekniken är autonom betyder dock inte att människan blir överflödig, men den ställer nya kunskapskrav på operatörerna. Det visar ny forskning om gruvindustrin.

Ett viktigt resultat är att operatörerna inte försvinner ur bilden, utan snarare blir mer centrala, säger Erik Lund, författare till en ny avhandling i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Författare till en ny avhandling i arbetsvetenskap vis

Avhandlingen visar att operatörernas arbetsuppgifter ändras, från att köra och hantera maskiner på plats till att övervaka, tolka och ingripa i ett helt system, vilket

Luleå tekniska universitet ltu.se

innebär både högre ansvar och tätare samspel med tekniken. Automatiseringen riskerar samtidigt att göra arbetet mer regelstyrt och mindre socialt.

Autonoma system kan bidra till att uppfylla de höga krav på driftsäkerhet, produktivitet och säkerhet för människor som ställs i gruvindustrin. När maskiner ersätter människor i farliga miljöer minskar risken för allvarliga olyckor.

– När arbete flyttas till övervakning och systemkoordination uppstår nya krav på uppmärksamhet, omdöme och samarbete, som också måste tas på allvar ur arbetsmiljösynpunkt. Det är förstås positivt att automatisering gör gruvindustrin säkrare. Men man får inte glömma bort människans behov av ett meningsfullt arbete i automatiseringsprocessen, säger Erik Lund.

Avhandlingen bygger på tre delstudier: en genomgång av tidigare forskning om digitalisering av gruvor, intervjuer med teknikutvecklare och designer samt en fallstudie av hur ett autonomt transportsystem fungerar i en svensk gruva.

Avhandlingen visar automatiseringen inte ersätter operatörerna i gruvindustrin, men deras arbete omformas. Arbetet blir mindre manuellt, samtidigt ökar operatörernas ansvar för att övervaka och analysera systemen samt att gripa in när något inte fungerar. Operatörernas nya roll ställer nya krav på kompetensutveckling och arbetsorganisation.

Erik Lund konstaterar att operatörernas roll tenderar att glömmas bort när de nya systemen utvecklas.

– Slutanvändarna, det vill säga operatörerna, måste komma in mycket tidigare i utvecklingsprocessen. Man måste lyfta in de mänskliga perspektiven. Vad behöver operatörerna för att deras arbete ska bli effektivt och samtidigt upplevas som meningsfullt?

Svaret på de frågorna är viktigt för att kunna skapa ett gott samhälle.

Han poängterar att effektivitet och meningsfullhet inte står i motsats till varandra.

– Det är viktigt att vi har tekniken för att kunna vara med och konkurrera på världsmarknaden. Men det finns en övertro på att tekniken ska lösa alla problem. Om vi gör det på rätt sätt, alltså väver in mänskliga perspektiv i teknikutvecklingen, så kan vi skapa både meningsfulla arbeten och säkerställa vår konkurrenskraft globalt, säger Erik Lund.

Master Drilling Europe – Partner Content

Avgörande milstolpe när remote drilling för första gången testas i en europeisk gruva

Raiseborrning i gruvor genomförs i allmänhet på plats nere i gruvan. Nu är dock tiden mogen för ett paradigmskifte då remote drilling under våren/sommaren 2026 för första gången testas i Europa. Remote drilling bidrar bland annat till minimerad stilleståndstid, vilket i sin tur maximerar borrningstiden och ökar produktiviteten. Remote drilling har dessutom många fördelar utifrån ett arbetsmiljöperspektiv och är nu redo att testas i europeiska gruvor.

Merparten av alla gruvor spränger minst en gång per skift. Om borrningen genomförs på plats nere i gruvan så behöver den pausas medan sprängningen genomförs och gruvan vädras ut från spränggaser. När borrningen i stället genomförs ovan jord krävs inga uppehåll, vilket innebär att arbetet med att borra ett schakt kan fortgå under hela skiftet. Det kan generera en betydande tidsvinst på mellan en och två timmar per skift, säger Torbjörn Bäckström, försäljningschef på Master Drilling Europe, en ledande aktör inom avancerad borrning, främst vertikal schaktborrning för gruvoch infrastrukturprojekt i Europa.

Master Drilling först ut i Europa

Master Drilling Europe planerar att testa sin remote drilling lösning i samarbete med ett gruvbolag i Europa under andra kvar-

Torbjörn Bäckström

Försäljningschef på Master Drilling Europe

talet 2026. Master Drilling Europe från Sverige blir alltså först ut i Europa med att testa denna innovativa teknologi.

–Utöver ökad effektivitet och minimerad stillestånds- och väntetid så bidrar remote drilling även till en förbättrad arbetsmiljö eftersom medarbetare inte behöver spen-

dera lika mycket tid under jord. Remote drilling är definitivt ett steg i rätt riktning när det gäller såväl säkerhet som arbetsmiljö. Det här är en utveckling som går helt i linje med gruvsektorns generella utveckling som innebär att en ökad del av gruvdriften hanteras ovan jord, säger Torbjörn Bäckström.

Passar bra för större dimensioner och ökade djup Utrustningen för remote drilling innehåller avancerade sensorer som gör det möjligt för borroperatören att både lyssna och känna in bergets rörelse och vibrationer.

–Det här är en teknologi som går i linje med gruvsektorns krav på större och djupare schakt då gruvbolagen följer malmkroppen och söker sig allt djupare ner i underjorden. Större dimensioner och ökade djup ställer högre krav på borrmaskinen. I det sammanhanget lämpar sig remote drilling särskilt bra, säger Torbjörn Bäckström.

Recirkulerat borrvatten bidrar till kretsloppet Gruvborrning är en process som kräver en hel del vatten. Genom att recirkulera

borrvattnet genom sedimenteringstankar bidrar Master Drilling Europe aktivt till att minimera resursanvändningen och gynna kretsloppet.

–Det är viktigt att samtliga aktörer i gruvsektorn gör vad de kan för att minimera resursanvändningen och aktivt bidra till att spara på jordens resurser. För oss är det därför självklart att tillämpa en kretsloppsfilosofi i vår vattenförbrukning, säger Torbjörn Bäckström.

Sveriges Skolledare – Partner Content

När skolan pressas av industrin

I takt med att stora industrietableringar växer fram förändras förutsättningarna i många kommuner. Nya arbetstillfällen skapas, men samtidigt ökar trycket på välfärden. Skolor och förskolor påverkas när konkurrensen om personal hårdnar och kraven på verksamheten ökar. Frågan är hur utbildningen ska kunna hålla jämna steg när utvecklingen går snabbare än de resurser och strukturer som ska bära den.

Iflera kommuner i norra Sverige pågår just nu en omfattande industriell expansion. Gruvnäringen växer snabbt och beskrivs som en central del av Sveriges framtida konkurrenskraft. Samtidigt påverkar utvecklingen förutsättningarna för andra samhällsfunktioner – inte minst skolan.

Sveriges Skolledare, som organiserar cirka 17 500 medlemmar och ledare inom utbildning, ser hur situationen i flera kommuner blivit alltmer pressad. När förbundsordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman nyligen besökte Kiruna möttes hon av en tydlig bild.

– Alla var väldigt tydliga med att gruvexpansionen påverkar skolans och förskolans förutsättningar att ge en kvalitativ utbildning till kommunens barn och unga, berättar hon.

Konsekvenserna är redan påtagliga. I Kiruna lämnar en tredjedel av eleverna grundskolan utan fullständiga betyg. I Gällivare är andelen behöriga lärare bland de lägsta i landet, vilket påverkar undervisningens kvalitet. På en skola gjorde Skolinspektionen 2022 sin mest ingripande åtgärd och tog över verksamheten i nio månader.

– Det är ett likvärdighetsproblem som saknar motstycke.

Enligt Ann-Charlotte Gavelin Rydman handlar situationen i grunden om konkurrensen om kompetens. Industrin erbjuder löner och villkor som skolan inte kan matcha, vilket påverkar både rekrytering och möjligheten att behålla personal.

– För unga minskar drivkraften att utbilda sig eller arbeta i offentlig sektor när ett jobb i gruvan kan ge 40 000 kronor i månaden och väldigt konkurrenskraftiga villkor, förklarar hon.

För behöriga lärare blir valet konkret. Mellan en skola med hög arbetsbelastning och en industri med bättre villkor väljer många att lämna skolans verksamhet. I takt med att andelen behöriga lärare minskar ökar samtidigt belastningen på de som är kvar.

– När arbetsbelastningen för de som är kvar ökar blir det ännu svårare att behålla den kompetens som finns, säger hon.

Utvecklingen sker samtidigt som staten genomför flera reformer som ställer ytterligare krav på skolan. Reglerad arbetstid för lärare, utökat elevhälsouppdrag, stödundervisning och en tioårig grundskola är exempel på förändringar som förutsätter tillgång till mer utbildad personal.

– Hur ska det gå ihop när behörig personal inte finns att tillgå, frågar hon sig och fortsätter:

– Vi har nått punkten där skolan inte längre kan bära konsekvenserna av den industriella expansionen.

Även om situationen skiljer sig åt mellan olika kommuner, menar Sveriges Skolledare att den också speglar en bredare problematik. I många glesbygdskommuner är det redan i dag svårt att rekrytera behörig personal till skolor och förskolor.

– Rent generellt är det ett jätteproblem i glesbygd att hitta behörig personal, och det är ju klart att det påverkar den utbildning man kan erbjuda.

Samtidigt finns en ekonomisk dimension. Trots att gruvorna etableras lokalt går de ekonomiska intäkterna i stor utsträckning till staten, medan kommunerna står för kostnaderna för välfärd, bostäder och samhällsservice.

Det innebär att kommunerna förväntas bära konsekvenserna av en utveckling som samtidigt beskrivs som nationellt viktig.

– På Sveriges Skolledare tycker vi att denna konstruktion är fel eftersom lokalsamhället i gruvkommunerna måste bära en välfärd för dem som arbetar och bor där. Och välfärd kräver resurser.

Mot den bakgrunden lyfter Sveriges Skolledare behovet av nya lösningar där fler aktörer bidrar till att stärka skolans förutsättningar. Ett av förslagen handlar om att göra det lättare för behöriga lärare och skolledare att flytta till de kommuner där behovet är som störst.

– Det kan finnas behöriga lärare och erfarna skolledare i andra delar av landet som skulle kunna tänka sig att flytta om det görs mer attraktivt. Man måste kunna få en bra bostad och säkerställa att man kan ha med sig eventuell familj. Det är en fullt rimlig arbetsmarknadsåtgärd att föreslå att man kan få ersättning för att flytta dit jobbet finns.

Ett annat förslag handlar om att stärka kompetensen hos den personal som redan finns i verksamheten. Genom riktade utbildningsinsatser skulle fler kunna bli behöriga och därmed bidra till att avlasta organisationen.

– Med riktade utbildningspaket skulle kommunerna snabbare kunna få personal som kan bli behörig.

Sveriges Skolledare lyfter också behovet av mer långsiktiga lösningar. I andra länder, som Kanada, finns modeller där stat, företag och lokalsamhällen delar ansvar för

konsekvenserna av stora etableringar.

– Ett samhällskonsekvensavtal kan vara en modell att titta på för hur ansvar delas när verksamheten växer, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Förbundet menar att industrins utveckling och skolans förutsättningar hänger ihop. För att kunna attrahera arbetskraft krävs fungerande samhällen där människor vill bo och leva.

– Om bolagen vill ha arbetskraft till gruvorna behöver barn och unga mötas av en skola som fungerar.

Om inget förändras ser Ann-Charlotte Gavelin Rydman tydliga risker framåt. Det handlar både om skolans kvalitet och om möjligheten att upprätthålla likvärdiga villkor i hela landet.

– Vi står inför ett val. Vi kan fortsätta låta kommunerna bära hela kostnaden, eller så bygger vi en modell där skolor och välfärd får den finansiering som krävs.

I slutändan handlar frågan om hur ansvar ska fördelas när samhället förändras i snabb takt. För Sveriges Skolledare är det tydligt att skolan behöver vara en del av den lösningen – inte något som lämnas att hantera konsekvenserna i efterhand.

– Industrin i norr är central för svensk tillväxt. Men den tillväxten är beroende av att det finns människor som vill och kan bo, leva och bilda familj i dessa kommuner, avslutar hon.

Råvarorna som avgör Europas framtid

Elektrifiering, digitalisering och ett mer spänt säkerhetsläge driver en snabbt växande efterfrågan på metaller. Samtidigt är Europa fortsatt starkt beroende av import av kritiska råvaror, ofta från länder där miljökrav, arbetsvillkor och transparens inte motsvarar europeiska standarder. Frågan är inte bara hur omställningen ska ske, utan om Europa har tillgång till de material som krävs för att upprätthålla den över tid.

Idag betraktas kritiska metaller som en strategisk fråga för hela EU. Material som nickel, kobolt, koppar och volfram är centrala i allt från batterier och elnät till försvarssystem och avancerad industri. Samtidigt finns många av dessa resurser i Europa. Utmaningen ligger i en fragmenterad värdekedja, där begränsad raffinering gör att även material som bryts i Europa ofta måste bearbetas utanför kontinenten innan de kan användas av europeisk industri.

– Det är extremt bråttom. Europa har egna resurser och kan bryta många av de metaller som krävs för den elektriska omställningen. Men flaskhalsen ligger i bearbetningen. Utan egen kapacitet för raffinering förblir vi beroende av andra, säger Roberto García Martínez, vd för Eurobattery Minerals.

Detta beroende blir särskilt tydligt när det gäller volfram. Metallen är avgörande för industrier från försvar till medicinteknik och avancerad tillverkning, och saknar ofta fungerande substitut. Samtidigt är både produktion och bearbetning i stor utsträckning koncentrerad till Kina, vilket skapar en strukturell sårbarhet för europeisk industri. Priserna har stigit kraftigt de senaste åren, drivet av ökad efterfrågan och begränsat utbud, men frågan handlar inte bara om kostnad utan om faktisk tillgång.

– I dag finns det företag i Europa som är beredda att betala nästan vilket pris som helst för att säkra leveranser, eftersom de annars inte kan färdigställa sina produkter. Det handlar inte bara om prisvolatilitet. Hela värdekedjor riskerar att stanna av, och vi ser redan hur brist på vissa material påverkar produktionen i avancerad industri.

Utvecklingen speglar ett bredare skifte i hur råvaror betraktas. Det som tidigare främst var en fråga om kostnad och logistik har blivit en fråga om motståndskraft, säkerhet och långsiktig konkurrenskraft. Tillgången till metaller tas inte längre för given, utan ses allt oftare som en förutsättning för industripolitik och ekonomisk stabilitet.

Mot denna bakgrund växer ambitionen att bygga en mer integrerad europeisk råvaruförsörjning. Eurobattery Minerals utvecklar projekt i Spanien och Finland, med fokus på metaller centrala för elektrifiering och industriell omställning, med målet att skapa kommersiellt gångbara verksamheter under europeiska förutsättningar.

Ett konkret exempel är volframprojektet San Juan i Spanien. Projektet har säkrat centrala tillstånd, inklusive miljögodkännande och lokal acceptans, vilket ofta är bland de mest tidskrävande momenten i europeiska gruvprojekt. I början av 2026 lämnades en ansökan in om att klassas som ett strategiskt projekt enligt EU:s lagstiftning för kritiska råvaror, vilket kan påskynda utvecklingstakt och finansiering.

Ambitionen är att påbörja kommersiell produktion 2027 och etablera en värdekedja där råvaror både utvinns och bearbetas inom Europa.

Samtidigt pågår utvecklingsarbetet i praktiken. Bulkmaterial har skickats för metallurgiska tester, ett viktigt steg för att verifiera processer och säkerställa att framtida produktion uppfyller tekniska och miljömässiga krav. Den typen av milstolpar är avgörande för att minska osäkerhet och visa att projekt kan ta steget från prospektering till genomförande.

– Det handlar om att bygga en komplett europeisk värdekedja, där vi inte är beroende av externa aktörer i kritiska steg. Med produktion, bearbetning och slutkunder inom Europa kan vi skapa både stabilitet och transparens. Det blir också allt viktigare för att möta de hållbarhetskrav som ställs av europeisk industri.

Vägen från fynd till produktion är dock lång. Tillståndsprocesser, finansiering och lokal acceptans är avgörande faktorer som ofta sträcker sig över många år och skapar osäkerhet, särskilt för mindre bolag. Det är en av huvudorsakerna till att relativt få projekt når produktionsfasen, trots växande efterfrågan.

– Det kan ta mer än ett decennium att få alla tillstånd på plats. För mindre bolag innebär det en betydande risk. Samtidigt måste man bygga förtroende lokalt. Utan acceptans från samhällen och intressenter finns inget projekt, oavsett hur stark resursen är.

Samtidigt förändras bilden av gruvindustrin. Där den historiskt har förknippats med miljöpåverkan präglas modern gruvdrift i Europa allt mer av automation, elektrifiering och skärpta miljökrav, vilket är centralt för att nya projekt ska kunna vinna acceptans.

– Många ser fortfarande gruvdrift som smutsig och farlig, men så ser det inte ut i dag. Branschen har förändrats kraftigt, och en stor del av arbetet handlar nu om att visa hur verksamheten faktiskt bedrivs.

Geopolitiken har ytterligare förstärkt utvecklingen. Handelskonflikter, exportrestriktioner och störningar i globala leveranskedjor påverkar redan hur företag planerar sin råvaruförsörjning. Det som tidigare sågs som stabila flöden kan inte längre tas för givna.

– Det handlar inte längre bara om pris. Det handlar om säker tillgång. Utan material stannar produktionen.

På politisk nivå har EU tagit steg för att stärka den inhemska produktionen av kritiska råvaror. Men ur ett industriperspektiv finns fortfarande ett glapp mellan ambition och genomförande, där komplexa regelverk och långsamma processer riskerar att bromsa utvecklingen.

– Medvetenheten har ökat, men strategier räcker inte. Vi behöver snabbare processer, bättre tillgång till finansiering och konkreta åtgärder som gör det möjligt att genomföra projekt. Annars riskerar Europa att halka efter i en global konkurrens som redan intensifieras.

Sammantaget pekar utvecklingen mot ett tydligt vägval. Antingen fortsätter Europa att förlita sig på importerade råvaror, eller så bygger man upp egen kapacitet, från gruva till färdig produkt, inom sina egna gränser.

– Allt börjar med gruvdrift. Utan tillgång till metaller finns ingen elektrifiering, ingen digitalisering och ingen industriell utveckling. Frågan är om Europa är berett att producera dessa resurser själv, utifrån sina egna standarder och förutsättningar.

AI gruvans nervsystem – styr hela flödet under jord

Gruvindustrin står mitt i en omfattande omställning. Digitalisering och hållbarhet går snabbt från vision till krav. I takt med att komplexiteten ökar, blir förmågan att få olika system att kommunicera med varandra avgörande. Här kliver Becker Mining Systems fram – inte som ett traditionellt gruvbolag, utan som en aktör som möjliggör effektivare och säkrare gruvdrift genom tekniska innovationer.

Det tyska familjeföretaget Becker Mining Systems har en lång erfarenhet av tjänster och produkter till gruvindustrin, bolagets historia sträcker sig ända tillbaka till 1964. I fjol tog Becker Mining Systems steget in på den svenska marknaden, har numera kontor i Stockholm.

– Vi är inte ett klassiskt gruvbolag. Vi levererar det som kan beskrivas som gruvans nervsystem – den osynliga infrastrukturen som gör gruvor säkra, uppkopplade och autonoma, säger Jonas Maximilian Becker, VD för den Nordiska verksamheten.

Maximilian Becker

VD för Becker Mining Sweden and Europe

Bolaget erbjuder helhetslösningar inom fem centrala områden: energi, automation, kommunikation, infrastruktur och transport. Fokus ligger nästan uteslutande på brytning under mark, något som utgör cirka 90 procent av kundbasen globalt.

– Med vår produktportfölj kopplar vi sömlöst ihop de olika delarna i gruvprocessen till ett gemensamt driftsystem som är effektivt att övervaka och det ger en säker arbetsmiljös. Vi tar med oss ‘state of the art’-teknik som används världen över – inte bara regionalt, säger Leon Klein, affärsutvecklare och sälj- och affärsansvarig för den Nordiska marknaden.

Gruvindustrin har under de senaste två decennierna genomgått en snabb teknikutveckling. Sensorer, datainsamling och fjärrstyrning har blivit standard. Nästa steg är enligt Becker Mining Systems är artificiell intelligens som kan kontrollera hela processen.

– Grunden för all automation är kommunikation. Det är våra system som fungerar som ögon och öron i gruvan – sensorer som samlar in data och system som styr motorer och processer som kommunicerar med varandra, säger Jonas Maximilian Becker.

Med AI kan hela produktionskedjor i allt större utsträckning övervakas och styras utan konstant mänsklig närvaro.

– Tidigare krävdes operatörer som satt och övervakade skärmar. I dag kan AI ta den rollen, vilket frigör människor till mer kvalificerade arbetsuppgifter, men det kommer fortsatt att behövas mänsklig närvaro, säger Leon Klein.

Leon Klein

Affärsutvecklare och sälj- och affärsansvarig för Becker Mining Sweden

Gruvor inte minst gruvor under mark, har historiskt varit farliga arbetsplatser. Med automatiserade processer ökar säkerheten,

maskiner kan utföra de farligaste arbetena under jord och styras från kontrollrum ovan mark. En annan vinst är ökad hushållning av energi. Där ett konkret exempel är så kallad behovsstyrda system som till exempel för ventilation.

– Vår teknik kan automatiskt lokalisera var människor befinner sig i gruvan och styra ventilationen därefter, stänga ner ventilation där det inte vistas människor och starta ventilation där människor finns. Detta är bara ett exempel på system som minskar energiförbrukningen avsevärt, säger Leon Klein.

Sensortekniken möjliggör också bättre kontroll av vatten, energisystem och bränsle –tre av gruvindustrins största kostnads- och miljöposter.

Kraven på gruvindustrin när det gäller miljö och säkerhet varierar från land till land. Sverige beskrivs som en av de mest avancerade gruvnationerna i världen, med höga krav på både säkerhet och miljö.

– Sverige har kommit långt, både när det gäller automation och hållbarhet. Samtidigt finns unika utmaningar, som att nya fyndigheter ofta ligger djupare under mark,

där våra tekniska system lämpar sig väl, säger Jonas Maximilian Becker.

Vikten av synlighet i samhället, nära kontakt med berörda kommuner och rekryteringen av kompetens är några faktorer som är avgörande.

– Gruvor ligger inte alltför sällan i avlägsna områden, vilket gör att det svårt att attrahera rätt kompetens, så personalförsörjning är en utmaning, säger Leon Klein.

Trots den snabba teknikutvecklingen betonar bolaget att människan fortsatt spelar en central roll.

– Det handlar inte om att ta bort människor, utan om att ge dem bättre verktyg. AI kan övervaka, men det behövs alltid människor som kan fatta beslut när något avviker, säger Jonas Maximilian Becker.

Samtidigt lyfts en ny typ av risker i takt med ökad automation.

– Ju mer som automatiseras, desto viktigare blir det att förstå ansvarsfördelningen om något går fel, säger Leon Klein.

Med ett ökat fokus på kritiska mineraler inom EU ser Becker Mining Systems en växande efterfrågan på sina lösningar.

– Europa ställer höga krav, särskilt kring miljö och säkerhet. Det driver innovation och passar vår teknologiska profil väl, avslutar Jonas Maximilian Becker.

LKAB formar framtidens teknikintensiva och konkurrenskraftiga gruvdrift

FRAMTIDENS

Gruvnäringen befinner sig mitt i ett omfattande och betydelsefullt teknikskifte då brytningen sker på allt större djup, vilket medför utmaningar. Automation, AI elektrifiering och digitala teknologier är avgörande på vägen mot framtidens hållbara, konkurrenskraftiga, produktionseffektiva och teknikintensiva gruvdrift. Det anser Jenny Greberg, teknikchef på LKAB, som samverkar med världsledande system- och utrustningsleverantörer för att skapa framtidens gruvdrift.

En modern gruva är en väldigt komplex och dynamisk produktionsapparat som ständigt anpassas utifrån bergmassans egenskaper över tid. Det är därför av största vikt att skapa produktionssystem under jord som är extremt flexibla och kan styras och anpassas utifrån förutsättningarna i realtid, för att optimera hela produktionsapparaten, säger Jenny Greberg

För att möta klimat- och konkurrenskrav krävs smartare gruvplanering, bättre systemintegration och tekniska lösningar som gör hela produktionssystemet mer resurseffektivt.

Positioneringssystem, AI-algoritmer, kommunikationsplattformar, autonom och fjärrstyrd utrustning, robotar och processoptimering är exempel på modern teknologi som på olika sätt bidrar till framtidens hållbara gruvdrift.

AI underlättar komplex gruvdrift

En utmaning är att utveckla helheten, alltså att ta ett helhetsgrepp om driften snarare än att enbart suboptimera delar av den. Det kan exempelvis handla om att använda AI-baserat stöd för analys och optimering av hela produktionsapparaten.

RockSigma AB – Partner Content

När bergdata blir en strategisk tillgång

Allt djupare gruvor och allt snävare marginaler gör säkerhet och beslutsfattande till avgörande konkurrensfaktorer i gruvindustrin. Samtidigt samlas enorma mängder seismik- och mätdata in utan att fullt ut utnyttjas. Emil Svanberg, VD på RockSigma, menar att branschen sitter på ett dolt kunskapskapital som kan förändra både säkerhet och produktivitet – om det används rätt.

Gruvindustrin har länge haft tillgång till avancerade seismiksystem, men enligt Emil Svanberg är det långt ifrån hela potentialen som tas tillvara. Traditionella analysmetoder klarar ofta bara att tolka en begränsad del av den data som samlas in, vilket gör att viktiga insikter aldrig når beslutsfattarna.

– Data från seismiksystem underutnyttjas i dag. Med modern mjukvara kan vi få fram en helt annan detaljrikedom i både bergmekaniska och geotekniska analyser, samtidigt som vi synliggör information om driftförhållanden som har stort värde för produktionsplaneringen, säger han.

När gruvor går djupare och bergspänningarna ökar blir kraven på precision allt större. I dessa miljöer är det inte enskilda mätvärden som avgör, utan förmågan att förstå helheten.

Emil Svanberg pekar på att kompetensen att tolka och kombinera data från flera system ofta underskattas.

– Förmågan att tolka mätdata blir allt viktigare i takt med att förhållandena blir mer komplexa. Det gäller både varje typ av mätdata för sig, men också sammansatta analyser där information från flera system vägs samman.

Det avgörande är att förädlat och pålitligt data når rätt person, vid rätt tid, säger han. Historiskt har bergmekanik och geotekniska analyser ofta betraktats uteslutande i risk- och säkerhetsperspektiv. Enligt Svanberg är det ett synsätt som behöver förändras för att gruvor ska kunna bli mer konkurrenskraftiga.

– När bergmekanik ses som en möjliggörare för produktionen, snarare än en trist men

–Vi har använt AI i olika former i flera decennier, det är ett viktigt verktyg för att hjälpa oss att analysera och hantera stora datamängder. AI-baserade system är ett viktigt beslutsstöd som kan hjälpa oss att dra slutsatser av datamängder från den komplexa gruvdriften, säger Jenny Greberg, som betonar att en modern gruva förlitar sig på ett stort antal system och utrustning från olika leverantörer, som behöver vara kompatibla och kunna kommunicera med varandra.

Batterielektriska och autonoma fordon Avancerad processkontroll och övergripande processtyrning av hela LKAB-systemet inkluderar såväl produktion som energieffektivisering. Modern teknologi kan nämligen hjälpa gruvverksamheter att bli så kostnadseffektiva som möjligt, exempelvis genom att använda energi vid rätt tidpunkt och därigenom kapa effekttoppar.

–Energy management är ett viktigt fokusområde för oss. Den största delen av våra maskiner och utrustning under jord är redan elektrifierad, och vår ambition är att vara fullt ut elektrifierade under jord 2035. Vår strategi är att gå mot en så autonom gruvverksamhet som möjligt och skapa förutsättningar för att kombinera autonoma maskiner från olika leverantörer med närvaro av människor, säger Jenny Greberg.

BEMIS Quake Monitor visualiserar seismiska händelser i 3D – webbaserat och mobilanpassat.

nödvändig kostnadspost, kan de dolda insikter som finns i data användas för produktionsoptimering. Bättre data leder till bättre beslut, konstaterar han.

På längre sikt menar Emil Svanberg att skillnaden mellan de aktörer som lyckas och de som bara klarar nästa projekt ligger i hur väl de kombinerar erfarenhet med digital utveckling.

– I vår nisch handlar det om att förpacka

århundraden av kunskap och klassiska modeller i moderna, digitala lösningar. När tolkning kan automatiseras och målgruppsanpassas skapas datadrivna beslut för både säkerhet och produktion, säger han.

Framåt pekar han på seismik som en av de största utmaningarna för djupa gruvor.

– Seismik kan bli ett existentiellt hot. Därför blir skalbara system med hög datakvalitet helt avgörande, konstaterar Emil Svanberg.

Rejlers tekniska bredd gör skillnad för LKAB

Rejlers har under lång tid stöttat LKAB med teknisk kompetens i norra Sverige.

Rejlers bidrar i uppdrag som omfattar allt från planering i tidiga faser till genomförande av både underhålls- samt investeringsprojekt. Med utgångspunkt i att leverera hållbara lösningar bidrar vi med allt från projektstyrning till konstruktion, digitalisering och rådgivning. Det breda men också tydliga erbjudandet gör att Rejlers kan ta ett helhetsgrepp i komplexa projekt där samverkan är nyckeln för att lyckas.

Samarbetet med LKAB är ett tydligt exempel på hur Rejlers är lokala och nära sina industrikunder i projekt som kräver både teknisk bredd, men också lokal förståelse för verksamhetens behov. I takt med att industrin ställer om ökar också kraven på lösningar som inte bara är hållbara på sikt, utan som också skapar konkret nytta här och nu.

– Det här är något vi verkligen kan vara stolta över. Vi bidrar inte bara med teknisk kompetens, utan hjälper också till att omsätta LKAB:s stora ambitioner till lösningar som fungerar i praktiken och skapar värde för verksamheten, Sverige och världen, säger Björn Tomas Minde, Business Unit Manager på Rejlers.

Med lokal närvaro och bred teknisk kompetens kan Rejlers stötta i olika delar av kundens utveckling från tidiga skeden till genomförande. Det gör bolaget till en vik-

Rejlers rejlers.com/se

tig partner i den omställning som nu pågår inom svensk industri.

– Vi arbetar med ett antal partners för att möjliggöra olika steg i vår pågående omställning. Rejlers bidrar med både teknisk bredd och ett nära samarbete som skapar värde i våra projekt. De har god förståelse för våra behov och hjälper oss att driva arbetet framåt, säger Jan Lundgren, projektansvarig för framtida gruvbrytning i Kiruna, LKAB.

Björn Tomas Minde Business Unit Manager på Rejlers

Smartare processer driver grön gruva

I takt med att efterfrågan på metaller ökar ställs högre krav på både effektivitet och hållbarhet inom gruvindustrin. Samtidigt pressas aktörer att minska energi- och vattenanvändning samt optimera resursutnyttjandet. Genom att kombinera avancerad processteknik med digitala lösningar skapas nya möjligheter att möta dessa utmaningar – och samtidigt stärka både produktivitet och miljöprestanda.

En central del i utvecklingen mot mer hållbar metallproduktion handlar om hur processflöden designas och optimeras. Genom att omvärdera hur material selekteras och hanteras genom hela produktionskedjan går det att minska både energianvändning och spill. Det innebär bland annat att mindre låggradigt material behöver bearbetas, vilket reducerar onödig belastning på anläggningarna och bidrar till lägre utsläppsniver.

Samtidigt sker en tydlig teknologisk förflyttning inom själva anläggningarna. Genom att ersätta mer energikrävande metoder med moderna lösningar kan energianvändningen minska avsevärt. Tekniker som högtrycksvalskrossning, grovpartikelflotation och omrörd malning bidrar inte bara till effektivare processer utan även till förbättrad återvinning av värdefulla material. Detta minskar behovet av ombearbetning och leder till mer resurseffektiv produktion.

Även vattenanvändningen är en avgörande faktor. Nya lösningar möjliggör betydande

besparingar genom smartare cirkulation och hantering av processvatten.

I kombination med energieffektiva pumpsystem och optimerade flöden skapas en mer balanserad och hållbar drift.

Parallellt med den tekniska utvecklingen spelar digitalisering en allt större roll. Genom att integrera realtidsdata, AI och avancerad analys kan operatörer få bättre insikt i både utrustningens prestanda och processernas effektivitet. Digitala tvillingar och intelligenta övervakningssystem gör det möjligt att identifiera förbättringsområden i realtid och fatta mer välgrundade beslut.

Den här typen av lösningar täcker hela värdekedjan – från prospektering och planering till produktion och uppföljning. Genom att koppla samman dataflöden skapas ett mer sammanhängande ekosystem där varje steg optimeras utifrån helheten. Det stärker både produktivitet och långsiktig hållbarhet.

När både hållbarhetskrav och efterfrågan på metaller fortsätter att öka väntas behovet av dessa lösningar accelerera ytterligare. Fokus framåt ligger på att maximera resurseffektiviteten genom kontinuerlig processutveckling och digital optimering. För aktörer i branschen handlar det inte längre bara om att producera mer – utan om att göra det smartare, med mindre påverkan på miljön och med högre precision i varje steg.

Weir Minerals www.global.weir

Digitala tvillingar ger affärsfördelar – gruva i Peru visar vägen

Digitalisering förändrar snabbt hur moderna gruvor drivs. Med digitala tvillingar kan produktionen testas, optimeras och göras mer hållbar över hela värdekedjan. Tekniken skapar nya möjligheter för både effektivitet och säkerhet.

När gruvindustrin pressas av ökade kostnader, en instabil energimarknad och hårdare global konkurrens blir produktivitet och driftsäkerhet allt viktigare. Digitalisering har därför snabbt blivit ett av de mest strategiska verktygen för att förbättra både lönsamhet och kontroll i komplexa gruvprocesser.

– Svensk gruvindustri har höga ambitioner om att vara hållbara i alla led. När det gäller automatisering och elektrifiering har vi en portfölj som täcker branschens behov, säger Anders Bylund som är vertikalansvarig på Siemens.

Anders Bylund

Vertikalansvarig på Siemens

Ett exempel på framgångsrik digitalisering är koppargruvan Quellaveco Mine i Peru,

Anders Edberg

Vertikalansvarig för stål- och gruvindustrin på Siemens i Sverige

där gruvbolaget Anglo American använder avancerad teknik från Siemens för att simulera, analysera och optimera hela sin anläggning. Kärnan i lösningen är så kallade digitala tvillingar – virtuella modeller av maskiner, processer och system som kontinuerligt uppdateras med data från sensorer i den verkliga produktionen.

En central del är att integrera produktionens operativa teknik med företagets IT-system – det som ofta beskrivs som en sammanslagning av IT och OT, ITOT.

– Digitala tvillingar gör det möjligt att analysera hela processen. Man kan testa olika scenarier virtuellt och implementera

de mest effektiva lösningarna i verkligheten. Detta kan även implementeras i kraftförsörjningen där man kan simulera och analysera för att optimera sitt elnät för att alltid ha den kraft du behöver för en pålitlig och hållbar gruvdrift – oavsett var i processen du befinner dig.

Det ger bättre kontroll över produktionen, bättre beslutsunderlag och minskar risken för oväntade stopp, säger Anders Edberg, vertikalansvarig för stål- och gruvindustrin på Siemens i Sverige.

Genom att spegla verksamheten digitalt kan operatörer analysera driftdata i realtid och testa olika parametrar innan förändringar görs i produktionen. Det minskar

risken för kostsamma driftstopp och gör det möjligt att optimera anläggningens prestanda på ett mer systematiskt sätt.

Den snabba utvecklingen inom sensorteknik, uppkoppling och dataanalys gör att allt fler delar av gruvdriften kan mätas och analyseras. Det skapar inte minst en säkrare arbetsmiljö men ger också en betydligt bättre driftssäkerhet i alla led. Elektrifierade och mer autonoma maskiner minskar behovet av personal i riskfyllda miljöer.

– Det är både en resurs- och säkerhetsfråga. Ju färre människor som behöver arbeta operativt i riskfyllda miljöer, desto färre olyckor inträffar. Samtidigt kan automationen höja produktiviteten, säger Anders Edberg.

Framtidens gruvproduktion säkras med energi, klimat och hållbara transporter i fokus

FOSSILFRITT

Svensk gruvsektor har som mål att all gruvbrytning ska vara fossilfri senast år 2035. Senast år 2045 ska även samtliga processer vara klimatneutrala och all energianvändning vara fossilfri. Konkurrenskraftig energiförsörjning, effektiva transporter och klimatarbete är tre avgörande faktorer för svensk gruvindustris fossilfria omställning och fortsatta globala konkurrenskraft.

Text: Annika Wihlborg

Svensk gruvindustris elektrifieringsarbete är världsledande. Det finns många fördelar med att vi befinner oss i elektrifieringens absoluta frontlinje, exempelvis minskade utsläpp, ökad automationsgrad och ökad produktivitet. Det är samtidigt avgörande för elektrifieringsutvecklingen att elpriserna hålls på en konkurrenskraftig nivå samt att kapaciteten i elnätet byggs ut i takt med det ökade elbehovet. En ökad tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en absolut förutsättning för att bibehålla och öka gruvsektorns konkurrenskraft i klimatomställningen, säger Joakim Aspeheim, ansvarig för energi, klimat och transportinfrastruktur på Svemin, branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige.

En faktor som bidragit till att svensk gruvsektor leder elektrifieringsutvecklingen globalt är det goda samarbetet mellan

svenska gruvbolag och teknikbolag. Gruvsektorn erbjuder teknikbolagen en attraktiv utvecklingsarena medan gruvbolagen i sin tur får tillgång till de senaste världsledande innovationerna.

Resurskrävande tekniksprång kräver statligt stöd För att svensk gruvindustri ska nå sina ambitiösa klimatmål krävs flera storskaliga, komplexa och resurskrävande tekniksprång, exempelvis när fossila bränslen och insatsvaror ska ersättas med el, vätgas, bioråvaror eller koldioxidinfångning. Joakim Aspeheim betonar vikten av att staten delar risken med industrin när dessa tekniksprång tas.

– Statliga stöd, exempelvis Industriklivet, är viktiga i det här sammanhanget, inte minst genom betydelsen att visa på att politiken tror på sina egna klimatmål och inte smiter från notan. En långsiktig politisk klimatagenda är av stor betydelse för att gruvsektorn ska kunna kraftsamla och göra de investeringar som krävs för

att möjliggöra nödvändiga tekniksprång. Lägg därtill att tillståndsprocesserna måste snabbas på och anpassas till gruvsektorns omställning om vi ska kunna accelerera än mer, säger han.

Bygg ut Malmbanan Effektiva, tillförlitliga och hållbara transporter är ytterligare en betydande pusselbit för den svenska gruvsektorn. Staten bör investera i och upprätthålla hela transportinfrastrukturen.

– Cirka 50 procent av den svenska godstrafiken trafikerar Malmbanan, som är enkelspårig och därmed mycket sårbar vid trafikstörningar. Det är en viktig statlig uppgift att bygga upp kapaciteten längs med Malmbanan och vi är beredda att bidra med konstruktiva genomförandemetoder. Vidare ser vi det som viktigt att Sverige satsar offensivt på elektrifieringen av transportsektorn, det gynnar svensk konkurrenskraft och minskar vårt beroende av fossila bränslen, säger Joakim Aspeheim.

Driftsäkra trummotorer för gruvindustrin

Van der Graaf utvecklar effektiva och robusta drivsystem för transportörer som används för att flytta malm och andra material inom gruvnäringen. Van der Graafs högpresterande trummotorer är konstruerade för att prestera långsiktigt och svara upp till behoven i gruvindustrin, där tillförlitlighet, energieffektivitet, lång livslängd och robusthet utan kompromisser är avgörande.

Van der Graaf är specialiserade på design och tillverkning av trummotorer för drivning av transportband för krävande miljöer i bland annat gruvindustrin samt inom berghantering och materialhantering, såväl ovan som under jord. Van der Graaf är ett stabilt och långsiktigt nederländskt familjebolag som grundades 1948 och idag drivs i tredje generationen. Bolagets trummotorer är väl beprövade och används i dagsläget i gruvindustrin runtom i världen.

Heltätad trummotor utan yttre komponenter – Våra fullt inbyggda trummotorer har inga yttre komponenter, vilket ger en kompakt konstruktion som är mindre utrymmeskrävande än många traditionella motorer. Samtliga drivkomponenter, inklusive elmotor och växel, är inneslutna inuti själva trumman, vilket skyddar motorn mot damm, vatten och andra yttre faktorer. Den unika inbyggda konstruktionen gör våra trummotorer till ett kompakt

Van der Graaf Scandinavia AB vandergraaf.se

och hållbart alternativ till konventionell drivning av transportband, säger Dan Larsson, vd på Van der Graaf Scandinavia AB, ett helägt dotterbolag till Van der Graaf BV, som består av cirka 300 medarbetare globalt.

Van der Graafs heltätade trummotor minimerar underhållsbehovet och stärker samtidigt driftsäkerheten i gruvsektorn. Trummotorerna är konstruerade för att hålla i gång transportbandssystem även under de mest extrema förhållanden.

Robust och energieffektiv konstruktion för gruvindustrins mest krävande miljöer

Van der Graaf tillverkar samtliga ingående komponenter själva och hanterar dessutom monteringen i egen regi, samlat under samma tak.

– Det ger oss goda möjligheter att kontinuerligt kvalitetssäkra tillverkningsprocessen och anpassa trummotorerna utifrån kundens specifika behov. Vårt arbetssätt möjlig-

gör dessutom både flexibel konstruktion och korta leveranstider, säger Dan Larsson.

– Våra trummotorer har även högre verkningsgrad än konventionella motorer, vilket minimerar energiförbrukningen. Det

bidrar till att våra trummotorer är en långsiktigt god investering. Samtliga komponenter är tillverkade av gjutjärn, vilket ger en robust och rejäl konstruktion, utformad för gruvindustrins mest krävande miljöer, säger Dan Larsson.

Ett lönsamt och hållbart småskaligt gruvbolag med stark framtidstro

Botnia Gold är ett gruv- och prospekteringsbolag som bedriver småskalig gruvbrytning med fokus på guld och basmetaller i Västerbotten. Botnia Gold är idag ett lönsamt gruvbolag med ett starkt kassaflöde. Bolaget har valt att fokusera på småskalig gruvdrift med små rika gruvfyndigheter.

Våren 2024 började Botnia Gold producera guld från Fäbodtjärngruva, den första nya svenska guldgruvan på över ett decennium och Sveriges mest höghaltiga guldfyndighet. En av bolagets främsta framgångsfaktorer är en effektiv och hållbar affärsmodell som både genererar lönsamhet och minimerar det miljömässiga fotavtrycket.

– Vi är stolta över att på kort tid ha nått lönsamhet i vår gruvbrytning och att produktionen i Fäbodtjärn nådde sin planerade produktionstakt enligt tidplan. I början av 2026 inledde vi prospektering av Fäbodtjärn mot djupet. Samtidigt fortgår undersökningsborrningarna i Vargbäcken, vår andra fyndighet som är belägen ett par kilometer från Fäbodtjärn, säger Botnia Golds vd Fredrik Bergsten.

Han bedömer potentialen för ytterligare brytbara tillgångar som lämpar sig för småskalig brytning i Vindelgranseleområdet som hög.

Hållbar och lönsam småskalig gruvdrift Ett viktigt fundament i Botnia Golds framgångsrika affärsmodell är samverkan med befintliga anrikningsverk i regionen. Inom en radie av 12 mil från Botnia Golds gruvområde finns tre existerande anrikningsverk i full drift.

– Vi har valt att dra nytta av de unika infrastrukturella förutsättningarna i vår region med flertalet befintliga anrikningsverk på ett relativt begränsat geografiskt område. I stället för att investera i ett eget anrikningsverk har vi därför valt att samarbeta med Svartlidens anrikningsverk, som har den tekniska förmågan och kapaciteten att anrika vår guldmalm. Samverkan ger ekonomiska och miljömässiga fördelar som har bidragit till att vi på kort tid nådde lönsamhet i vår gruvproduktion, säger Fredrik Bergsten.

Han är dock kritisk till att tillståndsprocessen för att låta ett existerande anrikningsverk hantera Botnia Golds guldmalm är omfattande trotts att samtliga anrikningsverk i området har gällande miljötillstånd samt att Botnia Golds gruva har ett gällande miljötillstånd. Trots det behöver det anrikningsverk som skall behandla Botnia Golds malm ett särskilt miljötillstånd för detta, ett så kallat ändringstillstånd.

– Den omfattande tillståndsprocessen utgör i dagsläget ett etableringshinder för småskalig gruvdrift med hög miljöprestanda, säger Fredrik Bergsten.

Euro Mine Expo – Advertorial

Produktionshöjande investering minskar gråbergsinblandningen

Botnia Gold har även etablerat ett välfungerande samarbete och en konstruktiv dialog med de samebyar som har vinterbetesland i anslutning till bolagets gruvområde. Representanter från Rans Sameby har bland annat varit delaktiga i utformningen av gruvområdet för att minimera inverkan på renarnas vinterbete. Bolaget har dessutom en nära samverkan med de boende i byn Vindelgransel samt fiskevårdsföreningen.

– Under 2025 utmanades vi av en hög gråbergsinblandning i vår gruvbrytning. Vi använder en effektiv brytmetod men den genererade betydlig mer inblandning av ofyndigt berg tillsammans med malmen. Vi har därför investerat i en lasersorteringsanläggning för malmsortering som ger en betydande minskning av gråbergsinblandningen och därmed en lägre operativ kostnad. Anläggningen driftsattes i januari 2026 och beräknas nå full produktivitet under första kvartalet i år, säger Fredrik Bergsten.

Euro Mine Expo formar framtidens gruva

Den 26–28 maj 2026 förvandlas Skellefteå Kraft Arena återigen till ett globalt centrum för gruvindustrin. Intresset för nästa upplaga av Euro Mine Expo är stort och utställningsdelen är redan helt fullbokad. Med tunga sponsorer som Boliden, LKAB, Metso och Sandvik i spetsen, befäster mässan sin roll som Europas främsta mötesplats för beslutsfattare, forskare och teknikföretag som vill driva branschens utveckling framåt mot en hållbar framtid.

Euro Mine Expo 2026 fokuserar på tre kritiska pelare: teknologi, ansvarstagande och säkerhet. Mässan täcker hela värdekedjan, från prospektering och brytning till sanering och återvinning. Evenemanget speglar den dynamik som just nu råder i branschen, där svenska bolag ligger i absolut framkant gällande innovation och moderna gruvmetoder. Programmet för 2026 är starkt med fokus på elektrifiering och säkerhetskultur.

Konferens med spets

Bland höjdpunkterna märks Daniela Witt från Metso som talar om proaktiv säkerhet, samt passet om Bolidens prisbelönta digitala evakueringssystem "Blast Safe".

Frågan om den elektriska omställningen får också stort utrymme där Dr Peter Wallin från Boliden delar med sig av lärdomar från den helantracitdrivna Rävlidengruvan. ABB berättar hur den helt elektrifierade gruvan redan idag levererar stora prestandavinster.

Nytt för i år är att alla som löser biljett till mässan också får tillgång till konferensen, antingen på plats, i mån av utrymme, eller digitalt, vilket gör det möjligt att ta del av sessionerna för alla som kommer till Euro Mine Expo.

Bygga relationer Men mässan handlar om mer än bara teknik – det är en arena för nätverkande och relationsbygge.

– Relationer byggs inte bara i montrarna, kvällarna är minst lika viktiga, konstaterar projektledaren Sinnika Sjunnesson.

Därför återvänder populära sociala inslag som minglet under tisdagen och den populära middagen Mining & Dining i fantastiska Sara kulturhus helt byggt i trä onsdag kväll. Med cirka 200 utställare och över 2 000 förväntade besökare från över 40 länder, blir Skellefteå ett kritiskt epicentrum för spetskompetens inom gruvnäringen.

För deltagarna innebär detta också en unik möjlighet att skapa samarbeten som faktiskt flyttar gränserna för vad som är möjligt inom hållbar gruvdrift.

Säkra plats

Tack vare det enorma trycket och det faktum att utställningsplatserna redan är slut, uppmanas alla deltagare att boka sina biljetter och sitt boende i Skellefteå omedelbart vid registrering för att säkra sin plats.

Euro Mine Expo är mer än en mässa – det är här framtidens gruvdrift tar form genom praktisk handling och internationell samverkan.

– Genom att stärka Norra Europa som gruvregion visar vi vägen för hur en ansvarsfull industri ser ut i praktiken, med människan och miljön i centrum, säger Sinnika Sjunnesson.

Bilfrakt kombinerar flexibilitet och lokal förankring med det storskaliga företagets fördelar i hela Västerbotten

Bilfrakt har varit verksamma sedan 1940-talet med ambitionen att erbjuda de bästa transport-, maskin och logistiktjänsterna i Västerbottens län. Bilfrakt utvecklar kompletta skräddarsydda helhetslösningar inom anläggning och logistik för kunder i hela Västerbotten. Bilfrakt kombinerar på ett framgångsrikt sätt en stark lokal förankring, flexibilitet och personliga engagemang med det stora åkeriets resurser och omfattande fordonspark.

Med en modern fordonspark, digitala system och en stark värdegrund erbjuder Bilfrakt trygga, effektiva och klimatsmarta transport-, maskin och logistiktjänster i hela Västerbottens län. Med huvudkontor i Umeå och filialer i Vindeln, Skellefteå, Lycksele, Storuman och Hemavan och cirka 200 åkare som samtidigt är delägare i företaget kan Bilfrakt erbjuda det bästa från två världar: det nära och småskaliga åkeriets flexibilitet och personliga service och det stora åkeriets resurser i form av en omfattande, modern och digitaliserad fordonspark.

Trygga, effektiva och klimatsmarta transport- och logistiktjänster – En av våra viktigaste framgångsfaktorer är våra kunniga och serviceinriktade delägare och medarbetare, som erbjuder hög kvalitet i hela kedjan från hämtning till leverans på rätt plats i rätt tid. Vår organi-

Bilfrakt

bilfrakt.se

sationsmodell med många delägare i form av åkare som är kunniga, serviceinriktade och brinner för att utveckla organisationen och bidra till våra kunders verksamhet säkerställer ett genuint engagemang i varje kund och i varje enskilt uppdrag, säger Nicklas Hermansson, vd på Bilfrakt.

Eftersom Bilfrakt har tillgång till en stor fordonspark så kan de vid behov snabbt allokera resurser utifrån kundens behov, exempelvis i samband med större byggprojekt eller projekt där stora mängder material ska flyttas, exempelvis gruvindustrin.

Betydande materialtransportaktör för gruvindustrin

– Vi servar bygg- och anläggningsbranschen samt stora infrastrukturprojekt. Vi är även en betydande aktör inom materialtransport i Västerbotten, inte minst inom gruvsektorn. Bland våra kunder

finns bland annat Botnia Gold, säger Nicklas Hermansson.

Bilfrakts ambition är att alltid vara kundens förstahandsval när de behöver hjälp med transporter eller maskintjänster, oavsett om de behöver hjälp med en, tio eller tjugo fordon.

Bergteamet – Partner Content

– Vi ligger långt framme inom digitalisering och hållbarhet och kan exempelvis redovisa CO2-utsläpp på projektnivå för de kunder som jobbar mot Trafikverket eller andra beställare. Genom kontinuerlig kommunikation och tydliga direktiv skapar vi ett starkt förtroendeband med våra kunder, stora som små, säger Nicklas Hermansson.

Bergteamet är gruvbolagens samarbetspartner

Bergteamet är en entreprenör som skapar och förstärker infrastrukturer under jord, exempelvis tunnlar och gruvschakt. Med sin gedigna erfarenhet från gruvor i Sverige och internationellt kan Bergteamet ofta föreslå innovativa lösningar på utmaningar som uppstår, vilket kan effektivisera gruvbolagens verksamhet.

Rätt samarbetspartners och arbetsupplägg är ofta avgörande för ett gruvbolags långsiktiga lönsamhet. Bergteamet bistår med erfaren personal och maskiner, bemannar med rätt resurser och hittar alltid lösningar på de utmaningar som uppstår.

Bergteamet utför uppdrag åt bland annat LKAB och Boliden. Företaget har permanenta arbetsplatser i Kiruna, Malmberget, Renströmsgruvan utanför Boliden, i Fäbodtjärn, i Garpenberg i Dalarna samt Zinkgruvan i Askersund.

Innovativa lösningar

– Eftersom vi sedan start 1999 har varit verksamma i ett stort antal gruvor så har vi byggt upp en gedigen erfarenhetsbank. När kunden får tillgång till vår samlade

Bergteamet bergteamet.se

erfarenhet kan vi ofta föreslå innovativa och alternativa lösningar på kundens utmaningar och problem, säger Bergteamets vd Magnus Arnkvist.

Utöver ort- och tunneldrivning, bergförstärkning och schaktarbeten kan Bergteamet utföra anpassade bergarbeten i utmanande miljöer som kräver kreativa lösningar. Bergteamet har en platt organisation med korta beslutsvägar som vid behov kan utveckla speciallösningar tillsammans med sina kunder. För LKAB:s räkning har

Bergteamet exempelvis utvecklat en fjärrstyrd vajerrobot som fäster vajrar i schakt.

Stolt huvudentreprenör till Botnia Gold I Fäbodtjärn i Västerbotten har Bergteamet, i egenskap av huvudentreprenör till Botnia Gold, varit med och startat upp en helt ny guldgruva. I Fäbodtjärn ansvarar Bergteamet för allt arbete från tunnelmynningen och ner. Här driver Bergteamet tunnel, bergförstärker, produktionsbryter och transporterar malmen upp ovan jord där den lastas om för vidare transport till anrikning.

– För Botnia Gold innebar samverkan med oss en kortare startsträcka fram till gruvbrytning. Genom att anlita oss som huvudentreprenör behövde de inte investera i egen personal och egna maskiner för underjordsproduktionen. Det gör att Botnia Gold kan fokusera på andra delar av produktionskedjan, exempelvis anrikning och vidareförädling. För kunden är det dessutom tryggt att vi har alla pusselbitar på plats och aldrig kompromissar när det gäller arbetsmiljö och säkerhet, säger Magnus Arnkvist.

När hållbarhet måste kunna bevisas

VERIFIERBARHET

I många affärer har hållbarhetsarbetet länge byggt på uppgifter som företag själva lämnat om sin egen verksamhet och sina leverantörer. När kraven nu skärps från kunder, investerare och lagstiftare räcker det inte längre med ambitioner och egna formuleringar. Det som efterfrågas är jämförbar, verifierad och transparent data – sådant som går att lita på, använda i beslutsfattandet och följa upp över tid. Det förändrar hur affärer faktiskt görs nu.

För Robert Ekqvist, Senior Strategic Account Executive på EcoVadis, handlar skillnaden mellan intern självrapportering och oberoende tredjepartsbedömningar i grunden om förtroende. När hållbarhetsuppgifter tas fram internt och inte verifieras utifrån ökar risken för att informationen blir ofullständig, vinklad eller svår att jämföra. Det påverkar både rapporteringens trovärdighet och relationen mellan köpare och leverantörer.

– Att enbart förlita sig på interna, overifierade rapporter skapar ofta ett förtroendeunderskott eftersom informationen kan vara vinklad eller ofullständig.

Problemet stannar inte vid den egna rapporteringen, menar han. Även när leverantörer ombeds lämna uppgifter genom frågeformulär finns stora brister i underlagen. Därför blir den oberoende granskningen

ett sätt att överbrygga gapet mellan vad ett företag säger och vad det faktiskt kan bevisa. När data kombineras med expertanalys blir informationen mer användbar, både för riskbedömningar och för affärsbeslut.

Minst lika viktigt är standardiseringen. När varje inköpare ställer egna frågor och efterfrågar data i olika format läggs stora resurser på administration, samtidigt som kvaliteten riskerar att bli lidande. En mer enhetlig struktur gör det lättare för leverantörer att förstå vad som förväntas och för köpare att jämföra uppgifter på ett mer rättvist sätt.

– Standardiserade data sätter en tydlig, global ribba för vad som förväntas.

Enligt Robert Ekqvist får det direkta effekter i vardagen. När standardiserade ESG-mått integreras i inköpsverktyg kan inköpare snabbare jämföra leverantörer, bedöma risker och hitta alternativ om något i leveranskedjan störs. Det minskar dubbelarbete och den enkät-trötthet som

många leverantörer upplever, vilket frigör tid till faktiska förbättringar i stället för upprepade rapporteringsövningar.

Transparensen påverkar också affären mer direkt än tidigare. Företag som öppet delar hållbarhetsdata och kan visa att den är granskad ger kunder och partners ett tydligare beslutsunderlag. Det gör relationen tryggare och sänker tröskeln för ett köp. I dag räcker det inte med att säga att man arbetar hållbart; kunderna vill se belägg som kan användas i deras egna redovisnin-

Fogmaker – Partner Content

gar och krav på regelefterlevnad.

– I slutändan vinner de företag som delar sin data eftersom de gör det enklare för kunden att köpa.

Det är också där tredjepartsbedömningen får sin tydligaste betydelse. När hållbarhetsarbetet blir möjligt att jämföra, förstå och lita på går det från att vara ett stödargument till att bli en faktisk del av affären. För köpare minskar risken. För leverantörer ökar chansen att bli valda.

Brandbekämpningssystemet Fogmaker säkrar liv, drift och tillgångar i gruvsektorn

I gruvindustrin, där maskiner och fordon verkar under extrema förhållanden, är brandsäkerhet alltid högsta prioritet, både för att skydda liv och egendom och för att förebygga kostsamma produktionsstopp. Sedan 1995 har Fogmaker utvecklat intelligenta, robusta och pålitliga brandbekämpningssystem som använder sig av vattenbaserad dimma skapad under högt tryck för att effektivt bekämpa bränder och återantändning.

Fogmakers trippelverkande släcksystem bekämpar bränder genom att kyla, tränga undan syre och kväva bränslekällan, vilket innebär att det angriper alla tre sidor av eldtriangeln. Systemet ger en kraftfull nedkylning och förebygger återantändning.

Pålitligt skydd, minimalt underhåll och maximal säkerhet – Fogmaker är aktivt 24/7, kräver ingen extern strömförsörjning och är utformat för de mest krävande miljöerna. Systemet har en kompakt och robust design och kan installeras även i trånga utrymmen på tunga maskiner. Våra kunder väljer Fogmaker för att de vet att vi levererar det som verkligen krävs: pålitligt skydd, minimalt underhåll och maximal säkerhet, säger Mathias Karlsson, ansvarig för gruv- och entreprenadsektorn på Fogmaker.

Fogmakers system reagerar omedelbart vid detektering av en brand, vilket minimerar risken för omfattande skador. Eftersom systemet inte kräver någon extern strömförsörjning för att fungera så är det alltid aktivt. Fogmaker använder alltid Eco 1, en PFAS-fri släckvätska med GreenScreen-certifiering på silvernivå, ett självklart val för företag som tar brandsäkerhet och miljö på allvar.

Marknadens mest testade och certifierade brandbekämpningssystem – Fogmaker är ett robust och helautomatiskt system med en låg driftskostnad, vilket gör systemet till en långsiktigt god investering för gruvsektorn. Fogmaker är dessutom marknadens mest testade och certifierade brandbekämpningssystem. Vi uppfyller bland annat kraven från Gruvindustrins arbetsmiljökommitté Gramko samt Svenska Brandskyddsföreningens rikt-

linjer SBF 127. Vi har samtliga relevanta certifikat för gruvindustrin, såväl i Sverige som globalt, säger Mathias Karlsson.

Fogmaker är ett robust system som tål såväl vibrationer som smuts, tryck- och temperaturförändringar. Systemet är verksamt från höga temperaturer ner till 35 minusgrader. Ytterligare en fördel är att Fogmakers system, trots den avancerade teknologin, har en låg livscykelkostnad jämfört med konkurrerande system.

– Fogmaker är en svensk innovation som både är och förblir en svensktillverkad produkt. All vår utveckling och tillverkning sker i Växjö och vi har ett rikstäckande nätverk av certifierade servicepartners.

– Våra system är dessutom mycket resurseffektiva då en liter släckvätska kan omvandlas till 1700 liter vattendimma. Det innebär att våra brandsäkerhetssystem är såväl kompakta som resurseffektiva, säger Mathias Karlsson.

När hållbarhet avgör affären

bara uppfyller kraven

I industrin har hållbarhet länge betraktats som en självklarhet, något som måste finnas på plats men sällan avgör utfallet. Men i takt med ökade klimatkrav, geopolitisk osäkerhet och mer komplexa leverantörskedjor håller spelplanen på att ritas om.

I dag räcker det inte att uppfylla kraven, hållbarhet är i många fall det som avgör vem som får affären.

Utvecklingen märks tydligt i större industriella upphandlingar, där fler parametrar än tidigare vägs in. Förutom teknisk prestanda handlar det i allt högre grad om risk, transparens och långsiktig robusthet. Upphandlingar har i praktiken blivit mer strategiska, där valet av leverantör påverkar både klimatmål och affärsrisk över lång tid.

– Vi ser ett tydligt skifte. Hållbarhet har gått från att vara en hygienfaktor till att bli en affärsdrivare. Det är inte längre något man bara måste ha på plats, utan något som faktiskt påverkar vem som vinner affären, säger Mats Aronsson, vd för Processpumpar Norden.

Han beskriver hur kundernas beslutsprocesser har förändrats snabbt. Tidigare dominerade pris och tekniska specifikationer, men i dag vägs hela bilden in, från leverantörskedja och ägarbild till geopolitisk robusthet, CO₂-perspektiv och compliance. I praktiken handlar det om att välja en leverantör som inte bara levererar rätt produkt, utan som också minimerar risk över tid.

Den här utvecklingen syns särskilt tydligt i energi- och industriprojekt, där investeringarna ofta sträcker sig över decennier. Besluten blir mer riskkänsliga, och hållbarhet fungerar som ett verktyg för att reducera osäkerhet och säkra framtida drift.

– I flera av våra projekt ser vi att hållbar leverantörskedja och långsiktig robusthet blivit en direkt beslutsfaktor. Det handlar inte bara om klimat, utan om hela riskbilden kring leveransen.

Samtidigt har metoder som livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnad (LCC) fått en mer central roll. I stället för att enbart titta på inköpspris analyseras både miljöpåverkan och kostnader över hela livslängden. Energiförbrukningen under drift kan stå för merparten av kostnaden, vilket gör energieffektivitet och rätt tekniska val avgörande, särskilt i energikrävande processer.

– Vi har varit med i projekt där vi inte varit billigast i inköp, men där LCC och LCA visat ett tydligt mervärde. Då har kunden valt oss ändå, eftersom den totala ekonomin och klimatpåverkan blir bättre över tid.

I praktiken innebär det att tidshorisonten i besluten förlängs. I stället för att optimera för lägsta inköpspris handlar det om att minimera kostnader, utsläpp och risk över hela livslängden. För beställaren blir valet av leverantör därmed inte bara ett inköp, utan en investering i framtida drift och stabilitet.

Det ställer högre krav på leverantörerna. Det räcker inte att påstå att en lösning är

hållbar, den måste kunna verifieras och sättas i ett sammanhang. Samtidigt innebär utvecklingen en utmaning för delar av branschen, där kraven på data, spårbarhet och transparens ökar snabbare än systemen hinner anpassas.

Den typen av transparens och verifierbarhet syns också i hur externa bedömningar används som beslutsstöd. Processpumpar Norden har nyligen tilldelats 98 av 100 poäng i hållbarhetsrankningen EcoVadis, långt över gränsen för den högsta nivån, Platinum.

Bolaget har dessutom tilldelats EcoVadis Regional Sustainability Leadership Award 2026 – Europe, som ett av fem främsta SME-bolag i Europa, bland över 100 000 utvärderade företag globalt.

– För oss handlar det inte om en utmärkelse i sig, utan om att kunna visa kunderna att vårt hållbarhetsarbete är granskat och verifierat av en oberoende part. Det skapar en helt annan trygghet i större affärer, säger Mats Aronsson.

Rankingen placerar bolaget i den absoluta världstoppen globalt och fungerar i praktiken som ett kvitto i upphandlingar där kunder snabbt behöver kunna bedöma leverantörers risk och trovärdighet.

Att kunna visa upp den transparensen har blivit en konkurrensfördel i sig. I Europa drivs utvecklingen snabbt av både regelverk och marknadsförväntningar, där lägre CO₂-avtryck, regional sourcing och renare material blir allt viktigare, inte minst i projekt kopplade till energiomställningen.

Den ökade komplexiteten innebär att tekniska val i dag direkt påverkar både klimatutfall och affärsrisk. Perspektiven är i praktiken beroende av varandra, där rätt teknisk lösning ofta är en förutsättning för att nå hållbarhetsmålen.

– Hållbarhet ersätter inte teknik, det är fortfarande avgörande att leverera rätt prestanda. Men i många upphandlingar är det hållbarheten som avgör vem kunden faktiskt vågar välja.

Just förtroende är ett återkommande tema. I projekt med långa tidshorisonter blir leverantörens trovärdighet en central del av beslutsunderlaget, där hållbarhetsarbetet fungerar som en signal om långsiktig stabilitet och ansvarstagande.

Utvecklingen syns också i hur leverantörskedjor bedöms. Geopolitik, tillgång till material och spårbarhet kan i dag väga lika tungt som tekniska specifikationer, särskilt i en mer osäker omvärld.

– Vi ser att geopolitisk risk i vissa fall väger tungt. En stabil och transparent leverantörskedja kan vara avgörande, särskilt i projekt där driftsäkerhet är kritisk, säger Mats Aronsson.

Samtidigt ökar kraven snabbt, och många aktörer i leverantörsledet har svårt att hålla samma takt. Det skapar ett gap i marknaden där de som kan leverera verifierad hållbarhet får ett tydligt försprång.

Företag som tidigt integrerat hållbarhet i affären får därmed en starkare position. De kommer in tidigare i dialoger, kan påverka lösningar och skapa större värde i projekten, samtidigt som de minskar riskerna för kunden.

Besluten avgörs inte längre enbart i teknikrummet, utan lika mycket i energisystem, finansiering och regelverk. Det är i skärningspunkten mellan dessa som affärerna avgörs.

Framåt väntas utvecklingen fortsätta i samma riktning. Hållbarhet blir inte bara en konkurrensfördel, utan en förutsättning för att delta i de mest omfattande projekten.

Och i den utvecklingen blir slutsatsen allt tydligare.

– Hållbarhet ersätter inte teknik, men den avgör allt oftare vem kunden vågar välja, avslutar Mats Aronsson.

När metallerna ska rädda klimatet måste industrin förändras först

OMSTÄLLNING

Efterfrågan på metaller ökar snabbt i takt med elektrifiering och energiomställning.

Samtidigt växer kraven på att själva produktionen ska bli betydligt mer hållbar. Frågan är vad som egentligen krävs för att en resursintensiv industri ska kunna bli en del av lösningen, inte bara i teorin utan i praktiken.

Text: Petter Ahrnstedt

Stefan Romedahl, Affärsområdeschef för Boliden Gruvor, menar att klimatledarskap i gruv- och metallindustrin i grunden handlar om att hantera två utvecklingar samtidigt. Dels ett kraftigt ökat behov av metaller, dels kravet på att de ska produceras med ett betydligt lägre klimatavtryck än tidigare.

– Industrin måste utvecklas parallellt med efterfrågan, annars faller hela logiken. I praktiken innebär det en omställning av hur gruvor drivs, där teknikskiften får en avgörande roll. Det handlar om allt från hur ventilation optimeras till hur maskinparken elektrifieras och hur hela produktionsflöden designas om för att minska energianvändning och utsläpp.

Samtidigt är det inte bara tekniken som avgör. En av de största utmaningarna ligger i förtroendet för industrin, menar Romedahl. Bilden av gruvverksamhet som

smutsig och riskfylld lever kvar, trots att mycket har förändrats.

– Många har en bild som bygger på hur det såg ut för 30 eller 50 år sedan, och den bilden är svår att förändra.

Stefan pekar på att detta även påverkar hur regelverk utformas. Lagstiftning och tillståndsprocesser utgår ofta från en äldre syn på industrin, vilket riskerar att bromsa införandet av ny teknik snarare än att möjliggöra den.

Elektrifiering och automation är centrala delar i omställningen, men drivs inte enbart av klimatkrav. Minst lika viktigt är produktivitet och arbetsmiljö. I dag finns redan exempel där maskiner kan arbeta i delar av gruvan utan personal på plats, vilket gör att produktionen kan fortsätta även när miljön inte är säker för människor.

– Automation handlar både om produktivitet och säkerhet, och det är kombinationen som driver utvecklingen framåt.

STOP GUESSING

Collect uncontaminated, depth-referenced cuttings samples during production drilling.

Our patented Cuttings Sampler Unit, combined with SCS Mining software, gives you a full chain of custody and earlier geological insight.

Early geological insight can support better blast planning, more stable head grade, and reduced handling of low-grade material.

Samtidigt sätter verkligheten gränser. Helt autonoma gruvor ligger fortfarande en bit bort, inte minst eftersom människor och maskiner i praktiken måste kunna samverka i samma system.

Här blir det tydligt att teknikutvecklingen i vissa fall går snabbare än regelverken.

Elektrifieringen för också med sig en annan utmaning: energin. Tillgång till el, kapa-

citet i näten och prisnivåer blir avgörande faktorer när hela industrin ska ställa om.

– Ska elektrifieringen fungera måste produktion, överföring och prisbild hänga ihop, annars riskerar vi att bromsa utvecklingen.

På längre sikt handlar konkurrenskraft om att få flera delar att fungera samtidigt, tillgång till råvara, teknisk utveckling och ett lågt klimatavtryck. Samtidigt ser Romedahl att omställningen just nu går långsammare än för några år sedan.

– Just nu går utvecklingen lite långsammare, men klimatfrågan kommer tillbaka. Då gäller det att redan ha gjort jobbet, avslutar Stefan Romedahl.

Extrema förhållanden kräver däckprestanda i absolut toppklass

Gruvsektorns krävande och i många fall extrema miljöer förutsätter hållbara, robusta och tillförlitliga däck med lång livslängd. Gruvfordonens däck behöver kunna hantera alltifrån hög belastning till produktivitetsökningar och samtidigt vara driftsäkra och pålitliga, oavsett hur de yttre förutsättningarna ser ut.

Valet av rätt däck spelar en avgörande roll för att få ut det mesta av utrustningen och maximera produktiviteten i gruvsektorn. Däck som utformats för gruvmiljöer består av betydligt mycket mer än enbart stål och gummi. Det handlar om avancerade konstruktioner med många komponenter och komplex inbyggd teknologi som svarar upp till gruvbolagens höga krav på lastbärande förmåga, kostnadsmedvetenhet, hög produktivitet och minimerad klimatpåverkan.

Maximal prestanda under hela livslängden – Däck för gruvfordon är specialkonstruerade för att klara extrema förhållanden och hög belastning. I såväl underjordiska gruvor som dagbrott krävs däck som kan erbjuda maximal prestanda under hela dess livslängd. Det är också otroligt viktigt att däcken är driftsäkra och alltid går att lita på, oavsett hur förutsättningarna ser ut.

En hög motståndskraft mot punktering är därför en avgörande egenskap hos alla däck i gruvmiljö, säger Rickard Johansson, nordisk försäljningschef på däcktillverkaren Continental, som bland annat utvecklar däck för gruvindustrin.

Full kontroll på däcktemperatur och lufttryck i realtid För gruvsektorn är det helt centralt att maximera livslängden på sina specialdäck, utifrån både ett ekonomiskt och klimatmässigt perspektiv. Ju mer sällan däcken behöver bytas ut, desto mindre blir klimatpåverkan. Däckens temperatur och lufttryck är två avgörande faktorer för att maximera dess livslängd. Continental har tagit hjälp av digitala lösningar för att hjälpa maskinförarna att kunna agera proaktivt

och ständigt ligga steget före genom att exempelvis justera lufttrycket vid behov.

– Via en display i förarhytten kan maskinföraren i realtid överblicka däckens lufttryck och temperatur, vilket ger dem rätt förutsättningar att agera i tid för ett optimalt däcktryck och temperatur. Ju mer värme ett däck utsätts för, desto snabbar slits det. När det gäller lufttryck så kan 20 procents felaktigt lufttryck resultera i att däckets livslängd minskar med uppemot 25 procent. Däckens kostnad är ca 5% av den totala driftkostnaden, men kan sin tur påverka uppemot 35 procent av den totala livscykelkostnaden för fordon som används i gruvmiljö, säger Rickard Johansson.

Nordisk Bergteknik är en partner till den moderna gruvindustrin. Vi erbjuder ett komplett utbud av professionella gruvtjänster från prospektering till produktion.

Nordisk Bergteknik är en börsnoterad koncern som består av ett 20-tal bolag i Sverige och Norge som har berghantering och grundläggning som specialitet. Läs mer på nordiskbergteknik.se

Stålverksområde i Söderfors vid Dalälven.

Foto: Pia Nordlander

Avgörande att reformeringen av miljötillståndsprocessen inte tappar fart

PROFILINTERVJU

För svensk stålindustri är miljötillståndsprocesser ofta omfattande, komplicerade och mycket tidskrävande. Dagens tillståndsprocesser involverar ofta flera myndigheter och är dessutom både oförutsägbara och rättsosäkra. För stålindustrins branschorganisation Jernkontoret har effektivare miljötillståndsprocesser därför länge stått på önskelistan.

Text: Annika Wihlborg

En omfattande statlig utredning har banat väg för förändring och nu är det viktigt att hålla tempot uppe för att reformera miljötillståndsprocesserna.

Jernkontoret välkomnar därför regeringens beslut att förbereda och genomföra inrättandet av den nya miljöprövningsmyndigheten.

Effektivare miljötillståndsprocesser nämns ofta som avgörande för svensk industris konkurrenskraft. I januari 2025 presenterades Miljötillståndsutredningens betänkande till regeringen. Den innehåller omfattande reformförslag för att effektivisera den svenska miljötillståndsprocessen och samtidigt upprätthålla ett högt miljöskydd vilket kommer leda till att stärka svensk industris konkurrenskraft.

Den svenska stålindustrin anser det vara av yttersta vikt att förändringarna nu genomförs skyndsamt och i sin helhet.

– Även på EU-nivå så är effektiva miljötillståndsprocesser en förutsättning för en stark europeisk industri och något som EU-kommissionen strävar mot; flera förslag till regelförenkling och effektivisering ska så småningom implementeras i svensk rätt. Det blir därför än viktigare att de svenska miljötillståndsprocesserna överensstämmer med EU-rätten. Idag ser det väldigt olika ut. De svenska reformförslagen syftar just till att minska det gapet genom att förenkla tillståndsprocesserna och tydliggöra lagstiftningen. Det skulle även leda till förbättrad förutsägbarhet och rättssäkerhet. Miljötillståndsutredningen är unik eftersom den tar ett helhetsgrepp kring miljötillståndsprocessen, säger Sophie Carler, rådgivare i miljöfrågor på Jernkontoret.

Rådgivare i miljöfrågor, Jernkontoret

Sverige är ensamma i EU om miljöprövning i domstol

Sverige sticker ut i förhållande till andra europeiska länder, där tillståndsansökningarna hanteras på myndighetsnivå.

– I Sverige är över 300 myndigheter involverade i miljötillståndssystemet och prövningen för svenska industriföretag sker direkt i domstol, vilket Sverige är ensamma om i EU, säger Sophie Carler, som betonar att det kommer ta tid att landa förändringsförslagen i det svenska systemet samtidigt som de är helt nödvändiga att genomföra.

Ett av utredningens reformförslag är att tillståndsprocessen samlas till en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten.

Regeringen har beslutat att denna myndighet ska vara på plats i juli 2027 och stegvis ta över miljötillståndsverksamheten från Länsstyrelser och domstolar. Regeringen har precis tagits fram kommittédirektiv för inrättandet av den nya myndigheten vilket välkomnas av Jernkontoret. Det kommer sannolikt att

Lock Out

Tag out (LOTO)

Protection against being locked in!

Hänglåsmodul

effektivisera handläggningen av såväl befintliga som nya tillstånd.

Fråga som präglas av politisk enighet – Denna nya myndighet banar väg för en enhetlig och rättvis tillämpning. Det politiska stödet för reformeringen av tillståndsprocesserna är brett. Vi uppfattar en politisk enighet i frågan och hoppas därför att de nödvändiga reformerna implementeras skyndsamt.

Vi ser fram emot att tempot nu hålls uppe för att fortsätta reformera tillståndsprocesserna, oavsett vilken regering vi ser efter nästa års val, säger Sophie Carler.

Sophie Carler betonar också vikten av att de olika stegen i miljötillståndsprocessen följer en tydlig tidsplanering. Utredningen föreslår även flera viktiga begreppsändringar, till exempel klassas stålindustrin i dagsläget som så kallad miljöfarlig verksamhet. Utredningen föreslår att ändra begreppet till miljöpåverkande verksamhet, vilket Jernkontoret betraktar som en mer rättvisande benämning.

Svensk stålindustri går miste om internationellt kapital – Svensk stålindustri befinner sig mitt i en historisk grön omställning som inte får riskera att tappa fart.

Mycket står på spel när stålindustrin planerar storskaliga investeringar i exempelvis ett nytt system som kan sänka utsläppsnivåerna och attrahera internationellt kapital.

Det har dessvärre hänt flera gånger att internationella investerare tappat tålamodet och valt att dra sig ur satsningar på grund av den komplicerade, oförutsägbara och tidskrävande miljötillståndsprocessen.

Det leder till att svensk industri går miste om viktiga möjligheter till internationellt kapital, som i stället söker sig till andra länder där processen är mindre omfattande och mer förutsägbar, säger Sophie Carler.

Den robusta och flexibla hänglåsmodulen erbjuder ytterligare personliga skyddsåtgärder och används för att öppna eller blockera funktioner som en skyddsdörr eller lucka. Detta kan göras med ett hänglås genom att fästa det på den fasta nyckeln på modulen. Hänglåsmodulen är lämplig för upp till tre hänglås med en bygeldiameter på 6 mm till maximalt 8 mm.

Ytterligare låsning

När handtaget vrids utfälls en regel och upp till tre hänglås kan placeras på regeln för att förhindra oavsiktlig låsning.

Lock Out Tag Out (LOTO)

Digitalisering, automation och elektrifiering stärker stålindustrins hållbarhet och produktivitet

Efterfrågan ökar stadigt på metaller, som är en avgörande komponent när framtidens gröna samhälle byggs. Samtidigt står stål för mellan 7 och 9 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Metallindustrin står vid ett vägskäl där den balanserar det brådskande behovet av att minska koldioxidutsläppen med den ökande globala efterfrågan. För att lyckas minska utsläpp och resursförbrukning krävs innovativa metoder och samarbete genom hela värdekedjan.

För närvarande genomgår stålindustrin sin hittills mest storskaliga transformation med fokus på minskade koldioxidutsläpp och en mer hållbar produktion. Ett av de mest effektiva sätten att uppnå detta är att satsa på elektrifiering, automation och digitalisering genom hela värdekedjan, från utvinning av råmaterial och järn- och ståltillverkning till valsning, ytbehandling och vidareförädling.

– Material- och energieffektivitet är ett allt viktigare fokus på stålindustrins resa mot ökad hållbarhet och minskade koldioxidutsläpp. Sambandet mellan övergripande anläggningseffektivitet, energibesparing och en mer resurseffektiv stålproduktion är tydligt, säger Martin Björnmalm, Local Business Line Manager för Metals and Power Conversion på ABB, som har samverkat med stålindustrin i drygt hundra år.

ABB

abb.com/metals

Martin Björnmalm

Local Business Line Manager för Metals and Power Conversion på ABB

Hållbara lösningar som gör verklig skillnad I slutet av 2025 säkrade ABB ett kontrakt för att designa, leverera, installera och driftsätta den huvudsakliga elinfrastrukturen till SSAB:s nya stålverk i Luleå, en anläggning som förväntas minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med 7 procent.

I en annan del av Sverige samarbetar ABB med GreenIron kring automation och styrsystem till företagets första kommersiella anläggning i Sandviken där man kommer producera fossilfri järnsvamp för användning i bland annat ståltillverkning.

Genom samverkan med teknikpartners som SaltX, Captimise och Coolbrook arbetar ABB också kontinuerligt för att kunna erbjuda sina kunder i stålindustrin de senaste innovativa lösningarna.

– Vi är glada över möjligheten att samarbeta med innovativa och drivande kunder genom hela värdekedjan, från brytningen i gruvan till färdig metallproduktion, säger Martin Björnmalm.

Digitalisering ger effektivare flöden

Digital transformation spelar en avgörande roll för att förbättra beslutsfattandet och öka driftseffektiviteten. Det handlar om att samla och analysera information från verksamheten på ett intelligent sätt, vilket kan minska svinn och kvalitetsbortfall och samtidigt bidra till effektivare flöden och en effektivare energianvändning.

Bergförstärkning för framtiden

Gruvindustrin står inför en omställning där hållbarhet blir en allt viktigare faktor. Hjulsbro Steel producerar bland annat bergbultningsvajer för dagens gruvmiljöer med fokus på att minska klimatpåverkan utan att kompromissa med prestanda. Genom nya lösningar erbjuder vi stålprodukter med upp till 70 procent lägre CO₂-utsläpp – samtidigt som vi möter kraven på flexibilitet och leveranssäkerhet.

Som en del av vårt hållbarhetsarbete erbjuder vi Green Strand, ett alternativ som möjliggör bergbultningsvajer med lägre klimatavtryck utan att kompromissa med prestanda. Genom energieffektivisering och minskat spill har vi under de senaste åren reducerat klimatpåverkan från nivåer över 2 kg till cirka 0,5 kg CO₂ per kg stål i våra mest hållbara alternativ. Lösningen är idag etablerad inom bygg- och infrastruktursektorn och används i stor utsträckning i Norden.

Införandet inom gruvindustrin har ännu inte kommit lika långt som i andra sektorer, men vi ser ett successivt ökat intresse i takt med växande krav på mer hållbara materialval.

Som ett led i vår fortsatta utveckling erbjuder vi nu 17,8 mm bergbultningsvajer – ett viktigt steg för att möta ökade krav på säkerhet och prestanda i moderna gruvapplikationer. Den nya dimensionen kompletterar vår etablerade 15,2 mm och är utvecklad

Med Green Strand visar vi att det är möjligt att kombinera samma höga prestanda med ett lägre klimatavtryck.

för att hantera mer krävande förhållanden. Tillsammans utgör de ett starkt erbjudande för framtidens bergförstärkning.

En viktig del av vårt erbjudande är flexibilitet och leveranssäkerhet. Med produktion och lager i Norden kan vi erbjuda korta ledtider anpassade efter kundens behov, vilket minskar behovet av lagerhållning och

– Digitala verktyg ger en mer exakt processkontroll och bättre integration av förnybara energikällor. När informationssilos i verksamheten länkas samman identifieras ofta dolda energitjuvar. Digitalisering bidrar även till minskat spill, optimerade flöden och ger tillgång till realtidsdata som gör det möjligt för tillverkare att fatta snabbare och mer välinformerade beslut, säger Martin Björnmalm.

Viktigt att hålla ett fortsatt högt tempo Svensk stålindustri ligger långt framme i den gröna omställningen men Martin Björnmalm betonar att det finns mycket kvar att göra och understryker därför vikten av att svensk stålindustri inte slår av på takten.

– Man ska komma ihåg att det finns många insatser att genomföra även på befintliga anläggningar där strukturerad optimering av produktion, process och energi kan minska energiförbrukningen med mellan 15 och 20 procent.

Svensk stålindustri kan bli ett vägledande exempel på det här området, men vi måste fortsätta arbeta systematiskt och målmedvetet, säger han.

ger våra kunder en mer flexibel planering. Våra produkter är dessutom anpassade för att fungera effektivt tillsammans med vanligt förekommande utrustning i gruvindustrin, vilket bidrar till en smidig installation.

Med 17,8 mm tar vi nästa steg i utvecklingen av bergförstärkning, anpassad för ökade krav på säkerhet och prestanda i framtidens gruvor.

Hjulsbro Steel hjulsbrosteel.com

Hållbarhetsarbetet omfattar hela vår verksamhet – från produktion till leverans. Vår produktion drivs enbart av fossilfri energi, och genom energieffektivisering samt investeringar i solenergi – där vi bland annat investerat i en av Linköpings största solenergiparker – har vi tagit konkreta steg för att minska vår klimatpåverkan.

Med en tydlig riktning mot hållbarhet och utveckling vill Hjulsbro Steel vara en drivande aktör i omställningen av gruvindustrin. Genom att kombinera prestanda, säkerhet och minskat klimatavtryck bidrar vi till framtidens bergförstärkning.

Stärk tillsynen genom likvärdig tolkning

Seriösa företag som omfattas av tillsyn vill göra rätt, men ibland är det svårt när tillsynen fungerar och bedöms på så olika sätt i våra kommuner. Något som snedvrider konkurrens, och försvårar en likvärdig bedömning.

För oss i näringslivet är förutsägbarhet, kompetens och likvärdig bedömning väldigt viktigt i relationen med myndigheter och det gäller för tillsyn, anmälningsärenden och tillståndsprövningar.

VI VILL DÄRFÖR ATT:

• EU-praxis tillämpas

För att undvika egna tolkningar av lagkrav som snedvrider konkurrensen för företagen och orsakar kostnader, bör alltid tolkning jämföras med praxis i övriga EU. Detta för att undvika särreglering och överimplementering. Kabelfrågan är ett exempel

på när ”egna tolkningar” innebär klassificering som farligt avfall, vilket är förknippat med många regler, men där andra gör bedömningen att det inte är farligt avfall.

• Standardiserade rapporteringsformat är utgångspunkten

Företag lämnar samma uppgifter flera gånger på olika ställen. Fokusera på standardiserade rapporteringsformat för att förenkla informationsutbyte mellan företag och tillsynsmyndigheter. Det minskar dubbelarbete och ökar datakvaliteten.

Vi uppmanar till att samverka med fler parter!

Sara Davidsson, Sustainability & Complience Director, Stena Recycling

• Likvärdig tillsyn ska alltid tillämpas Säkerställ likvärdig tillsyn genom hela värdekedjan mellan olika aktörer - fastighetsägare - installatör - transportör och återvinnare för att följa upp korrekt hantering av ett avfall. Störst miljönytta görs genom att säkerställa miljöriktig hantering tidigt i kedjan där avfallet uppstår. Och slutligen – samverkan mellan myndigheter. Vi uppmanar till att samverka med fler parter. Vi bidrar gärna med att berätta om företagsperspektivet på vad som kan försvåra, liksom våra erfarenheter av tillsyn som fungerar på ett bra sätt.

Stockholm Precision Tools – Partner Content

Smart data sparar tid och miljoner i jakten på nya fyndigheter

Data, precision och systemintegration är avgörande i letandet av nya råvarufyndigheter under mark. För Stockholm Precision Tools AB handlar utvecklingen inte bara om att samla in mer information, utan om att säkerställa att den kan användas, delas och tolkas på rätt sätt. Något som sparar tid, pengar och ger garantier till investerare.

Det svenska bolaget Stockholm Precision Tools utvecklar avancerade mätinstrument och digitala lösningar för gruvindustrin. Fokus är att göra prospektering mer exakt, effektiv och datadriven. Bolaget har en stark närvaro på den nordiska marknaden och växer snabbt i både Nord- och Latinamerika. En central fråga i branschen är interoperabilitet, hur olika tekniska system kan samverka.

I takt med ökad digitalisering växer behovet av plattformar där data kan flöda sömlöst mellan verktyg och aktörer. Företagets molnplattform SmartCloud är ett exempel på denna utveckling, där information inte fastnar i isolerade system utan blir tillgänglig i realtid. Genom en obruten och verifierbar datakedja kan användare vara säkra på att insamlad data är korrekt, från själva borrhålet till den geologiska tolkningen.

– Den här tekniken gör det möjligt att bekräfta att borrningar genomförts korrekt, man kan följa hela den geologiska informationskedjan och visualisera hur malmådror och fyndigheter breder ut sig under mark. Något som ger bättre underlag för att uppskatta storleken på potentiella tillgångar, säger Eric Estrada, Global Marketing Director på Stockholm Precision Tools.

– Interoperabilitet är inte längre ett tillval för gruvindustrin, utan det är en förutsättning för att kunna fatta snabba och välgrundade beslut ute på fältet, konstaterar han.

Samtidigt är kvaliteten på datan helt avgörande. I mineralprospektering kan små avvikelser få stora konsekvenser, vilket gör precision och kvalitetssäkring till kritiska faktorer. Från insamling till analys krävs robusta metoder för att säkerställa att informationen är tillförlitlig.

En viktig del i detta är teknologier för så kallad downhole surveying, mätningar i borrhål. Dessa system används för att fastställa borrhålets exakta position och riktning, vilket i sin tur ligger till grund för vidare geologiska tolkningar och operativa beslut. Noggrannheten i dessa data kan vara avgörande för om en prospektering leder till fynd eller inte.

Lika centralt är tekniken för orientering av borrkärnor. Genom att förstå hur berglagren är positionerade och lutade kan geologer skapa en mer exakt bild av mineraliseringens geometri. Det ger bättre beslutsunderlag för var nästa borrning ska ske och minskar risken för kostsamma felbedömningar.

Men tekniken i sig räcker inte. I den så kallade core shack, där borrkärnor analyseras, blir kvalitetssäkring av strukturell loggning avgörande. Här handlar det inte bara om att samla data, utan om att se till att den är verifierbar och spårbar. Möjligheten att i efterhand granska och verifiera informationen är central för både intern analys och extern rapportering.

ANNONS

– Tillförlitlig data är grunden för framgång i borrning efter nya fyndigheter. Att borra är den dyraste delen därför är våra tekniker och verktyg avgörande för att få rätt positioner och få tillgång till all geologisk data som visar hur det ser ut under marken, säger Eric Estrada.

Utvecklingen pekar mot en framtid där teknik, data och integration vävs samman allt tätare för att skapa en bild av hur det ser ut långt under marken. För aktörer inom prospektering handlar det inte bara om att hitta nya fyndigheter utan om att göra det med högsta möjliga precision och effektivitet.

Upphandling som driver omställning

KRAV

Kommuner och offentlig upphandling är avgörande för Sveriges gröna omställning. Genom att styra materialflöden och främja cirkulära lösningar kan offentlig sektor driva innovation, minska klimatpåverkan och stärka konkurrenskraften. Med rätt partnerskap går omställningen snabbare och blir mer kostnadseffektiv.

När kommuner, regioner och statliga myndigheter köper in varor, tjänster och byggprojekt påverkar de inte bara den egna verksamheten – de formar hela marknader. Offentlig sektor står för en betydande del av upphandlingen i Sverige, och varje krav driver förändring i leverantörsleden.

Därför är upphandling ett av de mest kraftfulla verktygen i den gröna omställningen.

En central utmaning är att säkra hållbara materialflöden. Kommuner kan styra efterfrågan mot resurssmarta lösningar, återvunnet material och produkter med lägre klimatavtryck.

Genom att välja leverantörer med spårbara råvaror, energieffektiva processer och cirkulära modeller kan resursuttaget minska och återvinningen öka.

När cirkulära krav ställs skapas också incitament för innovation.

Samtidigt ökar behovet av råvaror i takt med elektrifiering och industriell omställning. Kommuner påverkar dessa flöden genom upphandling av allt från byggmaterial till teknik. Genom krav på livscykelanalyser, producentansvar och resurssnål design kan råvaror användas mer effektivt och återtagssystem stärkas. Partnerskap är avgörande.

När kommuner involverar leverantörer tidigt skapas bättre förutsättningar för innovation och kostnadseffektivitet.

Samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och forskning kan driva fram nya lösningar och affärsmodeller.Genom att kombinera tydliga krav, långsiktighet och samarbete kan offentlig upphandling bli en motor för omställningen – och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Genom att kombinera tydliga krav, långsiktighet och samarbete kan offentlig upphandling bli en motor för omställningen – och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Maskiner | Projekt | Modernisering | Service/reservdelar

Vi levererar alla typer av transportörer för bulkgodshantering

Skruvtransportörer

Skraptransportörer

Bandtransportörer Pneumatiska sändare

Kuusakoski – Partner Content

Familjeföretaget som ger avfall nytt liv

Det som i dag slängs kan vara morgondagens råvara till nya produkter. I över hundra år har det finska återvinningsföretaget Kuusakoski visat att avfall inte är slutet på en resa, utan början på en ny. Med egen teknikutveckling återvinner bolaget alltmer avfall, som tidigare betraktades som omöjligt att ta tillvara på.

Det familjeägda finska återvinningsföretaget Kuusakoski har i över hundra år arbetat med att ta tillvara det som andra ser som avfall och skräp. Företaget grundades i Finland redan 1914, i en tid då behovet var stort av att ta hand om material från rivningar och industri.

Linnea Bergman Controller på Kuusakoski

I dag har koncernen vuxit till omkring 1 000 anställda och är en central aktör i den nordiska återvinningsbranschen.

Det svenska huvudkontoret finns i Skellefteå och verksamheten sträcker sig här från Kiruna i norr till Vetlanda i söder. Den största hanteringsanläggningen ligger i Skelleftehamn och i Gävle finns en anläggning med specialisering på rostfritt material. Företaget tillhandahåller också tjänster för insamling av avfall hos privatpersoner.

– Vi vill vara kundernas bästa partner för återvinning. Det avfall våra kunder lämnar till oss blir ny råvara som kan användas till försäljning till företag, säger Linnea Bergman, controller på Kuusakoski.

Hon beskriver ett företag där engagemanget från ägarna är stort. Vinster återinvesteras löpande för att möta nya materialflöden, teknikutveckling och skärpta regelverk.

– Vi står inför att materialen som slängs hela tiden förändras. I dag hanterar vi allt från transformatorer och ställverk till vindkraft, solceller och avancerad elektronik.

För tio till femton år sedan såg avfallet annorlunda ut, säger hon. Kuusakoski arbetar med både industri, privatpersoner och kommuner som kunder. Många tillverkande företag anlitar bolaget för att ta hand om restprodukter, medan kommuner ofta upphandlar skrothantering enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling. Detta kan vara mer än utmanande då priset blir viktigare än resultatet.

– Pris väger ofta tyngre än miljö i offentliga upphandlingar. Vi hade gärna sett mer dialog inför upphandlingarna så att vi tillsammans kan skapa bättre avtal som ger mer resursutnyttjande och bättre resultat för miljön. Här finns en potential till förbättring, säger Linnea Bergman.

Det som lämnas på en återvinningsstation sorteras, fragmenteras och blir ny råvara i smältverk. En del material går till energiutvinning, eller återanvänds i sin helhet efter uppfräschning. Det sker i Kuusakoskis ”reuse-verksamhet” där till exempel iPads renoveras för återbruk. Teknik och expertis finns också för att hantera farligt avfall.

Den gröna omställningen är en tydlig del av strategin även inom företaget. Målet är en så koldioxidneutral kedja som möjligt, med eldrivna maskiner och avtal där förnybar el används i processerna.

Skivsåll Trumsiktar Spjäll Kylskruvar Silos

Cellmatare

Askkrossar Silo

ANNONS

– Vi ser på omställningen som stegvis, där vi tar steg för steg allt eftersom insatsen gör mest nytta för miljön. Det här är ett långsiktigt arbete som hela tiden är under utveckling och där insatser görs där det ger resultat, säger Linnea Bergman.

Trots en långdragen lågkonjunktur med minskad produktion och byggande ser Kuusakoski ljust på framtiden.

– Inom återvinning är vi ett stort bolag men vi är inte för stora. Detta gör att vi kan vara flexibla och hitta lösningar som passar varje unik kund och varje typ av avfall, avslutar Linnea Bergman.

Finland tänker stort – och löser gruvindustrins globala utmaningar

Gruvindustrin befinner sig mitt i en omställning. Kraven på minskade utsläpp, effektivare resur-sanvändning och säkrare leveranskedjor ökar snabbt i takt med elektrifiering och geopolitisk oro. Samtidigt växer efterfrågan på metaller som möjliggör den gröna omställningen, från batterier och elnät till byggmaterial och försvarsteknik. I det här läget positionerar sig Finland med en tydlig am-bition: att inte bara möta utmaningarna, utan att bidra till lösningar som fungerar globalt.

Det handlar om att tänka större än enskilda gruvor. Om att se hela värdekedjan, från prospektering till återvinning, och bygga ett system där teknik, forskning och industri samverkar. Finland har under lång tid byggt upp just ett sådant ekosystem, där över 200 bolag levererar teknik och tjänster till gruvindustrin, och där universitet, forskningsinstitut och myndigheter arbetar tätt tillsammans. Kombinationen av en avancerad industribas, stark forskning och aktiv statlig samverkan har gjort landet till en testbädd för nya lösningar.

Aleksi Salo

VD för Mining Finland

– Thinking big handlar i dag om att vara en del av robusta och ansvarsfulla värdekedjor, inte bara lokalt utan globalt, säger Aleksi Salo, vd för Mining Finland.

En avgörande faktor bakom Finlands position är regelverket. Gruvbolag verkar under strikta miljökrav och rapporterar öppet om sin påverkan, ofta utöver vad EU-lagstiftningen kräver. Det ställer höga krav, men skapar också ett tryck på ständig förbättring.

Resultatet är en industri där innovation inte är ett tillval, utan en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva verksamhet.

Elektrifierade maskiner, automatiserade processer och avancerad dataanalys används för att minska utsläpp och optimera produktionen. I vissa gruvor har elektrifierad transport redan börjat ersätta dieseldrivna system, vilket direkt minskar både energiförbrukning och klimatpåverkan.

Den här utvecklingen driver i sin tur hela leverantörsledet framåt. Teknikbolag och tjänsteleverantörer utvecklar lösningar som inte bara fungerar i Finland, utan som är designade för en global marknad där samma utmaningar återkommer.

– Processerna i gruvindustrin är i grunden likartade världen över. Det innebär att lösningar som utvecklas här kan skalas internationellt, säger Aleksi Salo.

Ett tydligt exempel på hur industrin förändras är synen på restmaterial. Där gruvavfall tidigare sågs som ett problem, betraktas det i dag allt oftare som en resurs med ekonomiskt värde.

Finska aktörer undersöker hur gråberg och sandmagasin kan användas i nya affärsmodeller, exempelvis som byggmaterial, fyllnadsmassor eller råvara i andra industrier. I vissa fall etableras separata verksamheter direkt vid gruvorna, med fokus på att förädla restströmmar och skapa nya produkter.

Det är en utveckling som både minskar miljöpåverkan och skapar nya intäktsmöjligheter, samtidigt som den förändrar hur gruvprojekt planeras redan från start.

– När man bryter något måste man använda så mycket som möjligt av det. Det

gäller både i gruvan och i nästa steg, där materialet används och återvinns, säger Aleksi Salo.

Samtidigt pågår omfattande forskning kring hur restmaterial kan tas tillvara mer effektivt, med stöd från både statliga initiativ och industrin. Här finns en tydlig ambition att gå från linjära till cirkulära flöden.

Trots framstegen finns en insikt som återkommer: gruvdrift kan aldrig bli helt hållbar i sig själv. Den innebär alltid ett ingrepp i naturen. Lösningen ligger därför i att optimera hela systemet kring gruvan, snarare än att se den som en isolerad verksamhet.

– Det handlar om tre saker: att maximera nyttjandet av det som bryts, att säkerställa hög grad av återvinning genom hela produktlivscykeln och att kontinuerligt investera i ny prospektering för att ersätta utvunna resurser. På så sätt skapas ett mer långsiktigt och balanserat resursutnyttjande, säger Aleksi Salo.

Den här helhetssynen präglar också hur Finland arbetar med innovation. Genom riktade satsningar från exempelvis Business Finland kopplas små och stora bolag samman med forskningsaktörer för att utveckla, testa och skala nya lösningar i verkliga miljöer. Samtidigt lyfts behovet av mer kapital i de senare utvecklingsfaserna.

– Det finns många bra innovationer, men det svåraste steget är ofta att få finansiering för att skala upp och kommersialisera dem, säger Aleksi Salo.

Samtidigt har gruvfrågan blivit allt mer strategisk. Europas beroende av importerade metaller lyfts i dag som en risk, inte minst i ljuset av ökade geopolitiska spänningar och en växande efterfrågan på kritiska råmaterial.

Här har Finland en särskild position. Landet har tillgång till flera kritiska råmaterial,

inklusive litium, krom och fosfat, och är en del av den geologiskt rika fennoskandiska skölden. Dessutom finns en växande industriell bas kring batterier och metallförädling, vilket stärker hela värdekedjan inom Europa.

Men kanske ännu viktigare är den roll Finland kan spela som teknikleverantör och kunskapsnav.

– Finland kan bidra globalt genom att leverera teknik och lösningar som gör gruvdrift mer ansvarsfull, oavsett var i världen den sker, säger Aleksi Salo.

Ser man framåt blir det tydligt att framtidens gruvor inte bara kommer att bedömas utifrån produktion och lönsamhet. Minst lika viktigt blir hur de samverkar med omgivningen och bidrar till lokalsamhället.

Lokal förankring, transparens och social acceptans blir avgörande faktorer. I ett land som Finland, där naturen har en stark kulturell betydelse, är det en självklar utgångspunkt. Gruvprojekt måste kunna samexistera med andra intressen, från boende och turism till naturvärden.

– Gruvindustrin måste också våga ställa sig frågan vad den kan göra bättre, och hur det kan bli en del av affären, säger Aleksi Salo.

I slutändan är det kanske just där den verkliga betydelsen av “thinking big” ligger. Inte i att bygga större gruvor, utan i att bygga ett system som håller, ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Ett system som inte bara fungerar i Finland, utan som kan bidra till att forma hur gruvindustrin utvecklas globalt.

Med framtiden i siktet och erfarenheten i ryggen

Boliden Electro AB, RH Control AB och PASKE

AB utgör tillsammans Boliden Electro Group – en branschledande partner för företag med höga krav på operationell tillgänglighet, och som kräver totalansvar, hög teknisk kompetens och leveranssäkerhet i sina projekt.

Vi tar helhetsansvar för hela resan:

• Från första idé och teknisk förstudie

• Genom bygglovs- och myndighetsprocesser

• Till färdig, driftsatt och optimerad anläggning

Med mångårig erfarenhet av projekt runt om i världen, och djup expertis inom elkraft, automation, styrsystem, installation, projektledning och avancerad industriell integration levererar vi lösningar som skapar trygghet, effektivitet och långsiktig hållbarhet.

Ett samlat erbjudande – en starkare partner

Tillsammans erbjuder vi marknadens mest kompletta kompetens inom:

Elkraftsanläggningar

Automationslösningar

Industriprojekt

Styr- och reglerteknik

• Konstruktion & installation

• Service & långsiktigt underhåll

När du behöver en partner som tar ansvar hela vägen

Vi bygger framtidens industriella infrastruktur –robust, säker och redo för morgondagens krav. Boliden Electro Group Ledande inom nyckelfärdiga lösningar för elkraft och automation. Professionalism

Motståndskraft byggs med hållbara resurser

LEDARE

I en tid präglad av geopolitisk osäkerhet har energiförsörjning och råvarutillgång blivit avgörande säkerhetsfrågor. Ändå underskattas skogens strategiska betydelse för Sverige och Europa.

Rysslands invasionskrig i Ukraina har blottlagt vår sårbarhet. EU importerar fortfarande stora mängder fossil energi, vilket tvingar fram svåra avvägningar i energipolitiken. Viljan att begränsa auktoritära staters handlingsutrymme kolliderar med behovet av energi här och nu.

Följden blir att sanktioner anpassas efter akuta behov. Lättnader kan öka oljeutbudet, men innebär också ökade exportintäkter till just de regimer man vill sätta press på. Det understryker behovet av stabila, hållbara inhemska alternativ.

Sverige har ett sådant.

Skogen spelar en viktig roll i vårt energisystem. En stor del av bioenergin produceras från restprodukter från skogsbruk och industri, som grenar, toppar och bark, och används för el, värme och biodrivmedel.

Bioenergin står för nära en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Även EU

är i hög grad självförsörjande på bioenergi, med en nettoimport på under fem procent.

Det är i grunden goda nyheter. Ett samhälle som kan ersätta fossila råvaror med inhemska, förnybara alternativ minskar beroendet av osäkra energimarknader och import från icke-demokratiska länder.

Det stärker motståndskraften ekonomiskt, energimässigt och i förlängningen säkerhetspolitiskt.

Samtidigt märks tecken på en avmattning i hållbarhetsarbetet. Investerarintresse minskar och företag tonar ned ambitioner i ett mer osäkert läge. Det riskerar att bromsa omställningen när den snarare behöver accelerera.

Den globala uppvärmningen påverkas inte av politiska cykler, utan av faktiska utsläpp. Att minska fossilberoendet är därför inte en fråga om timing, utan om nödvändighetDet kräver tydliga spelregler som gör

det möjligt att ställa om. För att skogsindustrin ska kunna bidra fullt ut behövs politiska beslut som skapar förutsägbarhet och stödjer, inte försvårar, ett aktivt och hållbart skogsbruk.

Med rätt förutsättningar kan skogen bidra med mer förnybar råvara till energi, material och drivmedel, samtidigt som den skapar klimatnytta och värnar biologisk mångfald. Hållbarhet och beredskap

Din trygga partner i skogen

förstärker varandra.

I år är det 250 år sedan Adam Smith föddes. Hans grundläggande insikt var att välstånd skapas när resurser används där de gör mest nytta.

För Sverige innebär det att ta tillvara skogen, ansvarsfullt och långsiktigt. För ett mer hållbart samhälle och ett mer motståndskraftigt Europa.

ANNONS

Hos oss på Lantmännen Maskin hittar du traktorer, skogsvagnar och redskap som gör arbetet i din egen skog enklare, roligare och mer lönsamt. Tillsammans hittar vi rätt lösning för dig!

& Persson Skogstjänst har tio terminaler för lagring av biobränsle, och ett eget renseri i Falköping, intill Västra stambanan.

De binder ihop skog och energi

– och bygger nyvärdekedja för biobränsle

Sveriges massabruk i norr och fjärrvärmeverk i söder brottas med utmaningar inom logistik och råvara. Carlsson & Persson Skogstjänst erbjuder en lösning genom sin cirkulära affärsmodell.

– Vi är länken som ser till att råvaran hamnar rätt. Det finns bara vinnare i det här, säger Henric Carlsson, vd för företaget.

När skogsindustrin i Norrland producerar massa uppstår stora mängder restprodukter i form av bark. Den är värdefull som biobränsle, men i norr saknas ofta värmeverk som kan ta emot volymerna, särskilt under sommarhalvåret.

Samtidigt är efterfrågan på biobränsle hög i södra Sverige, där fjärrvärmeverken är många och befolkningstätheten större. I norra Sverige finns samtidigt en brist på cellulosafiber till den stora massaindustrin. I södra Sverige finns ett överskott från den lokala skogsindustrin.

Här har företaget Carlsson & Persson Skogstjänst utvecklat en effektiv logistiktjänst som tillgodoser behoven åt båda parter.

– En stor del av vår verksamhet handlar om att skapa en effektiv och stabil flödeskedja för råvara. Vi vill att den ska hamna där den gör mest nytta, säger Henric Carlsson.

Carlsson & Persson Skogstjänst copskog.se

Verksamhet nära Västra stambanan Carlsson & Persson Skogstjänst verkar främst i Västra Götaland, Närke och Värmland.

Man har byggt upp en verksamhet med tio terminaler för lagring av biobränsle, och ett eget renseri i Falköping, intill Västra stambanan. Dessutom har man köpt in ett eget tågset.

Skogsråvara köps in från producenter i regionen och i renseriets effektiva barkmaskin flisas veden och barken avlägsnas.

Barken blir biobränsle och veden blir till högkvalitativ cellulosaflis.

Råvaran lagras på terminalerna tills behovet uppstår – och när det är dags för leverans av cellulosaflisen till massabruk i norra Sverige lastas och transporteras den effektivt med egna lastmaskiner och tågset för att säkerställa leveransprecision mot kunden.

Man erbjuder också traditionella tjänster inom skogsnäringen.

– Det innebär att vi kan leverera en helt färdig produkt till massabruken och ta över ett steg i deras process. När tåget återvänder tar det med sig barken som kan eldas i fjärrvärmeverken i södra Sverige. Det underlättar för båda parter, säger Henric Carlsson.

Optimerar värdekedjan Med järnväg och eget tågset kan stora volymer flyttas både långt och klimatsmart. Det öppnar för helt nya flöden mellan norr och söder. Det optimerar också resursanvändningen.

– Det är bättre att köra ned bark till södra Sverige där det finns behov – och samtidigt ta fibrer norrut där industrin behöver dem – än att elda högvärdig fiber i värmeverken

här nere. Alternativet är import eller ineffektiv användning av råvara. Det här är både ekonomiskt och hållbart smartare, säger Henric Carlsson.

Samtidigt fortsätter Carlsson & Persson Skogstjänst sin traditionella verksamhet inom skogsindustrin, med tjänster som plantering, röjning, gallring, avverkning och skogsbruksplaner.

– Genom en effektiv och miljömässigt hållbar kedja från markägare till slutförbrukare som innefattar långsiktiga relationer i alla led bidrar vi till samhällsnytta i hela landet genom att leverera värdefulla produkter och tjänster i rätt tid där de behövs som bäst, avslutar Henric Carlsson.

Norra Sveriges viktigaste skogsmässa

7-9 MAJ | NOLIA, UMEÅ

På Skogsnolia möter du en bred publik, från skogsägare stora som små, till företagsledare, tekniska chefer och nyckelpersoner inom skogsindustrin.

NYHETER:

• Kunskapshall med skogens värdekedja

• Mässa både inomhus och utomhus

• Många nya upplevelser

• Mässområde nära Umeå centrum

• Mer lättillgängligt än tidigare

Här möts hela skogens värdekedja

Från frö till framtidens tjänster och produkter.

ANNONS

Keatech – Partner Content

FRÅN KOMPLEXITET TILL ÖVERBLICK

Därför väljer åkerier en ny generation av färdskrivarprogramvara

Ett åkeriföretag med över 130 lastbilar, ännu fler släpvagnar och 35 förvärv på tjugo år. En djungel av system som talar olika språk och ett kontor som lägger mer tid på att navigera mellan flikar än på att fatta beslut.

Det är verkligheten för många transportföretag – och precis det som Keatech har tänkt sig att utmana.

En ny lösning på ett känt problem

Sedan 2017 har Keatech utvecklat GPS-spårning och flottstyrning med ett tydligt syfte: att göra komplexa data enkla och värdeskapande.

När VD Martin Oliver Madsen analyserade marknaden för färdskrivare såg han en bransch som stod stilla – inte på grund av bristande teknik, utan för att systemen inte var anpassade efter de dagliga användarnas behov.

– Marknaden är full av system med enorm teknisk skuld. De är svåra att ta sig an och användarupplevelsen är undermålig.

Vår filosofi är att gå rakt på sak, göra datainsamlingen användarvänlig och prissätta den mycket attraktivt, säger Martin Oliver Madsen.

Färdskrivarplattformen har därför utvecklats i nära samarbete med åkare från branschen, med utgångspunkt i verkliga arbetsflöden och verkliga frustrationer. Resultatet är en mjukvara som känns modern och intuitiv.

Data som arbetar för dig – inte tvärtom Värdet av färdskrivardata ligger inte i själva insamlingen, utan i vad man gör med den.

En realtidsöversikt över körbeteende, körtider och regelefterlevnad ger en grund för att minska bränsleförbrukningen, undvika böter och optimera körplaneringen.

Det leder till bättre beslut, lägre kostnader och ett tydligare resultat på resultaträkningen.

– Många åkerier kämpar med program som har en känsla av att de är byggda på 90-talet. Vi har vänt på det och skapat en användarvänlig plattform för att göra komplexa data enkla och värdeskapande, säger Martin Oliver Madsen.

Keatech redo för den svenska marknaden I februari 2026 öppnade Keatech ett kontor i Malmö, eftersom den svenska marknaden erbjuder många av samma utmaningar som den danska: komplexa fordonsflottor, tung färdskrivarprogramvara och ett växande behov av överblick.

Med lokal närvaro är Keatech redo att hjälpa svenska åkerier med konkreta förbättringar av driften – och resultatet.

Detaljerad fordonsinformation i realtid i Keatechs system.

DE FLESTA PLANTOR DÖR

Arevo utvecklar produkter som stärker rotutvecklingen, här jämförs behandlad (till höger) och obehandlad planta (till vänster).

Här är lösningen som börjar i rötterna

Det största slöseriet i skogsbruket syns inte ovan jord. Det sker under marken, när plantor inte klarar etableringen. Varje år planteras miljontals träd i Sverige, men en betydande andel överlever inte de första kritiska veckorna. Resultatet blir omplantering, ökade kostnader och förlorad tid.

Det viktigaste i skogsbruk är inte hur snabbt trädet växer första året, utan hur många plantor som faktiskt överlever, säger Niklas Åström, vd på Arevo.

Allt avgörs i början

Den mest avgörande perioden är direkt efter plantering. Det är då rotsystemet ska etableras – och det är där många plantor faller bort.

Om rötterna kommer i gång snabbt kan plantan ta upp vatten och näring och klara stress som torka och kyla.

Om inte, spelar det mindre roll vad som händer senare.

–De fina rothåren är avgörande. Det är de som står för nästan allt upptag i början, säger Niklas Åström.

Mindre förlust, bättre ekonomi

En stor utmaning är att mycket av näringen aldrig når plantan. Traditionella kvävekällor kan snabbt försvinna från marken.

Arevo arbetar i stället med arginin, en form av organiskt kväve som växter tar upp direkt via rötterna.

Arginin är positivt laddat, vilket gör att det binds till den negativt laddade jorden och stannar kvar i rotzonen.

– När mer av näringen stannar där den behövs får plantan

en bättre start. Det är både en miljö- och kostnadsfråga.

Samma princip från skog till åker

Det som fungerar i skogsplantor fungerar också i jordbruket. En stark start i rotsystemet ger bättre förutsättningar genom hela växtens livscykel.

I dag används samma princip i både skog och jordbruk, bland annat inom potatis samt betning och utsädesbehandling på frö för soja och majs.

– Det handlar inte om att tillföra mer, utan om att få växten att använda det som redan finns bättre.

Mer kontroll i plantskolan För plantskolor är förutsägbarhet avgörande. När näringstillförsel inte är beroende av väder går det att planera produktionen mer exakt.

– När näringen inte sköljs bort vid regn slipper man upprepa gödslingen. Det sparar både tid och resurser och ger en jämnare plantkvalitet, säger Niklas Åström.

En outnyttjad potential Trots tekniska framsteg kvarstår ett grundproblem: många plantor når aldrig sin potential.

– Det största slöseriet är inte gödningen. Det är plantor som inte överlever, säger Niklas Åström.

OM AREVO

• Svenskt bioteknikbolag med bas i Umeå

• Grundat med rötter i forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

• Verksamt inom skog, jordbruk och trädgård

• Utvecklar näringssystem baserade på aminosyran arginin (Arginex)

• Samarbetar med producenter genom ingrediensintegration, till exempel Powered by Arginex

www. arevo.se

Kan EU:s regler bli en motor för ett aktivt skogsbruk?

BIOEKONOMI

EU:s klimat- och miljöpolitik påverkar i allt högre grad hur Europas skogar brukas. Samtidigt ökar efterfrågan på förnybara råvaror som kan ersätta fossila material. Frågan är om EU:s regelverk kan bidra till ett mer aktivt och hållbart skogsbruk, eller om de riskerar att bromsa utvecklingen av den skogsbaserade bioekonomin.

Text: Petter Ahrnstedt

Skogsnäringen är oerhört viktig för hela landet, för svenska jobb och svensk tillväxt. Varje dag går över hundratusen svenskar till arbetsplatser som är helt beroende av våra svenska skogar, säger Sveriges EU-minister Jessica Rosenkrantz.

Den svenska skogen spelar en central roll i ekonomin. Samtidigt formas förutsättningarna i allt högre grad av EU:s klimat- och miljöpolitik, där skogen både ses som kolsänka och som en källa till förnybara råvaror.

I Bryssel pågår en diskussion om balansen mellan klimatmål, biologisk mångfald och skogens roll i klimatomställningen. Biobaserade material kan ersätta mer koldioxidintensiva alternativ, och den svenska linjen är att skogen bör ses som en resurs i bioekonomin, inte enbart som en kolsänka.

– I nuvarande omvärldsläge är den skogliga bioekonomins roll än mer viktig. Den är avgörande för att säkra försörjningen av fossilfria råvaror och minskar därmed vår sårbarhet, säger Jessica Rosenkrantz.

Samtidigt efterfrågar skogssektorn långsiktiga spelregler. För industrin handlar det inte bara om klimatmål utan också om investeringar i nya produkter och produktionsmetoder.

– Skogsnäringen behöver långsiktiga, stabila och förutsägbara förutsättningar. Vi behöver jobba med den lagstiftning vi redan har beslutat om, snarare än att hela tiden ta fram ny, säger Jessica Rosenkrantz.

Frågan är också central ur ett handelsperspektiv. Sverige är en av världens största exportörer av skogsprodukter och konkurrerar på globala marknader. Regler som skapar kostnader för europeiska producenter, men inte för aktörer i tredje land, riskerar att påverka konkurrenskraften.

EU:s avskogningsförordning ska stoppa handel med råvaror kopplade till avskogning, men även välmenande regler kan få bieffekter. Administration och rapporteringskrav riskerar att öka kostnaderna i leverantörskedjorna.

– Vi stod bakom förordningens goda syfte, men också upp för rättssäkerhet och rimliga marknadsvillkor. De regellättnader som nyligen genomförts innebär att kostnaderna för administration minskar för många

företag, säger Jessica Rosenkrantz.

Samtidigt ökar intresset i Europa för trä och andra biobaserade material i byggande och industri.

– Om vi ska ha en konkurrenskraftig bioekonomi måste vi ha tillväxt i skogen. I Sverige vet vi att det uppnås genom effektiv och hållbar avverkning, inte genom att låta skogen stå.

På längre sikt menar Jessica Rosenkrantz att nationell kunskap om skogsbruk måste väga tyngre i EU:s beslutsprocesser.

– När det kommer till skogsbruk är det vi i Sverige som kan detta bäst. Här sitter vi på hundra år av kunskap om skogstillväxt och naturvård.

EUDR ritas om: färre omfattas – men fler produkter kan dras in

EUDR närmar sig införande och vissa aktörer får lättnader, samtidigt som fler produkter kan omfattas när EU nu finjusterar regelverket.

Mycket har hänt under slutet av 2025 kopplat till Avskogningsförordningen (EUDR) och beslutet från EU innebar: färre aktörer berörs och införandet skjuts upp. Nuvarande lagstiftning Timmerförordningen (EUTR) gäller fortsatt och under en övergångsperiod.

& Kvalitetskonsult AB

Kärnan ligger dock fast: produkter ska inte bara vara lagliga – utan också avskogningsfria. Fler produktgrupper omfattas av EUDR än EUTR, som gummi, kaffe, kakao, oljepalm, nötkreatur och soja.

Öbergs Miljö & Kvalitetskonsult obergskonsult.se

– I slutet av 2025 pustade många ut när beslutet kom efter lång tid av ovisshet. Nu ser vi fram emot förtydliganden i april, säger Sofia Öberg VD för Öbergs Miljö & Kvalitetskonsult AB.

Mindre krav i leverantörsled men fler produkter De senaste justeringarna innebär en förändrad ansvarsfördelning och kravnivå på verksamheter i leverantörsled. Fokus ligger på den aktör som först sätter produkten

på EU-marknaden där kraven kvarstår. Importörer och de som placerar varor först på EU’s inre marknad måste tillämpa tillbörlig aktsamhet, inklusive spårbarhet till produktionsplats via geolokalisering och riskbedömning av leveranskedjan.

Som beslutades i december 2025 är tryckta publikationer undantagna, men tillägg kommer avgöras och publiceras efter april där bla har snabbkaffe och tvål baserad på palmolja diskuterats. Företag behöver därför säkerställa att de uppfyller befintliga krav EUTR och samtidigt förbereda sig för EUDR.

– Glöm inte EUTR, tillsyn sker redan idag även hos de som inte haft besök tidigare, fortsätter Sofia Öberg.

När börjar reglerna i EUDR gälla?

• 30 december 2026: större företag samt SME som omfattats av EUTR

• 30 juni 2027: övriga små och medelstora företag

– Företag med import utanför EU bör agera redan nu och följa vilka nya produkter som omfattas. Annars kan det bli både kostsamt och tidskrävande, avslutar Sofia Öberg.

OM ÖBERGS MILJÖ & KVALITETSKONSULT

Öbergs är ett konsultföretag som arbetar med bland annat miljö, spårbarhet och hållbarhet och har varit verksamma sedan 2002.

Öbergs erbjuder rådgivning, ledningssystem, revisioner och utbildning till företagskunder som finns i hela Sverige och har stöttat flertalet verksamheter med EUTR och EUDR.

NÅGRA VIKTIGA FÖRÄNDRINGAR I EUDR ÄR:

• Bara de första nedströmsaktörerna behöver spara referensnummer.

• Större aktörer ska registrera sig i EU:s informationssystem (TRACES/EUIS).

• Utökning samt undantag inom produktgrupperna diskuteras

• Landriskklassificeringen (benchmarking) kommer inte att uppdateras förrän vid ikraftträdandet.

• Justerade krav på mindre primärproducenter

• Uppdateringar i informationssystemet EUIS för att möte ändringar

2026 blir ett stresstest för träindustrin

Vgens krav med gårdagens manuella processer, säger Antti Meittunen, Vice President för Wood & Bioenergy på finska Pinja.

Pinja är ett finländskt industrinära teknikbolag med fokus på digitalisering av produktion, logistik och materialflöden inom bland annat skogsindustri och bioenergi. Med kunder i ett 30-tal länder, och väletablerad verksamhet i Finland, Baltikum och Sverige, arbetar bolaget med att koppla ihop data från hela värdekedjan – från råvara till färdig produkt. Det är utifrån den positionen Meittunen ser hur kraven på industrin snabbt förändras.

Han beskriver ett tydligt gap mellan ledningens ambitioner och verkligheten på fabriksgolvet. Många företag har formulerat hållbarhetsmål och strategier, men saknar de system och arbetssätt som krävs för att genomföra dem i praktiken. Det är i den dagliga driften som utmaningen blir konkret.

Datakaos bromsar utvecklingen Ett centralt problem är det Meittunen kallar datakaos. Information finns ofta, men är splittrad, ofullständig eller svår att använda.

– Data ligger i silos. Skog, logistik och produktion hanteras i olika system, ibland i Excel eller manuella loggböcker. Då saknas helhetsbilden.

Pinja har närmare 30 års erfarenhet av affärs- och beslutsstödsystem där data görs tillgänglig och användbar för relevanta intressenter utan att fastna i silostrukturer.

Men i många verksamheter ser verkligheten annorlunda ut. I vissa delar av processen registreras inte data alls, medan andra

finns digitalt är den ofta strukturerad på olika sätt, vilket gör den svår att använda i analyser och beslutsstöd.

– Först måste man säkerställa att all relevant data faktiskt samlas in. Sedan att den finns i ett format som går att använda. Och därefter att den kopplas ihop så att man kan förstå hela flödet, från råvara till slutprodukt.

Det är först då som företaget får överblick över hela kedjan som krävs för att både styra verksamheten och möta externa krav.

Därför misslyckas digitaliseringen Trots att många företag har investerat i digitala lösningar menar Meittunen att resultaten ofta uteblir. En viktig förklaring är hur digitalisering hanteras organisatoriskt.

– Digitalisering behandlas ofta som ett it-projekt. Men det är inte ett it-projekt, det är en transformation av hela verksamheten.

För att skapa verklig effekt krävs att data används i det dagliga arbetet. Det räcker inte med rapporter i efterhand. Informationen måste vara tillgänglig i realtid och användas för att styra produktion, logistik och resursanvändning.

– Mätetal måste vara synliga hela vägen ner till fabriksgolvet. Det är där besluten fattas som påverkar resultatet.

Han lyfter också fram vikten av ledarskap. Digitalisering kräver tydlig riktning, förankring i organisationen och en gemensam förståelse för varför förändringen är nödvändig.

En praktisk utmaning EUDR och RED III innebär i grunden inga tekniskt komplexa krav. Men de inne bär en omfattande förändring i hur data måste hanteras.

– Du måste kunna spåra produkter hela vägen tillbaka till skogen. Var trädet fälldes, hur det transporterades och hur det har bearbetats, säger Antti Meittunen.

Det handlar om stora mängder data som ska samlas in, kvalitetssäkras och kunna presenteras för myndigheter. Företag som

Samtidigt innebär regelverken också ökade krav på samarbete i värdekedjan. Data måste delas mellan leverantörer, entreprenörer och kunder på ett helt annat sätt än tidigare.

– Det är inte längre valfritt. Det är ett krav att kunna arbeta sammanhängande genom hela värdekedjan och även mellan olika företag.

barhet allt viktigare. Här handlar det inte bara om att redovisa ursprung, utan också om att hantera komplexa materialflöden i realtid.

– Du måste veta exakt vad varje leverans innehåller, varifrån den kommer och hur den används i processen.

Han beskriver en utveckling där logistik, mottagning och produktion kopplas samman digitalt. Inleveranser kan styras och optimeras, och data registreras automatiskt.

Digitalisering är en konkurrensförmåga. Inte något man gör för att uppfylla krav.

Från regelbörda till affärsnytta Trots utmaningarna ser Meittunen regelverken som en möjlighet. Den data som krävs för rapportering är densamma som behövs för att optimera verksamheten.

I sågverksindustrin handlar det exempelvis om lager och materialflöden. I dag binds ofta stora mängder kapital i råvaru- och mellanlager, delvis på grund av osäkerhet kring efterfrågan.

– När du har bättre insikt i vad som efterfrågas och när, kan du planera produktionen mer exakt. Då behöver du inte hålla lika stora lager.

Det påverkar både lönsamhet och effektivitet. Produktionsflöden kan optimeras, flask

– Det går inte att hantera det här manuellt. Systemen måste göra jobbet.

Nordiskt försprång – men inte för alltid Svenska och finska företag har länge haft ett starkt internationellt rykte inom hållbar produktion. Men konkurrensen ökar.

– I Östeuropa ser vi bolag som digitaliserar snabbt. De kan bygga moderna lösningar från grunden och ta stora kliv på kort tid. Det innebär att nordiska företag måste fortsätta utvecklas.

– Man kan bara förlora en ledande position. Därför måste man hela tiden investera och förbättra sig.

Vinnarna tänker annorlunda Framåt ser Meittunen en tydlig uppdelning i branschen. De företag som lyckas är de som ser digitalisering som en strategisk fråga.

– Digitalisering är en konkurrensförmåga. Inte något man gör för att uppfylla krav. De arbetar kontinuerligt med att förbättra sina processer och utforska ny teknik, där AI pekas ut som en av de viktigaste drivkrafterna framåt.

– Det här är en förändring som kommer att påverka industrin i grunden.

Hans råd till företagsledare är tydlig.

– Se inte reglerna som en börda. Se dem som ett test på er digitala mognad. Om det känns svårt ligger ni efter. Om det känns naturligt, då är ni på rätt väg.

Kapital som stärker skogsindustrins globala konkurrenskraft

Svensk skogsindustri och dess produkter är eftertraktade internationellt, inte minst tack vare hög kvalitet, teknisk innovation och konkurrenskraftig produktion. Skogsindustrin är därför en självklar sektor för SEK (Svensk Exportkredit) att satsa på.

SEK har i uppdrag att på kommersiella och hållbara grunder finansiera och stärka svenska exportörers globala konkurrenskraft. I en turbulent och geopolitiskt osäker omvärld är tillgången till stabil finansiering med långa löptider avgörande för att bolag ska kunna fortsätta växa och investera för framtiden.

Svenska företag i framkant

Genom att finansiera investeringar i svensk skogsindustri bidrar SEK till den omställning som krävs för att möta en växande global efterfrågan på resurseffektiva och biobaserade lösningar. Både väletablerade aktörer och nya innovativa företag har gjort Sverige till ett föregångsland inom industrins hållbarhetsarbete.

– Det är enormt spännande att se det driv och den innovationskraft som finns inom svensk industri. För att kunna satsa offensivt krävs stabil och långsiktig finansiering. Vi är glada att kunna bidra till tillväxt och omställning, i Sverige och globalt, säger Magnus Montan, vd för SEK.

Lån som främjar hållbarhet Magnus Montan, som har arbetat i Europa, Asien och Sydamerika, understryker att svenska skogsindustri och dess produkter har ett högt internationellt anseende.

– Sverige är känt för produkter av hög kvalitet och innovativ teknik, men också för att agera ansvarsfullt i affärssammanhang. Vi har som nation ett starkt varumärke som skapar konkurrensfördelar, säger han.

SEK har ett brett erbjudande av finansieringslösningar för svensk export, bland annat gröna lån för finansiering av verksamheter, investeringar eller projekt som bidrar till minskad klimat- och miljöpåverkan. Ett konkret exempel är det svenska bolaget Pyrocell, som fått finansiering från SEK för att tillverka biobaserad fossilfri pyrolysolja av sågspån – ett effektivt sätt att ta vara på restprodukter och samtidigt bidra till att ersätta fossila drivmedel.

SEK är inte ensam om att finansiera internationella projekt, men en av våra styrkor ligger i den långa erfarenheten att bedöma och hantera hållbarhetsrisker på komplexa marknader.

Trygg finansieringspartner

SEK stödjer också exportföretag genom att finansiera deras internationella kunder. Ett exempel är det nordiska teknikföretaget Valmet, som 2022 genom en exportkredit från SEK kunde leverera utrustning till det chilenska pappersmassabolaget CMPC Celulose Riograndense Ltda.

CMPC investerade i ny utrustning vid sin anläggning i Guaíba i södra Brasilien för att öka produktionskapaciteten, effektivisera verksamheten och göra den bättre för miljön. Som ett resultat kunde en kolpanna tas ur drift, vilket bidrog till minskade koldioxidutsläpp.

– SEK är inte ensam om att finansiera internationella projekt, men en av våra styrkor ligger i den långa erfarenheten att bedöma och hantera hållbarhetsrisker på komplexa marknader. Genom höga krav på att de affärer vi är med och finansierar lever upp till internationella principer och riktlinjer, blir vi en trygg partner för både kunder och samarbetsbanker, säger Magnus Montan.

Svensk Exportkredit (SEK) är ett kommersiellt drivet statligt bolag som finansierar exportföretag, deras underleverantörer, dotterbolag och internationella köpare av svenska varor och tjänster. Finansiering från SEK ger företagen möjlighet att växa och bidrar till jobb och tillväxt i Sverige, samt omställningen till ett mer hållbart samhälle, både i Sverige och globalt.

Läs mer på www.sek.se

Från restprodukt till resurs, men vem tar egentligen värdet från skogen?

Hur tar vi steget bort från fossila råvaror när efterfrågan på material fortsätter att öka? I takt med att byggsektorn, energisystemen och industrin ställer om, växer behovet av alternativ som både är förnybara och kan lagra koldioxid. I den omställningen riktas allt större uppmärksamhet mot skogen. Men frågan är inte bara vad skogen kan ersätta, utan också hur den används, och av vem.

Idag används skogsråvara främst till byggmaterial, möbler, massa och papper. Samtidigt ökar trycket på skogen från flera håll, där bioenergi, materialproduktion och klimatmål konkurrerar om samma resurs. Parallellt möjliggör teknikutvecklingen nya sätt att ta tillvara träets beståndsdelar. Forskning vid Linnéuniversitetet om förnybara trälim, träskydd och träkonstruktioner är exempel på hur hela värdekedjan kan förädlas och optimeras för resurseffektivitet och klimatnytta.

Reza Hosseinpourpia, docent vid institutionen för skog och träteknik vid fakulteten för teknik vid Linnéuniversitetet, forskar om hur träbaserade material kan utvecklas och användas mer effektivt. Han beskriver skogen som en i grunden förnybar resurs, men betonar att dess värde avgörs av hur den används.

– Skogen är en resurs som, om den sköts rätt, i princip inte tar slut. Det skiljer den från fossila råvaror, som har ett tydligt slut, säger han.

Samtidigt har globala händelser som pandemin och geopolitiska spänningar visat hur sårbara dagens materialförsörjningskedjor är, vilket har ökat intresset för regionala och mer robusta system.

– I Norden har vi tillgång till stora skogsresurser. Det gör att vi kan bygga materialflöden som inte är beroende av import från ett begränsat antal regioner, säger han.

En tydlig trend är att trä inte längre enbart ses som ett byggmaterial. Nya teknologier gör det möjligt att använda trä i ett bredare spektrum av tillämpningar, där funktion och prestanda står i fokus.

Reza Hosseinpourpia beskriver hur byggsektorn redan genomgår en förändring, där korslimmat trä i allt högre grad ersätter stål och betong, vilket påverkar både klimatpåverkan och byggprocesser.

Samtidigt utforskar forskningen mer oväntade användningsområden, som transparent trä för skärmar och solpaneler, eller träbaserade komponenter i batterier.

– Trä består av olika polymerer och kemiska komponenter. Om vi separerar dem kan vi skapa en rad material som i dag ofta produceras från fossila råvaror, säger han.

Denna utveckling pekar mot att trä allt mer blir en teknologisk plattform, snarare än bara ett material.

En central fråga är hur effektivt varje träd används. I dag går stora delar av skogsindustrins restströmmar till energiproduktion, trots att de innehåller ämnen med betydligt högre potentiellt värde.

Reza Hosseinpourpia lyfter lignin som ett exempel, med användningsområden som sträcker sig från däck och asfalt till lim och färg. Även tanniner från bark, som länge setts som en restprodukt, får allt större betydelse.

– Det handlar om att ta tillvara material som tidigare gick till energi men som nu kan användas i andra produkter. Att elda restströmmar ger snabb energi, men innebär också att råvaror med högre värdepotential försvinner ur systemet.

Genom att i stället utveckla material och produkter från dessa flöden kan både resurseffektiviteten och värdeskapandet öka. Det innebär en förskjutning från volym till värde.

En annan viktig faktor är hur länge träprodukter används och vad som händer i slutet av deras livscykel. Eftersom trä lagrar kol så länge det är i bruk blir livslängden avgörande ur ett klimatperspektiv.

– Ju längre vi använder en träprodukt, desto längre lagras kolet. Därför arbetar vi med metoder för att förlänga livslängden, till exempel genom biobaserade skyddssystem, säger Reza Hosseinpourpia.

Samtidigt finns en tydlig utmaning. Många av dagens träprodukter innehåller kemikalier som gör dem svåra att återvinna eller återanvända.

Nu pågår en omställning mot biobaserade alternativ, där både impregnering och lim utvecklas med cirkularitet i fokus. Reza Hosseinpourpia lyfter särskilt lim som en nyckelkomponent, ofta osynlig men avgörande för att kunna producera mer miljövänliga och återvinningsbara produkter.

Inom byggsektorn har trä fått förnyad uppmärksamhet, särskilt i Norden. Nya regler kring klimatpåverkan och ett ökat fokus på koldioxidutsläpp driver utvecklingen, där trä har en fördel eftersom det lagrar kol, medan stål och betong genererar utsläpp vid produktion.

Samtidigt är konkurrensen mellan material fortsatt stark. Kostnader, standardisering och etablerade byggmetoder spelar fortfarande en stor roll.

Reza Hosseinpourpia pekar på tre avgörande faktorer för träets långsiktiga konkurrenskraft: rätt materialval, korrekt design och produktion samt kontinuerligt underhåll. När dessa samverkar kan träkonstruktioner ha mycket lång livslängd.

Trots god tillgång på råvara exporterar Sverige i stor utsträckning obearbetat material. Enligt Reza Hosseinpourpia innebär det att en stor del av värdet lämnar landet.

– Vi exporterar något som kan liknas vid råolja, fast i skogsform, i stället för att förädla det själva. Det innebär också att vi exporterar värdet, säger han.

Denna position liknar andra råvarubaserade ekonomier, där värdeskapandet sker senare i värdekedjan och ofta i andra länder.

Samtidigt finns tecken på förändring, med ökade investeringar i nya material, processer och anläggningar. Men att ta nästa steg kräver mer än enskilda initiativ.

Reza Hosseinpourpia menar att Sverige redan har både råvaran och den tekniska kompetensen för att ta en större roll,

men att det kräver tydligare riktning och långsiktiga prioriteringar. På längre sikt handlar utvecklingen om att bygga ett system där skogen utgör grunden för en bred uppsättning material och lösningar, från byggkomponenter till textilier och bränslen.

– Vi ser redan hur trä kan användas till allt från textilier till biodrivmedel. Det innebär en förskjutning från en fossilbaserad ekonomi till en biobaserad, säger Reza Hosseinpourpia.

Men vägen framåt är inte självklar. Den kräver en balans mellan olika användningsområden, fortsatta investeringar i forskning och ett nära samarbete mellan industri och beslutsfattare.

– Vi är på rätt väg, men det krävs långsiktighet. Med rätt stöd kan vi skapa lösningar som både minskar klimatpåverkan och stärker industrins konkurrenskraft, säger han.

I takt med att tekniken utvecklas och fler tillämpningar når marknaden kommer skogens roll inte bara att avgöras av dess tillgång, utan av hur klokt den används.

Heidi Andersson

Flerfaldig världsmästare i armbrytning, entreprenör och förespråkare för hållbar livsstil.

Björn Ferry

Tidigare olympisk guldmedaljör i skidskytte, föreläsare och profil inom hållbarhet.

Björn Ferry och Heidi Andersson har skogen som pensionssparande

PROFILINTERVJU

Hallå där med Heidi Andersson och Björn Ferry, före detta elitidrottare som idag lever på sina personliga varumärken, skogsbruk och investeringar.

Text: Skogssällskapet

Varför äger ni skog?

Det är meningsfullt, klimatsmart och roligt. Vi har skogen i stället för traditionellt pensionssparande eftersom det är roligare: vi har underhållning i form av röjning, hackspettsinventeringar, skogsutflykter, jakt och bärplockning på egna marker tills döden skiljer oss åt. Dessutom vill vi hellre att vårt samhälle

byggs upp med träråvara än med fossil råvara. Vi tror också att värdeutvecklingen på skogsmark kommer att fortsätta.

Hur tjänar ni pengar på den?

– Vårt huvudfokus är värdeutveckling, inte direktavkastning. Genom att bygga upp virkesförrådet och underhålla infrastrukturen på fastigheterna ökar vi successivt värdet och handlingsalternativen för framtida ägare, men vi avverkar också när det är lämpligt och har även fått inkomster genom ersättning för biotopskydd på områden med äldre skyddsvärd skog där det finns livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter.

Vilka värden är viktiga för er som skogsägare?

– Att kunna vara med och bidra både till lokalsamhället och till omställningen av hela planeten. Att bidra till människans utveckling utan att riskera det övriga livet på planeten är vår definition av hållbart brukande. Vi tycker det är bra att samhället löser in de marker som kan vara avgörande för bevarandet av den biologiska mångfalden. De som skapat viktiga naturvärden ska premieras. Att kunna klappa på en 250-årig tall som fanns på plats före franska revolutionen är mäktigt, samtidigt som det är stort att klappa på ett träd som vi planterat för 15 år sedan.

Dra åt skogen

Björn Ferry om att äga sin egen skog.

I det här avsnittet möter vi Björn Ferry – tidigare skidskyttekung, numera skogsägare och forskare.

Han berättar om sin egen skog, hur han ser på ansvaret som skogsägare, och vad han lärt sig genom sitt intresse för den tretåiga hackspetten. Vi pratar om balansen mellan brukande och bevarande, och hur man som skogsägare ska tänka själv! Nyfiken på vad en olympisk mästare har att säga om skog och hackspettar?

Lyssna på podden

Skanna QR-koden för att lyssna på podden.

Digitaliseringen är skogssektorns viktigaste möjliggörare

Det har på senare år blivit betydligt lättare för skogsindustrin att analysera extremt stora datamängder från flera olika datakällor, vilket skapar en helt annan synlighet, möjlighet att överblicka och förenkla förädlingskedjan och ett effektivare beslutsunderlag. Den pågående digitaliseringsutvecklingen för med sig fantastiska möjligheter till effektivisering av hela värdekedjan, från skogsråvara till förädlad slutprodukt.

ForestX är ett konsult- och produktbolag specialiserat på digitalisering av skogsindustrin i Sverige och Europa. ForestX digitaliserar skogsindustrin genom att skapa effektiva flöden och öka produktiviteten genom moderna IT-lösningar. Bolagets mål är att förenkla varje led i skogsråvarans värdekedja. Bolagets ambition är att leda skogsbranschens digitalisering genom att skapa effektiva flöden, från skog, via avverkning, till slutprodukt.

– I kedjan från avverkning till färdigtillverkad produkt finns ofta en omfattande effektiviseringspotential, såväl ekonomiskt som logistiskt och klimatmässigt. Vi betraktar digitalisering som ett verktyg för att skapa förändring hos våra kunder. Eftersom varje kunds förädlingskedja och affärsmodell skiljer sig åt så anpassar vi alltid våra lösningar utifrån varje enskild kunds behov, säger Christer Lindqvist, medgrundare av och marknadschef på ForestX.

Effektiviserar och förändrar processer ForestX, som grundades 2018, digitaliserar och effektiviserar skogsindustrins värdekedja, från skog till slutprodukt. Bolaget erbjuder bland annat digitala lösningar, verksamhetskunskap och IT-system för att optimera skogsförvaltning, virkesmätning och avverkning för skogs- och sågverksföretag. ForestX uppdrag är att hjälpa skogsindustrin att digitalisera delar av sina moment, men också hjälpa dem att förändra processer och därmed skapa affärsnytta. Som relativt ung aktör på en traditionell marknad fokuserar ForestX på flexibilitet, kompetens och innovation. En viktig drivkraft är att utmana skogsindustrin i att fullt ut tillvarata digitaliseringens möjligheter genom att integrera människor med tekniska lösningar.

– Ju tidigare vi kommer in i kundens transformationsarbete desto mer nytta kan vi göra med vår unika kombination av skoglig

kunskap och avancerad it-kompetens, säger Christer Lindqvist.

Minskad tillgång på skogsråvara kräver precisionsskogsbruk Tillgången på skogsråvara har på senare tid minskat i Sverige, inte minst med anledning av att skogsråvaruimporten från Ryssland har stoppats. Bristen har lett till att sågverkskapaciteten i Sverige vida överstiger tillgången till skogsråvara. Det ställer i sin tur krav på ökad spårbarhet och en ökad efterfrågan på precisionsskogsbruk, vilket innebär att högupplöst data används för att fatta precisa beslut baserat på digitala tvillingar av skogar ända ner på trädnivå. Precisionsskogsbruket kan även hjälpa skogsföretag att identifiera exakt rätt skog och virke för deras behov.

– De skogsindustribolag som har kommit längst i sitt hållbarhetsarbete kommer att vinna konkurrensfördelar framöver. Digitaliseringen kan också bidra till att effektivisera skogsindustrins logistik. I dessa tider som präglas av höjda bränslepriser och skärpta hållbarhetskrav har smart logistisk planering utvecklats till en allt viktigare konkurrensfördel. Med hjälp av intelligenta

digitala verktyg effektiviseras alltifrån ruttplanering till att öka fyllnadsgraden i virkestransporterna, säger Christer Lindqvist.

Ett annat exempel som vi ser komma rör kolkrediter, ett växande system som ger skogsägare möjlighet till ersättning för att låta skogen stå och binda kol snarare än att avverkas. Kolkrediter är ett växande fenomen, inte minst bland privata skogsägare.

Spårbarhet och omfattande kompetensskifte

Samtidigt befinner sig skogsindustrin mitt i ett omfattande kompetensskifte, vilket innebär att företagens kompetensbehov förändras och ny kompetens behöver integreras i verksamheten. Det handlar bland annat om individer som är duktiga på att analysera data, AI-specialister och specialister på olika typer av kartsystem.

Spårbarhet är ytterligare en nyckelfråga i skogsbranschens digitalisering. Det handlar bland annat om att kunna blicka bakåt och följa flödet genom förädlingskedjan. I slutänden handlar spårbarhet om att knyta ihop värdekedjan från skogsfiber till färdig produkt på ett så optimalt sätt som möjligt.

Småländsk innovation ger skogsbruket bättre förutsättningar: ”Lika enkelt som en kaffekokare”

De småländska bröderna Joel och Jim Olofsson driver företaget Drönarstation, vars självkörande drönarsystem kan kartlägga och analysera cirka 150 hektar på en timmes flygtid. Lösningen är marknadens första helt självkörande drönarsystem med integrerad bildanalys för skogsbruk – ett konkret och användarvänligt beslutsstöd. En drönare i sig löser inga problem, den måste vara tillräckligt användarvänlig för gemene man att använda och ge automatisk analys som levererar ett direkt värde. Affärsmodellen bygger på en abonnemangsfri produkt med en engångskostnad, vilket sänker investeringströskeln.

Det är ofta extremt svårt att överblicka skogsbestånd och identifiera alla problem när man är ute i skogen. Många av problemen kan du inte ens se från marken, även om du står bredvid dem. Många går i regel på samma stig och ser därmed samma träd varje gång. Då är det lätt att dra slutsatsen att skogen mår bra, trots att man missat de flesta träden, säger Joel Olofsson.

Drönarstations system lanserades på Elmia Wood sommaren 2025 och har mötts av stort intresse från den skogliga sektorn. Företaget har samlat utveckling, produktion och montering i Reftele utanför Gislaved. Sedan nyår har de anställt fler medarbetare och expanderar stadigt. Drönarstation AB har prisats som årets nytänkare i Gislaveds kommun och fått Svedeas prestigefyllda småföretagarstipendium.

Systemet identifierar automatiskt problem med såväl barkborrar som vindfällen. Bröderna Olofsson har byggt ett bildanalysprogram som hittar döda och nedfallna träd. Produkten består av ett komplett system där precis allt man behöver ingår. En självförsörjande laddstation, en självkörande drönare och en surfplatta med mjukvara som automatiskt analyserar upp till 200 träd i sekunden.

Dagsfärska kartor till skogsbruksplanen Med ett knapptryck levereras högupplösta dagsfärska kartor med decimeternoggrannhet och GPS-punkter för döda träd och vindfällen. Informationen kan läggas in i planläggningsprogram som PCskog eller skickas direkt till skördarförare. Eftersom skogsbruksplaner ofta grundar sig på gamla satellitbilder kan skogsägaren nu enkelt inkludera en helt aktuell kartbild med dagsfärsk information.

Sparar tid och gör skogsägandet hållbart –Vi har utvecklat Drönarstation för att skogsägare ska spara tid och göra skogsä-

gandet mer hållbart. Ett viktigt fokus var att stationen ska vara så användarvänlig att vem som helst kan hantera den. Att våra kunders snittålder ligger på 64 år är ett tydligt kvitto på att vi har lyckats, säger Joel Olofsson.

Trots avancerad teknik krävs varken förkunskaper eller drönarkort. Drönarstation hjälper sina kunder att skaffa operatörs-ID hos Transportstyrelsen och guidar genom lagkraven. I den medföljande paddan kontrolleras enkelt Luftfartsverkets drönarkarta för eventuella flygförbud nära flygplatser eller militärövningar.

Underlättar inventering

Inventering släpar ofta efter hos både skogsägare och skogsbolag. Vissa anlitar sommarjobbare, andra inventerar inte alls förrän man hamnar i en tvist. Med detta system blir inventeringen betydligt stabilare oavsett erfarenhetsnivå, eftersom drönaren dokumenterar resultatet helt själv.

Enligt Skogforsks projekt Föryngringskollen dör eller saknas förvånansvärt många plantor. Majoriteten av skogsägarna känner sig osäkra på om de får vad de betalar för av externa aktörer, och det råder ofta osäkerhet kring hur många plantor de egentligen har på sin mark.

Skogsägare kan nu smidigt räkna antalet satta plantor, vilket ger kontroll över överlevnad och framtida behov. För skogsbolag och entreprenörer erbjuder teknologin bevis på utfört arbete. Genom att mäta upp arealen exakt vet man hur många plantor som bör beställas. Därefter flyger man för att se antalet planterade plantor, och flyger igen året därpå för att mäta överlevnadsgraden. Detta ger ett utmärkt underlag vid reklamations- och försäkringsärenden.

Få koll på barkborreangrepp

Klimatförändringarna har ökat barkborreangreppen, vilket skadar miljön och leder till stora kostnader. Systemet hjälper skogsägare att upptäcka angrepp i tid för att se var det sprider sig och var det stannat av.

Med ett eget drönarsystem slipper skogsägare oroa sig för hur de själva skall orka eller hinna med att gå över hela skogen veckovis eller behöva förlita sig på hur ofta en inspektor hinner ut. Man kan i stället flyga kontinuerligt med ett knapptryck. Överblicken ger ett beslutsstöd som förhindrar förhastade avverkningsbeslut om det visar sig att barkborren redan har slutat spridas på en angripen plats.

Dela data till maskiner och entreprenörer

Systemet identifierar 200 träd per sekund medan drönaren flyger och kräver ingen internetuppkoppling eller molntjänst, så fort den har landat får man snabbt en överblick av eventuella stormskador. All data, inklusive GPS-positioner för samtliga skadade träd, kan enkelt mejlas via surfplattan till skördare och entreprenörer. Det ger dem avgörande information för att göra rätt insats i rätt tid.

Regelverket för drönare är komplicerat men finns helt inbyggt i produkten. Via förinställda program flyger drönaren automatiskt enligt gällande lagar, vilket minskar risken för handhavandefel. Drönaren analyserar och dokumenterar under flygningen, vilket låter operatören hålla uppsikt över luftrummet i stället för att titta ner i skärmen.

Kunddriven utveckling där lojalitet lönar sig Drönarstation jobbar i tät kontakt med våra kunder för att ständigt vässa systemet. När vi efter lanseringen tog fram en helt ny planteringsfunktion bjöd vi till exempel alla våra befintliga kunder på den uppdateringen. Bolagets affärsmodell är okomplicerad: när systemet får fler funktioner höjer vi priset för nya köpare. På så vis finansieras innovationen av nytillkomna kunder, samtidigt som de belönar dem som varit med oss från start. Det ska helt enkelt alltid löna sig att vara en trogen kund, säger Jim Olofsson.

Se alla träden trots skogen DRÖNARSTATION AB

Tänk dig ett verktyg som hittar barkborre och vindfällen åt dig, eller som du kan räkna plantor på en föryngring med. Få dagsfärska kartor till skogsbruksplanen med en helt självkörande drönare som du inte behöver styra själv. Ett självklart verktyg för alla skogsägare.

Analysera 150 ha på en timmes flygtid. Identifiera barkborrens spridning och inventera stormskador.

Räkna antalet plantor efter plantering och även överlevnadsgrad. Få 16 provytor på 5 minuter.

Drönarstation AB Jättevägen 4, Reftele info@dronarstation.se 073 526 07 26 www.drönarstation.se

I priset ingår allt du som skogsägare behöver: Laddstation, drönare, padda, programvara, support och garanti!

Inga abonnemang eller licenser!

Med en Drönarstation 2.0 krävs varken teknisk bakgrund eller drönarkort.

Avdragsgill för dig med skogs- eller jordbruksfastighet.

Kontakta oss för visning eller beställ din Drönarstation 2.0 redan idag!

Vi gör sågverk lönsammare – sedan 1972

Varje stopp i ett sågverk kostar pengar. Små störningar och ineffektiva flöden växer snabbt till stora störningar. I dag krävs mer precision än någonsin. De sågverk som optimerar sin produktion nu blir vinnarna framöver.

På Renholmen i Byske har vi utvecklat lösningar för virkeshantering sedan 1972. Vi vet hur man gör hela processen smartare – från råsortering och ströläggning till paketering.

Genom åren har vi hjälpt hundratals sågverk att minimera sina störningar. Så att de kunnat öka både kapacitet och lönsamhet.

Och det tänker vi fortsätta med. Vi har kunniga medarbetare och partners både i närområdet och i andra delar av norra Europa. Tillsammans utvecklar vi alla typer av sågverk –enligt vår devis Engineering greatness

Läs mer på www.renholmen.se

Nya Zero-byggskivor för hållbart byggande

De nya Zero byggskivorna, ZeroFloor och ZeroWall, är helt biobaserade och tillverkade uteslu tande av förnybara råvaror – utan tillsatt formaldehyd eller isocyanater. Produkterna innehåller inga fossila eller oljebaserade material.

ZeroFloor är en biobaserad golvspånskiva som kombinerar hög hållfasthet med enkel mon tering. De förfrästa spontkanterna gör monte ringen snabb och smidig, och skivans homoge na struktur ger ett starkt och jämnt underlag för olika ytmaterial. ZeroFloor finns i P6‑utfö rande för torra uppvärmda förhållanden.

ZeroWall är en mångsidig och stark väggspån skiva som passar för olika typer av innerväg gar och innertak. Den finns både obehandlad och förgrundad och kan monteras med skruv eller lim. Skivan har goda ljudisolerande egen skaper och är därför särskilt väl lämpad för in vändig väggbeklädnad.

koskisen.com/zero

Låt skogen förbli en trygghet för Sverige

SKOGSKRAFT

Världen förändras i snabb takt och globala skeenden skapar osäkerhet och nya förutsättningar som påverkar både samhällen och människors vardag på djupet. Det synliggör också tydligt hur sårbara vi blivit i beroendet av fossil olja och gas.

I det läget bör vårt fokus ligga på hur vi kan stärka Sveriges långsiktiga motståndskraft genom att minska beroendet av det fossila och i stället ta vara på våra egna möjligheter: skogen.

Skogen och skogsnäringen i Sverige utvecklar varje dag lösningar som både stärker Sveriges ekonomi och bidrar till klimatomställningen. Genom både stora framtidsinvesteringar och vardagsbeslut som gör mer av varje träd. En ny ligninfabrik som gör Sverige till världens största producent av lignin, en centrifug på samma massabruk som ökar

samma tempo som världen nu förändras i. När osäkerheterna är stora riskerar takten avta. Därför blir det desto viktigare att politiken pekar ut riktning och skapar förutsättningar som ger resultat.

Det svenska skogsbruket och skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste basnäringar. Med rätt förutsättningar kan värdet öka genom fler jobb i hela landet, ett minskat beroende av importerad fossil råvara och ett ökat bidrag till den gröna omställningen globalt. Sverige saknar olja och gas – men vi har skog: en förnybar, nationellt strategisk resurs som brukas med stor hänsyn till naturen.

Det finns en stor potential att tillvarata den mer. EU-kommissionens bioekonomistrategi visar tydligt skogens roll i Europas energi- och försörjningstrygghet. Sverige bör naturligtvis också ha en tydlig strategi för hur vi vill utveckla vår egen bioekonomi

Enligt 2024 års skogsutredning kan sektorn under ett träds omloppstid skapa 45 000 nya jobb och addera 1 000 miljarder kronor i samhällsnytta. Samtidigt som våra viktiga naturvårdsinsatser fortsätter. Det är möjligheter vi inte bör vänta för länge med att ta vara på.

Låt oss fortsätta utveckla skogen som en styrka för Sverige – ekonomiskt, klimatmässigt och säkerhetspolitiskt.

ANNONS

Log Max 6000V Top Saw passar till både hjulgående och bandgående skördare. Med toppsågen kan du optimera längderna på stammen och med den nya funktionen Tilt Control kan du placera aggregatet i önskad vinkel för att processa resten av trädkronan.

TILT CONTROL

Med vår nya Tilt Control-funktion kan du placera aggregatet i valfri tiltvinkel

OPTIMERAD SÅGLÅDA

Såglådan har designats om för att rymma sågsvärd upp till 90 cm

NOGGRANN MÄTNING Uppdaterad längdmätningsfunktion för bästa möjliga mätresultat.

ingfahedlund.se

Från skiss till färdig installation.

Vi erbjuder moderna lösningar för timmerhantering och är en trygg partner genom hela projektet – från idé till färdig installation. Våra ingenjörer förenar traditionellt know-how med modern teknik för att säkerställa funktion och precision i alla led. Med fokus på kvalitet, användarsäkerhet och långsiktig verkningsgrad skapar vi hållbara lösningar för framtiden.

Det är det vi menar med The Hedlunds Experience.

Viscaria blir Sveriges näst största koppargruva