INSPIRATION FÖR LÄSECIRKEL
Historisk las e p s t u m o s roman i Karibien
Floden sjunger ditt namn
tar dig till K aribien Året är 1834. Den brittiska kungen beslutar att slaveriet ska upphöra i Karibien. Beskedet tas emot med glädje bland slavarna på plantagen Providence. Lyckan blir kortvarig då husbonden i nästa andetag förkunnar att de först måste arbeta som hans lärlingar i sex år. Men slaven Rachel vill inte vänta. Hon är fast besluten att ta reda på vad som hänt de fem barn som tagits ifrån henne och sålts vidare till andra plantager. Så hon flyr. Med rädslan som ständig följeslagare börjar Rachel sin långa resa. Från soluppgång till solnedgång, genom Barbados sockerrörsodlingar till skogarna i Brittiska Guyana, och vidare till Trinidad, till den förrädiska floden och det öppna vattnet. Hon måste få veta vad som hänt barnen, först då kan hon känna sig fri.
Floden sjunger ditt namn
Eleanor Shearer Översättare: Annika Sundberg
En gripande roman om kärlek, mod och hopp.
Floden sjunger ditt namn är en gripande skild-
ring av en mors förtvivlan och de obegripliga påfrestningar hon ställs inför i sitt sökande efter barnen — och hennes obändiga vilja, mod och starka tro på livet.
Utgivning januari 2024
NZ IES AS-M E
FOTO: LUCINDA DOUGL
Läsecirkelsfrågor F ÖR FAT TA RE EL EA N OR S HE A RE R Eleanor Shearer bor och verkar i London. Hennes familj tillhör den s k Windrush-generationen, dvs de karibier som kom till Storbritannien efter andra världskriget med löften om brittiskt medborgarskap och ett bättre liv. Efter ett halvt sekel i Storbritannien hotades de av utvisning med anledning av de allt hårdare immigrationslagarna. Något som väckte starka protester och fick Sherarer att bli intresserad av sitt ursprung. Hon har en magisterexamen i politik som hon tog vid Oxford university. Under studierna intresserade hon sig särskilt för det koloniala arvet efter slaveriet och gjorde bland annat fältstudier i St. Lucia och Barbados. Dessa studier, men också hennes egen bakgrundshistoria, inspirerade henne att skriva Floden sjunger ditt namn. Boken är hennes debutroman och har rönt stor uppmärksamhet i Storbritannien.
1. “Det gjorde inte Rachel något att hon saknade Hopes tydliga konturer och bestämda självuppfattning. Det var på det sättet hon hade valt att överleva – genom att motståndslöst låta små delar av sig själv försvinna.” Vad tänker du om Rachels personlighet och hennes inställning till överlevnad? Tycker du att hennes inställning förändras under romanens gång? 2. Vad säger Rachels resa om moderskap? Vad tror du att Rachel lär sig om att vara mamma under romanens gång? 3. Rachels barn väljer olika vägar ut ur slaveriet. Är de alla, på något sätt, fria? Är vissa vägar bättre än andra? 4. Många karaktärer i denna roman får chansen att berätta små bitar av sina historier. Varför är detta berättande viktigt? Vilken roll spelar dessa berättelser i Rachels resa? Kan de lära henne något om sig själv? 5. Rachel nämner inte mycket om sina barns pappor. Tror du att detta är medvetet? Finns det några ledtrådar i texten om vilka papporna kan vara? 6. Vilken betydelse har musik och sång i romanen? 7. Thomas Augustus berättar för Rachel att i rymlingarnas by älskar vissa människor att berätta om det förflutna, medan andra bara vill glömma det. Hur hanterar romanen teman som att minnas och glömma? Tycker du att det finns ett ”rätt” val mellan att älta det förflutna och att lämna det bakom sig? 8. Vad tycker du om Mary Grace som karaktär? Varför tror du att Nobody dras så mycket till henne, och hon till honom? 9. Naturen spelar en betydande roll i romanen. På vilket sätt hör Karibiens landskap ihop med Rachels resa? Tror du att Rachel ser naturen som välvillig, ond eller något däremellan?
!?
Författarintervju
Hej, Eleanor Shearer!
Det här är din första roman. Hur länge har du arbetat på den? Och vad inspirerade dig att skriva Floden sjunger ditt namn? Den här romanen inspirerades av kvinnorna i Karibien som försökte hitta sina stulna barn när slaveriet tog slut. Första gången jag hörde talas om dessa kvinnor var på en utställning jag gick på när jag var sexton, så det gick nästan tio år från att jag fick idén till att jag faktiskt skrev romanen. Jag glömde aldrig berättelserna om dessa kvinnor, då jag tyckte att de målade upp en så kraftfull bild av hur människor i Karibien motstod slaveriet och vägrade låta det förgöra deras familjer. Men det var inte förrän under pandemin 2020 som jag började skriva på allvar. Jag hade turen att ha ett jobb där jag kunde arbeta hemifrån, och jag tänkte att jag aldrig kommer ha mer fritid än nu, så om jag inte skriver boken nu kommer jag aldrig att göra det! Floden sjunger ditt namn är baserad på en sann historia. Kan du berätta mer om det? När jag var sexton år gammal gick jag på en utställning som hette Making Freedom, som arrangerades av Windrush Foundation, en välgörenhetsorganisation som uppmärksammar den karibiska befolkningens bidrag till Storbritannien. I utställningen
berättades att när slaveriet tog slut var det kvinnor som lämnade plantagerna för att försöka hitta de barn som hade tagits ifrån dem och sålts. Detta var mycket vanligt under slaveriet, och handlade om att förneka människor rättigheten att anknyta till sina förfäder och ättlingar. Tanken på dessa kvinnor som gav sig ut för att reparera det slaveriet hade arbetat så hårt för att förstöra var så kraftfull att den stannade hos mig i flera år. Ungefär fem år senare hade jag turen att träffa chefen för Windrush Foundation, och jag nämnde hur mycket jag hade påverkats av den här berättelsen i utställningen. Han gav mig en bok som hette To Shoot Hard Labour, en muntlig historia om en man vid namn Samuel Smith, född på Antigua på 1870-talet. Han berättar om sin gammelmormor, Mother Rachael, som försökte hitta en av sina döttrar efter frigörelsen. Mother Rachael inspirerade mig till berättelsen om Rachel i Floden sjunger ditt namn. Du har gjort omfattande studier i ämnet, men frågan om återförenade familjer är också personlig för dig. Kan du berätta mer om dina kopplingar till Windrush-generationen?
!?
Mina morföräldrar kom till Storbritannien 1959 från St. Lucia som en del
!? av Windrush-generationen. Vid den tiden var många karibiska länder fortfarande brittiska kolonier, och på grund av arbetskraftsbrist efter andra världskriget bjöd Storbritannien in befolkningen där att komma och bo och arbeta i landet. Då hade min morfar redan separerats från sitt ursprung. Han föddes faktiskt på Barbados, men lämnade sin familj där när han var fjorton år och flyttade till St. Lucia och bröt kontakten. Hans mor och de flesta av hans syskon dog utan att veta vad som hade hänt honom. Det var bara en syster som fortfarande levde när han gick i pension i sjuttioårsåldern och återvände till St. Lucia, och de hann träffas en gång innan han gick bort. Under min senaste resa till Karibien fick jag möjlighet att träffa min gammelfaster för första gången, och det gav mig hopp om att även när familjer är utspridda är det aldrig för sent att återförenas.
Författarintervju
litet, men som handlar om mer än bara dessa grymheter. Min önskan är att de känner hopp och kärlek, särskilt för tiden efter slaveriet. Jag tror nämligen att vi behöver skapa utrymme för konst som handlar om kärlek och glädje som utspelar sig under perioder då många människor lidit, eftersom människor trots allt upplevde kärlek och glädje även då. Och på grund av att slaveriet förstörde så många människors familjer var det viktigt för mig att skriva om en mor som vägrar låta det ske. Det krävs ett otroligt mod att göra det som många karibiska kvinnor gjorde, och jag ser det som en kraftfull symbol för deras motstånd.
Vad hoppas du att läsarna tar med sig från Floden sjunger ditt namn? Jag hoppas att läsarna slår igen boken med en beundran för modet hos människorna i Karibien som på så många sätt stod emot slaveriet och kolonialismen – de verkliga människorna som inspirerade den här berättelsen om Rachel och hennes barn, samt de karaktärer hon möter på vägen. Jag hoppas att de ser Floden sjunger ditt namn som en roman som inte undviker slaveriets bruta-
!?