Svensk Fisknäring Nr1 2026

SNART DAX!

Vi ses på Nordic Seafood Summit

TRENDSPANING

Vi djupdyker i det blå

FJÄLLFISK

På besök hos Åre

Atlantfisk

MAT & DRYCK

Här får gösen stå i centrum

Sillen har varit en naturlig del av livet

Morgan Bråse är femte generationens sillproducent på Klädesholmen

VÄLKOMMEN TILL

NORDIC SEAFOOD SUMMIT 2026

En dag för HoReCa som

vill ligga steget före

Dag två på Nordic Seafood Summit bjuder vi in restauranger och kockar till en dag fylld av inspiration, provsmakning och ärliga samtal om hur sjömat fungerar i praktiken –från inköp till gästupplevelse.

Provsmakning!

Upptäck nya arter, produkter och idéer –särskilt riktat till restauranger.

För kockar & krögare

Inspiration, ärliga samtal och konkreta exempel från restaurangverkligheten.

MYTER, KILLGISSNINGAR ELLER FAKTA?

Vad är den vanligaste frågan du fått om sjömat? Har någon gäst gjort ett påstående som fått dig att stanna upp?

Bortom laxen

Så skapar vi värde, berättelse och

betalningsvilja för

fler arter från havet.

Påståenden och killgissningar om sjömat sprids ofta – men vad är egentligen sant? Möt forskare och experter som reder ut myter och sätter fakta i sitt sammanhang.

Skanna QR-koden och skicka in det du hört eller undrat över.

Svaren ges live dag 2 kl 14.00–14.45.

Välkommen

Hör

Nu är 2026 här. Ett nytt år tar sin början, och med det möjligheten att stanna upp, blicka framåt och samla kraft tillsammans.

För oss som arbetar med sjömat är det också ett år där frågorna känns både större och viktigare än på länge. Hur säkrar vi framtidens mat? Hur bygger vi beredskap, hälsa och hållbarhet – samtidigt? Och hur får vi fler att upptäcka allt det goda som havet faktiskt erbjuder?

Ett nytt sjömatsår Välkommen!

Sjömaten har en självklar plats i svaren på många av dessa frågor. I en tid där trygghet, näring och resurseffektivitet står högt på agendan blir sjömaten allt viktigare – både på tallriken och i samhällsdebatten. Just därför känns det extra rätt att inleda året med ett nummer som sätter fokus på hur vi får fler att välja mer sjömat.

Sverige har goda förutsättningar och vilja att driva utvecklingen framåt. Samtidigt vet vi att konsumtionen inte ökar av sig själv. När priset är största utmaningen krävs inspiration, tillgänglighet och storytelling. Sjömaten ska vara det självklara valet, både i vardagen, i offentlig måltid och på restaurang. I temat för numret lyfter vi frågan och får också exempel på hur man jobbar i köken. Kanske kan trendspaningen på sidan 9 ge lite inspiration till vad som är på gång framöver.

”Ur ett hållbarhetsperspektiv borde det vara en självklarhet att vi skall äta det vi fiskar upp.”

Jag tror också att vi behöver jobba tillsammans för att lyckas. En viktig mötesplats för hela sjömatsbranschen är Nordic Seafood Summit, där samtal, idéer och viktiga frågor får ta plats. På sidan19 hittar du också en länk till den digitala mässtidningen för NSS. Där hittar du program, hallskiss och annat läsbart inför mässan.

Vi hoppas att årets första nummer av Svensk Fisknäring känns som ett välkomnande avstamp in i 2026. Ett nummer som inspirerar, väcker nyfikenhet och bidrar till fler samtal om hur vi tillsammans stärker sjömaten i Sverige.

Trevlig läsning!

Linda Frithiof Sjömatsfrämjandet

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

2026

Skall bli kul att se vad året har att erbjuda. Vi välkomnar också dig till att besöka oss under Nordic Seafood Summit.

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?

Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Gustaf Almqvist, Länsstyrelsen Stockholm, vid ett torgmöte där vikten av ett fungerande och starkt regionalt fiske framhölls, framför allt av strömming, i och kring Ålands hav och dess skärgårdar, inklusive Stockholms skärgård.

24 9 28

Nummer 1/2026

6 Redo för mässa Nu slås portarna upp för Nordic Seafood Summit

8 Svensk seger Grattis Johan Malm, vinnare i ostron EM

9 Trender 2026 Vilka blå mattrender ser vi framöver

11

16

Tema

Hur får vi fler att välja mer sjömat på tallriken

Reportage

Inget lull-lull hos Håkan Thor på Åre Atlantfisk

20 Profilen

23

24

Morgan Bråse har sett branschen utvecklas & förändras

I säsong

Sockertång som smaksättare & mineralboost

Mat & Dryck

Anders & Andreas aktuella med en hel bok om GÖS

26 Inblick & utblick Information och nyheter från våra producent- och branschorganisationer

28 Forskning & fakta Timing avgörande för den frysta fiskkvalitén

30 På gång Mässor, konferenser och annat kul

Branschtidningen Svensk fisknäring ges ut av Sjömatsfrämjandet. För gratis prenumeration, scanna qr-koden och följ instruktionerna.

Kontakt Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54, info@sjomatsframjandet.se Ansvarig utgivare Roger Thilander, 070-562 40 19

Annonser Linda Frithiof 0702-82 69 76, linda@svenskfisknaring.se

Layout och tryck Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal, www.billes.se

Omslag Morgan Bråse. Foto: Sjömatsfrämjandet 11

Välkommen till Göteborgs Fiskauktion, Sveriges största av sitt slag. I mer än 100 år har det bedrivits handel med färsk fisk och färska skaldjur på samma plats i Fiskhamnen i Göteborg.

Tipsa redaktionen! redaktionen@svensksjonaring.se

Besök gärna sjomatsframjandet.se

VISSTE DU ATT?

Det finns mer än 15 bläckfiskarter i Skagerrak

Branschen redo för Nordic Seafood Summit 2026

Mässa Den 11 mars slås portarna upp till årets upplaga av Nordic Seafood Summit.Då samlas hela branschen, från fiskare och vattenbrukare till producenter, forskare och myndigheter på Eriksberg i Göteborg för att diskutera utmaningar och möjligheter, inspireras och knyta kontakter.

Under två dagar fylls Eriksbergshallen med utställare och scenen med många intressanta talare. I år kliver den folkkära matprofilen Lisa Lemke in som moderator vilket skapar en röd tråd från första dagens branschfrågor till dag tvås inriktning mot Foodservice och HoReCa. Organisationen bakom mässan är ett samarbete med hela branschen för att få fram relevanta programpunkter och rätt folk på scen. En av de som projektleder NSS är Emelie Hennström, Innovatum.

annat. Det finns otroligt mycket vi vill göra men man måste springa långsamt och mätta mun efter matsäck, säger Emelie.

Mässan har ju varit en succé inom branschen skulle jag säga, ett givet event att besöka. Är intresset lika stort i år?

– Vad roligt att höra! Det tycker vi också och utvärderingarna pratar för sig. Vi hoppas på över 1200 besökare i år med samma antal utställare som tidigare år. Vi vill ju inte växa så mycket mer.Dag två är det ju fokus mot foodservice och HoReCa. Vad har ni gjort för att locka målgruppen att besöka NSS?

Nu är det för fjärde året som Nordic Seafood Summit arrangeras, hur känns det? Går allt på rutin? – Vissa delar går absolut på rutin vilket ger utrymme för att utveckla vidare

– Vi har dels bokat en toppenhuvudmoderator - Lisa Lemke! Hennes bakgrund som krögare, journalist och kock passar årets tema och hennes uppdrag som handen i handsken. Dessutom har vi ju Frida Ronge som komponerar kvällens mingelmiddag. Vi samarbetar också med Smaka på Västsverige, Turistrådet i Väst samt Hallands matgille med flera. Utöver detta sprider vi information om eventet via våra utställare och partners samt dess kanaler. De som inte kommer från HoReCa kommer

verkligen missa något!

Ni är ju ett helt gäng i mässgruppen som står för arrangemanget, vilka är med och organiserar årets NSS?

– Ja tack och lov för vår härliga arrangörsgrupp. Årets event arrangeras av Innovatum Science Park, Fiskbranschens Riksförbund, RISE, Jordbruksverket samt Axfoundation. Dessutom har vi stärkt upp programgruppen med Vi Svenska Fiskare. Utöver detta utvecklas NSS med offentligt stöd från Jordbruksverket, Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen och sponsorer är Ikano Bank samt Svenskmärkning. Utan dessa hade det varit en betydligt brantare backe! Några programpunkter eller sidoevent som du ser extra mycket fram emot?

– Jag tycker vi fått till ett riktigt bra program i år så det blir svårt att välja men dag ett ska det bli mycket intressant att höra blocket om livsmedelsstrategin och hur vi ska uppnå målet med 60% ökad sjömatsproduktion. Dag två tror jag sista passet där en expertpanel besvarar frågor om påståenden och myter om sjömat kommer bli extra kul och intressant!

Så förändras fiskerikontrollen

EU-regler Från den 10 januari 2026 införs flera förändringar i fiskerikontrollen.

Passiva redskap som nät och tinor ska märkas inom både yrkes- och fritidsfiske för att öka spårbarheten, göra det lättare att utkräva ansvar, motverka olagligt fiske och minska risken för förlorade redskap och marint skräp.

Fiskefartyg ska även rapportera sin position oftare när de befinner sig i och kring skyddade områden, vilket stärker tillsynen. Samtidigt införs ett nytt EU-gemensamt IT-system för rapportering och kontroll av dokumentation vid import och export av vissa fiskeriprodukter. Dessutom krävs tillstånd från Havsoch vattenmyndigheten för

den som väger fångst, för att säkerställa korrekt kvotavräkning och tillförlitliga data om fiskbeståndens status.

!HÄR HITTAR DU all information om förändringarna

Boken är skriven av Ellen Schagerström och Åsa Strand, marinbiologer som båda forskat om stillahavsostron samt Hans Liljeblad, hållbarhetskonsult som utforskat dess kulinariska aspekter. Utgiven av Ordfront förlag.

Från rå lyx till folklig framtidsmat

Boktips Här är boken för dig som älskar ostron och för dig som inte riktigt vågat prova än. Boken är skriven av tre ostronälskare som alla brinner för att hitta nya sätt att använda ostron.

Varför har ni gjort en bok om ostron?

Folk i allmänhet vet för lite om stillahavsostronen, både vad som är bra och vad som är dåligt med arten, och många vet inte att det är samma art som finns här i Sverige som vi importerar till våra restauranger. Att äta ostron är dessutom både bra för miljön och bra för oss, och jättegott, men många vågar inte ens prova. Vi vill göra ostron till ett mer folkligt livsmedel genom att visa att det inte finns något rätt eller fel när man äter ostron, det går lika bra (eller till och med bättre) att äta dem tillagade. Och vi anser att de lika gärna kan vara en tisdagsmiddag som lyx till

nyår, svarar Ellen, Åsa och Hans. Vi har ju väldigt mycket ostron i Sverige, hur får man fler till att äta mer ostron tror ni?

Det är många som har svårt för att våga prova råa ostron. Genom att göra ostronen tillgängliga för konsumenten i andra mer välbekanta former än råa vill vi uppmuntra alla att våga smaka. Och genom att göra dem till vardagsmat blir steget inte så långt till att börja servera dem oftare, svarar dem.

När vi frågar hur de själva helst äter ostron svarar Hans att han gärna äter både råa och tillagade medan Ellen och Åsa föredrar dem tillagade. Vilken rätt som är godast i boken får var och en själv prova sig fram till hälsar de.

Marin Delikatessmästare

● Älskar du sjömat och vill arbeta praktiskt med smak, kvalitet och hållbarhet? YH-utbildningen Marin Delikatessmästare gör dig till specialist på sjömat. Du lär dig hantera, förädla och presentera marina råvaror enligt höga hygien- och kvalitetskrav samt ge råd om tillagning och hållbara val.

Siffran 111

arter har Andrej Urosevic alias ”Fish daddy” hittills lagat. Genom kontot Andrejcooksfish (Instagram och TikTok) antar han utmaningen att laga alla fiskarter i världen. Det är en fröjd att se honom filea och hantera de olika fiskarna. Hans bakgrund - läste till kock vid Le Cordon Bleu, Paris, öppnade fisk & skaldjursrestaurang i Düsseldorf för att sen bli prisbelönt fiskhandlare i London. Slutligen även fått den ultimata utmärkelsen till ”Fishsommelier” av German Chamber of Commerce.

Citatet

”Den skulle gynna både folkhälsan, självförsörjningsgraden och ett mer hållbart livsmedelssystem”

Britt-Marie Dahlin (Andersson) hushållslärare/nutritionist och som tog fram tallriksmodellen som fyller 50 i år.

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se

Svensk seger i EM i ostronöppning

Vinst Den 24 januari avgjordes den 14:e upplagan av European Oyster Open Championship i Trollhättan. Mästerskapet lockade stor publik, ostron i fokus och en välbesökt matoch hantverksmässa. Dagen slutade med svensk seger.

Utöver tävling, serverades det ostron i mängder – naturella, friterade och med olika toppings och champagne såklart. En uppskattad mat- och Hantverksmässa med lokala och regionala utställare lockade också besökarna.

Per Olofsson, Nova Mat och Möten, arrangerar eventet.

– Dagen har varit toppen runt 2000 besökare och ett härligt utbud av lokalt mathantverk i vår matmässa samt med inspirationsmatlagning med bl.a. Sveriges Mästerkock Linnea Jarnrot. Inte minst spännande tävling med för första gången svensk vinst i Trollhättan.

Tävlingen sker i kval där 10 av 30 går till semifinal var på 5 gör upp i finalen. -Det var en jämn kamp, det gäller att snabbast öppna och presentera 30 ostron på ett smakfullt sätt, ordentligt lossade utan flisor eller skadat ostronkött. Johan gjorde sin bästa prestation i finalen och vann med en betryggande marginal.”

VISSTE DU ATT

Räkan är hermafrodit & byter kön till hona vid 2 års ålder

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.

För mer information: info@havetsskafferi.se

Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

REDSKAP knivar, tänger, skärpstål, sågblad, handverktyg, skärplattor m.m.

ROSTFRITT

arbetsbord, skänkvagnar, rökvagnar m.m.

KLÄDER & SKYDD gummikläder, arbetskläder, skor, stövlar, skärskydd m.m.

HYGIEN Vikan hygiensystem, skrapor, borstar, kemsprutor m.m.

KRYDDOR dill, dillfrö, konserveringsmedel m.m.

MASKINER kvarnar, ismaskiner, knivslipsmaskiner m.m.

Tryggt, blått & enkelt

Vad är det som trendar och hur påverkar det vad vi väljer att äta?

Vi har spanat in vilka stora trender som är på gång och dyker ner i det blå. Här får du vår tolkning av vart vi är på väg 2026.

Vad vi vill välja och vad vi faktiskt köper är inte detsamma. Svenskt, lokalproducerat och miljömässig medvetenhet är det vi vill välja. Maten får gärna också vara hälsosam och utan tillsatser. Men det som faktiskt styr våra inköp är stigande matpriser, globala konflikter och en ekonomisk lågkonjunktur. Medan vi väntar på bättre tider anpassar vi oss och gör det bästa av situationen.

Tröstande & tryggt

Maten skall vara äkta, comforting och värmande. I en tid av ekonomisk osäkerhet, stigande matpriser och global oro söker vi trygghet i det välbekanta. Våra matval formas alltmer av uppväxt, kultur och vardag. 2026 väljer vi det som känns nära, begripligt och pålitligt. Vi söker mat som tröstar, värmer och får oss att känna oss emotionellt trygga. Det lättar vår känsla av att sakna kontroll i den osäkra värld vi lever i. Vi väljer varumärken som grundar sig i tradition och arv, smaker med historia. Klassiska rätter från vår

uppväxt med nostalgiska smaker ger en äkta känsla som är begriplig och pålitlig.

Råvaran i fokus

I år sätter vi råvaran i fokus. Vi väljer bort kosttillskott och hälsopreparat och köper istället näringsrika råvaror. Vi söker mat som är skräddarsydd för våra egna behov. Vi går från att maxa protein och fibrer till att anpassa kosten så att den inkluderar funktionella fördelar som underhåller hälsan på lång sikt. Däremot skall maten inte kännas tråkig utan vi väljer råvaror som känns sexigare förpackat jämfört med traditionell hälsokost.

Sjömaten har allt vi söker men behöver bli det självklara valet i en värld där vi vill ha kontroll på vår hälsa och vikt.

Sjömat har ett högt proteininnehåll som stimulerar mättnad och som effektivt stimulerar kroppens naturliga frisättning av mättnadshormonerna GLP-1 och PYY Hög fettkvalitet med mycket omega-3 stöttar inte bara hjärt- och hjärnhälsan

utan tros även bidra till en bättre glukosmetabolism med potential att stödja kroppens hormonella balans, helt utan läkemedlens bieffekter.

”Jorden består av 71% vatten men över 95% av maten kommer från land”

Blå potential

Det är i havet potentialen finns, det är här vi kan bygga framtidens skafferi. Både genom att skapa hållbara bestånd av arter som vi fiskar med selektiva och skonsamma redskap och genom odlingar, i havet men också på land, av näringsrika extraktiva arter som hämtar sin näring direkt från det omgivande vattnet utan behov av foder eller i cirkulära och hållbara system. Foks ligger på arter och system som kräver lite resurser men ger mycket tilbaka; liten pelagisk fisk, musslor, ostron, tång.

Nu går alger och tång från att ha varit en framtidsspaning till en faktisk råvara. Vi använder den som smakförstäkare, mineralboost och framåt även som proteinråvara. I bröd och sallader eller som tillbehör och topping.

Vi söker kvalitet i stället för kvantitet och råvaror så som ostron och blåmusslor, som tidigare ätits till fest eller på semester blir till vardagsmat. Den priskänsliga konsumenten väljer små förpackningar istället för storpack trots att kilopriset då oftast är lägre, för att kostnaden för stunden är mindre.

Enkelhet är lyx

Stigande matpriser och bristande tid gör att vi vill ha få råvaror som går snabbt och

enkelt att laga och ger lite disk. Enkelheten blir en ny form av vardagslyx. Vi väljer allt-på-enplåt, bowls och airfrier-filéer. Pannfärdiga halvfabrikat som ändå känns hemmalagade och packade för familjen ger minimalt med svinn och en känsla av prisvärdhet. Bygg ihop din egen måltid. Allt fler restauranger säljer sina delikatesser i mataffären så att du enkelt kan skapa restaurangkänsla hemma. Snabba alternativ direkt från frysen är också lättillgängliga alternativ det här året då frysen trendar. Perfekt även för den pågående snacks-vågen där vi går från tre huvudmål om dagen till små minimål som intas vid behov och som ger funktion. På väg till träning, hemma efter skolan, inför mötet eller till en lugn stunds avkoppling på kvällen.

Vi äter med alla våra sinnen

Influencer från sydostasien

Matinfluencerna kommer från sydostasien. Från Sichuan i Kina kommer Malatang som sägs vara årets rätt. En genuin hotpot serverad i en bowl – varm och comforting, en rätt som doftar ”du bestämmer”. Du väljer färska råvaror som tillagas direkt och serveras i en god buljong, helt skräddarsytt efter dina önskemål och givetvis med fisk eller skaldjur. Andra givna sydostasiatiska sjömatsfavoriter är Khai Jiao Poo från Thailand, en enorm krispig omelett fylld med härligt krabbkött. Spana in Jai Fai´s i Bangkok. Chili crab från Malaysia eller Kinilaw en filipinsk ceviche gjord med sötsyrliga citrusfrukten calamansi och tabon tabon (en frukt som tar bort den fiskiga smaken).

Från att smak har varit det viktigast går vi till att uppleva med alla våra sinnen. Genom att kombinera mat som påverkar både smak, texturer och aromer med det vi ser, på ett tilltalande sätt, stärks konsumentens emotionella kopplingar till mat som är bättre för oss. Vi väljer flera olika texturer som skapar en större upplevelse. Även orden som beskriver maten påverkar våra inköp. Vi väljer bort ”fisklasagne” och köper ”mustig medelhavslasagne med smak av havet”. Umamitunga rätter och gastronomiska uttryck lockar till köp. Precis som maten vill vi att den skall vara snyggt förpackad och kvalitet, förpackningsdesign och storytelling smälter samman.

”Chewy is the new crunchy”

Sofie Z Bonnevier, PoPFoodie

Till trendspaningen har vi hittat inspiration och tankar från följande rapporter. 2026 Global Food & Drink Predictions - Mintel, "The Great Delay"Food & Friends, Trendreport 2026 - Food Campus Berlin, EU Fish Market report 2025 reflects challenging market conditions, The food and beverage trends to watch in 2026 - Food dive.

Uppdrag: Boosta konsumtionen av sjömat

Sverige ska producera mer sjömat, det är ett tydligt politiskt mål. Men för att öka produktionen behöver vi även förändra konsumtionen. Innovation och diversifiering är en del av framgångsreceptet. Men även inspiration, sushi och tacos!

av AGNETA RENMARK

Sjömat spelar en viktig roll i den uppdaterade livsmedelsstrategin, och Jordbruksverket har föreslagit ett mål där produktionen av svensk sjömat för humankonsumtion ska öka med 60 procent till år 2035 – det gäller såväl vildfångad som odlad.

För att lyckas behöver även konsumtionen av sjömat hänga med. Men enligt en rapport från forskningsinstitutet RISE går den i stället åt fel håll. 2023 åt den genomsnittlige svensken bara 1,6 portioner sjömat per vecka, vilket kan jämföras med 2019 då veckokonsumtionen låg på 1,9 portioner. Det är alltså en bra bit ifrån Livsmedelsverkets rekommendation om att äta sjömat två till tre gånger i veckan.

Ett tydligt mönster är också att svenskarna bara konsumerar ett fåtal arter; 2023 stod tio arter för hela 77 procent av konsumtionen. Dessutom är 73 procent av den sjömat vi konsumerar importerad.

Så vad bEhöv ER göras för att vända den negativa utvecklingen?

Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers, tror att en viktig väg går via det pelagiska fisket:

– Det som kan hjälpa till att driva utvecklingen är allt ökat fokus på svensk beredskap, det stora intresset för hållbara proteinkällor och det faktum att pelagisk fisk har en helt enastående näringsprofil. För att förändra och skapa fler värdekedjor från det pelagiska fisket i Sverige behövs saklig kunskapsspridning och innovationer i såväl tidiga som senare led; att bevara kvaliteten från start är A och O, liksom diversifierad produktutveckling.

– Vi behöver även förändra och bredda sättet att konsumera pelagisk fisk, gärna redan i skolåldern: att den inte bara äts inlagd vid högtider utan kommer in i vardagsmaten via färs och färdigrätter. Vi har även mycket att lära av hur man i Sydeuropa och Asien tillagar och äter liten fisk hel, säger Ingrid Undeland.

CECILI a SoLéR , doCEN t i företagsekonomi vid

Handelshögskolan i Göteborg, håller med om att Sverige bör öka den egna konsumtionen och förädlingen av pelagisk fisk i stället för att sälja merparten som foder utomlands.

– Det leder både till förlorade intäkter och arbetstillfällen samt sämre beredskap för kris och krig.

Ingrid

Undeland, professor i Livsmedelsvetenskap, Chalmers

Strömming är vår livsmedelsreserv om krisen kommer.

Hon trycker också på att vi genom ökad förädling kan fiska mindre för att erhålla mer.

– Detta samtidigt som vi minskar trycket på de marina och känsliga ekosystemen i Östersjön, och på så vis kan bygga upp bestånden.

När det gäller strömming från Östersjön är innehållet av miljögifter en omdiskuterad fråga, något som i sin tur påverkar konsumtionen. Men enligt

Cecilia Solér har dioxinvärdena gått ned hos många bestånd utmed kusten.

– De flesta av oss kan äta strömming från Östersjön ett par gånger i veckan. Det är synd att Livsmedelsverket fokuserar på risker i stället för hälsofördelar med att äta strömming. De borde kunna ha mer riktade konsumtionsråd till olika målgrupper och även kring olika bestånd, säger hon och framhåller den finska livsmedelsmyndighetens mer kompensatoriska modell, där man värderar risk kontra nyttan med fet fisk i sina kostråd.

Cecilia Solér, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan Göteborg.

ENLIGt SabINa LI t ENS Karlsson, nutritionist och toxikolog på Livsmedelsverket, är det dock nyttan med sjömat som myndigheten i första hand lyfter.

– Fisk är hälsosamt, vilket vi trycker på i såväl kostrekommendationerna som på vår hemsida och sociala medier.

Hon tror dock att rädslan för miljögifter har viss betydelse för att konsumenterna inte äter lika mycket sjömat som vore önskvärt, liksom den mediala rapporteringen om utfiskning och hot mot olika arter.

– I de kännedomsundersökningar vi genomför är det få konsumenter som vet varifrån fisken kommer,

”De flesta av oss kan äta strömming ett par gånger i veckan. Det är synd att de fokuserar på risker och inte hälsofördelar. ”

vilket nog gör att man blir mer försiktig.

I kostrekommendationerna står det uttryckligen att det inte är bra att äta för mycket fisk, för miljöns skull. Är inte det förvirrande?

– Det vi menar är att man inte ska äta mer fisk än vad som står i våra rekommendationer, och genom att variera arter och ursprung blir det mindre risk för

utfiskning, säger Sabina Litens Karlsson. Livsmedelsverket har tillsammans med Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag av regeringen att analysera och föreslå hur mer pelagisk fisk från Östersjön ska hamna på tallriken, vilket ska redovisas i slutet av det här året.

– Vi ska precis dra i gång det arbetet, säger Sabina Litens Karlsson och förklarar att halterna av miljögifter skiljer sig i olika delar av Östersjön – men fortfarande är för höga för känsliga grupper, som barn och unga samt kvinnor i barnafödande åldrar.

– Men vi behöver kanske bli mer tydliga med att mindre känsliga grupper utan problem kan äta fisk från Östersjön en gång i veckan.

På NoRGES Sjömat R åd har man följt konsumtionen av sjömat i Sverige sedan 2015 och sett att kurvan stadigt vikt nedåt.

– I dag är det bara en av fyra svenskar som äter enligt kostråden, säger Charlotte Rapp, representant för Norges Sjömatråd i Sverige.

Det som ändå är positivt är att sju av tio svenskar säger att de vill äta mer fisk.

– De främsta barriärerna är pris och inspiration. Många tycker att fisk är dyrt och vet inte vad man ska göra med den. Det är den koden som alla vi som jobbar med sjömat behöver knäcka, säger hon och fortsätter:

– Tillgänglighet i butik kan också vara en barriär. Därför är vi i vår kommunikation alltid tydliga med att det går lika bra med fryst fisk.

Norges Sjömatråd jobbar för att öka konsumtionen av sjömat genom att sprida kunskap och inspiration. Nyligen släppte man en rapport som visade att svenska barns favoriträtt inte alls är pasta med köttfärssås utan sushi!

Sjömat och kostrekommendationer

”Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter och välj miljömärkt.”

Så ser de nationella kostråden kring sjömat ut, där Livsmedelsverket betonar att konsumtion av fisk och skaldjur bidrar till att minska risken för flera folksjukdomar. Man skriver även att det av miljöskäl inte är bra att äta för mycket sjömat:

”Genom att välja hållbart gör vi det möjligt att kunna äta fisk även i framtiden. Kolla efter miljömärkningar som MSC, ASC och Krav eller använd WWF:s fiskguide.”

Fotnot. De nationella kostråden uppdaterades våren 2025 men råden om sjömat är fortfarande desamma som tidigare, då myndigheten inväntar en stor undersökning från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, där nyttan med att äta olika sorters sjömat vägs mot riskerna.

Charlotte Rapp, representant för Norges Sjömatråd i Sverige.

”Det som är posititvt är att sju av tio svenskar säger att de vill äta mer fisk. De främsta barriärerna är pris och inspiration.”

– Vi blev själva väldigt förvånade över att det är vad barnen helst vill ha. Här tror jag att det finns en viss misskommunikation mellan föräldrar och barn.

En allt viktigare strategi för att öka inspirationen kring sjömat är att samarbeta med olika matinfluensers, eftersom dessa ofta har hög trovärdighet.

– Vårt uppdraget till dem är att de ska bjuda sina följare på inspiration i vardagen. Budskapet är att fisk inte måste vara fancy och festligt utan mat som går fort och lätt att svänga ihop efter jobbet till en rimlig peng, säger Charlotte Rapp och berättar att det kan handla om allt från att göra fisktacos till spännande varianter av panerad sej med kall sås.

– Något jag själv har lärt mig av våra influensers är att de gärna rimmar vit fisk innan tillagning – och det blir en enorm skillnad!

Fisk i flödet

”Fisk i flödet” är en undersökning från Norges Sjömatsråd av maten som publicerats av Sveriges 20 största matinfluensers på Instagram och TikTok. Totalt publicerades 988 inlägg där maträtter syns i bild under perioden januari-september 2025 och här är några resultat:

1. Kött är det protein som dominerar flödet och som engagerar mest, sett till antal kommentarer och delningar.

2. Sjömat syns i nästan vart femte inlägg; det är räkor och lax som dominerar stort.

3. Ett inlägg med fisk eller skaldjur får i genomsnitt 9 542 likes på Instagram och TikTok hos Sveriges största matinfluencers.

4. Inlägg med sjömat i bild får i genomsnitt mer likes än matinlägg med andra proteiner.

Skilda världar – eller mer fisk för mindre peng

I sydväst vill kunderna ha filéat och klart, i nordost köper de helst fisken hel. Det är bara tre mil mellan Kullavik och Hjällbo men när det kommer till hur man handlar och äter sjömat är det skilda världar.

Diversifiering är ledordet för en mer hållbar sjömatskonsumtion. Det handlar om att äta fler och udda arter, och inte minst att ta vara på hela fisken – inte bara äta filén, som vi till stor del gör i dag.

Hur detta ser ut rent konkret vet Emil Nilsson, vd på Kullaviks Fisk & Skaldjur, som företagsnamnet till trots säljer fisk över disk i både Kullavik och Hjällbo.

För den som inte redan vet så är Kullavik ett välmående och havsnära område söder om Göteborg medan Hjällbo är en stadsdel i nordost som präglas av kulturell mångfald.

– 99 procent av all fisk som vi säljer i Hjällbo är hel fisk, med huvud och skrov och allting kvar. I Kullavik är det ett omvänt förhållande, här säljer vi i princip enbart filé och pannfärdiga produkter, säger han.

Anledningen är att det handlar om helt olika kundgrupper, där många invandrare och nysvenskar har ett helt annat förhållningssätt till sjömat.

– Våra kunder i Hjällbo är vana vid att ta vara på hela fisken och tillagar den så i stekpannan, ugnen eller på grillen. Många köper gärna fiskhuvuden, skrov och ryggradsben, för att ha till soppa, gryta eller koka egen fond. De vill även ha råa räkor, bläckfisk och levande krabbor av olika slag.

Dessa skilda köpmönster skapar så klart fantastiska affärsmöjligheter för en driven entreprenör; allt det som ”blir över” när fisken är filéad i Kullavik kan ju säljas i Hjällbo.

– Faktum är att det inte räcker. Efterfrågan på den typen av detaljer är så stor att vi får köpa in en del separat från grossister, säger Emil Nilsson.

Han berättar att det var pappa Per- Olof ”Pellefemman” Nilsson som en gång startade verksamheten på 70-talet.

– Pappa började i Hjällbo men när Kullaviks centrum byggdes i början av 80-talet tog han chansen att etablera sig även där.

Sedan 20 år tillbaka är det Emil som driver familjeföretaget, som fram tills i somras hade en och samma fiskbil som åkte emellan Hjällbo och Kullavik.

Göteborg

Hjällbo

Kullavik

Emil Nilsson, vd Kullaviks Fisk & Skaldjur, med butik i både Kullavik och Hjällbo.

– Eftersom affärerna går bra har vi investerat i en fiskbil till. Det gör att vi även kunnat utöka öppettiderna.

I Kullavik ligger snittkvittot på runt 250 kronor, i Hjällbo landar det på 150 kronor.

– Man kan säga att Hjällbo-kunderna får betydligt mer fisk för mindre pengar. Det innebär även en enklare hantering för oss. Vi kan köpa in fisken hel på aktionen och i princip bara lasta upp den på disken och sedan rätt ned i påsen. Vi behöver inte alls ha samma marginaler, säger Emil Nilsson och tillägger att det känns bra att slippa slänga en massa styckningsdetaljer som bara blir biogas i stället för mat.

Tror du att det går att förändra köpmönster?

– Vi vill först och främst ge kunderna det de vill ha. Men vi har ju svenskfödda 90-plus-kunder som kan fråga efter torskhuvuden, så det här är nog mer en generationsfråga. Det tar nog minst en generation att styra tillbaka.

Hur äter du själv din fisk?

– Jag är tyvärr mer som Kullvikskunderna. Men jag lär mig väldigt mycket av kunderna i Hjällbo och har definitivt blivit mer öppen och nyfiken!

Att få fler att laga mer sjömat handlar både om inspiration och matglädje. Elmer Arnesson, Hannes Frithiof och Malte Plan lägger in sill och smaksätter själva.

röster om ökad sjömatskonsumtion

Vi ställde frågan till fyra köksprofiler.

Vilka är dina bäst tips för att få fler att älska fisk? 4

Stefan Ek, kock på Stora Hammars skola i Vellinge, utsedd till ”Årets skolkock”: ❶– Panerad fisk är tacksamt att laga med lite twist: som fisktacos med goda tillbehör eller i hamburgerbröd. Det är även fint att mixa färska örter i äggblandningen så fisken blir vackert grön när man steker den. Använd gärna smakskedar för att få skeptiska matgäster att våga prova!

– Fisk är bästa snabbmaten. Prova att smörsteka en bit torsk tillsammans med en skiva surdegsbröd och vitlök. Finhacka tomater, lök, basilika och blanda med olivolja och citronzest. Placera allt på brödet tillsammans med aioli!

Bengt Sjöström, kock och gastronomisk ledare på Oslo Kongressenter:

❶– Fisk är lätt att lyckas med men det viktigt att ha en god sås! Det kan vara så enkelt som att smälta smör och hacka ned ett kokt ägg. Min favorit är att blanda lika delar smör, grädde och creme fraiche och koka upp i en kastrull. Mixa med färska örter och tillsätt gärna lite rom.

❷

– Ett annat tips är att baka varje typ av fisk för sig till soppa eller gryta. Lägg bitar av fisk i oljade portionsformar, salta och låt stå i kyl över natten. Tippa upp på plåt och baka i ugnen. Lägg upp i en tallrik och slå soppan över.

Jennifer Jansson, matbloggare med populära Instagramkontot Gottigheter: ❶– Fisk är hälsosamt och gott och går att variera mycket med kryddning och tillbehör. Jag lagar gärna en hel laxsida i ugnen, en rejäl batch som räcker till många matlådor.

❷– Jag väldigt förtjust i det asiatiska stuket: pensla laxen med sesamolja, soja, gochujang paste för lite hetta och mycket smak. En trevlig och prisvärd vardagsrätt är att tina ett djupfryst fiskblock, mixa med ingefära, vitlök och lite maizena; forma fiskbollar och stek i olja och servera med en het currysås med kokosmjölk och röd curry.

Sofia Henriksson, matkreatör som tidigare även vunnit Sveriges mästerkock:

❶– Jag rimmar gärna all vit fisk, eftersom det gör sådan skillnad för både smak och konsistens. Om man utgår från fryst fisk är det bra att ta fram i god tid och tina långsamt i kylen.

❷– Senaste tiden har jag blivit frälst av sej, det är en tacksam fisk som tål varmhållning och högre temperaturer. Något av det jag gillar bäst är att bara salta och sedan vända en sejfilé i mjöl och steka i smör tills den får en härligt krispig yta. Servera med kokt potatis och en remouladsås med kapris och gärna lite stekt tomat till!

Kön ringlar sig lång utanför Åre Atlantfisk, speciellt under högsäsong när både fjällturister och lokalbefolkningen vill handla.

Från finkrog till fiskgrossist i fjällen

Färsk fisk och skaldjur av högsta kvalitet, men inga laxpajer, dillvippor eller annat lull-lull runt omkring. Hos Åre Atlantfisk i Jämtland är det avskalad grossistkänsla med råvaran i fokus som gäller. Kön kan ringla lång utanför dörren, när både fjällturister och lokalbefolkning vill köpa havskräftor, marulk och skrei direkt från transportlådorna.

text och foto AGNETA RENMARK

Snö yr i luften och termometern visar minus 25 grader denna januaritorsdag, när Håkan Thor gör sitt bästa för att skyffla undan drivorna som samlats utanför dörren till Åre Atlantfisk.

– I dag är det inga problem att hålla fisken kyld, säger han och visar in i butiken, som mer liknar en lagerlokal med mycket betong och rostfritt.

Här inne trängs levande havskräftor och kungskrabbor med ostron och blåmusslor på is. Här finns lådor med hela rödspättor och hälleflundror, marulk, lyrtorsk och fläckig havskatt – som i Norge kallas leopardfisk.

oCh dEt äR just från Norge som merparten av fisken och skaldjuren kommer. Det är nämligen betydligt närmre att hämta fisken från Trondheim, 15 mil bort, än att få den levererad från Göteborg, 85 mil bort.

– Fisken från Göteborg körs dessutom via Stockholm och Umeå, vilket gör att det

I lokalen finns även ett rökeri där de röker lokala delikatesser som röding från Storsjön.

tar minst två dygn innan den kommer hit, säger Håkan Thor.

Det var just detta logistiska dilemma som lade grunden till hans kombinerade grossist- och butiksverksamhet.

– Jag är kock i grunden och för mig har råvaran alltid varit nummer ett – oavsett om det handlar om fisk, kött eller grönsaker.

KoCKKaRRIäREN böRjadE I det militära, i Karlskrona, men som tävlingsinriktad före detta elitidrottare avancerade han snart till en av Sveriges mer välmeriterade kockar. Under sina 16 år som kökschef på Edsbacka krog i Sollentuna medverkade han till både den första och andra stjärnan i Guide Michelin.

– Edsbacka var faktiskt den första restaurangen i Sverige som tilldelades två stjärnor, säger Håkan Thor.

Han har även drivit egen krogverksamhet: Proviant i Stockholm, vilket i sin tur gjorde att han träffade kvinnan i sitt liv, bestämde sig för att flyttade upp till henne i Jämtlandsfjällen, fick barn och tog jobb

Omtalad. Håkan Thor blev för några år sedan utsedd till Årets företagare i Åre kommun. ”Det gör mig stolt”, säger han.

som lunchkock på hotell Copperhill i Åre. Eftersom just fisken inte motsvarande ambitionerna i köket fick han en dag idén att börja importera fisk från Norge, och på så vis kunna förse både restauranger, hotell och butiker i närområdet med sjömat av högsta kvalitet. Tillsammans med två kockkollegor, Anders Lundberg och Markus Arvidsson, drog han i gång verksamheten 2013. Och på den vägen är det, med den skillnaden att Håkan Thor i dag är ensam ägare till företaget, men har två anställda medarbetare.

– Under första halvåret åkte vi över gränsen med privatbil för att hämta fisk – men blev nästan alltid stoppade i tullen, vilket var tröttsamt och tog tid. Numera får vi leveranser direkt hit i stället.

Beställningarna läggs på måndag varje vecka, på tisdagen kommer fisken till en lokal i Järpen, där den styckas och förpackas för att sedan levereras till såväl restauranger som butiker i Åredalen och Östersund på onsdagen, och på torsdag och fredag säljs den till konsument i den

egna butiken. Under det senaste året har även Åre kommun och region Jämtland Härjedalen börjar köpa färsk sej till skolor och sjukhus.

I LoK aLEN I Järpen finns även ett rökeri, av den gamla hantverksmässiga sorten. Det fanns redan där när Håkan Thor tog över lokalen, och han uppskattar möjligheten att kunna varm- och kallröka lax eftersom det säljer bra i den lokala dagligvaruhandeln. Och på krogen är varmrökt röding och rökt öringrom populära produkter året runt.

– På hösten, när det är lågsäsong här uppe, passar jag på att röka och vacca för att bygga upp ett extra lager inför jul.

Enligt Håkan Thor har hans bakgrund som kock varit en stor fördel för att få en naturlig ingång till köken. Dels känner han många kockar, dels har de stor respekt för hans yrkeskunnande.

– Det som förenar mina kunder, såväl privata som butiker och restauranger, är att de uppskattar sjömat av högsta klass – och förstår skillnaden.

Håkan Thor får skotta fram entrén så att kunderna kan komma in.

I butiken är det just råvaran som i är i centrum, här finns varken skaldjurspajer, laxpatéer, baguetter eller annat ”lull-lull”.

Bara med några få undantag: ”Håkans räkröra” med rökt lax i samt tre oerhört populära och butikslagade såser: citronmajonnäs, rostad mandelmajonnäs och aioli.

– Ibland gör vi en asiatisk räksoppa också, eftersom det är ett bra sätt att ta vara på överblivna räkor.

Enligt Staffan Olofsson, som äger industrifastigheten i Undersåker som Åre Atlantfisk hyr, har Håkan Thor ökat fiskkonsumtionen i bygden ”med flera hundra procent”.

– Vi som bor här fiskar ofta öring och röding, men det går ju inte att jämföra med Atlantfisk – det är helt olika saker, säger han.

Staffan Olofsson vittnar om att kön till butiken kan slingra sig riktigt lång under högsäsong och i samband med olika högtider såsom jul, nyår och påsk.

– Första gången jag såg alla människor

Känslan är avskalad och råvaran får vara i fokus.

Åre Atlantfisk AB

Grundat 2013 och drivs av vd och ägare Håkan Thor.

Bedriver import och försäljning av fisk och skaldjur, samt viss förädling såsom styckning och rökning. Mottagning och förädling sker i en lokal i Järpen, butiksförsäljning i Undersåker, en dryg mil från Åre by. Företaget omsatte drygt 7 miljoner kronor under förra året. Grossistverksamheten står för cirka 60 procent av omsättningen, butiken för 40 procent. Öppettiderna i butiken är torsdagar och fredagar klockan 12-18; högsäsongen sträcker sig från början av december till början av maj.

!LÄS MER

På Åre Atlantfisks facebook-sida

som samlades här ute på gårdsplanen trodde jag att det brann. Så mycket folk hade det nog inte varit på den här platsen sedan Karl den tolfte passerade 1719!

om håKaN thoR bara får välja en enda favoritfisk så svarar han marulk. Med tanke på hans gedigna bakgrund som stjärnkock är frågan förstås given: Hur tillagar man marulk bäst?

– Putsa den och doppa sedan i ovispad grädde – det gör att fisken inte fastnar lika lätt i stekpannan under tillagning. Salta och stek hårt i smör, så att den verkligen får färg. Efterbaka sedan i låg temperatur i ugnen, max 120 grader, tills du når en innertemperatur på 50 grader. Servera gärna med nykokt potatis, brynt smör, flingsalt och riven pepparrot!

Han är Sill-ikonen från Klädesholmen

Med mer än 50 års erfarenhet har han sett branschen utvecklas och förändras. Morgan Bråse är femte generationens sillproducent med rötterna på

Klädesholmen. För Morgan har

sillbranschen inte varit jobb utan en naturlig del av

livet.

Det är en disig och kall dag i mitten på januari när vi kör över bron till Klädesholmen. Mitt bland gamla sillfabriker ligger restaurangen Salt och Sill, där vi möter upp Morgan för lunch. Sillbuffén som står uppdukad i mitten av lokalen är en självklar favorit.

Jag äter nästan alltid sill när jag är här, förklarar Morgan.

Sill och fiske har alltid funnits i familjen Bråse. Alla har på något sätt jobbat med det i kortare eller längre perioder förklarar Morgan. Själv började han tidigt i verksamheten och minns hur familjen hjälptes åt.

– Jag har aldrig känt att någon tvingade mig, det var bara naturligt. När man växt upp med det blir det en del av livet, säger han.

Morgan började jobba 1975 när en stor

text & foto: LINDA FRITHIOF

del av arbetet fortfarande var manuellt. Det fanns maskiner som till exempel falsmaskiner som tryckte fast locken på konservburkarna men mycket gjordes för hand.

Vi barn var nere och packade burkar och hjälpte till, arbetet var tungt och vardagen styrdes av säsong, råvara och tempo.

KLädEShoLmEN haR LäNGE varit en viktig plats för fiske och sillproduktion. Under perioder kunde det vara så mycket som 25 – 30 små verksamheter igång. Fabriker kom och gick. Med åren har verksamheterna på ön förändrats genom samarbete och sammanslagningar. I hamnen precis intill restaurangen där vi sitter ligger en vit byggnad med namnet Bråse på i blått. Morgan förklarar att där låg fabriken Bråse som grundades 1866 och fanns kvar fram till 2011. Då slogs den ihop med Alax och PK och bildade det som idag är Klädesholmen seafood.

– Det var ju inget ”varumärke” från början. Men att ha varit med i processen och byggt något som blivit så pass känt… det är jag stolt över.

Trots att han i dag står utanför produktionen har han inte lämnat branschen mentalt. Han följer utvecklingen, diskuterar sillens roll i framtiden och återkommer ofta till samma fråga: hur vi tar vara på råvaran bättre.

– Jag har alltid tyckt att mer av det som fiskas borde gå till humankonsumtion. Man kan aldrig få ut hundra procent, vi behöver producera fiskmjöl också. Det viktiga är att det som kan ätas ska vi använda som mat.

FöR må NGa ä R Morgan starkt förknippad med sillproduktionen på Klädesholmen och mycket av Morgans liv kretsar fortfarande kring sillen. Hans tid fylls av föredrag och guidade vandringar där han berättar om platsen och historien. Han ägnar också mycket tid åt åt foto-

Morgan är inte bara känd för sin koppling till sillen, även hans bilder tagna från Väderbalkongen har blivit en snackis i hela Sverige. Under åren Morgan sänt in många bilder från balkongen till Nyhetsmorgon i TV4, dessutom sänder han live dygnet runt från balkongen.

Den här bilden har jag skänkt hit. Den har jag tagit precis här utanför Klädesholmen berättar Morgan.

”Det roligaste är när jag ser Klädesholmen långt hemifrån – då känner jag att vi faktiskt har satt ön på kartan.”

grafering och sin båt, en Sandvik.

I somras blev det nog runt 50 nätter ombord, berättar Morgan. Turerna med båten ger både vila och en fantastisk utsikt.

FamILjEN oCh baRNbaRNEN är viktiga. – Jag försöker få dem att äta sill… det är inte alltid lätt, skrattar Morgan. Det är där, i spänningsfältet mellan tradition och nyfikenhet, som Morgan Bråse verkar trivas bäst. Sillen som historia, hantverk, mat – och identitet. Något man bär med sig, även när man formellt har gått vidare.

Efter en god sill-lunch tar vi oss vidare upp till öns butik som också är ett litet museum där bilder och fiskeredskap trängs tillsammans med gamla konserver från öns olika sillfabriker. Om du ser tillba-

ka, vad tar du med dig?

Jag har varit med i nästan 50 år, det är svårt att släppa helt. Jag är stolt över det vi byggt och över att ha fört kunskap och tradition vidare. Att ha varit med och utvecklat sillindustrin och byggt ett varumärke och en produkt som många förknippar med svensk silltradition. Det är det jag tar med mig.

Morgan

Familj: Fru Linda och barnen Richard, Joachim och Emelie + 7 barnbarn

Bor: Klädesholmen

Gör: Sillföredrag, guidade sillvandringar och fotografering

Fritidsintressen: Båten och Fotografering

Sjömatsfavorit: Matjessill i olika former och den ska vara gammaldags mognad

Röster om Morgan

Ann H Haraldsson, vd/ turistchef Visit Västkusten ”Jag har under många år haft förmånen att samarbeta med Morgan. Han var en nyckelperson i att utveckla Sillens Dag och Sillakademien, där han förenade sin djupa kunskap om sillproduktion med platsens identitet. Genom ett tätt samarbete mellan Klädesholmen Seafood, Salt & Sill och Visit Västkusten (tidigare Södra Bohuslän Turism) har han lyft både produkten och destinationen. Morgan är en sann eldsjäl vars engagemang och fotografi har spridit bilden av vår vackra kustmiljö långt utanför öns gränser.”

Annika Fogelström Helmer, f.d. vd Klädesholmen Seafood

”Fantastiskt att få lära sig så mycket om sillproduktion av en läromästare vars livslånga hängivenhet för yrket är unik. Kvalitet var alltid i fokus. Det märktes inte minst vid frukosten, där en burk sill fungerade som en daglig kvalitetssäkring och för att driva produktutveckling framåt. Morgan lever verkligen sitt varumärke; genom sin kärlek till hantverket och platsen har han lyft både sillen och Klädesholmen som destination. Med sin unika förmåga att knyta kontakter och fånga historien på bild, är han den främsta ambassadören för sillen över generationsgränserna.”

Morgan som ung i sillindustrin

Morgan har alltid jobbat i sillindustrin. Här är han i 20 årsåldern.– Sillen kom färsk till oss och så kryddade vi sillen och la den på trätunnor, berättar Morgan.

I säsong

Text och illustration: Sjömatsfrämjandet

Sockertång

Sockertång Saccharina latissima är en vanligt förekommande algs längs

hela västkusten och den art vi framför allt odlar här i Sverige. Fantastisk smaksättare men kan också spela huvudrollen i en wakame-sallad.

Sockertång kallas även skräppe-tare eller

sockeralkohol som när tången torkas kan ses som vitt pulver på bladen och gör att sockertången smakar sött. Det är också mannitol som bidrar till saftigare bröd och bättre jäsegenskaper då tång

❶ Biologi och utbredning

Sockertång är en brunalg som växer på klippor från en meters djup och ner till 20 meter. Plantan är uppdelad i fästgrenar, skaft och blad. Skaftet är runt, slätt och mindre än en centimeter i diameter. Bladet är helt med vågiga kanter oftast 10-30 cm breda och kan i vilt tillstånd bli närmare tre meter lång. På vilda äldre plantor kan man ofta se gropar och åsar på ytan medan odlade exemplar oftast saknar detta då de skördas under plantans första år. Sockertången växer längs hela västkusten ner till sydligaste Skåne.

❷ Funktion och näringsinnehåll

Samtliga alger är viktiga primärproducenter och utgör basen i näringskedjan. Genom fotosyntes omvandlar de koldioxid och ljusenergi till syre och organiskt material. De har därför en viktig roll i haven och för vår planet. De fungerar dessutom både som en viktig livsmiljö för många arter samtidigt som de är en födokälla för andra. Sockertång är en näringsrik alg som innehåller många olika mineraler så som selen och jod men också protein, omega-3 och vitamin B12.

Ytan på unga sockertångsblad täcks av ett gelerande ämne som består av s.k. alginater. Det skyddar mot påväxt av andra organismer. Används som förtjockningsmedel och ger även detta bra bakegenskaper.

Bästa säsong för odlad tång är tidig vår fram till slutet av april, sedan får den lätt påväxt av andra arter som gärna fäster på dess blad. Fin vild tång kan du ofta hitta i friskt strömmande vatten ända fram till slutet av sommaren.

❸ Odlingsplatser och skördemetoder

Det finns många odlingar längs den svenska västkusten. De små sockertångsplantorna sätts oftast ut på rep under november månad och växer sig lagom stora för att kunna skördas från slutet av februari fram till slutet av april. Sockertången växer underifrån och vid skörd av vilda exemplar klipper man av en bit med hjälp av sax och låter resten sitta kvar så att den kan få fortsätta att växa och göra nytta i havet.

❹ Tillagning och hantering

Färsk odlad sockertång är oftast spröd och mjäll och säljs som primör under senvinter och tidig vår. Denna kan ätas direkt. Den vilda ofta lite kraftigare sockertången bör man förvälla. Då blir man även av med en del jod som sockertången har höga halter av. Sockertången går också utmärkt att torka och kan användas som smaksättning i allt från bröd till grytor och såser. Använd den i misosoppa, smaksätt ett bröd, din morgongröt eller linda in en fin bit fisk och ugnsbaka.

DET ÄR ÄVEN SÄSONG FÖR…

◗ Ostron

◗ Kammussla

◗ Långa

◗ Vitling

◗ Bergtunga

◗ Gädda

”I Japan äts runt 40 - 50 kg tång per person och år. I Sverige ligger motsvarande siffra på endast 50 gram.”

!LÄS MER

På Sjömatsfrämjandets hemsida hittar du information om olika arter men också tips på goda recept.

Mat & dryck

Text: Linda Frithiof Foto: Andreas Hylthén

Anders Johnsson, kock och kokboksförfattare

”Gösen har huvudrollen”

Av alla våra svenska insjöfiskar är Gösen, Sander Lucioperca, en av de mest välsmakande med fast och magert kött. Gösen anses som bäst på höst och vinter, när det är kallt i vattnet. Låt råvaran stå i centrum som i en enkel gösgryta.

För Anders Johnsson är gös mer än bara en råvara på en tallrik. Den är en del av ett större sammanhang. Fisket, människorna och ett hantverk som bygger på erfarenhet, respekt och kunskap som förs vidare genom generationer. Som kock har Anders arbetat med gös under stora delar av sitt yrkesliv. Relationen till gös har vuxit fram över tid genom långvariga samarbeten med yrkesfiskare och ett genuint intresse för råvaran.

Anders är uppvuxen i Lindesberg, strax norr om Örebro, men har tillbringat många år på resande fot. Säsongsarbete i fjällen, i restaurangkök både i de nordiska länderna och runt om i världen har format honom som kock. Erfarenheterna har gett honom ett brett perspektiv på matlagning, men också lärt honom att låta råvaran få styra. För drygt ett decennium sedan återvände han till Örebrotrakten och blev snabbt en del av det lokala matsammanhanget. Efter att ha drivit Cv- köket Matstudio under flera år, med bland annat privata middagar, gästspel och catering, har han alldeles nyligen tackat ja till Örebro hockey.

kokbok om åtta gårdar runt Örebro. Den blev väldigt uppskattad och prisbelönt. När vi började prata om att skriva en bok till började vi fota utan att veta helt vad boken skulle handla om, men när vi för tre år sedan fick följa med yrkesfiskarna Anna och hennes pappa Björn ut på isfiske föll allt på plats. Gösen är dessutom den råvara jag jobbat mest med genom åren, så det kändes naturligt att bygga boken kring den.

Boken innehåller inte bara recept utan är en blandning av berättelser, fiskets säsonger och människorna bakom råvaran. Vi följer året och fisket precis som i förra boken och historien om Anna och Björn är själva grunden, fisket är ett hantverk som inte går att läsa sig till.

Dryckestips

563701 | Chablis Le Beaunois 2024 Fruktig doft och smak med inslag av gula äpplen, örter, persika, mineral och citrusskal. Ett utmärkt val till både stekt gös och denna enkla gösgryta.

Från att ha haft 8 – 16 gäster kan det nu vara upp mot 5500 personer under en matchdag, berättar Anders.

Närheten till råvarans ursprung är något Anders ständigt återkommer till när han pratar om mat.

Det har varit viktigt i mitt arbete och för fem år sedan gjorde jag och Andreas Hylthén (som fotograferat boken) en

När det gäller vardagsmat vill Anders att det ska kännas tryggt, tillgängligt och gott. Därför lyfter han gärna rätter som inte kräver avancerade tekniker, men som ändå låter råvaran stå i centrum. Ett tydligt exempel är den enkla gösgrytan – en värmande rätt som passar lika bra till vardag som till helg. – Gös är en fantastisk fisk att jobba med. Den är mild men har samtidigt en tydlig karaktär, och den är väldigt förlåtande i tillagningen, säger Anders. Grytan bygger på klassiska smaker med musslor, rotfrukter och grädde, där gösen får tillagas varsamt på slutet. Det är en rätt som går att variera efter säsong och tillgång, och som visar hur gös fungerar utmärkt även i mer rustika sammanhang.

3001801 | Köpings Musteri Bittersweet En härlig äppelmust med fruktig doft och frisk smak med tydlig karaktär av äpplen, inslag av halm, kryddor och citrusskal. Den tydliga syran bryter av fint till lite fetare rätter.

3000114 | Apex Keller-Dunkel

En mörk lager med maltig smak med inslag av sirapslimpa, dadlar, choklad, apelsin, smörkola och kryddor.

Ta hand om hela gösen

◗ Använd stjärtbiten till grytor och soppor, slagen är fina att dubbelpanera och fritera och spara ryggbiten till att ugnsbaka eller steka. Skinnet kan stekas krispigt – men fjälla noggrant. Alla delar av gösen har sin plats i köket. Läs mer på gösboken.se

VINN EN GÖS-BOK

Var med i utlottningen av ett eget exemplar av GÖSBOKEN. Berätta vad du vill läsa mer om i Svensk Fisknäring.

Bilderna i boken är tagna av Andreas Hylthén, en god vän till Anders. -Han har förmågan och tålamodet att stå kvar tills bilden verkligen sitter, det är yrkesskicklighet i sin finaste form, säger Anders. Undervattensfoto: Alamy

Inblick & utblick

Krönikor och information från branschens organisationer

Vi ska göra något väldigt svårt och viktigt

Fiske 2025 togs ett viktigt steg för svenskt fiske. Att gå samman i Vi Svenska Fiskare visar att fisket vill utvecklas och bidra. Det visar att vi vet vad vi vill och vilka förutsättningar vi behöver för att lyckas.

Att vi vill jobba tillsammans väcker många positiva reaktioner runt omkring oss. De glada hejaropen ska vi ta vara på. Det är tydligt att många stödjer det vi vill uppnå: en stark röst och goda förutsättningar för svenskt fiske. För fiskets skull förstås. Men också för Sveriges skull.

Många ser precis som vi att fisket har potential att ta alltmer plats som en

samhällsviktig, hållbar och respekterad näring. Året runt bidrar ni som fiskar till mat på våra bord. Och här finns mycket mer att göra. Fisket kan bli en ännu mycket viktigare del av Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Vi Svenska Fiskares mål är tydligt: svenskt fiske ska ha långsiktiga och goda spelregler för att säkra både starka bestånd och ett robust fiske. Då blir svenskt fiske en självklar del av Sveriges livsmedelsförsörjning i både vardag och kris. Vägen dit är inte rak eller enkel. Att bilda Vi Svenska Fiskare är bara ett steg av många som behövs. Vi ska förflytta opinionen så att fler väljer att köpa och äta svensk fisk. Vi ska påverka politik och myndigheter så att våra förutsätt-

Aktuellt från våra olika fisken

Demersalt Årets fiske har börjat bra med goda fångster av räka och kräfta.

Förekomsterna av kolja är fortsatt goda medan torskbeståndet svackar, därför är årets kvot väldigt låg. Vi får hoppas att en sänkt kvot tillsammans med de åtgärder som föreslås, blir positivt för torskbeståndet.

HaV har kallat till dialog kring hur de demersala fiskerättigheterna fördelas. Vi anser att de kvoter Sverige fått ska fiskas. Det är viktigt inte minst ur ett marknadsperspektiv, vi behöver ha något att sälja/köpa på våra auktioner. Vi vill se en större flexibilitet i hur mycket en båt får lov att fiska. Den som har kapacitet ska få fiska i det fall ingen annan vill eller kan. Förra året stod en del av våra relativt små kvoter outnyttjade, så ska vi inte ha det –mer fisk åt folket.

Insjön Vi som yrkesfiskar i insjöarna följer årstidernas skiftningar noga. Nu är flera sjöar frusna och isfisket är igång på bland annat Mälaren och Hjälmaren.

På isarna möter vi naturen direkt, och de längre dagarna och det återvändande ljuset ger energi och framtidstro. Glädjande nog har arbetet med en skarvförvaltningsplan gett resultat och finns nu i regleringsbrevet. Fiskets viktiga arbete fortsätter, och vi ser fram emot Nordic Seafood Summit 11–12 mars och Insjöfiskarnas medlemsresa till Åland 18–20 mars, där erfarenheter kan utbytas och gemenskapen stärkas.

ningar att fiska, landa och sälja faktiskt blir bättre. Vi ska driva på utvecklingen i EU och internationellt. Det kommer bli många dagar med slit och uppförsbackar. Och ibland dagar då vi får fira stora framsteg. Det är så förändring ser ut. Både de jobbiga dagarna och de roliga dagarna behövs. Vi ska göra något väldigt svårt. Och väldigt viktigt. Framgångsreceptet är att göra det tillsammans. Steg för steg. Då är våra mål möjliga att nå.

Mathias Ivarsson

Demersalt

Anna V Gunnarsson Insjöfiske

Anna-Karin Trixe vd Vi Svenska Fiskare

Pelagiskt Vi lämnar ett år bakom oss och riktar blicken framåt mot 2026.

Året fick dock ett sorgligt avslut då två av våra medlemmar omkom i samband med förlisningen av fiskebåten Ellis från Oxelösund. Våra tankar går till familj, anhöriga, nära och kära. Säkerheten till sjöss kommer att vara en central fråga och under 2026 intensifierar Vi Svenska Fiskare arbetet för ett tryggare fiske. Samtidigt ser vi framåt med tillförsikt. Fisket i Östersjön är i full gång med goda förekomster av skarpsill och strömming. Sill från Nordsjön täcker tidigt på året stort behov i svensk beredning och möjligheten att sprida landningar över landet är en viktig del av den långsiktiga strategin för svenskt fiske.

Johannes Claesson Pelagiskt

Inblick & utblick

Krönikor och information från branschens organisationer

Glokal råvara

Varifrån kommer fisken och hur kan det påverka oss 2026?

Fiskbranschen Den globala konkurrensen om sjömatsråvara ökar och sätter press på både priser och tillgång i Europa. Enligt FAO står Asien för omkring 70 procent av världens sjömatskonsumtion och är den snabbast växande marknaden. Den ökande efterfrågan utanför EU förändrar handelsflödena och leder till hårdare konkurrens om råvarorna, vilket bidrar till stigande priser.

EU är i dag beroende av import för drygt 60 procent av sina fiskråvaror. Det gör behovet av robusta och regionala försörjningskedjor allt viktigare.

Situationen i Nordostatlanten är fortsatt ansträngd. För makrill har kvotrekommendationerna sänkts kraftigt, vilket lett till kraftiga prisökningar med direkt påverkan på den svenska och europeiska

konservindustrin. Japan, världens största importör av atlantmakrill, väntas fortsätta dominera marknaden. Det innebär att traditionella europeiska produkter, som makrill i tomatsås, i ökad utsträckning kan behöva produceras av närliggande arter. Även för torsk, en av svenskarnas favoriter, präglas marknaden av sänkta kvoter och rekordhöga priser.

Ryssland är fortsatt EU:s största enskilda importland av fisk, främst torsk och alaska pollock, trots att många europeiska företag, särskilt inom svensk sjömatsindustri, har valt att undvika rysk råvara av policy- och hållbarhetsskäl.

USa är också en av världens största fiskenationer med väl förvaltade bestånd och en viktig handelspartner för EU och Sverige. Främst för fryst vitfisk men även produkter som hummer och vildlax. Efter en turbulent vår 2025 med hot om tullkonflikter nåddes en lösning

under sommaren, men den har ännu inte formaliserats i ett bindande avtal. Inför 2026 kvarstår därför osäkerheten samtidigt som priserna på många fiskråvaror fortsätter att stiga, vilket riskerar att påverka vardags-konsumtionen.

Men! Sverige har stor potential i sin egen fiskeresurs och i vattenbruket. Stort tack till alla som nu tillsammans verkar för att nå målen i Livsmedelstrategi 2.0 och nyttja den ännu bättre.

Uppåt och framåt!

Krishan Kent Fiskbranschens Riksförbund

Tillsammans stärker vi svensk sjömat 2026

Blå mat Det känns inspirerande att gå in i ett nytt år tillsammans med alla er som arbetar för att stärka svensk sjömat. I Blå mat ser vi fram emot 2026, ett år fyllt av aktiviteter och frågor som rör forskning, råvaruutnyttjande och branschens utveckling.

Arbetet med Jordbruksverkets handlingsplan för att öka användningen av pelagisk fisk är ett av årets prioriterade områden. Det ligger nära Blå mats mål om att stärka den svenska råvarubasen och bidra till ökad produktion och konsumtion av sjömat, i linje med Livsmedelsstrategi 2.0. Som en del av detta arrangerar Blå mat i mars ett webbinarium om hur den socioekonomiska värderingen av svenskt fiske i Östersjön kan stärkas. Dessa frågor knyter också an till Blå mats årsmöte i Simrishamn i november, där möjligheterna att öka

förädlingen av råvaror från Östersjön står högt på agendan.

Nordic Seafood Summit är en annan viktig mötesplats. Blå mat finns på plats med en monter och välkomnar alla besökare att komma förbi. Vi medverkar även i ett sidoevent om foder och i en panel om sjömatsmyter, med goda möjligheter till dialog om forskning och innovation.

Vattenbruket står samtidigt inför förändringar. Efter många år av långa tillståndsprocesser och omfattande regelverk finns nu en förhoppning om att kommande regelförenklingar ska stärka förutsättningarna för hållbar odling. Dessa frågor tas vidare vid Vattenbrukskonferensen i Mora i mars, en central arena för näringens utveckling.

Parallellt fortsätter arbetet med den nationella sjömatskampanjen och förberedelserna inför nästa Sjömatens dag den 19 oktober, med målet att stärka

både kunskap och efterfrågan av sjömat.

Under året kommer även flera doktorander från Blå mats första fas att disputera. Deras forskning bidrar med ny kunskap om hållbar produktion och konsumtion av sjömat och stärker grunden för sektorutvecklingen. Blå mat fortsätter därmed att arbeta målmedvetet för att stärka en robust och hållbar svensk sjömatssektor, i nära dialog med branschen och berörda myndigheter.

Markus Langeland Verksamhetsledare Blå mat

Forskning & fakta

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se

Besök gärna sjomatsframjandet.se

Både stillahavsostronet och vårt inhemska platta ostron tillhör markägaren eller den med fiskerätt i området, inom 200 m från fastlandet eller från en ö av minst 100 m längd. Utanför får vem som helst plocka. Observera att det inhemska ostronet skall ha en minimilängd på 6 cm.

Invasiva ostron kan bli en resurs

Forskning Det invasiva stillahavsostronet bildar täta bestånd och sprider sig snabbt längs västkusten. Arten påverkar ekosystemen men är samtidigt en resurs sätt ur både närings- och marknadsvärde.

Projektet EcoOyster ska undersöka hur ett kommersiellt fiske skulle kunna se ut samtidigt som ostronen skulle kunna bli en resurs som förenar restaurering av kustmiljöer med nya affärsmöjligheter

inom blå mat och hållbara material. Det invasiva stillahavsostronet (Magallana gigas) har under de senaste decennierna etablerat sig längs stora delar av den svenska västkusten. Forskning från I v L Svenska Miljöinstitutet visar att storskalig borttagning av stillahavsostron är kostsamt och svårt att genomföra enbart med offentliga medel. I projektet EcoOyster undersöks därför hur kommersiellt fiske och tekniska innovationer kan bli en del av lösningen. Målet är att utveckla metoder som både

Invasiva ostron

Stillahavsostronet, Magallana gigas, som även kallas japanskt jätteostron har funnits i Sverige runt 20 år. Den introducerades i Europa för odling på 1970-talet och spreds oavsiktligt till Sverige via strömmar och importerade ostron. Den breder ut sig snabbt men trots det får inte vem som helts plocka ostron.

minskar ostronens ekologiska påverkan och skapar affärsmöjligheter inom blå mat och cirkulär bioekonomi.

Projektet arbetar med storskalig skörd av ostron med grävmaskin i grunda kustmiljöer samt med efterföljande processer där ostronkött och skal separeras. Skalen kan användas som råvara i exempelvis byggmaterial, jordförbättring eller vattenrening, medan köttet lämpar sig för livsmedelsproduktion.

I höstas genomfördes en första storskalig skörd i Bohuslän i samarbete med näringslivet. Olika metoder för att separera kött och skal har testats. Dels med hjälp av tryckkokning hos Ecopelag i Västervik och dels genom en högtrycksbehandling hos hPP Nordic i Tumba. Nu ska ostronen testas och produktutvecklas hos Axfoundation för att se hur råvaran bäst kan vidareutvecklas för livsmedelsmarknaden. Tester visar att ostronen håller god kvalitet och smak.

– Genom samarbeten med både erfarna kockar och kockstudenter får vi en bred bild av ostronens möjliga användningsområden, och hoppas skapa intresse och debatt kring denna invasiva arts potential som hållbar råvara, säger Elisabet Henriksson, I v L

!LÄS MER OM

Projektet EcoOyster

Koljan överst, fryst före prerigor, utvecklade en gul missfärgning jämfört med koljan nederst, fryst efter rigor.

Att frysa pre rigor mortis kan försämra kvalitén

Fryst Extrem färskhet är inte alltid en kvalitetsfördel.

Ny forskning visar att fisk som fryses för tidigt kan drabbas av både missfärgning och kvalitetsförluster.

Att fisk ska frysas så färsk som möjligt har länge varit en självklar utgångspunkt inom fiskerinäringen. Men ny forskning från norska Nofima visar att denna strategi kan få motsatt effekt. I studien framkom att kolja som frysts före rigor mortis, alltså innan muskelstelheten inträtt, utvecklade tydlig gul missfärgning efter cirka 20 veckor i fryslager. Missfärgningen observerades både hos hel fisk och filéer, medan kolja som frysts efter rigor mortis inte visade samma förändring. Fenomenet har tidigare inte beskrivits i vetenskaplig litteratur och kopplas till den energi som finns kvar i musklerna. Det är när energin i musklerna tar slut som rigor-mortis

inträffar. Forskarna noterade att både kolja och torsk som frysts pre-rigor gav betydligt större vätskeförluster vid upptining. För kolja avtog effekten efter åtta veckors fryst lagring, medan torsk uppvisade ökad vätskeförlust även efter ett års lagring.

Både missfärgning och vätskeförlust påverkar konsumentens upplevelse negativt och kan leda till ekonomiska förluster för industrin. Samtidigt går utvecklingen mot snabbare hantering, mindre fångster och fler levande leveranser, vilket ökar andelen fisk som fryses pre-rigor.

Forskarna betonar därför vikten av att identifiera den optimala tidpunkten för infrysning. Att vänta tills fisken passerat den första rigorfasen kan minska kvalitetsproblemen.

LÄS MER OM PROJEKTET

Anna Olofsson ny generaldirektör för Jordbruksverket

● Regeringen har utsett Anna Olofsson till ny generaldirektör och chef för Jordbruksverket. - Jag är mycket glad över förtroendet av få leda Jordbruksverket i denna tid. Jordbruksverket har ett viktigt uppdrag att öka livsmedelsproduktionen, främja utvecklingen inom lantbruket och fisket, och säkerställa att våra växter och djur mår bra. Jag ser fram emot att tillsammans med medarbetarna ta ytterligare steg i utvecklingen av myndigheten, säger Anna Olofsson.

Siffran 13

Så många procent lägger svenska hushåll i snitt av sina totala utgifter på livsmedel och alkoholfria drycker, enligt SCB. Det motsvarar 55 000 kr per hushåll och år. Denna andel har minskat över tid. År 1952 utgjorde de 33 procent av hushållens inkomster, enligt Svensk Dagligvaruhandel.

”Vi behöver förändra och bredda svenskarnas sätt att konsumera pelagisk fisk”

Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap, Chalmers, angående hur vi ska få fler att äta mer sjömat.

Forskning & fakta

Tipsa redaktionen! redaktionen@svenskfisknaring.se Besök gärna sjomatsframjandet.se

Svenska yngel lyfter vattenbruk!

EU-stöd I serien UNDER YTAN lyfter Landsbygdsnätverket projekt som fått EU-stöd inom Europeiska Havs- Fiskeri- och Vattenbruksprogrammet. Gårdsfisk är ett av de företag som fått stöd för Optimerad och ökad yngelproduktion till svenskt vattenbruk.

Svenskt vattenbruk står inför en viktig omställning. I dag är majoriteten av fisken som äts i Sverige importerad, samtidigt som både fiske och odling förknippas med problem som överfiske, foderfiske, övergödning och sjukdomsspridning. För att stärka den inhemska produktionen och minska beroendet av import har företaget Gårdsfisk investerat i en ny, modern yngelanläggning i Skåne.

Företaget, som startade för 16 år sedan sydost om Kristianstad, bygger på idén att lantbrukare ska kunna föda upp fisk i slutna, landbaserade system. Vattnet renas och återanvänds, fisken får huvudsakligen vegetabiliskt foder och näringsämnena tas tillvara som gödsel på åkrarna. På så sätt minskar miljöpåverkan samtidigt som lantbrukare får en ny inkomstkälla.

Tidigare importerade Gårdsfisk yngel från Holland, men när leverantören lades ner under pandemin uppstod ett akut behov av en svensk lösning. – Vi insåg att vi behövde säkra att det finns yngel i Sverige. Mycket handlar om infrastruktur och att sätta ihop en produktion som fungerar, säger vd:n och grundaren Johan Ljungquist, som tillsammans med Mikael Olenmark ligger bakom Gårdsfisk, i en intervju med Landsbygdsnätverket. Med stöd från Havs-, Fiskeri- och Vattenbruksprogrammet kunde en ny anläggning för avel, kläckning och yngelproduktion byggas. Resultatet är att all yngelpro-

duktion nu är svensk, vilket minskar risken för sjukdomar och förbättrar fiskvälfärden genom bättre anpassade bassänger för små yngel.

Satsningen har också fått bredare betydelse. Intresset från lantbrukare är stort och fokus ligger på tåliga, hållbara arter som clarias samt rödstrimma och svart rödstrimma, utan användning av antibiotika. I dag exporterar företaget dessutom yngel till ett stort antal länder.

– Det gör att vi kan växa på riktigt och bidra till att svenskt vattenbruk blir mer hållbart och konkurrenskraftigt, säger Johan Ljungquist, till Landsbygdsnätverket.

På gång!

Sjömatens Roadtrip

Valfritt datum & ort Mer sjömat på offentliga fat. Uppdragsutbildning via Måltid Sverige.

Nordic Seafood Summit

11 - 12 mars, Göteborg

En mötesplats för sjömatsbranschens alla aktörer.

Kostdagarna

12 - 13 mars, Stockholm Kost- & Närings årliga evenemang för de med anknytning till offentligt finansierad måltid.

Nationella vattenbrukskonferensen

24 - 25 mars, Mora Mötesplatsen för Vattenbrukssverige.

Tångdagen 2026

25 april, västkusten

Tångakademi Norra Bohuslän bjuder in till en dag kring tång, mat och miljö.

Seagriculture

16 - 18 juni, Göteborg För 15e gången arrangeras konferensen som samlar hela algindustrin.

LÄS MER HÄR: Under ytanLandsbygdsnätverket.

Sjömat i fokus Studiebesök, utbildningar & möten

HJÄLP

SÖK HJÄLP

, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan

Ladda hem HJÄLP, en app för dig som är ny på sjön. Du kan lära dig de tre mest användbara knoparna, om du eller den andra båten skall svänga när ni möts, vad alla röda och gröna pinnar betyder och hur du begriper dig på ett sjökort. Bland mycket annat nyttigt och roligt. Enkelt och lätt utan